Stockholmsregionens och EU:s gemensamma framtid Minnesanteckningar, Europahuset 24 april

Transkript

1 Stockholmsregionens och EU:s gemensamma framtid Minnesanteckningar, Europahuset 24 april Den 24 april anordande Stockholmsregionens Europakontor tillsammans med EU-kommissionens representation i Sverige ett seminarium på Europahuset i Stockholm med anledning av Stockholmsregionens 20-åriga närvaro i Bryssel. Temat för dagen var Stockholmsregionens och EU:s gemensamma framtid. Pernilla Baralt, chef för press, media och kommunikation på EU-kommissionens representation i Sverige, var moderator och ledde diskussioner i två paneler. Den första panelen handlade om vad EU betyder för Stockholmsregionen, medan den andra behandlade vilka frågor som borde prioriteras under den kommande EU-mandatperioden. Under dagen såg också deltagarna tillbaka på vad Stockholmsregionen uppnått med sin närvaro i Bryssel och diskuterade vilka utmaningar vi står inför idag. Under seminariet presenterades dessutom nio punkter som anslog vilken riktning Stockholmsregionens Europaförening önskar att EU rör sig mot. Ordföranden såg tillbaka på Stockholmsregionens resa En av inledningstalarna för dagen var Stockholmsregionens Europaförenings ordförande och tillika Stockholms stads finansborgarråd Sten Nordin. Sten Nordin talade i sitt anförande om de erfarenheter och kunskaper vi samlat på oss under årens lopp. Idag vänder sig kommissionen till Stockholmsregionen om synpunkter på förslag vilket är en bra bit på vägen från de vingligheter som fanns i början konstaterade Sten Nordin. När regionen etablerade sig i Bryssel 1994 var det innan det ens var säkert att Sverige skulle gå med i EU. Oavsett om vi skulle gå med eller ej skulle ett litet land som Sverige komma att påverkas starkt av EU. Idag är det viktigast för Stockholmsregionen att EU fokuserar på de stora frågorna som Europaföreningen lyfter i sitt yttrande. Miljön känner exempelvis inga gränser och bör vara ett av de viktigaste områdena att arbeta med på EU-nivå, sa finansborgarrådet i sitt tal. Men det är även viktigt att vi F.v. Pierre Schellekens och Sten Nordin påminner oss om subsidiaritetsprincipen och att vi själva klara av vissa saker bättre utan EU. Han fastslog att den ekonomiska krisen inte får komma att leda till slutenhet utan att den frihandeln som EU:s inre marknad fört med sig är mycket betydelsefull för Stockholm. Det är utifrån frihandel, fredstanken och EU:s öppna gränser som ska bygga EU även i framtiden avslutade Sten Nordin. 1

2 EU-kommissionens representant i Sverige talade om regionernas betydelsefulla roll i EU Nästa talare under morgonen var chefen för kommissionens representation i Sverige, Pierre Schellekens. I sitt tal reflekterade han över vad EU egentligen är och att EU som institution är svårt att passa in i den statsrättsliga teoribyggnaden. Av tradition har de svenska regionerna inte heller haft samma styrka som i andra EU-länder samtidigt som den lokala nivån alltid varit stark. Inom EU är regionerna en legitim samtalspartner och det är inte en hierarkisk utan en direkt relation. Den regionala nivån har ofta spelat en tongivande och drivande roll i det europeiska samarbetet, menade Schellekens. Pernilla Baralt flikade in att det är samarbetet mellan alla institutioner (inkl. regionerna) som gör EU legitimt. Trots oroväckande utveckling på en del områden såg Schellekens ljust på EU:s framtid. i Europarlamentet ser vi idag krafter som ifrågasätter de grundvärderingar som EU står för (ickediskriminering, respekt och öppenhet) och en skakig utveckling i Ukraina. Allt detta sätter det europeiska samarbetet på prov, sa Schellekens. Domedagsprofeter har tidigare haft fel som dömt ut EU och även om krisen inte helt klingat av ser vi idag en tillväxt i alla EU-länder utom två. Detta är viktiga utmaningar som en ny kommission måste handskas med men jag är övertygad om att EU kommer att klara detta. Stockholmsregionen har varit med och bidragit till lösningar i flera EU-frågor tidigare och många av de nio punkter som Stockholmsregionen lagt fram är relevanta för den nya kommissionens arbete, avslutade Pierre Schellekens. Panel I: Vad betyder EU för Stockholmsregionen? Debattörer: -Jan P Andersson, forskningsdirektör vid Stockholms läns landsting -Jakob Granit chef för Stockholm Environment Institute -Erik Langby, ordförande för Kommunförbundet Stockholms Län -Fredrik Sand, näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare Stockholmsregionen, EU och näringslivet. Vilken betydelse har EU haft? Nästa punkt på agendan var en paneldebatt som skulle avhandla vad de senaste 20 årens EUsamarbete betytt för näringslivet, miljöarbetet, forskningsklimatet och samarbetet i regionen. Hur har vi dragit nytta av EU-medlemskapet? Jan P Andersson, forskningsdirektör vid Stockholms läns landsting berättade att Stockholmsregionen är den tredje mest framgångsrika regionen i unionen på att få forskningsanslag från EU. Stockholm ligger idag direkt efter Paris och London vilket inte många känner till. EU-samarbetet är dessutom positivt inte minst utifrån hur det genom forskningsprogrammen tvingar fram transeuropeiskt samarbete. Att forskargrupper i olika europeiska länder samarbetar har lett till att vi bl.a. kan behandla stroke på ett helt nytt sätt berättade han. Han underströk även att det är EU vi har att tacka för att vi kan åtnjuta ett renare hav, en ökad tillväxt och ett utökat samarbete inom Östersjöregionen men att EU måste bli bättre på att lyfta upp vad som är positivt med unionen då medborgana inte alltid förstår det positiva med unionen. EU drar även nytta av att föra dialog med starka regioner istället för att få ner nationer till Bryssel vilket ofta innebär problem. 2

3 Fredrik Sand talade sedan om den inre marknadens stora betydelse för regionens näringspolitiska utveckling och att många utifrån ser Norden som en viktig region med Stockholm som dess viktigaste stad. Erik Langby följde upp med att tala om kommunernas stärkta självkänsla, om hur de nu via EU fått ett starkare mandat att ta ton mot den nationella nivån och hur de kommit att engagerat sig i EU som ett resultat av medlemskapet. Langby exemplifierade med den ökade internationaliseringen. Han upplevde att den nationella nivån fått lära sig att EU inte är utrikespolitik vilket kan ha överrumplat en del tjänstemän på utrikesdepartementet när Stockholmsregionen på eget bevåg etablerade egna kontakter i Baltikum efter murens fall. På så sätt har EU inneburit en maktförskjutning från nationell till kommunal/regional nivå. Langby ville även poängtera att kommunerna måste vara med och influera den nationella nivån och inte ta för givet att de förstår kommunernas förutsättningar och behov. Detta betyder även att den kommunala nivån måste vara med och följa den politiska utvecklingen på högre nivå. Pernilla Baralt passade på att understryka att det i tillväxtstrategin EU 2020 tydligt står att EU ska samarbeta med den regionala nivån. De närmaste årens utmaningar F.v. Pernilla Baralt, Helene Hellmark Knutsson, Gunnar Hökmark och Rolf Gustavsson Frågan om EU:s närmaste utmaningar engagerade debattörerna och samtliga var överens om betydelsen av att Stockholmsregionen marknadsför sig mer utanför landets gränser. Jan P Andersson talade om nödvändigheten med att locka hit de bästa från Europa om Stockholm ska kunna försvara tredjeplatsen som EU:s mest framgångsrika region i att erhålla forskningsanslag. Därför är det viktigt att akademin möter näringsliv mer än vad parterna gör idag. Inte minst för att slå värn om regionens industri är det viktigt att forskare, universiteten och näringsliv och industri möts för att hitta gemensamma lösningar. Konkurrensen utifrån är hård och ökat samarbete inom regionen är en förutsättning för att Stockholm ska få behålla sitt näringsliv. Han riktade sig även till Sten Nordin och uppmanade finansborgarrådet att göra vad han kan för att få igång bostadsbyggandet och fick medhåll av Jakob Granit. Granit kommenterade utifrån sin roll som forskningsaktör att det är ett stort problem för honom att hitta bostäder åt sina internationella medarbetare. I detta instämde även Fredrik Sand från Handelskammaren som menade på att det är en ständig utmaning med bostäderna. Det sker en stor inflyttning till Stockholm av globala huvudkontor vilket kräver jobb för medflyttande och en utbyggd barnomsorg med plats för alla. Om Stockholmsregionen ska klara omvandlingen till kunskapsekonomi går det helt enkelt inte att luta sig tillbaka, sa Sand. Fredrik Sand lyfte den digitala tjänstemarknaden som en utmaning för EU att handskas med och exemplifierade att tjänstehandeln i unionen har potential att öka hela 28 procent. Om den inre marknaden vore fullbordad skulle Bruttoregionalprodukten (BRP) per invånare vara kronor högre i Stockholms län. Även konsolideringen av frihandelsavtalet med USA är mycket viktigt. Han 3

4 oroades dock över att Stockholms IT-kluster hindras från att utvecklas till följd av det nya datalagringsdirektivet som introducerat en rad nya hinder. Framtiden och den gröna tillväxtens utvecklingspotential Pernilla Baralt ledde sedan in samtalet på tillväxtpolitiken och den gröna tillväxten där Sverige ligger i framkant. Jacob Granit talade om att även om den nationella utsläppsnivån av koldioxid är relativt låg är koldioxidutsläppet per individ i regionen ganska högt. Detta kräver ett starkare systemtänkande om vi även i fortsättningen ska kunna konsumerar varor och tjänster från hela världen och att vi bör se utmaningen att göra medborgarna till mer energismarta konsumenter som en innovationsmöjlighet att forska om. Forskningen kommer även att bli intressant inom områden som energiproduktion, vattenresurshantering, matproduktion, översvämningsrisken och på transportområdet. Det finns en stor forskningspotential i att koppla ihop lösningar inom ekonomi och miljön sa Granit. Stockholm har även mycket att vinna på att få till stånd en gemensam energimarknad för EU och Granit nämnde den nordiska marknaden Nordpol som ett bra exempel. Han skulle gärna se starkare forskningsstöd för det här området och en koordinerad, gemensam EU-politik med långsiktighet då 20 år är en kort tid för att få ihop en gemensam energimarknad. I detta instämde även Jan P Andersson som talade om den samhälleliga nyttan med forskningsprogrammet Horisont 2020 och att vi bör bli bättre på att mäta de effekter som forskningen faktiskt åstadkommer. Han vädjade även till EU att bli mer generös i utvärderingskraven. Det är positivt att EU nästan fördubblat anslagen i det nya forskningsprogrammet men att tre år är för kort tid för att mäta resultat. Det kan ta 10 år innan man ser resultat, sa han. Med detta avslutades dagens första paneldiskussion och seminariedeltagarna fick chans att samspråka över jubileumstårta. Panel II: Prioriteringar inför EU:s kommande programperiod -Helene Hellmark Knutsson, oppositionslandstingsråd -Gunnar Hökmark, europaparlamentariker -Rolf Gustavsson, f.d. Brysselkorrespondent för SvD och EU-krönikör Prioriteringar inför EU:s kommande mandatperiod Nästa diskussion var mellan två erfarna politiker och en journalist om EU:s inriktning de kommande åren. Pernilla Baralt frågade panelen om vad de anser att EU bör fokusera på, dess framtida utmaningar och hur Stockholmsregionen kan vinna gehör för sina ståndpunkter och skapa fler allianser inom EU. Behovet av sammanhållning i unionen Hökmark bekymrade sig för sammanhållningen i unionen och att vi ser hur separatism och främlingsfientlighet i Europa är ett hot mot den fria rörligheten. 4

5 Hellmark Knutsson lyfte fram att hon ser EU-debatten i många länder (exempelvis Storbritannien) rida på en populism som blivit en del av landets inrikespolitik. EU måste bli bättre på att aktivt ta tillvara de möjligheter som finns för att stärka unionen och bekämpa populismen. Detta kräver en samverkan mellan akademin, politiken och näringslivet och att om Sverige och en region som Stockholm ska få maximal nytta av EU så måste vi hitta nya samverkansmöjligheter. Hellmark Knutsson var tydlig med att hon skulle vilja se att någon tar på sig ledartröjan och att Sverige många gånger kanske aktar sig för det på den europeiska spelplanen. Här kan det starka kommunala självstyret i Sverige hjälpa till och sätta ner foten och ge den nationella nivån ökat mandat att föra Sveriges talan. I många europeiska länder är borgmästaren för storstadsregioner lika starka som premiärministern, gav hon som exempel. Den nationella nivån kan sätta ramarna och utforma nationella strategier men för att det verkligen ska hända något så behövs det att vi samarbetar på alla politiknivåer och att Stockholm vågar ta för sig. Hökmark beskrev att Sverige ofta glömmer bort de stora socioekonomiska skillnaderna i Europa. Länderna i Central- och Östeuropa inte har samma förutsättningar som vi och att vi måste ha i åtanke den väldiga skillnaden i politisk mognad och utveckling som också gäller moderniseringen av samhället som sådant. Vi kan se det som att vi behöver reformera hela vårt europeiska samhälle, fortsatte Hökmark. Det måste ske ett skifte i hur vi talar om hur Europa ska förändra EU till hur EU ska förändra Europa. Vi har institutionerna på plats som kan F.v. Pernilla Baralt, Jan P Andersson, Jakob Granit, Fredrik Sand och Erik Langby göra det här men vi måste ta konflikten och våga jobba för att göra det vi behöver göra. Det behövs en strukturreform som gör att stabiliteten i ekonomierna kommer tillbaka. De nästa kommande tre åren måste vi komma upp över ytan och känna att vi har luft under vingarna. EU kan inte ta det stora språnget utan det måste tas stegvisa reformer. Medlemsländerna måste använda tiden fram till 2020 för att uppnå kraven i stabiletspaketen, sa Hökmark. Han fortsatte med att kritisera det roterande ordförandeskapet var sjätte månad. Att gång på gång byta prioriteringar när ett nytt land tillträder ordförandeposten var han inte positiv till. EU måste därför sluta att tala om mål och istället börja tala om medel. Lissabonstrategin skulle exempelvis leda till att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga region år Men bara för att man säger något så händer det inte. Vi måste sluta prata om mål och istället få till stånd handfasta reformer, hålla samman unionen, den inre marknaden och slå vakt om de öppna gränserna, avslutade Hökmark. Gustavsson var av åsikten att EU:s institutoner succesivt förlorat i betydelse och att den ökade betydelsen istället gått till medlemsländerna och främst Tyskland. Hans mening är att EU blivit ett mellanstatligt samarbete med fokus på de tunga medlemsländerna. Mycket av makten har flyttats från Bryssel till Berlin och Frankfurt vilket vi även måste erkänna. Tyskland är den implicita stormakten i Europa. Merkel vet att alla förr eller senare måste komma till henne vilket gör henne ännu mäktigare i EU än hon är hemma i Berlin. Gustavsson sa att han under årens lopp sett det europeiska samarbetet radikalt förändras. Splittringen i unionen och oförmågan att enas om beslut har blivit förlamande för institutionerna. 5

6 Sverige som ett litet land är i hög grad beroende av vad som sker med den politiska utvecklingen i de stora medlemsländerna. Gustavsson pekade på sin erfarenhet som journalist när han påstod att det kommer hända mycket de närmsta två åren. De närmaste två till tre år är mer eller mindre avgörande för EU:s framtid till följd av val i både Tyskland och Frankrike under 2017, samt folkomröstning i Storbritannien om medlemskapet. EU:s prioriteringar för den kommande mandatperioden För Helene Hellmark Knutsson var det otvetydigt att det är forskning och innovation är den viktigaste frågan för EU och att Life Science sektorn är det område som engagerar henne mest. I detta instämde även Gunnar Hökmark som såg forskning och innovation tillsammans med den inre marknaden som nyckeln för att hålla samman unionen. Länderna bör även bli bättre på att specificera sig och satsa på de områden som respektive land gör bäst. Rolf Gustavsson såg energi som den riktigt stora och genomgripande frågan. Liksom föregående panel talade om en gemensam energimarknad tror Gustavsson att EU internt behöver motverka en fragmentisering av energimarknaden och att det är akut. Externt är det viktigt att EU minskar sitt energibehov av Ryssland och blir mer självförsörjande på energi. När Jacques Delors gjorde det stora steget med den inre marknaden så tillsatte han en grupp som räknade ut vad det kostar att vara fragmentiserade på inremarknaden. Om EU vill göra någonting som är relevant för medborgarna är detta ett ställa att starta på, sa Gustavsson. Hellmark Knutsson vädjade till den nationella nivån att visa mer intresse för av storstads- och tillväxtfrågor. I Sverige har vi glesbygdsstrategier men inte storstadsstrategier vilket är mycket olyckligt. Det är något som behöver utvecklas och ett område där Sverige varit lite svagare än vad man kan se på annat håll i Europa kommenterade hon. Hellmark Knutsson oroas även av en åldrande befolkning med lågt barnafödande, oförmågan att få in invandrare i arbetskraften och matchningsproblematiken på arbetsmarknaden. Redan nu saknas det 1000 sjuksköterskor i stockholmsregionen sa Hellmark Knutsson. Vi måste sätta Europa i arbete för att kunna möta en åldrande befolknings efterfrågan på mer vård. Om det är Merkel som har den verkliga makten som Gustavsson påstår får hon ta på sig ledartröjan. Men om verkstan som Hökmark menar bör ske på nationell och regional nivå måste initiativ komma därifrån. De här utmaningarna löser inte sig självt utan det behövs ledarskap kommenterade Hellmark Knutsson. Hökmark talade därefter om att en reformering av jordbrukspolitiken som nödvändig och att EU bör bygga upp olika kunskapscentrum och inte ensidigt fokusera på jordbruk. Det vore positivt om EU avskaffade en stor del av jordbrukspolitiken då detta skulle leda till en enorm utväxling. Dags att knyta ihop säcken Moderator Pernilla Baralt konstaterade att mycket av det som avhandlats under dagen handlat om samordningen mellan olika politiknivåer. Hökmark medgav att en stor del av EU-debatten kretsar kring vilken nivå som ska göra vad och poängterade att EU inte ska finnas till för att vi ska kunna bestämma över varandra utan för att vi ska kunna bestämma tillsammans. Det är heller inte enkelt att rangordna om det är forskning, 6

7 innovation, den inre marknaden eller sammanhållningspolitiken som viktigast för EU att arbeta med. Att EU skulle rört sig i den riktning som Gustavsson beskrev hade Hökmark svårt att hålla med om. Han tycker sig istället se att fler och fler nu vet att EU är relevant för den förändring i samhället som sker och att Europaparlamentet har mer lagstiftande makt än någonsin tidigare. I alla de stora frågor vi talat om idag är det helt avgörande att vi har en majoritet i Europaparlamentet som vill detta. Hökmark exemplifierar med handelsavtal, energimarknaden, prioritera forskningen, regionala medel som används i forskningsplattformar etc. Hökmark ser att vi är inne i en process med EU som en relevant gemenskap för alla och att intresset för att ta del av detta är större än någonsin tidigare. Att även de små länderna är mer angelägna om att vara med. Den nya agendan för EU borde vara en kraft och en vilja att vara med och förändra i en positiv riktning, avslutade Hökmark. Sten Nordin och Pierre Schellekens gör avslut för dagen Sten Nordin uttryckte uppskattning över de spänstiga och relevanta inlägg i debatten som lagts fram under dagen och lyfte fram betydelsen av att den lokala och regionala nivån är med och påverkar i utformningen av EUs fokus och prioriteringar samt även medverkar i konflikterna. Finansborgarrådet var nöjd med hur Stockholmsregionen hittat en bra plattform för hur vi jobbar tillsammans och underströk hur viktigt det är att det just är flera aktörer i regionen som är med och tycker till om gemensamma intressen. Pierre Schellekens sa att många av de frågor som har kommit upp under dagen kommer att vara relevanta under kommande mandatperiod. Inom tillväxtstrategin Europa 2020 finns det steg som delvis har tagits men ännu inte har fullbordats. Schellekens menade att de första famlande stegen har tagits inom transport, energi och kring det digitala men efterlyser utveckling mot en digital union. Den inre marknaden är inte klar och särskilt inte inom tjänstesektorn. Som det ser ut idag funkar det inte riktigt och det är en fråga för den nya EU-kommissionen behöver jobba med sa Schellekens. Stockholmsregionen behöver ses i ett perspektiv av en östersjöregion som har klarat sig ganska väl igenom krisen. Många av de reformer som det talas om på EU-nivå gjordes inom östersjöregionen innan krisen vilket har gjort att regionen klarat sig bättre än många andra konstaterade Schellekens. Han lyfte sedan att vi ser en bättre ekonomisk utveckling under även om vi har en bra bit kvar. Åtta länder av nio i Östersjöregionen är EU-medlemmar vilket nästan gör Östersjön till ett EUinnanhav. Sex östersjöländer kommer att ha euron som valuta och det är även en frågeställning som Sverige måste ställa sig. Schellekens uppmanade publiken till fortsatt engagemang och att ta in EUfrågorna i den regionala debatten. Precis som Hökmark pratat om har den nationella och lokala politiken europeiserats och den regionala dimensionen behöver även komma in starkare i den europeiska politiken avslutade Pierre Schellekens. Sten Nordin tackade med det Stockholmsregionens Europakontor för arrangemanget och riktade även ett särskilt tack till Pierre Schellekens för hans gångna tid som Stockholmsregionens Europakontor med Sten chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Nordin Schellekens börjar till hösten att arbeta på kommissionen i Bryssel. 7