2/ HATTEN och dess historia. FRAMTIDENS BILAR går på sol och luft. SVENSK DIKT med vintertema. Vårda dina sinnen
|
|
- Simon Vilhelm Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2/ 2008 HATTEN och dess historia FRAMTIDENS BILAR går på sol och luft SVENSK DIKT med vintertema Vårda dina sinnen
2 Hemtjänst det är du som väljer! Du vet väl att i det område där du bor är det du som väljer vem som ska stå för dina hemtjänstinsatser. Det innebär att du som ny kund kan välja utförare och att du som redan är kund har rätt att byta om du vill. Om du inte är riktigt redo för hemtjänst än, men behöver lite hjälp i hemmet kan du anlita oss för hushållsnära tjänster. Varmt välkommen till Attendo Care hemtjänst och hushållsnära tjänster. Ring till oss så får du veta mer!
3 KRÖNIKA Innehåll Framtidens boende ska vara tryggt Finns det något viktigare för en människa än en bra bostad och mat på tallriken? Måltiden handlar inte enbart om mat. Att äta, gärna tillsammans med andra, i en trevlig omgivning är rentav hälsofrämjande. Just därför satsar vi nu i Stockholms stad särskilt på att äldre, vare sig de har hjälp av hemtjänst eller bor på något boende ska serveras vällagad mat. Micasa Fastigheter har som främsta uppgift att ordna tillgängligt och trivsamt boende för äldre. Men det gäller inte bara att ha ett bra boende sett till standard. Vi vet efter att ha frågat er äldre att många av er också söker ett boende som kan ge gemenskap och aktiviteter. Allt detta tillsammans skapar trygghet. Därför planeras nu för trygghetsboenden. Där ska viss personal finnas och målsättningen är att de som vill ska kunna äta tillsammans. Gemenskap är ett ledord för de nya trygghetsboendena. Jag hoppas att du får en riktigt God Jul och att du ser fram emot det nya året. Då påbörjas miljardsatsningen på att rusta upp äldreboenden i Stockholms stad. Ewa Samuelsson (kd) Äldreborgarråd och ordförande i Micasa Fastigheter Julens utställningar och evenemang... 4 Poesi med vintertema... 6 Hattar i långa banor Framtidens bilar Alexandra Charles porträtteras Södermalm nu och då Den svenska jakten förändras Orkidén i många skepnader Kanel krydda med anor Lättgjorda julrecept Så vårdar vi våra fem sinnen Gymet den nya fritidsgården Julpyssla en stund! Böcker att mota mörkret med Korsord var med och tävla Omslag: Olof Holdar Trivsel ges ut av Micasa Fastigheter AB, Rosenlundsg 44 B, Box , Stockholm, telefon Redaktör: Maria Ehn-Notrica, tel Medarbetare i detta nummer: Karin Bergh, Ingrid Eiritz, Gunnar Hultman, Erik Lennartsson, Lisa Lindqvist, Nicholas Nace, Anna Nordlund, Isabelle Swahn, Eva Wase Produktion: AB Grafi sk Stil. Tryck: VTT Grafi ska. Micasa Fastigheter ingår i koncernen Stockholm Stadshus AB
4 EVENEMANG FOTO: MOGENS DIDRICHSEN CREATOR: THOMAS ÖKVIST Nyår på Skansen. Evenemang i juletid Romeo & Julia Kören. Nu finns chans att uppleva något utöver det vanliga. Stockholm sjuder av liv året runt men just kring juletid erbjuds extra många höjdpunkter. För den som har möjlighet att bege sig ut bland stadens scener, gallerier och museer väntar ett nästintill obegränsat utbud. Upptäck eller återupptäck Stockholm! JULMARKNADER Julmarknad i Sigtuna stad 7, 14, 21 december. Fyra söndagar före jul fylls Sigtunas gator och torg med julkänsla från förr. Musik och dans kring granen, traditionellt hantverk och besök av Tomten utlovas. Julmarknad i Vaxholm 6, 7 december. Traditionell julmarknad i centrala Vaxholm. Botanisera bland hantverk, lotter, korv och glögg med stämningsfull sång och musik som hör julen till. Julmarknad i Kungsträdgården 5 7, och december. Härlig julstämning i Kungsträdgården med tomtar, nordisk hemslöjd, rökt lax, stekt strömming, glögg och lusekoftor. Julmarknad i Gamla stan dagligen, 22 nov- 23 dec. På Stortorget slår de bekanta röda handelsbodarna upp enligt tradition sedan Hantverk, pepparkakor, våfflor, korv, karameller, marsipan, brända mandlar och socker vadd utlovas. JULKONSERTER Skansens advent konsert 6, 7, 14, 20 och 21 december. Skansen, Djurgårdsslätten 49, Alla evenemang är tillgängliga för dig som är rullstolsburen 4
5 EVENEMANG Sissel Northern Lights Christmas Concert 9 december. Cirkus, Djurgårdsslätten 43, Wish upon a star 16 december. Cirkus, Djurgårdsslätten 43, Stjärnjul the Christmas show 13, 19 och 20 december. Filadelfiakyrkan, Rörstrandsgatan 5, Julkonsert i Storkyrkan december Storkyrkan, Gamla stan, Romeo & Julia Kören 20, 21 december Romeo & Julia Kören bjuder på julsånger från renässansens Italien, Frankrike, Spanien och England. Dramaten, stora scenen, Nybroplan, NYÅR OCH TRETTONHELG Nyår på Skansen 31 december Ring, klocka ring i direktsänd TV från Sollidenscenen på Skansen. Skansen, Djurgårdsslätten 49, Nyår på Grand Hotel 31 december Supé och underhållning i Vinterträdgården på Grand Hotel. Grand Hotel, Södra Blasieholmshamnen 8, Evenemangstips! Fler evenemang hittar du på 13 januari Konsert med Schönbrunn slottsfilharmoniker från Wien i Konserthuset. Konserthuset, Hötorget 8, UTSTÄLLNINGAR För guds skull Om kyrkorna i stan Stockholms Stadsmuseum, Ryssgården, Slussen, T o m 8 mars 2009 Stockholms kyrkor ser väldigt olika ut. Lär känna dem på Stadsmuseet. Den stora färgskrällen Liljevalchs konsthall, Djurgårdsvägen 60, T o m 6 januari 2009 Färgstarka Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald och Leander Engström ställde ut på Liljevalchs konsthall Nu möts de igen. Max Ernst, dröm och revolution Moderna Museet, Skeppsholmen, Pågår t o m. 11 januari Upptäck den tyska konstnären Max Ernst surrealistiska verk. TRETTONDAGSKONSERTER 5 januari Trettondagskonsert i Berwaldhallen. Berwaldhallen, Dag Hammarskjölds väg 3, Trettondagskonsert med Kungliga Filharmonikerna i Konserthuset. Konserthuset, Hötorget 8, Färdtjänst Inom länet Har du svårigheter att åka kollektivt på grund av något funktionshinder kan du ansöka om färdtjänst. Det är ett komplement till den övriga lokaltrafi ken i länet. Ha alltid ditt personliga färdtjänstkort med dig när du reser. Taxi, telefon Specialfordon, telefon Sigrid Hjertén, På teatern (1915), 160x151 cm, Privat 5
6 KULTURFÖNSTRET svensk dikt Vinter i När svenska poeter skriver om vintern väljer de gärna en ton i moll. Ingrid Eiritz har tittat lite närmare på några av våra mer folkkära diktares alster. Det sjunger och spelar i den svenska vinterdikten. Inte sprudlande och porlande som om våren. Eller smattrande och berusande som om sommaren. Vintermusiken är djupare, mörkare och ibland vassare. En kaskad av vintertoner brusar ur Erik Axel Karfeldts dikt Vinterorgel : Det dagas ånyo, det klarnar så vitt, det blånar så vasst. Det växer en värld ur förgängelsens mitt, en vit och fast. I frostiga kvällar skönjs en arkad med pipor av silver i glittrande rad; nu reser vintern sitt orgelhus ur mörker och grus. Ur det vintriga karlfeldtska orgelhuset strömmar tonerna. Nordanvinden stöter i blyhornet och Östan stämmer in med en herdesång för att ackompanjera de tre vise männen på deras väg mot stjärnan. Naturen stämmer sina instrument. Från Vintergatan och stjärnornas värld susar en lugn andedräkt, en enda glasklar och underbar ton. Men allt är inte så lugnt som det verkar. Fibulnatten nalkas och diktarhjärtat bävar. Därute tilltar stormstyrkan. Vinden knäcker träden. Basunen skallar. Men efter vinter kommer vår och ur den isiga björken hörs violincellen som varslar mildare orgelstämmor. 6
7 Karlfeldt är inte den ende svenske diktare som lyssnat till vinterns melodi. Hos Harry Martinson för vintern en flöjt av is till sina vita läppar och spelar gällt för snön i Tidig vinter. Och i dikten Yrsnön dansar bjuder vintern upp till en virvlande, snabb dans på blänkande golv i en kappa hopfästad med nålar av köld. Lätt besläktade är Harry Martinsons dikt Vinterstycke och Tomas Tranströmers Från mars-79. Bägge dikterna talar om det ordlösa språket i djurens spår i snön; avtryck som betyder något i motsats till människornas pladder. I Arne Thörnqvists dikt Vinternatten står trädet som en orörlig dirigent i snön och väntar ut pausen: Kristallen dalar stilla över den vadderade fracken. När han lyfter lillfingret den yttersta kvisten släpper han loss en lavin av tystnad ur natthimlens snödjup En senare dikt talar om hur tystnaden byter tonart från dödsdur till dämpad moll och himlen skiftar från betong till siden vid det förts snöfallet. Tystnaden ljuder också i Gustaf Frödings Vinternatt. Den nattliga vinterfärden går genom skogens vita slottssalar: Ej ett snöstoft röres under valven höres ingen vinds musik. Metalliskt kalla faller månstrålarna ner i den tomma salen där oändliga diamanter gnistrar. Stämningen är sorgens. Skuggor glider och skymtar fram genom gemaken. Ödsligheten förstärks ytterligare i dikten En Vintervisa : Jag sörja, jag sörja, jag sörja väl må ty stjärnorna så kalla på himmelen gå och frusen och kall är hela världen. Och mänskorna de kämpa i drivor och snö och vandra och gå och förfrysa och dö, vart vandren I, vart leder denna färden? Pär Lagerkvist låter vinternatten mildra människans ångest i samlingen med samma namn: O, vinternatt, då människan är allena, och värms vid ingens bröst men bär på rena, nytvagna händer all sin smärtas eld O helga rum för stunder, få och sena. Renhet och ro. Glömska och förgängelse. Död och återfödelse. Under vinterns vita kallla täcke göms livet. Frusna själar väntar på värme och ljus, men den nordliga vintern är en sträng moder. Kölden får luften att hårdna som glas. Människorna kurar inomhus vid eldens glödhärd. När den ömhudade poeten Gunnar Mascoll Silfverstolpe vandrar över frostiga och snöiga ängar sjunger det i stolpar och i strängar till kvällsvindens nordliga dån. Tonen är främmande, övergiven och ödslig. Genom vinterdagens doftlösa landskap vandrar diktaren med ensamma steg sin tunga färd: den för mig blott in i min egen, min enda värld. Vintermotivet är hos många svenska diktare sammanbundet med tanken på döden, som i Bo Bergmans dikt Vinterkväll : Men därute är kallt och månen skenar naken och skrämd emellan trädens grenar, sparvarna falla till marken som stenar, och människor stupa och frysa ihjäl. Dödsmotivet återkommer i Marsvinter. I väntan och längtan efter våren, växer snön på fönsterbrädan. Himlen är grå, livet grått: Mitt trampande och döda liv är likt den snö som faller vit och smutsats ner av människor och slikt. Mitt liv är fattigt och mitt liv är rikt i tankens tysta slit. Av ett helt annat kynne är Gunnar Ekelöfs dikt från samlingen Strountes. Den men- 7
8 KULTURFÖNSTRET lösa sörgårdsromantiken har aldrig legat Ekelöf varmt om hjärtat: Trumma på rutan och se på snön undra vart forna dagars vinterliv tog vägen: Vår svarte Pluto som föll i trav och gossen som, äppelkindad, i stöflor skjutsade flickan i muff på stötting. Svenska Fattigdomens Betydelse hur bittert för dem som gick ner sig i isen... Trumma på rutan och se på snön Mais òu sont les neiges dántan. Men trots allt. Kanske är det ändå Viktor Rydbergs Tomten som de allra flesta av oss associerar med nordisk vinter. Snön knarrar under skosulorna och stjärnorna och norrskenet ger oss aningar om kosmos och oändligheten. Det stora mysteriet. Redan rytmen i den första strofens första rad får åtminstone mig att tänka på taktfasta fötter, frostbitna kinder och en ångande andedräkt för att så småningom gå in i ett lugnare tempo; in i sömnens och drömmens andetag: Midvinternattens köld är hård stjärnorna gnistra och glimma. Alla sover i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyster vit på taken. Endast tomten är vaken. Tomten går med månen som ljus och tittar till redskapshus och visthus. Han ser till hästen, till korna, till hönsen och hunden Karo. Tyst smyger han sig iväg för att se efter husbondsfolket alltmedan han grubblar över Vadan? och Varthän? Släkte följde på släkte snart, blomstrande, åldrades, gick- men vart? Gåtan, som icke låter gissa sig, kom så åter! Stjärnhimlen ger inget svar på livsgåtan eller var tidens källa finns. Och tomten fortsätter att vaka och grubbla under tiden som livet levs, drömmar dröms och stjärnorna glimma. Av Ingrid Eiritz 8
9 Foto: Magnus Bergström 9
10 KULTURFÖNSTRET FOTO: OLOF HOLDAR Trettio år bland kullar och brätten Kerstin Carlefalk arbetar som hattkreatör. Ett inte helt vanligt yrke nu för tiden. Men hattar har varit hennes passion i över trettio år och kreativiteten är på topp! Av Anna Nordlund Det är kreativiteten och materialets oändliga möjligheter som gör att Kerstin Carlefalk älskar att skapa hattar. Det är inte längre så vanligt att bära hatt, de flesta varuhusen har stängt sina hattavdelningar och i Stockholm finns det idag bara en handfull modister som i större eller mindre grad kan leva på att skapa hattar. En av dem är Kerstin Carlefalk som har sin ateljé i ett charmigt gammalt hus i Midsommarkransen. I slutet av 1980-talet, när huset Elliott kom på TV, fick hattarna ett uppsving men idag är det mest ungdomar som bär hatt, framförallt killar, säger Kerstin Carlefalk. Hatt är ett sätt att spela på sin personlighet. Det finns hattar som får igång konversationen och hattar för den som vill synas. Möjligen är det svårt att hitta en hatt som man inte syns i. Det finns ett slags hattspråk, hävdar Kerstin, även om man inte känner till det så talar det för sig själv. För Kerstin handlar hattillverkning i stor uträckning om kreativitet och skapade. Det är roligare än sömnad för det finns inga gränser för vad man kan göra. Det finns bara olika lösningar att komma fram till slutresultatet, förklara hon. Det är en sinnlig känsla att forma ullen i hattämnet, en njutning att jobba med händerna och ögonen. Det går inte att hetsa ullen, den måste få tid att stanna till. Kerstin Carlefalk använder s k kapliner eller cornetter, ett slags filtämnen, som sedan med hjälp av vattenånga, rejäl handkraft och en hattstock formas till önskad modell. Hattarna blir aldrig helt lika, även om man försöker, säger Kerstin. Hattskapande går bara delvis att leva på idag. Kerstin Carlefalk håller en hel del kurser och får också besök av grupper som gör hattprovning till en aktivitet eller ett evenemang med champagne och tilltugg. En föreläsning om hattarnas historia ingår för den som har lust. Det blir många härliga skratt och dråpliga situationer! Många gånger är hattar mer av konst än klädesplagg. Kerstin har gjort ett antal hattinstallationer till olika konstutställningar. Det är roligt att göra något annorlunda ibland, inte bara bärbara hattar. Då kan jag använda material som vanligtvis inte alls förknippas med hattillverkning förpackningar, returmaterial, gummislangar, skumgummi eller frigolit, sådant som vi normalt slänger, avslutar Kerstin Carlefalk. 10
11 FOTO: NORDISKA MUSEET Både damer och herrar hade på 1600-talet hattar med höga, raka kullar. Hattarnas historia börjar hos männen Hattarnas historia sträcker sig ända från 1200-talet eller ännu längre. Trivsel har lyssnat på Kerstin Carlefalk som dock börjar sin berättelse på 1600-talet talet Då börjar kvinnorna ta över männens avlagda hattar, si sådär år efter männen. Fortfarande har inte kvinnor hatt lika mycket som männen, de bär ofta dok och pannband. Håret var dolt. I norra Europa göms allt hår i fruhättor eller dok av tung sammet med guld och pärlor framtill. Pärlor och spets är också det som kan sägas prägla 1600-talets hattar, liksom symmetri och harmoni. Hattarna, både männens och kvinnornas skulle vara överdådiga och visa bärarens samhällsställning. Det var höga raka kullar som gällde talet Det tidiga 1700-talet präglas av barocken. Då bär männen mjuka filthattar och sockertopps- 11
12 KULTURFÖNSTRET På 1800-talet blev bahytten populär. Bara nästippen skulle synas i silhuett. FOTO: NORDISKA MUSEET hattar. Peruker är på modet. År 1668 hade Ludvig XIV inte mindre än 110 anställda perukmakare! En av hans älskarinnor, hertiginnan Marie Angelique de Fontanges, kom som av en slump att påverka kvinnornas hattmode. Vid ett kärleksmöte knöt hon upp håret med ett strumpeband. Tydligen uppmärksammade någon uppsättningen för den utvecklades sedan till den mycket populära fontangen. Hattmodet under rokokon, som kommer i slutet av 1700-talet, präglas av reflexer i ljus och diamanter. Hattbäraren ska glänsa med mycket guld- och silverband. Männens hattar består mestadels av trikoner (trekantiga hattar som man gärna förknippar med Napoleon). Under senare delen av 1700-talet utvecklas dessa till bikoner och bars lika ofta under armen som på huvudet. Perukerna har fortfarande storhetstid. Nu börjar damerna få egna hattar. Då kommer hatten med stort H. Damernas kjolar sväller och blir stora, det gör också hattarna som blir kolossala med hela bondgårdar eller sjöslag med stora skepp uppe på brättet. På nätterna bär kvinnorna dormeus, eller negligémössa, i linne eller bomull. Peruken har fortfarande inte släppt greppet. Nu ska de pudras också. Speciella caper ser till att bara litet puder hamnar på axlarna. Puder var dyrt och den som inte hade råd använde benmjöl eller vetemjöl. Perukerna blev säkerligen ett gott hem för allehanda intressanta småkryp. Vid den här tiden är hakan mittpunkten mellan fot och hår. Det betyder enormt höga frisyrer. Kyrkor måste byggas om och ljuskronor placeras på en annan höjd. Kinesiska produkter börjar bli populära liksom thehus och pagoder. Och därmed föds pagodhattarna. Fakta Kerstin Carlefalk har sin ateljé på Tellusborgsvägen 49 i Midsommarkransen. Det fi nns inga egentliga öppettider. Det är bäst att ringa och komma överens. Tel På internationella kvinnodagen (8 mars) 2009 kommer Kerstin Carlefalk med samarbetspartners ut med boken Modistens kakbok. Den innehåller både goda kakrecept och snygga hattmodeller. S:t Clemens är modisternas skyddshelgon och när Klemens har namnsdag 23 november fi ras Hattens dag. 12
13 1800-talet Under empireran, vid sekelskiftet , är det antika ideal som gäller med plymer och flortunna klänningar på kvinnorna, helst skulle de vara tunna nog att kunna dras genom en vigselring. Hattarna är ett slags påsmössa i tyg, liknande turbaner. Litet senare kommer den rundkullade frihetshatten. Kvinnornas hattar är som vågräta rör, ett slags cylindrar med brätte, den så kallade bahytten som när den var som störst bara skulle visa yttersta nästippen i silhuett. På 1830-talet kommer chapeau-claquehatten som då var en statussymbol för männen. I mitten av 1800-talet kommer plommonstopet. Vid den tiden har damerna kapotthatt. Den bärs mitt på huvudet med breda band under hakan. Frisyren kammas i en chinjong, en nätpung, eller i en bavolett en nackvolang mot solen. Industrialismen blir sedan stilblandningens tid. Männen har övergått till skärmmössor. De sportar och reser mycket och det återspeglas i modet. Även kvinnorna har börjat sporta. Det kommer symaskiner och kläder och dekorationer blir billigare. Kvinnornas hattar är små dekorerade löst knutna band med upptornade arrangemang i form av fjädrar, rosetter och tyll, som sitter långt fram på huvudet. Det kunde vara hela reden med fåglar som utsmyckade hatten talet Vid sekelskiftet påverkas herrarna av jugendstilen. Styva hattar ersätts med mjuka med kulle och buckla, à la maffia. Damerna bär sina hattar högt på huvudet men fjädrarna hänger. Dekorationerna är så överdådiga att hattarna döljs. Vid den här tiden kunde man se förbudsskyltar i Stockholms spårvagnar om att kvinnorna var tvungna att bära stoppar på hattnålarna för att inte rispa männen i ansiktet. Sedan kommer kvarhjulshattarna dekorerade med blommor och strutsplymer. Fram till 1911 kunde de ha en omkrets på upp till två meter! Klänningarna skulle dock vara så snäva att dess bärare såg närmast enbenta ut. I början av 1900-talet hade damhattens brätte en rejäl omkrets, ibland upp till två meter blir brättena mindre och kullarna hög re men plymerna hänger med. Fortfarande är det bara herrskap som bär hatt. Enklare folk har klut eller sjalett. På 1920-talet slås hatten som mannens värdighetstecken ut och 1928 bär alla basker eller pälsmössa av hund, katt eller lamm. Kvinnorna är pojkflickor med shinglat hår och klockhatt. Hattar för aftonbruk dyker upp. I mitten av talet försvinner den så populära Garboklockan och ersätts av små brätteslösa hattar, sittande på sned över ena ögat. Hattmode från NK à la FOTO: NORDISKA MUSEET FOTO: NORDISKA MUSEET 13 Klarakvarteren, innan rivningen kommit igång.
14 KULTURFÖNSTRET FOTO: NORDISKA MUSEET Hattar i olika varianter på en modeplansch från 1941, ur Costumes-Mantau. Under 1940-talet var det svårt att få tag i material och man gör om gamla hattar. Det är också vanligt med sjalettuppsättningar och en litet sportigare look. I slutet av talet kommer pillerburkarna in. På 1950-talet får pagodhattarna en renässans men brättena viks nedåt. Filmen börjar komma in som stilbildare. På 1960-talet blev Farah Dibas hövolmsfrisyr och bilen dödsstöten för hattarna. Bar man hatt så var det i form av låga pillerburkar som Jacqueline Kennedy. 14
15 TEKNIK Framtidens bilar Oavsett vad forskarna säger om orsakerna till jordens uppvärmning så står en sak klart. All världens bilindustri jobbar nu för högtryck för att ta fram alternativa motorer för drivmedel som ska ersätta bensin och olja. Men det är inte bara explosiva vätskor eller gaser som ska driva motorerna i framtidens bilar. Det franska företaget MDI (Moteur Development International) har utvecklat en motor som går på tryckluft. En liten mängd komprimerad luft släpps in i cylindrarna och får kolvarna att röra sig. I bilens underrede ligger tryckluftstankar som laddas med en elmotordriven pump. För att det ska vara ett miljöriktigt alternativ krävs det att denna el producerats på ett sätt som är bra för miljön. I USA har man länge drivit på utvecklingen för att fånga solens strålar och omvandla dem till elektrisk ström. För att stimulera utvecklingen har man en årlig biltävling som sträcker sig över hela kontinenten. Där tävlar olika högskolor mot varandra för att komma först i mål med en bil som enbart drivs av solen. I år gick tävlingen från Dallas i Texas till Calgary i Canada; en sträcka på närmare 400 mil. Segrade gjorde University of Minnesota med bilen Continuum på tiden 51 timmar och 41 minuter. Dagens alternativ otillräckliga Luft- och solcellsbilarna är intressanta undantag från regeln om att det ska förbrännas något ämne för att motorn ska snurra och bi- FOTO: ERIK LENNARTSSON Det ensitsiga fordonet är täckt av solpaneler som omvandlar solens strålar till elektricitet. 15
16 TEKNIK FOTO: MEIGNEUX/SIPA / SIPA / SCANPIX / Allt som kommer ut ur avgasröret på franska MDI Mini FlowAir är luft och lite vattenånga. len rulla. De i tiden mer närliggande alternativen till bensin och diesel baseras alla på principen om förbränning. Men bränsleförbrukningen måste samtidigt minskas. Det säger Pål Börjesson, docent vid Lunds Universitet där han arbetar med forskning inom miljö- och energifrågor. De alternativa drivmedel vi idag ser på marknaden, kan inte ersätta dagens behov av bensin och diesel. I allra bästa fall kanske behoven kan täckas till 20 procent. Därför är det enormt viktigt att fordonsindustrin, samtidigt som de tar fram alternativ till bensinoch dieselmotorerna, jobbar hårdare på att minska bränsleförbrukningen. En halverad förbrukning gör ju att vi då kanske kan täcka upp till 40 procent av behoven med alternativa bränslen. I sin forskning ser Pål Börjesson en hel flora av alternativa bränslen ta form. Bensin och diesel kommer förmodligen inte att ersättas av bara ett eller två alternativa drivmedel. Vi kommer nog snarare att se en betydligt större variation av drivmedel för våra fordon. Det kommer mer att styras av vilka behov man har och av var man bor. Begreppet närproducerat kommer kanske inte bara att gälla vår mat utan även vårt förstaval av drivmedel. Lokal produktion viktig Det ser onekligen ut som att vi står inför stora utmaningar om vi i framtiden ska kunna använda lastbilar och bilar som vi gjort hittills. Hur ska vi lyckas med detta? Arbetet med att minska den belastning på miljön som trafiken idag orsakar kan delas in i tre steg. För det första måste vi minska behoven av transporter genom smartare logistiklösningar, mer lokal produktion osv. För det andra måste alla fordon få förbättrad bränsleekonomi och för det tredje behöver vi bränslealternativ som ersätter bensin och diesel, säger Pål Börjesson. 16
17 Han anser att elhybridbilen är ett mycket lovande alternativ. I dess första generation kan de minska bränsleförbrukningen med procent och när vi sedan får plug in-hybrider (se faktaruta) så kan förbrukningen och miljöpåverkan minskas ytterligare. Men det gäller förstås att elektriciteten vi laddar bilen med är pro- ducerad på ett miljöriktigt sätt. Om elektriciteten kommer från ett koleldat kraftverk så är miljöpåverkan lika dålig som om vi körde bilen på bensin. Förmodligen kommer eldrift i hybrider och plug in-bilar att bli det vanligaste bränslet i framtiden. Av Erik Lennartsson Alternativ till bensin och dieselolja Bränslecell: Omvandlar kemisk energi till elektricitet. Om vätgas används så avges endast vatten. Finns på marknaden om några år. Tryckluft: Elektriska pumpar laddar trycktankar i bilen med tryckluft som driver motorn. Finns på marknaden nästa år. FOTO: MALIN HOELSTAD / SCANPIX Solceller: Solpaneler laddar batterier med elektricitet. På försöksstadiet. Ännu finns inget system som kan ersätta dagens bilar. Solpaneler har dock andra intressanta tilllämpningar. Elhybrid: Bränsledriven motor i kombination med batterier och elmotorer. Finns på marknaden idag. Bra lösning om bränslet är miljöriktigt. Plug in-hybrid: Bränsledriven motor i kombination med batterier och elmotorer. Kan även laddas via elnätet. Biogas: Då organiskt avfall bryts ned utan syretillförsel bildas metangas. Kan inte ensamt ersätta bensin och diesel men är ett bra miljöalternativ på orter där biogas produceras. E85: Etanol (med viss bensininblandning) som utvunnits ur grödor eller biomassa. Det är idag det vanligaste alternativa bränslet. Delvis ifrågasatt eftersom jordbruksmark tas i anspråk för produktionen. Biodiesel: T ex rapsmetylester. Baserat på vegetabiliska oljor och fetter. Biogastaxi. Elhybrid. FOTO: JUSTIN SULLIVAN/GETTY IMAGES/AFP 17
18 TRIVSEL PÅ BESÖK entreprenör Alexandra Charles i kampen för kvinnors hälsa När vår okrönta nattklubbsdrottning lade nattlivet åt sidan, var det för att engagera sig i något helt annat. Alexandra Charles startade för tio år sedan 1,6 miljonerklubben. Avsikten var att förbättra villkoren för kvinnors hälsa och rätt till jämlik vård. Idag har klubben omfattande verksamhet och är en av Sveriges största kvinnoföreningar. Alexandra Charles beskriver 1,6 miljonerklubben som en lobbyingorganisation. Genom den vill hon påverka beslutsfattare att förändra samhället. Målet är att lyfta fram det kvinnliga perspektivet av hälsa i alla sammanhang. Klivet från nattklubbsägare till hälsolobbyist kan tyckas långt, men för Alexandra Charles föll det sig naturligt. Välviljan för människan förenar. Nattklubbsvärlden var ytlig på sitt sätt, men den handlade om människor som är det Om 1,6 miljonerklubben Organisationen arrangerar seminarier om ämnen som berör hälsa ur kvinnors perspektiv. Det kan vara stress, sömnsvårigheter, hjärtproblem, kost, näring med mera. Dessutom ordnar de kultursalonger, ger ut en tidning, böcker, årskalender, driver kampanjer och anordnar resor och spa-besök för medlemmarna. Namnet kommer sig av att det vid starten fanns 1,6 miljoner kvinnor i Sverige som var 45 år och uppåt. Föreningen har fått Nationalencyklopediens pris som Årets folkhälsobildare. Frågor de driver för äldre är att förbättra äldrevården och att komma bort från åldersdiskriminering. Målet är dels att införa det kvinnliga perspektivet fullt ut i alla sammanhang. Dels att inrätta kvinnocenter i hela landet, där all kunskap kan samlas. intressantaste som finns. Alla behöver vi både inspiration och information för att må bra. Ojämlikt i vården Att hon valde att engagera sig för kvinnors hälsa var en tillfällighet. Intresset väcktes under ett föredrag hon lyssnade till. Hon slogs av ojämlikheten som finns inom vården. Att män och kvinnor är olika fysiologiskt med varierande behov, men att vi alla får en behandling som är utformad efter män. Jag gick igång på det helt enkelt, och min tid var mogen att göra något annat i livet. Personer i Alexandra Charles närhet beskriver henne som en riktig entreprenörsjäl. Öppen och positiv ser hon möjligheterna i allt och entusiasmerar sin omgivning. Att hon är entusiasmerande är bara att konstatera. Hennes innerlighet och engagemang smittar av sig och det är lätt att imponeras av tankegångar och kloka resonemang. Hon vill att alla människor ska ha möjlighet att må bättre. I i-länderna tycker hon att vi har skapat ett samhälle som inte är människovänligt. Hur vi ska göra för att må bättre är en av frågorna vi måste besvara. Tyvärr har de flesta av oss materiella ting som mål idag. Det är viktigt att återinföra de inre värdena. Vi behöver något att tro på och kämpa för. Stor ödmjukhet Rösten vittnar om pondus och rapphet men även om mjukhet och eftertanke. Hon ger intrycket av en kvinna som vet vad hon vill, 18
19 med förankrade åsikter och samtidigt stor ödmjukhet. Själv anser hon sig vara en tidsoptimist, vilket hon suckande tillägger inte är så bra alla gånger. Att hon jobbar hårt är hennes fulltecknade kalender ett tecken på. Dagarna fylls av resor, möten och hon är också flitigt anlitad som konferencier och moderator. Hur orkar hon då med? Ja, det kan man fråga sig. Jag har min hund, Pricken, tack vare honom kommer jag ut och promenerar. Återhämtning är också viktigt. Hur man åstadkommer det är ju individuellt. Personligen drar jag mig tillbaka och är på egen hand. Jag kan slå mig ner och läsa en bok, eller gå ut i naturen. Framgångarna hon rönt i livet tror hon själv beror på sitt engagemang i kombination med hårt arbete och envishet. Drivkraften är viljan att förändra. Jag tycker det är viktigt att påverka och förbättra. Det är så lätt att bara gnälla och klaga, men då förändras ingenting. Jag är envis och fortsätter. Det blir en förändring om man kan få alla åt samma håll. FOTO: CHARLES HAMMARSTEN Jämlikhet på alla plan Viljan att unna nästa generation bättre omständigheter för jämlikhet är också en drivkraft. Hon poängterar att 1,6 miljonerklubben inte jobbar mot segregation. Tvärtom jobbar de för att vi alla ska respektera våra olikheter, för att lära oss mer om dem och därmed kunna få bättre hjälp. Hon vill att samhället ska vara mer jämlikt på alla plan, alla ska ha samma rättigheter oavsett kön, ålder eller nationalitet. Åldersdiskriminering tycker hon är förkastlig. Äldre personer ska inte behöva bli sämre behandlade än yngre. Att själv bli äldre tycker hon i huvudsak är positivt. Det är ju inte bara roligt, att bli lite rynkig och skrynklig och inte orka allt som förr. Vad jag däremot har mer än förr är mental kraft. Jag har en enorm styrka inom mig idag. Dessutom kommer jag med åren till insikt om saker och ting, bland annat om hur lite jag vet. Och det är uppfriskande. Av Eva Wase Jag tycker det är viktigt att påverka och förbättra. Det är så lätt att bara gnälla och klaga, men då förändras ingenting, säger Alexand ra Charles. 19
20 ÅTERBLICK Söder en salig blandning Södermalm har på senare år gjort en klassresa utan like. Från att ha varit arbetarstadsdelen framför andra är Söder idag fashionabel och populär bland innefolket. Här blandas det gamla Fattigsverige med moderna influenser, miljön känns levande och äkta. Vi lyfter backspegeln och tittar närmare på Söder från igår. När Stockholm tog form under medeltiden var Södermalm, eller Åsön som är det ursprungliga namnet, den av malmarna som bebyggdes tidigast om än sparsamt till en början. Maria kapell uppfördes i mitten av 1300-talet, där Maria kyrka står idag. Under 1600-talet bredde hus och gårdar ut sig från Slussen längs Götgatan, Hornsgatan och Tjärhovsgatan. Någon stimmig stadskänsla var än så länge knappast trolig. Här huserade hantverkare som garvarna, eller skinnarna som de också kallades, vid vattnet nedanför Skinnarviksberget. Adelspersoner lät bygga malmgårdar att ha som reträtt och lugn oas när stressen inne i staden blev för påtaglig. Björns trädgård, Heleneborg och Reimersholm är exempel på några av gårdarna som vid tiden spirade av ljuvlig grönska. En välbehövlig styrketår Vid den här tiden, fram till slutet av talet, var Götgatan den enda vägen söderut ur Stockholm. Längs gatan gick de dödsdömdas sista färd mot galgbacken. Tänk anspänningen de måste ha känt. Tunga kliv mot ett säkert slut. Kanske blev stoppet på Källaren Hamburg, dagens Göta Lejon, en sista ljusglimt. Där stannade alltid följet till för en sista stärkande sup innan avrättningen. Krogar, eller källare som de kallades, fanns det gott om framför allt i Gamla stan men även på Söder. I början av 1700-talet hade Stockholm invånare och 42 källare. 200 år senare, i slutet av 1800-talet, hade invånarantalet sexdubblats, till , medan källarna var ungefär lika många som tidigare, 46 stycken. Befolkningstillväxten i slutet av 1800-talet berodde så klart på industrialiseringen. På Södermalm byggdes industrier och fabriker, som behövde arbetare, som gärna bodde nära arbetet. Söder blev en utpräglad arbetarstadsdel. Nu är det lätt att föreställa sig folkvimlet som präglade stadsdelen. När krogen Grå Kvarn, idag Kvarnen, öppnade sina portar på Tjärhovsgatan 1908 bestod gästerna av fattiga arbetare. Klockan fem ljöd fabrikernas visslor och då ringlade snart kön lång ut på gatan av män som ville ha ett mål mat. Framför allt var där ungkarlar som bodde inneboende och saknade kök. Kvarnen är ett stycke arbetarhistoria som lever kvar än idag. Krogen är känd som ett av de sista vattenhålen för gamla söderkisar. Även om publiken på senare år är varierad. Mitt smultronställe på Söder Harald Norbelie, Stockholmskännare Trakten runt Sofi a och kanske framför allt Stig Claessons park, som förut hette Beckbrännarparken. Det är en fi n plats. Här fi nns mycket av Söders hjärta. Stig Slas Claesson sa själv att Här fi nns det egentliga Sverige. Mycket av Stockholm fi nns sammanfattat i dessa trakter. Och det stämmer, här fi nns en del av det gamla Fattigsverige men här fi nns också burgna miljöer och modernare inslag. Suget är starkt för människor att besöka och vistas i de här trakterna. 20
21 FOTO: BERTIL NORBERG/PRESSENS BILD Slussen med Katarinahissen och Södra Nämndhuset. Bland fabrikerna på Söder fanns Ludwigsberg gjuteri som var stort och framgångsrikt. Stockholms Skofabrik på Brännkyrkagatan hade på 1920-talet 600 anställda. Tanto Socker bruks AB i Tanto var också stort, liksom Münchenbryggeriet som var en för hela landet betydande tillverkare av öl. Hellgrens tobaksfabrik vid Götgatan/Åsögatan hade vid sekelskiftet 1900 cirka 750 anställda, de flesta kvinnor. Visst kan det vara spännande att så här i efterhand konstatera industriernas betydelse för staden. Många av de gamla fabriksbyggnaderna står faktiskt kvar än idag. Men så roligt var det nog inte alla gånger när det väl begav sig. Söder var fattigt och smutsigt. Klasstillhörigheten fanns där som en ständig påminnelse. Ännu långt in på 1900-talet sågs det inte med blida ögon om flicka från Norrmalm träffade pojke från Söder, eller tvärtom. De osynliga gränserna mellan stadsdelarna var påtaliga. Oftast höll man sig i sin stadsdel. Först när Kungsgatan blev ett nöjescentrum med alla biografer på 1930-talet fick människor från olika delar av staden en naturlig mötesplats. Av Eva Wase Visste du att Södermalm omnämns redan 1288 i ett brev från biskop Anund i Strängnäs. Det ursprungliga namnet är Åsön, som syftade på Brunkebergsåsen och dess fortsättning över Södermalm. Åsön användes långt in på 1600-talet. Hornsgatan fi ck sitt namn redan på 1600-talet. Idag är gatan meter lång. I nummer 29 föddes Carl Michael Bellman. I nummer 54 låg varuhuset PUB Mariatorget byggdes på 1760-talet och hette då Adolf Fredriks torg fick torget sitt nuvarande namn, i samband med planeringen av t-banan söder om torget. Vita Bergen var ett av Stockholms fattigaste områden i slutet av 1800-talet. Friluftsteatern byggdes Området blev kulturreservat Bland de gamla Söderkrogarna som lever kvar märks Mosebacke som varit ett nöjescentrum sedan 1700-talet, Kvarnen från 1908, Pelikan (Port Artur) från 1904 och Gondolen som invigdes 1935 samtidigt med Katarinahissen. 21
22 NATUR Den nya jakten vargen kommer Nya jägare får nya möjligheter i takt med att en del gamla försvinner. Dovhjort, vildsvin och björn är heta, medan allt färre upplever jakt på hare eller räv. Och vargen, den kommer. Den svenska jakten rör sig i takt med att faunan och tiderna förändras. Allt färre vill eller kan uppleva den klassiska jakten efter jösse och mickel med säg en Hamilton- eller Finnstövare. Istället väljer många jakt på de nya svenska klövvilten, dovhjort och vildsvin. Detta kan man säga är den nya jakten i ett nötskal; det ska gärna vara en snabbare jakt med kulgevär och kortdrivande hund eller i alla fall jakt på ett vilt som verkligen är något alldeles extra. Den mer tidskrävande småviltjakten med hagelbössa efter kanske bara ett eller två vilt på en hel dag har svårare att locka nya anhängare, framför allt från städerna. Bäver för den hågade Riksdagen tog bort vårjakten på sjöfågel och morkulla. Naturen ordnade dock med höstliga ersättare i form av växande stammar av gås. Jaktvårdskonsulenten Lars Plahn framhåller att skogsfågel finns kvar i jaktbara stammar, bland annat i skärgården, men konstaterar att kampen för att återinföra den traditionsrika vårjakten förmodligen får föras länge än. För den hågade erbjuder bävern en ny jaktmöjlighet, även på våren. Avskjutningen ligger runt femtusen om året och det anses vara klart mindre än vad den ökande stammen på i dag hundratusen individer tål. Inom bekvämt avstånd från Stockholm finns också flera andra av de nya spännande viltslagen, som dovhjort och vildsvin. Grisen har här i länet redan gått om älgen i avskjutningsstatistiken och jägarna har fullt jobb med att hålla antalet dovhjortar på en sådan nivå att de inte tränger undan rådjuren. Runt tjugotusen dovhjortar är en rimlig uppskattning av den svenska avskjutningen under den här säsongen, tio gånger fler än för bara femton år sedan. Precis som vid älgjakt, kräver både hjort och vildsvin vapen och ammunition i den kraftigaste klassen. Allt fler väljer att skjuta med den snabbare halvautomatiska studsaren, istället för med den klassiska älgstudsaren med mausermekanism och manuell repetering. På vapensidan minskar drillingen i popularitet. Det är en återspegling så god som någon av att den svenska jakten förändras. En äldre generation behövde ett vapen som funge rade lika väl på hare och räv som på det rådjur som kunde dyka upp samma dag. Björnpremiär med nimbus De unga jägarna jagar mer specialiserat. Halvautomaten, gärna försedd med en belyst rödpunktskikare, hör framtiden till för skytte på stort vilt och måttliga håll. Bland hagelvapnen ska det i dag alltid vara så kallade bockbössor, men tolvan behåller ställningen som standardkaliber. I Stockholmsområdet liksom i övriga Sydoch Mellansverige är det numera vanligt att den traditionella älgpremiären andra måndagen i oktober också ger utrymme för jakt på hjort och gris. Det kan variera lite med vilken typ av hund som laget använder. I takt med att älgarna blivit färre och björnarna fler, har premiären för skyddsjakten på björn 21 augusti kommit att få ökad uppmärksamhet. Det finns omkring björnar i Sverige och det är långt fler än det mål riksdagen satt upp. 22
23 FOTO: SVEN ZETTERLUND/N NATURFOTOGRAFERNA Den mytomspunna vargen har blivit ett allt vanligare inslag i våra skogar. Artikelförfattaren jagar älg i Hälsingland där björnen är så vanlig att ett björnbesök under älgjakten då björnen inte är lovlig knappast ens kommenteras, men honan med två ungar på tio meters håll fick bli ett undantag. Hon kom bakifrån lufsande över hygget i medvind och ställde sig till slut på bakbenen medan hon begrundade vad det var för en figur som satt där på en pall alldeles framför henne. Till slut bestämde hon sig för att hon inte var intresserad och travade lugnt därifrån med telningarna i släptåg. För henne, ett lätt glömt rutinmöte. För honom, det största jaktminnet i livet. Vargjakt efter behov I år gav Naturvårdsverket tillstånd att fälla drygt tvåhundra björnar. Inget motsvarande tillstånd finns ännu för vargen. En del säger att det fattas femtio vargar innan riksdagens nuvarande mål på tvåhundra svenska vargar är nått, andra hävdar att det redan finns fler än så. Hur som helst är det som kungen nyligen (med visst rabalder som följd) påpekade dags att fundera på hur man ska gå vidare. Att höja ribban, eller göra en halvhalt och kanske redan nästa år medge en viss skyddsjakt på samma sätt som för björnen, det är frågan. Riksdagen beslutar. Förr eller senare kommer i alla fall vargjakten, en vargjakt grundad på behov och inte som tjuvskyttet på något som liknar hat. Vargen tar oproportionerligt stor plats i debatten om framtidens jakt. För de flesta ligger andra frågor, djur och fåglar närmare hjärtat och vardagen. Människan kallas ibland vårt femte stora rovdjur. Hon är född jägare och har levt som jägare under mer än 99 procent av sin tid på jorden. Blandningen mellan anspänning och avslappning, tillvaratagandet av detta naturens skafferi och upplevelserna vid sidan av jakten gör den omistlig för flera hundratusen svenskar, i dag och säkert även i morgon. Av Gunnar Hultman 23
24 MAT & DRYCK Orkidén artrikast i världen Orkidén finns i fantastisk massa färger och former till vänster en Phalaenopsis och till höger en Vanda Blue Magic. Orkidéer är ständigt aktuella, vackra, populära och unika växter. Allt fler svenskar väljer att ha en orkidé som krukväxt i fönstret, och det finns många sorter att välja mellan. Växtfamiljen orchidaceae är världens artrikaste med runt olika arter och därtill mängder av hybrider, där alla från vår vanligaste brudorkidé (phalaenopsis) till vaniljorkidén, venusskor, bromelior, cattleyor och porslinsblommor ingår. Orkideérna växer i nästan hela världen, undantaget Nordpolen och Antarktis, till och med i Sverige finns ca 40 sorters orkidéer som alla är fridlysta. Vi har alla hört talas om nattvioler och Sankt Pers nycklar, båda orkidéblommor som växer fritt på våra marker i landet. De flesta av de sorter vi odlar i krukor i våra fönster härstammar dock från tropiska klimat i Afrika, Asien och Sydamerika. Många orkidéer växer i naturen på barken uppe i träd, men även på stenar eller stenliknande jord eller på marken. Orkidéerna lever av näring från luft och regn vilken de tar upp med hjälp av de för arten utmärkande luftrötterna. Orkidéerna lever i symbios/samarbete med och är beroende av svampar. En del av orkidéväxterna har så kallade bulber, vätskefyllda knölar närmast jorden på växten, där orkidén kan samla på sig vatten under regnperioder för att sedan klara perioder av torka. Ökar i popularitet Orkidén blir bara mer och mer populär. Nyligen genomfördes en utställning arrangerad av Orchidéhuset i Åkeshov i Stockholm, och växtförsäljningskedjan Blomsterlandet har även de haft utställningar med blommorna i sina butiker. I Blomsterlandets butik i Uppsala var det första helgen i november dags för den populära utställningen. Många besökare kom för 24
25 En strålande vacker Cymbidium Hybrid. att fråga om skötselråd, köpa nya exemplar, lyssna på föredrag, eller bara titta på de vackra orkidéerna som visades upp på hyllorna. Föredrag hölls av entusiasten Arne Kastberg, som odlat orkidéer och intresserat sig för de speciella blommorna i 25 år. Arne förklarar att ju mer han läser om orkidéer, desto mer intresserad har han blivit av dem och desto mer finns det att lära sig. Han berättar att han föll för just orkidén för att alla olika sorter av växten har blommor med unika utseenden, detta för att locka till sig en särskild pollinerare. De kan till och med se ut som insekter som ska locka till sig andra insekter, förklarar Arne, som åker runt ungefär sju till nio veckor varje vår och höst för att föreläsa om orkidéer och visa bilder från de resor han och hans fru har gjort för att hitta nya blommor. Gå med i en intresseförening Det fi nns många intresseföreningar och organisationer dedikerade till orkidén. Svenska Orkidésällskapet är en ideell förening för alla som är intresserade av blommorna och odlingen av dem. De anordnar utställningar, temadagar och resor för sina medlemmar, och har en regionalförening, Östsvenska Orkidésällskapet, för boende i Stockholmsområdet. Ett företag som även de deltar i mässor och utställningar, och också anordnar resor är Orchidéhuset, som startade som specialbutik för orkidéer och numera har en webbshop där man kan köpa plantor, litteratur och allt annat man kan tänkas behöva över Internet. Självklart fi nns också entusiasterna utanför klubbarna och sällskapen. Lätt att sköta Den populära krukväxtorkidén phalaenopsis, eller brudorkidé som den kallas i dagligt tal, är däremot inte vad Arne mest intresserar sig för. De vi har i krukor här i Sverige nu kommer bara från Holland och Tyskland allihopa, säger han och skrattar. Det finns många myter och komplicerade beskrivningar om hur man ska sköta sina orkidéer men efter att ha lyssnat till Arne Kastbergs föredrag verkar det hela mindre komplicerat. Mest handlar det om två saker, att orkidén ska ha särskild orkidékompost och inte vanlig blomjord, och att den ska vattnas först när hela krukan är torr efter föregående vattning för att undvika ruttnande rötter. För mycket vatten farligast Att orkidéerna dör av för mycket vattning är vanligare än att de vissnar av det motsatta problemet, och Arne menar att en schemalagd vattning samma dag varje vecka inte alls är nödvändig. Blomman ska vattnas när hela krukan är torr, mängden vatten behöver inte mätas noggrant och någon särskild sorts vatten behövs inte heller. Arne berättar att en dam i Växjö hade fått rådet att lägga bananskal i vatten och sedan använda detta vatten till sina orkidéer. Men var i världen regnar det bananvatten, skrattar Arne och påpekar att orkidéer faktiskt växer i naturen och att förhållandena helt enkelt ska likna de naturliga så mycket som möjligt. Annars är skötselråden olika för olika arter. Generellt sett gäller att ju grövre luftrötter en orkidé har, desto mer ljus behövs på rötterna. En del ska inte ha ljus på rötterna alls, vissa mår bra av att sitta i en genomskinlig glas- eller plastkruka och ytterligare några ska inte planteras i jord alls utan hänga fritt i luften. Text och foto Lisa Lindqvist 25
26 MAT & DRYCK FOTO: OLOF HOLDAR Kanel förknippas oftast med julen, både som garnering och krydda i t ex pepparkakor och glögg. Kanel äldsta kända kryddan Tänk på doften av nybakade kanelbullar, hur huset fylls av ljuvliga dofter vid pepparkaksbaket eller när den aromatiska kryddan pudras över julgröten. I Sverige använder vi kanel mest i bakverk men det är en av världens äldsta använda kryddor. Kanelen finns omnämnd i Andra mosebok och grekerna använde den redan 400 f Kr när de kryddade sitt vin. Det finns två typer av kanel som används som krydda. Äkta kanel, som växer vilt och även odlas för försäljning, härstammar från främre Asien och Ceylon. Det är den dyraste typen och odlas främst idag i Kenya och Burma. Hushållskanelen av den typ som vi använder i Sverige är den vanligaste och är lite grövre än den äkta kanelen. Den härstammar från Kina och odlas även i Kina eller Indone- 26
27 sien. Den kallas just därför ibland för kinesisk kanel. Amerikanska och pakistanska forskare har nyligen upptäckt att kanel kan vara mycket bra för folk med åldersdiabetes. Av en slump upptäckte forskarna att kanelen påverkar sockerarten glykos och sänker sockernivån i blodet. Vidare såg man att de patienter som ätit en tesked kanel om dagen hade lägre nivåer av blodfetter i blodet. Läkare rekommenderar dock inte den metoden därför att kryddan kan innehålla ämnen som i alldeles för stora doser i stället kan skada hälsan på annat sätt. Att använda kanel som medicin är inget nytt påfund. Historiker menar att man i Kina använt det som läkemedel i cirka år. Det var känt som läkemedel runt Medelhavet redan 1500 f Kr från texten Papyrus Ebers på hur man behandlar diverse åkommor. Inte för alla Kanelen var ett mysterium i det tidiga Europa på grund av att ingen visste var kryddan kom ifrån. Arabiska köpmän höll denna hemlighet helt för sig själva och sålde kryddan mycket dyrt till européerna. Då kanelen var en lyxvara som de arabiska köpmännen hade monopol på var det bara de rikaste människorna som kunde köpa den. Det sägs att vanliga människor inte fick kontakt med kanelen förrän Portugal på 1500-talet erövrade Ceylon, kanelens ursprungsland, och kunde sälja den lite billigare till Europa. Kanelen är känd i Norden från 1300-talet men skulle inte börja användas flitigt förrän några hundra år senare. Man vet att på talet användes kanelen i finare bakelser som åts av de allra rikaste. De som hade råd att importera varan. Det som svenskarna förknippar mest med kanelen är framförallt kanelbullen och 4 oktober firade Kanelbullens dag tio år. Birgit Nilsson Bergström, projektledare på Hembakningsrådet, berättar för Trivsel varför just Kanelbullen fått en egen dag. Alla inblandade slog sina kloka huvuden ihop för att lyfta fram ett bakverk som många förknippar med hembakat. Vi valde kanelbullen för att den förknippas med trivsel i hemmet och familjen och så doftar den så himla gott också. Att kanelbullen fått ett sådant genomslag i Sverige beror på många saker enligt Birgit: Det är så typiskt för Sverige med fika, mellanmål eller eftermiddagskaffe. Kanelbullen är både enkel och vardaglig men på samma gång så festlig med kombinationen av smör, socker och kanel. Det är en smakkombination som nästan alla gillar. Favorit sedan 1:a världskriget Att vi generellt äter mycket hembakat och att det blir extra mycket kanelbullar på hösten är väldigt typiskt för Sverige. På hösten har man skördat färdigt, det börjar bli vinter, folk vill ha något att fira med och alla kan fira med en kanelbulle. Den är folklig och det är ju väldigt få som rynkar på näsan när det bjuds på kanelbullar, säger Birgit. Kanelbullen har en lång tradition i Sverige. Första gången den dök upp i en svensk kokbok var på 1950-talet. Första gången den bakades i sin nuvarande form var dock efter första världskriget. Då bakades den mest på bagerier och har varit en svensk favorit sedan dess. Av Nicholas Nace 27
Nu bor du på en annan plats.
1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade
Läs merMake, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman
050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod
Läs merJul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping
Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merHuset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra
Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst
Läs merVeronica s. Dikt bok 2
Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad
Läs mer3. Hmm Hmm Hmm osv. 2. Se, då krypa tomtar upp ur vrårna, upp ur vrårna Lyssna speja trippa fram på tårna, fram på tårna
LUCIASÅNGEN Natten går tunga fjät runt gård och stuva Kring jord som soln förlät, skuggorna ruva Då i vårt mörka hus Stiger med tända ljus Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus Natten var stor och
Läs merDe gröna demonerna. Jorden i fara, del 2
De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Läs merJordens hjärta Tänk om Liv
Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen
Läs merALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson
ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade
Läs mer//: Drömmar med vingesus under oss sia Tänd dina vita ljus sankta Lucia ://
Sankta Lucia, ljusklara hägring (A el G) sprid i din vinternatt glans av din fägring Kom i din vita skrud, huld med din maning Skänk oss du julens brud, julfröjders aning //: Drömmar med vingesus under
Läs merEmma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Läs merBästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.
Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid
Läs merNYCKELN TILL DRÖMMARNA. Översättning: Göran Gademan. Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit,
NYCKELN TILL DRÖMMARNA Översättning: Göran Gademan Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit, rädd att komma för sent, och att aldrig hitta dig mer. Men nu är du här, i mina armar! Du är min fånge.
Läs merFEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012
FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på
Läs merNatten går tunga fjät Lucia med tärnor små
Natten går tunga fjät Natten går tunga fjät, runt gård och stuva. Kring jord som sol n förlät, skuggorna ruva. //:Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus, Sankta Lucia, Sankta Lucia.:// Natten var stor
Läs merSju små sagor. i urval av Annika Lundeberg
Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till
Läs merNordiska museets julgransplundring 2006
Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften
Läs merKAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.
KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för
Läs merSånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008
Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors
Läs merRödluvan Med bilder av Mati Lepp
Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom
Läs merEn kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!
En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor
Läs merDet finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela
Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det
Läs merBarn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.
Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.
Läs merÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?
ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar
Läs merUpptäck naturen! 3. Naturens konsert
3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar
Läs mer1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra
1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 5 Det finns en port som öppnas tyst och stänges utan dån Alla vägar leder dit men ingen därifrån Alla frågor vart, varthän? men ingen
Läs merFOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN
1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår
Läs merElevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1
Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde
Läs merMax, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs merSlutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!
Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta
Läs merProv svensk grammatik
Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.
Läs merDen kidnappade hunden
Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla
Läs merSagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer
2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade
Läs merBussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.
ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då
Läs mer1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra
1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra 6 Det finns inga ord för den saknad vi känner Att Du lämnat oss är svårt att förstå Våra innersta tankar till Dig vi sänder Du finns i
Läs merMaka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg
001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till
Läs merStanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er
Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden
Läs mer(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna
( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en
Läs merBumbibjörnssången. Hipp Hurra för här kommer BB, Studsar fram igenom sagorna, För vi får följa med.
Bumbibjörnssången Snälla och rara, helt underbara. Och deras saga berättats igen. Först deras sånger för många gånger, Djupt inne i skogen lever dem än Hipp Hurra för här kommer BB, Studsar fram igenom
Läs merHan var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.
Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara
Läs merDanielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i
Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra
Läs merEtt smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se
10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det
Läs merHÄNDER I HK - HANTVERKSKAMMAREN OKTOBER 2007
HANTVERKSKAMMAREN Magiska figurer Trollkulorna har många ansikten. HÄNDER I HK - HANTVERKSKAMMAREN OKTOBER 2007 SNART ÄR DET JUL Hösten rullar på och nu är det bara en månad kvar till Skyltlördag julens
Läs merMUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN
MUSIKALEN: JAKTEN PÅ DEN FÖRSVUNNA SKATTEN Text Karl-Gunnar Svensson, 1992 Musik: Karl-Gunnar Svensson och Diana Stigsson (Kärlek) 1991-1992 Arrangemang: Karl-Gunnar Svensson, 2013 1 En m usikal om att
Läs merHon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då
Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting
Läs merSagan om Nallen Nelly
Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly
Läs merFlykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material
Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merLivmodersvälsignelse med Miranda Gray
Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra
Läs mer2015-02-24 Tranbärets månadsbrev februari 2015
Tranbärets månadsbrev februari 2015 Nu är februari månad slut och vi har fått njuta av snölek ett tag till, samtidigt som vårkänslorna har smugit sin in lite här och var. Solen tittar fram, och vissa dagar
Läs merJul jul, strålande jul
Jul jul, strålande jul Sfi En julhälsning från rektor Nu är det december och det är snart jul. Det är inte många dagar kvar innan skolan stänger för jul och nyår. 2017 ska bli intressant. Vi ska anställa
Läs merLÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
Läs merNORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text
1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...
Läs merPrismaskolans. Luciahäfte
Prismaskolans Luciahäfte 2018 1. Natten går tunga fjät Natten går tunga fjät, runt gård och stuva. Kring jord som sol n förlät, skuggorna ruva. Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus, Sankta Lucia,
Läs merSFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Kultur och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Sverige förr i tiden. Så föddes Systembolaget. Systembolaget
Läs merPluggvar familjens bästa vän!
Pluggvar familjens bästa vän! Välkommen till min skog och Pluggvars vänner! Historien om Pluggvar och det perfekta kastet Långt inne i den djupa skogen bor en lustig figur vars namn är Pluggvar. Pluggvar
Läs mer25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006
Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merRödluvan. Med bilder av Mati Lepp
Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom
Läs merIdag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?
MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda
Läs merInplaceringstest A1/A2
SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas
Läs merVERKAVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. Valborgsångtexter LÄNGTAN TILL LANDET
1(7) LÄNGTAN TILL LANDET Vintern rasat ut bland våra fjällar, drivans blommor smälta ner och dö. Himlen ler i vårens ljusa kvällar, solen kysser liv i skog och sjö. Snart är sommarn här. I purpurvågor,
Läs merKom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Läs merINDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander
INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter
Läs merFöreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015
Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi
Läs merI Guds hus får jag vara. Ögonstenar. I Guds hus vill jag vara, i Guds hus vill jag bo. Jag kan inte förklara, jag kan bara tro.
I ditt stora hjärta I ditt stora hjärta har du mig. I ditt stora hjärta har du rum för mig. Du bryr dig om mig, du ser, du hör. I ditt stora hjärta har du mig. (T o M: Sara Flodström ) I Guds hus får jag
Läs merAllsång på Korpen. Ja därför måste alla nu få ropa hejsan och du, jag säger hejsan, du svarar hejsan, Vi ropar hejsan, hej, hej!
Allsång på Korpen HEJSAN Melodi: Med en enkel tulipan Vi tar en enkel liten sång, men den skall ej bli så lång, det gäller bara, det gäller bara att bli bekanta. Vi alla titlar lägger bort, så kan det
Läs merLUCIA. Stigtomta 2013
LUCIA Stigtomta 2013 Tomte läser: Ni sitta så tysta, vad är det ni väntar? Vem är det som sjunger, vem är det som gläntar i gryningen/skymningen på Eder dörr? Den sången och synen ni minns från förr. Det
Läs merTexter till lucia Sankta Lucia
Texter till lucia 2014 Sankta Lucia Natten går tunga fjät runt gård och stuva. Kring jord som sol n förlät, skuggorna ruva. //:Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus Sancta Lucia, Sancta Lucia:// Natten
Läs merTexthäfte Lucia Sankta Lucia. Dikt. Så mörk är natten. Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt glans av din fägring.
Texthäfte Lucia 2014 Sankta Lucia Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt glans av din fägring. Drömmar med vingesus under oss sia, tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. Kom i din vita skrud,
Läs merEN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?
SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!
Läs merInsekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson
Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker
Läs merSkogstomten Stures dagbok
Skogstomten Stures dagbok Sara Kåll, 2013. Måndag Tidigt på morgonen var luften frisk. Solen tittade fram och i mina kinder kände jag, att temperaturen var ett par grader på minus. Idag har jag suttit
Läs merStäll er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.
Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,
Läs merZacharias Topelius materialpaket
Zacharias Topelius materialpaket Till läraren: Tanken bakom Materialpaketet innehåller förhandsuppgifter för de olika årskurserna i skolan, så att de kan på förhand kan bekanta sig med Zacharias Topelius
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merMartin Widmark Christina Alvner
Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte
Läs merEn körmässa om att hitta hem
En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens
Läs merSjöparkens växthus. Vinterträdgård Orangeri Odling Restaurang Café
Sjöparkens växthus Vinterträdgård Orangeri Odling Restaurang Café Välkommen till Sjöparkens växthus! Sjöparkens växthus rymmer tre verksamheter; växthuset och trädgården, Möjligheternas växthus och Restaurang
Läs merStall Flitige Lise. Resan. Boende
Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av
Läs merMIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA
MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som
Läs meren cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev
SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress
Läs mer40-årskris helt klart!
40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här
Läs merMedverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper
INDISKA BERÄTTELSER DEL 10 KARMAN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Lasxha Yoganathan Uppläsningar ur Upanishaderna och Bhagavad-Ghita av Cecilia Frode och Magnus Krepper Indiska Berättelser
Läs merExtratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.
Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.
Läs merDin RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation
Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid
Läs merSPÖKHISTORIER. Den blodiga handsken Spökhuset. En mörk höstnatt Djurkyrkogården
SPÖKHISTORIER Vi kommer att fortsätta svensklektionerna med ett arbete kring spökhistorier. Vi kommer att läsa spökhistorier, rita och berätta, se en film samt skriva en egen spökhistoria. Spökhistorierna
Läs merGud är en eld inuti huvudet.
Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag
Läs merMänniskans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Läs merMASKERADKOSTYMER BONDGÅRD
MASKERADKOSTYMER BONDGÅRD Ref. 66010 Ref. 66010 Set: CD + MASKERADKOSTYMER "BONDGÅRDEN" INNEHÅLL OCH BESKRIVNING Paket bestående av 4 maskeradkostymer (storlek: barn 3-7 år) + LJUD-CD-SKIVA med MP3 (utan
Läs merPetter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.
Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara
Läs merSvenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt)
Svenska inplaceringstest 4 (självdiagnostiskt) Följande test är avsett för att du själv ska kunna bedöma vilken nivå/kurs i Svenska för utbytesstudenter som är lämplig för dig. I slutet av testet kan du
Läs merPredikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka. Guds rike är nära
Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka Guds rike är nära Jag kunde inte låta bli att låta tankarna fara iväg en aning när jag satt här i kyrkan för ett par veckor sedan och lyssnade till Anders Bengtsson
Läs merVattnet finns överallt även inuti varje människa.
Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.
Läs mer"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen
Guidad barnmeditation för harmoni och inre styrka "Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen www.helenespjut.se Du är unik och värdefull känn det!... 4 Varför guidad meditation?...
Läs merVår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!
1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson
Läs merENSAM. Av Matilda Jerkvall
1 ENSAM Av Matilda Jerkvall Hennes steg ekar där hon går genom den tysta staden. Hon är alldeles ensam där hon skyndar förbi de stängda butikerna. Hur kan hon vara alldeles ensam där det annars brukar
Läs mer