Inbjudan till samråd enligt miljöbalken (6 kap 4 ) med anledning av planerad vindbruksetablering i Aneby kommun Bordsjö Vindbrukspark

Transkript

1 Inbjudan till samråd enligt miljöbalken (6 kap 4 ) med anledning av planerad vindbruksetablering i Aneby kommun Bordsjö Vindbrukspark If you want to be informed in English, please contact us. Denna information om samråd för Bordsjö Vindbrukspark distribueras till fastighetsägare, sakägare och andra berörda inom ca 2 km från det aktuella projektområdet. Om eventuella hyresgäster berörs ska fastighetsägaren delge dessa aktuell information. Samrådet kommer även att kungöras i Smålands-Tidningen, Jönköpings-Posten samt Jönköping NU. BayWa r.e. Scandinavia AB och Bordsjö Fideikommiss AB har under en tid tillsammans arbetat med att undersöka möjligheterna för att etablera vindbruk inom ett område som benämns Bordsjö i Aneby kommun, Jönköpings län. Arbetet har nu kommit så långt att planerna om vindbruk skall prövas i ett samrådsförfarande enligt miljöbalken. Samrådet för Bordsjö Vindbrukspark pågår från den 24 oktober till den 29 november 2016 och är ett tidigt steg i tillståndsprövningen, se figur 1. Samråd med myndigheter skedde i september Samråd myndighet Samråd allmänhet Ansökan med MKB Eventuell komplettering Kungörelse Synpunkter Beslut Figur 1. Tillståndsprocessens olika faser Samrådet syftar till att delge och inhämta information om aktuella planer vilka finns sammanställda i ett samrådsunderlag. Inom ramen för samrådet kommer även ett samrådsmöte att avhållas i form av en utställning kombinerad med allmänna presentationer av projektet. Vid detta samrådsmöte kommer utöver BayWa r.e. och Bordsjö även representanter för vissa genomförda utredningar att medverka. Vi inbjuder härmed till samrådsmöte i enlighet med följande: Dag: Torsdagen den 10 november Tid utställning: Kl Tid presentation: Kl och Plats: Församlingshemmet Asken i Askeryd, Aneby kommun Vid samrådsmötet informeras allmänt om vindbruk och en tänkt teknisk utformning för en etablering inom området presenteras. Vi kommer även att belysa den påverkan på omgivning och miljö som verksamheten kan komma att innebära utifrån de utredningar som genomförts. I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. Det fullständiga samrådsunderlaget finns tillgängligt i Aneby kommunhus samt på BayWa r.e:s hemsida från och med den 24 oktober Det går även bra att kontakta BayWa r.e. via telefon ( ) eller e-post (scandinavia@baywa-re.com) för att få mer information från och med nämnda datum.

2 Sökande Bordsjö Fideikommiss AB är Sökande och planerad verksamhetsutövare av vindbruksparken. Bordsjö Fideikommiss AB [org.nr ] Bordsjö Säteri Aneby Ombud för Sökande BayWa r.e. Scandinavia AB arbetar på uppdrag av Bordsjö Fideikommiss AB med utvecklingen och tillståndsprocessen för Bordsjö vindbrukspark. BayWa r.e. Scandinavia AB [org.nr ] Frihamnsallén Malmö E-post: scandinavia@baywa-re.com Tel: Kontaktperson: Christian Bladh, Projekteringsledare Era synpunkter Syftet med samrådet är att alla som berörs av den planerade verksamheten ska få tillgång till information och ges möjlighet att påverka både innehåll och omfattning. Under samrådstiden kan man både ställa frågor och lämna in synpunkter. Synpunkter tas tacksamt emot under hela samrådstiden och skickas med post eller e-post senast den 29 november 2016 till BayWa r.e. med kontaktuppgifter ovan. Efter samrådet upprättas en offentlig samrådsredogörelse där vi redovisar alla inskickade frågor och synpunkter i sin helhet samt kommenterar och bemöter dessa. I samrådsredogörelsen kommer det även redovisas hur lämnade synpunkter beaktats inför en kommande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och Tillståndsansökan. Malmö den 14 oktober 2016 BayWa r.e. Scandinavia AB Christian Bladh Projekteringsledare

3 Bakgrund Projektet är i grunden markägarinitierat och drivs som ett samarbete mellan Bordsjö Fideikommiss AB och BayWa r.e. Scandinavia AB. Projektområdet för Bordsjö vindbrukspark har valts efter en lång tids prövning av flera olika markområden i omgivningarna för planerade vindkraftverk. Det aktuella projektområdet erbjuder kuperad skogsterräng på en markerad höjdrygg med mycket goda vindförhållanden. Projektområdet utgörs av brukad barrskog med låg artdiversitet samt triviala djuroch växtarter. Genom det aktiva skogsbruket och jakten har området redan idag en hög grad av mänsklig påverkan, samtidigt som det finns få närliggande bostäder och avståndet till samlad bebyggelse är långt. Området är till större del utpekat som lämpligt för vindbruk i Aneby kommuns översiktsplan, undantaget hänsynsavstånd till bostadshus som inför en etablering av vindbruksparken kommer att omklassas. Preliminär tidplan 2016/2017 Tillståndsansökan inlämnas till Länsstyrelsen vid Östergötlands län Q Behandling av ansökan och ev begäran om komplettering av ansökan. Q Kungörelse av komplett ansökan och Fråga om kommunal tillstyrkan Q Sökandes bemötande av synpunkter efter kungörelse. Q Beslut från Miljöprövningsdelegationen, Länsstyrelsen i Östergötlands län Byggstart av Bordsjö Vindbrukspark beräknas kunna ske 2019/2020 Lokalisering och utformning Projektområdet är beläget vid Bordsjö i Aneby kommun, Jönköpings län, se figur 2 på nästa sida. Området präglas av å ena sidan av småskalig mosaik och traditionella skogsmiljöer. Å andra sidan präglas området av ständig utveckling och idérikedom. Storskaligt skogsbruk har förändrat bilden av skogen samtidigt som de slingrande vägarna förvandlats till raka vägkorridorer. Äldre byggnader får ny funktion och ändrar skepnad eller förfaller. Utmed vägarna finns det många tecken som talar för ett paradigmskifte och nya levnadsvillkor i Småland. Därför representerar etableringsområdet både det gamla och det nya Småland. Ett förslag på vindbruksetableringens utsträckning visas i figur 2. Efter att hänsyn har tagits till dokumenterade natur- och kulturintressen samt inventeringsresultat avseende fåglar, djur-, naturoch kulturvärden samt begränsningsvärdet 40 db(a) ljudpåverkan vid bostad har en utformning med 14 vindkraftverk tagits fram. Exempelberäkningar avseende ljud och skuggor har gjorts för vindkraftverk av typ Siemens SWT med navhöjden 185 meter och totalhöjden 250 meter.

4 B01 B02 B03 B04 B05 B06 B07 B08 B09 B11 B10 B13 B12 B14 Figur 2. Lokalisering av projektområdet samt preliminära verksplaceringar och vägar.

5 Teknisk beskrivning Vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Detta sker genom att en rotor som är konstruerad för att absorbera vindenergin driver en generator. Generatorn är placerad inuti ett maskinhus som är beläget ovanpå vindkraftverkets torn. Tornet är tillverkat av stål eller betong (eller en kombination av dessa) och är förankrat i marken med hjälp av ett fundament, normalt gjutet av betong. Området rymmer ca 14 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 250 meter. Med anledning av MSA-ytan för Jönköping airport kommer även vindkraftverkens maximala totalhöjd styras av en höjdbegränsning på 548 meter över havet, vilket gör att vissa vindkraftverk begränsas till en något lägre bygghöjd beroende på markhöjderna vid respektive verksplacering. Koordinaterna och höjderna för angivna verksplaceringar ges i tabell 1 på nästa sida. Rotordiametern styr i allt väsentligt avståndet mellan vindkraftverken, eftersom man vill undvika att vindkraftverken tar vind och orsakar turbulens för varandra. Energiproduktion Inom projektområdet har vindmätning med såväl akustiska mätinstrument (SODAR) som med mätmast pågått under drygt tre år, vilket utvisat en medelvind i navhöjd på ca 7,5 m/s och en årsproduktion på ca 170 GWh med föreslagen parkutformning. Detta motsvarar villor med en total årsförbrukning av el på kwh, eller st lägenheter med en årsförbrukning av hushållsel på kwh. Vägar, anläggning och transporter För att transportera och etablera vindkraftverk krävs det vissa förberedande anläggningsarbeten. Vindkraftverkets delar kan vara mycket långa och tunga och kräver därför breda vägar med god bärighet och stora svängradier. Inom projektområdet finns skogsbilvägar med varierande standard, på vissa sträckor kommer det befintliga vägnätet rätas, breddas och förstärkas för att klara nödvändiga transporter. För vägsträckor från befintligt vägnät till vindkraftverken måste nya vägar anläggas. Under byggtiden berörs ett större arbetsområde, ca 2000 m 2 per vindkraftverk. Området innefattar, förutom kran- och uppställningsplatser, även en yta bredvid kranplatsen. Denna behövs som uppläggningsplats för delarna till vindkraftverket och för delarna till mobila lyftkranar som används vid monteringen. Vindkraftverken måste anslutas till elnätet för att kunna leverera producerad el till konsumenterna. För detta ändamål planeras markförlagt elkablage att anläggas inom parken, företrädesvis utmed det interna vägnätet. Anslutning från parken till överliggande nät görs av E.ON Elnät som har områdeskoncession. E.ON Elnät ansvarar också för nödvändiga tillstånd finns på plats för elanslutningen. Tillstånd för elanslutningen prövas separat och oberoende av tillståndet för själva vindbruksparken.

6 Tabell 1. Preliminära verksplaceringar (SWEREF 99 TM). Vindkraftverk E N Z Maximal totalhöjd (m) Maximal totalhöjd på aktuell placering (m)* B , B B B , B B , ,1 B , B , B , ,1 B , ,6 B B , ,4 B , B * Vindkraftverkens totala höjd över havet får maximalt vara 548 meter över havet med anledning av Jönköping airport. Den maximala höjden över mark begränsas därför även av differensen mellan 548 m.ö.h. och markhöjden på aktuell placering. I händelse av att verksplaceringen ändras till en ny position med annan markhöjd kan även den maximala totalhöjden ändras, dock ej högre än den generella begränsningen på 250 meter.

7 Natur- och kulturmiljö Anläggande och drift av vindbruk kan innebära påverkan på natur- och kulturvärden. I 3 och 4 kap. miljöbalken återfinns bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden i landet. Det finns områden som är utpekade i miljöbalken eller av statliga myndigheter som av olika anledningar är av riksintresse för bland annat naturvården, kulturmiljövården eller friluftsliv. Det finns också riksintresseområden som är utpekade för sin lämplighet för exempelvis energiproduktion, bland annat riksintresseområden för vindbruk. Även Natura 2000-områden som syftar till att bevara den biologiska mångfalden har riksintressestatus, se figur 3. Vindbruksparken får inte påtagligt skada de värden som riksintressen avser att skydda. I samrådsunderlaget beskrivs berörda riksintressen närmare, den eventuella påverkan som kan ske och vilka skyddsåtgärder som vidtagits. En naturvärdesinventering (NVI) samt fågel- och fladdermusinventeringar har genomförts av oberoende expertis och resultaten sammanfattas i samrådsunderlaget. En allmän analys av den planerade vindbruksparken i förhållande till kringliggande kulturmiljö har genomförts i en kulturhistorisk förstudie. I anslutning till planerade vindkraftverk och anslutningsvägar har även en arkeologisk fältstudie, så kallad etapp 1-utredning genomförts. Samtliga utredningar finns att tillgå som bilagor i samrådsunderlaget. Naturvärden och arkeologiska lämningar beskrivs i figur 4. Visuell beskrivning Vindkraftverk är stora konstruktioner som förändrar landskapsbilden. Vindkraftverkens synlighet bestäms i regel av flera faktorer, bland annat av vilket avstånd från verken betraktaren befinner sig, vilken höjd vindkraftverken har, på vilken höjd betraktaren befinner sig i förhållande till verken samt eventuell förekomst av skymmande vegetation, byggnader eller kuperad terräng. Bedömningen av om det är en positiv eller negativ förändring är personlig och subjektiv. I en landskapsanalys ställs omgivningarnas karaktär i relation till vindbruksetableringen i ett försök att objektivt beskriva landskapet med hjälp av vedertagna metoder. Aneby kommun har låtit genomföra en landskapsanalys som legat till grund för kommunens ställningstagande kring lämpliga områden för vindbruk. Bordsjö vindbrukspark planeras inom det i analysen angivna området 13 med mycket litet inslag av odlingsmark och bebyggelse, men med flera sjöar. Området kategoriseras som ett av kommunens sex områden med skogsdominerat landskap, vilket beskrivs enligt följande i rapporten:

8 Figur 3. Riksintresseområden i närheten av projektområdet.

9 Figur 4. Identifierade natur- och kulturvärden i närheten av verksplaceringarna.

10 "Det skogsdominerade landskapet består av ett slutet skogslandskap på de högsta nivåerna i landskapet. Landskapstypen är svårtillgänglig med stora topografiska skillnader och branta sluttningar. På de något lägre partierna skapar skogen ofta begränsade vyer och här upplevs landskapet som slutet. Det är framförallt från höjdernas utsiktspunkter som landskapet kan överblickas på långt håll. Här utbildas långa siktlinjer över blånande berg och obruten horisont. Sjöarna ger ofta landskapet en dominerande riktning och erbjuder en större överblickbarhet och ofta långa siktlinjer." En landskapsanalys har även tagits fram specifikt för Bordsjö vindbrukspark och bifogas till samrådsunderlaget. Egna bedömningar av den visuella påverkan kan göras genom att betrakta framställda visualiseringar av den planerade vindbruksparken i fotomontage. Fotomontage finns att tillgå i samrådsunderlaget och kommer även att presenteras på samrådsmötet. Ljud från vindkraftverk Vindkraftverkens rotorblad avger ett aerodynamiskt svischande ljud. Vid höga vindhastigheter maskeras ofta detta ljud av naturligt vindbrus från träd och buskar. I Sverige får vindkraftverk normalt inte låta mer än 40 db(a) vid bostad, vilket motsvarar Naturvårdsverkets rekommenderade värde för externt industribuller nattetid. Ljudberäkningarna grundar sig på Nord2000, en beräkningsmodell som är gemensamt framtagen av de nordiska länderna för att beräkna ljudutbredning med inverkan av vind, temperatur, markegenskaper och skärmning. Beräkningarna utgår från ett värsta fall dvs. att: Vindstyrkan är 8 m/s på 10 meters höjd, vilket är de förhållanden då vindkraftverket bedöms höras som mest. Vid högre vindstyrka tar bakgrundsljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Vindens sus är det enda bakgrundsljud som förekommer dvs. programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller om det finns verksamhet eller vägar i området som ger ifrån sig ljud. Vinden ligger från vindkraftverket mot respektive hus dvs. huset har i beräkningarna alltid vinden mot sig från samtliga verk samtidigt. Ingen hänsyn har tagits till att det är mindre frekvens av vind i vissa vindriktningar. Inom projektområdet finns byggnader som idag används som bostad och som hyrs ut av vindbruksprojektets huvudsakliga markägare och verksamhetsutövare. Dessa byggnader kommer att klassas om till annat användningsområde för att innehålla begränsningsvärden för ljud- och skuggpåverkan inför en framtida optimerad etablering. Ljudberäkningen i samrådsunderlaget är utförd med omodade vindkraftverk av modell Siemens SWT som är kalibrerade för att ge optimal energiproduktion. Ljudreducering genom modning innebär att rotorn istället kalibreras för att åstadkomma luftströmmar med lägre turbulens och mindre ljudemission, vilket även medför att energiproduktionen minskar.

11 Rörliga skuggor från vindkraftverk Rörliga skuggor från vindkraftverk uppstår på långa avstånd när solen står lågt och det blåser så att rotorbladen står vinkelrätt mot solstrålarna. Rotorbladen klipper då av solstrålarna och betraktaren uppfattar detta som ett blinkande ljus, att jämföra med att köra bil eller åka tåg genom en allé med träd. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Enligt Boverkets riktlinjer får rörliga skuggor förekomma maximalt 8 timmar per år och/eller 30 minuter per dag och bostad. En beräkning av rörlig skugga har genomförts och redovisas i närmare detalj i samrådsunderlaget. Beräkningarna visar att tiden för rörlig skugga riskerar att överskridas vid vissa bostäder. För att undvika detta förses de vindkraftverk som bidrar till skuggbildningen med skuggstyrning. Denna kan fungera på olika sätt men styr alltid att aktuellt vindkraftverk stängs av då exponeringstid av rörlig skugga riskerar att överskridas. Man kan också konstatera att skymmande objekt (byggnader, vegetation etc.) helt eller delvis kan inverka reducerande man får emellertid beakta att avlövad vegetation på vintern visserligen skymmer, dämpar effekten, men inte i samma utsträckning som på sommaren. Skymmande objekt har inte beaktats i beräkningarna. För att räkna ut skuggtimmar för närboende görs beräkningar i datamodeller. Använd programvara för att beräkna skuggtimmar är WindPRO 3.0 framtagen av EMD International A/S i Danmark. Programmet, WindPRO redovisar två olika värden - ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverket alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. Ljus från hinderbelysning Vindkraftverk och andra byggnader med en höjd av 45 m eller högre över mark- eller vattenytan, ska markeras med hinderbelysning för att inte utgöra en fara för luftfarten. Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt gällande lagstiftning. I dagsläget innebär det att man följer Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, TSFS 2010:155 (ändrad genom TFSF 2013:9), vilket i sin tur innebär följande:

12 Ljusmarkeringen skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, d.v.s. på taket till maskinhuset. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av m ska markeras med medelintensivt rött blinkande ljus (20-60 blinkningar/min) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk med en höjd över 150 m ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus (40-60 blinkningar/minut). Enligt föreskrifterna ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns ska förses med minst lågintensiva ljus. I det fall vindkraftverk, som är belägna innanför vindkraftparkens yttre gräns, är högre än de verk som utgör den yttre gränsen ska dessa markeras enligt punkterna ovan. Det finns även teknik att tillgå vilket gör det möjligt att tända upp hinderbelysningen endast när ett flygplan, helikopter eller dyl. närmar sig vindkraftverken. Övrig tid kan belysningen vara släckt. För att få installera sådan radarteknik krävs dispens från Transportstyrelsen, vilken kan dras tillbaka under vindkraftparkens livstid. Sökanden följer den tekniska utvecklingen inom området och kommer att arbeta för att reducera ljusintensitet och blinkningar i den utsträckning som lagstiftning, tillgänglig teknik och de ekonomiska förutsättningarna medger. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Det samrådsunderlag som tagits fram tillsammans med information som inkommer under samrådsprocessen kommer att utgöra grunden till miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). En MKB ska enligt 6 kap. 3 miljöbalken identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, såväl på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållning av mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Även hushållning av material, råvaror och energi skall identifieras och beskrivas. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: Presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindbruk Redovisning av huvudområde för etablering, layoutexempel, alternativ lokalisering och nollalternativ samt motivering till valt alternativ Påverkan på miljön, bl.a. ljud, rörlig skugga, kulturmiljö, fågelliv och fladdermöss Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen skall ske Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens allmänna hänsynsregler