perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik"

Transkript

1 Genus perspektiv 3 06 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genusforskningens framtid efter valet Hur kommer riksdagspartierna att förhålla sig till genusforskningen efter en eventuell valseger? I en enkät presenterar Genusperspektiv riksdagspartiernas svar. Socialdemokraterna säger att satsningarna på genusforskning i den senaste forskningspropositionen kommer att ligga fast om de får behålla Det finns ännu så mycket okunskap och motstånd att öronmärkningen av medel till genusforskning fortfarande behövs. Det anser Gunnel Gustafsson (bilden), biträdande generaldirektör för Vetenskapsrådet. En öronmärkning innebär att samhället bestämmer sig för att det behövs makten efter valet. Vänsterpartiet vill ha mer pengar till gensuforskning, medan flera av de borgerliga partierna vill minska den statliga styrningen av forskningen. Det innebär bland annat att öronmärkningen av medel till genusforskning genom Vetenskapsrådet ifrågasätts. SIDAN 2 Öronmärkning behövs ännu forskning på ett särskilt område, säger Gunnel Gustafsson. Men det är självfallet så att forskare ska definiera sina egna problem, det kan inte riksdagen göra. Därefter bör program av detta slag precis som andra projekt som forskare söker medel för kvalitetsbedömas av sakkunniga. SIDAN 4 Könskrig på Almedalsveckan Fyra genusforskare medverkar i seminariet Efter könskriget under Almedalsveckan i Visby. En hearing med riksdagspartierna om genusforskning arrangeras också. SIDAN 8 Debatt mellan mp och fp om jämställdhetsmyndighet En ny jämställdhetsmyndighet kan fånga upp den kunskapsproduktion om jämställdhet som finns. Det skriver miljöpartisten Ulf Holm i en debattartikel som ett svar på folkpartisten Tina Acketofts kritik av jämställdhetspropositionen. SIDAN 7 KI könsdiskriminerar enligt studenter Sjuksköterske- och läkarstudenter riktar skarp kritik mot Karolinska institutets studie- och arbetsmiljö. De menar att den är könsdiskriminerande. SIDAN 6 Foto: Per Landfors, Västerbottens-Kuriren

2 Genusforskning en transdisciplin? Vad händer med genusforskningen efter valet? Av Inga-Bodil Hermansson Genusforskningen bredd och mångfald framhålls ofta som dess styrka. Det ses som ett positivt värde att vara trandisciplinär och överskridande av ämnesgränser och forskningsperspektiv. Genusforskningen har genomgått stora förändringar under de dryga tre decennierna som den funnits till. Utvecklingen från kvinnoperspektiv till genusperspektiv har medfört en påtaglig utvidgning av forskningsfältet. Men hur viktig är flexibilitet och ämnesförskjutningar för forskning? Finns det inget värde i att hålla fast vid vetenskapliga konventioner och beprövade angreppssätt? Ska man gå med på att perspektivförskjutningar och omdefinitioner alltid är till gagn för den vetenskapliga utvecklingen? Det går förstås inte att ge några enkla svar på dessa frågor. De måste diskuteras ingående och betydligt konkretare. Framför allt måste frågorna ställas mot en relativt stabil föreställning om vad denna forskning står för och vad den omfattar. Bilden av genusforskningen varierar dock i stort sett med betraktaren av densamma. Osäkerheten om genusforskningens värde är påtaglig när våra politiker ställs inför frågan om hur de ser på det framtida stödet till denna forskning. I Genusperspektivs enkät som presenteras i detta nummer är det flera partier som passar. Anne-Marie Morhed Föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning I höst är det val. Hur kommer riksdagspartierna att förhålla sig till genusforskning efter en eventuell valseger? I en enkät presenterar Genusperspektiv riksdagspartiernas svar. Så här svarar partierna: Vill ha mer till genusforskning Karin Hjälmeskog, vänsterpartiet, politiskt sakkunnig på utbildningsdepartementet: 1. Ja, vänsterpartiets förslag var dock mer kraftfulla och innebar bland annat en högre summa än vad som blev i propositionen. Vi menade också att genuskommittén ska ha ett större inflytande över fördelningen av medlen. Vidare att den skulle utökas med referensgrupper Den socialdemokratiska regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet presenterade våren 2005 den forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (2004/05:80). Propositionen togs senare av riksdagen och innebär flera satsningar på genusforskning. De riktade anslagen till genusforskning genom Vetenskapsrådet utökas med 12 miljoner kronor åren 2007 och 2008 till sammanlagt 22 miljoner kronor. Nationella sekretariatet för genusforsknings budget utökas med totalt en miljon kronor. Enligt propositionen bör de forskningsfinansierade myndigheterna också aktivt integrera genusperspektiv i sitt forsknings- och utvecklingsstöd. Till höst är det val och det innebär att forskningspolitiken kan komma att förändras. Följer en borgerlig regering samma riktning som propositionen? Och kommer socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet att stå fast vid den om valet blir deras? Genusperspektiv frågade riksdagspartierna följande frågor: 1. Vill ni hålla fast vid de statliga satsningarna på genusforskning genom Vetenskapsrådet i enlighet med forskningspropositionen? 2. Om ni hamnar i majoritet efter valet, kommer det att innebära någon förändring av det som anges om genusforskning i forskningspropositionen? och därmed få en utökad kompetens att fungera som resursgrupp för andra forskningsråd särskilt där organisation för genusfrågor inte finns. Dessutom anser vi det vara av största vikt att de medel som inledningsvis medföljde genusprofessurerna återförs så att doktorandtjänst och forskarassistenttjänst är knutna till nämnda professurer. 2. Vi har tillsammans med socialdemokraterna tagit fram propositionen och vi kommer främst att följa upp förslagen, men givetvis också fortsatt verka i den riktning vi vill att det ska gå, det vill säga mer pengar till genusforskning och genusprofessurerna. Vi vill också verka för att uppdraget till FAS, Formas och VINNOVA att agera när det gäller genus i forskning förtydligas, till och med ange summa som ska avsättas om det ej sker på frivillig väg. 2 GENUSPERSPEKTIV nr 3/06

3 Satsningarna ligger fast Leif Pagrotsky, socialdemokratisk utbildningsminister: 1. Ja, vi har lagt förslagen i propositionen därför att vi tycker att det är ett angeläget område. Den satsning vi presenterade i propositionen innebär mer än en fördubbling av de direkta anslagen till genusforskningen. 2. De satsningar vi presenterade i propositionen kommer om vi vinner valet att ligga fast. Öronmärkning nödvändig Karin Strandås, politisk sekreterare på miljöpartiets riksdagskansli: 1. Ja. Miljöpartiet är generellt återhållsamma med öronmärkning av forskningsmedel för att värna den fria forskningen. När det gäller genusforskningen bedömer vi dock att öronmärkning kommer att vara nödvändig en tid framöver. Målet för satsningarna är naturligtvis att genusforskningen växer sig ännu starkare och då kan konkurrera om medlen av egen kraft. 2. Vi står tillsammans med socialdemokraterna och vänsterpartiet bakom skrivningarna i forskningspropositionen, som fortfarande måste anses vara aktuell. Satsningarna måste naturligtvis utvärderas så småningom, och prioriteringar ses över, men det är ingenting som vi ser ett akut behov av nu. Minska öronmärkning generellt Mikael Ståldal, politisk sekreterare på folkpartiets riksdagskansli: 1. Genusforskningen ska ha en självklar ställning inom forskningen. Det är därför viktigt att genusforskningens status fullt ut accepteras i vetenskapssamhället. På sikt vill vi minska andelen riktade statliga forskningsanslag. Vi vill alltså generellt minska öronmärkningen, men vi har inte yrkat emot forskningspropositionen på det här området. 2. Vi har inte tagit ställning till om vi ska ändra vad som gäller för de närmaste tre åren. Med folkpartiets förslag kommer forskningen att få kraftigt ökade anslag, vilket naturligtvis också kommer att gälla för genusforskningen.det är viktigt att genus- och annan tvärvetenskapligforskning utvecklas. Målet att de forskningsfinansierade myndigheterna aktivt ska integrera genusperspektivet i sitt forsknings- och utvecklingsstöd ska vara kvar. Ingen neddragning Inger Davidson, kristdemokratisk riksdagsledamot: 1. Kristdemokraterna har i samband med propositionen inte föreslagit någon neddragning av genusforskningen, tvärtom har vi klart förordat betydelsen av forskning också inom områdena beteendevetenskap och humaniora. 2. Vi går in i regeringsförhandlingarna med bas ibland annat vår riksdagsmotion till förra forskningspropositionen (1999/2000:81 Forskning för framtiden). Vi uttryckte där stöd för uppbyggnad av genusforskningen. Sedan dess har kristdemokraterna i partiets efterföljande forskningsmotioner betonat jämställdhet och genusproblematik som ett viktigt område. Vi menar att jämställdhetsarbetet måste baseras i vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi vill dessutom satsa mer på genusmedicinsk forskning eftersom det är ett eftersatt område som leder till att kvinnor felbehandlas och ofta får felaktig medicinering. Statlig styrning ska minska Gustav Andersson, handläggare på centerpartiets riksdagskansli: 1. Vår linje är att prioriteringen av forskningsresurser mycket mer ska vara det enskilda lärosätets ansvar. Den statliga styrningen ska minska. Vi har därför avstått från att specificera några anslagsnivåer för enskilda forskningsområden. 2. Eftersom våra forskningspolitiska förslag inte har den detaljnivån och eftersom vi kommer att öka lärosätenas självbestämmande är det troligt att det blir förändringar. Att säkerställa ett genusperspektiv inom framför allt human- och samhällsvetenskaperna och den medicinska forskningen kommer dock att vara tydligt prioriterat och vara en utgångspunkt för fördelningen av forskningsresurser. Vill inte öronmärka Åsa Ahlin, handläggare i utbildningsfrågor på moderaternas riksdagskansli: 1. Moderaterna föreslår ingen neddragning i Vetenskapsrådets anslag. Tvärtom vill vi frigöra mer resurser till forskning, bland annat genom höjda så kallade fakultetsanslag. Vi vill inte öronmärka Vetenskapsrådets pengar. 2. Ja, i avseendet att vi är emot att öronmärka forskningspengar ner på projektnivå så som regeringen gör. Vi vill avpolitisera forskningen. Anslagen ska sökas i konkurrens och fördelas efter kvalitetsgranskning, inte efter politiska beslut. GENUSPERSPEKTIV nr 3/06 3

4 Reportage behövs ä Öronm Text: Bosse Parbring Foto: Per Landfors, Västerbottens-Kuriren Det finns ännu så mycket okunskap och motstånd att öronmärkningen av medel till genusforskning fortfarande behövs. Det anser Gunnel Gustafsson som är biträdande generaldirektör för Vetenskapsrådet. Gunnel Gustafsson är professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. När hon tillträdde som biträdande generaldirektör för Vetenskapsrådet i januari 2005 gick det bara ett par veckor tills hon fick ytterligare ett tungt uppdrag som ledamot i katastrofkommissionen. Den tillsattes för att granska hur regeringen och myndigheterna hanterade flodvågskatastrofen. Förra året blev därför betydligt mer arbetskrävande än vad hon någonsin hade kunna räknat med. En utmaning, säger hon själv. Gunnel Gustafssons forskning är inriktad på genus- och demokratifrågor. Därför är hon väl insatt i genusforskningens villkor i universitetsvärlden och i forskningsfinansieringen. Hon vill som biträdande generaldirektör arbeta för att förbättra genusforskningens villkor. Hon tycker att det går långsamt framåt men ser inga låsta positioner på Vetenskapsrådet. Det känns som en mer framkomlig väg än vad man kanske skulle kunna tro, säger Gunnel Gustafsson. Samtidigt har jag varit med tillträckligt länge för att veta att det finns dolt motstånd. Enligt den forskningsproposition som riksdagen antog 2005 utökades anslaget för genusforskning med 12 miljoner kronor för perioden Därmed kommer totalsumman för genusforskning 2008 att uppgå till 22 miljoner kronor årligen. Öronmärkningen kritiseras ibland, senast i en undersökning i radioprogrammet Kaliber av hur landets professorer ser på forskningens situation. Många professorer anser att forskningen inte står fri från styrning och tar öronmärkningen av genusforskning som exempel. En öronmärkning innebär att samhället bestämmer sig för att det behövs forskning på ett särskilt område, säger Gunnel Gustafsson. Men det är självfallet så att forskare ska definiera sina egna problem, det kan inte riksdagen göra. Därefter bör program av detta slag precis som andra projekt som forskare söker medel för kvalitetsbedömas av sakkunniga. Öronmärkning inte ovanligt Det är inte alls ovanligt att medel för forskning öronmärks. Exempel på sådana är arbetslivsforskning, hälsa i samhällsperspektiv och hållbar utveckling. Att öronmärkningen av just de medel som går till genusforskning kritiseras visar att okunskapen om detta viktiga kunskapsfält är stor. Gunnel Gustafsson betonar att när genusforskningen växt sig så stark att den kan arbeta på lika villkor med mer etablerade fält så kan man plocka bort öronmärkningen. I Genusperspektiv 4/05 presenterades genusforskaren Hillevi Ganetz uppföljning av genusansökningar till Vetenskapsrådet. Uppföljningen visade att genusforskningen står sig väl i konkurrens med andra forskningsområden inom humaniora och samhällsvetenskap. Man skulle då kunna dra slutsatsen att genusforskningen inte längre behöver öronmärkas. Det är förstås en balansgång, säger Gunnel Gustafsson. Jag hoppas att vi snart kommer till en punkt där öronmärkningen inte behövs. Men ännu finns det så mycket okunskap och motstånd att öronmärkningen fortfarande behövs. De ökade satsningarna på genusforskning gör att Vetenskapsrådet nu prövar ett nytt sätt att stödja genusforskning. Tidigare har genusforskningen fått relativt små projektmedel. Men på förslag från Vetenskapsrådets genuskommitté har styrelsen nu beslutat att utlysa medel till starka genusforskningsmiljöer, så kallade Centers of Gender Excellence (se mer information 4 GENUSPERSPEKTIV nr 3/06

5 ärkning nnu på sidan 6). Särskild betoning läggs på att genusforskningsmiljöerna ska utveckla sitt internationella samarbete. Genusforskningen har vuxit sig stark i Sverige, men vi tror att den kan bli ännu mer framgångsrik genom forskningssamarbete på den europeiska arenan. Ett sådant samarbete skulle kunna ge tillgång till ramprogrammedel och kanske också till finansiering från det nyligen bildade europeiska forskningsrådet. Högre kvalitet på bedömning Genusforskningen har fått fram många disputerade forskare på senare år. Samtidigt går forskningen ofta över gamla ämnesgränser. Det kostar därför lite extra att hålla ihop dessa genusforskningsmiljöer. Men det tvärvetenskapliga angreppssättet gör att kunskapen växer och det motiverar att stödja utvecklingen av genusforskningsmiljöer, menar Gunnel Gustafsson. Ansökningarna om Centres of Gender Excellence ska bedömas av framstående utomnordiska genusforskare. På så sätt blir bedömningen av högre kvalitet eftersom mer traditionella bedömningsgrupper inte alltid besitter tillräcklig genuskompetens. Vi får med andra ord en kvalitetsstämpel när vi kan relatera till de internationella experter på området. På sikt önskar Gunnel Gustafsson att bedömningen av Centres of Gender Excellence kan bli en mall för hur alla genusansökningar ska bedömas. Blir det lyckosamt så kanske vi kan hitta en modell för hur genusforskningen ska bedömas i framtiden. Vi är inte där nu, men på lite längre sikt hoppas jag på en utveckling som innebär att det kommer att krävas genuskompetens hos dem som bedömer genusforskningens kvalitet. En internationell genuspanel som bereder ansökningar är ett stort steg i den riktningen. Kritik mot excellens I utlysningen av medel till starka genusforskningsmiljöer använder sig Vetenskapsrådet av excellensbegreppet, som blivit ett modeord i forskningspolitiken. Kritik har riktats, bland annat från genusforskare, mot att kriterierna för att bedöma excellent forskning ofta premierar redan känd forskning och kända forskare. Forskningen blir därmed konserverande och inte förnyande. Men Gunnel Gustafsson tycker inte att man behöver se på excellensbegreppet på det sättet. Jag tycker att man ska avdramatisera retoriken. Vi vill bara göra det tydligt att genusforskningen är av god kvalitet och använder då beteckningen excellent. Ordet låter också annorlunda på engelska. I internationella sammanhang framhävs ofta innovation och förnyelse som viktiga kriterier på excellent forskning. Skulle det dessutom bli så att man premierar det seniora så behöver det inte betyda att man premierar det traditionella. Det är inte sällan först när man har blivit senior forskare som man kan vara mindre traditionell. Kritiken mot excellensbegreppet har också handlat om att bibliometriska metoder får stort utrymme i bedömningen. De som har publicerat sig mest och fått flest citat av andra forskare hamnar högt i rankningen i dessa metoder. Det skulle i så fall göra det svårare för forskare att hävda sig som kommer från små forskningsområden där chansen att bli citerad är mindre. Men Gunnel Gustafsson avfärdar denna farhåga när det gäller Vetenskapsrådets användning av excellensbegreppet. Våra bibliometriker hävdar att deras metoder bara är möjliga att använda när man jämför länder och kanske stora universitet, men absolut inte när man jämför forskargrupper och enskilda forskare. Annars skulle vi ju inte behöva ha några bedömare. Ingen seriös forskningsfinansiär skulle hävda att det räcker med bibliometriska metoder. GENUSPERSPEKTIV nr 3/06 5

6 Nyhetsnotiser Ny genusprofessor i Linköping Anita Göransson blir ny professor i genus och ekonomisk förändring vid Tema genus på Linköpings universitet. Sex nya genusprofessorer tillsätts på kort tid berättade Genusperspektiv i förra numret. Då var ekonomiprofessuren i Linköping inte tillsatt ännu. Men nu är det klart att Anita Göransson får professuren. Stöd till starka genusforskningsmiljöer utlyst Vetenskapsrådet utlyser stöd till starka genusforskningsmiljöer, så kallade Centres of Gender Excellence. Stödet kan uppgå till fyra miljoner kronor per år i fem år. Enbart grupper som bedöms ha förmåga och tydliga planer på att bli ledande genusforskningsmiljöer i ett internationellt perspektiv kan komma i fråga. Stödet kan sökas av en välmeriterad genusforskare eller forskargrupp. Ansökningarna kommer att bedömas av en internationell utomnordisk forskarpanel. Senast 23 augusti ska ansökan vara inne. Pris till Hillevi Ganetz Årets Karin Westman Berg-pris tilldelas docent Hillevi Ganetz, Centrum för genusvetenskap i Uppsala, för hennes insatser som medie- och kulturforskare. Genom sitt starka engagemang kring genusfrågor i olika sammanhang, genom sin omfattande vetenskapliga produktion samt genom artiklar riktade till en bredare publik vidareför hon på ett förtjänstfullt sätt arvet efter Karin Westman Berg, lyder motiveringen till priset, som delas ut av Föreningen för kvinnliga forskare i Uppsala och Karin Westman Bergfonden. Ny forskningsledare på NIKK Den norska mansforskaren Öystein Gullvåg Holter blir ny forskningsledare på Nordiska institutet för kvinnooch könsforskning, NIKK. Han har bland annat varit projektledare för det nordiska projektet Välfärd, maskulinitet och social innovation. Öystein Gullvåg Holter tillträder tjänsten vid NIKK 1 september. KI könsdiskriminerar enligt studenter Sjuksköterske- och läkarstudenter riktar skarp kritik mot Karolinska institutets studie- och arbetsmiljö. Bland annat för könsdiskriminering, både på utbildningen och inom vårdsystemet. Jämställdheten haltar på sjuksköterskeoch läkarprogrammen, liksom synen på funktionshindrade och på personer som avviker från heteronormen, eller har annan etnisk bakgrund än svensk. Den bristande jämställdheten beror bland annat på att kunskap saknas, enligt de 24 studenter som under ett år har granskat utbildningarna på Karolinska institutet, KI. Det är bristande medvetenhet på utbildningarna om att strukturella skillnader i samhället gynnar män och missgynnar kvinnor. Och det är lite tabubelagt att ta upp. Ofta tycker många att man försöker hitta problem där det inte finns några, säger Jenny Körlin, läkarstudent och medlem i projektets styrgrupp. Acceptansen att ta upp biologiska könsskillnader är större. Kurslitteratur och föreläsningar om fysiologi och anatomi speglar en vetenskapstradition där den unga friska mannen är norm och där kvinnan presenteras som avvikande. Jag tycker definitivt att kompetensnivån bland lärare om genusbegreppet är alldeles för låg och det finns knappt med i undervisningen, säger Jenny Körlin. Lärare underblåser fördomar Enligt rapporten framkastar lärare ofta teorier om biologiska könsskillnader utan underbyggda argument. Till exempel har föreläsare på sjuksköterskeprogrammet påstått att kvinnor har svårare för ledarskap. Av Inga-Bodil Hermansson Rektor Harriet Wallberg Henriksson vill att lärare vid KI fortbildas i genusperspektiv och likabehandling. Lärare kan ge väldigt svepande kommentarer om hur män och kvinnor är. Att kvinnor till exempel är mer omvårdande och män mer handlingskraftiga av naturen. Det är aldrig något som lärare behöver bevisa, för det vet ju alla att det är så. Kvinnor sänker yrkets status Allt fler kvinnor söker sig till läkarutbildningarna, något som enligt rapporten ibland beklagas av både studenter och läkare, ofta kvinnliga, eftersom det förväntas sänka yrkets status och löneutveckling. Många klagar också på att kvinnor inte vill offra sig lika mycket som jobbet kräver. En stereotyp bild av den ideala läkaren som en supermänniska förmedlas, enligt studenterna. Och den manliga normen i undervisningen smittar av sig på yrkesrollen, menar Jenny Körlin. Det är lättare att känna sig otillräcklig som kvinnlig läkarstudent, eftersom det är omöjligt att leva upp till den bild som många förväntar sig av en läkare. Rektor Harriet Foto: Veijo Mehtonen Wallberg Henriksson är förvånad att problemen med diskriminering av kön, sexualitet och etnicitet är så stora som rapporten visar och ser allvarligt på resultaten. Hon förmodar att andra utbildningar i landet har liknande problem. Nu har vi fått svart på vitt hur det ser ut och att vi måste göra något åt det. Som rektor med totalansvar för utbildningen kan jag inte acceptera att det är så här, säger hon. När dekaner, rektor och prorektor tillsammans diskuterade rapporten var alla lika upprörda och förvånade att vissa saker fortfarande förekommer, menar Harriet Wallberg Henriksson. Det är helt tydligt att vi måste visa krafttag för att komma till rätta med det. 6 GENUSPERSPEKTIV nr 3/06

7 Debatt Ny litteratur Ny myndighet kan fånga upp kunskap om jämställdhet Den planerade jämställdhetsmyndigheten kan fånga upp den kunskapsproduktion som görs. Det skriver miljöpartisten Ulf Holm som ett svar på folkpartisten Tina Acketoft som i förra numret av Genusperspektiv menade att jämställdhetspropositionen behandlar forskningen styvmoderligt. I den nya jämställdhetspropositionen, Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål mot jämställdhetspolitiken, som nyligen antogs av riksdagen anser Tina Acketoft (fp) att forskningen är styvmoderligt behandlad. Kritiken är lite märklig. Framför allt för att fp inte själv tar upp förslaget i sin följdmotion till jämställdhetsproppen forskning nämns inte där. Men också för att regeringen tillsammans med bland annat miljöpartiet under 2005 har lämnat förslag till riksdagen om forskningspolitiken då den inte ingår i den nu beslutade jämställdhetspropositionen. I forskningspropositionen har genusforskningen fått en hel del resurser, även om mer skulle kunna önskas. Vi anser att det behövs en stark, fri forskarvärld, utan politisk detaljstyning. Mer kunskap behövs Tina Acketoft sätter den planerade myndigheten i motsatsförhållande till en stark och fri forskning. För oss är det viktigt med en central kraft som Debatt Vill du skriva en debattartikel som berör genusforskningens villkor? Skicka i så fall ditt debattinlägg till Bosse Parbring, tel , e-post Vi förbehåller oss rätten att av utrymmesskäl korta ner debattinlägg. kan fånga upp den kunskapsproduktion som görs och att den sedan används och omvandlas till redskap i det stora samhällsförändringsarbetet som jämställdhetspolitiken syftar till. En starkare styrning och betydligt mer kunskap behövs hos myndigheter på både nationell och lokal nivå. Tydligast visar utvärderingen av kvinnofridsarbetet detta. Mer pengar till kvinnojourer Under mandatperioden har vi varit med om att beslutat om nya medel till kvinnojourer, nya medel och ett nytt system för stöd till kvinnors organisering och ombildning av Rikskvinnocentrum till ett nationellt institut med uppgift att sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor. Arbete med att förstärka kunskapen och debatten kring behandling av män som slår, och om bättre stöd till barn som direkt eller indirekt blir offer för våldet är påbörjat. Män måste bli delaktiga Ekonomisk jämställdhet handlar om att både kvinnor och män kan delta på lika villkor i arbetslivet. Det handlar om jämställda löner liksom att män tar sitt ansvar för det obetalda arbetet med barn och hem. Vi hade gärna sett att få regeringen med på en ökad kvotering av föräldraförsäkringen. Tillsammans med den nu framtagna handlingsplanen för jämställda löner skulle det vara ett viktigt steg mot ekonomisk jämställdhet. En arbetsgrupp ska tillsättas med uppgiften att titta närmare på mansrollen, män och jämställdhet. Vi har drivit frågan och ser nödvändigheten i att få män på allvar blir delaktiga i förändringsarbetet. Ulf Holm Riksdagsledamot (mp) Ny bok om genusperspektiv på nationalekonomi Anne D. Boschini, fil dr i nationalekonomi vid Stockholms universitet, fil lic Christina Jonung från Bryssel och Inga Persson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet har tillsammans skrivit boken Genuspersspektiv på nationalekonomi. Skriften är den tionde i en serie som presenterar genusperspektiv inom olika vetenskapsområden. Serien ges ut av Högskolverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning. Skriften kan beställas gratis på Mot en jämställd familjepolitik? NIKK Magasin 1/06 lägger ett jämställdhetsperspektiv på den nordiska familjepolitiken. Utgångspunkten är det nordiska välfärdsforskningsprogrammet som nyligen avslutats. KVT om vetenskap och politik Kvinnovetenskaplig tidskrift 4/05 handlar om vetenskap och politik. Allt från forskningspolitik, interna debatter inom ämnet, vetenskapskrig mellan ämnen till etableringen av vetenskapsområdet genusforskning. GENUSPERSPEKTIV nr 3/06 7

8 Posttidning B Avs: Genusperspektiv Nätverkstan Ekonomitjänst Box Göteborg Kalendarium Efter könskriget. Panelsamtal och föreläsningar med genusforskare Almedalsveckan, Visby Vad vill politikerna med genusforskningen? Hearing med riksdagspartierna. Almedalsveckan, Visby Gender and citizenship in a multicultural context. Sjätte europeiska genusforskningskonferensen. Lodz, Polen Valet och rösträtten. Har kvinnor fått mer att säga till om i politiken? Seminarium på Bokmässans forskartorg. Göteborg Past Present Furure. From Women s Studies to Post Gender Research. Jubileumskonferens i Umeå 5 juli 6 juli 31 aug - 3 sep 23 sep juni 2007 Könskrig och genusforskning i Almedalsveckan Nationella sekretariatet för genusforskning kommer att medverka under två dagar i Almedalsveckan i Visby, som ett led i sekretariatets satsning på att öka närvaron vid politiska partiers konferenser. Under rubriken Efter könskriget kommer fyra genusforskare den 5 juli att diskutera den senaste tidens debatt om feminism och hur det har påverkat genusforskningen. Medverkande är Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet, Maria Eriksson, fil dr i sociologi, Göteborgs universitet, David Tjeder, fil dr i historia, Stockholms universitet, och Birgitta Niklasson, fil dr i statsvetenskap, Göteborgs universitet. Moderator är Anders Holmberg som är programledare för Sveriges Radios program Studio Ett. Forskarna kommer också att hålla varsin miniföreläsning där de presenterar sin forskning. Den 6 juli arrangerar sekretariatet en hearing med riksdagspartierna. De politiska partierna kommer att diskutera genusforsknings samhällsnytta och om de anser att staten har ett särskilt ansvar för genusforskningens villkor. Medverkar gör följande riksdagsledamöter: Rossana Dinamarca, vänsterpartiet, Marie Nordén, socialdemokraterna, Annika Qarlsson, centerpartiet, Tina Acketoft, folkpartiet, och Margareta Pålsson, moderaterna, samt representanter för miljöpartiet och kristdemokraterna. Sekretariatet medverkar även med monter och informationsmaterial under kristdemokraternas riksting i Göteborg 29 juni till 1 juli. Ett mer detaljerat program om seminarierna under Almedalsveckan kan läsas på Sekretariatets uppgifter Nationella sekretariatet för genusforskning har till uppgift att främja svensk genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta sker bland annat genom utredningsarbete, informationsspridning, konferenser och seminarier. I Nationella sekretariatet för genusforsknings uppgifter ingår bl a att: överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt främja spridningen av dess resultat, analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden, och arbeta för ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse. Genusperspektiv utges av Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 200, Göteborg. Tel Fax E-post Webbplats www. genus.se. Genusperspektiv är gratis och kommer ut sex gånger om året. Ansvarig utgivare: Anne- Marie Morhed, föreståndare för sekretariatet, tel , e-post se. Referensgrupp: Kenneth Abrahamson, FAS, Anne Hammarström, professor i folkhälsovetenskaplig genusforskning, Lisbeth Larsson, professor i litteraturvetenskap, Nina Lykke, professor i genusvetenskap, Ulf Mellström, docent i socialantropologi, Anne-Marie Morhed, föreståndare, Rikke Randorff Hegnhøj, forskningskoordinator vid NIKK, Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot, Ronny Olander, riksdagsledamot, Lena Olson, informatör, Annika Qarlsson, riksdagsledamot, Maria Södling, utredare vid Högskoleverket, Lena Trojer, professor i IT och genusforskning och Majléne Westerlund Panke, riksdagsledamot. Grafisk form: Daniel Burkhalter, E & B Reklambyrå AB. Tryckeri: Grafikerna Livréna i Kungälv AB. ISSN: Upplaga: Prenumeration: Nätverkstan Ekonomitjänst, tel , e-post Redaktör: Bosse Parbring, tel , e-post 8 GENUSPERSPEKTIV nr 3/06

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 4 06 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Foto: Mats Jansson/www.gotland.info Öronmärkta pengar

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Vinnarna

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Vinnarna Genus perspektiv 6 06 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Vinnarna Umeå, Linköping/ Örebro och Uppsala vann kampen

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 3 07 Foto: Björn Larsson Ask/SvD/SCANPIX Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik NIKK brygga mellan

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 2 06 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Professorsboom kan stärka svensk genusforskning Forskningen

Läs mer

perspektiv Genus Satsning på forskning om mäns våld Popova ser inte mångfalden När Susanna Popova granskar genusforskningen

perspektiv Genus Satsning på forskning om mäns våld Popova ser inte mångfalden När Susanna Popova granskar genusforskningen Genus perspektiv 1 06 Foto: Staffan Claesson Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Små forskningsmiljöer måste granskas

Läs mer

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 2 04 Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Hon blir första doktorn i genusvetenskap 1999 antogs de första doktoranderna

Läs mer

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning

Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Genus 2016 för forskning i framkant 2015-05-06 Att: Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Inledning Nationella sekretariatet för genusforskning har samlat in förslag från

Läs mer

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 4 05 Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Hon har granskat Vetenskapsrådet De kriterier som används för att bedöma

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 5 06 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Foto: Peter Lydén/SCANPIX Genusforskning viktig för att

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 2 07 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Foto: Fredrik Persson/Scanpix Regeringssatsning på forskning

Läs mer

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 1 05 Genusforskningen bör tillföras 12 miljoner kronor genom Vetenskapsrådet. Det skriver regeringen och samarbetspartierna i forskningspropositionen som utbildningsminister Leif Pagrotsky

Läs mer

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 3 05 Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Gertrud Åström vill ta fram ett jämställdhetsvaccin Man kan forska om hur

Läs mer

Författarpresentationer

Författarpresentationer Författarpresentationer Inga Berggren, Trelleborg Hushållslärare, Fil. kand. i pedagogik, psykologi och sociologi. Yrkeslärare vid f.d. Värnhemsskolan i Malmö 1968 1991. Kommunpolitiker i Trelleborg 1967

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 3-4 04 Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Foto: Torbjörn Zadig Genusforskning stärker vetenskaplig excellens i Europa

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 3 08 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Bara kd säger blankt nej Genusforskningen har ett brett

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Investeringar för Sverige Utbildningsdepartementet Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige håller ihop Investeringar för bättre mottagande & snabbare etablering

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?

Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning

Läs mer

Övriga närvarande: Björn Pernrud, Linköpings universitet (administrativ koordinator, sekreterare)

Övriga närvarande: Björn Pernrud, Linköpings universitet (administrativ koordinator, sekreterare) Styrelsemöte, Institutet för tematisk genusvetenskap 21 augusti, 2015, klockan 13 16 Sveriges Riksdag, RÖ206 Närvarande: Barbro Westerholm, Riksdagen, (ordförande) Liisa Husu, Örebro universitet Kjerstin

Läs mer

perspektiv Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna

perspektiv Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna GENUS perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning 3 12 Genusforskning har brett stöd hos riksdagspartierna Synen på genusforskning bland riksdagspartierna

Läs mer

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 4 07 Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Foto: Lars Pehrson/SCANPIX Högskoleverkets nya chef Anders

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Rektor vid Örebro universitet Luntmakargatan 13, Box 7851,

Rektor vid Örebro universitet Luntmakargatan 13, Box 7851, Rektor vid Örebro universitet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Magnus Johansson 08-563 085 66 magnus.johansson@hsv.se

Läs mer

Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16

Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) 100428: Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ny lärarutbildning Betänkande 2009/10:UbU16 Utskottets förslag och kammarens omröstning

Läs mer

Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sida: 1 av 6 Dnr Af-2015/542149 Datum: 2016-02- 02 Socialdepartementet Rosenbad 4 11152 Stockholm Remissyttrande: Mål och myndigheter en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Arbetsförmedlingen

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Öronmärkning eller integrering - hur skall genusforskningen finansieras

Öronmärkning eller integrering - hur skall genusforskningen finansieras Öronmärkning eller integrering - hur skall genusforskningen finansieras Med tanke på min självpresentation under förmiddagen utgår ni förmodligen från att jag nu skall tala om integreringens fördelar.

Läs mer

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning

Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning 73 Bevara bredden i svensk arbetslivsforskning Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden 2009-10-13 Diarienummer 122-2009-7671 Handläggare E. Nihlfors / C. Hall Vetenskapsrådet Lärosäten enligt sändlista Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Delaktighet i forskning

Delaktighet i forskning Delaktighet i forskning Sedan länge sysslar handikapprörelsen med politisk påverkan. Nu har Handikappförbunden också tagit sig an forskningen i projektet Från forskningsobjekt till medaktör. Här har vi

Läs mer

Thamprofessorerna tio år senare

Thamprofessorerna tio år senare Thamprofessorerna tio år senare Enkät och sammanställning: Frida Lundberg Bakgrund I mitten av 90-talet bestod Sveriges professorskår till 93 procent av män. Anförda av utbildningsminister Carl Tham beslutade

Läs mer

perspektiv Genus Hon vill inte agera polis Centres of Excellence en forskningspolitisk

perspektiv Genus Hon vill inte agera polis Centres of Excellence en forskningspolitisk Genus perspektiv 2 05 Det sjunde ramprogrammet är ett steg framåt för genusforskningen, samtidigt saknas fortfarande genus som genomgående dimension. Det säger professor Nina Lykke om EU-kommissionens

Läs mer

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan

Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Underkänt! svenska folkets åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Högskolan Väst Rektor

Högskolan Väst Rektor BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Högskolan Väst Rektor Högskolan Västs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Medicinska fakulteten Sid 1 (7) Medicinska fakulteten 2009-03-11 Sid 1 (7) Medicinska fakultetens jämställdhetsplan 2009 2011 Medicinska fakultetens jämställdhetsplan är treårig. Planen innehåller en kartläggning vad avser antalet anställda,

Läs mer

Professor i socialt arbete, ordförande. Doktorand i omvårdnad, studeranderepresentant. Universitetslektor, docent, forskningskoordinator

Professor i socialt arbete, ordförande. Doktorand i omvårdnad, studeranderepresentant. Universitetslektor, docent, forskningskoordinator NÄMNDEN FÖR FORSKNINGS- OCH FORSKARUTBILDNINGSFRÅGOR HÄLSA OCH SAMHÄLLE Sammanträdesdatum 10 januari 2005 Dnr HS 10-04 / 1614 Forskningskonferensrummet Klockan 08.45 10.20 MINNESANTECKNINGAR Närvarande

Läs mer

Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan BESLUT Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 08689 gun.eriksson@uka.se Örebro universitet Rektor Örebro universitets ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Investeringar för Sverige Utbildningsdepartementet SUHF 9 oktober 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige håller ihop Investeringar för bättre mottagande

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Landstingsstyrelsens protokoll

Landstingsstyrelsens protokoll Landstingsstyrelsens protokoll Sammanträdet den 10 juni 1992 K-G Holmqvist (s), ordf Lars Melin (m), ers Ann-Christine Rutqvist (c) Hans Rolfs (s) Bertil Larsson (v) Lars Brunnberg (m) Niklas Nordström

Läs mer

Budgetpropositionen för 2008

Budgetpropositionen för 2008 Fyra prioriterade områden Självständigare lärosäten Förbättrad kvalitet i högre utbildning Utökade forskningsresurser Universitet och högskolor som attraktiva arbetsplatser Nils-Fredrik Ankarcrona 26 september

Läs mer

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik

perspektiv Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Genus perspektiv 1 04 Nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning med perspektiv på genus och forskningspolitik Långsiktigt stöd till genusforskning saknas Det är slöseri med arbete och

Läs mer

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen

Uppföljning av granskning av kurser som inte specifikt omfattas av kursfordringarna för någon examen Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karl Weigelt 08-563 087 33 karl.weigelt@hsv.se

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Högskolan: Utbildnings- och studentfrågor (förnyad behandling)

Högskolan: Utbildnings- och studentfrågor (förnyad behandling) Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU19 Högskolan: Utbildnings- och studentfrågor (förnyad behandling) Sammanfattning I betänkande 2005/06:UbU9 behandlade utskottet 93 motionsyrkanden om utbildnings-

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan

Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Underkänt! Göteborgarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan

Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan BESLUT Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson 08-563 08689 gun.eriksson@uka.se 2014-06-24 42-677-13, 42-678-13 Utbildningsdepartementet Yttrande över Högskolan i Jönköpings ansökan

Läs mer

Uppföljning av dietistexamen vid Uppsala universitet

Uppföljning av dietistexamen vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se 2014-10-06 411-63-14 Till rektor Uppföljning av dietistexamen vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Jämställdhetsstrategi

Jämställdhetsstrategi FAS styrelse Beslutad 2012-11-21 Diarienummer 2012-3115 Handläggare Inger Jonsson Jämställdhetsstrategi 2013-2016 Mål för FAS jämställdhetsarbete FAS ska enligt instruktionen främja jämställdhet mellan

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Utlysning av Linnéstöd

Utlysning av Linnéstöd VETENSKAPSRÅDET Generaldirektörens kansli PM Utlysning av Linnéstöd Under rubriken Strategiska insatser i regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenteras

Läs mer

Malmö Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument

Malmö Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument Malmö 2016-03-10 Svenska Nätverket för Europaforskning i Statsvetenskap (SNES) Styrdokument Svenska nätverket för Europaforskning i statsvetenskap (SNES) består av elva medlemsinstitutioner och engagerar

Läs mer

Sammanträde med vetenskapliga rådet

Sammanträde med vetenskapliga rådet 1 av 5 Sammanträde med vetenskapliga rådet Tid: 2015 03 12 kl. 13.00 15.00 Plats: Högskolan Kristianstad, 5 208 Närvarande: Anna Karin Edberg, ordförande Ann Margreth Olsson, ordinarie ledamot, socialt

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Ett lyft för forskning och innovation

Ett lyft för forskning och innovation Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2008/09:AU4y Ett lyft för forskning och innovation Till utbildningsutskottet Utbildningsutskottet har den 23 oktober 2008 berett de övriga utskotten tillfälle att yttra

Läs mer

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ?

PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? PROGRAM FORSKARE + MOBILITET + SAMVERKAN = KREATIV MILJÖ? STOCKHOLM MEETING 27 SEPTEMBER 2012 PROGRAM Moderator: K-G Bergström 13:30 Agneta Bladh, Vetenskap & Allmänhet (VA) och Barbara Cannon, Kungl.

Läs mer

Vad är en samhällsvetare?

Vad är en samhällsvetare? Vad är en samhällsvetare? Wikipedia: Samhällsvetenskap är en beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar samhället ur olika aspekter. Gränsen mellan samhällsvetenskap och humaniora är diffus. SAOB:

Läs mer

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Idrottsfrågor särskild ordning

Idrottsfrågor särskild ordning Kulturutskottets betänkande 2005/06:KrU15 Idrottsfrågor särskild ordning Sammanfattning Kulturutskottet behandlar i betänkandet motioner från allmänna motionstiden 2005 med förslag som rör idrottsfrågor.

Läs mer

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Denna plan är fastställd av KTHs styrelse i september 2003. Den är framtagen i samarbete med arbetstagar- och studentrepresentanter.

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan

Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan Underkänt! Östersundsbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden Strategisk satsning på meriteringsanställningar

Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden Strategisk satsning på meriteringsanställningar Utdrag ur underlag till fakultetsnämnden 2015-03-03 SLU ua 2015.1.1.1-1090 Strategisk satsning på meriteringsanställningar Fakultetsnämnden uppdrog 2014-12-10 till prodekanus Pär Forslund och forskningssekreteraren

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet teknik

Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i undervisningsämnet teknik BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 anna-karin.malla@uka.se Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskolas ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor

Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor Sid 1 (6) Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor Behörighet Behörighet att anställas som professor regleras av Högskoleförordningen (HF 4 kap; utdrag

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Partigranskning mars 2006

Partigranskning mars 2006 Företagarna granskar del 2 Partigranskning mars 2006 Hur stämmer partiernas karta med företagens verklighet? mars 2006 Kopplingen mellan jobb, välfärd och företagande har spelat en viktig roll i årets

Läs mer

FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa

FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer forskning med hög relevans för de samhällsutmaningar som berör hälsa, arbetsliv och välfärd

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan

Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan Underkänt! Eskilstunabornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG IGEN! 3 Innehåll. 1. Förord...4 2. Inledning...5 3. Äldrefrågorna i partierna...6

Läs mer