Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet"

Transkript

1 Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet Djupintervjuer angående kompetens- och försörjningsbehovet inom de gröna näringarna nu och i framtiden Stockholm, december 2011 Markör Örebro Markör Stockholm Box 396, Örebro Box , Stockholm Tel: , Fax: Tel: , Fax:

2 Uppdrag: Beställare: Kontaktperson: Projektledare Markör: Djupintervjuer angående kompetens- och försörjningsbehovet inom de gröna näringarna idag och i framtiden Regeringskansliet, Landsbygdsdepartementet Anna Enström-Järleborg Sofia Boborg Undersökningsperiod: november och december 2011 Sidan 2 av 40

3 Innehåll Inledning...5 Bakgrund och syfte...5 Genomförandet av undersökningen...5 Målgrupp...5 TrädgårdsnäringenUrval och metod...6 Näringens behov av arbetskraft...8 Det totala rekryteringsbehovet i nuläget och på sikt...8 Skogsnäringen...8 Jordbruksnäringen...8 Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning...8 Djurhälsopersonal...8 Hästnäringen...8 Trädgårdsnäringen...9 Livsmedelsförädlingsindustrin...9 Rekryteringsbehovet inom de olika yrkeskategorierna Skogsnäringen...9 Jordbruksnäringen Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Djurhälsopersonal Hästnäringen Trädgårdsnäringen Livsmedelsförädlingsindustrin Kunskapsbehovet inom näringen Kunskap som efterfrågas på kort och lång sikt Skogsnäringen Jordbruksnäringen Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Djurhälsopersonal Hästnäringen Trädgårdsnäringen Livsmedelsförädlingsindustrin Näringens och dess yrkeskategoriers attraktivitet Insatser för att locka arbetskraft till näringen Skogsnäringen Jordbruksnäringen Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Sidan 3 av 40

4 Djurhälsopersonal Hästnäringen Trädgårdsnäringen Livsmedelsförädlingsindustrin Sammanfattning och slutsats Bilaga 1 Intervjuguide Sidan 4 av 40

5 Inledning De gröna näringarna har via bland annat högnivågruppen för jordbrukets konkurrenskraft och särskilda uppvaktningar till Landsbygdsdepartementet och Utbildningsdepartementet framhållit att de ser stora problem att i framtiden kunna anställa människor med rätt kompetens. Några av anledningarna till detta, anger näringen, är att färre yngre söker till naturbruksskolorna och att det är mycket svårt att anordna eftergymnasiala utbildningar inom området. Samtidigt som bl.a. skogsbruket, vattenbruket och trädgårdsnäringen säger sig ha stora behov av utbildad arbetskraft. Generellt gäller att de gröna näringarna måste få fler både ungdomar och unga vuxna att vilja arbeta inom sina verksamheter. Näringarna måste bli mer synlig och öka sin attraktivitet. Förslag från de gröna näringarna på åtgärder som regeringen bör vidta är bl.a. att återinföra högskolebehörigheten för naturbruksprogrammen, förbättra informationen till studie- och yrkesvägledarna, underlätta startande av eftergymnasiala utbildningar, utöka antalet utbildningsplatser samt öka de praktiska inslagen i utbildningarna, särskilt på högskoleutbildningarna. Bakgrund och syfte Syfte med undersökningen är att få en samlad bild, genom en kvalitativ studie, av de gröna näringarnas kompetensbehov och försörjning idag och i framtiden samt vad näringarna själva kan göra för att öka tillgången till kompetent arbetskraft. Statistik och rapporter finns framtagna med kartläggningar av kompetens- och försörjningsbehovet inom de gröna näringarna av SCB: Arbetskraftsbarometern '10 (SCB AM78BR1003) och av Arbetsförmedlingen: Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2012, (Ura 2011:6), Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 (Ura 2011:5), Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv (Ura 2010:5). Genomförandet av undersökningen Målgrupp För att ta reda på de gröna näringarnas kompetensbehov och försörjning genomförs en kvalitativ undersökning med representanter från de gröna näringarna. Representanter från följande näringar ingår: Jordbruksnäringen Skogsbruksnäringen Fiske/Vattenbruk/Fiskeberedning Djurhälsopersonal Hästnäringen Livsmedelsförädling Trädgårdsnäringen Sidan 5 av 40

6 TrädgårdsnäringenUrval och metod Landsbygdsdepartementet försåg Markör med en förteckning över personer/representanter från de gröna näringarna. Till dessa skickades ett informationsbrev som togs fram av Landsbygdsdepartementet i samråd med Markör. I brevet gavs information om möjlighet till att respondenten kunde kontakta Markörs kontaktperson för bokning av intervju. I övrigt informerades om att personen kunde bli uppringd för en förfrågan om att delta i undersökningen. Brevet innehöll även information om att respondenternas svar behandlas helt konfidentiellt. Utöver brevet fick respondenterna ta del av frågeguiden för att de skulle ha möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Ett antal personer hörde av sig för att boka in en intervju. Övriga kontaktades av Markör för att boka intervju. Bland dem som kontaktades var inställningen positiv till att ställa upp. Representanterna tyckte det var viktigt att få möjlighet att framföra sina åsikter om kompetens- och försörjningsbehovet inom sin näring. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av djupintervjuer Personerna som söktes för intervju är från olika branschorganisationer, arbetsgivaroch fackförbund samt företag inom näringarna. Djupintervjuerna genomfördes i form av personliga telefonintervjuer eller som faceto-face intervjuer på offentlig plats. Totalt genomfördes 18 intervjuer, 2 på plats och resterande 16 på telefon. Fördelningen av intervjuer mellan näringarna är följande: Jordbruksnäringen 4 intervjuer Skogsbruksnäringen 4 intervjuer Fiske/Vattenbruk/Fiskeberedning 4 intervjuer Djurhälsopersonal 2 intervjuer Hästnäringen 2 intervjuer Livsmedelsförädling 1 intervjuer Trädgårdsnäringen 1 intervjuer Antalet intervjuer beslutades i samråd med uppdragsgivaren på Landsbygdsdepartementet. För Trädgårdsnäringen sökte vi under tiden för undersökningen ytterligare en respondent. Trots flera mail och återkommande försök på telefon fick vi inte tag på respondenten. Med anledning av att respondenterna från Jordbruksnäringen var insatta och kunde svara även för Trädgårdsnäringen beslutades att informationen var tillräcklig. Plats och tidpunkt för intervjuerna bestämdes i samråd med intervjupersonen. Anledningen till att det stora flertalet intervjuer genomfördes på telefon var att det gav större flexibilitet i tid och rum för respondenterna. De flesta respondenter önskade att genomföra intervjun på telefon. Längden på intervjuerna var mellan cirka minuter så väl för telefon- som faceto-face-intervjuerna. Sidan 6 av 40

7 Respondenterna visade stort intresse och engagemang i undersökningen. Utöver de personliga intervjuerna inkom svar via mail från bland annat Jordbruksnäringen. Svaren hade samlats in av en av respondenterna och vidarebefordrades till Markörs projektledare. Respondenterna har dessutom vid sidan av intervjuerna delat med sig av rapporter, statistik och andra dokument som redogör för rekryterings- och försörjningsbehovet inom näringarna. Flera av respondenterna var författare eller medförfattare till olika rapporter/skrivelser/artiklar och hänvisningar till dem var vanligt förekommande i intervjuerna. För att illustrera intervjuerna förekommer det i rapporten i vissa fall citat där de anses belysa frågeområdet. I samtliga fall är citaten och informationen i rapporten i övrigt angiven på sådant sätt att det inte går att härleda några uppgifter till en viss person. Rapporten avslutas med en sammanfattning och slutsats. I bilaga till rapporten finns den intervjuguide som har använts i undersökningen. Sidan 7 av 40

8 Näringens behov av arbetskraft Det totala rekryteringsbehovet i nuläget och på sikt Skogsnäringen Inom näringen är man överens om att det råder brist på vissa yrken medan det inom andra är balans. Såväl i nuläget som på sikt (5-10 år) råder det enligt respondenterna balans för dem som är tjänstemän det vill säga jägmästare och skogsmästare. För dem som är skogsmaskinförare och för dem som jobbar med skogsvård råder det brist i nuläget och på sikt. Jordbruksnäringen Det varierar mellan dem som anser att rekryteringsbehovet inom näringen i nuläget är litet och de som anser att det är stort. Det nämns att konjunkturläget har stor inverkan på näringen vilket skulle kunna förklara de olika inställningarna. På sikt är man däremot ganska överens om att det kommer finnas ett ökat behov av arbetskraft. Orsaken till det är att man förväntar sig en tillväxt inom näringen bland annat genom att man diversifierar jordbruket exempelvis genom naturturism, entreprenad, energiproduktion och så vidare. En annan förklaring till det ökade behovet är storleksrationaliseringen inom jordbruket. Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Inom näringen finns det stort behov av arbetskraft såväl i nuläget som på sikt vad det gäller fiskodlare och förädling. Inom fiskberedning råder det balans. För fiskarna ser man också ett behov av arbetskraft nu och de närmaste åren. Djurhälsopersonal För djurhälsopersonalen råder det i stort balans. Veterinärerna står dock inför en eventuell överetablering och vad det gäller djursjukvårdare står man inför en utmaning med kraven på legitimation som kan röra om på arbetsmarknaden. Hästnäringen Hästnäringen har växt och fortsätter att växa och man ser ett fortsatt behov av utbildningsplatser och rekrytering. I nuläget råder dock i huvudsak balans inom näringen. Det finns inom näringen en rad olika yrken men de som dominerar är ridläraryrket följt av hästskötare, tränare av olika slag (ridning och trav) och hovslagare. Sidan 8 av 40

9 Trädgårdsnäringen Det finns inom trädgårdsnäringen generellt ett stort behov av arbetskraft. Det behövs folk inom samtliga yrken inom näringen. I synnerhet finns det efterfrågan på utbildad personal- Många i branschen idag är inte branschutbildade. Relativt stora pensionsavgångar kommer dessutom att påverka branschen framöver vilket ytterligare förstärker behovet av arbetskraft på sikt. Livsmedelsförädlingsindustrin Livsmedelsförädlingsindustrin är stor och bred vilket gör att det är svårt att säga hur rekryteringsbehovet i stort ser ut. När man inom livsmedelssverige gjort intervjuer med personer inom näringen har man dock inte mötts av oro för branschen. I stort anser man att det råder balans. Ungefär 10 % av alla sysselsatta i Sverige verkar inom livsmedelssektorn på något sätt. Det motsvarar ca personer. Det är en stor och bred sektor. Rekryteringsbehovet inom de olika yrkeskategorierna Skogsnäringen Det råder inom skogsnäringen brist på skogsmaskinförare så väl nu som på sikt. Orsaken till att det råder brist är att det utbildas för få och att det råder konkurrens med andra branscher så som bygg- och vägentreprenad. Det har varit svårt att locka ungdomar till naturbruksgymnasierna för att utbilda sig inom skogsbruk (de som sen jobbar inom skogsvård och som skogsmaskinförare). En förklaring till det som framkommer i intervjuerna är att branschen pressats för hårt så att kraven på lönsamhet blivit orimligt höga vilket har skrämt bort folk från branschen. Enligt en av respondenterna är det kunderna som ställer orimliga krav vilket skadar branschen på sikt. Man menar att kunderna inte tar ett långsiktigt ansvar och lönsamhetskraven gör att man endast tar in anställda som presterar 100 procent. Uppfyller de inte kraven avskedas dem och man gör hellre jobbet själv. Arbetsbelastningen blir ohållbar i längden och lockar generellt inte folk till att jobba inom branschen. Man har väldigt höga krav på kundsidan och hälften av alla entreprenörer har dåliga siffror på grund av detta. Knappt en tredjedel av alla skogsentreprenörer har en acceptabel ekonomi. Branschen är inte villig att betala för kompetensen. Så den stora frågan är inte hur vi ska lösa problemet utan vad som är orsaken till problemet. Sidan 9 av 40

10 Inom näringen råder det brist på folk inom skogsvården, vilket är det yrke som ställer lägst krav på utbildning. Detta har man löst genom att ta in utländsk arbetskraft, vilket är möjligt eftersom språkkunskaperna inte är avgörande för arbetet. Man frågar sig dock inom näringen hur hållbar denna strategi är på sikt. Orsaken till att man börjat ta in utländsk arbetskraft är enligt intervjuerna de hårda kraven på lönsamheten inom näringen. Lönsamhetskraven har gjort att många av de större aktörer på marknaden styrt mot centrala upphandlingar och då det råder brist på arbetskraft i Sverige har man sökt sig till utlandet för att fylla behovet. Dessa yrken är säsongsarbeten och har tidigare varit en möjlig inkörsport för ungdomar att komma in i och i kontakt med branschen. I och med de centrala upphandlingarna har den möjligheten försvunnit vilket enligt en av respondenterna sannolikt kan ha medfört att färre söker sig till yrken inom näringen. Vad det gäller tjänstemännen råder det balans. Där utbildas det tillräckligt med folk och här finns ingen direkt konkurrens från andra branscher. För tjänstemännen har man enligt en av respondenterna lyckats behålla attraktiviteten i yrket genom att erbjuda konkurrenskraftiga löner och möjligheter till att utvecklas inom yrket och att göra karriär. Här har det varit möjligt att byta jobb inom det egna företaget eller att gå till andra arbetsgivare som har varit moroten, dels har man höjt lönerna och hela tiden kunnat börja med nya arbetsuppgifter om man inte har varit nöjd med det man har haft. Den möjligheten har inte funnits på samma sätt för en entreprenör eller maskinförare. Det varierar vilken påverkan man ser att pensionsavgångarna kommer att ha på näringen. Generellt tror man dock inte att det är ett stort problem. Svårigheterna ligger snarare i att locka folk till att utbilda sig och att söka jobb och att få dem att stanna i branschen. Det finns inga yrken i nuläget som inte behöver finnas kvar. De som inte behöver finnas har redan rationaliserats bort och mycket handlar om att det är datorer, annan teknik och maskiner som tagit över. Möjligen kan den tekniska utvecklingen på sikt göra att ytterligare rationaliseringar kommer att genomföras. Det handlar dock om ett längre perspektiv. Jordbruksnäringen I nuläget råder relativ balans inom näringen men med anledning av tillväxten inom branschen finns det på sikt behov inom de flesta yrken. Bland agronomerna finns enligt en av respondenterna en stor flexibilitet på arbetsmarknaden vilket både skapar möjligheter (tillgång på arbetskraft) och problem (brist på arbetskraft). Dels finns det ett stort spann av befintliga yrken som de kan välja mellan dels finns det stora möjligheter att skapa egna arbetstillfällen. Sidan 10 av 40

11 Utbildningar inom biologi är populära och det finns en ganska stor flexibilitet inom området man kan jobba inom många olika områden. Agronomerna kan inrikta sig på många olika områden och ekonomagronomerna t.ex. kan jobba inom bankvärlden, som konsulter det finns ett stort spann och flexibilitet. Så om det inte finns jobb inom branschen kan man ganska lätt byta till en närliggande och om det finns stor efterfrågan på arbetskraft kan man fylla det genom kompetens från närliggande branscher i sin tur. Särskilt entreprenadsidan nämns som en expansiv näringsverksamhet. Inom det området kommer det att finnas ett ökat behov av arbetskraft. Bland agronomerna råder det enligt en av respondenterna brist på växtodlingsoch ekonomagronomer i nuläget och på sikt. Däremot råder det överskott på landsbygdsagronomer. Enligt en annan respondent råder det balans generellt bland agronomerna. För lantmästare råder det balans. En av respondenterna resonerar kring att det på sikt skulle kunna bli så att lantmästaryrket närmar sig agronomerna utbildningsmässigt, det vill säga att man ställer högre krav på utbildningen. Trenden generellt i samhället går åt det hållet och det skulle kunna bli så med denna utbildning. För hortonomer råder det balans men man frågar sig hur söktrycket är för dessa utbildningar. Just söktrycket är ett problem inom de utbildningar som har med lantbruksteknik att göra. Det är för få studenter som söker dessa utbildningar. Vad det gäller växtodlare inom näringen råder det brist. Generellt för utbildningarna som läses på naturbruksgymnasier råder det stor brist. Man räknar med att det behöver utökas med mellan utbildningsplatser för att fylla behovet. Inom lantbruket är det enligt vissa respondenter en relativt hög medelålder och pensionsavgångarna kommer inom en ganska snar framtid att vara stora vilket skapar nya arbetstillfällen. Även inom entreprenad och på olika chefsnivåer är medelåldern hög. Generellt är man dock överens om att det inte kommer att vara ett stort problem att fylla dessa platser. Yrkeskåren bland dem som jobbar som rådgivare är till motsats mot ovan en yrkeskår där många yngre arbetar. Man ser inte att det finns yrken inom näringen som inte behöver finnas kvar. Möjligen skulle yrken där man saknar utbildning kunna försvinna eftersom det krävs alltmer utbildning då näringen blir mer och mer avancerad. Det handlar i stort snarare om att de befintliga utbildningarna behöver ligga i framkant. Utvecklingen i branschen gör att det krävs en ökad professionalism. Sidan 11 av 40

12 Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Behovet av utbildad personal inom fiskodling och förädling är stort och behovet är större än vad man klarar av att utbilda personer inom området. Det medför att företagen har fått anställa outbildad arbetskraft. Näringen är liten, men har vuxit fort. Enligt en respondent har ökningen de senaste 3-4 åren varit mycket kraftig. Arbetsförmedlingen har inte förstått det ökade behovet inom näringen. De skickar inte personer på den nuvarande yrkesutbildningen i den utsträckning som skulle behövas. Bland fiskodlarna är medelåldern hög. Många är enligt en av respondenterna mellan 60 och 70 år och generationsväxlingen är en utmaning. Få vill ta över familjeföretagen. Intresset för att köpa fiskodlarföretag är dessutom begränsat eftersom det oftast inte finns några värden i verksamheten. Inom övriga gröna näringar finns värden i byggnader, mark, skog, etc. men inom fiskodlingen är det oftast arrenden. En annan förklaring till näringens låga attraktionskraft tror en av respondenterna är avsaknaden av glamour i branschen. Man är inte känd för att tjäna mycket pengar på kort tid. Att starta en fiskodling kräver en massa pengar. Både utrustning och tillståndsprocess kostar mycket. För en ung person som inte har de tillgångar som krävs kan det vara svårt. Däremot är intresset för att bli sportfiskeguide mot turism stort bland ungdomen. Fler behöver utbildas såväl på gymnasial nivå som på universitetsnivå. Man eftersöker en specifik utbildning inom vattenbruk på naturbruksgymnasierna. Förutom att väcka intresset för näringen skulle det göra att steget till att fortsätta utbilda sig inom näringen blev enkelt och naturligt. Det finns ett visst sug i norra Sverige av utbildat folk. Sätt 3 på skalan. Det är mycket svårt, näst intill omöjligt, att hitta utbildad arbetskraft från Sverige. Det är nästan hopplöst. I stället tar man in utbildad arbetskraft från Norge och Finland. Det beror på att vi inte har satsat på utbildning inom vårt område. Vi släpar efter. Detta kommer att bli ännu mer märkbart om eller när branschen tar fart. Situationen för fiskerikonsulenterna beror enligt en av respondenterna på hur näringen utvecklas, vilket i sin tur beror på departementet. Om utvecklingen sker enligt det som håller på att skisseras om nu räknar man med att behovet kommer vara mycket stort i och med att näringen kommer att ta fart. Då kommer det att bli brist på folk. Om planerna förändras tror man att branschen kommer att stagnera så väl på kort och som lång sikt. Sidan 12 av 40

13 Rekryteringsbehovet är i stort sett i balans vad det gäller fiskberedning förutsatt att utvecklingen fortsätter. Inom branschen sker effektiviseringar och rationaliseringar vilket gör att det krävs mindre arbetskraft. Det gäller också för näringen att vara konkurrenskraftig gentemot andra köttvaror. Mat måste ju alla ha, men det gäller att hävda oss från kyckling och kött. Sjömaten har framtiden framför sig. Vi har här en försäljningsökning med någon procentenhet per år. Det scenariot kommer att fortsätta några år framåt. Det blir allt viktigare med närproducerat, sustainability och att produkterna är miljömärkta. Pensionsavgångarna för de som jobbar med fiskberedning är i förhållande till övriga arbetsmarknaden normala. För fiskarna sker det två större förändringar. Dels har det skett en strukturomvandling med anledning av ny lagstiftning som möjliggjort sammanslagningar av företag. Totalt 80 fartyg ska bli mellan fartyg. Man räknar med att det planar ut om ett till två år. Samtidigt har kvoterna ändrats så att de är knutna till båtarna istället för att vara kollektivt fördelade. Dessutom har det skett bortfall på grund av åldersavgångar. För att täcka behovet av fiskare räknar man med att det kommer att behövas personer per år de närmaste två åren. Därefter när strukturomvandlingen har planat ut kommer det räcka med 100 per år. De senaste åren har behovet legat på samtidigt som bortfallet varit större vilket har gjort att underskottet har summerats från år till år. Det är brist på utbildningsplatser för fiskare. Näringen behöver utbilda fler än det finns platser till. Man räknar med att det skulle behöva utökas med 50 platser per år. Marina frågor har blivit alltmer populära vilket gör att man har gott hopp om att folk söker sig till näringen. Det är dock viktigt att man får rätt folk till yrket eftersom det är ett fysiskt krävande jobb. Att arbeta som fiskare är tungt, mörkt, kallt, blött och blåsigt. Alltid! Generellt har det varit så inom branschen att de som stannat är de om växt upp med fiske i sin närhet. De som kommit utifrån har inte blivit långvariga inom yrket. Man är inom näringen överens om att de yrken som finns behövs. De rationaliseringar som krävts har redan genomförts. Idag sköts mycket med hjälp av maskiner och annan teknik men att effektivisera det ytterligare ser man vare sig som önskvärt eller möjligt. Sidan 13 av 40

14 Djurhälsopersonal Bland djursjukvårdarna är kraven på legitimation en utmaning. Många arbetsgivare ser den nya legitimeringen som ett problem medan man inom näringen välkomnar de högre kraven. Dels har de personal som inte orkar, vill eller har lust att ta legitimationen. De känner ett motstånd till att läsa. Arbetsgivarna hävdar nog att lagen gör att de tappar kompetens. Det är främst gamla damer som har jobbat länge som är negativt inställda och ej vill ta legitimation. Många av dem har jobbat i över 35 år, varit lärare eller tagit hand om elever på praktik från Skara. När man är legitimerad får du större ansvar, fler rättigheter och skyldigheter. Det i sin tur ställer krav på högre lön. För att personal ska utbilda sig kostar pengar. Om de blir av med erfaren personal genererar det kostnader för att anställa ny personal (som är dyrare, eftersom de är legitimerade). Arbetsgivarna tycker det är pest. Enligt lag är arbetsgivarna inte skyldiga att betala legitimeringen för sina anställda. Och det finns inga krav på att de ska utföra det på arbetstid. De flesta betalar själva. Totalt går legitimeringen på ca kr (tentamen och administrativ avgift hos jordbruksverket). Det krävs inte några kompletterande högskolestudier i Skara och de behöver inte ta studielån) Som du förstår är jag positivt inställd till förändringen. För oss som anser att det är något positivt tycker att det ser bra ut för branschen. Det ökar kvaliteten. Men du kommer inte få samma svar från arbetsgivarna. Det framkommer i intervjuerna att det råder balans för djursjukskötare. En av respondenterna uppger att arbetsgivarna tror att det blir katastrof 2014, själv tror respondenten att det blir en brist tillfälligt eftersom behovet kommer att bli mindre på sikt. Detta gäller generellt både för djursjukvårdare och för djursjukskötare. Det kommer att finnas färre arbetstillfällen eftersom arbetsmarknaden kommer att bli något mer begränsad i och med de högre kraven. Man behöver utöka antalet platser på högskolan och förlägga dem på fler ställen. Nu examineras 40 stycken legitimerade djursjukskötare per år, vilket man anser är för lite. Behovet kommer att vara stort. Det är samma sak för djurvårdare. Denna utbildning har dock en annan karaktär och det finns en rad olika inriktningar. Det är heller inte säkert att de som är klara med utbildningen kommer att jobba som djurvårdare. Pensionsavgångar är generellt inte något problem inom yrkeskategorierna. De som arbetar i branschen är unga. Inom de yrken som är fysiskt krävande, det vill säga arbete med stora djur, arbetar man dessutom sällan till pensionsålder. Antal arbetstillfällen bedöms ligga mer eller mindre konstant. Ungefär 100 jobb om året läggs ut och omsättning på personal är liten. Många jobb kommer till genom Sidan 14 av 40

15 kontakter och man måste dock vara beredd att flytta sig då jobben finns spridda över landet. Vad det gäller veterinärer råder det balans. Det finns tillräckligt med utbildat folk i förhållande till jobben på marknaden. På längre sikt finns det dock enligt en av respondenterna tecken på att näringen går mot en överetablering, vilket beror på att det kommer in omkring 200 utländska veterinärer om året till Sverige. Även ute i Europa finns det tendenser av överetablering. De flesta inriktar sig mot smådjur, färre emot animalieproducerande djur (kor, grisar etc.). Risken för överetablering är därför mindre inom den senare kategorin. Hästnäringen Inom hästnäringen bedömer man att det kommer att finnas ett ökat behov av hovslagare, körentreprenörer, tränare på ridsidan (både på ridskolor och för fristående tränare), unghästutbildare och beridare, det vill säga den person som tar hand om hästen och utbildar hästen till den högsta utbildningsnivån. För uppfödare kommer inte behovet att växa, snarare minska. Näringen är dock konjunkturkänslig Hästar är ju inte direkt ett basalt behov, det finner sig lite högre upp i behovshierarkin än hyra och mat. Att en lågkonjunktur slår mot oss råder det ingen tvekan om. Det finns en högre utbildning inom näringen, hippolog och för den bedömer man att det råder balans. Utbildningen hanteras av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Därutöver tillkommer nya verksamheter som växer fram inom hästturism, vilka kommer att växa ytterligare. En annan kategori som växer på de nya marknaderna är körentreprenörer, det vill säga kuskar. Det är ett yrke som är på väg tillbaka med anledning av att exempelvis kommunen anlitar hästföretag för att klippa gräsmattor, hämta sopor samt utföra viss skogsröjning. Inom detta område kommer en utbildning att startas. De större yrkeskategorierna har relativt hög personalomsättning till följd av att det är genomgångsyrken och där blir det naturligt ständig nyrekrytering. Inom näringen är det för flera av yrkena vanligt förekommande att man både har yrket som hobby och näringsverksamhet och alla som utbildar sig arbetar inte med yrket. Det gör att antalet utbildningsplatser blir svårbedömt. En generell bedömning är att det för ridlärare, hästskötare och hovslagare finns ett stort till medelstort behov. Behovet av tränare, körentreprenörer, unghästutbildare är medelstort, för kategori beridare är behovet litet. Samtidigt som det finns behov av utbildade inom näringen framkommer det i intervjuerna att det inom friskolesektorn finns tendens till att vissa skolor har för många utbildningsplatser i förhållande till intresse och reella arbetstillfällen, vilket Sidan 15 av 40

16 resulterar i att man har svårt att fylla platserna. Några/ett antal gymnasieutbildningar kommer att läggas ner. Pensionsavgångar är generellt inte ett problem inom näringen, bland annat på grund av att flera yrken är så kallade genomgångsyrken. Det är till exempel få hästskötare som går i pension. För ridlärare är det fler pensionsavgångar, omkring 5-10 procent. Respondenterna bedömer generellt sett att antal arbetstillfällen inom näringen kommer vara medelgoda till goda och det kommer vara balanserat i förhållande till arbetskraften båda i nuläget och på sikt. Man bedömer inte att det finns yrkeskategorier som inte behöver finnas kvar inom näringen. Trädgårdsnäringen Inom trädgårdsnäringen är det ett mycket stort rekryteringsbehov. Detta gäller på lång och kort sikt. Man har problem med att hitta tillräckligt med folk för att fylla behovet på arbetsmarknaden. Näringen är till stor del säsongsrelaterad och man tar till stor del in folk från andra länder som arbetar tillfälligt. För följande yrken råder det mycket stort eller stort underskott: Trädgårdsanläggning Skötsel av utemiljö Arbetsledare Egen företagare/platschef Trädgårdsanläggning (yrkesarbetare) Skötsel utemiljö För park och anläggning är det avhängigt på hur branscherna utvecklas. Som det ser ut nu ökar behovet. Om den utvecklingen fortsätter kommer det att behövs mer folk. Uppskattningsvis behöver ytterligare ett hundratal utbildas per år inom näringen. En förklaring till bristen är att man har haft stora svårigheter att attrahera studenter. Det är för få som söker och man behöver göra en satsning för att locka ungdomar till branschen. Pensionsavgångarna är och kommer vara stora, uppskattningsvis 20 procent kommer att gå i pension både på kort och på lång sikt. En av respondenterna ser stor potential inom näringen och att man skulle kunna skapa många nya arbetstillfällen. Sidan 16 av 40

17 Inom park och anläggning skulle vi kunna ta mycket större marknadsandelar. Vi är på gång att göra det. Det har ökat enormt. Livsmedelsförädlingsindustrin Liksom nämnts ovan är det en stor bransch med många olika yrken och utbildningar därför är det svårt att bedöma kompetens och försörjningsbehovet, både generellt och för de olika yrkena/utbildningarna. För mer exakta uppgifter hänvisas i intervjun till Sveriges Restaurang och Hotellföretagare (SHR), Livsmedelsföretagen (LI) och fackförbundet SACO. Se även rapporten Utbildning, synlighet Attraktionskraft viktiga faktorer för livsmedelsbranschens utveckling av Pernilla Johnsson och Ingela Hallberg. Det finns inom näringen 60 högskoleutbildningar som motsvarar lika många yrkeskategorier och det råder balans för flertalet av yrkeskategorierna. Inom kategorin mat/turism är det ett visst överskott. För dietister kommer efterfrågan att öka eftersom de även kommer att behövas inom industrin. För agronomer råder det generellt sett balans. Av de olika inriktningar som finns (livsmedel, mark & växt, djur, ekonomi) har de med ekonomiinriktning lättast att få jobb. Generellt råder det balans för agronomer, men framöver kan det uppstå viss brist. Nu och framöver behövs folk inom livsmedelskontroll. Där råder brist både på folk och på kompetens. För mer information, se sidorna i Rapporten (information från Saco och Arbetsförmedlingen om arbetsmarknaden). Sammanfattningsvis råder balans nu och framöver. Generellt sett är det en sektor med många lågutbildade personer och för att klara av konkurrensen framöver krävs det fler akademiker, i syfte att höja nivån. Det vore dessutom önskvärt att få in mer/fler akademiska utbildningar för att förbättra processteknik och kvalitet. Ungefär 10 procent av alla sysselsatta i Sverige verkar inom livsmedelssektorn på något sätt. Det är en stor och bred sektor om cirka personer. Behovet minskar till följd av rationaliseringar, men nya behov och inriktningar växer också fram. T ex gastronomer/kockar arbetar numera även inom livsmedelsindustrin och i butiker. Mathantverk är något som också växer. Närproducerat/lokalproducerat, mat med identitet är också områden där det sker mycket. Vi befinner oss i en brytpunkt, vilket är både svårt och spännande. Nuvarande statistik hjälper inte så mycket. Det finns enligt respondenten inga yrken inom näringen som inte behöver finnas kvar. Sidan 17 av 40

18 Kunskapsbehovet inom näringen Kunskap som efterfrågas på kort och lång sikt Skogsnäringen Kunskapsnivån bland de teoretiska utbildningarna ligger på en bra nivå enligt de flesta respondenterna. Det som behövs mer av inom utbildningarna är praktisk kunskap och möjligheter till praktik i utbildningen. För de gymnasiala utbildningarna efterfrågas så väl på kort som lång sikt kunskaper i biologi, teknik, data och företagsekonomi. I synnerhet är behovet av kunskap i företagsekonomi och entreprenörskap stort eftersom många blir egna företagare. Även för de som är anställda anses det vara viktigt med företagsekonomi eftersom det ger en ökad kunskap, förståelse och känsla av delaktighet. En annan viktig del inom företagsekonomin är ledarskap. För att göra näringen attraktiv behöver det finnas goda ledare som har förmåga att motivera och engagera sin anställda. Inom de gymnasiala utbildningarna har man satsat mycket på att erbjuda eleverna praktik. Trots detta finns det behov av mer och bättre praktik. De hårda kraven på lönsamhet har gjort att det är svårt att hitta praktikplatser. Få har tid och ekonomisk möjlighet att ta emot praktikanter vilket är ett problem. Lärlingsplatser är däremot inte aktuellt inom näringen. En av respondenterna uppger att de praktiska kunskaperna för dem som är skogsmaskinförare har varit bristande. För att komma till rätta med det har man infört ett så kallat gymnasiearbete där eleverna ska visa att de kan tillämpa kunskaperna i en viss arbetssituation. Jordbruksnäringen Den kunskap som efterfrågas såväl på kort som på lång sikt är kunskap om miljö, entreprenörskap, ekonomi och ledarskap. Miljö är en stor och viktig fråga inom näringen. Ett område som växer är förnyelsebar energiproduktion och något som blir alltmer viktigt är även anpassningsutveckling inför klimatförändringar. Många driver företag och det ställs allt högre krav på företagarna vilket gör att det krävs kunskap inom företagande såväl beträffande ekonomiska som mer organisatoriska delar. För att fylla behovet idag har man fått ta in arbetskraft från Danmark. Det har då handlat om driftsledare för stora gårdar där man inte funnit tillräckligt kompetent arbetskraft i Sverige. Även kunskap som har att göra med omvärldsbevakning och behovsanalyser efterfrågas. Entreprenörskap måste lyftas fram. Kunskap inom omvärldsbevakning och behovsanalyser behövs. Det gäller att kunna förstå hur påverkar det här mig, Sidan 18 av 40

19 mitt arbete och mitt företag. Idag gäller det att vara snabbfotad och kunna anpassa sig efter marknaden. Förutom ovan nämnda kunskaper är det viktigt med en bra bas inom jordbruk både för dem som rent praktiskt arbetar inom näringen och de som är tjänstemän. I och med att tekniken har utvecklats krävs även alltmer teknisk kunskap inom näringen, varför det finns behov av datakunskap och liknande. För de som jobbar som rådgivare saknas enligt en av respondenterna kunskap inom kommunikation. För detta yrke saknas även en mer beteendevetenskaplig grund som behövs i kontakten med kunderna. Vi saknar kommunikations- och rådgivningslära. Det finns, men det är mer eller mindre omöjligt att kombinera den med övrig utbildning rent schemamässigt. Det borde finnas ett tillägg. Idag är det ingen obligatorisk utbildning och få rådgivare har läst kommunikations- och rådgivningslära. Det bör finnas mer samhällsvetenskapliga inriktningar såsom beteendevetenskap om man ska arbeta som rådgivare. Detta finns i mycket liten utsträckning idag. Kontakten med kunden är oerhört viktig och det behövs betydligt mer kunskap om hur människan fungerar. Efterfrågan på möjligheter till praktik inom utbildningarna är stor. Inom de gymnasiala utbildningarna har man lyckats bättre med satsningen medan det inom de teoretiska utbildningarna finns ett större behov att fylla. Effektivisering, rationalisering och höga krav på lönsamhet inom näringen gör det svårt att hitta praktikplatser. Dessutom är många småföretagare vilket begränsar deras ekonomiska och tidsmässiga möjligheter att ta emot praktikanter. Det anses vara viktigt med praktik både för de som arbetar som tjänsteman och de som arbetar mer direkt i det praktiska jordbruket. För dem som arbetar som tjänstemän är det viktigt för förtroendet att man har dessa kunskaper. Det vi saknar är praktik. Vi har för lite praktisk kompetens. Många som börjar jobba kommer direkt från en skolmiljö och saknar praktisk bakgrund. För oss är det ett problem. För att kunna lyckas som rådgivare måste du kunna inge förtroende, vilket är svårt att inge om man inte har praktisk erfarenhet. För kunskapsöverföring mellan näringslivet och utbildningarna är det viktigt att man utvecklar samarbetet mellan dessa parter. Vi måste hitta bra modeller att förbättra och utöka samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetslivet. Naturbruksgymnasier är bra på detta. Vi bör imitera det till högskolan. Och man bör invitera näringslivet till högskolan Sidan 19 av 40

20 som ex föreläsare och som rådgivande organ till hur utbildningarna skall bedrivas. Det är på gång på SLU. Kopplingen till praktik är ett problem hos SLU. Få lärare och forskare har tillräcklig kunskap om näringen. De har oftast en för teoretisk bakgrund. En tillämpad och praktisk inriktning saknas. Exempelvis finns det ingen professor inom markväxt som har kopplingar till näringen. Kanske det är en orsak varför det finns lite intresse för studenter att läsa denna inriktning. För de som vill byta yrke inom näringen och som behöver grundläggande kompletteringar är det problem. Om personen redan har gymnasiekompetens gör regelverket idag att man inte kan komma in på naturbruksgymnasium. Människor från andra näringar som vill gå in i våra näringar, vi kallar de för yrkesbytare, behöver grundläggande komplettering för att kunna läsa vidare. Det rör sig om ca hundratalet personer om året. Om en sådan person redan har en gymnasieutbildning, kan den inte börja på ett naturbruksgymnasium. Och om personen vill börja på en yrkeshögskoleutbildning krävs just vissa näringsrelaterade kunskaper från ett naturbruksgymnasium. Låt oss säga att en person i 30-35årsåldern ärver en gård och vill utbilda sig till driftledare. Om personen redan har en gymnasieexamen kan han/hon inte gå på naturbruksgymnasiet pga. regelverket. Och eftersom han/hon inte har gått på naturbruksgymnasiet saknar personen i fråga grundkompetens för att komma in på en yrkeshögskola. En lösning hade varit att ge en kort komplettering på en YH (yrkeshögskola), men det tillåter tyvärr inte regelverket idag. Det är alltså ett problem kopplat till de s.k. yrkesbytarna. Det blir alltmer internationell reglering, kvalitetssäkring, certifieringssystem etc. inom näringen. Det kräver mer administration vilket ger en ny dimension till de jobb som existerar och det ger även nya arbetstillfällen. Det behövs folk som kan detta område och det kommer i sin tur också kräva mer språkkunskaper, engelska är en förutsättning. Fisk/Vattenbruk/Fiskberedning Inom fiskenäringen behövs det ökad kunskap inom produktionsdelen. På högre nivå, den centrala nivån (centralt i näringen och inom statlig förvaltning), och i regionala organisationer efterfrågas företrädelsevis universitetsutbildade. Det kan exempelvis vara biologer, veterinärer och agronomer. Enligt en av respondenterna spelar miljö och etik inom de gröna näringarna generellt sett en allt större roll. Miljömärkning är viktigt och det krävs kunskap kring det. Fiskenäringen är teknikintensiv och det krävs även teknisk kompetens. Sidan 20 av 40

21 Man anser att både teori och praktik behövs så väl för de gymnasiala som de eftergymnasiala utbildningarna. Det råder dock delade meningar om det är balans mellan teori och praktik eller om det är brist på praktik. En av respondenterna uppger att många som har tjänster i statliga verk saknar praktisk erfarenhet. Inom de gymnasiala utbildningarna skulle man gärna se att det fanns möjligheter till lärlingsplatser. De som har en akademisk examen har en bra kunskapsnivå. De som tar examen är mycket eftertraktade. På gymnasienivå (naturbruksgymnasium) anser man att nivån på lärarna är blandad. Generellt saknar de praktisk erfarenhet och utbildningen är lite tunn. Det saknas baskunskaper, exempelvis allmänna baskunskaper inom biologi. För utbildningen inom fiskförädling fokuserar man på odling. Förädlingsområdet saknas (hur man röker, gravar etc.). Det behövs utbildningsinsatser inom förädlingsprocessen. Dessutom behövs kompetens inom arbetsledning, entreprenörskap och företagsekonomi. Önskemål finns vidare om bättre livsmedelsteknikutbildning. För fiskarna efterfrågas mer praktik i synnerhet vad det gäller själva fisket att få upp fisk ur havet. Det finns ingen teori som kan lära ut detta utan det måste läras och erfaras på plats. I övrigt behövs teoretisk kunskap om havet och om hur fartygen fungerar. Det behövs också säkerhetsutbildning. Lärlingsplatser är mycket viktigt för yrket och det behövs dubbel så många som erbjuds idag. Den senaste tiden har det blivit mer och mer vanligt att fiskare kontaktar forskare för samarbete. Detta är en utveckling som man välkomnar inom näringen och som man hoppas kommer utvecklas ytterligare. Det är viktigt för näringen att man utbyter erfarenheter och kunskap. Mycket kunskap kan också överföras från dem som har lång erfarenhet i yrket och det är viktigt att man uppmuntrar den kunskapsöverföringen mellan generationer. Ett problem är att många unga inte vill ta över de familjeföretag som finns i branschen. Enligt en av respondenterna är endast cirka 50 procent intresserade av att ta över. I och med strukturomvandlingen har man förhoppningar om att trenden kommer att vända då det ger ökade förutsättningar att ge en god ekonomi som fiskare. Djurhälsopersonal Djursjukskötarutbildningen har den högsta antagningspoängen i hela Sverige (högre än läkar- och veterinärlinjen). Det är en eftertraktad linje och är en av top-10 utbildningarna i Sverige. Det är mycket svårt att komma in på linjen idag och det finns ett starkt söktryck. Legitimeringen ses enligt en av respondenterna som en viktig grundbult inom näringen vad det gäller djursjukvårdare. Men den nya legitimationen har mött olika intresse inom olika grupper. Sidan 21 av 40

22 Arbetsgivarna ser den nya legitimeringen som ett problem. Dels har de personal som inte orkar, vill eller har lust att ta legitimationen. De känner ett motstånd till att läsa. Arbetsgivarna hävdar nog att lagen gör att de tappar kompetens. Det är främst gamla damer som har jobbat länge som är negativt inställda och ej vill ta legitimation. Många av dem har jobbat i över 35 år, varit lärare eller tagit hand om elever på praktik från Skara. När man är legitimerad får du större ansvar, fler rättigheter och skyldigheter. Det i sin tur ställer krav på högre lön. För att personal ska utbilda sig kostar pengar. Om de blir av med erfaren personal genererar det kostnader för att anställa ny personal, som är dyrare, eftersom de är legitimerade. Arbetsgivarna tycker det är pest. Enligt lag är arbetsgivarna inte skyldiga att betala legitimeringen för sina anställda. Och det finns inga krav på att de ska utföra det på arbetstid. De flesta betalar själva. Totalt går legitimeringen på ca kr - tentamen och administrativ avgift hos jordbruksverket. Det krävs inte några kompletterande högskolestudier i Skara och de behöver inte ta studielån) Som du förstår är jag positivt inställd till förändringen. För oss som anser att det är något positivt tycker att det ser bra ut för branschen. Det ökar kvaliteten. Men du kommer inte få samma svar från arbetsgivarna. Även möjligheter till de fördjupningar som redan finns är viktiga (t ex anestesi och röntgentekniker). Det gäller vidare att man ser till att hålla sig uppdaterad på den senaste forskningen och kunskapen inom näringen. En annan viktig del är kundhantering. De som jobbar inom branschen måste vara serviceminded. Utbildningarna till djursjukvårdare och -skötare har en lång praktikperiod. Man anser dock att det skulle behövas mer praktik under utbildningen för djursjukskötare. Lärlingsplatser finns inom näringen och det fungerar bra. Det finns dock en tilläggslag som säger att man endast får utföra vissa moment innan man är legitimerad, vilket begränsar något. Det är bra, men det borde finnas en möjlighet att genomföra de andra momenten (de som man ej får genomföra innan man är legitimerad) under handledning à la veterinärlinjen. Det skulle finnas någon slags AT-tjänst. Enligt en av respondenterna anses de som klarat examen på övergångsreglerna samt har arbetslivserfarenhet, tagit tentan och utfört en momentlista med 64 punkter (t e x sätta kanyler, ge dropp) ha hög kompetens. De som kommer ut från Skara, det vill säga djursjukskötarna, anser man skulle behöva ha mer praktisk erfarenhet. Kunskapsnivån bland veterinärerna är generellt god. I intervjuerna framkommer dock att man är bekymrad över att den kliniska färdighetsträningen har minskat. På tio år har den minskat från tolv till fyra veckor. Tidigare fick veterinärerna träning på djur via Skara, där man hade många olika djur. Eleverna var där 3-4 veckor för att enbart jobba med djuren. Att få arbeta direkt med djuren är viktigt eftersom bedömningar och Sidan 22 av 40

23 diagnoser är grundläggande i yrket. Och i takt med utvecklingen mot mindre klinisk färdighetsträning får man allt mer medvetna djurägare som ställer högre krav på veterinärerna. Det finns enligt en av respondenterna tankar om att åter igen se över möjligheterna till AT-tjänstgöring bland veterinärerna. Inom den animalieproducerande delen av branschen står man inför en utmaning i och med den strukturomvandling som sker. Tendensen är att man går från små till stora enheter. Om man tidigare hade mjölkkor så har man idag Stordriften ställer högre krav på den som driver verksamheten och den personen ställer i sin tur högre krav på veterinärens kunskap och färdighet. Dessutom har skärpning av lagstiftningen gjort att man har starkare djurskyddskrav som måste följas. Förebyggande djurhälsovård blir enligt en av respondenterna allt viktigare inom veterinäryrket. I Europa diskuteras frågor som har att göra med global health vilket bland annat handlar om sjukdomar som smittar mellan djur och människor, antibiotikaresistens, nya sjukdomar som uppstår och smittskyddsberedskap. Även livsmedelssäkerhet och samverkan mellan ekologi och miljö kommer att bli allt viktigare inom yrket. Hästnäringen Generellt anser man att det inom näringen finns en bra kunskapsnivå. Dock anser en av respondenterna att det är varierad kvalitet på landets gymnasium. En del utbildningar har för låg nivå, eller har för låga krav på de som examineras. Och eftersom det har skett en stor tillväxt inom friskolesektorn finns tendens till för många utbildningsplatser i förhållande till intresse och reella arbetstillfällen. Skolorna har i vissa fall svårt att fylla sina platser. Det som man ser skulle behövas mer av är entreprenörskap och företagsekonomi kunskap om hur man driver en verksamhet på ett professionellt sätt. Många inom näringen har ett stort hjärta för hästar, men saknar de andra delarna för att driva en verksamhet. Det finns stor möjlighet att utveckla näringen inom detta område. Även hästkunskap, det vill säga hur man tar hand om hästen som biologisk varelse, finns det ett ökat behov av. Vad det gäller förhållandet teori och praktik i utbildningarna råder det balans så väl inom de gymnasiala som de eftergymnasiala utbildningarna. Det finns behov av lärlingsplatser men förhållandet elever antal lärlingsplatser är i balans. Trädgårdsnäringen Det som främst efterfrågas inom näringen är utbildning inom yrket över huvud taget. Den stora massan inom näringen saknar utbildning. Utöver det efterfrågas arbetsledarkunskaper för dem som jobbar som platschefer och har personalansvar, Sidan 23 av 40

24 företrädelsevis från akademiska studier. Arbetsledarna behöver också ha kunskaper inom ekonomi. Idag finns ingen sådan utbildning. Många inom näringen är egenföretagare och för dem efterfrågas kunskap inom företagande, ekonomi, entreprenörskap, arbetsmiljö, kundorientering och kunskap om marknaden inom näringen. Det ställs höga krav på företagarna att kunna anpassa sig till marknaden därför behövs också kunskap i omvärldsbevakning och behovsanalys. Det finns stort behov av praktik inom näringen. De som går naturbruksgymnasium får praktik men det behövs mer och fler platser. Inom Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser man generellt att det inom de gröna näringarna behövs praktik. En möjlighet är att erbjuda praktikplatser till dem som står utanför arbetsmarknaden och som är knutna till Arbetsförmedlingen. Det är ett sätt att nå grupper så som invandrare, sjukskrivna eller yngre arbetslösa och ge dem möjlighet att pröva på hur det är att jobba inom näringen. Samtidigt kommer fler i kontakt med näringen och man marknadsför landsbygden. Det framkommer dessutom av intervjuerna att det finns behov av lärlingsplatser och lärlingsanställningar. SLU:s Landskapsingenjörer anses enligt en av respondenterna sakna praktisk kunskap om hantverket. För att kunna fungera som egenföretagare eller platschefer måste de i nuläget lära sig det efter skolan. Kunskapsnivån inom den gamla skolan i gymnasiet anses enligt en av respondenterna vara varierad. Det finns dock förhoppningar om att det ska bli bättre i den nya yrkeshögskolan (YH). Livsmedelsförädlingsindustrin Generellt sett finns det ett behov av utbildningssamordning inom näringen. I nuläget saknas det ett samlat grepp. Det finns dessutom ett ökat behov av högre utbildning för att höja både kvalitet och status inom näringen. Enligt en av respondenterna finns det från en del håll inom näringen oro för att de grundläggande kunskaperna inom naturvetenskapen saknas eller är bristfälliga (matematik, kemi och fysik). I övrigt saknas kunskap inom ledarskap/affärsledning. Det finns också en efterfrågan på att kunskap inom ledarskap och affärsledning ska läggas in i flera av de högre utbildningarna. Näringen efterlyser mer utbyte mellan studenter och näringsliv, vilket är viktigt för att ge möjligheter till utbyte av kunskap och erfarenheter. Beträffande praktik är det i synnerhet agronomutbildningen på SLU som behöver mer praktik. I övrigt är det balans mellan teori och praktik inom utbildningarna. I stort råder det balans inom näringen för förhållandet antal utbildade och antal arbetstillfällen. Inom livsmedelskontroll behövs dock mer folk. Livsmedelskontrollant är ett genomgångsyrke och det finns också ett behov av att skapa bättre arbetsförhållanden i syfte att öka attraktiviteten för yrket. Sidan 24 av 40

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA

15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA 15 punkter JOBB TILL ALLA UNGA - Alla under 25 år ska erbjudas vägledning, jobb, utbildning eller traineeplats från första dagen av arbetslöshet Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Örebro 2 (8) Jobb

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen Rekryteringsbehov i s medlemsföretag t o m våren 2020 är bransch- och arbetsgivarorganisationen för den grafiska industrin. Våra 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda utvecklar, förpackar och distribuerar

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNINGAR HÖSTEN 2011 DJURVÅRD LANTBRUK

NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNINGAR HÖSTEN 2011 DJURVÅRD LANTBRUK NATURBRUKSPROGRAMMET INRIKTNINGAR HÖSTEN 2011 DJURVÅRD LANTBRUK GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN OCH PROGRAMGEMENSAMMA KARAKTÄRSÄMNEN GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNEN 600 P Gemensamma kurser för alla yrkesförberedande

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

NYHETSBREV nr 23 2013

NYHETSBREV nr 23 2013 1 (7) Januari 2013 NYHETSBREV nr 23 2013 Välkommen till NYN:s nyhetsbrev som utkommer ca två gånger per år. Läs mer på Gröna Jobb Allmänt Året har precis börjat. Vi lägger 2012 till handlingarna och sammanfattar

Läs mer

Region Hallands naturbruksgymnasier, Nutid och framtid - frågor och svar

Region Hallands naturbruksgymnasier, Nutid och framtid - frågor och svar 1(6) 2014-03-04 Region Hallands naturbruksgymnasier, Nutid och framtid - frågor och svar Bakgrund Vilka skolor äger Region Halland? Region Halland äger och driver fyra skolor, varav två är naturbruksgymnasierna

Läs mer

Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet

Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2012-06-20 1 (5) Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Bakgrund Skolverket har tidigare föreskrivit om vilka kurser som ska ingå i gymnasieskolans

Läs mer

Bollerup. - mer än en vanlig skola

Bollerup. - mer än en vanlig skola Lisen och Peder kommer Ni att träffa ofta under Er tid på Bollerup! Bollerup - mer än en vanlig skola HÄSTUTBILDNINGAR PÅ BOLLERUP passar Dig som vill kombinera Dina studier med Ditt hästintresse. Du får

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Studievägar 2016. 415 studerande varav - 300 gymnasiestuderande - 25 gymnasiesärskola - 90 vuxenstuderande. Djurvård * Djurpark.

Studievägar 2016. 415 studerande varav - 300 gymnasiestuderande - 25 gymnasiesärskola - 90 vuxenstuderande. Djurvård * Djurpark. Studievägar 2016 Himmelstalundsgymnasiet 415 studerande varav - 300 gymnasiestuderande - 25 gymnasiesärskola - 90 vuxenstuderande Studievägar 2016 Djursjukvård Djurvård * Djurpark Trädgård * Florist Hund

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Jordbruksverket Enheten för veterinära frågor 551 82 JÖNKÖPING Remissvar: Behörighet 2010 2009-10-22 Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun

Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Kompetensbehovsanalys 2016 Företagen i Ljungby kommun Strategier för kompetensförsörjning Kompetensutveckling handlar dels om att nyttja tillgängliga resurser på bästa sätt, dels om att attrahera nya talanger

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Näringsliv och arbetsmarknad 30 31 Näringsliv och arbetsmarknad Det utbredda intresset för hästar i Sverige medför en stor efterfrågan på varor och tjänster knutna till svensk hästnäring. En hästägare

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad

Läs mer

Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna

Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna Dalarna 20140423 Kunskapslyft för fler jobb i Dalarna - ett län för kompetens och lärande socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Dalarna behöver mer kunskap och kompetens - inte mindre. Socialdemokraterna

Läs mer

Rekryteringsbehov inom grafiska branschen

Rekryteringsbehov inom grafiska branschen Rekryteringsbehov inom grafiska branschen Mars 2012 Henrik Rosengren, GFF 2012 1 Innehållsförteckning Metod och syfte 3 Sammanfattning 4 Rekryteringsbehovet totalt 7 Behov av tjänstemän 8 Behov av yrkesarbetare

Läs mer

Häst & Ridsport. Naturbruksprogrammet - Lantbruk. Läs mer på

Häst & Ridsport. Naturbruksprogrammet - Lantbruk. Läs mer på Häst & Ridsport Naturbruksprogrammet - Lantbruk Läs mer på www.ingelstorp.nu Årskurs 1 Året innehåller bl.a säkerhet, ergonomi, stallskötsel, sits- och balansträning Ditt första år på häst- och ridsport

Läs mer

Yttrande över Skolverkets redovisning av uppdraget gällande Naturbruksprogrammet (Dnr 2015:1247 samt 2016:268).

Yttrande över Skolverkets redovisning av uppdraget gällande Naturbruksprogrammet (Dnr 2015:1247 samt 2016:268). 2016-04-05 sid 1 (5) Skolverket Johan Hardstedt Yttrande över Skolverkets redovisning av uppdraget gällande Naturbruksprogrammet (Dnr 2015:1247 samt 2016:268). Bakgrund Skolverket har haft i uppdrag att

Läs mer

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla?

Läs mer

Lönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare

Lönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare Foto: Karolina Thorell R E S U LTAT Vet folk inte om att man finns så får man inga kunder Lönsamhet - en knäckfråga för hästföretagare Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har genomfört en undersökning

Läs mer

Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher

Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher Om undersökningen Målgrupp Antal intervjuer Metod, jobbcoacher anslutna till Arbetsförmedlingen, coach via TSL och handläggare vid Trygghetsrådet,

Läs mer

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1 Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete -02- vers 1 Om undersökningen: Chefer med personalansvar på företag med fler än tio anställda. 1 respondenter. Genomfördes med webbintervjuer. Genomförd

Läs mer

Rekryteringsundersökning

Rekryteringsundersökning Rekryteringsundersökning 2015 Rekryteringsbehovet inom trä- och möbelindustrin fram till 2020 TMF TRÄ & MÖBELFÖRETAGEN TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin

Läs mer

Viktiga debattutmaningar som handlar om skillnad i politiken och skillnad för Norrbotten.

Viktiga debattutmaningar som handlar om skillnad i politiken och skillnad för Norrbotten. 2 (11) Socialdemokraternas riksdagsledamöter avslutar en intensiv vår med en debattrunda med regeringen om utbildning och jobb. Under våren har riksdagsledamöterna gjort ett tjugotal besök i Norrbotten

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund Förord

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Djursjukvård. Naturbruksprogrammet - Djur. Läs mer på

Djursjukvård. Naturbruksprogrammet - Djur. Läs mer på Djursjukvård Naturbruksprogrammet - Djur Läs mer på www.ingelstad.nu Årskurs 1 Inblick i yrket, praktiska hälsoundersökningar, veterinärklinik Ditt första år på Djursjukvård Ditt första år ger dig grundläggande

Läs mer

HÄSTUTBILDNINGAR PÅ BOLLERUP

HÄSTUTBILDNINGAR PÅ BOLLERUP HÄSTUTBILDNINGAR PÅ BOLLERUP HÄSTUTBILNINGAR PÅ BOLLERUP passar Dig som vill kombinera Dina studier med Ditt hästintresse. Du får en god grund att stå på, oavsett om Du väljer att jobba direkt efter gymnasiet

Läs mer

Djurvård. Naturbruksprogrammet - Djur. Läs mer på

Djurvård. Naturbruksprogrammet - Djur. Läs mer på Djurvård Naturbruksprogrammet - Djur Läs mer på www.ingelstorp.nu Årskurs 1 Året innehåller bl.a djurskötsel, djurskydd, djurbeteenden, djurens biologi Ditt första år på djurvård Under ditt första år får

Läs mer

Uppdrag avseende åtgärder för att utbilda och ge praktik inom de gröna näringarna. Regeringsuppdrag

Uppdrag avseende åtgärder för att utbilda och ge praktik inom de gröna näringarna. Regeringsuppdrag Uppdrag avseende åtgärder för att utbilda och ge praktik inom de gröna näringarna Regeringsuppdrag Arbetsförmedlingen, 2016 Författare: Torbjörn Israelsson och Emma Thornström Datum: 2016-02-24 Diarienummer:

Läs mer

NYHETSBREV nr 22 2012

NYHETSBREV nr 22 2012 1 (10) Juli 2012 NYHETSBREV nr 22 2012 Välkommen till NYN:s nyhetsbrev som utkommer ca två gånger per år. Läs mer på Gröna Jobb Under perioden märks ett hårt tryck från utländsk arbetskraft som vill komma

Läs mer

Naturvetenskaplig profil

Naturvetenskaplig profil Naturvetenskaplig profil Naturbruksprogrammet - Djursjukvård, Hund eller Ridsport Läs mer på www.ingelstad.nu Årskurs 1 Första året innehåller bl.a anatomi, stökiometri, genetik, trigonometri Ditt första

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB

TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Lantbruk. Naturbruksprogrammet - Lantbruk. Läs mer på

Lantbruk. Naturbruksprogrammet - Lantbruk. Läs mer på Lantbruk Naturbruksprogrammet - Lantbruk Läs mer på www.ingelstorp.nu Årskurs 1 Året innehåller bl.a traktorkort, maskinkörning, grödor, djurraser Ditt första år på lantbruksutbildningen Under ditt första

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Tryggar branschens framtid

Tryggar branschens framtid Tryggar branschens framtid FU är en ideell förening som finansieras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter Arbetsgivarna Arbetstagarna Våra viktigaste kärnfrågor Kompetensförsörjning för branschen

Läs mer

Vretagymnasiet. 480 studerande varav gymnasiestuderande gymnasiesärskola vuxenstuderande

Vretagymnasiet. 480 studerande varav gymnasiestuderande gymnasiesärskola vuxenstuderande Vretagymnasiet 480 studerande varav - - - 335 gymnasiestuderande - - 15 gymnasiesärskola - 130 vuxenstuderande Studievägar 2017 Hästskötare ridning/trav* Inriktning Nationell idrottsutb ridning Djur Djurskötare*

Läs mer

Mångfald & integration

Mångfald & integration Mångfald & integration Öka kunskapen om mångfaldens betydelse för tillväxt och ekonomisk lönsamhet Nätverk Utbyta erfarenheter om metoder och aktiviteter för integration Nätverk Kartlägga nuläget i Norrbotten

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna.

Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. Ungas attityd till de gröna näringarna, vad vet vi idag? Attraktionskraft, kompetensbehov och utbildningsutbud för de gröna näringarna. » Befintligt material - Ungdomsbarometerns rapporter - Undersökningar

Läs mer

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011

Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen. Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Rapport Småföretagarnas tankar om företagarrollen Undersökning i FöretagarFörbundets medlemspanel september 2011 Fakta om undersökningen och om panelen Undersökningen genomfördes med webbenkäter, 14-19

Läs mer

Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010

Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010 Resultat av enkät till hippologstudenter med avgångsår 1996-2010 Innehållsförteckning Inledning... 1 Resultat... 1 Hippologprogrammet... 2 Arbetsliv... 3 Fortbildning... 6 Information... 7 Sammanfattning...

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på SVERIGE 2016 Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på gymnasiets fordons- och transportprogram. En rapport framtagen av Motorbranschens yrkesnämnder,

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

Hund. Naturbruksprogrammet - Djur. Läs mer på

Hund. Naturbruksprogrammet - Djur. Läs mer på Hund Naturbruksprogrammet - Djur Läs mer på www.ingelstad.nu Årskurs 1 Året innehåller bl.a hundens beteende, grundläggande fostran och träning, olika hundsporter, klipp och trim Ditt första år på hundutbildningen

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville

Läs mer

Kris i trädgårdsbranschen

Kris i trädgårdsbranschen Kris i trädgårdsbranschen Inledning Svenska kyrkan är en av de största arbetsgivarna i landet för trädgårdsarbetare. Dessutom är vi en stor köpare av olika typer av varor och tjänster inom trädgårdssektorn.

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Varumärkesmätning YH 2016

Varumärkesmätning YH 2016 OM UNDERSÖKNINGEN Varumärkesmätning YH 2016 En översikt av resultat och slutsatser Bakgrund och syfte med varumärkesmätningarna Myndigheten genomför sedan 2011 en varumärkesmätning. Mätningen har totalt

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT!

UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! UNG FÖRETAGSAMHET GER RESULTAT! Högre sannolikhet att UF-alumner startar företag har arbete 8-15 år efter gymnasiet Sannolikheten att UF-alumner når chefsposition jämfört med kontrollgruppen Skillnaden

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖREBRO LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Örebro län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer