ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige, Energigas Sverige, Svensk Fjärrvärme och Svenskt Vatten ANNONS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige, Energigas Sverige, Svensk Fjärrvärme och Svenskt Vatten ANNONS"

Transkript

1 ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige, Energigas Sverige, Svensk Fjärrvärme och Svenskt Vatten ANNONS NY STAD EN TIDNING OM FRAMTIDENS miljölösningar ILMAR REEPALU ser fram emot fler klimatsmarta städer SID 6-7 I den sociala gemenskapen skapas och kontrolleras nya normer. Om alla mina grannar källsorterar vill jag inte vara den som slarvar. Distribueras med Dagens Samhälle Anette Svingstedt, forskare och lärare vid Institutionen för Service Management på Lunds universitet. SID 10 Matrester får Växjös bussar att rulla... SID 8 stärkt miljöhänsyn vid upphandling...sid 10 Storsatsning på biogas i Göteborg...SID NY STAD 1

2 2 LEDARE Miljöpionjär på havet Viking Lines fartyg M/S Viking Grace är den första passagerarfärjan i sitt slag som drivs med flytande naturgas. Den trafikerar sedan januari linjen Åbo-Åland-Stockholm. Genom att använda det renare drivmedlet reduceras kväveutsläppen och partiklar med 85 % och växthusgaserna med 15 % jämfört med dagens bränsle. Så skapar vi den hållbara staden tillsammans "Vi måste bygga så att vi kan hantera en stor mängd nederbörd på kort tid, inte minst för att kunna säkra dricksvattentäkterna. Klimatinvesteringar måste ligga i samhällsplaneringen" Lena Söderberg, Svenskt Vatten Världens städer växer samtidigt som vi står inför en framtid med ett förändrat klimat. Hur möter vi denna utveckling på ett hållbart sätt? De fyra vd:arna Weine Wiqvist, Avfall Sverige, Ulrika Jardfelt, Svensk Fjärrvärme, Lena Söderberg, Svenskt Vatten och Anders Mathiasson, Energigas Sverige delar med sig av sina visioner. Tekniken och kunskapen finns redan. Den stora utmaningen är att samordna insatserna ur ett brett samhällsperspektiv konstaterar de fyra vd:arna. När man anlägger nytt gäller det att ta tillvara på den kunskap som finns och samordna infrastrukturen för att klara hållbarhetsmålen. Vi måste bestämma oss för samma visioner och spelregler, säger Lena. Desto svårare är det att ändra redan befintlig infrastruktur menar Weine. Här gäller det att hitta helt nya lösningar eller att överföra erfarenheter från det nya. Även här är samordning a och o. Den stora frågan är, menar Lena, hur vi tillsammans kan hantera klimatförändringarna. Vi måste bygga så att vi kan hantera en stor mängd nederbörd på kort tid, inte minst för att kunna säkra dricksvattentäkterna. Det är inte bara upp till dem som arbetar med vattentjänster, klimatinvesteringar måste ligga i samhällsplaneringen. Ett annat klimatmål som diskuteras flitigt är regeringens vision om en fossilfri fordonsflotta till Fordonsflottan körs till 95 procent på Weine Wiqvist, Avfall Sverige, Ulrika Jardfelt, Svensk Fjärrvärme, Lena Söderberg, Svenskt Vatten och Anders Mathiasson, Energigas Sverige. FOTO: RIKKARD HÄGGBOM fossilt bränsle idag, så där har vi en väldigt stor utmaning. Jag tror att det behövs flera lösningar. Vi har gjort en potentialstudie som visar att år 2030 skulle biogas kunna svara för 25 procent av den svenska fordonsbränslemarknaden, säger Anders. Men för att komma dithän, menar han, krävs en allmän politisk vilja och styrmedel. Energigas Sverige föreslår ett klimatcertifikat för fordonsbränsle, liknande elcertifikatet. Vi har sett innan hur man med rätt styrmedel kommer långt, utfasningen av olja ur uppvärmningssystemet är ett exempel. Fjärrvärmen har haft en avgörande betydelse för övergången till återvunnen energi och förnyelsebara bränslen, inflikar Ulrika. Här i Sverige har vi nått långt, men för att fjärrvärmen ska ha en fortsatt ljus framtid måste byggreglerna för energihushållning ändras. Då de utgår från den mängd energi som köps, styrs vi mot att alla hus ska vara självförsörjande, vilket faktiskt ökar miljöpåverkan. När det kommer till avfallshantering är Sverige ett föregångsland, men det går att komma ännu längre menar Weine. Vi är duktiga på att sortera, men det måste vara något så när bekvämt annars finns det ett motstånd. Idag sköter kommunerna insamlingen av allt hushållsavfall utom förpackningar och tidningar och det skapar en viss förvirring. Den logiska lösningen är att de tar över även detta. De har förutsättningar att skapa ett medborgarnära och bättre insamlingssystem som skulle öka återvinningen. Avfall Sverige är den svenska intresseoch branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Det är våra medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar. Vi gör detta på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Energigas Sverige är branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Vi verkar för en hållbar och långsiktig energipolitik. Energigaser är en självklar del av det hållbara samhället och bidrar till effektivare energianvändning, fler jobb och en renare miljö. Svensk Fjärrvärme är branschorganisationen för Sveriges fjärrvärmeföretag, som producerar och distribuerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Vi har 140 medlemsföretag och vår vision är att värma och kyla den hållbara staden med resurser som annars går till spillo. Svenskt Vatten är en branschorganisation som företräder vattentjänstföretagen i Sverige. Våra huvuduppgifter är att arbeta med vårt viktigaste livsmedel dricksvattnet och med en av de viktigaste miljövårdande insatserna rening av avloppsvatten. Vår strävan är att arbeta för friskt vatten och rena sjöar och hav. Frågor om innehållet besvaras av Karin Jönsson, Avfall Sverige Tel: E-post: Producerad av: Agenda Media Projektledare: Zet Tonmyr Redaktör: Christina Gaki Grafisk form & repro: Nona production Tryck: MittMedia Print Omslagsfoto: Gugge Zelander För information om bilagor i Dagens Samhälle, kontakta Zet Tonmyr, NY STAD

3 I Helsingborg förbrukar en bostad med fjärrvärme ovanligt lite resurser. För varje kwh fjärrvärme används endast 0,17 kwh prima naturresurser, primärenergi. Det placerar Helsingborg i topp bland Sveriges tio största kommuner. Hemligheten är återvunnen energi. Spillvärme från industrin, värme i avloppsvatten och energi i restavfall tas tillvara och blir till nyttig värme för invånarna. Arkitekten bakom värmesystemet är Öresundskraft. Företaget har tillhört Helsingborgs stad sedan 1859 och är idag ett av Sveriges största energibolag. Den positiva utvecklingen i Helsingborg har sina rötter i 60-talet då fjärrvärmen började byggas ut. Sedan dess har olja och kol ersatts av biobränsle, spillvärme och restavfall. Det senaste tillskottet är det hypermoderna Filbornaverket där el och värme utvinns ur restavfall. Ovanligt lite primärenergi i Helsingborg Anders Östlund, vd och koncernchef för Öresundskraft Nu ger vi oss i kast med de verkligt svåra frågorna. Det handlar om att utforma morgondagens hållbara energisystem. Det säger Öresundskrafts vd Anders Östlund. Det betyder ökade investeringar i sol, vind, biogas, energiåtervinning och -effektivisering. Som ett första steg införde Öresundskraft 2011 en ersättning på 1 kr/kwh för privatproducerad solel. Den gäller numera all småskalig elproduktion från sol, vind och vatten. I höst ökar den egna förnybara produktionen när två nya vindkraftverk tas i drift. Det är ett första steg i en större satsning på vind. Men planerna på en egen, storskalig solcellsanläggning är osäkra. Kommunala bolag har inte samma skattefördelar som andra aktörer, påtalar Anders Östlund. En ödesfråga är utsläppen från vägoch sjötransporter. Öresundskraft driver på introduktionen av elbilar och satsar på fordonsgas. Drygt 20 Mkr investeras i en mack för LNG och LBG till lastbilar och bussar. I planerna finns även en terminal för att förse fartyg med LNG som bränsle, ett projekt med mycket stor miljöpotential. Ett av de viktigaste projekten handlar om H+, ett stadsförnyelseprojekt i Helsingborg där Öresundskraft är delaktiga. Vi har tagit fram energistrategin för området, ett klimatneutralt energisystem. Det bygger på energieffektivisering, mindre förluster, att ta tillvara spill och mer förnybar energi. Projektet kommer att lära oss och våra kunder hur morgondagens energisystem behöver se ut. Ovanligt lite resursförbrukning är en fortsatt bra ledstjärna för Helsingborg! Öresundskraft investerar allt mer i sol, vind och biogas. SGC är ett spjutspetsföretag inom hållbar utveckling med ett nationellt uppdrag. Vi finns i Malmö och arbetar under devisen Catalyzing energygas development for sustainable solutions. Vi samordnar branschgemensam utveckling kring framställning, distribution och användning av energigaser och sprider kunskap om energigaser. Fokus ligger på förnybara gaser från rötning och förgasning. Tillsammans med medlemmarna i våra fem fokusgrupper (rötning, förgasning och bränslesyntes, distribution och lagring, industri och hushåll samt gasformiga drivmedel) håller vi koll på vad som händer i gasvärlden. Kom med som medlem där och få tillgång till ett enastående nätverk! Malmö Sweden Catalyzing energygas development for sustainable solutions Full gas mot hållbarhet med SGC! Den nya staden är den hållbara staden framtidsstaden vi alla vill bo och verka i. Den staden är full av gas grön gas. Grön gas är gas framställd av förnybara råvaror av många olika slag matavfall, skogsavfall, avloppsslam, deponerat avfall och t.o.m. gas framställd av vindkraft och solkraft! Jo, det går utmärkt att göra grön gas av gödseln från den glada och knorrande linderödsgrisen som ligger bakom den här texten också. När man arbetar med energi måste man vara fiffig. Och visst är det fiffigt när man både kan rå på klimatgasutsläppen och fixa ett utmärkt biobränsle till bussar, långtradare, taxi, båtar och personbilar på samma gång och därtill skapa arbetstillfällen inom cleantech-sektorn lokalt! Både vi själva och branschen i allmänhet kan mycket om gas. Men världen förändras också hela tiden och nya viktiga frågor dyker upp. Vi samordnar forskning och utveckling kring frågeställningar som flera olika aktörer i samhället vill veta mer om. Kanske finns det en gammal soptipp i din kommun? Det brukar i så fall vara en plats man helst vill glömma bort, även om den kanske både är stor och centralt belägen. Sen några år tillbaka får man inte lägga något organiskt avfall på deponi i Sverige, men historiskt hamnade allt i en enda hög kylskåp, matrester och brädstumpar huller om buller i en enda röra. När avfallet ligger där med bara lite luft kring sig bryts det ned och stora mängder metan bildas. Metan är en väldigt kraftfull växthusgas gånger starkare än koldioxid. Så om deponin bara får ligga där så bidrar din kommun påtagligt till växthuseffekten. Att det verkar dumt tänkte man redan i början av 1980-talet. På Spillepengens deponi i Malmö började man 1981 utvinna deponigas och använda den för energiproduktion. Idag finns deponigasutvinning på många ställen i landet, men många eldar bara för kråkorna utan att ta tillvara på energin. Det tycker vi är synd. Många tror också att ett minskat gasflöde innebär att deponin blivit så gammal att ingen gas längre finns kvar. Håkan Rosqvist ledde ett projekt hos oss som avslutades förra hösten. I det projektet utvecklades ett sätt att få en bild av vad deponin innehåller så väl vad gäller gas som vatten och annat. Scanning enligt MaLaGametoden visade sig kunna avslöja att orsaken till de minskade gasflödena i många fall handlade om helt andra saker än minskad metanbildning. Det blir sättningar i deponier och rören till uttagssystemet går sönder efter ett par år, förklarar Håkan. Läs mer i rapporten från projektet på Kanske har du nån fråga du vill få löst också? NY STAD 3

4 Kim Olsson, vd på NSR: De bästa soporna är Renhållningsföretaget NSR har fått nog av sopor. De har satt ett tufft mål, till 2020 ska mängden ha halverats. Vi lever som att vi hade ett obegränsat antal jordklot och då räcker det inte att vi är duktiga på att sortera. Vi måste inse att de bästa soporna är de som aldrig uppstår, säger Kim Olsson, vd på NSR. NSR (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) som ägs av sex kommuner i nordvästra Skåne ansvarar för insamling och hantering av avfall i Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm med totalt invånare. NSR driver anläggningar för returpapper, returplast och hantering av farligt avfall. Deponigasen levereras till ett kraftvärmeverk som producerar fjärrvärme. Redan 1996 etablerades en egen biogasanläggning som producerar fordonsbränsle och gödsel till åkrarna. Och nu görs nästa storsatsning, återvinningsanläggningen i Helsingborg ska tillsammans med privata aktörer utvecklas till en modern industripark med miljöfokus. Vd:n Kim Olsson konstaterar att det faktiskt bara är någon procent av det insamlade avfallet som går till tippen, resten får nytt liv i NSR:s anläggning som är en Sveriges mest kompletta när det gäller återvinning. Men det är inte om hur vi bäst tar hand om soporna, som han vill prata, utan hur vi kan motverka att de blir till från första början. Sverige är världsbäst på återvinning men det finns en orsak till det, och det är att vi producerar så mycket sopor. Från återvinningsföretagens synpunkt är det trevligt, ju mer sopor desto mer pengar tjänar man. Men ett samhälle som vill ha mer sopor kan ju inte vara friskt. Vi har tagit fram en affärsmodell som bygger på att vi kan minska mängden men ändå vara lönsamma. Det är hög tid att agera nu, menar han, under åren 1985 till 2005 ökade mängden avfall från de svenska hushållen med hela 70 procent och allt tyder på att ökningen kommer fortsätta. Vi ser hur vi vår masskonsumtion förbrukar jordens resurser i en hisnande fart. Ta vissa metaller som exempel där vi har förbrukat 80 procent av den mängd som fanns på jorden. Visst kan vi återvinna metall men när vi sen gör en ny produkt består den ändå till 70 procent av de 20 procenten som finns kvar på klotet. Det är som att köra i 150 och sakta ner till 100, det gör inte mindre ont när man krockar, vi måste sakta ner betydligt mer, säger Kim Olsson. Därför har NSR satt ett djärvt mål, avfallsmängden ska halveras till Därmed tar man ett steg utanför sin trygghetszon återvinningen där man är van vid att ligga i framkant för att bli en mer aktiv aktör som ska verka proaktivt för att avfallet aldrig uppstår, säger Lana Tihic, styrelseordförande i NSR. Våra ägare tar frågan på stort allvar och har varit mycket tydliga i vad de vill att NSR ska uppnå, det underlättar vårt arbete. Det är en utmaning, men en spännande och kul sådan, säger hon. Vad kan gemene man göra för att minska sopberget? Det är ingen rocket science egentligen, köp saker som håller längre och vårda dem. Se över matvanorna, vi slänger 25 kilo fullt ätbar mat per person och år, säger Kim Olsson. Var finns producenternas ansvar i det här? De tillverkar det som vi vill köpa. Men i grunden tror jag på producentansvaret och att fler på sikt kommer att övergå till en mer hållbar linje och börja tillverka saker som håller. Där vill vi på NSR vara pionjärer, vi ska visa att lönsamhet och hållbarhet går ihop. Den omdiskuterade avfallsutredningen föreslog de nödvändiga åtgärder som behövs för att människa, miljö och samhällsekonomisk nytta ska gå i takt. Det är sorgligt att producenterna fortfarande strider för att behålla de ekonomiska incitamenten att fortsätta att öka mängden förpackningar och transporter av dessa. Min uppmaning är att våga inse att morgondagens affärsmodell inte är gårdagens lösning, säger han. Vad vill ni rent konkret göra? Det är en mängd olika saker men bland annat vill vi upphotta återvinningscentralerna så att de blir mer användarvänliga. Det behövs en plats där folk kan lämna fungerande prylar för återbruk, som det är idag slängs en massa användbara saker i grovsoporna, säger Kim Olsson. Utmaningen att skapa en sådan plats har NSR tillsammans med Vinnova och en handfull andra skånska avfallsaktörer gått ut med i en så kallad innovationsupphandling. Vi går ut och frågar brett: kom med kreativa förslag på hur vi kan göra så testkör vi det under 2-3 år på ett par ställen. NSR deltar också i det ambitiösa projektet Skitlite 2020 tillsammans med LSR (Landskrona Svalöv Renhållnings AB) och Nårab (Norra Åsbo Renhållnings AB). Sammanlagt har de abonnenter i elva kommuner och tillsammans har de satt målen: Avfallsmängden ska minska från 500 till 300 kg per person och år Mängden felsorterat avfall ska minska från 200 till 100 kg per person och år Mängden farligt avfall inkl el- och elektroniskt avfall ska halveras Antalet arbetsskador ska halveras Antalet kundklagomål ska halveras Kostnadseffektivisering, nettokostnaden ska halveras Skitlite ska utläsas på svenska och syftar till att vi ska minska skiten till år 2020, förklarar projektledaren Kenth Hasselgren. Underrubriken är: På väg mot ett nytt sätt att leva. Syftet är att visa våra abonnenter och alla andra att det går att halvera sin avfallsmängd. För att ta reda på hur folk egentligen sorterar sina sopor idag och vilka kopplingar som finns mellan livsstil Studio-e.se och avfallsproduktion intervjuade antropologen Viktoria Walldin 46 familjer i nordvästra Skåne för Skitlites räkning. De flesta tycker att det är viktigt med miljön men de har svårare för att omsätta sin värdegrund i praktiken. Man tror att det krävs att man måste uppoffra sin livsstil och att ens egen insats är en droppe i havet. Men NSR AB ETT MILJÖFÖRETAG I VÄRLDSKLASS 4 NY STAD

5 de som aldrig uppstår Studio-e.se Sluta mata sopberget! Uppmaningen kommer från renhållningsföretaget NSR som har satt som mål att halvera sopmängden till Vår masskonsumtion förbrukar jordens resurser i en hisnande fart. Det räcker inte att bara vara duktig på att sortera, vi måste börja i andra änden och se till att inte producera så mycket sopor, säger Kim Olsson, vd på NSR. Skitlites mål går att uppnå om vi lever som på 80-talet och då levde vi ju inte i någon misär, säger hon. Sex av de intervjuade familjerna sätter teorierna på prov, under sex månader får de coachning som ska hjälpa dem att halvera sina avfallsmängd. Det handlar om sortering, textilåtervinning, att inte bara lämna till second hand utan också handla det själv, att avsluta onödiga prenumerationer... Den svåraste nöten att knäcka är konsumtionen, hur kan vi minska den när hela samhället uppmuntrar oss till att konsumera mera? En halverad avfallsmängd är med andra ord en utmaning som heter duga. Det är mål som kräver allas kreativitet och vilja. Men det är inte för högt satt, om man ser begränsningar från början kan man aldrig ens komma i närheten av några mål, säger Kim Olsson. Han får medhåll av Peter Danielsson, ordförande i Avfall Sverige och kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg: Att sätta upp tydliga och tuffa mål och sedan arbeta hårt för att uppnå dem är avgörande för att vi ska lyckas minska avfallsmängderna och därmed bidra till en mer hållbar utveckling. Energi- och materialåtervinning är vi duktiga på i Sverige, nu är det dags att ta nästa steg och jobba ännu mer med återanvändning och att före bygga uppkomst av avfall. NY STAD 5

6 ANNONS 6 Hela denna bilaga är en annons från Avfall Sverige, Energigas Sverige, Svensk Fjärrvärme och Svenskt Vatten Samarbete minskar utsläppen På många håll tas nya initiativ till regionala samarbeten. Ett finns i södra Sverige, där Landskrona, Helsingborg och Lund ska bygga en 29 km lång fjärrvärmeledning, så att de tre kommunernas fjärrvärmenät blir ett. Genom att samordna produktion, drift och inköp blir distributionen mer långsiktigt hållbar. Satsningen på 300 miljoner kronor beräknas minska koldioxidutsläppen med ton per år. Sabo "På den här platsen bestämde vi oss för att bygga det bästa exemplet någonsin på att man kan, på förorenad industrimark, skapa ett helt och hållet hållbart samhälle" Ilmar Reepalu Ilmars väg TILL det hållbara Mal Malmös starke man lämnar posten som kommunstyrelsens ordförande den 1 juli. Vi bokade en intervju med Ilmar Reepalu för att tala om begreppet hållbar stad och Malmös och hans egen väg dit. Vi träffas på småbåtshamnsbryggan i Västra hamnen för att diskutera smått och stort som resulterat i den så många gånger återberättade framgångssagan om Malmös utveckling, från smutsig industristad till internationellt högt ansedd hållbar stad. För Ilmar Reepalu började miljöengagemanget redan i realskolan när han gick med i SFU, Sveriges fältbiologers ungdomsorganisation. Med SFU har jag tittat på fåglar och orkidéer, varit ute i kärr och letat efter rara växter. Det har följt mig. Professionellt blev miljöfrågan viktig för mig i mitten av 60-talet när jag läste Rachel Carsons bok Silent spring, säger Ilmar Reepalu. I samma veva arbetade Ilmar Reepalu med att, tillsammans med en grupp på arkitektskolan på Chalmers, ta fram miljöutställningen Än sen då som visades i flera länder och sågs av mer än en miljon människor. Den ledde till att vi fick göra en stor vandringsutställning till den första FNkonferensen om miljö i Stockholm Men det var Rio-konferensen tjugo år senare, 1992, som blev det stora genombrottet för miljöfrågorna enligt Ilmar Reepalu. Ökenspridningen, skövlingen av regnskogen, växthusgaser, energifrågorna, Arktis och Antarktis var då temat för dagen. Rio-konferensen var otroligt viktig och ledde till Kyoto-protokollet. Det var klockrent för mig när vi började forma en ny vision för Malmö, att miljöfrågan skulle sättas i fokus. Miljöfrågorna hade inte direkt haft en framträdande roll i industristaden Malmö Ilmar Reepalu tycker att trafiken är den viktigaste miljöfrågan för Malmö just nu. "Vi måste ha alternativ som gör att människor i Malmö och de som pendlar till Malmö varje dag tycker att det är mer praktiskt att resa med tåg, gasdriven buss eller annat miljömässigt färdmedel än att ta bilen. Och de som kan cykla ska självklart göra det", säger han. Foto: Gugge Zelander och kritiken mot att bygga Öresundsbron var fruktansvärt hård, säger han. Protesterna kom från alla håll enligt Ilmar Reepalu: Alla instämde i protestsångerna mot bron som skulle förstöra miljön. Det blev väldigt viktigt att flytta fokus, att med bron skapa en hävstång för miljöintresset. Vi fick en särskild miljökommission för att bevaka miljökonsekvenserna av brobygget. Det fokuset blev ett miljöuppvaknande, säger han. Förändrat synsätt Bland annat synen på havet skulle ändras radikalt. Ilmar Reepalu berättar att han på 70-talet besökte Cementas stora fabrik ute på Ön i Limhamn när han började arbeta som planerare i Malmö. Det handlade då framförallt om den egna närmiljön, om att få bort föroreningarna inom det egna området, inställningen var att havet tål allt. De sa: ja här har vi ett jättefint filter där vi filtrerar bort de sura utsläppen, för det var väldigt stort fokus på försurning då, och så sprutar vi in kalk, men vi kör bara filtret när det blåser från sydväst in mot Sverige. När det blåser på andra hållet, mot Danmark, då slösar vi inte på kalk och då stänger vi av filtret. Får vi bara ut föroreningarna i havet så försvinner de för havet är så stort, ansåg man. Daniel Hellström, Svenskt Vatten. Foto: Svenskt Vatten De är Sveriges största biogasproducent Reningsverken står för 43 procent av den totala biogasproduktionen i Sverige. Det gör dem till den enskilt största producenten. Att vi gör en miljöinsats när vi sorterar vårt matavfall känner de flesta till, men att detsamma gäller våra toalettbesök är kanske inte lika känt. Faktum är att det organiska material som tas om hand i reningsverken innehåller mycket energi. När avloppsvattnet renas bildas ett biologiskt nedbrytbart slam som genom rötning omvandlas till biogas. År 2011 producerade reningsverken 638 GWh biogas, varav en tredjedel gick till uppvärmning inklusive värmeförluster och internförbrukning och hälften uppgraderades till fordonsgas. Så har det inte alltid varit, för inte så längesedan sågs biogasen vid reningsverken som en fri energiresurs som facklades bort när värme- och elbehovet var täckt. Volymerna av biogas har kunnat frigöras tack vare reningsverkens energieffektivisering och övergången till fjärrvärme och värmepumpar för det egna värmebehovet. Det är rätt så häftigt att man på bara 5-10 år har kunnat göra en sådan stor energiomställning som har ökat miljönyttan betydligt, säger Daniel Hellström, utvecklingsledare på Svenskt Vatten. 135 avloppsreningsverk står för 43 procent av Sveriges biogasproduktion. Foto: SVENSKT VATTEN 6 NY STAD

7 Hur bygger vi den hållbara staden? Det är bra att avfallsutredningen föreslår att producenterna ska ersätta kommunerna för insamlingen av förpackningar och returpapper, men jag saknar förslag på hur fastighetsägare och därmed hyresgäster ska kompenseras. Det måste löna sig att göra rätt, framförallt för dem som ska källsortera i praktiken, våra hyresgäster. Patrizia Finessi, miljöspecialist på SABO mö Ilmar Reepalu minns även tiden som militärdykare när han gjorde uppvisningar i Stockholm på Riddarfjärden. Ordern från befälet löd: Se till att ni inte får något vatten i munnen för det är så jäkla förorenat, då blir det diarré och skit. Idag fiskar man lax i samma vatten och det är drickbart. När man sätter in rening och starkt begränsar utsläppen så kan naturen själv sköta resten. Det är vad vi har gjort här, där vi sitter nu i Västra hamnen. På den här platsen bestämde vi oss för att bygga det bästa exemplet någonsin på att man kan, på förorenad industrimark, skapa ett helt och hållet hållbart samhälle till 100 procent försörjt av lokalt producerad förnyelsebar energi sol, vind och vatten, säger Ilmar Reepalu. Jasna Brkic Fortsatt engagemang Ilmar Reepalu lämnar arbetet i kommunstyrelsen den 1 juli men arbetet med miljö, hållbarhet och arkitektur fortsätter. Ilmar Reepalu fortsätter med arbetet i regionkommitténs miljö-, klimat- och energiutskott. sitter med i de internationella organisationerna United cities and local governments och Committee of European regions and communities. sitter i juryn för en arkitekttävlan i Tallin samt i Advisor board för organisationen Liveable cities i Singapore som varje år nominerar världens bästa hållbara städer. FruktbarT VA-samarbete i Blekinge Ökad kompetens, säkerhet och bättre förutsättningar att nå miljömål. Samverkan ger många fördelar. Det kan de fem Blekingekommunerna och Bromölla intyga. De har samarbetat kring VA-frågor i över 20 år. En gång om året samlas all VApersonal i Blekinge och skånska Bromölla till en gemensam utbildningsträff. Det rör sig om 160 personer från alla delar av verksamheten: från rörläggare till ekonomichefer och laboratoriepersonal. Man får upp vi-känslan och tillgång till ett stort nätverk som man har nytta av i det dagliga arbetet, säger Kenneth Johansson, VA- och renhållningschef i Karlskrona. VA-cheferna Kenneth Johansson, VA- och renhållningschef i Karlskrona, Foto: Eva Steiner träffas dessutom en gång varannan månad. Utöver det rådgör vi med varandra nästan dagligdags i praktiska och juridiska frågor och tipsar om utbildningar som kan vara intressanta för vår personal. Fördelarna med att samarbeta på detta sätt är många menar han. Ju större desto bättre. Tillsammans får man en större trygghet, bättre rutiner och kontroller. Risken att något blir fel är mycket mindre än när man är ensam. Och för att vi ska nå stora miljömål på sikt så gäller det att vi samarbetar, något annat är inte möjligt, säger han. Klimatsmart samverkan I över tio år har hushållen i våra tolv kommuner sorterat sitt matavfall. Tillsammans med vallgrödor rötas matavfallet till biogas som driver bussar, sopbilar och personbilar. Under 2012 ersatte biogasen ca 1,7 miljoner liter bensin! Biogödslet som bildas vid framställningen av biogas används på åkrarna som miljövänlig gödning. Framgången beror till stor del på god samverkan mellan kommunerna i Västmanland samt Heby och Enköpings kommuner. Och hushållens fantastiska jobb med sortering! VafabMiljö Västerås Hållbarhet och resurssnålhet... är viktiga ledstjärnor för oss. Idag eldar vi med över 90 procent förnyelsebara bränslen. Vår omställning och bygget av Igelsta kraftvärmeverk har bidragit med 16 procent av Sveriges klimatåtagande enligt Kyotoprotokollet. Vi eldar huvudsaklingen med returbränslen, dvs papper, plast och trä som inte går att återvinna till nya produkter igen. I juni fick vi utmärkelsen årets Klimatkomet 2012 som Green Cargo delar ut till dem som arbetat framgångsrikt med hållbara transportlösningar. Läs gärna vår Hållbarhetsrapport på Söderenergi ägs av kommunerna Huddinge, Botkyrka och Södertälje. Igelsta kraftvärmeverk i Södertälje är Sveriges största bioeldadekraftvärmeverkochproducerar200 MW värmeoch85 MWel. Biobränsle transporteras med tåg till vår bränsleterminal i Nykvarn. Förnybar el motsvarande förbrukningen i hushåll produceras med hjälp av turbinen. Värmeöverskottet från elproduktionen blir resurssnål fjärrvärme. Söderenergi producerar fjärrvärme för ca hushåll, kontor och industrier.värmen distribueras av Telge Nät i Södertälje och Nykvarn samt av Södertörns Fjärrvärme i Botkyrka, Salem och Huddinge. Vi levererar även värme till Fortum. NY STAD 7

8 8 Ida Lövstål Hur bygger vi den hållbara staden? Fjärrvärme är ett sätt att fånga upp värmeflöden som annars går förlorade. Det är energisystemets kollektivtrafiklösning - något vi använder tillsammans. Europa slösar bort 500 miljarder euro om året på värmeförluster från energisystemet. Värdet av ett års förluster kan betala alla fjärrvärmeinvesteringar som behövs för att täcka hälften av värmebehoven i Europas byggnader. Sven Werner, professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad så byggs den hållbara staden I Nystad lever alla verksamheter och alla invånare i ett kretslopp. Material, energi, värme och näring som blir över i en ände tas tillvara i en annan. Det ger oss möjlighet att förse invånarna med alla de nyttigheter som behövs för att kunna leva gott och hållbart. ColourMedia Växjöbornas matrester får stadsbussarna att rulla Den frivilliga matavfallssorteringen har på bara ett år blivit en succé i Växjö. Närmare 72 procent av invånarna sorterar. Matresterna blir till fordonsbränsle som nyttjas av såväl privatbilister som kollektivtrafik. Växjö kommun låter invånarna själva välja om de vill sortera sitt matavfall eller inte och det har visat sig vara en modell som är framgångsrik. Många har på kort tid anslutit sig och analyser visar att man är duktig på att sortera, hela 98,5 procent av det undersökta matavfallet var sorterat på rätt sätt. En miljöstyrande avfallstaxa som gör det lönsamt att sortera och en intensiv informationskampanj är några av nycklarna till framgång. Vi har varit väldigt aktiva med att skriva pressmeddelanden, besvara insändare, ordna informationsmöten och att skicka ut skriftlig information till boende. Intresset har varit stort. Folk är väldigt miljömedvetna idag, de ser matavfallet som en råvara som det är onödigt att bara bränna upp, säger Pernilla Nilsson, projektledare för kommunens matavfallsinsamling. Matresterna omvandlas till fordonsbränsle i den kommunala biogasanläggningen som stod färdig under Produktionen började i liten skala med drivmedel åt kommunens tjänstebilar och en publik mack som drivs av en lokal aktör. Men från den 16:e juni kommer biogasen alla Växjöbor till del. Då får Länstrafiken Kronobergs 38 stadsbussar nämligen en grön kostym och biogas i tanken. Det här är framtiden och vi är glada över att få vara med och leda utvecklingen mot miljövänligare transporter och avfallshantering. Jag tror också att den här tydliga kopplingen engagerar folk, de ser nyttan med att sortera när deras matrester blir till bränsle åt bussarna, säger Per Gunnarsson, renhållningschef på Växjö kommun. Åker grönt. Växjöbornas matrester blir till biogas som driver de nya stadsbussarna. ILLUSTRATION: Länstrafiken Kronoberg 8 NY STAD

9 Avfallshantering viktig hållbarhetsfråga Hållbar stadsutveckling är en framtidsfråga och en förutsättning för tillväxt. Hållbarhetsperspektivet rymmer tre dimensioner; den finansiella, den sociala och den miljömässiga. Som vd på ett avfalls- och återvinningsföretag har jag förmånen att få jobba med den miljömässiga dimensionen. Man räknar med att 700 miljoner människor i hela världen kommer att flytta från landsbygd till städer under de kommande 10 åren. Det här innebär enorma utmaningar, inte minst inom miljö, där energi, vatten och avfallshantering är viktiga områden. All mänsklig verksamhet producerar avfall som måste tas om hand, och kraven för insamlingen skärps i takt med insikten om hur ömtålig vår jord är. Vår bransch är i ständig och nödvändig utveckling. Det känns bra att vara en del i utvecklingen av hållbar stadsutveckling. Tillsammans för miljön! Robert Falck SRV återvinning w I ÅR FYLLER NORBA 100 ÅR Välkommen att ta del av vår breda erfarenhet SKAPAREN AV HYBRID PLUG-IN SYSTEMET Kontakta oss MF300 FULL VALFRIHET FÖR FLERFACKS FORDON LITHIUM PLUG-IN, ÄNNU GRÖNARE MILJÖ! MAXIMAL MÅNGFALD UNDERJORDISKA CONTAINERS VI HAR DEN ULTIMATA LÖSNINGEN NU ÄVEN MED KRAN PÅ TAKET MINSKAD MILJÖPÅVERKAN OCH ÖKAD FLEXIBILIETET TILL EN LÄGRE KOSTNAD Försäljning Reserdelar Original Support Service Berth Leif Magnus Kalmar Håkan Stefan Stockholm Johan Göteborg WASTE MANAGEMENT SOLUTIONS Norba AB Torsåsgatan 3 Box Kalmar Tel: Fax Miljörätt Fastighetsrätt Industribuller och stadsplanering box drottninggatan stockholm tel Fax kontakt: NY STAD 9

10 10 Niclas Wahl Prytz Hur bygger vi den hållbara staden? Biogas, från både rötning och termisk förgasning, har en stor möjlighet att utgöra en viktig del i omställningen till en hållbar transport sektor. I utredningen Realiserbar biogaspotential i Sverige år 2030 genom rötning och förgasning bedömer WSP att upp till 20 TWh biogas per år kan produceras år 2030 om förutsättningarna är goda. Detta kräver dock att politiska beslutsfattare tar beslut som skapar gynnsamma förutsättningar för förnybara drivmedel. Stefan Dahlgren, avdelningschef på WSP Biogas & VA Process Ewa Rudling HALLÅ DÄR! 4 frågor till Anders Wijkman, regeringens utredare som i våras överlämnade slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling. Vilka är de främsta hindren för en god affär idag? Frånvaron av ledarskap och strategi på upphandlingsområdet hos väldigt många myndigheter. Det börjar på regeringsnivå. Där behövs en långt mera uttalad policy för vad man vill med offentlig upphandling. Ett annat problem är att juridiken har en så stark dominans. Diskussionerna går ofta ut på Vad får vi göra? snarare än Hur får vi till den goda affären? Hur kan offentlig upphandling påverka den hållbara utvecklingen? Genom att ställa krav på leverantörer som siktar mot hållbarhet. Miljökrav av traditionellt slag kan vara bra, men det leder oftast till marginella förändringar inom ramen för dagens teknik. Vad som behövs är transformativa förändringar, antingen genom att göra saker på ett helt nytt sätt eller genom tekniksprång där syftet är minst 80 % reduktion av resursanvändningen och/eller miljöpåverkan. Här kan den offentliga sektorn gå före, i kraft av sin storlek och därför att den representerar allmänintresset. Ställs det tillräckligt med miljökrav i offentliga upphandlingar idag? Det viktiga är att kraven är väl avvägda och inte ställs slentrianmässigt. Det nya är kravet på att ta hänsyn till livscykelanalyser d.v.s. en produkts påverkan från vaggan till graven eller rättare sagt till vaggan. Strävan måste i mycket större utsträckning bli att recirkulera och återanvända material. För allt detta krävs ett starkt och utvecklat upphandlingsstöd. Ni öppnar för möjligheten att ta miljöhänsyn som går längre än EU-lagstiftningen Vi har gjort en analys av EU-rätten på temat kan man gå längre i sina krav än harmoniserad lagstiftning? Vårt svar är ja, men man måste göra det på rätt sätt. Inte stänga ute leverantörer från chansen att vara med att bjuda, men vara tydlig med att vissa aspekter, typ hög miljöprestanda, kommer väga extra tungt vid utvärderingen. Efterfrågan på grönt bränsle kommer inte att öka i den takt man önskar så länge det fossila bränslet är billigare. Åsa Burman Anette Svingstedt Foto: Anna Lindén Göteborg Energi storsatsar på Spill från skogsbruket blir till Energis genom tiderna största satsning på biogasproduktion. I projek biogas med en ny förgasningsteknik. Göteborg Energi sticker tets första etapp, en investering på ut hakan med en jätteinvestering i en demonstrationsanlägg- av Energimyndigheten, bygger man runt 1,4 miljarder som delfinansieras ning som tas i drift under året. en världsunik demonstrationsanläggning i Ryahamnen. Den tas i bruk i Ska vi få en fossilfri fordonsflotta till år 2030 så krävs det höst och gasen, som ska distribueras politiska förutsättningar. Vår via det befintliga nätet, beräknas uppgift är att visa på potentialen försörja fordon med och de tekniska lösningarna, säger Åsa Burman, vd för GoBiGas. Förgasningstekniken i sig är inte bränsle. oprövad, det finns goda referenser GoBiGas (Gothenburg Biomass på den. Uppgraderingen av gas från Gasification Project) är Göteborg förgasning till naturgaskvalitet är Delaktighet främjar Bilpool, individuell elavläsning och matavfallskvarnar. Dagens teknik uppmuntrar oss till att göra gröna val. Men räcker det som motivation för en hållbar livsstil? Nej, säger forskaren Anette Svingstedt. Hon har gjort en forskningsöversikt på uppdrag av Helsingborgs stad som ville veta hur det planerade området H+ kan uppmuntra de boende till en hållbar livsstil. I studier påpekas ofta att den sociala dimensionen är minst lika viktig som tekniska miljölösningar. Det finns exempel på områden där man inte nått sina miljömål delvis för att man missbedömt betydelsen av människors beteenden, säger Anette Svingstedt, forskare och lärare vid Institutionen för Service Management på Lunds universitet. Viktigt med gemenskap Ett miljörelaterat beteende, berättar hon, har sin grund i värderingar, sociala normer, rutiner och vanor och de 10 NY STAD

11 Renare luft med grönt bränsle Sverige riskerar mångmiljonböter till EU för dålig luftkvalitet. 17 kommuner överskrider de lagstadgade värdena för bland annat kvävedioxider och måste vidta åtgärder inom kort. Gröna Bilister konstaterar att naturgas minskar utsläppen av koldioxid med procent jämfört med bensin och med biogas är minskningen nästan 100 procent. Åsa Burman, vd för GoBiGas. I Göteborg Energis nya världsunika förgasningsanläggning omvandlas skogsavfall till biogas, som främst ska användas som fordonsbränsle. Produktionen beräknas vara igång före årsskiftet. FOTO: Rob Vanstone biogas däremot oprövad och vi blir därmed först att producera biogas ifrån biobränsle och skogsråvaror kontinuerligt och i stor skala. Vi vet att det går och ser fram emot att visa det, säger Åsa Burman, projektchef och vd för GoBiGas på Göteborg Energi. Hoppas på enklare lösningar Ambitionen är att fortsätta med en större anläggning, efter utvärdering av första etappen. Det skulle bli en kommersiell anläggning med en gasproduktion på MW, motsvarande drivmedel till bilar. gröna mål vanligaste styrmedlen är information och ekonomiska incitament. Att ge information och att berätta varför något är meningsfullt att göra och att ge återkopplingar på vad man har uppnått med ett visst beteende är mycket viktigt. Men det finns också sociala åtgärder som man inte satsar lika mycket på och som vi menar är minst lika viktigt som strategiskt styrmedel, säger hon. Det handlar om att skapa samhörighet och engagemang genom gemensamma miljöprojekt, sociala Först måste vi visa att anläggningen håller den prestanda som det är tänkt, att vi uppfyller målen och att driftskostnaderna inte blir för höga. Min personliga förhoppning är också att vi hittar enklare lösningar, kanske färre komponenter så att det blir billigare att bygga och köra, säger hon. Gott om råvara Samtidigt menar hon att det är svårt att få god ekonomi i ett projekt som detta så länge det saknas politiska och ekonomiska styrmedel som gör det lönsamt att producera förnybara bränslen. Efterfrågan på grönt bränsle kommer inte att öka i den takt man önskar så länge det fossila bränslet är billigare. Det ligger inte i våra händer att skapa en marknad för detta och marknaden själv kommer inte att lösa det. Det är upp till politikerna att visa att de tar klimatfrågan på så pass stort allvar som de säger att de gör, säger Åsa Burman. Med GoBiGas, säger hon, vill man demonstrera tekniken, visa på potentialen och få något att hända. Om man menar allvar med att ha en fossilfri fordonsflotta till år 2030 så är det dags att agera nu och skapa förutsättningar som gynnar biodrivmedlen. Det är dock inte bara genom att ersätta drivmedel som målet ska nås utan även genom effektivisering av både fordon och transporter som helhet. Så råvara råder det ingen brist på, i våra skogar finns tillräckligt mycket för att producera det biodrivmedel som behövs för vår fordonsflotta, säger Åsa Burman. aktiviteter, mötesplatser och personliga möten med exempelvis klimatcoacher. Människor vill gärna göra rätt och vi vill göra som andra gör. I den sociala gemenskapen skapas och kontrolleras nya normer. Om alla mina grannar källsorterar vill jag inte vara den som slarvar. Delaktighet är motivationsstärkande och av den anledningen bör framtida boende involveras tidigt i byggprojekt med miljöprofil. Då får de också chansen att ge synpunkter på de tekniska lösningar som det är tänkt att de ska använda. Miljösamverkan östra Skaraborg når målen Miljösamverkan östra Skaraborg har lyckats vända trenden. Individuella miljökontor har gått samman i ett kommunförbund, där man delar på både arbetet och resurserna. För första gången klarar man av att genomföra miljötillsynen och livsmedelskontrollen fullt ut. Vi har frigjort resurser genom att jobba tillsammans, förklarar Sonja Lejmark, förbundschef för kommunförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg. I kommunförbundet ingår de fem medlemmarna Skövde, Falköping, Tibro, Hjo och Karlsborg. Tillsammans bildar man en miljömyndighet med ansvar för miljötillsyn och livsmedelskontroll i området. Processen att bilda ett kommunförbund startade för några år sedan. Bakom beslutet låg en mångårig trend av att inte uppnå tillsynskraven som ett miljökontor är ålagt. Kritik kom ifrån såväl Länsstyrelsen som Livsmedelsverket. Medarbetarna på miljökontoren var utarbetade och kämpade med otillräckliga resurser. Ingen av oss klarade av vårt uppdrag. Det var då tanken föddes på att arbeta tillsammans, säger Sonja Lejmark och tillägger att kommunförbundet successivt har utökat sina medlemmar. Miljön och kunden i fokus Samarbetet innebär att medlemmarna delar på arbetet och resurserna. Istället för några enstaka miljöinspektörer inom respektive kommun, har kommunförbundet idag tillgång till 30 specialiserade Sonja Lejmark, förbundschef för kommunförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg, är stolt över att man numera uppnår tillsynskraven. Vi har dessutom lyckats håller nere kommunbidraget. Kommunerna har tjänat ekonomiskt på vårt samarbete, säger hon. miljöinspektörer. Genom att förenkla arbetsprocesser och frigöra inspektörerna från överflödig administration hinner man med mer tillsynsarbete. Dessutom finns en kundtjänst lättillgänglig för invånarna att höra av sig till med sina frågor. Summan blir att vi nu har de resurser vi behöver för att klara tillsynen. Vi åstadkommer mer nytta i miljön och kunderna får dessutom det de faktiskt betalar för, säger Sonja Lejmark. Trygga i att man klarar sitt uppdrag kan Miljösamverkan östra Skaraborg nu utveckla verksamheten. Närmast väntar en satsning på miljöövervakning i form av en webbaserad tjänst för invånarna. Här ska den som vill kunna följa hur det står till med miljön i området. Målet är att skapa delaktighet och bidra till insyn och kunskap. Dessutom kommer Miljösamverkan att satsa på att utveckla de tillsynssystem som används. Vi vill arbeta smartare och jobbar envetet med att utvärdera och förbättra oss, säger Sonja Lejmark. Miljösamverkan östra Skaraborg är ett kommunförbund med fem medlemskommuner: Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Uppdraget är att utöva miljötillsyn och livsmedelskontroll. Ansvarsområden inkluderar bland annat avfall, vatten- och markföroreningar, radonbekämpning och livsmedelshantering. Tillsammans servar man invånare Antal anställda är 37, varav 30 miljöinspektörer NY STAD 11

12 Sveriges största mötesplats för ett hållbart samhälle. Elmia Avfall & Återvinning Grönt ljus för hållbara affärer Missa inte chansen att synas på Sveriges största mötesplats för det hållbara samhället! Fjärrvärmemässan, Elmia Avfall & Återvinning och VA-mässan arrangeras nu parallellt för första gången. Det resulterar i en stor och unik mötesplats för alla inom miljöteknik och kommunalteknik där du får möjligheten att träffa beslutsfattare, påverkare och användare. Kontakta oss för att delta! VA-mässan Fjärrvärmemässan Planera ert deltagande redan nu! vamassan.se elmia.se/fjarrvarme elmia.se/avfall Mötesplatsen för det hållbara samhället. Elmia, Jönköping 30 sep 2 okt 2014

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013

Aktuellt på biogasfronten. Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Aktuellt på biogasfronten Anders Mathiasson Östersund, 17 september 2013 Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang

Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Världens bästa soptipp Om Helsingborgs biogassatsning i ett vidare sammanhang Lars Thunberg kommunalråd (KD), Helsingborg Ordförande, Sveriges ekokommuner Helsingborgs stad Lars Thunberg (KD), kommunalråd

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas Biogas en klimatsmart vinnare Mattias Hennius, E.ON Gas Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 620 TWh TWh Vattenkraft 62 Biobränsle 116 Gas 12 Värmepumpar

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan!

slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! slopa sopan och ta fajt för miljön! För mycket mat kastas helt i onödan! Det som kommer före sopan är problemet. Så länge det kommer sopor från hushållen måste nån ta hand om dom. I Landskrona och Svalöv

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Biogas i Sundsvall Bräcke

Biogas i Sundsvall Bräcke Biogaskombinat MittSverige Vatten AB. Biogas i Sundsvall Bräcke Ragunda Ånge Timrå MittSverige Vatten AB Folke Nyström Utvecklingschef för avlopp Sundsvall Nordanstig Vattentjänster i Sundsvall, Timrå

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen

Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Att skapa insikt och underlätta beslut som ökar matavfallsinsamlingen Biogasdagen Sundsvall 28 aug 2012 Katarina Starberg, WSP katarina.starberg@wspgroup.se Bakgrund Biogas Mellannorrland Samverkansprojekt

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogasstrategi för Östersund kommun Biogasstrategi för Östersund kommun 2 1.1 Biogasstrategi I majoritetens budgetdirektiv som antogs av fullmäktige den 27 mars 2012 anges att kommunen ska arbeta fram en biogasstrategi för att långsiktigt

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Halmstad16 december 2011 -Biogas Syd är ett regionalt samverkansorganisation för biogasintressenter i södra Sverige - Biogas Syd

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN. MED GRÖNA PÅSEN BLIR DINA MATRESTER BIOGAS SÅ HÄR GÅR DET TILL 2. Visste du att nästan hälften av alla sopor du slänger i soptunnan är matrester? Det kan vara matrester

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Korta Miljöfakta från Skånetrafiken Korta miljöfakta 2009 Följande sträcka kördes: Tåg (Öresundståg+Pågatåg) Regionbuss

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer