Genusforskningens framtid - hur framgångsrika är politiska satsningar på genusforskning?

Transkript

1 Lena Trojer professor i IT & genusforskning vid Blekinge tekniska högskola (BTH) Seminarium 8 oktober 2004, Stockholm Genusforskningens framtid - hur framgångsrika är politiska satsningar på genusforskning? Programpunkten Hur bidrar jag till genusforskningen inom mitt ämnesområde? IT och genusforskning Blekinge tekniska högskola är en profilhögskola med tillämpad IT som profil. Det är i detta sammanhang forskningsfältet IT och genusforskning är placerat en inspirerande och spännande placering. Relevans Att fokusera genusforskning på teknik genom att använda en teoriapparat hämtad från teknikvetenskaplig genusforskning skapar relevans på en teknisk fakultet. Denna fokusering gör oss integrerade i en samlad kunskapsutveckling på en teknisk fakultet och på en teknisk högskola. Att fokusera genusforskning på kön och könsskillnader på en teknisk fakultet skapar ingen direkt relevans för våra tekniska ämnesområden. Följden blir att forskningen fastnar i jämställdhetsfrågor en viktig fråga men inte ett huvuduppdrag för teknikvetenskaplig genusforskning. Uppdraget inom akademin för IT och genusforskning, som jag och mina kollegor ser det, är att bredda förståelsen och utvecklingen av teknik - och i vårt fall informationsteknik. Denna uppdragsidentifiering har fått följande resultat. Positionsbeskrivning Professur i IT och genusforskning blev tillsatt 1 juli Verksamheten startade i april Forskningsämnet tillhör teknisk fakultet och har fått benämningen Teknovetenskapliga studier. Basen för forskningsämnet är IT och genusforskning. 1

2 Teknovetenskapliga studier är ett nytt tekniskt forskningsområde och nydanande vad gäller utveckling av teknikvetenskaplig genusforskning. Forskningsämnet fick en forskningspolitisk legitimitet genom forskningspropositionen Forskning och samhälle, 1996/97:5. Teknovetenskapliga studier är helt integrerad i BTH:s profil dvs tillämpad IT och samverkan mellan högskola, näringsliv och samhälle / politik. Den övergripande och ämnesmässiga målsättningen är att utifrån teknovetenskapliga genusforskningsperspektiv utveckla komplexa förståelser av informations- och kommunikationsteknik som verklighetsproducerande tekniker. Att teknik inte enbart är ett verktyg utan något som producerar verkligheter för oss alla, är ofta en ovan tanke. Följande exempel kan illustrera IT som verklighetsproducerande tekniker En av våra doktorander är datavetare och programmeringslärare. Hennes forskningsområde är Feminist Computer Science. Bland mycket annat berör hon i sin forskning så kallad objektorienterad (OO) programmering (typ Java), där man bygger ett slags modell av världen (dvs det man vill att programmet ska hantera, t ex en bankomat). Modellen består av objekt, som i sin tur är modeller av saker (bilar, hus, hissar etc). Objekten interagerar och kommunicerar med varandra. Det objektorienterade paradigmet, som används inte bara inom programmering utan också för den analys och design som föregår programmeringen, baseras på föreställning om neutrala representationer samt att allt och alla kan representeras i form av objekt. Men i och med att vi tolkar världen / verkligeheter i programvarorna, bygger vi in kulturella förståelser. Värderingar och den kulturella kontexten hos den som skapar ett program påverkar programmet. Att synliggöra detta innebär en kompetensförstärkning, som är högst relevant inom våra tekniska utbildningar och tekniska forskning. Ansvarig för forskning och forskarutbildning är professor Lena Trojer. Teknovetenskapliga studier omfattar en avancerad tvärvetenskaplig verksamhet på flera plan. I den tradition inom teknikvetenskaplig genusforskning, som växer fram i Sverige och internationellt, är teoriutvecklingarna en komplex och brett omfattande kunskapsprocess av tvär- och transvetenskaplig karaktär. Det innebär att forskningsämnet bärs upp inte bara av forskare från olika mer etablerade discipliner utan också att varje forskare i sig utvecklar en epistemologisk kompetens för den tvärvetenskapliga forskning, som forskaren är aktiv inom. Den redan existerande forskningen inom Teknovetenskapliga studier är förankrad på olika sätt i nära samverkan mellan högskola, näringsliv och offentlig sektor inte minst genom sin kraftfulla involvering i NetPort Karlshamn och större EU-projekt. Avhandlingsarbetena samt annan forskning innebär en relevansförstärkning och konkret samarbete med näringsliv i särskilda sektorer som medietekniksektorn, telekommunikation, transportsektorn och e-government. Samverkansprofilen är levande i hela verksamheten. Det är till och med så att denna profil utgör i sig en 2

3 empiri för den kunskapsutveckling och breddning av teknikförståelser, som skapar relevans för Teknovetenskapliga studiers verksamhet. Eftersom Teknovetenskapliga studier ansvarar för kandidatprogrammen Medieteknik, Digitala spel och magisterprogrammet Gestaltning i digitala medier samt att de flesta forskningsverksamma också arbetar inom dessa utbildningar, finns en nära koppling mellan forskningen, forskarutbildning och grundutbildning. Forskningsgruppen Christina Björkman, tekn.lic, doktorand Avri Doria, industridoktorand Peter Ekdahl, tek.lic, doktorand Pirjo Elovaara, tekn.dr, lektor Peter Giger, doktorand Elisabeth Gulbrandsen, fil.lic, doktorand Kerstin Gustafsson, adjunkt Inger Gustafsson, tekn.lic., doktorand Birgitta Rydhagen, tekn.dr, seniorforskare Lena Trojer, professor Samtliga forskarexamen Teknologie licentiatexamen Pirjo Elovaara Teknologie licentiatexamen Christina Björkman Teknologie licentiatexamen Peter Ekdahl Teknologie doktorsexamen Birgitta Rydhagen Teknologie licentiatexamen Inger Gustafsson Teknologie doktorsexamen Pirjo Elovaara Pågående avhandlingsarbeten Knowledge Production, Digital Infrastructure and Space Computer Science Paradigms in Gender Research Perspectives Internet and Technopolitics Social Navigation / Collaborative Filtering Intelligent transport systems focusing interactions between the transport system and its actors Situated Futures the new production of technopolitics Teknikvetenskaplig genusforskning bedrivs även inom områdena e-government e-learning kunskapsprocesser inom IT digital spelutveckling Grundutbildning Fristående kurser 3

4 Yrkeskunnande och teknologi, 5 p Teknikutveckling och användare : ur genusperspektiv, 10 p IT:s idéhistoria i könsteoretiska perspektiv, 5p IT i vardagen användning och design, 5p Ledarskap och människor i teknikkontext, 5p Utbildningsprogram Medieteknik, 120 p Digitala spel, 120 p Gestaltning i digitala medier, magisterutbildning, 40p Digital ljudproduktion, 120 p, start HT 2006 e-government, 80 p, distans e-government, magisterutbildning, 40 p, distans Volymen på grundutbildningen är ca 300 studenter. Integrering Våra relevans- och integreringsambitioner är stora. Vi är accepterade som en utvecklingskraft på BTH genom att vara en huvudaktör i att bygga ett nytt högskolecampus i Karlshamn i kontinuerlig samverkan med den lokala politiska sektorn och näringslivet på BTH genom att utveckla integrerade tekniska utbildningar inom medieteknikområdet, som för närvarande har det största sökandetrycket bland tekniska utbildningar vid BTH på BTH genom samarbete för en integrering av teknik och humaniora i forskning och utbildning. Det tydligaste uttryck är utbildningsprogrammet Litteratur, kultur och digitala medier samt i förslag till ett nytt insatsområde vid BTH med temat Innovationsmiljö för samspel mellan kulturvetenskap och medieteknik. regionalt genom att var med och utveckla och ansvara för landets första utbildning i e-government genom att ingå i en distribuerad forskningsstudio inom Interaktiva institutet. Studion heter [12-21] och arbetar inom skärningspunkten mellan ungdomskultur och interaktiva medier tillsammans med Växjö universitet internationellt genom forskningssamarbete med Östafrika National University of Rwanda samt tekniska fakulteter vid Makerere University, Uganda och University of Dar es Salaam, Tanzania. Finansiell integrering Jag anser att vår genusforskning är väl integrerad i verksamheter vid BTH, alltså på den forsknings- och utbildningsutförande nivån. Teknikvetenskaplig genusforskning är inte integrerad på den forskningsfinansiella nivån. För oss är det oerhört viktigt att de för genusforskningen från början öronmärkta medlen (från propositionen 1996/97:5), som nu finns inbakade i statsanslaget, fortsatt erkänns som riktade till väl fungerande genusforskning. 4

5 Det är också viktigt att det integreringsarbete, som till exempel bedrevs på ett systematiskt sätt av den sk Samverkansgruppen mellan 8 forskningsråd åren 1996 till 2000, att denna typ av integreringsarbete fortsätter och ses som en långsiktigt forskningspolitisk prioritet. Jag vill påminna om slutrapporten från Samverkansgruppens arbete Genusforskningens relevans. Genusforskning är ett alltför stort, innovativt och samhällsnyttigt forskningsfält för att inte integreras inom forskningsråd och andra forskningsfinansiella myndigheter. Och denna integrering låter sig inte göras av sig själv. Det är ett betydelsefullt men svårt forskningsförändrande arbete, som bidrar till forskningens optimala placering i dagens och framtidens kunskapsbehov. För mer information samt nedladdning av nämnda dokument besök vår hemsida Teknovetenskapliga studier Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad Blekinge tekniska högskola Box Karlshamn lena.trojer@bth.se tel fax