Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet

Transkript

1 Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet Djupintervjuer angående kompetens- och försörjningsbehovet inom de gröna näringarna nu och i framtiden Stockholm, december 2011 Markör Örebro Markör Stockholm Box 396, Örebro Box , Stockholm Tel: , Fax: Tel: , Fax: info@markor.se

2 Uppdrag: Beställare: Kontaktperson: Projektledare Markör: Djupintervjuer angående kompetens- och försörjningsbehovet inom de gröna näringarna idag och i framtiden Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet Anna Enström-Järleborg Sofia Boborg Undersökningsperiod: november och december 2011 Sidan 2 av 40

3 Innehåll Inledning...5 Bakgrund och syfte...5 Genomförandet av undersökningen...5 Målgrupp...5 TrädgårdsnäringenUrval och metod...6 Näringens behov av arbetskraft...8 Det totala rekryteringsbehovet i nuläget och på sikt...8 Skogsnäringen...8 Jordbruksnäringen...8 Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning...8 Djurhälsopersonal...8 Hästnäringen...8 Trädgårdsnäringen...9 Livsmedelsförädlingsindustrin...9 Rekryteringsbehovet inom de olika yrkeskategorierna Skogsnäringen...9 Jordbruksnäringen Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Djurhälsopersonal Hästnäringen Trädgårdsnäringen Livsmedelsförädlingsindustrin Kunskapsbehovet inom näringen Kunskap som efterfrågas på kort och lång sikt Skogsnäringen Jordbruksnäringen Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Djurhälsopersonal Hästnäringen Trädgårdsnäringen Livsmedelsförädlingsindustrin Näringens och dess yrkeskategoriers attraktivitet Insatser för att locka arbetskraft till näringen Skogsnäringen Jordbruksnäringen Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Sidan 3 av 40

4 Djurhälsopersonal Hästnäringen Trädgårdsnäringen Livsmedelsförädlingsindustrin Sammanfattning och slutsats Bilaga 1 Intervjuguide Sidan 4 av 40

5 Inledning De gröna näringarna har via bland annat högnivågruppen för jordbrukets konkurrenskraft och särskilda uppvaktningar till Landsbygdsdepartementet och Utbildningsdepartementet framhållit att de ser stora problem att i framtiden kunna anställa människor med rätt kompetens. Några av anledningarna till detta, anger näringen, är att färre yngre söker till naturbruksskolorna och att det är mycket svårt att anordna eftergymnasiala utbildningar inom området. Samtidigt som bl.a. skogsbruket, vattenbruket och trädgårdsnäringen säger sig ha stora behov av utbildad arbetskraft. Generellt gäller att de gröna näringarna måste få fler både ungdomar och unga vuxna att vilja arbeta inom sina verksamheter. Näringarna måste bli mer synlig och öka sin attraktivitet. Förslag från de gröna näringarna på åtgärder som regeringen bör vidta är bl.a. att återinföra högskolebehörigheten för naturbruksprogrammen, förbättra informationen till studie- och yrkesvägledarna, underlätta startande av eftergymnasiala utbildningar, utöka antalet utbildningsplatser samt öka de praktiska inslagen i utbildningarna, särskilt på högskoleutbildningarna. Bakgrund och syfte Syfte med undersökningen är att få en samlad bild, genom en kvalitativ studie, av de gröna näringarnas kompetensbehov och försörjning idag och i framtiden samt vad näringarna själva kan göra för att öka tillgången till kompetent arbetskraft. Statistik och rapporter finns framtagna med kartläggningar av kompetens- och försörjningsbehovet inom de gröna näringarna av SCB: Arbetskraftsbarometern '10 (SCB AM78BR1003) och av Arbetsförmedlingen: Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2012, (Ura 2011:6), Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 (Ura 2011:5), Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv (Ura 2010:5). Genomförandet av undersökningen Målgrupp För att ta reda på de gröna näringarnas kompetensbehov och försörjning genomförs en kvalitativ undersökning med representanter från de gröna näringarna. Representanter från följande näringar ingår: Jordbruksnäringen Skogsbruksnäringen Fiske/Vattenbruk/Fiskeberedning Djurhälsopersonal Hästnäringen Livsmedelsförädling Trädgårdsnäringen Sidan 5 av 40

6 TrädgårdsnäringenUrval och metod Landsbygdsdepartementet försåg Markör med en förteckning över personer/representanter från de gröna näringarna. Till dessa skickades ett informationsbrev som togs fram av Landsbygdsdepartementet i samråd med Markör. I brevet gavs information om möjlighet till att respondenten kunde kontakta Markörs kontaktperson för bokning av intervju. I övrigt informerades om att personen kunde bli uppringd för en förfrågan om att delta i undersökningen. Brevet innehöll även information om att respondenternas svar behandlas helt konfidentiellt. Utöver brevet fick respondenterna ta del av frågeguiden för att de skulle ha möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Ett antal personer hörde av sig för att boka in en intervju. Övriga kontaktades av Markör för att boka intervju. Bland dem som kontaktades var inställningen positiv till att ställa upp. Representanterna tyckte det var viktigt att få möjlighet att framföra sina åsikter om kompetens- och försörjningsbehovet inom sin näring. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av djupintervjuer Personerna som söktes för intervju är från olika branschorganisationer, arbetsgivaroch fackförbund samt företag inom näringarna. Djupintervjuerna genomfördes i form av personliga telefonintervjuer eller som faceto-face intervjuer på offentlig plats. Totalt genomfördes 18 intervjuer, 2 på plats och resterande 16 på telefon. Fördelningen av intervjuer mellan näringarna är följande: Jordbruksnäringen 4 intervjuer Skogsbruksnäringen 4 intervjuer Fiske/Vattenbruk/Fiskeberedning 4 intervjuer Djurhälsopersonal 2 intervjuer Hästnäringen 2 intervjuer Livsmedelsförädling 1 intervjuer Trädgårdsnäringen 1 intervjuer Antalet intervjuer beslutades i samråd med uppdragsgivaren på Landsbygdsdepartementet. För Trädgårdsnäringen sökte vi under tiden för undersökningen ytterligare en respondent. Trots flera mail och återkommande försök på telefon fick vi inte tag på respondenten. Med anledning av att respondenterna från Jordbruksnäringen var insatta och kunde svara även för Trädgårdsnäringen beslutades att informationen var tillräcklig. Plats och tidpunkt för intervjuerna bestämdes i samråd med intervjupersonen. Anledningen till att det stora flertalet intervjuer genomfördes på telefon var att det gav större flexibilitet i tid och rum för respondenterna. De flesta respondenter önskade att genomföra intervjun på telefon. Längden på intervjuerna var mellan cirka minuter så väl för telefon- som faceto-face-intervjuerna. Sidan 6 av 40

7 Respondenterna visade stort intresse och engagemang i undersökningen. Utöver de personliga intervjuerna inkom svar via mail från bland annat Jordbruksnäringen. Svaren hade samlats in av en av respondenterna och vidarebefordrades till Markörs projektledare. Respondenterna har dessutom vid sidan av intervjuerna delat med sig av rapporter, statistik och andra dokument som redogör för rekryterings- och försörjningsbehovet inom näringarna. Flera av respondenterna var författare eller medförfattare till olika rapporter/skrivelser/artiklar och hänvisningar till dem var vanligt förekommande i intervjuerna. För att illustrera intervjuerna förekommer det i rapporten i vissa fall citat där de anses belysa frågeområdet. I samtliga fall är citaten och informationen i rapporten i övrigt angiven på sådant sätt att det inte går att härleda några uppgifter till en viss person. Rapporten avslutas med en sammanfattning och slutsats. I bilaga till rapporten finns den intervjuguide som har använts i undersökningen. Sidan 7 av 40

8 Näringens behov av arbetskraft Det totala rekryteringsbehovet i nuläget och på sikt Skogsnäringen Inom näringen är man överens om att det råder brist på vissa yrken medan det inom andra är balans. Såväl i nuläget som på sikt (5-10 år) råder det enligt respondenterna balans för dem som är tjänstemän det vill säga jägmästare och skogsmästare. För dem som är skogsmaskinförare och för dem som jobbar med skogsvård råder det brist i nuläget och på sikt. Jordbruksnäringen Det varierar mellan dem som anser att rekryteringsbehovet inom näringen i nuläget är litet och de som anser att det är stort. Det nämns att konjunkturläget har stor inverkan på näringen vilket skulle kunna förklara de olika inställningarna. På sikt är man däremot ganska överens om att det kommer finnas ett ökat behov av arbetskraft. Orsaken till det är att man förväntar sig en tillväxt inom näringen bland annat genom att man diversifierar jordbruket exempelvis genom naturturism, entreprenad, energiproduktion och så vidare. En annan förklaring till det ökade behovet är storleksrationaliseringen inom jordbruket. Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Inom näringen finns det stort behov av arbetskraft såväl i nuläget som på sikt vad det gäller fiskodlare och förädling. Inom fiskberedning råder det balans. För fiskarna ser man också ett behov av arbetskraft nu och de närmaste åren. Djurhälsopersonal För djurhälsopersonalen råder det i stort balans. Veterinärerna står dock inför en eventuell överetablering och vad det gäller djursjukvårdare står man inför en utmaning med kraven på legitimation som kan röra om på arbetsmarknaden. Hästnäringen Hästnäringen har växt och fortsätter att växa och man ser ett fortsatt behov av utbildningsplatser och rekrytering. I nuläget råder dock i huvudsak balans inom näringen. Det finns inom näringen en rad olika yrken men de som dominerar är ridläraryrket följt av hästskötare, tränare av olika slag (ridning och trav) och hovslagare. Sidan 8 av 40

9 Trädgårdsnäringen Det finns inom trädgårdsnäringen generellt ett stort behov av arbetskraft. Det behövs folk inom samtliga yrken inom näringen. I synnerhet finns det efterfrågan på utbildad personal- Många i branschen idag är inte branschutbildade. Relativt stora pensionsavgångar kommer dessutom att påverka branschen framöver vilket ytterligare förstärker behovet av arbetskraft på sikt. Livsmedelsförädlingsindustrin Livsmedelsförädlingsindustrin är stor och bred vilket gör att det är svårt att säga hur rekryteringsbehovet i stort ser ut. När man inom livsmedelssverige gjort intervjuer med personer inom näringen har man dock inte mötts av oro för branschen. I stort anser man att det råder balans. Ungefär 10 % av alla sysselsatta i Sverige verkar inom livsmedelssektorn på något sätt. Det motsvarar ca personer. Det är en stor och bred sektor. Rekryteringsbehovet inom de olika yrkeskategorierna Skogsnäringen Det råder inom skogsnäringen brist på skogsmaskinförare så väl nu som på sikt. Orsaken till att det råder brist är att det utbildas för få och att det råder konkurrens med andra branscher så som bygg- och vägentreprenad. Det har varit svårt att locka ungdomar till naturbruksgymnasierna för att utbilda sig inom skogsbruk (de som sen jobbar inom skogsvård och som skogsmaskinförare). En förklaring till det som framkommer i intervjuerna är att branschen pressats för hårt så att kraven på lönsamhet blivit orimligt höga vilket har skrämt bort folk från branschen. Enligt en av respondenterna är det kunderna som ställer orimliga krav vilket skadar branschen på sikt. Man menar att kunderna inte tar ett långsiktigt ansvar och lönsamhetskraven gör att man endast tar in anställda som presterar 100 procent. Uppfyller de inte kraven avskedas dem och man gör hellre jobbet själv. Arbetsbelastningen blir ohållbar i längden och lockar generellt inte folk till att jobba inom branschen. Man har väldigt höga krav på kundsidan och hälften av alla entreprenörer har dåliga siffror på grund av detta. Knappt en tredjedel av alla skogsentreprenörer har en acceptabel ekonomi. Branschen är inte villig att betala för kompetensen. Så den stora frågan är inte hur vi ska lösa problemet utan vad som är orsaken till problemet. Sidan 9 av 40

10 Inom näringen råder det brist på folk inom skogsvården, vilket är det yrke som ställer lägst krav på utbildning. Detta har man löst genom att ta in utländsk arbetskraft, vilket är möjligt eftersom språkkunskaperna inte är avgörande för arbetet. Man frågar sig dock inom näringen hur hållbar denna strategi är på sikt. Orsaken till att man börjat ta in utländsk arbetskraft är enligt intervjuerna de hårda kraven på lönsamheten inom näringen. Lönsamhetskraven har gjort att många av de större aktörer på marknaden styrt mot centrala upphandlingar och då det råder brist på arbetskraft i Sverige har man sökt sig till utlandet för att fylla behovet. Dessa yrken är säsongsarbeten och har tidigare varit en möjlig inkörsport för ungdomar att komma in i och i kontakt med branschen. I och med de centrala upphandlingarna har den möjligheten försvunnit vilket enligt en av respondenterna sannolikt kan ha medfört att färre söker sig till yrken inom näringen. Vad det gäller tjänstemännen råder det balans. Där utbildas det tillräckligt med folk och här finns ingen direkt konkurrens från andra branscher. För tjänstemännen har man enligt en av respondenterna lyckats behålla attraktiviteten i yrket genom att erbjuda konkurrenskraftiga löner och möjligheter till att utvecklas inom yrket och att göra karriär. Här har det varit möjligt att byta jobb inom det egna företaget eller att gå till andra arbetsgivare som har varit moroten, dels har man höjt lönerna och hela tiden kunnat börja med nya arbetsuppgifter om man inte har varit nöjd med det man har haft. Den möjligheten har inte funnits på samma sätt för en entreprenör eller maskinförare. Det varierar vilken påverkan man ser att pensionsavgångarna kommer att ha på näringen. Generellt tror man dock inte att det är ett stort problem. Svårigheterna ligger snarare i att locka folk till att utbilda sig och att söka jobb och att få dem att stanna i branschen. Det finns inga yrken i nuläget som inte behöver finnas kvar. De som inte behöver finnas har redan rationaliserats bort och mycket handlar om att det är datorer, annan teknik och maskiner som tagit över. Möjligen kan den tekniska utvecklingen på sikt göra att ytterligare rationaliseringar kommer att genomföras. Det handlar dock om ett längre perspektiv. Jordbruksnäringen I nuläget råder relativ balans inom näringen men med anledning av tillväxten inom branschen finns det på sikt behov inom de flesta yrken. Bland agronomerna finns enligt en av respondenterna en stor flexibilitet på arbetsmarknaden vilket både skapar möjligheter (tillgång på arbetskraft) och problem (brist på arbetskraft). Dels finns det ett stort spann av befintliga yrken som de kan välja mellan dels finns det stora möjligheter att skapa egna arbetstillfällen. Sidan 10 av 40

11 Utbildningar inom biologi är populära och det finns en ganska stor flexibilitet inom området man kan jobba inom många olika områden. Agronomerna kan inrikta sig på många olika områden och ekonomagronomerna t.ex. kan jobba inom bankvärlden, som konsulter det finns ett stort spann och flexibilitet. Så om det inte finns jobb inom branschen kan man ganska lätt byta till en närliggande och om det finns stor efterfrågan på arbetskraft kan man fylla det genom kompetens från närliggande branscher i sin tur. Särskilt entreprenadsidan nämns som en expansiv näringsverksamhet. Inom det området kommer det att finnas ett ökat behov av arbetskraft. Bland agronomerna råder det enligt en av respondenterna brist på växtodlingsoch ekonomagronomer i nuläget och på sikt. Däremot råder det överskott på landsbygdsagronomer. Enligt en annan respondent råder det balans generellt bland agronomerna. För lantmästare råder det balans. En av respondenterna resonerar kring att det på sikt skulle kunna bli så att lantmästaryrket närmar sig agronomerna utbildningsmässigt, det vill säga att man ställer högre krav på utbildningen. Trenden generellt i samhället går åt det hållet och det skulle kunna bli så med denna utbildning. För hortonomer råder det balans men man frågar sig hur söktrycket är för dessa utbildningar. Just söktrycket är ett problem inom de utbildningar som har med lantbruksteknik att göra. Det är för få studenter som söker dessa utbildningar. Vad det gäller växtodlare inom näringen råder det brist. Generellt för utbildningarna som läses på naturbruksgymnasier råder det stor brist. Man räknar med att det behöver utökas med mellan utbildningsplatser för att fylla behovet. Inom lantbruket är det enligt vissa respondenter en relativt hög medelålder och pensionsavgångarna kommer inom en ganska snar framtid att vara stora vilket skapar nya arbetstillfällen. Även inom entreprenad och på olika chefsnivåer är medelåldern hög. Generellt är man dock överens om att det inte kommer att vara ett stort problem att fylla dessa platser. Yrkeskåren bland dem som jobbar som rådgivare är till motsats mot ovan en yrkeskår där många yngre arbetar. Man ser inte att det finns yrken inom näringen som inte behöver finnas kvar. Möjligen skulle yrken där man saknar utbildning kunna försvinna eftersom det krävs alltmer utbildning då näringen blir mer och mer avancerad. Det handlar i stort snarare om att de befintliga utbildningarna behöver ligga i framkant. Utvecklingen i branschen gör att det krävs en ökad professionalism. Sidan 11 av 40

12 Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Behovet av utbildad personal inom fiskodling och förädling är stort och behovet är större än vad man klarar av att utbilda personer inom området. Det medför att företagen har fått anställa outbildad arbetskraft. Näringen är liten, men har vuxit fort. Enligt en respondent har ökningen de senaste 3-4 åren varit mycket kraftig. Arbetsförmedlingen har inte förstått det ökade behovet inom näringen. De skickar inte personer på den nuvarande yrkesutbildningen i den utsträckning som skulle behövas. Bland fiskodlarna är medelåldern hög. Många är enligt en av respondenterna mellan 60 och 70 år och generationsväxlingen är en utmaning. Få vill ta över familjeföretagen. Intresset för att köpa fiskodlarföretag är dessutom begränsat eftersom det oftast inte finns några värden i verksamheten. Inom övriga gröna näringar finns värden i byggnader, mark, skog, etc. men inom fiskodlingen är det oftast arrenden. En annan förklaring till näringens låga attraktionskraft tror en av respondenterna är avsaknaden av glamour i branschen. Man är inte känd för att tjäna mycket pengar på kort tid. Att starta en fiskodling kräver en massa pengar. Både utrustning och tillståndsprocess kostar mycket. För en ung person som inte har de tillgångar som krävs kan det vara svårt. Däremot är intresset för att bli sportfiskeguide mot turism stort bland ungdomen. Fler behöver utbildas såväl på gymnasial nivå som på universitetsnivå. Man eftersöker en specifik utbildning inom vattenbruk på naturbruksgymnasierna. Förutom att väcka intresset för näringen skulle det göra att steget till att fortsätta utbilda sig inom näringen blev enkelt och naturligt. Det finns ett visst sug i norra Sverige av utbildat folk. Sätt 3 på skalan. Det är mycket svårt, näst intill omöjligt, att hitta utbildad arbetskraft från Sverige. Det är nästan hopplöst. I stället tar man in utbildad arbetskraft från Norge och Finland. Det beror på att vi inte har satsat på utbildning inom vårt område. Vi släpar efter. Detta kommer att bli ännu mer märkbart om eller när branschen tar fart. Situationen för fiskerikonsulenterna beror enligt en av respondenterna på hur näringen utvecklas, vilket i sin tur beror på departementet. Om utvecklingen sker enligt det som håller på att skisseras om nu räknar man med att behovet kommer vara mycket stort i och med att näringen kommer att ta fart. Då kommer det att bli brist på folk. Om planerna förändras tror man att branschen kommer att stagnera så väl på kort och som lång sikt. Sidan 12 av 40

13 Rekryteringsbehovet är i stort sett i balans vad det gäller fiskberedning förutsatt att utvecklingen fortsätter. Inom branschen sker effektiviseringar och rationaliseringar vilket gör att det krävs mindre arbetskraft. Det gäller också för näringen att vara konkurrenskraftig gentemot andra köttvaror. Mat måste ju alla ha, men det gäller att hävda oss från kyckling och kött. Sjömaten har framtiden framför sig. Vi har här en försäljningsökning med någon procentenhet per år. Det scenariot kommer att fortsätta några år framåt. Det blir allt viktigare med närproducerat, sustainability och att produkterna är miljömärkta. Pensionsavgångarna för de som jobbar med fiskberedning är i förhållande till övriga arbetsmarknaden normala. För fiskarna sker det två större förändringar. Dels har det skett en strukturomvandling med anledning av ny lagstiftning som möjliggjort sammanslagningar av företag. Totalt 80 fartyg ska bli mellan fartyg. Man räknar med att det planar ut om ett till två år. Samtidigt har kvoterna ändrats så att de är knutna till båtarna istället för att vara kollektivt fördelade. Dessutom har det skett bortfall på grund av åldersavgångar. För att täcka behovet av fiskare räknar man med att det kommer att behövas personer per år de närmaste två åren. Därefter när strukturomvandlingen har planat ut kommer det räcka med 100 per år. De senaste åren har behovet legat på samtidigt som bortfallet varit större vilket har gjort att underskottet har summerats från år till år. Det är brist på utbildningsplatser för fiskare. Näringen behöver utbilda fler än det finns platser till. Man räknar med att det skulle behöva utökas med 50 platser per år. Marina frågor har blivit alltmer populära vilket gör att man har gott hopp om att folk söker sig till näringen. Det är dock viktigt att man får rätt folk till yrket eftersom det är ett fysiskt krävande jobb. Att arbeta som fiskare är tungt, mörkt, kallt, blött och blåsigt. Alltid! Generellt har det varit så inom branschen att de som stannat är de om växt upp med fiske i sin närhet. De som kommit utifrån har inte blivit långvariga inom yrket. Man är inom näringen överens om att de yrken som finns behövs. De rationaliseringar som krävts har redan genomförts. Idag sköts mycket med hjälp av maskiner och annan teknik men att effektivisera det ytterligare ser man vare sig som önskvärt eller möjligt. Sidan 13 av 40

14 Djurhälsopersonal Bland djursjukvårdarna är kraven på legitimation en utmaning. Många arbetsgivare ser den nya legitimeringen som ett problem medan man inom näringen välkomnar de högre kraven. Dels har de personal som inte orkar, vill eller har lust att ta legitimationen. De känner ett motstånd till att läsa. Arbetsgivarna hävdar nog att lagen gör att de tappar kompetens. Det är främst gamla damer som har jobbat länge som är negativt inställda och ej vill ta legitimation. Många av dem har jobbat i över 35 år, varit lärare eller tagit hand om elever på praktik från Skara. När man är legitimerad får du större ansvar, fler rättigheter och skyldigheter. Det i sin tur ställer krav på högre lön. För att personal ska utbilda sig kostar pengar. Om de blir av med erfaren personal genererar det kostnader för att anställa ny personal (som är dyrare, eftersom de är legitimerade). Arbetsgivarna tycker det är pest. Enligt lag är arbetsgivarna inte skyldiga att betala legitimeringen för sina anställda. Och det finns inga krav på att de ska utföra det på arbetstid. De flesta betalar själva. Totalt går legitimeringen på ca kr (tentamen och administrativ avgift hos jordbruksverket). Det krävs inte några kompletterande högskolestudier i Skara och de behöver inte ta studielån) Som du förstår är jag positivt inställd till förändringen. För oss som anser att det är något positivt tycker att det ser bra ut för branschen. Det ökar kvaliteten. Men du kommer inte få samma svar från arbetsgivarna. Det framkommer i intervjuerna att det råder balans för djursjukskötare. En av respondenterna uppger att arbetsgivarna tror att det blir katastrof 2014, själv tror respondenten att det blir en brist tillfälligt eftersom behovet kommer att bli mindre på sikt. Detta gäller generellt både för djursjukvårdare och för djursjukskötare. Det kommer att finnas färre arbetstillfällen eftersom arbetsmarknaden kommer att bli något mer begränsad i och med de högre kraven. Man behöver utöka antalet platser på högskolan och förlägga dem på fler ställen. Nu examineras 40 stycken legitimerade djursjukskötare per år, vilket man anser är för lite. Behovet kommer att vara stort. Det är samma sak för djurvårdare. Denna utbildning har dock en annan karaktär och det finns en rad olika inriktningar. Det är heller inte säkert att de som är klara med utbildningen kommer att jobba som djurvårdare. Pensionsavgångar är generellt inte något problem inom yrkeskategorierna. De som arbetar i branschen är unga. Inom de yrken som är fysiskt krävande, det vill säga arbete med stora djur, arbetar man dessutom sällan till pensionsålder. Antal arbetstillfällen bedöms ligga mer eller mindre konstant. Ungefär 100 jobb om året läggs ut och omsättning på personal är liten. Många jobb kommer till genom Sidan 14 av 40

15 kontakter och man måste dock vara beredd att flytta sig då jobben finns spridda över landet. Vad det gäller veterinärer råder det balans. Det finns tillräckligt med utbildat folk i förhållande till jobben på marknaden. På längre sikt finns det dock enligt en av respondenterna tecken på att näringen går mot en överetablering, vilket beror på att det kommer in omkring 200 utländska veterinärer om året till Sverige. Även ute i Europa finns det tendenser av överetablering. De flesta inriktar sig mot smådjur, färre emot animalieproducerande djur (kor, grisar etc.). Risken för överetablering är därför mindre inom den senare kategorin. Hästnäringen Inom hästnäringen bedömer man att det kommer att finnas ett ökat behov av hovslagare, körentreprenörer, tränare på ridsidan (både på ridskolor och för fristående tränare), unghästutbildare och beridare, det vill säga den person som tar hand om hästen och utbildar hästen till den högsta utbildningsnivån. För uppfödare kommer inte behovet att växa, snarare minska. Näringen är dock konjunkturkänslig Hästar är ju inte direkt ett basalt behov, det finner sig lite högre upp i behovshierarkin än hyra och mat. Att en lågkonjunktur slår mot oss råder det ingen tvekan om. Det finns en högre utbildning inom näringen, hippolog och för den bedömer man att det råder balans. Utbildningen hanteras av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Därutöver tillkommer nya verksamheter som växer fram inom hästturism, vilka kommer att växa ytterligare. En annan kategori som växer på de nya marknaderna är körentreprenörer, det vill säga kuskar. Det är ett yrke som är på väg tillbaka med anledning av att exempelvis kommunen anlitar hästföretag för att klippa gräsmattor, hämta sopor samt utföra viss skogsröjning. Inom detta område kommer en utbildning att startas. De större yrkeskategorierna har relativt hög personalomsättning till följd av att det är genomgångsyrken och där blir det naturligt ständig nyrekrytering. Inom näringen är det för flera av yrkena vanligt förekommande att man både har yrket som hobby och näringsverksamhet och alla som utbildar sig arbetar inte med yrket. Det gör att antalet utbildningsplatser blir svårbedömt. En generell bedömning är att det för ridlärare, hästskötare och hovslagare finns ett stort till medelstort behov. Behovet av tränare, körentreprenörer, unghästutbildare är medelstort, för kategori beridare är behovet litet. Samtidigt som det finns behov av utbildade inom näringen framkommer det i intervjuerna att det inom friskolesektorn finns tendens till att vissa skolor har för många utbildningsplatser i förhållande till intresse och reella arbetstillfällen, vilket Sidan 15 av 40

16 resulterar i att man har svårt att fylla platserna. Några/ett antal gymnasieutbildningar kommer att läggas ner. Pensionsavgångar är generellt inte ett problem inom näringen, bland annat på grund av att flera yrken är så kallade genomgångsyrken. Det är till exempel få hästskötare som går i pension. För ridlärare är det fler pensionsavgångar, omkring 5-10 procent. Respondenterna bedömer generellt sett att antal arbetstillfällen inom näringen kommer vara medelgoda till goda och det kommer vara balanserat i förhållande till arbetskraften båda i nuläget och på sikt. Man bedömer inte att det finns yrkeskategorier som inte behöver finnas kvar inom näringen. Trädgårdsnäringen Inom trädgårdsnäringen är det ett mycket stort rekryteringsbehov. Detta gäller på lång och kort sikt. Man har problem med att hitta tillräckligt med folk för att fylla behovet på arbetsmarknaden. Näringen är till stor del säsongsrelaterad och man tar till stor del in folk från andra länder som arbetar tillfälligt. För följande yrken råder det mycket stort eller stort underskott: Trädgårdsanläggning Skötsel av utemiljö Arbetsledare Egen företagare/platschef Trädgårdsanläggning (yrkesarbetare) Skötsel utemiljö För park och anläggning är det avhängigt på hur branscherna utvecklas. Som det ser ut nu ökar behovet. Om den utvecklingen fortsätter kommer det att behövs mer folk. Uppskattningsvis behöver ytterligare ett hundratal utbildas per år inom näringen. En förklaring till bristen är att man har haft stora svårigheter att attrahera studenter. Det är för få som söker och man behöver göra en satsning för att locka ungdomar till branschen. Pensionsavgångarna är och kommer vara stora, uppskattningsvis 20 procent kommer att gå i pension både på kort och på lång sikt. En av respondenterna ser stor potential inom näringen och att man skulle kunna skapa många nya arbetstillfällen. Sidan 16 av 40

17 Inom park och anläggning skulle vi kunna ta mycket större marknadsandelar. Vi är på gång att göra det. Det har ökat enormt. Livsmedelsförädlingsindustrin Liksom nämnts ovan är det en stor bransch med många olika yrken och utbildningar därför är det svårt att bedöma kompetens och försörjningsbehovet, både generellt och för de olika yrkena/utbildningarna. För mer exakta uppgifter hänvisas i intervjun till Sveriges Restaurang och Hotellföretagare (SHR), Livsmedelsföretagen (LI) och fackförbundet SACO. Se även rapporten Utbildning, synlighet Attraktionskraft viktiga faktorer för livsmedelsbranschens utveckling av Pernilla Johnsson och Ingela Hallberg. Det finns inom näringen 60 högskoleutbildningar som motsvarar lika många yrkeskategorier och det råder balans för flertalet av yrkeskategorierna. Inom kategorin mat/turism är det ett visst överskott. För dietister kommer efterfrågan att öka eftersom de även kommer att behövas inom industrin. För agronomer råder det generellt sett balans. Av de olika inriktningar som finns (livsmedel, mark & växt, djur, ekonomi) har de med ekonomiinriktning lättast att få jobb. Generellt råder det balans för agronomer, men framöver kan det uppstå viss brist. Nu och framöver behövs folk inom livsmedelskontroll. Där råder brist både på folk och på kompetens. För mer information, se sidorna i Rapporten (information från Saco och Arbetsförmedlingen om arbetsmarknaden). Sammanfattningsvis råder balans nu och framöver. Generellt sett är det en sektor med många lågutbildade personer och för att klara av konkurrensen framöver krävs det fler akademiker, i syfte att höja nivån. Det vore dessutom önskvärt att få in mer/fler akademiska utbildningar för att förbättra processteknik och kvalitet. Ungefär 10 procent av alla sysselsatta i Sverige verkar inom livsmedelssektorn på något sätt. Det är en stor och bred sektor om cirka personer. Behovet minskar till följd av rationaliseringar, men nya behov och inriktningar växer också fram. T ex gastronomer/kockar arbetar numera även inom livsmedelsindustrin och i butiker. Mathantverk är något som också växer. Närproducerat/lokalproducerat, mat med identitet är också områden där det sker mycket. Vi befinner oss i en brytpunkt, vilket är både svårt och spännande. Nuvarande statistik hjälper inte så mycket. Det finns enligt respondenten inga yrken inom näringen som inte behöver finnas kvar. Sidan 17 av 40

18 Kunskapsbehovet inom näringen Kunskap som efterfrågas på kort och lång sikt Skogsnäringen Kunskapsnivån bland de teoretiska utbildningarna ligger på en bra nivå enligt de flesta respondenterna. Det som behövs mer av inom utbildningarna är praktisk kunskap och möjligheter till praktik i utbildningen. För de gymnasiala utbildningarna efterfrågas så väl på kort som lång sikt kunskaper i biologi, teknik, data och företagsekonomi. I synnerhet är behovet av kunskap i företagsekonomi och entreprenörskap stort eftersom många blir egna företagare. Även för de som är anställda anses det vara viktigt med företagsekonomi eftersom det ger en ökad kunskap, förståelse och känsla av delaktighet. En annan viktig del inom företagsekonomin är ledarskap. För att göra näringen attraktiv behöver det finnas goda ledare som har förmåga att motivera och engagera sin anställda. Inom de gymnasiala utbildningarna har man satsat mycket på att erbjuda eleverna praktik. Trots detta finns det behov av mer och bättre praktik. De hårda kraven på lönsamhet har gjort att det är svårt att hitta praktikplatser. Få har tid och ekonomisk möjlighet att ta emot praktikanter vilket är ett problem. Lärlingsplatser är däremot inte aktuellt inom näringen. En av respondenterna uppger att de praktiska kunskaperna för dem som är skogsmaskinförare har varit bristande. För att komma till rätta med det har man infört ett så kallat gymnasiearbete där eleverna ska visa att de kan tillämpa kunskaperna i en viss arbetssituation. Jordbruksnäringen Den kunskap som efterfrågas såväl på kort som på lång sikt är kunskap om miljö, entreprenörskap, ekonomi och ledarskap. Miljö är en stor och viktig fråga inom näringen. Ett område som växer är förnyelsebar energiproduktion och något som blir alltmer viktigt är även anpassningsutveckling inför klimatförändringar. Många driver företag och det ställs allt högre krav på företagarna vilket gör att det krävs kunskap inom företagande såväl beträffande ekonomiska som mer organisatoriska delar. För att fylla behovet idag har man fått ta in arbetskraft från Danmark. Det har då handlat om driftsledare för stora gårdar där man inte funnit tillräckligt kompetent arbetskraft i Sverige. Även kunskap som har att göra med omvärldsbevakning och behovsanalyser efterfrågas. Entreprenörskap måste lyftas fram. Kunskap inom omvärldsbevakning och behovsanalyser behövs. Det gäller att kunna förstå hur påverkar det här mig, Sidan 18 av 40

19 mitt arbete och mitt företag. Idag gäller det att vara snabbfotad och kunna anpassa sig efter marknaden. Förutom ovan nämnda kunskaper är det viktigt med en bra bas inom jordbruk både för dem som rent praktiskt arbetar inom näringen och de som är tjänstemän. I och med att tekniken har utvecklats krävs även alltmer teknisk kunskap inom näringen, varför det finns behov av datakunskap och liknande. För de som jobbar som rådgivare saknas enligt en av respondenterna kunskap inom kommunikation. För detta yrke saknas även en mer beteendevetenskaplig grund som behövs i kontakten med kunderna. Vi saknar kommunikations- och rådgivningslära. Det finns, men det är mer eller mindre omöjligt att kombinera den med övrig utbildning rent schemamässigt. Det borde finnas ett tillägg. Idag är det ingen obligatorisk utbildning och få rådgivare har läst kommunikations- och rådgivningslära. Det bör finnas mer samhällsvetenskapliga inriktningar såsom beteendevetenskap om man ska arbeta som rådgivare. Detta finns i mycket liten utsträckning idag. Kontakten med kunden är oerhört viktig och det behövs betydligt mer kunskap om hur människan fungerar. Efterfrågan på möjligheter till praktik inom utbildningarna är stor. Inom de gymnasiala utbildningarna har man lyckats bättre med satsningen medan det inom de teoretiska utbildningarna finns ett större behov att fylla. Effektivisering, rationalisering och höga krav på lönsamhet inom näringen gör det svårt att hitta praktikplatser. Dessutom är många småföretagare vilket begränsar deras ekonomiska och tidsmässiga möjligheter att ta emot praktikanter. Det anses vara viktigt med praktik både för de som arbetar som tjänsteman och de som arbetar mer direkt i det praktiska jordbruket. För dem som arbetar som tjänstemän är det viktigt för förtroendet att man har dessa kunskaper. Det vi saknar är praktik. Vi har för lite praktisk kompetens. Många som börjar jobba kommer direkt från en skolmiljö och saknar praktisk bakgrund. För oss är det ett problem. För att kunna lyckas som rådgivare måste du kunna inge förtroende, vilket är svårt att inge om man inte har praktisk erfarenhet. För kunskapsöverföring mellan näringslivet och utbildningarna är det viktigt att man utvecklar samarbetet mellan dessa parter. Vi måste hitta bra modeller att förbättra och utöka samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetslivet. Naturbruksgymnasier är bra på detta. Vi bör imitera det till högskolan. Och man bör invitera näringslivet till högskolan Sidan 19 av 40

20 som ex föreläsare och som rådgivande organ till hur utbildningarna skall bedrivas. Det är på gång på SLU. Kopplingen till praktik är ett problem hos SLU. Få lärare och forskare har tillräcklig kunskap om näringen. De har oftast en för teoretisk bakgrund. En tillämpad och praktisk inriktning saknas. Exempelvis finns det ingen professor inom markväxt som har kopplingar till näringen. Kanske det är en orsak varför det finns lite intresse för studenter att läsa denna inriktning. För de som vill byta yrke inom näringen och som behöver grundläggande kompletteringar är det problem. Om personen redan har gymnasiekompetens gör regelverket idag att man inte kan komma in på naturbruksgymnasium. Människor från andra näringar som vill gå in i våra näringar, vi kallar de för yrkesbytare, behöver grundläggande komplettering för att kunna läsa vidare. Det rör sig om ca hundratalet personer om året. Om en sådan person redan har en gymnasieutbildning, kan den inte börja på ett naturbruksgymnasium. Och om personen vill börja på en yrkeshögskoleutbildning krävs just vissa näringsrelaterade kunskaper från ett naturbruksgymnasium. Låt oss säga att en person i 30-35årsåldern ärver en gård och vill utbilda sig till driftledare. Om personen redan har en gymnasieexamen kan han/hon inte gå på naturbruksgymnasiet pga. regelverket. Och eftersom han/hon inte har gått på naturbruksgymnasiet saknar personen i fråga grundkompetens för att komma in på en yrkeshögskola. En lösning hade varit att ge en kort komplettering på en YH (yrkeshögskola), men det tillåter tyvärr inte regelverket idag. Det är alltså ett problem kopplat till de s.k. yrkesbytarna. Det blir alltmer internationell reglering, kvalitetssäkring, certifieringssystem etc. inom näringen. Det kräver mer administration vilket ger en ny dimension till de jobb som existerar och det ger även nya arbetstillfällen. Det behövs folk som kan detta område och det kommer i sin tur också kräva mer språkkunskaper, engelska är en förutsättning. Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Inom fiskenäringen behövs det ökad kunskap inom produktionsdelen. På högre nivå, den centrala nivån (centralt i näringen och inom statlig förvaltning), och i regionala organisationer efterfrågas företrädelsevis universitetsutbildade. Det kan exempelvis vara biologer, veterinärer och agronomer. Enligt en av respondenterna spelar miljö och etik inom de gröna näringarna generellt sett en allt större roll. Miljömärkning är viktigt och det krävs kunskap kring det. Fiskenäringen är teknikintensiv och det krävs även teknisk kompetens. Sidan 20 av 40

21 Man anser att både teori och praktik behövs så väl för de gymnasiala som de eftergymnasiala utbildningarna. Det råder dock delade meningar om det är balans mellan teori och praktik eller om det är brist på praktik. En av respondenterna uppger att många som har tjänster i statliga verk saknar praktisk erfarenhet. Inom de gymnasiala utbildningarna skulle man gärna se att det fanns möjligheter till lärlingsplatser. De som har en akademisk examen har en bra kunskapsnivå. De som tar examen är mycket eftertraktade. På gymnasienivå (naturbruksgymnasium) anser man att nivån på lärarna är blandad. Generellt saknar de praktisk erfarenhet och utbildningen är lite tunn. Det saknas baskunskaper, exempelvis allmänna baskunskaper inom biologi. För utbildningen inom fiskförädling fokuserar man på odling. Förädlingsområdet saknas (hur man röker, gravar etc.). Det behövs utbildningsinsatser inom förädlingsprocessen. Dessutom behövs kompetens inom arbetsledning, entreprenörskap och företagsekonomi. Önskemål finns vidare om bättre livsmedelsteknikutbildning. För fiskarna efterfrågas mer praktik i synnerhet vad det gäller själva fisket att få upp fisk ur havet. Det finns ingen teori som kan lära ut detta utan det måste läras och erfaras på plats. I övrigt behövs teoretisk kunskap om havet och om hur fartygen fungerar. Det behövs också säkerhetsutbildning. Lärlingsplatser är mycket viktigt för yrket och det behövs dubbel så många som erbjuds idag. Den senaste tiden har det blivit mer och mer vanligt att fiskare kontaktar forskare för samarbete. Detta är en utveckling som man välkomnar inom näringen och som man hoppas kommer utvecklas ytterligare. Det är viktigt för näringen att man utbyter erfarenheter och kunskap. Mycket kunskap kan också överföras från dem som har lång erfarenhet i yrket och det är viktigt att man uppmuntrar den kunskapsöverföringen mellan generationer. Ett problem är att många unga inte vill ta över de familjeföretag som finns i branschen. Enligt en av respondenterna är endast cirka 50 procent intresserade av att ta över. I och med strukturomvandlingen har man förhoppningar om att trenden kommer att vända då det ger ökade förutsättningar att ge en god ekonomi som fiskare. Djurhälsopersonal Djursjukskötarutbildningen har den högsta antagningspoängen i hela Sverige (högre än läkar- och veterinärlinjen). Det är en eftertraktad linje och är en av top-10 utbildningarna i Sverige. Det är mycket svårt att komma in på linjen idag och det finns ett starkt söktryck. Legitimeringen ses enligt en av respondenterna som en viktig grundbult inom näringen vad det gäller djursjukvårdare. Men den nya legitimationen har mött olika intresse inom olika grupper. Sidan 21 av 40

22 Arbetsgivarna ser den nya legitimeringen som ett problem. Dels har de personal som inte orkar, vill eller har lust att ta legitimationen. De känner ett motstånd till att läsa. Arbetsgivarna hävdar nog att lagen gör att de tappar kompetens. Det är främst gamla damer som har jobbat länge som är negativt inställda och ej vill ta legitimation. Många av dem har jobbat i över 35 år, varit lärare eller tagit hand om elever på praktik från Skara. När man är legitimerad får du större ansvar, fler rättigheter och skyldigheter. Det i sin tur ställer krav på högre lön. För att personal ska utbilda sig kostar pengar. Om de blir av med erfaren personal genererar det kostnader för att anställa ny personal, som är dyrare, eftersom de är legitimerade. Arbetsgivarna tycker det är pest. Enligt lag är arbetsgivarna inte skyldiga att betala legitimeringen för sina anställda. Och det finns inga krav på att de ska utföra det på arbetstid. De flesta betalar själva. Totalt går legitimeringen på ca kr - tentamen och administrativ avgift hos jordbruksverket. Det krävs inte några kompletterande högskolestudier i Skara och de behöver inte ta studielån) Som du förstår är jag positivt inställd till förändringen. För oss som anser att det är något positivt tycker att det ser bra ut för branschen. Det ökar kvaliteten. Men du kommer inte få samma svar från arbetsgivarna. Även möjligheter till de fördjupningar som redan finns är viktiga (t ex anestesi och röntgentekniker). Det gäller vidare att man ser till att hålla sig uppdaterad på den senaste forskningen och kunskapen inom näringen. En annan viktig del är kundhantering. De som jobbar inom branschen måste vara serviceminded. Utbildningarna till djursjukvårdare och -skötare har en lång praktikperiod. Man anser dock att det skulle behövas mer praktik under utbildningen för djursjukskötare. Lärlingsplatser finns inom näringen och det fungerar bra. Det finns dock en tilläggslag som säger att man endast får utföra vissa moment innan man är legitimerad, vilket begränsar något. Det är bra, men det borde finnas en möjlighet att genomföra de andra momenten (de som man ej får genomföra innan man är legitimerad) under handledning à la veterinärlinjen. Det skulle finnas någon slags AT-tjänst. Enligt en av respondenterna anses de som klarat examen på övergångsreglerna samt har arbetslivserfarenhet, tagit tentan och utfört en momentlista med 64 punkter (t e x sätta kanyler, ge dropp) ha hög kompetens. De som kommer ut från Skara, det vill säga djursjukskötarna, anser man skulle behöva ha mer praktisk erfarenhet. Kunskapsnivån bland veterinärerna är generellt god. I intervjuerna framkommer dock att man är bekymrad över att den kliniska färdighetsträningen har minskat. På tio år har den minskat från tolv till fyra veckor. Tidigare fick veterinärerna träning på djur via Skara, där man hade många olika djur. Eleverna var där 3-4 veckor för att enbart jobba med djuren. Att få arbeta direkt med djuren är viktigt eftersom bedömningar och Sidan 22 av 40

23 diagnoser är grundläggande i yrket. Och i takt med utvecklingen mot mindre klinisk färdighetsträning får man allt mer medvetna djurägare som ställer högre krav på veterinärerna. Det finns enligt en av respondenterna tankar om att åter igen se över möjligheterna till AT-tjänstgöring bland veterinärerna. Inom den animalieproducerande delen av branschen står man inför en utmaning i och med den strukturomvandling som sker. Tendensen är att man går från små till stora enheter. Om man tidigare hade mjölkkor så har man idag Stordriften ställer högre krav på den som driver verksamheten och den personen ställer i sin tur högre krav på veterinärens kunskap och färdighet. Dessutom har skärpning av lagstiftningen gjort att man har starkare djurskyddskrav som måste följas. Förebyggande djurhälsovård blir enligt en av respondenterna allt viktigare inom veterinäryrket. I Europa diskuteras frågor som har att göra med global health vilket bland annat handlar om sjukdomar som smittar mellan djur och människor, antibiotikaresistens, nya sjukdomar som uppstår och smittskyddsberedskap. Även livsmedelssäkerhet och samverkan mellan ekologi och miljö kommer att bli allt viktigare inom yrket. Hästnäringen Generellt anser man att det inom näringen finns en bra kunskapsnivå. Dock anser en av respondenterna att det är varierad kvalitet på landets gymnasium. En del utbildningar har för låg nivå, eller har för låga krav på de som examineras. Och eftersom det har skett en stor tillväxt inom friskolesektorn finns tendens till för många utbildningsplatser i förhållande till intresse och reella arbetstillfällen. Skolorna har i vissa fall svårt att fylla sina platser. Det som man ser skulle behövas mer av är entreprenörskap och företagsekonomi kunskap om hur man driver en verksamhet på ett professionellt sätt. Många inom näringen har ett stort hjärta för hästar, men saknar de andra delarna för att driva en verksamhet. Det finns stor möjlighet att utveckla näringen inom detta område. Även hästkunskap, det vill säga hur man tar hand om hästen som biologisk varelse, finns det ett ökat behov av. Vad det gäller förhållandet teori och praktik i utbildningarna råder det balans så väl inom de gymnasiala som de eftergymnasiala utbildningarna. Det finns behov av lärlingsplatser men förhållandet elever antal lärlingsplatser är i balans. Trädgårdsnäringen Det som främst efterfrågas inom näringen är utbildning inom yrket över huvud taget. Den stora massan inom näringen saknar utbildning. Utöver det efterfrågas arbetsledarkunskaper för dem som jobbar som platschefer och har personalansvar, Sidan 23 av 40

24 företrädelsevis från akademiska studier. Arbetsledarna behöver också ha kunskaper inom ekonomi. Idag finns ingen sådan utbildning. Många inom näringen är egenföretagare och för dem efterfrågas kunskap inom företagande, ekonomi, entreprenörskap, arbetsmiljö, kundorientering och kunskap om marknaden inom näringen. Det ställs höga krav på företagarna att kunna anpassa sig till marknaden därför behövs också kunskap i omvärldsbevakning och behovsanalys. Det finns stort behov av praktik inom näringen. De som går naturbruksgymnasium får praktik men det behövs mer och fler platser. Inom Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser man generellt att det inom de gröna näringarna behövs praktik. En möjlighet är att erbjuda praktikplatser till dem som står utanför arbetsmarknaden och som är knutna till Arbetsförmedlingen. Det är ett sätt att nå grupper så som invandrare, sjukskrivna eller yngre arbetslösa och ge dem möjlighet att pröva på hur det är att jobba inom näringen. Samtidigt kommer fler i kontakt med näringen och man marknadsför landsbygden. Det framkommer dessutom av intervjuerna att det finns behov av lärlingsplatser och lärlingsanställningar. SLU:s Landskapsingenjörer anses enligt en av respondenterna sakna praktisk kunskap om hantverket. För att kunna fungera som egenföretagare eller platschefer måste de i nuläget lära sig det efter skolan. Kunskapsnivån inom den gamla skolan i gymnasiet anses enligt en av respondenterna vara varierad. Det finns dock förhoppningar om att det ska bli bättre i den nya yrkeshögskolan (YH). Livsmedelsförädlingsindustrin Generellt sett finns det ett behov av utbildningssamordning inom näringen. I nuläget saknas det ett samlat grepp. Det finns dessutom ett ökat behov av högre utbildning för att höja både kvalitet och status inom näringen. Enligt en av respondenterna finns det från en del håll inom näringen oro för att de grundläggande kunskaperna inom naturvetenskapen saknas eller är bristfälliga (matematik, kemi och fysik). I övrigt saknas kunskap inom ledarskap/affärsledning. Det finns också en efterfrågan på att kunskap inom ledarskap och affärsledning ska läggas in i flera av de högre utbildningarna. Näringen efterlyser mer utbyte mellan studenter och näringsliv, vilket är viktigt för att ge möjligheter till utbyte av kunskap och erfarenheter. Beträffande praktik är det i synnerhet agronomutbildningen på SLU som behöver mer praktik. I övrigt är det balans mellan teori och praktik inom utbildningarna. I stort råder det balans inom näringen för förhållandet antal utbildade och antal arbetstillfällen. Inom livsmedelskontroll behövs dock mer folk. Livsmedelskontrollant är ett genomgångsyrke och det finns också ett behov av att skapa bättre arbetsförhållanden i syfte att öka attraktiviteten för yrket. Sidan 24 av 40