Naturl gtvis CYKEL+ÅRSTIDER = LYCKOKÄNSLA. Radioteaterchefen. Sid 2. påverkas av färre bilar i city Sid 4 CITYHANDELN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturl gtvis CYKEL+ÅRSTIDER = LYCKOKÄNSLA. Radioteaterchefen. Sid 2. påverkas av färre bilar i city Sid 4 CITYHANDELN"

Transkript

1 ! Naturl gtvis Nr Klimatsmarta städer och trafik Den ekonomiska krisen skapar unika möjligheter till att snabbare ställa om till ett klimatsmart samhälle Svante Axelsson Sid 2 Foto: T. Busch-Christensen Bilresorna måste minska med procent för att vi ska nå klimat målen till år Trafi kforskare Jonas Åkerman, KTH Sid 9 CITYHANDELN Hur fastighetspriser och handeln påverkas av färre bilar i city Sid medlemmar skapar resultat! Radioteaterchefen STINA OSCARSON TAR ALLTID CYKELN TILL RADIOHUSET CYKEL+ÅRSTIDER = LYCKOKÄNSLA Sid 6 7 Foto: Emil Nordin Illustration: Masters of the universe Skulle det inte gå att elektrifiera vägarna så att lastbilarna kunde få el från luftburna ledningar? tänkte jag. Anders Nordqvist, vd för Svenska Elvägar Sid 8 VILKEN BIL SKA VI VÄLJA? Elbilar eller laddhybrider? Utvecklingen har tagit några steg framåt. Sid 10 Foto: Toyota Distribueras ib med Dagens Nyheter Frågor besvaras av Naturskyddsföreningens Svante Axelsson,

2 Foto: Colourbox Skogen som klassrum Lärare kan få en kostnadsfri fortbildning om skogen som klassrum. Utbildningen utgår från den nya läroplanen och genomförs i en skog nära skolan. Sista anmälningsdag är 30 mars. VARFÖR TÄTORTSNÄRA SKOG? Skogen runt knuten ger: 1. Bättre hälsa 2. Bättre ekonomi En promenad i skogen minskar stress, sänker blod trycket och pulsen samt ökar koncentrationen. Stadsnära skog kan öka en kommuns attraktionskraft eftersom boendekvaliteten för invånarna höjs. Forts. sid. 9 Hallå där... Sven Hunhammar, klimatchef på Naturskyddsföreningen, Behövs det nya styrmedel för att minska utsläppen från bilarna? Vi behöver tydligare signaler när vi köper en bil. Just nu pratar vi supermiljöbilspremie men jag tror att man också behöver en piska om man köper en törstig bil. Då är ett bonus malus-system liknande det som fi nns i Frankrike en effektivare modell. Den som köper en bil som släpper ut mer får betala men den som släpper ut lite får en bonus. Modellen kan göras kostnadsneutral för staten. Kan vi nå miljömålet med fossiloberoende bilar till 2030? Vi måste. Och lösningen är att energieffektivisera och använda förnybara bränslen eller el. Det är inte orealistiskt om vi börjar nu. Eftersom bilarna håller i cirka 18 år, borde alla nya bilar som säljs nu vara fossiloberoende. Hur ska trafiken som helhet bli en nollutsläppare? Det förutsätter en transportsnål samhällsplanering. Hela transportsektorn måste bidra till omställningen mot en klimatsmart framtid. De viktigaste aktiviteterna som påverkar klimatet är hur mycket vi reser med bil och fl yg. Vi måste därför minska på bilåkande och fl ygresor. De tunga transporterna med lastbil är också en stor utmaning. Bättre logistik och förnybara bränslen på kort sikt och kanske elektrifi erade vägar på längre sikt skulle kunna lösa det. En morot för åkerierna att skaffa mer miljöanpassade lastbilar vore att låta tysta lastbilar (miljövänliga) köra in i städerna tidiga morgnar och kvällar. Lars Mårtensson, styrelseordförande i Klimatneutrala godstransporter på väg Ämne: Var blev du av? Datum: Tisdagen den 27 mars 2012 kl Till: Fredrik Reinfeldt Från: Svante Axelsson Kopia: DNs läsare Hallå Fredrik, Var blev du av? Inför FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009 kändes det för oss i miljörörelsen som om vi var på väg mot något nytt. Alla politiker ville tala om den globala uppvärmningen. Alla ville rädda isbjörnar på smältande isfl ak. Men när du, statsminister Fredrik Reinfeldt, sade att du verkligen hade förstått hur viktiga miljöfrågorna var, så trodde vi dig faktiskt. Men käre Fredrik, nu har det snart gått tre år och vi väntar fortfarande. Vad värre är, Sverige ökade sina koldioxidutsläpp med 11 procent mellan 2009 och Jag tror att du just nu underskattar viljan till klimatomställning i Sverige. De fl esta har fått insikt om vad som händer med klotet, så politisk passivitet gör bara att ångesten ökar. Många företag, kommuner, fackförbund, trossamfund och miljöorganisationer vill gå betydligt fortare fram. Så Fredrik, kan du inte plocka upp dirigentpinnen? Orkestern är samlad och spelsugen. Men jag förstår att du också har annat att tänka på. En global ekonomisk kris, till exempel. Men miljöarbete och ökad sysselsättning står inte i motsats till varandra. Tvärtom. Vi i miljörörelsen har sällskap med världens ledande ekonomer när vi hävdar att det är just i ekonomisk recession som man ska investera för framtiden. Eftersom du är en klok person tror jag att du inser det smarta med att stimulera ekonomin genom att styra om konsumtionen och investeringar så att miljön blir bättre. Ett ekonomiskt stimulanspaket som bidrar till både ekonomisk och miljömässig hållbarhet skulle kunna innehålla det här: En rejäl satsning på våra järnvägar. Både på nya spår, men också på underhåll. Det är förskräckligt att ett land som Sverige inte har järnvägar som fungerar när så många människor verkligen vill åka järnväg. Nu ökar dessvärre inrikesfl yget igen! Att satsa på järnvägarna är inte bara bra för miljön. Det skulle innebära massor av nya arbetstillfällen just när de behövs som bäst och stora samhällsekonomiska vinster för näringslivet. En annan sak som paketet verkligen behöver innehålla är en satsning på bostäder. Både du och jag vet att miljonprogramsområdena måste rustas upp för miljardbelopp under de närmaste åren. Men om man samtidigt passar på att göra de här bostäderna energieffektivare och trevligare att bo i så blir kostnaden istället en vinst för samhället och för de som skall bo där. Så du ser, paketet blir inte så dyrt i alla fall. Vi i Naturskyddsföreningen önskar oss också några nya gränsvärden i paketet. När vi bygger nya hus i Sverige fi nns byggnormer som säger att de får dra högst kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det pinsamma är att vi säger till EU att detta är nära noll i energianvändning. Det glädjande är att byggindustrin i dag utan problem bygger bostäder som drar kilowattimmar och ibland ännu mindre. Dessutom är normerna olika inom landet eftersom Malmö, Göteborg och Stockholm har egna vassa gränsvärden. Byggindustrin vill hellre ha strängare byggnormer som är desamma i hela landet. Så varför kan vi inte skärpa byggnormerna när byggindustrin själv vill det? Ett annat gränsvärde som snabbt håller på att bli antikt är defi nitionen för miljöbilar. 119 gram koldioxid per kilometer är en utsläppsgräns som varje biltillverkare med självaktning klarar numera och stolt framhåller i marknadsföringen. Det är lätt hänt att man underskattar bilbranschens otroliga förmåga till snabb omställning. Det gör de nämligen själva. Om miljöbilsdefi nitionen ska fortsätta att vara en utmaning för bilbranschen så är det dags att skärpa den till 95 gram. I dag drar smarta bilar bara hälften så mycket som en genomsnittlig bil gjorde förut. Kanske är det dags att fördubbla bränslepriset? Annars kommer den faktiska milkostnaden att minska och järnväg och annan kollektivtrafi k kommer då att få svårt att konkurrera med bilen. Samtidigt skulle det klirra in in lite extra pengar till statskassan som du kan använda till sänkt skatt på arbete och miljöinveste- ringar, och det vore väl inte så dumt? Det fi nns ingen motsättning mellan minskade utsläpp och ökad välfärd. Snarare tvärtom. Om vi går före när det gäller att bli energieffektiva och utveckla en fossilfri ekonomi kommer det att sänka hushållens kostnader och ge vårt näringsliv stora konkurrensfördelar längre fram när oljan är dub- belt så dyr som i dag. Ta de nödvändiga besluten nu och visa att du menade allvar. Vänliga hälsningar, Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen Foto: T. Busch-Christensen Foto: Pawel Flato Vid frågor om innehållet, kontakta: Bli vår kompis på Facebook: Intelligent kommunikation sedan Projektledare: Lars Jakobsson Textansvarig: Ulrica Segersten Grafisk formgivare: Tove Engström Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group För information om intelligent kommunikation, kontakta Lars Jakobsson, , 2 Naturligtv!s

3 DIESEL ÄR VIKTIGT I VÅRT JOBB På IDS, International Diesel Service jobbar vi hårt för att godstransporterna i Sverige ska bli bättre, smartare och skonsammare för miljön. Det är ett arbete där vi har flera anledningar att vara stolta. Vi kan idag erbjuda miljövänliga fossilfria dieselalternativ till dieseltekniken som faktiskt är kostnads- och transporteffektiva. I projektet Clean Truck Stockholm har vi beviljats bidrag från EU (Life +) Vinnova och Energimyndigheten. Projektet har som huvuduppgift att demonstrera nya motortekniker, framtidens miljöanpassade lastbilar och lastbilsbränslen under 4 år ( ) Som ett led i detta öppnade IDS världens första publika dieselanläggning för miljöbränslet ED95 i Stockholm i september ED95 är ett förnyelsebart dieselbränsle som består av 95 procent etanol och 5 procent tändförbättrare. För våra kunder är detta ett grönare alternativ med minskad klimatpåverkan. Vi tycker att det ska vara lätt att välja bra miljöbränslen. IDS har på ett flertal platser i Sverige Diesel B 100 (100 % RME) och Fordonsgas som är fullgoda fossilfria gröna alternativ till traditionella dieselbränslen, lägg därtill ED95. OKQ8 ÄR STOLTA MEDLEMMAR AV KNEG KLIMATNEUTRALA GODSTRANSPORTER PÅ VÄG I KNEG är vi en av 15 målmedvetna medlemmar som arbetar med åtgärder för att reducera koldioxidutsläppen. Visionen med KNEG är att godstransporterna på svenska vägar ska bli klimatneutrala. Detta arbete tycker vi är viktigt eftersom effektiva godstransporter är en nödvändig del av ett modernt samhälle. Som det ser ut idag står tyvärr de tunga transport erna för klimatpåverkande utsläpp av koldioxid. Och detta vill vi ändra på. Meningen är att informera om att det finns bra alternativ och detta arbetar vi med i både Clean Truck och KNEG. ids.q8.com IDS en del av OKQ8 Smarta KTH-forskning kring energisystem Både vår energiproduktion och enerergikonsumtion behöver bli effektivare. Forskare på KTH:s skola för elektro- och systemteknik möter utmaningen att skapa framtidens smarta energisystem. B ehovet av att hitta alternativ till fossila bränslen och kärnkraft ökar. Men förnyelsebara energikällor i form av sol, vind och vågor är dock inte lika förutsägbara som kärnkraft. Slutar vinden blåsa så avtar produktionen. De småskaliga och utspridda förnyelsebara energikällorna kan inte mäta sig med de storskaliga kraftverkens kapacitet. Kravet på ökad intelligens och styrbarhet i elnäten skapar nya behov inom forskning och utveckling och då behöver våra krafter vara samlade både nationellt och inom Europa, säger professor Rajeev Thottappillil. Han leder SweGRIDS, ett nytt nationellt center för smarta elnät och energilagring som KTH har tagit initiativ till. Nya energikällor kräver ny forskning När en allt större del av energin kommer från alternativa energikällor, som vindkraft, måste man utveckla bättre teknik för att lagra energi lokalt. Nya energislag kräver också elnät som kan hantera stora effektvariationer. På KTH:s skola för elektro- och systemteknik, har forskare tagit fram en ny typ av växelriktare med kiselkarbid i transistorerna. Med kiseltransistorer går cirka tre procent av energin bort i värmeförluster, medan bara 0,3 procent av energin går förlorad med de nya transistorerna. Tekniken kan också användas för stora effektomvandlare, i större skala. I framtiden kan de komma att användas för högspänd likströmsöverföring i nya smarta supernät. Med hjälp av en simulator kan forskare simulera ett elnät som är lika stort, eller större än Gotlands yta. Simulatorn gör det möjligt att testa ett smart elsystem i realtid, och på så sätt kontrollera att det är pålitligt och säkert. IT för smart energianvändning IT kan användas för att lösa många problem, exempelvis när det gäller att effektivisera energianvändning och styra smarta hus som drar mindre energi. Forskare på KTH är delaktiga i ett pilotprojekt i Norra Djurgårdsstaden tillsammans med Interaktiva institutet, Fortum, ABB, Electrolux, JM, NCC, HSB och ByggVesta. För oss KTH-forskare handlar det bland annat om att räkna fram den optimala energianvändningen. Ibland när el är billig är den inte alltid miljövänlig. En tvättmaskin går igenom många olika faser som drar olika mycket ström. Samtidigt varierar tillgången på förnyelsebar energi under dygnet. Det blir en hel del parametrar att hålla I Stockholms nya stadsdel Norra Djurgårdsstaden ska världsledande miljöteknik testas. KTH-forskare samarbetar med en mängd olika företag för att utveckla energiteknik för smarta städer. reda på, säger Henrik Sandberg, forskare vid ACCESS och lektor i reglerteknik på KTH:s skola för elektro- och systemteknik. Vitvaror, elbilar och smarta hus kopplas alltmer till IT-infrastruktur. Då måste styroch övervakningssystemen för elnäten bli mer avancerade och också kopplas upp mot samma IT-infrastruktur. Men med mer kommunikation följer också fler potentiellt svaga punkter som skulle kunna angripas av hackare. Därför är säkerhetsaspekten viktig att ha med sig från början. Inte minst den personliga integriteten måste värnas. Vi vill ju inte ha ett övervakningssamhälle. Speciellt inte ett anarkistiskt övervakningssamhälle där personlig information kan läcka ut till vem som helst, säger Mathias Ekstedt, lektor i industriella informations- och styrsystem vid KTH:s skola för elektro- och systemteknik. Naturligtv!s 3

4 N N Foto: Oddbirds Smycken med omtanke Många designers gör numera smycken av ekologiskt och återvunnet material. Till exempel Oddbirds, som gör vackert av det andra slänger. På naturskyddsföreningen.se fi nns fl er tips. Städer växer med 80 miljoner nya stadsinvånare per år. Det är uppenbart att bilens roll måste förändras. Michael Arth, författare, designer och analytiker från Florida. Kollektivtrafik i världen I Singapore får bilister bjuda på registreringsskyltar via auktion MED SINA FEM MILJONER invånare på en yta motsvarande halva Öland är Singapore ett av världens mest tätbefolkade länder. Trafi kmässigt är det också ett av de mest innovativa länderna i världen. För att invånarnas resor ska ske så smidigt som möjligt, har ansvaret för samordningen av all trafi k, oavsett trafi k- slag, lagts på en enda myndighet Land Transport Authority. För biltrafi ken har myndigheterna satt ett övre tak för hur många bilar som får trafi kera landets vägar. Den som vill köpa en bil måste först skaffa en av de cirka registreringsskyltar som fi nns i landet, via auktion. Schweiz har fler än tågpassagerare per dag I SCHWEIZ ÄR TÅGET ett av de mest använda kommunikationsmedlen. Att hålla fl er än tågpassagerare per dag nöjda i punktlighetens land kräver sitt. För att undvika tågstörningar har järnvägsbolaget Schweizerische Bundesbahnen (SBB) nyligen investerat i ett avancerat IT-system som kontinuerligt ger en heltäckande bild och möjlighet att åtgärda eventuella fel innan felen påverkar verksamheten. Systemet väntas innebära ökad punktlighet och mångmiljonbesparingar. Kanske något för SJ att titta på? Miljömärkta transporter EN STOR KÄLLA till klimatförändringar är transporter. Ändå reser vi mer, transporterar mer varor på vägarna och det går trögt att byta ut fossila bränslen. Men det fi nns resor och godstransporter med begränsad miljöpåverkan märkta med Bra Miljöval, Naturskyddsföreningens miljömärkning. För att få märkas ska en resa eller en godstransport ge liten klimatpåverkan, vara energieffektiv och ge låga hälsofarliga utsläpp. Välj en buss- eller tågresa som är märkt med Bra Miljöval nästa gång! Foto: SBB Om ett år införs trängselskatten i Göteborg. Trängselskatten har ändrat vårt beteende, och farhågorna om fallande fastighetspriser och utslagen handel har kommit på skam, säger Jonas Eliasson, trafi kprofessor vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Bilfattig HANDEL I CITY Trafiktrycket i svenska storstäder ökar. Bilarna tar för mycket plats. Tidigare har man varit rädd för att minskad biltrafik i city hotar cityhandeln och fastighetspriser. Men både i Göteborg och Stockholm har man sett att farhågorna kommit på skam. Text: Håkan Årblom Foto: Tommy Hvitfeldt FRÅN STOR SMÅSTAD till mindre storstad på kort tid. Den utvecklingen har medfört att trafiktrycket ökat i Göteborg främst vad gäller pendling in till staden. Bilister har enkelt kunnat ta sig in i centrum. Dessutom har det funnits gott om parkeringsmöjligheter på attraktiva stadsytor. Det har lett till en för hög bilandel, jämfört med andra liknande städer som Oslo, Stockholm och Helsingfors. Kort sagt: Göteborg har blivit lite för bilvänligt för sitt eget bästa. Bilen är bra till mycket, men den ska inte utgöra basen i en stads transportsystem den tar för mycket plats. Färre bilar ska därför ge mer plats åt gångtrafikanter, cyklister och kollektivtrafik, säger Anders Roth, miljöchef på Göteborgs stad. GÖTEBORGS STAD KOMMER att genomföra en förtätning av staden med nya bostäder och nya arbetsplatser i centrum. Då gäller det att staden blir smartare att använda marken. Först och främst genom en mer restriktiv och klokare parkeringspolitik som ska öka tillgängligheten i centrum. Parkeringsfrågan är ett hett ämne, men enligt Anders Roth måste parkeringspolitiken förändras, om tillgänglighets- och miljöambitionerna ska infrias. Förändringen går främst ut på att minska tillgången på arbetsplatsparkeringar och öka priset där goda alternativ till bil finns. Dessutom vill vi få dem som tar bilen till jobbet att lämna den vid pendelparkeringar utanför stadskärnan och åka kollektivt sista biten. En annan viktig åtgärd är att ta bort parkeringsplatser för att skapa boende på attraktiva stadsytor och bygga parkering i underjordiska garage i stället. TRAFIKTRYCKET KAN OCKSÅ DÄMPAS genom att smalna av gatorna och införa fartdämpande åtgärder. En annan åtgärd är att skapa gångfartsgator inne i centrala Göteborg. Tidigare var man orolig för att handeln skulle hämmas när biltrafiken minskade i city, men så har det inte blivit. Det finns inga tecken på att det blir så. Vi ska ha en fortsatt bra tillgänglighet för handeln därför är korttidsparkering prioriterad före arbetsplatsparkering. Det viktiga är att den totala tillgängligheten med samtliga transportslag ökar. DET SISTA OCH VIKTIGASTE steget, säger Anders Roth, är när trängselskatten införs om mindre än ett år i Göte borg. Då siktar vi på att få en förbättrad kollektivtrafik, fler pendelparkeringar, nya tåg, fler cykelparkeringar och en utökad expressoch stombusstrafik. TRAFIKPROFESSOR JONAS ELIASSON vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) hymlar 4 Naturligtv!s

5 Visste du att dagens dieselbilar är mycket renare än de var för 20 år sedan? Då var gränsvärdet för kväve oxider för dieselbilar 1600 mg/km. I dag är gränsvärdet 180 mg och om ett par år kommer det att vara nere på 80 mg. Bensinbilarna har under samma tid gått från 1000 mg till 60 mg. Har du tänkt på att varje dag levererar våra medlemsföretag mat, medicin och andra viktiga varor. Utan dem skulle sopberg växa, hyllor gapa tomma och utbyggnaden av ny kollektivtrafik som spårväg aldrig bli verklighet. Varje transport har ett mål och en mening. Ja, medlemsföretagen släpper samtidigt ut koldioxid, men de kör så energieffektivt det går. Vi kör inte för skojs skull. Vi kör för din skull Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation och vi arbetar för en sund och lönsam utveckling av åkerinäringen. Våra drygt medlemsföretag utgör cirka 85 procent av alla åkeriföretag i Sveriges. Branschen omsätter nära 100 miljarder kronor som motsvarar cirka 4 procent av BNP. Foto: Colourbox inte med att han gillar idén med trängselskatter. Han var med och lade fast avgiftsnivå för trängselskattförsöket i Stock holm. Och han minns att många upplevde systemet som en försämring. Innan det ens införts. Det var världs rekord i avoghet mot ett förhållandevis oskyldigt styrmedel, säger Jonas Eliasson. Det fanns en oro för att fastighetspriserna skulle falla och att handeln skulle slås ut, men dessa farhågor kom på skam. De positiva effekterna blev större än vi hade hoppats och kritikerna kom av sig, säger han. EFTER EN GANSKA KORT tid visade det sig att trängselskatten gav tillgänglighetsförbättringar och en bättre miljö i innerstaden. Från att ha haft ett motstånd på 70 procent svängde det om helt i dag är nära 70 procent positivt inställda till trängselskatten. I datorsimuleringar går det att se att den besparar stockholmarna omkring timmar i bilköer dagligen. Det motsvarar ungefär heltidstjänster. Hur kommer det sig att trängselskatten blev så framgångs rik? En nyckel var att man angrep roten till problemet: man försökte inte bestämma vilka bilister som skulle sluta köra bil i rusning, eller peka ut hur de skulle ändra sitt resande. Det öppnade för ett vidare spektra av anpassningsmöjligheter som att resa vid andra tidpunkter, med andra färdmedel. Ungefär hälften av de bilister som försvann valde i stället kollektivtrafiken. En femtedel minskade sitt bilåkande och valde att åka vid andra tidpunkter. Skatten öppnade för ett nytt tänkande, ett nytt beteende därför fick det så hög acceptans. Vad vinner miljön på trängselskatten? Det är intressant att ett relativt begränsat styrmedel öppnar möjligheterna för att utnyttja transportsystemet effektivare. I synnerhet minskar behovet av andra transportinvesteringar, vilket gör att man inte behöver bygga lika mycket vägar bra för både miljön och skattebetalarna. Sen finns det också en stor miljömässig poäng i att trafiken minskar: koldioxidutsläppen i länet minskade med 3 procent. En annan påverkan är förstås att kvaliteten på innerstadsluften förbättras. När trafiken minskade såg man att avgasutsläppen minskade med ungefär procent. Trängselavgiften räcker inte som ensam miljöåtgärd, men tillsammans med andra åtgärder, som dubbfria däck, finns det miljö- och hälsovinster att ta hem, menar professor Eliasson. Visste du att från ett motstånd på 70 procent mot trängselskatten i Stockholm, svängde det om helt i dag är nära 70 procent positivt inställda till trängselskatten? I datorsimuleringar går det att se att den besparar stockholmarna omkring timmar i bilköer dagligen. Det motsvarar ungefär heltidstjänster.... Naturskyddsföreningen lade ett förslag om trängselskatt i Stockholm redan BiMe Trucks är ett samverkansprojekt som erbjuder ett starkt marknadsmässigt alternativ till konventionella tunga fordon. Det gör vi genom att introducera en ny teknik för biometan i dieselmotorer och att bygga upp en infrastruktur för flytande biometan med tankstationer i Malmö, Göteborg, Jönköping och Stockholm. Två stationer är redan i drift. Du vet väl att det finns investeringsbidrag för de första hundra beställningarna på de nya lastbilarna? Kontakta oss gärna! Vi finns på Projektdeltagare: Medfinansiärer: Tankställen samt lastbilar med bas i Malmö, Jönköping och Stockholm. Lastbilar med bas i Västra Götaland. Projektledare: Naturligtv!s 5

6 Naturvänliga veckan sjösätts vecka 19 av Naturskyddsföreningen för att testa olika metoder att engagera medlemmar i praktisk naturvård, som t.ex. att sätta upp holkar. Visste du att... Köpenhamn hamnar i topp när världens mest cykelvänliga städer ska rankas? Bara Amsterdam och Portland kommer före. Odlingsdrömmar i lägenheten? Bor du i lägenhet utan balkong, men drömmer om egna ekologiska tomater? Misströsta inte. Odla inomhus, utnyttja innergården eller hitta en outnyttjad trädgård. På naturskyddsföreningen.se fi nns fl er tips. Polisen satsar på videomöten JUST NU GÖR Rikspolisstyrelsen en stor satsning på fler resfria möten för sina anställda. Det handlar om miljö, ekonomi och inte minst omtanke om medarbetarna. Rikspolisstyrelsen (RPS) gör satsningen tillsammans med 18 andra myndigheter inom ramen för REMMprojektet (Resfria möten i myndigheter), som drivs av Trafi kverket. Fler möten som inte innebär resor är bra för miljön och ekonomin. Men det är också bra för medarbetarna som kanske inte behöver satsa en hel dag eller en del av sin fritid för ett enda möte, säger Kjell-Ove Lindgren som är Travel Manager på RPS. I dag har han ett distansmöte med kollegorna Per-Jonas Flygare och Gunilla Strålberg, som kopplat upp sig på videoanläggningen på RPS:s serviceenhet i Kiruna. VIDEOMÖTEN HAR LÄNGE varit ett vanligt arbetsredskap inom Rikspolisstyrelsen (av säkerhetsskäl ligger man än så länge lågt med webbmöten), men användandet har nu ökat väsentligt. År 2010 gjordes uppkopplingar på videoanläggningar. Förra året skedde uppkopplingar, säger Kjell-Ove Lindgren. Målet med satsningen är inte att alla möten ska vara resfria möten. Absolut inte. De personliga mötena har en viktig funktion. Men videomöten är lämpliga exempelvis när deltagarna känner varandra sedan tidigare eller vid uppföljningar av tidigare personliga möten, säger Kjell-Ove Lindgren. Kjell-Ove Lindgren är glad för att han inte behövde åka upp till Kiruna. Ja, tack vare videomötet kan jag gå på bio med min dotter ikväll, säger han. Naturvänliga handlingar MÅNGA ARTER AV växter och djur hotas genom att värdefulla skogar huggs ner och odlingslandskapet utarmas. Men i din närhet kan du få vilda grannar genom att göra naturvänliga handlingar: Hjälp vilda bin genom att göra ett vildbihotell av avsågade tunna bamburör som du buntar ihop och hänger horisontellt i soligt läge. Hjälp fjärilar genom att plantera oregano, timjan, kärleksört och buddleja eller vårda en äng. Minska fåglarnas bostadsbrist. Varför inte bygga en holk för göktyta? Hjälp grodorna och gräv en damm eller lyft en padda över vägen under deras vårvandring. Hjälp människan. Vi är beroende av naturen. Gå med i Naturskyddsföreningen och hjälp till att rädda planeten. Se fl er tips på Radioteaterns Stina Oscarson MED CYKEL PÅ FÖRS Regissören och dramatikern Stina Oscarson, Radioteaterns nya chef, cyklar till jobbet varje dag året runt. Stockholm är i grunden cykelvänligt, men det tar några år innan man lär sig staden. Att uppleva årstidsväxlingarna på cykeln ger en lyckokänsla, säger hon. I Stockholm är cykel alltid det snabbaste sättet att ta sig fram när det handlar om sträckor på upp till en mil. Cykel är ett oslagbart bra sätt att ta sig till jobbet på, säger Stina Oscarson. Stina Oscarson, chef för Radioteatern Köpenhamn är en av världens bästa städer för cyklister. Varje dag tar 35 procent av köpenhamnsborna cykeln till jobbet eller studierna. NNÄR STINA OSCARSON var liten läste föräldrarna ofta sagor för henne och brodern Olof. Det var härliga och ganska avancerade sagor som ledde till att jag byggde upp en slags fantasibank. Jag lärde mig snart vad en berättelse kan betyda och när jag var 15 år bestämde jag mig för att bli regissör, säger hon. Efter grundskolan fick den mångbegåvade Stina arbete som kontrabasist i Väster bottensteaterns orkester. Hon hade därmed fått in en fot inom teatern, och sedan dess har hon aldrig lämnat den. Stinas grundläggande teaterskola utgjordes av nästan ett decennium som regiassistent åt Sveriges ledande regissörer, som Suzanne Osten, Lars Rudolfsson och Etienne Glaser. EFTER ÅTTA ÅR SOM konstnärlig ledare på Orion-teatern, blev hon i maj förra året chef för Radioteatern, som faktiskt är Sveriges största teater med premiärer varje år och upp till lyssnare varje vecka. Jag trivs så bra och det känns verkligen som om jag har hittat hem. Dessutom är Public Service en sån viktig del i en demokrati eftersom alla får tillgång till kvalitetsteater utan inblandning av marknadskrafterna, säger Stina. Men är inte radioteater bara halv teater eftersom man bara hör rösterna? Nej, en pjäs blir aldrig hel innan den når en mottagare. I en radiopjäs skapar lyssnarna Cyklisternas paradis Text: Anders Fahlman Foto: Emil Nordin REDAN I DAG FINNS inte mindre än 346 kilometer cykelbanor i Köpenhamn. Bland annat bygger man särskilda cykelstråk, en slags motorvägar för cyklar, där bilarnas körfält har krympts för att ge plats åt fler cykelbanor. På sina håll är cykelvägarna sexfiliga. Flera av cykelstråken har Stina Oscarson, ny chef för Radioteatern älskar att cykla. sina egna bilder. Och det är väldigt starka bilder. Jag ser faktiskt radioteater som ett bildmedium. Stina älskar att cykla (och att promenera, springa, åka skidor och simma: man tänker så bra när man rör sig ). Efter att ha bott här i 15 år kan hon de flesta av Stockholms gator och vägar utan och innan. På lediga stunder är det inte ovanligt med cykelutflykter på 8 10 mil. Jag pekar någonstans på kartan och säger: dit vill jag åka, och så gör jag det, säger Stina och skrattar. Det talas i dag om en miljardsatsning på cyklismen i Stockholm. Vad skulle Stina helst prioritera i en sådan satsning? också så kallad grön våg, att trafikljusen är anpassade för cyklister. För att gående och cyklister inte ska krocka är cykel- och gångbanorna separerade med nivåskillnad. Andra bekvämligheter som underlättar för Köpenhamns cyklister, är inhägnade cykelparkeringar, cykelställ vid busshållplatserna och massor av cykeluthyrningar. Dessutom är det tillåtet att ta med sig cykeln på pendeltåget och metron. I Köpenhamns innerstad finns 6 Naturligtv!s

7 Hallå, jag har varit medlem i Naturskyddsföreningen. Selma Lagerlöf Jag med! Anders Zorn Gör som Selma och Anders gjorde stöd vårt viktiga miljöarbete. Sms:a MEDLEM till så skickar vi en avi hem till dig. Medlemskapet kostar 24 kr/mån. TA PARKETT ICA söker nya miljösmarta transportlösningar Som en av Sveriges största transportköpare är minskad miljöpåverkan en ständigt aktuell fråga för ICA Sveriges logistikfunktion. I Stockholms innerstad levereras nu majoriteten av alla ICAs varor i lastbilar som drivs med etanol eller biogas. Man tänker så bra när man rör på sig. Stina efterlyser dock en riktigt bra cykelkarta för Stockholm. Man måste se över logistiken i grunden. I dag finns det för många riskabla passager. För att göra cyklandet säkrare borde cykelbanorna knytas samman till ett sammanhållet nät. Och så bör man ta fram en riktigt bra cykelkarta, säger hon. STINA TAR CYKELN från bostaden på Södermalm till jobbet i radiohuset, året runt. Cykel är ett oslagbart bra sätt att ta sig till jobbet på. I Stockholm är cykel alltid det snabbaste sättet att ta sig fram när det handlar om sträckor på upp till en mil, säger Stina. Hon rekommenderar gärna fler att börja cykla till och från jobbet. också 110 cykelställ med gratis lånecyklar. Du lägger ett 20-kronorsmynt i låset och får tillbaka det när du har cyklat färdigt. En orsak till att det är särskilt trevligt att vara cyklist i Köpenhamn, är kanske att det är rätt otrevligt att vara bilist. Cykelbanorna tar en stor del av gatuutrymmet; vid ljusen har cyklarna företräde och att t röd- hitta en parkeringsplats är inte lätt. Ja, verkligen. Och det finns många skäl. Ett är motionen som cyklingen ger. Varför lägga ner tusentals kronor på ett gymkort när man kan få motionen gratis? Ett annat skäl är idealistiskt. Det är inte hållbart att fortsätta att leva som vi gör nu med våra transportmönster. Dessutom är ju Stockholm en så vacker stad. Att cykla innebär att få en massa intryck och att kunna uppleva årstidsväxlingarna. Det ger en lyckokänsla, säger Stina Oscarson. Och att sitta på cykelsadeln och lyssna till radioteater kan vara som att sitta på första parkett. Politikerna i Köpenhamn vill att 50 procent ska ta cykeln till jobbet. Foto: Nicolai Perjesi/Visit Denmark ICAs logistikfunktion har varit miljöcertifierat sedan 1997, där transporternas miljöpåverkan ständigt beaktas. Fortlöpande utvärderas och analyseras effekten, och nya smarta lösningar inom IT, motorteknik och infrastruktur eftersöks. Sanningen är ändå den att vi i dag når störst miljöeffekt i hur vi planerar. Välfyllda lastbilar, optimerade rutter och tågtransporter för de flöden där det fungerar bäst, säger Petra Albuschus, logistikdirektör på ICA. Satsar på ny motorteknik ICA äger inga egna lastbilar, utan köper dessa tjänster, vilket gör kraven som ställs på blivande avtalsparter extra viktiga. I samarbete med Kyl- och frysexpressen i Stockholm levereras varor till ICAs butiker med 12 etanoldrivna lastbilar, vilka minskar koldioxidutsläppen med runt 70 procent. I Göteborg kommer Frakt kedjan Väst under våren att börja köra med två helt nya hybridlastbilar i ICAs regi. Motorerna är nyutvecklade av Volvo och ICA uppskattar att koldioxidutsläppen i snitt kommer att minskas med ungefär 40 procent. Att uppmuntra ny motorteknik hjälper minskad miljöpåverkan på traven. Även möjligheterna med nytt IT-stöd utvärderas fortlöpande. Un- der året slutför ICAs transportplanering en över gång till ett för Sverige nytt stöd, IT- Paragon. Petra Albuschus är logistikdirektör på ICA. Verktyget kan i realtid uppdatera var lastbilarna befinner sig och transportplanerarna kan då göra nya smarta val. Även butikerna blir snabbt informerade om något inträffar som försenar leveransen, säger Petra Albuschus. Paragon är ett exempel på hur rätt ITverktyg hjälper ICA att ha en effektiv logistik. Mer last, mindre CO 2 ICA har i dag stora volymer som transporteras med tåg. Men när leveranserna i stället sker med lastbil, görs det ofta i dubbeldäckare, där lastning i två plan ger maximal fyllnadsgrad. ICA har nu tagit fram en ny typ av lastbilssläp i två plan som enkelt kan dras av tåg. Tack vare en ny lösning för att hissa upp golvet, ryms betydligt mycket mer last än i ett traditionellt tvåvåningssläp. Det nya släpet testas nu med utgångspunkt från lagret i Helsingborg. fakta ICA har drygt 1300 butiker i Sverige. 40 procent av landsbygdsbutikerna, där orten bara har en butik, är en ICA-butik. ICA har 6 lager (Borlänge, Stockholm/Kallhäll, Västerås, Kungälv, Helsingborg och Arlöv). ICA har en klimatstrategi om att sänka utsläppen med 30 procent fram till år Naturligtv!s 7

8 Foto: Ducati... den italienska motorcykeltillverkaren Ducati, världskänd för sin eleganta design, har tagit fram en elcykel? 50% av jordens befolkning bor på 2 % av jordens yta. Källa: Carlo Ratti, MIT Visste du att... Visste du att tack vare ny teknik kan dieselmotorer numera kombineras med metangas. Tankstationer byggs i Malmö, Göteborg, Jönköping och Stockholm genom projektet BiMe Trucks. Lastbilen rullar på en väg där det fi nns ett elnät. Fordonet, med en aktiv strömtagare, ansluter sig till elnätet under färd. När det inte fi nns något elnät frånkopplas bilen och går i stället på en hybridmotor, det vill säga en motor som antingen går på el eller miljödrivmedel. Elvägar möjlig lösning LASTBILAR KAN GÅ SOM TÅGET Att låta lastbilar koppla upp sig mot två eltrådar i luften. Låter det som science fiction? Inte alls. Tekniken är beprövad. Det är bara en tidsfråga innan vi får se eldrivna tunga transportfordon på vägarna. Text: Håkan Årblom Illustration: Masters of the universe F ÖR FYRA ÅR SEDAN väcktes idén att elektrifiera tunga transporter på motorvägar. Det skedde samtidigt när debatten om en utbyggnad av järnvägsnätet svallade som mest. Anders Nordqvist, vd för Svenska Elvägar, följde debatten som svängde fram och tillbaka. Alla var överens om att de tunga transporterna måste minska både ur ett miljömässigt och samhällsekonomiskt perspektiv. Men ingenting hände. Tills Elektriska vägar AB började arbeta för en elektrifiering av vägnätet. Tanken kändes först lite för enkel, berättar Anders Nordqvist. Om eldrift i bilarna med tunga batterier inte var något alternativ, frågade jag: Skulle det inte gå att elektrifiera vägarna, så att lastbilarna kunde få el från luftburna ledningar, precis som tåg, spårvagnar och rälsbuss?. NU INSER ALLT FLER fördelarna med elektrifiering av tunga transporter. Grundtanken är så enkel att det är underligt att den får fart först nu. Eldrivna trådfordon prövades redan före första världskriget, så det är ingen ny teknik. Den är beprövad, standardiserad och finns på flera ställen i världen. Det nya är att när bilen befinner sig under ledningen känner bilen av att den är redo att kopplas in på elledningen. När den inte är uppkopplad, till exempel vid omkörning eller i citytrafik där det inte finns elkontakt, går den på en hybridmotor. Grundtanken är enkel, så det är underligt att den får fart först nu. Anders Nordqvist, Svenska Elvägar TEKNIKEN ÄR alltså inte speciellt ny utan det innovativa är på vilket sätt samhället skulle kunna dra nytta av att sätta upp elledningar och anpassa befintlig väg för eldrift av lastbilar. Av de studier som gjorts på uppdrag av Trafikverket och Energimyndigheten, framstår eldriften som det enda alternativet, om miljömålen ska uppnås. Transporterna driver hela ökningen av koldioxidutsläpp, vilket hotar att spräcka miljömålen, berättar Anders Nordqvist. Transport sektorn står för 4,5 megaton av de totala koldioxidutsläppen på 19 megaton. Utsläpp som går att minska avsevärt med eldrift till tunga transportfordon. MAN BRUKAR räkna med att en elmotor förbrukar ungefär en tredjedel av den energi som en förbränningsmotor behöver för samma transport. Och om två tredjedelar av de tunga transporterna använde sig av eldrift, skulle Sverige kunna spara över 10 TWh energi per år. Eftersom miljödrivmedlen DME och biogas aldrig kommer att kunna produceras i sådana volymer att de kan ersätta dieseldriften, borde Sverige satsa på elektrifiering av de tunga transporterna. Då skulle de lokalproducerade drivmedlen kunna täcka den energimängd som kommer att behövas till de sträckor som inte är elektrifierade. FÖRUTOM MILJÖARGUMENTET finns även stora företagsekonomiska vinster. I dag står dieselkostnaden för procent av totalkostnaden för en transport. Med ett utbyggt elvägnät skulle de elhybrid-drivna fordonen ha goda förutsättningar att konkurrera ut de dieseldrivna fordonen. Om det fanns ett billigare miljövänligt alternativ att konvertera till då skulle en ekonomisk styrning från diesel till el vara möjlig utan negativa effekter för företagen. MEN TÅGEN DÅ? Kan inte godset transporteras längs järnvägsnätet i större utsträckning, Ur samhällsekonomisk och miljömässig synvinkel är en utveckling av tågtransporterna positivt. Problemet är att det är dyrt och tar lång tid att bygga ut järnvägsnätet. Dessutom ligger en stor del av miljöbelastningen i själva byggfasen. En annan svaghet är att järnvägen i de flesta fall inte går från dörr till dörr och också den tid och energikostnad alla omlastningar mellan tåg och lastbil tar. Men vi vill inte att tåg och vägtransporter ska konkurrera med varandra de ska komplettera varandra, säger Anders Nordqvist. När beräknas vi ha elvägar i Sverige? Förhoppningen är att vi ska kunna starta bygget av en demonstrationssträcka på allmän väg i slutet av Fakta om elektriska vägar Det fi nns mer än trådbussar i över 350 städer över hela världen. Trådfordon var vanliga fram till 1960 talet då fossildrivna fordon tog över marknaden. Främsta anledningarna var tidsandan, billig olja, låga investeringskostnader och okunskap om oljans miljöpåverkan. Idén med elvägar är att använda beprövad, miljövänlig och robust teknik och förfi na användningen. Eldrift av tunga fordon reducerar effektivt koldioxidutsläppen från transportsektorn. Minskade utsläpp från tunga fordon bidrar till att klimatmålen 2020 och 2050 uppfylls. 8 Naturligtv!s

9 ? VARFÖR TÄTORTSNÄRA SKOG? Skogen runt knuten ger: 3. Renare luft och vatten Tall och gran i din närskog ger renare luft eftersom stoft och damm samlas på barren och sköljs bort med regnet. Skogen kan även förbättra kvaliteten på vatten i marken genom att rena det från kväve och tungmetaller. 4. Inspirationskälla Skogen har i alla tider varit en kulturbärare och inspirationskälla för konst, litteratur, mytologi, folktro och religion. Jonas Åkerman, trafikforskare vid KTH Bilresorna måste minska Bilmotorerna blir allt mer bränslesnåla och de skadliga utsläppen från personbilarna minskar. Men det räcker inte. För att nå klimatmålen till år 2050 måste bilresandet minska med procent, säger Jonas Åkerman. Text: Anders Fahlman Foto: Emil Nordin D ET SER UT ATT gå i positiv riktning; bilmotorerna blir allt snålare, avgaserna allt mindre smutsiga och nya bränslen väntar runt hörnet. Men studier som trafikforskaren Jonas Åkerman gjort visar att det går för långsamt. Om vi ska nå EU:s och Sveriges klimatmål, och regeringens mål om utsläpp nära noll år 2050, så måste vi dra ner på bil-åkandet med procent till år Elbilar är hoppet för många som även i framtiden vill kunna köra bil som vi gör i dag. Men förhoppningarna på elbilarna är alltför högt ställda. Klimatvinsterna är inte så stora som man kan tro och det kommer att ta tid innan priserna på elbilarna blir attraktiva, säger Jonas Åkerman. Han menar att när bilåkandet ska minska är det i städerna de stora förändringarna måste ske. Ja, på landsbygden finns det inga verkliga alternativ till bilen. Däremot finns det mycket som vi kan göra i städerna för att underlätta Fördelningen av personkilo meter mellan olika trafikslag åren Källa: Trafikanalys Miljarder personkilometer Personbil Buss Järnväg förändrade beteenden. Vi måste satsa hårt på kollektivtrafik, cykel- och gångtrafik. Vi måste också använda oss av olika styrmedel för att minska biltrafiken. JONAS ÅKERMAN ÄR kritisk till mycket av den trafikplanering som sker i städerna i dag. I dag minskar faktiskt kollektivtrafikens andel av resandet och det beror på att man ofta satsar lika mycket på vägar som på den kollektiva trafiken. Istället är det viktigt att göra en tuff prioritering av kollektivtrafiken. Förbifart Stockholm är exempelvis ett mycket tveksamt projekt. Han är tveksam till dramatiska höjningar av bensinpriserna för att minska bilresandet. Högre bensinpriser slår hårt mot människorna på landsbygden, där man dessutom ofta har mindre möjlighet att köpa de nya bränslesnåla bilarna, säger Jonas Åkerman. DE EFFEKTIVASTE STYRMEDLEN för minskat bilresande i städerna är istället trängselavgifter och höjda p-avgifter. Höjda p-avgifter är ett effektivt system som är enkelt och billigt att administrera. Dessutom utgör dagens nivå på p-avgifterna en dold subvention eftersom de inte alls motsvarar värdet på marken, säger han. Det finns även morötter i Jonas Åkermans förslagsskafferi. Ja, bilpooler är ett exempel på det. En intressant variant av bilpooler är kommunala bilar som används av kommunens anställda på arbetstid och av anslutna privatpersoner på övrig tid. Detta kan ge både minskad biltrafik och ekonomiska vinster men kräver att kommunerna tar initiativet. Jonas Åkerman tror inte att det måste inne bära någon större uppoffring av exempel- Det är framförallt i städerna som de stora förändringarna måste ske för att nå klimatmålen vis de boende i Stockholm att minska användningen av bilen. Redan i dag klarar sig nära hälften av hushållen i Stockholms stad utan egen bil. Bil pooler i kombination med förbättrad kollektivtrafik kan bli ett attraktivt alternativ till bilägande. Men är det verkligen realistiskt att räkna med en minskning av bilresandet med så mycket som procent? För boende i städer skulle det motsvara ett bilresande motsvarande 1985 års nivå. Det är fullt realistiskt om man i samhällsplaneringen konsekvent prioriterar attraktiv cykel- och kollektivtrafik, säger Jonas Åkerman. Trafi kforskare Jonas Åkerman (KTH), menar att det fi nns mycket att göra för att ändra trafi k- beteendet i städerna. miljölastbil Kör i Stockholm P rojektet CleanTruck arbetar för mil jö anpassade transporter i Stockholm. För att nå Sveriges mål om en fossiloberoende fordonsflotta, krävs att näringsliv och offentlig sektor väljer miljöanpassade alternativ när de köper transporter. Nu finns lastbilar för förnybara drivmedel på marknaden, säger CleanTrucks projektledare Lova André Nilsson. Genom att välja sådana lastbilar kan du sänka klimatpåverkan från ditt företags transporter rejält. Vi söker nu fler miljömedvetna företag som har egna fordon eller som vill starta miljösamarbeten med sina åkare. CleanTruck delfinansierar nya miljölastbilar. Det handlar om lastbilar som kan köras på etanol, fordonsgas i kombination med diesel eller som använder elhybridteknik. Inom projektet byggs även möjligheterna att tanka lastbilarna med förnybara drivmedel ut. CleanTruck drivs av Stockholms stad i samarbete med OKQ8/IDS och AGA med stöd från Energimyndigheten, Vinnova och EU:s Life+ program. CleanTrucks projektledare Lova André Nilsson. LÄS MER PÅ Naturligtv!s 9

10 Bortom oljan Grönare, skönare städer Rättvisare, grönare och tätare städer. Det är målet för Mistra Urban Futures det västkustbaserade forskningscentret för hållbar utveckling som drivs av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs stad och universitetet i Göteborg. Regeringens mål är en fossilfri fordonsflotta om 18 år. Ska det bli verklighet är det mycket som ska göras och det går inte att vänta. Med elektrifiering kan vägtransporter ske både tillförlitligt och klimatsmart. Elektriska vägar är möjliga redan nu och kan bli en del av framtidens hållbara transportsystem. Projektengagemang är den oberoende teknikkonsulten som ser helheten. Läs mer på Hur går det med elbilen? Elbilarna är inte någon ny uppfinning. De fanns redan på 1800-talet. Och sedan dess har det faktiskt inte hänt särskilt mycket med elbilarnas prestanda. Inte förrän nu. I dag satsar alla stora biltillverkare stort på elbilar och på de internationella bilmässorna upptar elvisionerna ofta hela avdelningar. Men hur fungerar de i verkligheten? Finns det några realistiska alternativ för oss privatpersoner? Text: Ulrica Segersten Foto: Toyota, Honda, Opel & Mitsubishi Electric Highways - visualization by Ashley Bruce - bildreklam.se Projektengagemang är en konsultkoncern som levererar tjänster inom infrastruktur, byggnader, energi och industri. Koncernen har en bred geografisk närvaro i Sverige och kan kombinera det mindre företagets flexibilitet och närhet med koncernens samlade kompetens. Projektengagemang förstärker medarbetarnas engagemang och ansvar genom delägande i bolagen. Genom ett Projektlöfte kvalitetssäkras kraven på kompetens, resultat och förståelse för kundens vision. EN AV DE FÖRSTA elbilarna som faktiskt går att få tag på i svenska bilaffärer utan större problem, är Mitsubi s his i- Miev, en liten, rätt avskalad småbil. i- Miev är en plugin, det vill säga en elbil som bara går på el. Tyvärr känns den rätt dyr för en vanlig privatbilist, runt kronor. Men om inköpspriset är högt så blir bränslekostnaden desto lägre. Till en i-miev går det åt 20,25 kwh för att ladda batteriet. Om elpriset är 1 krona per kwh blir kostnaden alltså drygt 20 kronor. 75%... Mitsubishi i-miev och Nissan Leaf är två av de första elbilarna som vanliga konsumenter kan köpa. av alla bilresor är kortare än 5 kilometer. Med en laddhybrid kör du alltså oftast på el. 20 kronor laddningen kostar det att köra nya i-miev. En laddning räcker mil. I-MIEV PASSAR BÄST för korta sträckor. I normala fall ska man kunna köra runt mil på en laddning, men räckvidden krymper snabbt om det är riktigt kallt eller varmt ute. Eftersom en elmotor inte alstrar särskilt mycket överskottsvärme, till skillnad från en förbränningsmotor, så måste all uppvärmning eller nerkylning tas från batteriet. Batterierna är alla elbilars akilleshäl. Dels är de dyra, runt kronor kostar ett enda batteripack till en elbil, dels finns det problem med att hållbarheten försämras över tid, ungefär som batteriet till den bärbara datorn, som kanske bara håller hälften så länge när du har använt datorn ett par år. Just nu pågår därför tunga forskningssatsningar på batteriteknik runt om i världen. ÄVEN OM MILJÖVÄNNENS hjärta klappar för elbilen, känns de nya laddhybriderna för ögonblicket som ett mer realistiskt alternativ för en privatbilist. De kombinerar batteridrift med bensinmotorer, vilket gör att räckvidden inte längre är ett problem. Toyota har flera intressanta modeller, men även General Motors har tagit fram två laddhybrider som har fått mycket beröm: Opel Ampera och Chevrolet Volt. Det här är två mellanstora, välutrustade bilar som ger mer valuta för den i och för sig rätt saftiga prislappen på drygt kronor. Bensinmotorerna kunde dock vara snålare. Och varför finns ännu ingen laddhybrid kombinerad med gasdrift? Opel Ampera, Honda Insight och Toyota Prius är några av de nya laddhybriderna. När batteriet tar slut hos en laddhybrid kopplas bensinmotorn in. Farväl, räckviddsproblem. 10 Naturligtv!s

11 Unik framtidslägenhet i Västerås I miljonprogramområdet Vallby i Västerås har en fyrarummare förvandlats till en vision av framtidens boende, som det kan se ut om 15 år. Över 30 aktörer, däribland Naturskyddsföreningen, har bidragit med idéer, teknik och inredning för att skapa en känsla av hur vi kommer att bo och leva Lägenheten i Västerås innehåller spjutspetslösningar både när det gäller teknik och form. Västerås kommunala bostadsbolag Mimer initierade projektet i februari. På rekord tid har lägenheten på 107 kvadratmeter byggts om från golv till tak. Hållbar utveckling och miljötänkande genomsyrar allt. Det är möjligt att stänga av alla apparater som står standby med en enda knapptryckning. Tvätta när elen är som billigast Våningen har bland annat ett så kallat smart elnät. En viktig komponent i de smarta elnäten är att konsumenterna samspelar med producenterna för att anpassa sin förbrukning till den faktiska elproduktionen. För att systemet ska fungera optimalt krävs det att driften och konsumtionen följs och styrs i realtid. Med denna teknik används elen på smartast möjliga sätt. Till exempel kan tvättmaskinen programmeras så att den går när elen är som billigast och grönast. Det går även att följa elpriset timme för timme. Kallskafferi och klädretur I dag slänger en genomsnittsfamilj cirka 30 procent av den mat som handlas. Ofta på grund av bristande kunskaper om matens hållbarhet. Ett kallskafferi i framtidslägenheten öppnar för möjligheten att förvara mat svalt, utan att behöva använda ett kylskåp som drar energi. I tvättstugan finns, förutom vitvaror som anpassats till det smarta elnätet, också Klädreturen, en återvinningsmärkning för kläder som Mimer tagit fram tillsammans med Naturskyddsföreningen. Textilier tar enormt stora resurser i anspråk att producera. Det finns så oerhört mycket att vinna på att återanvända material i stället för att nyproducera, säger Veronika Renby på Bra Miljöval. Framtidslägenheten är ett laboratorium, där vi och våra samarbetspartners får möjlighet att testa nya lösningar och framtida koncept. Men vi vill också väcka tankar hos besökarna, berättar Eva Favaro, marknadschef på Bostads AB Mimer. De designade fåtöljerna är gjorda av återvunnen plast. Lyktstolpen som står på gården är både estetisk och energieffektiv. Den drivs av soloch vindkraft. Vår miljöpolicy: Sveriges billigaste matkasse. Willys låga priser kräver att vi har låga kostnader och det är bra för miljön. Till exempel är energianvändningen i kylar och frysar en stor driftskostnad. Sänker vi den kan vi hålla lägre priser och låg energianvändning är bra för miljön. Ett annat exempel är våra avancerade system för att köpa in precis så mycket som vi säljer. De gör att vi slipper slänga varor och vi kan hålla priserna nere. Dessutom har vi ett brett ekologiskt sortiment, och vi har tagit bort miljöskadliga varor som jätteräkor och rödlistad fisk, så du kan handla mer bra miljö till ett bra pris. Våra butiker är märkta med Bra Miljöval På willys.se hittar du mer om vårt samarbete med Naturskyddsföreningen och vår miljövänliga jakt på låga priser. Naturligtv!s 11

12 12 Naturligtv!s

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar.

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt ehighway en del av lösningen I denna broschyr beskrivs kortfattat

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:

Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: 1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

El som drivmedel. Sten Karlsson. Energi och Miljö Chalmers. Snabbladdningsstation Östersund april 2011

El som drivmedel. Sten Karlsson. Energi och Miljö Chalmers. Snabbladdningsstation Östersund april 2011 El som drivmedel Sten Karlsson Energi och Miljö Chalmers Snabbladdningsstation Östersund april 2011 Presentation 13 Sept 2011 vid Fossiloberoende Transportsektor år 2030 och vägen dit El som drivmedel

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Goda exempel -inom nätverket KNEG

Goda exempel -inom nätverket KNEG Goda exempel -inom nätverket KNEG Henrik Boding PostNord Logistics Örebro 2013.09.04 1 2 Det här är PostNord Logistics Nordens ledande logistikföretag Omsätter 13,4 mdr SEK och har 8 000 anställda (2012)

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Medlemsnytt December 2013

Medlemsnytt December 2013 Medlemsnytt December 2013 Kära O2-medlem, Vi kan glädjas åt att det blåst riktigt bra under oktober och november, vilket är bra eftersom vi i övrigt har haft ett något sämre vindår än föregående år. Nu

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS.

TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS. TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS. Skandinaviens mest nöjda bilägare i mellanbilsklassen kör Toyota Prius 2007-2010. - AUTOINDEX 2011 Hybridåret 2012. Smygpremiär 3 X Prius. Som Priusägare är du redan

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de verkligen vill göra. Kollektiv åkning kommer nu att bli

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell

Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012. Olle Hådell Klimathot, Peak oil och energi till transporter. Går ekvationen ihop? Stadsbyggnadsdagarna 2012 Olle Hådell Annual production (Gb/yr) Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska:

Miljöpolicy. Det innebär att vi ska: Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Elbilar är roliga att köra! Stockholms stads elbilsarbete - från 1994 till idag... Eva Sunnerstedt, City of Stockholm. Electric Vehicles are fun! Try!

Elbilar är roliga att köra! Stockholms stads elbilsarbete - från 1994 till idag... Eva Sunnerstedt, City of Stockholm. Electric Vehicles are fun! Try! Stockholms stads elbilsarbete - från 1994 till idag... Eva Sunnerstedt, City of Stockholm Elbilar är roliga att köra! Electric Vehicles are fun! Try! 1 Electric Vehicles are fun! Try! 2 From Evolution

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! OKQ8 ska koncentrera sig på bensin och inte

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Nu måste vi bygga en hållbar

Nu måste vi bygga en hållbar Nu måste vi bygga en hållbar Mälarenergi har sedan starten för 150 år sedan varit med och format framtiden. I tidigare artiklar har vi kunnat följa utvecklingen från de första gaslyktorna i Västerås till

Läs mer

Säker skolväg. På www.huddinge.se/sakerskolvag hittar du kartor för de skolor där avlämningsplatser har identifierats.

Säker skolväg. På www.huddinge.se/sakerskolvag hittar du kartor för de skolor där avlämningsplatser har identifierats. Resa i Huddinge Gå En promenad är ett enkelt och billigt sätt att hålla sig i form. En halvtimmes promenad varje dag ger dig motion som kan motverka både övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och stress.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG

FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG FLER ELBILAR I ÖRESUNDSREGIONEN EN INSPIRATIONSKATALOG Förord Kära läsare! Du har fått inspirationskatalogen "Fler elbilar i Öresundsregionen". Katalogen innehåller ett antal förslag på hur svenska och

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Drivmedel Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! Frågor och svar drivmedel Innan OK Masergatan

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Vi tror att el kommer att vara ett självklart drivmedel för bilar i framtiden Elbil Dalarna

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider

Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ. En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Vattenfalls och Stockholms Stads mobiliseringsinitiativ En kraftsamling för att göra Sverige till ett föregångsland för elbilar och laddhybrider Varför har Vattenfall och Stockholms stad tagit detta initiativ?

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer