Ungdomars syn på sitt framtida boende och kommuners arbete med ungdomsinflytande inom hållbar stadsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomars syn på sitt framtida boende och kommuners arbete med ungdomsinflytande inom hållbar stadsutveckling"

Transkript

1 2012 Lunds Universitet Daniel Andersen, Johanna Hjerpe, Filip Jönsson, Ellen Lindblad, Lotta Nilbecker, Frida Simonson & Jonathan Weck Ungdomars syn på sitt framtida boende och kommuners arbete med ungdomsinflytande inom hållbar stadsutveckling

2 Sammanfattning På uppdrag av Lunds Kommun har vi genomfört intervjuer med gymnasieungdomar samt personer som arbetar med dessa ungdomar. Andra kommuners arbete med ungdomar i liknande projekt har undersökts, samt forskning kring ungdomars inflytande i samhället har analyserats genom telefonintervjuer, studiebesök och enkätundersökningar. Skälet till detta är att Lunds kommun vill ha en bättre bild av ungdomars syn på hållbara städer, då dessa är potentiella invånare i den nya stadsdelen Brunnshög. Det som lyfts fram under intervjuerna är att ungdomar generellt sett inte har tänkt på vad hållbart boende är, däremot vet de att de vill bo där det händer saker och de inte är villiga att bo ute på landet. Ungdomar tycker det är viktigt med närhet till kollektivtrafik, butiker och grönområden. Det är inte förrän de själva blivit äldre och vill bilda familj som de kan tänka sig att flytta från staden till landet. Skillnader har också observerats i tänkande kring hållbarhetsfrågan mellan praktiska och teoretiska gymnasieprogram både hos elever och lärare. Resultaten visar att elever på ett teoretiskt program har fler funderingar kring hållbarhet medan elever på praktiska program inte har tänkt lika långt eller ingående i frågan. Andra kommuner har utvecklat bra metoder och dialoger med ungdomar för att ta reda på vad de vill ha när staden utvecklas, bland annat har Helsingborg jobbat med datorspel där ungdomar fått bygga om sin stadsdel. Ungdomar i Stockholm och Kalmar fick diskutera sina framtidsvisioner som sedan visualiserades av arkitekter. I Malmö har de skapat debatter där både ungdomar, politiker och aktörer deltagit för att kunna ta tillvara de ungas visioner och kreativitet. I Göteborg fick ungdomar delta i workshops med diskussioner om hur de vill att sin stadsdel ska se ut och vad som krävs för att förverkliga visionerna. Ett studiebesök på S:t Hansgården i Lund visade vad barn och ungdomar kan uppnå när permakultur 1, demokrati och pedagogik samverkar på ett positivt och utvecklande sätt. Forskning visar att dagens ungdomar värdesätter familjeliv, boende, jobb och relationer framför en karriär i yrkeslivet och ekonomiskt välstånd. Dagens ungdomar känner också att de har liten möjlighet att påverka samhällets utveckling, ofta på grund av att de saknar kunskap om hur de kan påverka och göra sin röst hörd. 1 Målet med permakultur är att täcka allas behov utan att något av de ingående ekosystemen förstörs eller förbrukas. De principer man arbetar efter är omsorg om människa och jord samt att man ska dela lika på överskott av mat (Pranter, 2006). 1

3 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Projekt i andra kommuner... 4 Utvecklingsprojekt i Helsingborg... 4 Ungdomars framtidsvisioner i Stockholm och Kalmar... 5 Centrala Älvstaden i Göteborg... 5 UngBo 12 i Malmö... 6 S:t Hansgården i Lund... 6 Dagens ungdom och deras inflytande... 7 Vad är viktigt för dagens ungdomar och hur skiljer sig ungdomars åsikter från andra åldersgrupper?... 7 Vad påverkar ungdomars inflytande och hur ser de på sitt inflytande idag?... 8 Hur kan ungdomars inflytande öka?... 9 Resultat Intervjuer med lärare & ungdomsledare Intervjuer med gymnasieelever & Scouter Diskussion & Slutsatser Felkällor Referenser Bilaga 1 - Intervjufrågor Frågor till gymnasieungdomar & scouter samt till personal som på olika sätt arbetar med dessa ungdomar

4 Inledning I Lunds kommun skall ett nytt område växa fram, nämligen Brunnshög. Här är det tänkt att inom några år ska bo allt från studenter till stora familjer som naturligtvis har olika preferenser och livsstil. För att området ska tilltala den nya generationen har därför Lunds kommun bestämt sig för att ta reda på vad gymnasieungdomar har för syn på hållbar stadsmiljö och vad de prioriterar i sin omgivning. För att undersöka just detta har Lunds kommun givit Lunds Universitet uppdraget att intervjua både gymnasieungdomar samt personer som arbetar med gymnasieungdomar, för att sedan sammanställa och analysera resultatet. Syfte Denna undersökning har utförts på uppdrag av Lunds kommun med syfte att identifiera gymnasieungdomars syn på en hållbar stadsmiljö. Grunden till att kommunen efterfrågar denna undersökning är deras vilja att bemöta den framtida generationens efterfrågan på boende då de just nu planerar utvecklingen av Brunnshögsområdet. Metod Huvuddelen av rapporten är baserad på kvalitativa intervjuer med ungdomar och vuxna som jobbar med ungdomar, samt enkäter som några scouter fick svara på. Intervjuer har gjorts med fem gymnasieelever och fem lärare. För att komplettera intervjuerna skickades enkäter ut via e-post till tre utmanarscouter. Vi har valt olika grupper för att kunna urskilja om det förekommer skillnader mellan ungdomar som går teoretiska respektive praktiska gymnasieprogram samt en grupp som har en aktiv fritid där vi inte vet vad de läser för program. Intervjuer har, som nämnts, utförts med människor som arbetar med dessa ungdomar, detta för att från så många synvinklar som möjligt försöka förstå ungdomars åsikter och tankar om deras framtida boende. Försökt har gjorts för att få tag på ungdomstinget i Lund, dock utan framgång. Frågorna (bilaga 1) som används i intervjuguiderna är både tematiska och direkta, tematiska för att generera långa och innehållsrika svar, men samtidigt direkta eftersom det är svårt att veta hur mycket intervjupersonerna kan om/ är insatta i hållbar stadsutveckling (Esiasson, et al., 2007). En intervjutid på minuter gav alla intervjupersoner gott om tid att utveckla sina svar för att de skulle känna sig motiverade till att berätta om sina upplevelser och erfarenheter (Esiasson, et al., 2007). För att kunna vara säkra på att intervjuerna dokumenterades rätt var två personer närvarande vid intervjuerna, där den ena fick ställa frågor och den andra skrev ner vad som sades. En del av samtalen spelades dessutom in med hjälp av mobiltelefoner som fanns till hands. Rapporten lägger stor vikt på undersökningar om hur andra olika kommuner arbetat med ungdomar i liknande projekt och vad de fått för resultat. Detta har gjorts genom webbundersökningar och telefonintervjuer. Fokus ligger på områdena H+ och Drottninghög i Helsingborg, Centrala Älvsdalen i Göteborg, UngBo 12 i Malmö samt en utförd undersökning på uppdrag av riksdagen bland ungdomar i Stockholm och Kalmar. 3

5 Slutligen har olika artiklar använts för att studera en del av den forskning som finns kring ungdomar och deras inflytande. Här behandlas vad som är viktigt för dagens ungdomar och hur deras åsikter skiljer sig från andra åldersgrupper, vad som påverkar ungdomars inflytande i politiken samt hur ungdomar ser på sitt inflytande idag och hur detta inflytande kan öka. Projekt i andra kommuner Utvecklingsprojekt i Helsingborg H+ Biträdande kommunikationschefen för H+, Jessica Engvall, berättar att H+ området är ett stort stadsförnyelseprojekt vars syfte och vision är att bli den toleranta stadsdelen där människor vill arbeta, bo och vara. Helsingborg är idag en segregerad stad, berättar Engvall, där de södra delarna dras med hög brottslighet, arbetslöshet, butiksnedläggningar och en sliten stadsmiljö. Det är något staden vill förändra och de har fått en stor summa pengar för att rusta upp gator, torg och parker för att lyckas med detta(engvall, 2012). I området kring H+ finns det mycket infrastruktur i form av färjelägen, järnväg och trafikleder att ta hänsyn till. På H+ hemsida uttrycker de följande: Vi vill eftersträva det attraktiva och spännande stadslivet klassiska europeiska stadsbyggnadskvaliteter på Söders villkor (Helsingborg H+, 2012). Engvall berättar vidare om att de försöker få aktiviteter till H+ området då det idag upplevs som en vit fläck på kartan för många Helsingborgare. Hittills har kommunen bland annat ordnat läger, konserter och grillplatser och de ställer sig mycket positiva till ungdomar som vill ordna egna aktiviteter på platsen (Engvall, 2012). Drottninghög Drottninghög är ett miljonområde under restaurering i Helsingborg. Arne Gunnarsson, som är tjänsteman på Helsingborg stad och jobbar med utvecklingen av Drottninghög, berättar för oss att Helsingborg stad i detta projekt jobbat mycket med ungdomarna i området för att ta reda på hur de vill att området ska se ut och vad som ska finnas. En av metoderna Gunnarsson berättar om är att de använt sig av datorspelet Minecraft där ungdomar våren 2012 fick bygga upp sin stad. Några av dessa ungdomar fick åka till Almedalsveckan för att presentera sin vision och projektet fortsätter nu under hösten 2012 med samma ungdomar som nu går första året på gymnasiet (Gunnarsson, 2012). Några saker som kommit fram under projektets gång är att många av ungdomarna vill ha större boende, att de känner en stolthet för sin stadsdel, att de vill ha ett landmärke byggt och slutligen att de vill de ha ett inomhusbad och fler affärer. Det har även visat sig att ungdomarna är känslomässigt engagerade i vissa byggnader som till exempel biblioteket. Vidare anser ungdomarna att det är viktigt att många arbetstillfällen finns tillgängliga då en ordnad och trygg ekonomi också väger tungt i deras ögon. Områdesmiljön med grönska kom upp som något ungdomarna brydde sig om, men utan tanke på miljön eller ett hållbart boende. Dessa saker är nämligen sådant som ungdomar tänker på först när de har en god ekonomi, enligt de tillfrågade ungdomarna. En meningsfull fritid är också viktigt för ungdomar. I Drottninghög ser ungdomarna bilen som en statussymbol som de eftersträvar, en förklaring till detta är att Drottninghög är den stadsdel i Helsingborg som har minst antal bilar i förhållande till invånarantal då den ekonomiska statusen är låg. 4

6 Ungdomars framtidsvisioner i Stockholm och Kalmar I en undersökning (Sveriges Riksdag, 2010) vars syfte var att få de ungas syn på framtiden och vad som är en hållbar stad, fick två gymnasieskolor i Stockholm och en i Kalmar ta fram en vision för hur deras stad skulle se ut år För att få fram ungdomars framtidsvisioner diskuterades först en gemensam vision fram i grupp. I mindre grupper lät de sedan eleverna göra om en del av sin egen stad som även visualiserades med hjälp av arkitekter. De tre skolorna har relativt olika fokus och det gick att i resultatet se tydliga skillnader i vad ungdomarna prioriterade (Sveriges Riksdag, 2010). På Ross Tensta Gymnasiet i Stockholmsområdet har många elever en mångkulturell bakgrund och när skolornas visioner jämfördes pratade dessa elever om saker som utbildning, brist på demokrati och god sjukvård. På Globala Gymnasiet i centrala Stockholm kretsade elevernas vision mer kring föroreningar och miljöproblem och på den tredje gymnasieskolan, Lars Kagg gymnasiet i Kalmar, rörde sig tankarna mer på en personlig nivå och de pratade om saker som möjlighet till egna initiativ och att bli en bättre människa. En förklaring till att visionerna var så olika på de olika skolorna kan vara att de har olika fokus i sina utbildningar men även att Stockholm är en mycket större stad än Kalmar (Sveriges Riksdag, 2010). Det viktiga var god ekonomi, förbättrad kollektivtrafik och att alla ska ha rätt till boende, något som enligt rapporten, diskuterades av alla klasserna liksom behovet av mer grönska och en större andel förnybara energikällor. Samtliga skolor pratade även om vikten av relationen mellan människor där jämlikhet, gemenskap, integration och mindre egoism kom upp som uttryck för detta (Sveriges Riksdag, 2010) Utvärderingar efter projektets avslut visar, enligt rapporten, att ungdomarna uppskattade upplevelsen av att de fick vara med och påverka. Dock fanns det en oro för att det de kom fram till inte kommer ha någon egentlig påverkan eller genomslagskraft (Sveriges Riksdag, 2010). Centrala Älvstaden i Göteborg De kommande årtiondena planerar Göteborg stad att genomföra Vision Älvstaden (Centrala Älvstaden, 2012). De centrala delarna av Göteborg stad ska få en ny hållbar stadsutveckling som ses som en betydande del av stadens framtida utveckling. Målet är att till år 2020 skapa nya bostäder och arbetsplatser. Efter år 2020 ska ytterligare bostäder och arbetsplatser skapas (Centrala Älvstaden, 2012). Kommunen arbetar aktivt med att kommunicera projektet utåt för att kunna ha en öppen dialog med bland annat näringsliv och medborgare då de vill att så många som möjligt engagerar sig i projektet (Centrala Älvstaden, 2012). De olika delarna av Älvstaden har alla olika förutsättningar, vilket ger många olika parter möjlighet till att vara delaktiga i processen. Åren utfördes en internationell workshop (RiverCity Gothenburg), medborgardialoger och Unga Älvstaden där de sökte tankar och idéer om Centrala Älvstadens framtid och utveckling (Centrala Älvstaden, 2012). Unga Älvstaden För att få de ungas syn på den hållbara stadsutvecklingen engagerade kommunen 12 skolklasser i Göteborg (Göteborgs Stad, 2012). Nästan 300 elever från flera grundskolor diskuterade tankar och idéer kring hur de ville att stadsdelen skulle se ut, vilket även skapade en större kunskap på skolorna inom områden som hållbar utveckling och stadsutveckling (Göteborgs Stad, 2012). I projektet fick de unga först göra en workshop med introduktion om projekt Älvstaden där de fick prova på att bygga 5

7 en modell av sitt favorithus och diskutera sammanställningen av dem. Det diskuterades även vad som behövs i en hållbar stadsdel i fråga om till exempel caféer, platser för barn, skateboardbana och bibliotek. Skolungdomarna arbetade sedan med att välja en favoritplats i staden och prata med äldre personer om deras favoritplatser (Göteborgs Stad, 2012). En grupp elever i projektet arbetade mycket med miljöfrågor, solfångare och återvinning samt förslag på hur balkonger kan utföras. En annan grupp elever fokuserade på framtiden; hur de tror att Älvstaden ser ut år 2021 och vad de själva gör då. Utgångspunkten för samtliga skolklasser var hur de ville att livet i framtiden skulle se ut för olika grupper i samhället samt vad som behöver byggas för att uppnå detta (Göteborgs Stad, 2012). För att visualisera sina idéer skapade eleverna flera modellbyggen, teckningar, texter och datorsimuleringar och under våren 2012 hade de en utställning dit alla skolungdomar, lärare, tjänstemän och politiker från kommunen bjöds in. Resultatet har även legat som underlag till Älvstaden Vision och ska tas tillvara för slutarbetet med visioner och strategier för Centrala Älvstaden (Göteborgs Stad, 2012). UngBo 12 i Malmö Bostadsbristen i Sverige är akut, inte minst bland unga unga människor saknar bostad vilket motsvarar nästan hela Malmö stads befolkning. Det råder bostadsbrist för unga i hälften av alla Sveriges kommuner vilket gör att många bor hemma eller hyr i andra och tredje hand (Malmö Stad, 2012). För att få en mer hållbar stadsutveckling har Malmö stad tagit initiativet till UngBo 12 för att på så sätt skapa en debatt som innefattar såväl unga som beslutsfattare på alla nivåer (politiskt och bransch)(malmö Stad, 2012). Ungas kreativitet och engagemang har tagits till vara, vilket har resulterat i yteffektiva, ekologiska och kollektiva bostadsformer. Tanken har varit att både lekmän och experter ska kunna mötas för att utbyta idéer och inspirera till ny innovation för att utforma framtidens städer. I en trög och konservativ bransch som byggbranschen är det viktigt att dessa idéer förs fram och tas tillvara på (Malmö Stad, 2012). Alla mellan 18 och 30 år har fått delta och skicka in förslag, oavsett kvalifikationer. Det har resulterat i en tävling där en nybyggnation och en ombyggnation har prisats i var och en av de tio stadsdelarna i Malmö som varit med. Dessutom har en arkitekttävling genomförts med studenter från nio lärosäten i Sverige. Malmö har genom detta lyckats få till en kreativ process som engagerat alla intressenter i samhället och även de unga har fått göra sig hörda. Ungdomar är en konsumentgrupp som marknaden har misslyckats med att tillfredsställa med lämpliga och billiga bostäder, varpå initiativ som detta är av stor betydelse inte bara för individen, utan för hela samhället i stort (Malmö Stad, 2012). S:t Hansgården i Lund Vid intervjutillfället på Gymnasieskolan Vipan tipsades vi om Lennart Pranter som jobbar på S:t Hansgården på Norra Fäladen. Lärarna sa att han är en riktig eldsjäl som brinner för hållbarhetsfrågan och att det var dit vi borde åka för att se på alla hans projekt och diskutera frågor kring hållbarhet. Vi åkte därför dit och träffade honom, fick en rundtur på området och pratade om verksamheten där. S:t Hansgården startade under 1970-talet av Lunds Kommun och hette då S:t Hans bygglek. Anläggningen var öppen för alla och hade diverse djur, kojbyggen och hantverk. Idag är S:t 6

8 Hansgården en fritidsklubbsverksamhet där skolklasser är på förmiddagarna och barn i årskurs 4-6 tillbringar sin fritid. Barnen undervisas i olika teman som historia, hantverk, fysik, kemi eller så får de ta hand om djuren på gården. Praktiska övningar är viktiga i undervisningen för att stimulera barnens alla sinnen. Det är möjligt för skolorna i Lunds kommun att komma dit under skoltid för att få undervisning om t.ex. medeltida matlagning. Idag är gården formad efter konceptet permakultur (odlingssätt som bygger på självförsörjning och samverkan mellan växter, djur och människor), berättar Pranter, där de vill minska sitt resursbehov. Undervisningsmaterial, mat och verktyg för den pedagogiska verksamheten kommer även till stor del från den egna gården. Pranter tycker också att det ska vara lätt för barnen att följa verksamhetens kretslopp med växter, djur och komposter. S:t Hansgården är ett bra instrument för att forma ett framtida hållbart samhälle, tycker Pranter, och är ett bra exempel på hur det går att öka engagemanget och medvetenheten kring hållbarhetsfrågan. Under besöket berättade även Pranter att det är få studenter som besöker området nuförtiden och vi var alla lite förvånade över detta då S:t Hansgården är mycket intressant för studenter som arbetar med hållbar utveckling. Dagens ungdom och deras inflytande Vad är viktigt för dagens ungdomar och hur skiljer sig ungdomars åsikter från andra åldersgrupper? Enligt en undersökning utförd av Kairos Future (Kairos Future, 2010) på ungdomar i åldrarna år 2010 är det tydligt att familjelivet, relationer, jobb och boende är det som står högst i kurs för dagens ungdom. Enligt samma undersökning anser ungdomar även att det är mer respektfyllt att vara en bra förälder och att kunna hålla ihop sin familj än att göra en stor karriär och bli rik. Även vänskapsrelationer är viktiga för ungdomar idag, enligt Kairos Future, då de flesta ungdomar hellre vänder sig till sina vänner för stöd än till sina föräldrar. Att relationer är viktiga för 80-talisterna är något som både Mats Trondman (Danielsson, 2005a)och Thomas Furt (Danielsson, 2005b) är överens om. Danielsson skriver även (Danielsson, 2005a) (Danielsson, 2005b) att generationer inte håller sig helt inom ett årtioende gällande de generella antagandena. Vidare skriver Mats Trondman (Danielsson, 2005a) att ungdomar idag har en stark längtan till staden men att många kan tänka sig att flytta till mindre orter när de blir lite äldre och börjar bilda familj. Gustav Johansson, viceordförande för Sveriges Ungdomsråd genomförde ett webbsänt seminarium för politiker och tjänstemän inom Medborgardialog (SKL, 2011). Seminariet är en del av en föreläsningsserie som ingår i SKL:s stora medborgardialogssatsning (Sveriges ungdomsråd, 2011). I seminariet reflekterade han över ungdomars deltagande; vilka faktorer som hindrar ungdomar från att delta och hur ungdomar vill delta (SKL, 2011). Under seminariet framför Johansson bland annat att ungdomar prioriterar ungefär samma politiska frågor som vuxna. Arbetsmarknad/sysselsättning, sjukvård, miljö, skola och utbildning är de viktigaste frågorna medan kultur och försvaret har en lägre prioritet i båda grupperna. Ungdomar och vuxna kan också tänka sig att påverka på samma sätt till exempel genom att skriva på en namninsamling, bära märken, ta kontakt med politiker och ockupera byggnader(skl, 2011). 7

9 Vad påverkar ungdomars inflytande och hur ser de på sitt inflytande idag? Ungdomsstyrelsen genomförde år 2010 en enkätundersökning (Sveriges kommuner & landsting, 2012) bland ungdomar mellan 16 och 25 år där det bland annat ställdes frågor kring hur stor påverkan ungdomarna ansåg sig ha i samhället. Av de som svarade ansåg sig 13 % ha stort eller mycket stort inflytande på politiska beslut och ungefär lika många ansåg sig ha bra eller ganska bra möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämde i kommunen. Dock ville endast 39 % vara med och påverka och att så lite som 36 % av de svarande endast helt eller delvis kände sig som en del av det svenska samhället (Sveriges kommuner & landsting, 2012). Johansson pratar under ovan nämnda webbseminarium om vilka faktorer som påverkar ungdomars inflytande för politiker och tjänstemän. Det handlar, enligt Johansson, inte om att ungdomar inte vill påverka, för det vill de, utan snarare om att de inte vet hur de ska gå till väga, har nog med självförtroende eller att de tror att deras åsikt inte spelar någon roll (SKL, 2011). Sveriges Ungdomsråd tycker även att denna osäkerhet bland ungdomar är ett hinder som kommuner och landsting borde hjälpa till att överbygga för att ungdomarna ska kunna ta lika stor del i samhällsutvecklingen som de vuxna (Sveriges kommuner & landsting, 2012). För att kunna ge ungdomar mer inflytande måste kommunerna först vara på det klara med vad det skulle innebära i praktiken, något som många kommuner idag är osäkra på (Sveriges kommuner & landsting, 2012). Ett problem kopplat till detta är även att ungdomarna hålls i utkanten av kommunens organisation och endast får påverka sådant som kommunen tror att de kan vara intresserade av. Enligt Sveriges kommuner & landsting tillfrågas sällan ungdomar om vad de skulle vilja påverka och det är även sällan de får påverka kommunens mer viktiga beslut. Även föräldrarnas sociala position är, enligt ungdomsstyrelsens rapport, viktig för hur delaktiga ungdomar känner sig där en hög utbildningsnivå och social status har en positiv effekt och får ungdomar att känna sig mer delaktiga (Sveriges kommuner & landsting, 2012). Johansson påpekar också att socioekonomiska aspekter som etnicitet, kön och inkomst spelar roll. Ungdomar låter oftast inte bli att delta på grund av ålder utan för att de har lägre kunskaper om hur de kan påverka, färre erfarenheter av att påverka samt för att de har mindre resurser för att kunna påverka samhället (SKL, 2011). Vad gäller de instrumentala aspekterna av demokrati, det vill säga lagar som reglerar vilka möjligheter medborgarna har att påverka, finns begränsningar vad gäller val eftersom de måste vara 18 år fyllda innan de får rösträtt, möjlighet till att kandidera till kommunfullmäktige och riksdag samt ha möjligheten att kunna kräva folkomröstning. Medborgardialogen mellan det offentliga och medborgaren har ingen åldersgräns. Ungdomar får till exempel överklaga och komma med medborgarförslag. Inte heller finns det någon åldersgräns vad gäller samtalsdemokratin, med det menas bland annat föreningsfrihet, yttrande- och tryckfrihet samt mötes- och demonstrationsfrihet. De har samma rättigheter att delta mellan valen och kommuner har samma serviceplikt gentemot ungdomar som äldre. Medborgare, oavsett ålder, får närvara vid kommunstyrelsens sammanträden och begära ut offentliga handlingar (SKL, 2011). 8

10 Hur kan ungdomars inflytande öka? Enligt Johansson finns det flera möjligheter att öka ungdomars inflytande, till exempel genom utbildning, erfarenheter och genom att förse dem med resurser (SKL, 2011). Metoder för att kompensera för bristande utbildning kan till exempel bestå av att kommunen skapar enkla informationssidor, genomför regelbundna marknadsföringskampanjer samt informerar ungdomar om deras rättigheter och möjligheter till att påverka (SKL, 2011). För att kompensera erfarenhet går det, enligt Johansson (SKL, 2011), att skapa tillfällen och forum för ungdomar och politiker att mötas. Till exempel kan projektarbeten, studiebesök samt debatter utföras i skolorna där frågor som ungdomar är intresserade av diskuteras. Det finns även ett antal metoder för att kompensera resursbristen bland ungdomar, bland annat genom att ge bidrag till ungdomsorganisationer, erbjuda sommar- och feriejobb till ungdomar under 18 år, skapa billigare kollektivtrafik och ge fler möjligheter till att träffa politiker i samband med skola eller fritid (SKL, 2011). Ungdomsråd är lokala organisationer inom kommuner eller stadsdelar som syftar till att ge ungdomar samma möjlighet att påverka sin omgivning som de vuxna (Sveriges ungdomsråd, 2012). Detta tycker dock inte Johansson att de lyckas med och han benämner dem därmed som ineffektiva i sitt webbseminarium. Johansson uppmuntrar därför ungdomsråden att bilda intresseföreningar där ungdomar med gemensamma åsikter samlas. På så vis blir det enklare för ungdomar att bilda opinion menar han, vilket i sin tur ger en legitimitet som många ungdomsråd idag saknar (SKL, 2011). Johansson (SKL, 2011) säger även att det är viktigt att fundera på vilken roll ungdomar har i samhället: är de medborgare eller elever? Detta måste kommuner vara på det klara med när de väljer vilken metod de ska använda för att nå och involvera ungdomar, misslyckas de med detta ger det ofta dåliga resultat. Ungdomsråden är, enligt Johansson, ett typexempel på när det är osäkert vilken roll ungdomar har då de både ska utbildas som elever och samtidigt få inflytande som medborgare. Detta skapar ett scenario där ungdomar måste lära sig för att få delta vilket exkluderar grupper som inte vill eller kan lära sig men som ändå vill vara med och påverka. Rättigheter ska, enligt Johansson, vara enkla och tillgängliga. Därför uppmuntrar han medborgardialoger med ungdomar där de via separata tillfällen antingen ska utbildas eller få påverka och få inflytande (SKL, 2011). 9

11 Resultat Intervjuer med lärare & ungdomsledare Gymnasieskolan Vipan Lärarna vi intervjuade på gymnasieskolan Vipan undervisade på bygg-och energiprogrammet och alla hade en liknande bild av hur de tror eleverna vill bo och leva i framtiden. De trodde inte att eleverna hade några som helst funderingar på ett hållbart boende och vad det innebar, de tänker mer på att byggnaden ska vara stadig. Den insikt ungdomarna möjligtvis skulle kunna besitta var att det är dyrt att slösa på byggmaterial och därför minskar sin förbrukning i och med detta. Lärarna ansåg att många av eleverna tycker att det viktigaste med deras framtida boende är att de, till en början, bor centralt, har stor TV, snabb dator och öl i kylen. Elektronik och prylar genomsyrar alla intervjuerna. Lärarna tror även att många kommer flytta en bit ut från Lund förr eller senare och köpa hus för att kunna starta olika renoveringsprojekt, detta för deras eget nöjes skull. Av de ungdomar som efter gymnasiet vill bo i lägenhet tror lärarna att de vill bo i en 1:a eller 2:a. Parkering tror de också är mycket viktigt för ungdomar då de flesta kommer ha bil eftersom det underlättar i och med att de jobbar på många olika byggarbetsplatser. Lärarna tror även att en del ungdomar tycker det är viktigt att bo nära där det är hålligång. När det handlar om hur ungdomar i framtiden ska transportera sig till sina jobb är svaren entydiga, det är uteslutande bil som gäller. Det beror på att branschen är körkortsberoende, byggnadsarbetare börjar ofta arbeta klockan på olika orter och därför är det svårt att ta cykel eller kollektivtrafik. Byggnadsarbetare har svårt att få jobb om de inte har körkort då arbetsgivaren ser det som en större risk att de kommer för sent om de inte har bil, något som inte är acceptabelt i branschen. I dagsläget bor huvuddelen av eleverna i villor i kranskommuner till Lund. När de har gått ut gymnasiet och de ska flytta till ett eget boende tror lärarna att de efterfrågar stora fönster och öppna ytor. Hållbarhet har inte någon större plats i utbildningen, lärarna berättar att eleverna lär sig lite om olika miljöklassningar i branschen men inte mer än så. Ungdomarna får heller inte lära sig speciella byggtekniker för att minska energianvändningen. Lärarna menar på att det är upp till andra, så som ingenjörer och arkitekter att beräkna och rita hållbara hus, byggnadsarbetarna genomför bara dessa planer och ritningar. Eleverna förstår ritningar men inte begrepp som passivhus, nära-noll-energihus och plushus. Ekonomibiten är något som däremot får mer plats i utbildningen, eleverna lär sig att de till exempel endast ska använda det material som behövs och att de ska slänga så lite som möjligt. På elevernas praktikplatser får de lära sig hur de ska sortera byggavfall, tvätta penslar och ta tillvara på material. Det finns höga krav på detta i branschen. Vi frågade om de kände till EU:s klimat- och energimål år 2020 och de svarade att de inte kände till detta. Carl Adolph Agardhgymnasiet Lärarna vi intervjuade på skolan undervisade i teoretiska ämnen och tror att hållbarhetstänket numera är mer naturligt än tidigare och att det till exempel är fler som källsorterar än som inte gör det. Samtidigt är det splittrat mellan olika elever, generellt vet de vad hållbarhet och klimatförändringar handlar om men en del väljer att inte ta det till sig och använda kunskaperna i det vardaglig livet. Det finns vissa delade meningar bland lärarna angående hur ungdomar vill bo när de tagit studenten men de är eniga i sin tro till att de till en början vill bo centralt i städer. Senare i livet när de ska bilda familj tror de dock att de flesta vill flytta till grönområden och bo i villa. 10

12 Till en början vill de, enligt lärarna, flytta till lägenhet i ett nytt område med möjlighet till umgänge och mycket aktivitet. Lärarna tror att uppväxtområdet påverkar hur de vill bo senare i livet. Bor de i villa som barn vill de även göra det som äldre. Är familjen miljömedveten så blir barnen också det. Generellt är det dock spridda värderingar bland eleverna. En välfungerande kollektivtrafik är någonting som eleverna prioriterar enligt lärarna, särskilt när de till en början kommer att bo i lägenhet är det en viktigt fråga tror de. Många har körkort men alla har inte bil utan tar bussen. De som går på skolan kommer från olika områden och det går inte att dra någon slutsats om att de flesta kommer från landet eller staden. Områden som kan tänkas vara intressanta när ungdomarna flyttar hemifrån, tror lärarna, är till exempel Möllevångstorget, Västra Hamnen och centrum i Malmö. Många kan tänkas vilja bo även i Lund, tillägger de, men de är då osäkra på vilka områden som ses som attraktiva. De tror även att eleverna tycker att det är positivt om bostaden har låg negativ miljöpåverkan men att de inte väljer bostad utifrån det. Lärarna tror inte heller att eleverna vet särskilt mycket om olika energieffektiva byggnadstekniker. Skolan försöker med hjälp av olika projekt få in hållbarhet i utbildningen. Senaste projektet bestod i en övning som handlade om att vara varsam vid resursförbrukning. Man talar även om aktuella nyheter i klassen, däribland artiklar som behandlar hållbarhetsfrågor, och försöker få igång en diskussion. Eleverna sitter dock ofta tysta inför problemen. De känner sig uppgivna, menar lärarna, som att de själva inte har makt att genomföra en förändring. Alla har självklart inte samma inställning, de finns de som gör allt i sin makt sen finns det de som endast lever i nuet. En ny uppgift kommer under terminen att ges till eleverna, berättar lärarna, som handlar om att kartlägga sin egen och hushållets privatekonomi. Det är tänkt att hållbarhet ska komma med, i och med minskad energiförbrukning för att spara pengar. Intervjuer med gymnasieelever & Scouter Carl Adolph Agardhgymnasiet & Gymnasieskolan Vipan Fem elever intervjuades totalt, varav en var från Carl Adolph Agardhgymnasiet som läste mediaprogrammet som är teoretiskt. Fyra stycken elever var från Gymnasieskolan Vipan och läste byggprogrammet som är en praktisk utbildning. Förutom att de intervjuade eleverna går olika program på olika skolor kommer de också från olika årskurser och är olika intresserade av miljöfrågor. Eleven från Carl Adolph Agardhgymnasiet gick i 3:an, var medlem i miljöpartiet och något insatt i miljöfrågor medan eleverna från Gymnasieskolan Vipan gick i 1:an och inte hade något särskilt miljöintresse. På frågan om vad ungdomarna tycker är ett hållbart boende svarade eleven på mediaprogrammet att viktiga delar i ett hållbart boende är källsortering, uppvärmningen av huset, lågenergilampor och att alla tar sitt ansvar i hushållet genom att släcka lampan efter sig, duscha kortare tid och inte slösa med värme. Samma elev framhåller samtidigt att det är mycket snack och lite verkstad bland hans vänner och att alla är medvetna om klimatförändringarna men att det finns de som agerar och de som väljer att inte göra det. Två utav eleverna på byggprogrammet svarade att ett hållbart boende handlar om kvalitet, att det är fint och tryggt medan de andra två svarade att de inte hade någon aning om vad de tycker ett hållbart boende är. Eleven på mediaprogrammet svarade att han i framtiden vill bo inne i staden i en lägenhet och att han i en mer avlägsen framtid kan han tänka sig att flytta ut på landet där han bland annat vill ha kor. Idag bor han i en stor villa på 180 m 2 i Åkarp med sin mamma och hennes pojkvän. Han säger att det 11

13 är alldeles för stort för tre vuxna och att han skulle kunna klara sig på en mindre yta i framtiden. Han påpekade också att en del i klassen vill bo flott i framtiden men att de flesta inte har tänkt på sin framtid ännu. Eleverna på byggprogrammet, varav de flesta, bor i villa idag svarade lite olika på frågan om hur de vill bo i framtiden; två stycken vill bo i ett fint hus med familj och barn och två andra vill bo i lägenhet. Det som framkom som viktigt var bekvämlighet, att bostaden är ny eller renoverad samt att det ska vara lätt att transportera sig till och från hemmet. En elev tyckte också att det var viktigt med en stor yta medan en annan elev sa att storleken på ytan inte spelade någon större roll. Vad de tillfrågade ungdomarna tyckte var viktigt i sitt boende varierade lite mellan skolorna. Eleven på mediaprogrammet svarade att det är viktigt med balkong om han ska bo i lägenhet eftersom det annars känns för instängt. Han tycker också att det är viktigt att ha närhet till en park och han är positiv till stadsodling och möjligheten till att kunna odla själv, något han tror att många ungdomar är intresserade av. Byggeleverna svarade att närhet till centrum, butiker, arbete och transportmöjligheter är viktigt, det ska vara enkelt att ta sig hem. Dessutom önskade de sig ett lugnt och grönt område. I framtiden, svarade eleven på mediaprogrammet, vill han bo i en storstad som Göteborg eller Helsingborg och att han nu efter gymnasiet planerar att flytta upp till Göteborg för att plugga vidare. En av byggeleverna ville flytta från Sjöbo in till Lund för att plugga på universitetet och bli platschef. En annan byggelev ville bo i en villa utanför staden vid års ålder medan en tredje ville bo inne i Lunds innerstad i en lägenhet som helst är stor. Den fjärde byggeleven svarade att han inte hade en aning. Alla elever var överens om att grönområden är viktigt att ha i sin närmiljö. Eleverna på byggprogrammet tycker att det är viktigt att det är lugnt och att det som behövs till exempel butiker ligger i närheten. På frågan om hur eleverna vill transportera sig till jobbet i framtiden var svaren splittrade. Eleven på mediaprogrammet kunde tänka sig att cykla eller gå om det handlar om korta sträckor och ta tåget eller annan kollektivtrafik om det är längre sträckor. Han påpekar också att kollektivtrafiken är dålig och att han ofta kommer försent till skolan för att tåget inte är i tid och framhåller därför att kollektivtrafiken måste bli bättre. Samma elev kan tänka sig att bo på en ort och jobba på en annan om det finns bra förbindelser emellan. Byggeleverna hade alla olika tankar om hur de vill transportera sig till jobbet. En elev tyckte att möjligheten att samåka är viktig, en annan vill ta körkort så snabbt som möjligt eftersom han bor utanför staden, en tredje vill helst köra bil och den fjärde säger att det kvittar så länge det är enkelt att transportera sig. De flesta elever säger sig inte ha någon förebild i form av bostadsområde, stadsdel eller liknande. Eleven från mediaprogrammet vill dock bo i Göteborg och tycker att det skulle vara roligt att bo i kollektiv och en av eleverna från byggprogrammet tycker att Linero är ett fint område. Eleven på mediaprogrammet svarade att han inte visste något om energieffektiva byggtekniker eller passivhus. Vi frågade honom då istället vad han tycker om vind och solkraft och han svarade då att han tycker att det är ett bra alternativ på bättre energi och att han är emot kärnkraften då brytningen av uran är resurskrävande och farlig. Samma elev säger sig vara för ansvarsfulla energikällor och tycker att många av sina kamrater inte är särskilt medvetna. Inte heller byggeleverna var bekanta med energieffektiva byggnadstekniker som till exempel passivhus men en elev från byggprogrammet svarade att när han jobbade i somras fick han lära sig att det var viktigt att spara på materialet och inte slösa. 12

14 Hållbarhet integreras olika i utbildningen på de två skolorna. Eleven på mediaprogrammet berättade att de i skolan äter på två olika restauranger i veckan som har många vegetariska alternativ och att de har en vegetarisk dag i veckan. Han berättade även att det finns ett miljöutskott i skolan men att ingen verkar veta särskilt mycket om vad de gör, trots att de har en facebook-sida där alla är inbjudna, möjligheten att kontakta dem finns. Samma elev påpekar även att önskemål har förts fram av miljöutskottet till lärarna men att det inte har hänt något, eleven nämnde inga konkreta exempel. Eleven tycker även att det var bra att vi kom till skolan och tycker att det behövs mer engagemang utifrån som kommer och besöker skolan. Han sa också att mer upplysning behövs och tycker att alla ska vara delaktiga i hållbarhetsfrågan. Vi frågade till sist om han hade några önskemål om Brunnshög området och han svarade då att han tycker att det är viktigt med parker, gröna områden och klimatsmart byggande. Lund ska ligga i framkanten och vara en förebild, säger han, och uppvärmningen av husen ska vara så grön som möjligt. Eleverna på byggprogrammet svarade att det inte finns någon integrering av hållbarhetsfrågor i utbildningen. Scouter Tre utmanarscouter från Höör i åldrarna år, svarade på intervjufrågorna via mail. På frågan om vad de anser vara hållbart boende svarade de väldigt olika. En av scouterna menade på att det är ett boende som återvinner så mycket som möjligt av det material som boendet använder, och skall även i viss mån kunna producera egna produkter som kan brukas. De två andra menade på att det ska vara en stabil och bra bostad, samt att ekonomin ska gå ihop för själva bostaden. De är dock ganska överens om att de ska ha en relativt liten boyta till att börja med, men att när de sedan blir äldre flyttar de till större lägenheter eller hus. På frågan om hur stor eller liten yta de vill bo på i framtiden och vilken bostadsform de vill bo i svarade en scout att en ca 50 m 2 stor lägenhet är lagom. Den andra scouten svarade att hon ville bo i ett litet hus och en tredje att hon är osäker på framtiden men skulle vilja bo på olika ytor under olika perioder av sitt liv. Under någon period skulle denne vilja bo i en liten studentlägenhet och under någon annan period i en medelstor villa. Det som är viktigt för dessa scouter i sitt boende är att ha bra tillgång till alla utrymmen så att bostaden kan användas till sin fulla potential, att inte ha för lite plats, att bostaden har ett relativt bra läge, pris, kvalitet och att det helst inte ska se smutsigt ut. En av scouterna svarade att det som är viktigt för hennes boende är att ha ett ställe att sova på och ett ställe att kunna umgås med familjen på. På frågan var de vill bo i framtiden svarade en Karlskrona eller alternativt ute på landet. En annan svarade att hon vill bo på olika ställen och platser under sitt liv, i Sverige, vid medelhavet och i Alperna. En tredje svarade England. Scouterna tyckte att viktiga attribut i närmiljön var tillgång till fin natur och att det finns kollektivtrafik till närmaste stad. Närhet till matbutik, vanliga affärer, skola och stad/storstad nämndes också som viktiga attribut. En av de tillfrågade scouterna tyckte även att närhet till en strand var viktigt. På frågan hur de vill transportera sig till sitt jobb svarade scouterna cykel eller kollektivtrafik, helst med cykel eller promenera, men buss eller tåg går också bra beroende på hur långt bort deras jobb ligger. Alla scouterna bor för närvarande i hus. En bor i utkanten av en mindre stad där han har tillgång till natur och tåg som går till större städer. En annan bor mitt inne i en by. På frågan om de har någon förebild gällande bostadsområde, exempelvis stadsdel, specifikt hus eller område svarade två stycken nej. Den tredje scouten svarade att underbara hus och bostadsområden finns att hitta på Internet och att det så klart hade varit en dröm att bo så. Hon tycker dock att mysiga studentlägenheter, fina villor, Västra Hamnen och Australien är mer realistiska alternativ. 13

15 Ingen utav scouterna känner till energieffektiva byggnadstekniker eller vet vad ett passivhus är för något. En av scouterna säger dock att han tror det är viktigt med rätt sorts isoleringsteknik, huset ska hålla värmen samtidigt som det ska andas och släppa genom luft. Diskussion & Slutsatser Ungdomar idag är de som imorgon ska ta sig ut i världen för att jobba, bilda familj och leda Sverige. Dessa ungdomars åsikter, visioner och prioriteringar är därmed det som kommer att forma vårt samhälle och därför är det viktigt att veta hur de tänker. För att lyckas med detta behöver kommuner och landsting, i vår mening, både föra en dialog med ungdomarna men även våga släppa in dem i sina organisationer och ge dem spelrum att direkt kunna påverka. Detta verkar även vara ett önskemål från gymnasieeleverna, de vill ha en direkt dialog med rätt personer. Intervjuerna pekar på att det är blandade kunskaper om hållbar utveckling, miljö och hållbart boende, vilket även påverkar ungdomars möjlighet till att vara med och påverka i dessa frågor. Utbildning kan därför, precis som Johansson (SKL, 2011) säger, öka ungdomars inflytande och ett sätt att lyckas med detta, enligt oss, är att integrera dessa frågor i kursplanerna i skolan. Pranters projekt skulle till exempel kunna integreras mer i skolors undervisning för att på så sätt få in hållbar stadsutveckling hos unga redan i en tidig ålder. Tankar och idéer som dyker upp i ungdomen hänger med en genom hela livet och om till exempel källsortering är ett inslag som ung, är det större chans att de även källsorterar som äldre. Att integrera miljö och hållbarhet tidigt hos unga är därför mycket viktigt. Vi har kunnat se tydliga kunskapsskillnader mellan teoretiska och praktiska utbildningar vad gäller hållbar stadsutveckling. Enligt vår undersökning tolkar vi det som att elever som går teoretiska program har fler funderingar och tankar kring hållbar stadsutveckling medan de som läser praktiska program mest verkar vara intresserade av att få ett bra boende och jobb. Utan att veta vilken utbildning som scouterna läser kan vi se att de resonerar ungefär som vår teoretiska elev på Carl Adolph Agardhgymnasiet. Vi väljer att inte dra någon slutsats av detta då underlaget är för litet. Alla ungdomar som vi har intervjuat bor i hus eller villa men de känner ändå att de vill bo i lägenhet en period av sitt liv. Möjligen är byggeleverna undantagna från detta då de hellre bor i villa än lägenhet. Ungdomar har även visat sig vilja ha närhet till det mesta men ändå bo i ett lugnt område med grönska. Bilen är mycket viktigare för byggeleverna än för eleven från mediaprogrammet. Detta kan dels bero på att byggeleverna i större utsträckning bor utanför staden och dels på att byggbranschen är mer körkorts beroende. Vi tror att bristen på integrering av hållbarhetsfrågan i byggelevernas utbildning också spelar stor roll för hur de reflekterar kring transportfrågan. På byggprogrammet har lärarna en viktig roll och ett stort ansvar för vad de lär ut till sina elever då dessa elever lyssnar och gör som de blir tillsagda utan att reflektera över varför. Kopplat till lärares inflytande på sina elever tror vi att vidareutbildning av lärare är en viktig aspekt i att utveckla elevers kunnande och engagemang. Vi blev till exempel förvånade när lärarna på byggprogrammet inte kände till EUs energi- och klimatmål 20/20/20, något vi anser mycket relevant med tanke på programmets inriktning. Lärarna som vi har intervjuat har framfört en bild av ungdomarnas framtidsvisioner kring sitt boende som stämmer ganska bra överens med vad ungdomarna själva säger. Lärarna tror bland annat att det är viktigt för eleverna med högteknologiska prylar i hemmet och att de vill bo i en stad med närhet till grönområden, butiker och kollektivtrafik. För byggeleverna tror lärarna även att det är viktigt med parkeringsplatser och närhet till centrum. Vissa elever, säger de dock, har inte tänkt så långt 14

16 fram i tiden som hur de vill bo och var. En del av de svar vi har fått följer den allmänna normen om att ungdomarna vill flytta hemifrån till en lägenhet för att sedan bosätta sig i ett hus när det är dags att bilda familj. Det verkar inte finnas mycket tankar kring hållbart boende bland ungdomarna och vi tolkar det som att det anses som mindre viktigt i jämförelse med annat när det är dags att välja boende. Eleven på det teoretiska programmet säger att alla vet om miljöproblemen idag men att många väljer att inte ta dem till sig och inte heller känner en vilja att göra något. De måste inse att alla har ett ansvar för att bidra till en bättre miljö säger han. Vi tycker att det är mycket bra att kommunerna engagerar ungdomar så att de får vara med och forma framtiden och städerna de bor i. Vi tror dock att det även är viktigt att visa dem resultaten av deras engagemang. I regeringens rapport (Sveriges Riksdag, 2010) om arbetet i Stockholm och Kalmar kunde vi läsa att många elever var oroliga för att deras arbete inte ger någon påverkan eller genomslagskraft. Detta menar också Johansson (SKL, 2011) som dessutom säger att det är viktigt att stärka ungdomars politiska självförtroende. Det är en viktig fråga för kommunerna att jobba med liksom att stärka ungdomars inflytande i politiken. Problemet med för lite inflytande menar Johansson är möjligt att lösa genom att minska de barriärer som finns i form av otillräcklig utbildning, erfarenhet och resurser. Detta är något vi håller med om. Utmaningen blir att integrera hållbarhet och ungdomarnas demokratiska rättigheter och möjligheter att påverka samhällets utveckling i, till exempel, utbildningen. En problematisk sida av detta är, enligt oss, att dagens läroplaner redan är fullspäckade och att lärarna kan se ytterligare tillägg som en tidskrävande börda. Det kan även komma att krävas fortbildning och kompetensutveckling av lärarna vilket kan avskräcka många, men vi tycker att detta ska ses mer som en rolig utmaning än som ett problem. Processen med att kommunen engagerar ungdomar genom att integrera aktuella frågor och hållbarhet i undervisningen skapar både en bättre medvetenhet och ett större intresse för detta (Centrala Älvstaden, 2012). Vi tycker dock att det är viktigt att komma ihåg att det inte endast är resultatet av projektet som är vinsten då processen även bland annat kan förbättra kommunikationen och samarbetet mellan kommunen och ungdomar/skolor, vilket kan ge stora vinster i framtiden. De kommuner vi har undersökt har angripit frågan på olika sätt vilket vi tycker är bra då det inte finns endast en väg att gå då alla projekt och kommuner är olika. Vi tror även att det är viktigt att de åtgärder och projekt som utförs följs upp ordentligt. Dels för den egna projektledningen och för att de som var inblandade i projektet ska se vad de uppnått och dels för att andra projekt i landet ska kunna dra lärdom av det. Vi tror här att det är viktigt att inte bara engagera ungdomar i processen utan även att återkomma och presentera resultaten så de ser vad de bidragit till, känner sig delaktiga, kan påverka och känner att de är en del av samhället. De slutsatser som vi kan dra av denna undersökning är att det finns mycket bra arbete bland kommunerna för att förbättra stadsdelar och ta tillvara på ungdomarnas åsikter. Dock behöver ungdomar idag mer information angående miljö i allmänhet och framförallt hållbar stadsutveckling. Kommunen behöver få ut fler sakkunniga i skolorna som kan prata med ungdomarna och berätta för dem hur viktigt det är och hur stor skillnad det kan göra. Detta kan med fördel göras omgående för att lättare kunna motivera och engagera ungdomar i byggandet av Brunnshög. Det upplevdes som positivt att vi från universitet kom ut till eleverna och förde en dialog. Vi tror även att det är en god idé att vidareutbilda lärare i miljöfrågor då detta är ett forskningsfält som snabbt går framåt idag. Informationen som går ut blir snabbt gammal och håller inte lärarna sig uppdaterade om de senaste rönen kommer utvecklingen mot en mer hållbar stadsutveckling och en bättre miljö gå mycket långsammare än vad som kan vara möjligt. 15

17 Felkällor En skillnad mellan undersökningen bland scouterna och gymnasieeleverna är att vi inte har kunnat ställa frågorna personligen till scouterna utan att det skedde via e-post. Detta betyder att vi inte har haft möjlighet att ställa följdfrågor som hade kunnat resultera i mer utvecklade svar. Mänskliga faktorn är alltid en felkälla. Vi har dragit slutsatser av ganska få intervjuer vilket innebär att det behöver göras mer och fler djupgående intervjuer för att kunna bekräfta eller dementera våra slutsatser. Tolkning av intervjusvaren har vi gjort gemensamt i gruppen och som ofta sker, tolkar människor svar på olika sätt. 16

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN!

FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! FRAMTIDSVERKSTAD 2010 EN SPANING IN I FRAMTIDEN! VILKA TEMAN FÖR SPANING? Miljö Jobb / Skola Fritiden Kultur / Mediavanor Lagar och regler Pengar / Ekonomi Teknik Öppet tema MILJÖ Vi måste börja skapa

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04

Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Fastställd av Fullmäktige 2013-12-04 Åsiktsdokument Bakgrund De senaste åren har varit turbulenta för studentkårerna i Sverige. Kårobligatoriets avskaffande resulterade i stora förändringar

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd

Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Poesi utan gränser Språk kan skapa murar men också förena Ett projekt för att synliggöra och främja den språkliga mångfalden i Uppsala med omnejd Föreningen Poesi utan gränser Uppsala Språklärarsällskap

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

MoRA VaLmaNifESt MORA

MoRA VaLmaNifESt MORA MoRA VaLmaNifESt MORA framtidens MoRA RöStA GrÖNt Miljöpartiet de grönas vision för Mora är tydlig. I en värld där klimathot, ekonomiska kriser och främlingsfientlighet avlöser varandra vill vi vara en

Läs mer

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Handledning: Future City på Teknikdagarna Handledning: Future City på Teknikdagarna Under den här lektionen på två timmar får eleverna prova på att planera och bygga en framtidsstad utifrån sina egna tankar och idéer. Eleverna sitter cirka 10

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark

FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark FAQ inför AB-klassernas flytt från Norskolan till Näsbypark Här nedan presenteras frågor och svar som kan vara intressanta för alla elever/föräldrar inför att AB-klasserna på Norskolan flyttas till Näsbyparksskolan

Läs mer

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28 Energivecka 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker. SKOP,, har på uppdrag av intervjuat 5 av kommunens invånare. Resultatet av undersökningen redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande redovisas i Bilaga 1. Ansvarig för undersökningen åt är

Läs mer

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing MINNESANTECKNINGAR Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing Medborgardialog Medborgardialogen genomföres den 4 november i hus.

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Energivecka 2013. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-02-06

Energivecka 2013. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-02-06 Energivecka 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...

Läs mer

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE

MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE MEDBORGARDIALOG KLIMATSMART BYGGANDE Sammanställning till webbsidan Medborgardialog klimatsmart byggande Måndagen den 29 september 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om klimatsmart

Läs mer

Detta kan göras imorgon

Detta kan göras imorgon Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

ClueE: De boendes perspektiv

ClueE: De boendes perspektiv Hushåll ClueE: De boendes perspektiv Marie Thynell, Docent Freds och utvecklingsforskning, Globala studier, GU Hushåll Boendes förbrukning och inställning till hushållsel Individuell mätning av varmvatten

Läs mer

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en

Läs mer

f H ör a l n är dl ar edn e ing

f H ör a l n är dl ar edn e ing Handledning för lärare Välkommen till Skolval 2010! Under planeringen av Skolval 2010 pratade vi länge och väl om huruvida projektet skulle vara en del av undervisningen eller inte. Vi kom fram till att

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer