2/ HATTEN och dess historia. FRAMTIDENS BILAR går på sol och luft. SVENSK DIKT med vintertema. Vårda dina sinnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2/ 2008. HATTEN och dess historia. FRAMTIDENS BILAR går på sol och luft. SVENSK DIKT med vintertema. Vårda dina sinnen"

Transkript

1 2/ 2008 HATTEN och dess historia FRAMTIDENS BILAR går på sol och luft SVENSK DIKT med vintertema Vårda dina sinnen

2 Hemtjänst det är du som väljer! Du vet väl att i det område där du bor är det du som väljer vem som ska stå för dina hemtjänstinsatser. Det innebär att du som ny kund kan välja utförare och att du som redan är kund har rätt att byta om du vill. Om du inte är riktigt redo för hemtjänst än, men behöver lite hjälp i hemmet kan du anlita oss för hushållsnära tjänster. Varmt välkommen till Attendo Care hemtjänst och hushållsnära tjänster. Ring till oss så får du veta mer!

3 KRÖNIKA Innehåll Framtidens boende ska vara tryggt Finns det något viktigare för en människa än en bra bostad och mat på tallriken? Måltiden handlar inte enbart om mat. Att äta, gärna tillsammans med andra, i en trevlig omgivning är rentav hälsofrämjande. Just därför satsar vi nu i Stockholms stad särskilt på att äldre, vare sig de har hjälp av hemtjänst eller bor på något boende ska serveras vällagad mat. Micasa Fastigheter har som främsta uppgift att ordna tillgängligt och trivsamt boende för äldre. Men det gäller inte bara att ha ett bra boende sett till standard. Vi vet efter att ha frågat er äldre att många av er också söker ett boende som kan ge gemenskap och aktiviteter. Allt detta tillsammans skapar trygghet. Därför planeras nu för trygghetsboenden. Där ska viss personal finnas och målsättningen är att de som vill ska kunna äta tillsammans. Gemenskap är ett ledord för de nya trygghetsboendena. Jag hoppas att du får en riktigt God Jul och att du ser fram emot det nya året. Då påbörjas miljardsatsningen på att rusta upp äldreboenden i Stockholms stad. Ewa Samuelsson (kd) Äldreborgarråd och ordförande i Micasa Fastigheter Julens utställningar och evenemang... 4 Poesi med vintertema... 6 Hattar i långa banor Framtidens bilar Alexandra Charles porträtteras Södermalm nu och då Den svenska jakten förändras Orkidén i många skepnader Kanel krydda med anor Lättgjorda julrecept Så vårdar vi våra fem sinnen Gymet den nya fritidsgården Julpyssla en stund! Böcker att mota mörkret med Korsord var med och tävla Omslag: Olof Holdar Trivsel ges ut av Micasa Fastigheter AB, Rosenlundsg 44 B, Box , Stockholm, telefon Redaktör: Maria Ehn-Notrica, tel Medarbetare i detta nummer: Karin Bergh, Ingrid Eiritz, Gunnar Hultman, Erik Lennartsson, Lisa Lindqvist, Nicholas Nace, Anna Nordlund, Isabelle Swahn, Eva Wase Produktion: AB Grafi sk Stil. Tryck: VTT Grafi ska. Micasa Fastigheter ingår i koncernen Stockholm Stadshus AB

4 EVENEMANG FOTO: MOGENS DIDRICHSEN CREATOR: THOMAS ÖKVIST Nyår på Skansen. Evenemang i juletid Romeo & Julia Kören. Nu finns chans att uppleva något utöver det vanliga. Stockholm sjuder av liv året runt men just kring juletid erbjuds extra många höjdpunkter. För den som har möjlighet att bege sig ut bland stadens scener, gallerier och museer väntar ett nästintill obegränsat utbud. Upptäck eller återupptäck Stockholm! JULMARKNADER Julmarknad i Sigtuna stad 7, 14, 21 december. Fyra söndagar före jul fylls Sigtunas gator och torg med julkänsla från förr. Musik och dans kring granen, traditionellt hantverk och besök av Tomten utlovas. Julmarknad i Vaxholm 6, 7 december. Traditionell julmarknad i centrala Vaxholm. Botanisera bland hantverk, lotter, korv och glögg med stämningsfull sång och musik som hör julen till. Julmarknad i Kungsträdgården 5 7, och december. Härlig julstämning i Kungsträdgården med tomtar, nordisk hemslöjd, rökt lax, stekt strömming, glögg och lusekoftor. Julmarknad i Gamla stan dagligen, 22 nov- 23 dec. På Stortorget slår de bekanta röda handelsbodarna upp enligt tradition sedan Hantverk, pepparkakor, våfflor, korv, karameller, marsipan, brända mandlar och socker vadd utlovas. JULKONSERTER Skansens advent konsert 6, 7, 14, 20 och 21 december. Skansen, Djurgårdsslätten 49, Alla evenemang är tillgängliga för dig som är rullstolsburen 4

5 EVENEMANG Sissel Northern Lights Christmas Concert 9 december. Cirkus, Djurgårdsslätten 43, Wish upon a star 16 december. Cirkus, Djurgårdsslätten 43, Stjärnjul the Christmas show 13, 19 och 20 december. Filadelfiakyrkan, Rörstrandsgatan 5, Julkonsert i Storkyrkan december Storkyrkan, Gamla stan, Romeo & Julia Kören 20, 21 december Romeo & Julia Kören bjuder på julsånger från renässansens Italien, Frankrike, Spanien och England. Dramaten, stora scenen, Nybroplan, NYÅR OCH TRETTONHELG Nyår på Skansen 31 december Ring, klocka ring i direktsänd TV från Sollidenscenen på Skansen. Skansen, Djurgårdsslätten 49, Nyår på Grand Hotel 31 december Supé och underhållning i Vinterträdgården på Grand Hotel. Grand Hotel, Södra Blasieholmshamnen 8, Evenemangstips! Fler evenemang hittar du på 13 januari Konsert med Schönbrunn slottsfilharmoniker från Wien i Konserthuset. Konserthuset, Hötorget 8, UTSTÄLLNINGAR För guds skull Om kyrkorna i stan Stockholms Stadsmuseum, Ryssgården, Slussen, T o m 8 mars 2009 Stockholms kyrkor ser väldigt olika ut. Lär känna dem på Stadsmuseet. Den stora färgskrällen Liljevalchs konsthall, Djurgårdsvägen 60, T o m 6 januari 2009 Färgstarka Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald och Leander Engström ställde ut på Liljevalchs konsthall Nu möts de igen. Max Ernst, dröm och revolution Moderna Museet, Skeppsholmen, Pågår t o m. 11 januari Upptäck den tyska konstnären Max Ernst surrealistiska verk. TRETTONDAGSKONSERTER 5 januari Trettondagskonsert i Berwaldhallen. Berwaldhallen, Dag Hammarskjölds väg 3, Trettondagskonsert med Kungliga Filharmonikerna i Konserthuset. Konserthuset, Hötorget 8, Färdtjänst Inom länet Har du svårigheter att åka kollektivt på grund av något funktionshinder kan du ansöka om färdtjänst. Det är ett komplement till den övriga lokaltrafi ken i länet. Ha alltid ditt personliga färdtjänstkort med dig när du reser. Taxi, telefon Specialfordon, telefon Sigrid Hjertén, På teatern (1915), 160x151 cm, Privat 5

6 KULTURFÖNSTRET svensk dikt Vinter i När svenska poeter skriver om vintern väljer de gärna en ton i moll. Ingrid Eiritz har tittat lite närmare på några av våra mer folkkära diktares alster. Det sjunger och spelar i den svenska vinterdikten. Inte sprudlande och porlande som om våren. Eller smattrande och berusande som om sommaren. Vintermusiken är djupare, mörkare och ibland vassare. En kaskad av vintertoner brusar ur Erik Axel Karfeldts dikt Vinterorgel : Det dagas ånyo, det klarnar så vitt, det blånar så vasst. Det växer en värld ur förgängelsens mitt, en vit och fast. I frostiga kvällar skönjs en arkad med pipor av silver i glittrande rad; nu reser vintern sitt orgelhus ur mörker och grus. Ur det vintriga karlfeldtska orgelhuset strömmar tonerna. Nordanvinden stöter i blyhornet och Östan stämmer in med en herdesång för att ackompanjera de tre vise männen på deras väg mot stjärnan. Naturen stämmer sina instrument. Från Vintergatan och stjärnornas värld susar en lugn andedräkt, en enda glasklar och underbar ton. Men allt är inte så lugnt som det verkar. Fibulnatten nalkas och diktarhjärtat bävar. Därute tilltar stormstyrkan. Vinden knäcker träden. Basunen skallar. Men efter vinter kommer vår och ur den isiga björken hörs violincellen som varslar mildare orgelstämmor. 6

7 Karlfeldt är inte den ende svenske diktare som lyssnat till vinterns melodi. Hos Harry Martinson för vintern en flöjt av is till sina vita läppar och spelar gällt för snön i Tidig vinter. Och i dikten Yrsnön dansar bjuder vintern upp till en virvlande, snabb dans på blänkande golv i en kappa hopfästad med nålar av köld. Lätt besläktade är Harry Martinsons dikt Vinterstycke och Tomas Tranströmers Från mars-79. Bägge dikterna talar om det ordlösa språket i djurens spår i snön; avtryck som betyder något i motsats till människornas pladder. I Arne Thörnqvists dikt Vinternatten står trädet som en orörlig dirigent i snön och väntar ut pausen: Kristallen dalar stilla över den vadderade fracken. När han lyfter lillfingret den yttersta kvisten släpper han loss en lavin av tystnad ur natthimlens snödjup En senare dikt talar om hur tystnaden byter tonart från dödsdur till dämpad moll och himlen skiftar från betong till siden vid det förts snöfallet. Tystnaden ljuder också i Gustaf Frödings Vinternatt. Den nattliga vinterfärden går genom skogens vita slottssalar: Ej ett snöstoft röres under valven höres ingen vinds musik. Metalliskt kalla faller månstrålarna ner i den tomma salen där oändliga diamanter gnistrar. Stämningen är sorgens. Skuggor glider och skymtar fram genom gemaken. Ödsligheten förstärks ytterligare i dikten En Vintervisa : Jag sörja, jag sörja, jag sörja väl må ty stjärnorna så kalla på himmelen gå och frusen och kall är hela världen. Och mänskorna de kämpa i drivor och snö och vandra och gå och förfrysa och dö, vart vandren I, vart leder denna färden? Pär Lagerkvist låter vinternatten mildra människans ångest i samlingen med samma namn: O, vinternatt, då människan är allena, och värms vid ingens bröst men bär på rena, nytvagna händer all sin smärtas eld O helga rum för stunder, få och sena. Renhet och ro. Glömska och förgängelse. Död och återfödelse. Under vinterns vita kallla täcke göms livet. Frusna själar väntar på värme och ljus, men den nordliga vintern är en sträng moder. Kölden får luften att hårdna som glas. Människorna kurar inomhus vid eldens glödhärd. När den ömhudade poeten Gunnar Mascoll Silfverstolpe vandrar över frostiga och snöiga ängar sjunger det i stolpar och i strängar till kvällsvindens nordliga dån. Tonen är främmande, övergiven och ödslig. Genom vinterdagens doftlösa landskap vandrar diktaren med ensamma steg sin tunga färd: den för mig blott in i min egen, min enda värld. Vintermotivet är hos många svenska diktare sammanbundet med tanken på döden, som i Bo Bergmans dikt Vinterkväll : Men därute är kallt och månen skenar naken och skrämd emellan trädens grenar, sparvarna falla till marken som stenar, och människor stupa och frysa ihjäl. Dödsmotivet återkommer i Marsvinter. I väntan och längtan efter våren, växer snön på fönsterbrädan. Himlen är grå, livet grått: Mitt trampande och döda liv är likt den snö som faller vit och smutsats ner av människor och slikt. Mitt liv är fattigt och mitt liv är rikt i tankens tysta slit. Av ett helt annat kynne är Gunnar Ekelöfs dikt från samlingen Strountes. Den men- 7

8 KULTURFÖNSTRET lösa sörgårdsromantiken har aldrig legat Ekelöf varmt om hjärtat: Trumma på rutan och se på snön undra vart forna dagars vinterliv tog vägen: Vår svarte Pluto som föll i trav och gossen som, äppelkindad, i stöflor skjutsade flickan i muff på stötting. Svenska Fattigdomens Betydelse hur bittert för dem som gick ner sig i isen... Trumma på rutan och se på snön Mais òu sont les neiges dántan. Men trots allt. Kanske är det ändå Viktor Rydbergs Tomten som de allra flesta av oss associerar med nordisk vinter. Snön knarrar under skosulorna och stjärnorna och norrskenet ger oss aningar om kosmos och oändligheten. Det stora mysteriet. Redan rytmen i den första strofens första rad får åtminstone mig att tänka på taktfasta fötter, frostbitna kinder och en ångande andedräkt för att så småningom gå in i ett lugnare tempo; in i sömnens och drömmens andetag: Midvinternattens köld är hård stjärnorna gnistra och glimma. Alla sover i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyster vit på taken. Endast tomten är vaken. Tomten går med månen som ljus och tittar till redskapshus och visthus. Han ser till hästen, till korna, till hönsen och hunden Karo. Tyst smyger han sig iväg för att se efter husbondsfolket alltmedan han grubblar över Vadan? och Varthän? Släkte följde på släkte snart, blomstrande, åldrades, gick- men vart? Gåtan, som icke låter gissa sig, kom så åter! Stjärnhimlen ger inget svar på livsgåtan eller var tidens källa finns. Och tomten fortsätter att vaka och grubbla under tiden som livet levs, drömmar dröms och stjärnorna glimma. Av Ingrid Eiritz 8

9 Foto: Magnus Bergström 9

10 KULTURFÖNSTRET FOTO: OLOF HOLDAR Trettio år bland kullar och brätten Kerstin Carlefalk arbetar som hattkreatör. Ett inte helt vanligt yrke nu för tiden. Men hattar har varit hennes passion i över trettio år och kreativiteten är på topp! Av Anna Nordlund Det är kreativiteten och materialets oändliga möjligheter som gör att Kerstin Carlefalk älskar att skapa hattar. Det är inte längre så vanligt att bära hatt, de flesta varuhusen har stängt sina hattavdelningar och i Stockholm finns det idag bara en handfull modister som i större eller mindre grad kan leva på att skapa hattar. En av dem är Kerstin Carlefalk som har sin ateljé i ett charmigt gammalt hus i Midsommarkransen. I slutet av 1980-talet, när huset Elliott kom på TV, fick hattarna ett uppsving men idag är det mest ungdomar som bär hatt, framförallt killar, säger Kerstin Carlefalk. Hatt är ett sätt att spela på sin personlighet. Det finns hattar som får igång konversationen och hattar för den som vill synas. Möjligen är det svårt att hitta en hatt som man inte syns i. Det finns ett slags hattspråk, hävdar Kerstin, även om man inte känner till det så talar det för sig själv. För Kerstin handlar hattillverkning i stor uträckning om kreativitet och skapade. Det är roligare än sömnad för det finns inga gränser för vad man kan göra. Det finns bara olika lösningar att komma fram till slutresultatet, förklara hon. Det är en sinnlig känsla att forma ullen i hattämnet, en njutning att jobba med händerna och ögonen. Det går inte att hetsa ullen, den måste få tid att stanna till. Kerstin Carlefalk använder s k kapliner eller cornetter, ett slags filtämnen, som sedan med hjälp av vattenånga, rejäl handkraft och en hattstock formas till önskad modell. Hattarna blir aldrig helt lika, även om man försöker, säger Kerstin. Hattskapande går bara delvis att leva på idag. Kerstin Carlefalk håller en hel del kurser och får också besök av grupper som gör hattprovning till en aktivitet eller ett evenemang med champagne och tilltugg. En föreläsning om hattarnas historia ingår för den som har lust. Det blir många härliga skratt och dråpliga situationer! Många gånger är hattar mer av konst än klädesplagg. Kerstin har gjort ett antal hattinstallationer till olika konstutställningar. Det är roligt att göra något annorlunda ibland, inte bara bärbara hattar. Då kan jag använda material som vanligtvis inte alls förknippas med hattillverkning förpackningar, returmaterial, gummislangar, skumgummi eller frigolit, sådant som vi normalt slänger, avslutar Kerstin Carlefalk. 10

11 FOTO: NORDISKA MUSEET Både damer och herrar hade på 1600-talet hattar med höga, raka kullar. Hattarnas historia börjar hos männen Hattarnas historia sträcker sig ända från 1200-talet eller ännu längre. Trivsel har lyssnat på Kerstin Carlefalk som dock börjar sin berättelse på 1600-talet talet Då börjar kvinnorna ta över männens avlagda hattar, si sådär år efter männen. Fortfarande har inte kvinnor hatt lika mycket som männen, de bär ofta dok och pannband. Håret var dolt. I norra Europa göms allt hår i fruhättor eller dok av tung sammet med guld och pärlor framtill. Pärlor och spets är också det som kan sägas prägla 1600-talets hattar, liksom symmetri och harmoni. Hattarna, både männens och kvinnornas skulle vara överdådiga och visa bärarens samhällsställning. Det var höga raka kullar som gällde talet Det tidiga 1700-talet präglas av barocken. Då bär männen mjuka filthattar och sockertopps- 11

12 KULTURFÖNSTRET På 1800-talet blev bahytten populär. Bara nästippen skulle synas i silhuett. FOTO: NORDISKA MUSEET hattar. Peruker är på modet. År 1668 hade Ludvig XIV inte mindre än 110 anställda perukmakare! En av hans älskarinnor, hertiginnan Marie Angelique de Fontanges, kom som av en slump att påverka kvinnornas hattmode. Vid ett kärleksmöte knöt hon upp håret med ett strumpeband. Tydligen uppmärksammade någon uppsättningen för den utvecklades sedan till den mycket populära fontangen. Hattmodet under rokokon, som kommer i slutet av 1700-talet, präglas av reflexer i ljus och diamanter. Hattbäraren ska glänsa med mycket guld- och silverband. Männens hattar består mestadels av trikoner (trekantiga hattar som man gärna förknippar med Napoleon). Under senare delen av 1700-talet utvecklas dessa till bikoner och bars lika ofta under armen som på huvudet. Perukerna har fortfarande storhetstid. Nu börjar damerna få egna hattar. Då kommer hatten med stort H. Damernas kjolar sväller och blir stora, det gör också hattarna som blir kolossala med hela bondgårdar eller sjöslag med stora skepp uppe på brättet. På nätterna bär kvinnorna dormeus, eller negligémössa, i linne eller bomull. Peruken har fortfarande inte släppt greppet. Nu ska de pudras också. Speciella caper ser till att bara litet puder hamnar på axlarna. Puder var dyrt och den som inte hade råd använde benmjöl eller vetemjöl. Perukerna blev säkerligen ett gott hem för allehanda intressanta småkryp. Vid den här tiden är hakan mittpunkten mellan fot och hår. Det betyder enormt höga frisyrer. Kyrkor måste byggas om och ljuskronor placeras på en annan höjd. Kinesiska produkter börjar bli populära liksom thehus och pagoder. Och därmed föds pagodhattarna. Fakta Kerstin Carlefalk har sin ateljé på Tellusborgsvägen 49 i Midsommarkransen. Det fi nns inga egentliga öppettider. Det är bäst att ringa och komma överens. Tel På internationella kvinnodagen (8 mars) 2009 kommer Kerstin Carlefalk med samarbetspartners ut med boken Modistens kakbok. Den innehåller både goda kakrecept och snygga hattmodeller. S:t Clemens är modisternas skyddshelgon och när Klemens har namnsdag 23 november fi ras Hattens dag. 12

13 1800-talet Under empireran, vid sekelskiftet , är det antika ideal som gäller med plymer och flortunna klänningar på kvinnorna, helst skulle de vara tunna nog att kunna dras genom en vigselring. Hattarna är ett slags påsmössa i tyg, liknande turbaner. Litet senare kommer den rundkullade frihetshatten. Kvinnornas hattar är som vågräta rör, ett slags cylindrar med brätte, den så kallade bahytten som när den var som störst bara skulle visa yttersta nästippen i silhuett. På 1830-talet kommer chapeau-claquehatten som då var en statussymbol för männen. I mitten av 1800-talet kommer plommonstopet. Vid den tiden har damerna kapotthatt. Den bärs mitt på huvudet med breda band under hakan. Frisyren kammas i en chinjong, en nätpung, eller i en bavolett en nackvolang mot solen. Industrialismen blir sedan stilblandningens tid. Männen har övergått till skärmmössor. De sportar och reser mycket och det återspeglas i modet. Även kvinnorna har börjat sporta. Det kommer symaskiner och kläder och dekorationer blir billigare. Kvinnornas hattar är små dekorerade löst knutna band med upptornade arrangemang i form av fjädrar, rosetter och tyll, som sitter långt fram på huvudet. Det kunde vara hela reden med fåglar som utsmyckade hatten talet Vid sekelskiftet påverkas herrarna av jugendstilen. Styva hattar ersätts med mjuka med kulle och buckla, à la maffia. Damerna bär sina hattar högt på huvudet men fjädrarna hänger. Dekorationerna är så överdådiga att hattarna döljs. Vid den här tiden kunde man se förbudsskyltar i Stockholms spårvagnar om att kvinnorna var tvungna att bära stoppar på hattnålarna för att inte rispa männen i ansiktet. Sedan kommer kvarhjulshattarna dekorerade med blommor och strutsplymer. Fram till 1911 kunde de ha en omkrets på upp till två meter! Klänningarna skulle dock vara så snäva att dess bärare såg närmast enbenta ut. I början av 1900-talet hade damhattens brätte en rejäl omkrets, ibland upp till två meter blir brättena mindre och kullarna hög re men plymerna hänger med. Fortfarande är det bara herrskap som bär hatt. Enklare folk har klut eller sjalett. På 1920-talet slås hatten som mannens värdighetstecken ut och 1928 bär alla basker eller pälsmössa av hund, katt eller lamm. Kvinnorna är pojkflickor med shinglat hår och klockhatt. Hattar för aftonbruk dyker upp. I mitten av talet försvinner den så populära Garboklockan och ersätts av små brätteslösa hattar, sittande på sned över ena ögat. Hattmode från NK à la FOTO: NORDISKA MUSEET FOTO: NORDISKA MUSEET 13 Klarakvarteren, innan rivningen kommit igång.

14 KULTURFÖNSTRET FOTO: NORDISKA MUSEET Hattar i olika varianter på en modeplansch från 1941, ur Costumes-Mantau. Under 1940-talet var det svårt att få tag i material och man gör om gamla hattar. Det är också vanligt med sjalettuppsättningar och en litet sportigare look. I slutet av talet kommer pillerburkarna in. På 1950-talet får pagodhattarna en renässans men brättena viks nedåt. Filmen börjar komma in som stilbildare. På 1960-talet blev Farah Dibas hövolmsfrisyr och bilen dödsstöten för hattarna. Bar man hatt så var det i form av låga pillerburkar som Jacqueline Kennedy. 14

15 TEKNIK Framtidens bilar Oavsett vad forskarna säger om orsakerna till jordens uppvärmning så står en sak klart. All världens bilindustri jobbar nu för högtryck för att ta fram alternativa motorer för drivmedel som ska ersätta bensin och olja. Men det är inte bara explosiva vätskor eller gaser som ska driva motorerna i framtidens bilar. Det franska företaget MDI (Moteur Development International) har utvecklat en motor som går på tryckluft. En liten mängd komprimerad luft släpps in i cylindrarna och får kolvarna att röra sig. I bilens underrede ligger tryckluftstankar som laddas med en elmotordriven pump. För att det ska vara ett miljöriktigt alternativ krävs det att denna el producerats på ett sätt som är bra för miljön. I USA har man länge drivit på utvecklingen för att fånga solens strålar och omvandla dem till elektrisk ström. För att stimulera utvecklingen har man en årlig biltävling som sträcker sig över hela kontinenten. Där tävlar olika högskolor mot varandra för att komma först i mål med en bil som enbart drivs av solen. I år gick tävlingen från Dallas i Texas till Calgary i Canada; en sträcka på närmare 400 mil. Segrade gjorde University of Minnesota med bilen Continuum på tiden 51 timmar och 41 minuter. Dagens alternativ otillräckliga Luft- och solcellsbilarna är intressanta undantag från regeln om att det ska förbrännas något ämne för att motorn ska snurra och bi- FOTO: ERIK LENNARTSSON Det ensitsiga fordonet är täckt av solpaneler som omvandlar solens strålar till elektricitet. 15

16 TEKNIK FOTO: MEIGNEUX/SIPA / SIPA / SCANPIX / Allt som kommer ut ur avgasröret på franska MDI Mini FlowAir är luft och lite vattenånga. len rulla. De i tiden mer närliggande alternativen till bensin och diesel baseras alla på principen om förbränning. Men bränsleförbrukningen måste samtidigt minskas. Det säger Pål Börjesson, docent vid Lunds Universitet där han arbetar med forskning inom miljö- och energifrågor. De alternativa drivmedel vi idag ser på marknaden, kan inte ersätta dagens behov av bensin och diesel. I allra bästa fall kanske behoven kan täckas till 20 procent. Därför är det enormt viktigt att fordonsindustrin, samtidigt som de tar fram alternativ till bensinoch dieselmotorerna, jobbar hårdare på att minska bränsleförbrukningen. En halverad förbrukning gör ju att vi då kanske kan täcka upp till 40 procent av behoven med alternativa bränslen. I sin forskning ser Pål Börjesson en hel flora av alternativa bränslen ta form. Bensin och diesel kommer förmodligen inte att ersättas av bara ett eller två alternativa drivmedel. Vi kommer nog snarare att se en betydligt större variation av drivmedel för våra fordon. Det kommer mer att styras av vilka behov man har och av var man bor. Begreppet närproducerat kommer kanske inte bara att gälla vår mat utan även vårt förstaval av drivmedel. Lokal produktion viktig Det ser onekligen ut som att vi står inför stora utmaningar om vi i framtiden ska kunna använda lastbilar och bilar som vi gjort hittills. Hur ska vi lyckas med detta? Arbetet med att minska den belastning på miljön som trafiken idag orsakar kan delas in i tre steg. För det första måste vi minska behoven av transporter genom smartare logistiklösningar, mer lokal produktion osv. För det andra måste alla fordon få förbättrad bränsleekonomi och för det tredje behöver vi bränslealternativ som ersätter bensin och diesel, säger Pål Börjesson. 16

17 Han anser att elhybridbilen är ett mycket lovande alternativ. I dess första generation kan de minska bränsleförbrukningen med procent och när vi sedan får plug in-hybrider (se faktaruta) så kan förbrukningen och miljöpåverkan minskas ytterligare. Men det gäller förstås att elektriciteten vi laddar bilen med är pro- ducerad på ett miljöriktigt sätt. Om elektriciteten kommer från ett koleldat kraftverk så är miljöpåverkan lika dålig som om vi körde bilen på bensin. Förmodligen kommer eldrift i hybrider och plug in-bilar att bli det vanligaste bränslet i framtiden. Av Erik Lennartsson Alternativ till bensin och dieselolja Bränslecell: Omvandlar kemisk energi till elektricitet. Om vätgas används så avges endast vatten. Finns på marknaden om några år. Tryckluft: Elektriska pumpar laddar trycktankar i bilen med tryckluft som driver motorn. Finns på marknaden nästa år. FOTO: MALIN HOELSTAD / SCANPIX Solceller: Solpaneler laddar batterier med elektricitet. På försöksstadiet. Ännu finns inget system som kan ersätta dagens bilar. Solpaneler har dock andra intressanta tilllämpningar. Elhybrid: Bränsledriven motor i kombination med batterier och elmotorer. Finns på marknaden idag. Bra lösning om bränslet är miljöriktigt. Plug in-hybrid: Bränsledriven motor i kombination med batterier och elmotorer. Kan även laddas via elnätet. Biogas: Då organiskt avfall bryts ned utan syretillförsel bildas metangas. Kan inte ensamt ersätta bensin och diesel men är ett bra miljöalternativ på orter där biogas produceras. E85: Etanol (med viss bensininblandning) som utvunnits ur grödor eller biomassa. Det är idag det vanligaste alternativa bränslet. Delvis ifrågasatt eftersom jordbruksmark tas i anspråk för produktionen. Biodiesel: T ex rapsmetylester. Baserat på vegetabiliska oljor och fetter. Biogastaxi. Elhybrid. FOTO: JUSTIN SULLIVAN/GETTY IMAGES/AFP 17

18 TRIVSEL PÅ BESÖK entreprenör Alexandra Charles i kampen för kvinnors hälsa När vår okrönta nattklubbsdrottning lade nattlivet åt sidan, var det för att engagera sig i något helt annat. Alexandra Charles startade för tio år sedan 1,6 miljonerklubben. Avsikten var att förbättra villkoren för kvinnors hälsa och rätt till jämlik vård. Idag har klubben omfattande verksamhet och är en av Sveriges största kvinnoföreningar. Alexandra Charles beskriver 1,6 miljonerklubben som en lobbyingorganisation. Genom den vill hon påverka beslutsfattare att förändra samhället. Målet är att lyfta fram det kvinnliga perspektivet av hälsa i alla sammanhang. Klivet från nattklubbsägare till hälsolobbyist kan tyckas långt, men för Alexandra Charles föll det sig naturligt. Välviljan för människan förenar. Nattklubbsvärlden var ytlig på sitt sätt, men den handlade om människor som är det Om 1,6 miljonerklubben Organisationen arrangerar seminarier om ämnen som berör hälsa ur kvinnors perspektiv. Det kan vara stress, sömnsvårigheter, hjärtproblem, kost, näring med mera. Dessutom ordnar de kultursalonger, ger ut en tidning, böcker, årskalender, driver kampanjer och anordnar resor och spa-besök för medlemmarna. Namnet kommer sig av att det vid starten fanns 1,6 miljoner kvinnor i Sverige som var 45 år och uppåt. Föreningen har fått Nationalencyklopediens pris som Årets folkhälsobildare. Frågor de driver för äldre är att förbättra äldrevården och att komma bort från åldersdiskriminering. Målet är dels att införa det kvinnliga perspektivet fullt ut i alla sammanhang. Dels att inrätta kvinnocenter i hela landet, där all kunskap kan samlas. intressantaste som finns. Alla behöver vi både inspiration och information för att må bra. Ojämlikt i vården Att hon valde att engagera sig för kvinnors hälsa var en tillfällighet. Intresset väcktes under ett föredrag hon lyssnade till. Hon slogs av ojämlikheten som finns inom vården. Att män och kvinnor är olika fysiologiskt med varierande behov, men att vi alla får en behandling som är utformad efter män. Jag gick igång på det helt enkelt, och min tid var mogen att göra något annat i livet. Personer i Alexandra Charles närhet beskriver henne som en riktig entreprenörsjäl. Öppen och positiv ser hon möjligheterna i allt och entusiasmerar sin omgivning. Att hon är entusiasmerande är bara att konstatera. Hennes innerlighet och engagemang smittar av sig och det är lätt att imponeras av tankegångar och kloka resonemang. Hon vill att alla människor ska ha möjlighet att må bättre. I i-länderna tycker hon att vi har skapat ett samhälle som inte är människovänligt. Hur vi ska göra för att må bättre är en av frågorna vi måste besvara. Tyvärr har de flesta av oss materiella ting som mål idag. Det är viktigt att återinföra de inre värdena. Vi behöver något att tro på och kämpa för. Stor ödmjukhet Rösten vittnar om pondus och rapphet men även om mjukhet och eftertanke. Hon ger intrycket av en kvinna som vet vad hon vill, 18

19 med förankrade åsikter och samtidigt stor ödmjukhet. Själv anser hon sig vara en tidsoptimist, vilket hon suckande tillägger inte är så bra alla gånger. Att hon jobbar hårt är hennes fulltecknade kalender ett tecken på. Dagarna fylls av resor, möten och hon är också flitigt anlitad som konferencier och moderator. Hur orkar hon då med? Ja, det kan man fråga sig. Jag har min hund, Pricken, tack vare honom kommer jag ut och promenerar. Återhämtning är också viktigt. Hur man åstadkommer det är ju individuellt. Personligen drar jag mig tillbaka och är på egen hand. Jag kan slå mig ner och läsa en bok, eller gå ut i naturen. Framgångarna hon rönt i livet tror hon själv beror på sitt engagemang i kombination med hårt arbete och envishet. Drivkraften är viljan att förändra. Jag tycker det är viktigt att påverka och förbättra. Det är så lätt att bara gnälla och klaga, men då förändras ingenting. Jag är envis och fortsätter. Det blir en förändring om man kan få alla åt samma håll. FOTO: CHARLES HAMMARSTEN Jämlikhet på alla plan Viljan att unna nästa generation bättre omständigheter för jämlikhet är också en drivkraft. Hon poängterar att 1,6 miljonerklubben inte jobbar mot segregation. Tvärtom jobbar de för att vi alla ska respektera våra olikheter, för att lära oss mer om dem och därmed kunna få bättre hjälp. Hon vill att samhället ska vara mer jämlikt på alla plan, alla ska ha samma rättigheter oavsett kön, ålder eller nationalitet. Åldersdiskriminering tycker hon är förkastlig. Äldre personer ska inte behöva bli sämre behandlade än yngre. Att själv bli äldre tycker hon i huvudsak är positivt. Det är ju inte bara roligt, att bli lite rynkig och skrynklig och inte orka allt som förr. Vad jag däremot har mer än förr är mental kraft. Jag har en enorm styrka inom mig idag. Dessutom kommer jag med åren till insikt om saker och ting, bland annat om hur lite jag vet. Och det är uppfriskande. Av Eva Wase Jag tycker det är viktigt att påverka och förbättra. Det är så lätt att bara gnälla och klaga, men då förändras ingenting, säger Alexand ra Charles. 19

20 ÅTERBLICK Söder en salig blandning Södermalm har på senare år gjort en klassresa utan like. Från att ha varit arbetarstadsdelen framför andra är Söder idag fashionabel och populär bland innefolket. Här blandas det gamla Fattigsverige med moderna influenser, miljön känns levande och äkta. Vi lyfter backspegeln och tittar närmare på Söder från igår. När Stockholm tog form under medeltiden var Södermalm, eller Åsön som är det ursprungliga namnet, den av malmarna som bebyggdes tidigast om än sparsamt till en början. Maria kapell uppfördes i mitten av 1300-talet, där Maria kyrka står idag. Under 1600-talet bredde hus och gårdar ut sig från Slussen längs Götgatan, Hornsgatan och Tjärhovsgatan. Någon stimmig stadskänsla var än så länge knappast trolig. Här huserade hantverkare som garvarna, eller skinnarna som de också kallades, vid vattnet nedanför Skinnarviksberget. Adelspersoner lät bygga malmgårdar att ha som reträtt och lugn oas när stressen inne i staden blev för påtaglig. Björns trädgård, Heleneborg och Reimersholm är exempel på några av gårdarna som vid tiden spirade av ljuvlig grönska. En välbehövlig styrketår Vid den här tiden, fram till slutet av talet, var Götgatan den enda vägen söderut ur Stockholm. Längs gatan gick de dödsdömdas sista färd mot galgbacken. Tänk anspänningen de måste ha känt. Tunga kliv mot ett säkert slut. Kanske blev stoppet på Källaren Hamburg, dagens Göta Lejon, en sista ljusglimt. Där stannade alltid följet till för en sista stärkande sup innan avrättningen. Krogar, eller källare som de kallades, fanns det gott om framför allt i Gamla stan men även på Söder. I början av 1700-talet hade Stockholm invånare och 42 källare. 200 år senare, i slutet av 1800-talet, hade invånarantalet sexdubblats, till , medan källarna var ungefär lika många som tidigare, 46 stycken. Befolkningstillväxten i slutet av 1800-talet berodde så klart på industrialiseringen. På Södermalm byggdes industrier och fabriker, som behövde arbetare, som gärna bodde nära arbetet. Söder blev en utpräglad arbetarstadsdel. Nu är det lätt att föreställa sig folkvimlet som präglade stadsdelen. När krogen Grå Kvarn, idag Kvarnen, öppnade sina portar på Tjärhovsgatan 1908 bestod gästerna av fattiga arbetare. Klockan fem ljöd fabrikernas visslor och då ringlade snart kön lång ut på gatan av män som ville ha ett mål mat. Framför allt var där ungkarlar som bodde inneboende och saknade kök. Kvarnen är ett stycke arbetarhistoria som lever kvar än idag. Krogen är känd som ett av de sista vattenhålen för gamla söderkisar. Även om publiken på senare år är varierad. Mitt smultronställe på Söder Harald Norbelie, Stockholmskännare Trakten runt Sofi a och kanske framför allt Stig Claessons park, som förut hette Beckbrännarparken. Det är en fi n plats. Här fi nns mycket av Söders hjärta. Stig Slas Claesson sa själv att Här fi nns det egentliga Sverige. Mycket av Stockholm fi nns sammanfattat i dessa trakter. Och det stämmer, här fi nns en del av det gamla Fattigsverige men här fi nns också burgna miljöer och modernare inslag. Suget är starkt för människor att besöka och vistas i de här trakterna. 20

21 FOTO: BERTIL NORBERG/PRESSENS BILD Slussen med Katarinahissen och Södra Nämndhuset. Bland fabrikerna på Söder fanns Ludwigsberg gjuteri som var stort och framgångsrikt. Stockholms Skofabrik på Brännkyrkagatan hade på 1920-talet 600 anställda. Tanto Socker bruks AB i Tanto var också stort, liksom Münchenbryggeriet som var en för hela landet betydande tillverkare av öl. Hellgrens tobaksfabrik vid Götgatan/Åsögatan hade vid sekelskiftet 1900 cirka 750 anställda, de flesta kvinnor. Visst kan det vara spännande att så här i efterhand konstatera industriernas betydelse för staden. Många av de gamla fabriksbyggnaderna står faktiskt kvar än idag. Men så roligt var det nog inte alla gånger när det väl begav sig. Söder var fattigt och smutsigt. Klasstillhörigheten fanns där som en ständig påminnelse. Ännu långt in på 1900-talet sågs det inte med blida ögon om flicka från Norrmalm träffade pojke från Söder, eller tvärtom. De osynliga gränserna mellan stadsdelarna var påtaliga. Oftast höll man sig i sin stadsdel. Först när Kungsgatan blev ett nöjescentrum med alla biografer på 1930-talet fick människor från olika delar av staden en naturlig mötesplats. Av Eva Wase Visste du att Södermalm omnämns redan 1288 i ett brev från biskop Anund i Strängnäs. Det ursprungliga namnet är Åsön, som syftade på Brunkebergsåsen och dess fortsättning över Södermalm. Åsön användes långt in på 1600-talet. Hornsgatan fi ck sitt namn redan på 1600-talet. Idag är gatan meter lång. I nummer 29 föddes Carl Michael Bellman. I nummer 54 låg varuhuset PUB Mariatorget byggdes på 1760-talet och hette då Adolf Fredriks torg fick torget sitt nuvarande namn, i samband med planeringen av t-banan söder om torget. Vita Bergen var ett av Stockholms fattigaste områden i slutet av 1800-talet. Friluftsteatern byggdes Området blev kulturreservat Bland de gamla Söderkrogarna som lever kvar märks Mosebacke som varit ett nöjescentrum sedan 1700-talet, Kvarnen från 1908, Pelikan (Port Artur) från 1904 och Gondolen som invigdes 1935 samtidigt med Katarinahissen. 21

22 NATUR Den nya jakten vargen kommer Nya jägare får nya möjligheter i takt med att en del gamla försvinner. Dovhjort, vildsvin och björn är heta, medan allt färre upplever jakt på hare eller räv. Och vargen, den kommer. Den svenska jakten rör sig i takt med att faunan och tiderna förändras. Allt färre vill eller kan uppleva den klassiska jakten efter jösse och mickel med säg en Hamilton- eller Finnstövare. Istället väljer många jakt på de nya svenska klövvilten, dovhjort och vildsvin. Detta kan man säga är den nya jakten i ett nötskal; det ska gärna vara en snabbare jakt med kulgevär och kortdrivande hund eller i alla fall jakt på ett vilt som verkligen är något alldeles extra. Den mer tidskrävande småviltjakten med hagelbössa efter kanske bara ett eller två vilt på en hel dag har svårare att locka nya anhängare, framför allt från städerna. Bäver för den hågade Riksdagen tog bort vårjakten på sjöfågel och morkulla. Naturen ordnade dock med höstliga ersättare i form av växande stammar av gås. Jaktvårdskonsulenten Lars Plahn framhåller att skogsfågel finns kvar i jaktbara stammar, bland annat i skärgården, men konstaterar att kampen för att återinföra den traditionsrika vårjakten förmodligen får föras länge än. För den hågade erbjuder bävern en ny jaktmöjlighet, även på våren. Avskjutningen ligger runt femtusen om året och det anses vara klart mindre än vad den ökande stammen på i dag hundratusen individer tål. Inom bekvämt avstånd från Stockholm finns också flera andra av de nya spännande viltslagen, som dovhjort och vildsvin. Grisen har här i länet redan gått om älgen i avskjutningsstatistiken och jägarna har fullt jobb med att hålla antalet dovhjortar på en sådan nivå att de inte tränger undan rådjuren. Runt tjugotusen dovhjortar är en rimlig uppskattning av den svenska avskjutningen under den här säsongen, tio gånger fler än för bara femton år sedan. Precis som vid älgjakt, kräver både hjort och vildsvin vapen och ammunition i den kraftigaste klassen. Allt fler väljer att skjuta med den snabbare halvautomatiska studsaren, istället för med den klassiska älgstudsaren med mausermekanism och manuell repetering. På vapensidan minskar drillingen i popularitet. Det är en återspegling så god som någon av att den svenska jakten förändras. En äldre generation behövde ett vapen som funge rade lika väl på hare och räv som på det rådjur som kunde dyka upp samma dag. Björnpremiär med nimbus De unga jägarna jagar mer specialiserat. Halvautomaten, gärna försedd med en belyst rödpunktskikare, hör framtiden till för skytte på stort vilt och måttliga håll. Bland hagelvapnen ska det i dag alltid vara så kallade bockbössor, men tolvan behåller ställningen som standardkaliber. I Stockholmsområdet liksom i övriga Sydoch Mellansverige är det numera vanligt att den traditionella älgpremiären andra måndagen i oktober också ger utrymme för jakt på hjort och gris. Det kan variera lite med vilken typ av hund som laget använder. I takt med att älgarna blivit färre och björnarna fler, har premiären för skyddsjakten på björn 21 augusti kommit att få ökad uppmärksamhet. Det finns omkring björnar i Sverige och det är långt fler än det mål riksdagen satt upp. 22

23 FOTO: SVEN ZETTERLUND/N NATURFOTOGRAFERNA Den mytomspunna vargen har blivit ett allt vanligare inslag i våra skogar. Artikelförfattaren jagar älg i Hälsingland där björnen är så vanlig att ett björnbesök under älgjakten då björnen inte är lovlig knappast ens kommenteras, men honan med två ungar på tio meters håll fick bli ett undantag. Hon kom bakifrån lufsande över hygget i medvind och ställde sig till slut på bakbenen medan hon begrundade vad det var för en figur som satt där på en pall alldeles framför henne. Till slut bestämde hon sig för att hon inte var intresserad och travade lugnt därifrån med telningarna i släptåg. För henne, ett lätt glömt rutinmöte. För honom, det största jaktminnet i livet. Vargjakt efter behov I år gav Naturvårdsverket tillstånd att fälla drygt tvåhundra björnar. Inget motsvarande tillstånd finns ännu för vargen. En del säger att det fattas femtio vargar innan riksdagens nuvarande mål på tvåhundra svenska vargar är nått, andra hävdar att det redan finns fler än så. Hur som helst är det som kungen nyligen (med visst rabalder som följd) påpekade dags att fundera på hur man ska gå vidare. Att höja ribban, eller göra en halvhalt och kanske redan nästa år medge en viss skyddsjakt på samma sätt som för björnen, det är frågan. Riksdagen beslutar. Förr eller senare kommer i alla fall vargjakten, en vargjakt grundad på behov och inte som tjuvskyttet på något som liknar hat. Vargen tar oproportionerligt stor plats i debatten om framtidens jakt. För de flesta ligger andra frågor, djur och fåglar närmare hjärtat och vardagen. Människan kallas ibland vårt femte stora rovdjur. Hon är född jägare och har levt som jägare under mer än 99 procent av sin tid på jorden. Blandningen mellan anspänning och avslappning, tillvaratagandet av detta naturens skafferi och upplevelserna vid sidan av jakten gör den omistlig för flera hundratusen svenskar, i dag och säkert även i morgon. Av Gunnar Hultman 23

24 MAT & DRYCK Orkidén artrikast i världen Orkidén finns i fantastisk massa färger och former till vänster en Phalaenopsis och till höger en Vanda Blue Magic. Orkidéer är ständigt aktuella, vackra, populära och unika växter. Allt fler svenskar väljer att ha en orkidé som krukväxt i fönstret, och det finns många sorter att välja mellan. Växtfamiljen orchidaceae är världens artrikaste med runt olika arter och därtill mängder av hybrider, där alla från vår vanligaste brudorkidé (phalaenopsis) till vaniljorkidén, venusskor, bromelior, cattleyor och porslinsblommor ingår. Orkideérna växer i nästan hela världen, undantaget Nordpolen och Antarktis, till och med i Sverige finns ca 40 sorters orkidéer som alla är fridlysta. Vi har alla hört talas om nattvioler och Sankt Pers nycklar, båda orkidéblommor som växer fritt på våra marker i landet. De flesta av de sorter vi odlar i krukor i våra fönster härstammar dock från tropiska klimat i Afrika, Asien och Sydamerika. Många orkidéer växer i naturen på barken uppe i träd, men även på stenar eller stenliknande jord eller på marken. Orkidéerna lever av näring från luft och regn vilken de tar upp med hjälp av de för arten utmärkande luftrötterna. Orkidéerna lever i symbios/samarbete med och är beroende av svampar. En del av orkidéväxterna har så kallade bulber, vätskefyllda knölar närmast jorden på växten, där orkidén kan samla på sig vatten under regnperioder för att sedan klara perioder av torka. Ökar i popularitet Orkidén blir bara mer och mer populär. Nyligen genomfördes en utställning arrangerad av Orchidéhuset i Åkeshov i Stockholm, och växtförsäljningskedjan Blomsterlandet har även de haft utställningar med blommorna i sina butiker. I Blomsterlandets butik i Uppsala var det första helgen i november dags för den populära utställningen. Många besökare kom för 24

25 En strålande vacker Cymbidium Hybrid. att fråga om skötselråd, köpa nya exemplar, lyssna på föredrag, eller bara titta på de vackra orkidéerna som visades upp på hyllorna. Föredrag hölls av entusiasten Arne Kastberg, som odlat orkidéer och intresserat sig för de speciella blommorna i 25 år. Arne förklarar att ju mer han läser om orkidéer, desto mer intresserad har han blivit av dem och desto mer finns det att lära sig. Han berättar att han föll för just orkidén för att alla olika sorter av växten har blommor med unika utseenden, detta för att locka till sig en särskild pollinerare. De kan till och med se ut som insekter som ska locka till sig andra insekter, förklarar Arne, som åker runt ungefär sju till nio veckor varje vår och höst för att föreläsa om orkidéer och visa bilder från de resor han och hans fru har gjort för att hitta nya blommor. Gå med i en intresseförening Det fi nns många intresseföreningar och organisationer dedikerade till orkidén. Svenska Orkidésällskapet är en ideell förening för alla som är intresserade av blommorna och odlingen av dem. De anordnar utställningar, temadagar och resor för sina medlemmar, och har en regionalförening, Östsvenska Orkidésällskapet, för boende i Stockholmsområdet. Ett företag som även de deltar i mässor och utställningar, och också anordnar resor är Orchidéhuset, som startade som specialbutik för orkidéer och numera har en webbshop där man kan köpa plantor, litteratur och allt annat man kan tänkas behöva över Internet. Självklart fi nns också entusiasterna utanför klubbarna och sällskapen. Lätt att sköta Den populära krukväxtorkidén phalaenopsis, eller brudorkidé som den kallas i dagligt tal, är däremot inte vad Arne mest intresserar sig för. De vi har i krukor här i Sverige nu kommer bara från Holland och Tyskland allihopa, säger han och skrattar. Det finns många myter och komplicerade beskrivningar om hur man ska sköta sina orkidéer men efter att ha lyssnat till Arne Kastbergs föredrag verkar det hela mindre komplicerat. Mest handlar det om två saker, att orkidén ska ha särskild orkidékompost och inte vanlig blomjord, och att den ska vattnas först när hela krukan är torr efter föregående vattning för att undvika ruttnande rötter. För mycket vatten farligast Att orkidéerna dör av för mycket vattning är vanligare än att de vissnar av det motsatta problemet, och Arne menar att en schemalagd vattning samma dag varje vecka inte alls är nödvändig. Blomman ska vattnas när hela krukan är torr, mängden vatten behöver inte mätas noggrant och någon särskild sorts vatten behövs inte heller. Arne berättar att en dam i Växjö hade fått rådet att lägga bananskal i vatten och sedan använda detta vatten till sina orkidéer. Men var i världen regnar det bananvatten, skrattar Arne och påpekar att orkidéer faktiskt växer i naturen och att förhållandena helt enkelt ska likna de naturliga så mycket som möjligt. Annars är skötselråden olika för olika arter. Generellt sett gäller att ju grövre luftrötter en orkidé har, desto mer ljus behövs på rötterna. En del ska inte ha ljus på rötterna alls, vissa mår bra av att sitta i en genomskinlig glas- eller plastkruka och ytterligare några ska inte planteras i jord alls utan hänga fritt i luften. Text och foto Lisa Lindqvist 25

26 MAT & DRYCK FOTO: OLOF HOLDAR Kanel förknippas oftast med julen, både som garnering och krydda i t ex pepparkakor och glögg. Kanel äldsta kända kryddan Tänk på doften av nybakade kanelbullar, hur huset fylls av ljuvliga dofter vid pepparkaksbaket eller när den aromatiska kryddan pudras över julgröten. I Sverige använder vi kanel mest i bakverk men det är en av världens äldsta använda kryddor. Kanelen finns omnämnd i Andra mosebok och grekerna använde den redan 400 f Kr när de kryddade sitt vin. Det finns två typer av kanel som används som krydda. Äkta kanel, som växer vilt och även odlas för försäljning, härstammar från främre Asien och Ceylon. Det är den dyraste typen och odlas främst idag i Kenya och Burma. Hushållskanelen av den typ som vi använder i Sverige är den vanligaste och är lite grövre än den äkta kanelen. Den härstammar från Kina och odlas även i Kina eller Indone- 26

27 sien. Den kallas just därför ibland för kinesisk kanel. Amerikanska och pakistanska forskare har nyligen upptäckt att kanel kan vara mycket bra för folk med åldersdiabetes. Av en slump upptäckte forskarna att kanelen påverkar sockerarten glykos och sänker sockernivån i blodet. Vidare såg man att de patienter som ätit en tesked kanel om dagen hade lägre nivåer av blodfetter i blodet. Läkare rekommenderar dock inte den metoden därför att kryddan kan innehålla ämnen som i alldeles för stora doser i stället kan skada hälsan på annat sätt. Att använda kanel som medicin är inget nytt påfund. Historiker menar att man i Kina använt det som läkemedel i cirka år. Det var känt som läkemedel runt Medelhavet redan 1500 f Kr från texten Papyrus Ebers på hur man behandlar diverse åkommor. Inte för alla Kanelen var ett mysterium i det tidiga Europa på grund av att ingen visste var kryddan kom ifrån. Arabiska köpmän höll denna hemlighet helt för sig själva och sålde kryddan mycket dyrt till européerna. Då kanelen var en lyxvara som de arabiska köpmännen hade monopol på var det bara de rikaste människorna som kunde köpa den. Det sägs att vanliga människor inte fick kontakt med kanelen förrän Portugal på 1500-talet erövrade Ceylon, kanelens ursprungsland, och kunde sälja den lite billigare till Europa. Kanelen är känd i Norden från 1300-talet men skulle inte börja användas flitigt förrän några hundra år senare. Man vet att på talet användes kanelen i finare bakelser som åts av de allra rikaste. De som hade råd att importera varan. Det som svenskarna förknippar mest med kanelen är framförallt kanelbullen och 4 oktober firade Kanelbullens dag tio år. Birgit Nilsson Bergström, projektledare på Hembakningsrådet, berättar för Trivsel varför just Kanelbullen fått en egen dag. Alla inblandade slog sina kloka huvuden ihop för att lyfta fram ett bakverk som många förknippar med hembakat. Vi valde kanelbullen för att den förknippas med trivsel i hemmet och familjen och så doftar den så himla gott också. Att kanelbullen fått ett sådant genomslag i Sverige beror på många saker enligt Birgit: Det är så typiskt för Sverige med fika, mellanmål eller eftermiddagskaffe. Kanelbullen är både enkel och vardaglig men på samma gång så festlig med kombinationen av smör, socker och kanel. Det är en smakkombination som nästan alla gillar. Favorit sedan 1:a världskriget Att vi generellt äter mycket hembakat och att det blir extra mycket kanelbullar på hösten är väldigt typiskt för Sverige. På hösten har man skördat färdigt, det börjar bli vinter, folk vill ha något att fira med och alla kan fira med en kanelbulle. Den är folklig och det är ju väldigt få som rynkar på näsan när det bjuds på kanelbullar, säger Birgit. Kanelbullen har en lång tradition i Sverige. Första gången den dök upp i en svensk kokbok var på 1950-talet. Första gången den bakades i sin nuvarande form var dock efter första världskriget. Då bakades den mest på bagerier och har varit en svensk favorit sedan dess. Av Nicholas Nace 27

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna

3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna LUCIASÅNGEN Natten går tunga fjät runt gård och stuva Kring jord som soln förlät, skuggorna ruva Då i vårt mörka hus Stiger med tända ljus Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus Natten var stor och

Läs mer

När det våras skickar jag till dig. ... frånamsterdam

När det våras skickar jag till dig. ... frånamsterdam När det våras skickar jag till dig... frånamsterdam. Jag ska skicka varje dag till dig... frånamsterdam Vad tar ni för...där i fönstret? Med svansen i vädret så stolt. Vad tar ni för...där i fönstret?

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani

Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani * Sätt locket på! * Poet: Soleyman Ghasemiani * Första upplagan, Oktober 1997 * ISBN. 91-973239 - 0 - x * Hanaförlaget Box 6040 424 06 Angered * Omslag: Simko Ahmad

Läs mer

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008

En modern klassiker 6.10 2007-6.1 2008 Det finns restaurang, café och espressobar i museet. Det finns plats för att sitta och äta matsäck på plan 1. Dit kommer man genom ingången som ligger mot vattnet. 30 personer får plats. Det går inte att

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Frågor och svar angående vildsvin

Frågor och svar angående vildsvin Frågor och svar angående vildsvin Finns det vildsvin på Göteborgs Stads marker? Svar: Ja, det gör det. Hur många finns det? Svar: Det är svårt att uppskatta men vi tror att det finns runt 75 stycken. Var

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

Innehållsförteckning EKORR N SATT I GRANEN... 4 LILLA SNIGEL... 5 BÄ BÄ VITA LAMM... 7 BJÖRNEN SOVER... 8 GUBBEN I LÅDAN... 9

Innehållsförteckning EKORR N SATT I GRANEN... 4 LILLA SNIGEL... 5 BÄ BÄ VITA LAMM... 7 BJÖRNEN SOVER... 8 GUBBEN I LÅDAN... 9 Innehållsförteckning EKORR N SATT I GRANEN... 4 LILLA SNIGEL... 5 BÄ BÄ VITA LAMM... 7 BJÖRNEN SOVER... 8 GUBBEN I LÅDAN... 9 BLINKA LILLA STJÄRNA... 10 LILLE KATT... 11 TIO SMÅ INDIANER... 12 JAG HAMRAR

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

2015-02-24 Tranbärets månadsbrev februari 2015

2015-02-24 Tranbärets månadsbrev februari 2015 Tranbärets månadsbrev februari 2015 Nu är februari månad slut och vi har fått njuta av snölek ett tag till, samtidigt som vårkänslorna har smugit sin in lite här och var. Solen tittar fram, och vissa dagar

Läs mer

Uddevalla Motorbåtsklubb

Uddevalla Motorbåtsklubb Här hittar du oss Klubblokalen ligger på Föreningsgatan 7 451 52 Uddevalla Telefon: 0727 22 23 23 E-Post: umk@uamotorbatsklubb.com MIDSOMMAR PÅ HOLMEN AktiviteterSkapad av Annika 2011-06-30 21:15:05 Midsommar

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Kulturskillnader en ovärderlig resurs

Kulturskillnader en ovärderlig resurs Kulturskillnader en ovärderlig resurs Barn springer skrattande omkring på torget. Stånd är slarvigt uppsatta var som helst det finns plats och säljer allt från grönsaker och frukter till tvättmedel och

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Facit Språkvägen. för sfi kurs D

Facit Språkvägen. för sfi kurs D Facit Språkvägen för sfi kurs D Kapitel 1 Insändare 1 Den har skrivits av en person som bor i Tallbogård. 2 Han vill framföra att han tycker att det är fel av kommunen att bygga en väg rakt igenom parken

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

ditt välbefinnande vår passion

ditt välbefinnande vår passion ditt välbefinnande vår passion När du åker till Friibergs Herrgård händer det något. Du kommer fram och tar det första andetaget och känner hur axlarna sjunker ner. Du tittar ut över Mälaren, tystnaden

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG Jag behöver vara ensam med mina tankar lämna mig inte ensam Det talas om språket där jag vandrar jag vet inte vad jag ska säga Om jag behärskar språket vad

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

HÄNDER I HK - HANTVERKSKAMMAREN OKTOBER 2007

HÄNDER I HK - HANTVERKSKAMMAREN OKTOBER 2007 HANTVERKSKAMMAREN Magiska figurer Trollkulorna har många ansikten. HÄNDER I HK - HANTVERKSKAMMAREN OKTOBER 2007 SNART ÄR DET JUL Hösten rullar på och nu är det bara en månad kvar till Skyltlördag julens

Läs mer

Smaka! Här får du välja bland spännande menyer tillagade av prisbelönta kockar i en inspirerande miljö du väljer själv er smakupplevelse!

Smaka! Här får du välja bland spännande menyer tillagade av prisbelönta kockar i en inspirerande miljö du väljer själv er smakupplevelse! Smaka! I din hand håller du presentkortet Smaka på Norrköping. Här får du välja bland spännande menyer tillagade av prisbelönta kockar i en inspirerande miljö du väljer själv er smakupplevelse! Med presentkortet,

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Moderna Museet på egen hand Förskola årskurs 6 Pablo Picasso

Moderna Museet på egen hand Förskola årskurs 6 Pablo Picasso Välkomna till Moderna Museet! Det här är frågor till konstverk av i Moderna Museets samling. Gå tillsammans hela klassen. Behöver du hjälp med något, fråga Moderna Museets värdar. De berättar gärna om

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN

SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN SANKT STAFFANS VISA UT KOMMER STAFFAN TEXT och MUSIK: Sankt Staffans visa - Ut kommer Staffan är en legendvisa som är sammanställd av två liknande varianter. Den egenartade melodin är upptecknad i Vittskövle

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder

Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Skola: Landskap 10 tips för bättre landskapsbilder Upplevelsen av en landskapsbild är inte samma sak som att uppleva ett landskap på plats. Med de här tio tipsen kanske du ändå lyckas ta med dig upplevelsen

Läs mer

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05

Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Lunk nr 5 Söder, Zum Franziskaner och Fotografiska, 2013-04-05 Med alla 11 Lunkare samlade strax efter kl 12 avtågade vi från Södra och med en ny Lunkare, Kerstin, i vår grupp. Efter Swedenborgsgatan styrdes

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda 2001 NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET Jesper Norda Hyr filmen Breakdown (Kurt Russel, Kathleen Quinlan m fl, regi: Jonathan Mostow, 1997). I det tysta och stilla partiet, när Amy har lämnat Jeff

Läs mer

Torsdag 23/6, Zumba i Norrstrandslogen

Torsdag 23/6, Zumba i Norrstrandslogen Balkongprojektet, sommaren 2011 Balkongprojektet är en ungdomssatsning från Kultur och Fritid där ungdomar ordnar event för andra ungdomar som inte har något att göra. Det kan innefatta volleybollturneringar,

Läs mer

Önskelistan. Namn. Personnummer

Önskelistan. Namn. Personnummer Önskelistan Din guide till sånt som du bör tänka igenom kring din egen begravning. Och dessutom är den ett bra underlag att använda när du pratar med dina nära och kära om vad som är viktigt i livet. Namn

Läs mer

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker Vad är det jag ser? Man har idéer och ideal Man står på tårna, håller tal öjer glaset och säger skål är i muren är det ett hål är är en älv bredvid en skog Och på en väg en fårahjord n litet torp, ett

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 3 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Sanna designer/konstnär /Sanna slipar en möbel, köper blommor, visar upp sina konstverk, målar i en studio./ SANNA designer & konstnär.

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner.

Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen ser ut som ett lysande klot på himlen, men den består av gaser som brinner. Solen liknar en blomma av ljus. Det finns blommor som liknar solen. Det är solen som gör natt till dag NATT MORGONRODNAD

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer