FRAMÅT! UPPÅT! HITÅT! Hur går vi vidare med hållbara städer?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMÅT! UPPÅT! HITÅT! Hur går vi vidare med hållbara städer?"

Transkript

1 Dokumentation KONFERENS 8 MAJ 2014, NALEN, STOCKHOLM FRAMÅT! UPPÅT! HITÅT! Hur går vi vidare med hållbara städer? Illustration: Tobias Starck, Gatukontoret, Malmö stad Anteckningarna från konferensen är förda av Sara Rydeman, Dafni Sarakinis, Ellinor Scharin, Sofia Sjödin och Johanna Petersson, studenter från landskapsarkitektutbildningen på SLU Ultuna.

2 Hur går vi vidare med hållbara städer? Janna Valik, generaldirektör Boverket och Moderator Peter Örn, tidigare ordförande Delegationen för hållbara städer inleder dagen. Janna Valik, generaldirektör för Boverket, hälsar konferensdeltagarna välkomna. En bred publik från olika delar av branschen har samlats på Nalen, vilket representerar tvärvetenskapligheten i arbetet med hållbarhet. Dagens agenda går ut på att utbyta erfarenheter och prata om hur vi kan gå vidare med hållbara städer en hoppfull konferens som inleds med Jannas ord: Vi är här för att blicka framåt!. Delegationen för hållbara städer Peter Örn, konferensens moderator och tidigare ordföranden i Delegationen för hållbara städer, introducerar dagens konferens tillsammans med Janna. Delegationen för hållbara städer utgjorde en nationell plattform som skapade arenor, utrymme och kraftsamling för att på olika sätt stimulera en hållbar stadsutveckling. Efter det att delegationen avslutade sitt uppdrag i december 2012 har Boverket ansvar för uppföljning, stöttning och spridning av de hållbara stadsbyggnadsprojekt som fick ekonomiskt stöd av delegationen. Boverket har även anordnat ett antal dialogseminarier där ett fokus legat på frågan om det behövs en stadspolitik - en av delegationens viktiga slutsatser. Plattform för hållbara städer Janna beskriver hur Boverket arbetar med målområden, varav ett är hållbara städer. Mycket i frågan om hållbara städer handlar om att jobba tillsammans med andra myndigheter. Boverket är samordnande för ett nytt regeringsuppdrag; Plattform för hållbara städer, där de tillsammans med Statens energimyndighet, Tillväxtverket, Trafikverket och Naturvårdsverket gemensamt ska upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling. Janna berättar att det finns ett stort intresse både från allmänheten, branschen och myndigheter kring denna plattform och att det myndighetsgemensamma arbetet startar nästa dag, den 9 maj. De ofta så upptagna generaldirektörerna svarade alla med vändande mail. Hur vill vi leva idag och i framtiden? Janna menar att det offentliga rummets utformning och funktion står allt mer klar: Vi har lärt oss läxan av att förringa det offentliga rummets betydelse. Hon lyfter fram betydelsen av en vacker omgivning som vi vill värna om, och är glad över att god arkitektur finns med på regeringens agenda. Hon påpekar vikten av att sätta människan i centrum, tänka framåt och att forma staden efter människor och människors behov. Hur vill vi leva idag och i framtiden? Vad tycker vi är viktigt som medborgare i Sverige? Vad vill våra barn att vi ska göra nu för att de ska må bra i framtiden? Hon går vidare med människors viljor och behov, och kommer in på promenadstaden. Något som är klart och tydligt idag är stadsmänniskans vilja att gå. Är det inte möjligt att gå åker vi gärna kollektivt. Janna menar att det finns en tydlig vilja hos dagens stadsbor att gå ifrån bilismen, att många tar på sig joggingskorna till de fina arbetskläderna för att kunna gå raskt mellan möten. Hur vi kan gå vidare med att sätta människan i centrum i stadsutvecklingen istället för bilen återkommer vi till senare under dagen.

3 Vision Sverige 2025 Urbaniseringen ställer enorma krav på planeringen för en hållbar stadsutveckling, det är därför vi är här idag. fortsätter Janna, och visar en animerad film från Boverket. Filmen är en fördjupning av Boverkets Vision Sverige 2025, och gestaltar ett videosamtal från framtiden. En person från framtiden visar vilket samhälle som är möjligt, men förtydligar att den hållbara framtiden ställer krav på dagens planering. Karaktärerna i filmen berättar att vi behöver bra cykelvägar, effektiv kollektivtrafik, närhet till grönområden. De pratar om hur vi idag måste ta itu med bilberoendet och urbaniseringen, lyfta blicken och utveckla landsbygden och fler städer i Sverige. De menar att vi behöver utveckla urbana stationssamhällen med närhet till allt som den moderna människan behöver: Bebyggelse och infrastruktur måste gå hand i hand. Något som betonas i filmen är att vi kan inte satsa på allt och att vi behöver ta de beslut idag som krävs för att framtiden ska vara hållbar, även om dessa beslut ibland är obekväma. Efter filmklippet går Janna närmare in på de urbana stationssamhällena som nämns i filmen. Boverket ser framför sig tätorter som ger människor närhet till allt som är viktigt - funktionella och tillgängliga städer som fungerar för alla människor, i alla faser av livet. För att nå den hållbara staden menar Janna att det krävs ett helhetstänk, där alla aktörer - branschen, forskningen, politikerna, praktikerna med flera - kopplas samman och jobbar åt ett och samma håll. PBL för hållbara städer Janna lyfter även fram Boverkets arbete med Plan- och Bygglagen (PBL). Janna menar att PBL är ett mycket viktigt verktyg för hållbar stadsutveckling, bland annat då PBL skapar möjligheter för medborgarmedverkan. Boverket har fått i uppdrag att genomföra en kompetenssatsning för att upprätthålla kunskapsnivån och erbjuda erfarenhetsutbyte, eftersom kompetens och möjligheter inte alltid kommer till sin rätt i alla kommuner. Denna breddning av möjligheter för utbyte kommer Boverket att verka för. Janna ser frågan om staden som mångfacetterad en fråga som handlar om många olika människor och därmed även många olika behov. Men det finns en sak som förenar alla Även om vi tycker att olika saker är bra, så behöver vi alla känna oss hemma. Det är en känsla som Janna tycker ska finnas med när vi utvecklar städer. Hon lyfter komplexiteten i stadsutvecklingen och menar att det inte finns ett sätt eller en modell, därför behöver vi finna olika lösningar som kombinerar innovation och funktionalitet. Boverkets trendspaningar Slutningen rekommenderar Janna alla att läsa Zlatans bok. En bok som hon själv blev starkt rekommenderad, men var skeptisk till på grund av sitt ointresse för fotboll. Efter mycket eftertanke gav hon den ändå en chans. Hon beskriver boken som något som alla som sysslar med stadsutveckling borde läsa. Slutligen rundas introduktionen av med en liten trendspaning mellan Janna Valik och Peter Örn. Janna ser det offentliga rummet, helhetstänkande, dialog och flexibilitet som nyckelord för framtidens städer. Staden ska vara till för oss, inte vi för staden, säger hon och vill slå ett slag för att jobba på tvären, knyta ihop staden och arbeta över gränserna. Hon ser översiktsplanen som ett brett och bra verktyg för detta. Den första sessionen avslutas med orden: Dialog, dialog, dialog! Låt aldrig samtalet tystna.

4 Staden, staden, staden Hans Abrahamsson, docent vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, ger en entusiastisk och innehållsrik presentation om våra städers allt viktigare roll i den globala utvecklingen. Presentationen inleds med att Hans Abrahamsson tackar för att han fått komma till konferensen och bidra till det tvärvetenskapliga samtalet som Boverket arbetar med. Han ska under sin föreläsning ge sin syn ur ett fredsoch utvecklingsperspektiv, berätta om det spänningsfält som alla länder står inför och prata om hur städerna kan hantera det slagfält av sociala konflikter, utmaningar och komplexa frågor som vi står inför. Hans är ekonom i botten, men arbetar nu arbetar som freds- och utvecklingsforskare på Göteborgs universitet. Han berättar att han därför är påverkad av det ekonomiska regelverk som finns. Han har arbetat mycket inom globalt bistånd, och poängterar en förändring som skett under de senaste decennierna. Hans Abrahamsson påpekar liksom Janna Valik att hållbarheten har tre dimensioner; den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. En hållbar stad behöver dessa tre ben för att stå stadigt, liksom en pall behöver sina tre ben. Social hållbarhet Han går snabbt igenom fokusområdena på några av de senaste årens tunga rapporter från hållbarhetsområdet, däribland RIO, Marmot, UNDP, OECD i Malmö och årets rapport från IMF Marmotrapporten redovisar skillnader i förväntad livslängd beroende på var man bor, vilket vi kan se exempel på i Malmö. Människor som vuxit upp i Limhamn lever i genomsnitt 7 år längre än de som vuxit upp i Rosengård. Men medvetenheten om vad som behöver göras ökar. Hans fortsätter: I år klargjorde Internationella valutafonden att jämlikhet är en förutsättning för tillväxt. Av de länder som genomgick den Arabiska våren var det de länder som hade mest tillväxt som mötte revolutionen först (tillväxt behöver inte alltid betyda jämlikhet) det går inte att ignorera orättvisor och sociala problem. Hans berättar att det finns en politisk konsensus i att den sociala hållbarheten måste lyftas, att det blir allt mer tydligt att det inte går att uppnå ekonomisk hållbarhet utan att arbeta med den sociala. Så vad kan vi göra för att arbeta för Boverkets vision om hållbara städer? Vi måste fundera och tänka bredare, och det finns ett utrymme för detta. Hans talar om trygghet, folkhälsa, resilience (som kan översättas till motståndskraft mot negativa förändringar), mänskliga rättigheter och social sammanhållning som nyckelfaktorer. Glokalisering Hans menar att det finns tre processer som samverkar med att fläta ihop det lokala med globala: Globalisering, transnationell migration och urbanisering, och berättar om hur fördubblingen av den globala arbetsmarknaden ställer krav. Den transnationella migrationen innebär att människor lever sina vardagliga liv på flera håll samtidigt. Nationella produktionssystem ersätts av global nätverksproduktion. Sverige är Europas mest urbaniserade land, och vi har dessutom högst urbaniseringstakt i hela Europa. Om 50 år kommer 70 % av jordens befolkning att bo i städer. Hans berättar att den höga urbaniseringstakten leder till växande inkomst- och hälsoklyftor, och att vår allt mer sammanflätade värld står inför många utmaningar i och med samhällets ökade mångfald och människors varierande socioekonomiska förutsättningar.

5 Den stora omdaningen Hans berättar om den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv, och om förändringen som skett mellan aktörerna i det politiska rummet. Världens ekonomiska maktcentrum har flyttats österut, och detta nya centrum håller på att gå förbi det amerikanska, berättar Hans. Vi pratar om att den globala arbetsmarknaden håller på att förändras, vilket orsakar klyftor. Det ställer krav på att fördela kunskap. Varför ska kineser anställa en civilingenjör från Chalmers, när de kan producera bättre och billigare bilar själva? Vi står hela tiden inför en ny situation på arbetsmarknaden. Det är de problem vi står inför när det kommer till hållbarhet. Hans går djupare in på urbaniseringen, globaliseringen och de utmaningar som medföljer. Om 50 år kommer 70 % av jordens befolkning att bo i städer. Det är en ökad takt - växande inkomst- och hälsoklyftor. Han berättar att Stockholm fylls på med 2,5 busslaster med nya invånare varje dag. Sedan följer en fem minuters intensiv grundkurs i stadsvetenskap. Hans berättar engagerat om hur det politiska rummet har förändrats från Trettioåriga kriget fram till idag. Vi måste uppmärksamma att tillväxten sker i städer. Hans menar att det har att göra med utrymmet för innovation och kreativitet. Han poängterar det ömsesidiga beroendet mellan stad och landsbygd storstaden behöver sitt omland för sin livsmedelsförsörjning och för att växa. Innanförskapets effekt Hans går vidare med att berätta om den problematik som uppstår då samhället blir allt mer individualiserat. Problemet är inte utanförskap, det är innanförskap, det vill säga människans rädsla för att våga ta in mångfalden. Han beskriver den höga andelen ungdomar utan högskolebehörighet och utbildning som en tickande bomb. I Malmö säger man att 50 % är under 30 år, 60 % av dessa unga människor har ingen högskolebehörighet. Detta är delar av anledningen att man börjar sälja narkotika, skjuter på varandra. Men rörelsen är påverkbar, fortsätter Hans och tar upp tre viktiga synvändor: Vi måste ta tag i att minska innanförskapet, och börja se insatstjänster i den sociala hållbarheten som investeringar snarare än kostnader. Vi måste ifrågasätta sambandet mellan tillväxt och välfärd, och inse att välfärd och social hållbarhet är förutsättningar för en ökad ekonomisk tillväxt. Vi behöver synliggöra och hantera målkonflikterna, vi kan helt enkelt inte satsa på allt. I en avslutande konversation med Peter Örn lyfter Hans vikten av att vara kritisk mot sina normer, och svårigheten med människans rädsla för det okända. Han menar att rädslan hindrar oss från att bekämpa innanförskapet, och berättar att han varje dag, trots alla sina erfarenheter, ändå faller in i fördomar. Slutligen så poängterar han vikten med att komma tillrätta med dessa rädslor, och stryker återigen under vikten av att våga lyfta målkonflikterna.

6 FRÅN VISION TILL VERKLIGHET: Hur har det gått för de projekt som fick stöd från Delegationen för hållbara städer? Session 1: Stadsutveckling med människan i centrum Peter Örn inleder sessionen med frågeställningarna: Hur vill vi att våra städer ska vara? Vad får ta plats och vad vill vi ska få ta plats? Har det skett ett trendbrott i samhällsplaneringen? Sedan följer två exempel där man särskilt lyfter promenadstaden över bilstaden Den hållbara kunskapsstaden Brunnshög, Lund Eva Dahlman, projektledare Lunds kommun I Nordöstra Lund håller en ny stadsdel på att växa fram. I samband med att man ska bygga två stora forskningsanläggningar innehållande ett synkrotronljuslaboratorium (ett jättemikroskop) har man planer på att samtidigt expandera och skapa ett attraktivt Brunnshög. I framtiden tänker man sig att människor ska bo och arbeta här. Brunnshög har som ambition att bli världens främsta forsknings- och innovationsmiljö och i detta ingår att satsningar görs utifrån ett holistiskt hållbarhetsperspektiv. Mottot lyder där hjärna möter hjärta, en symbolisk beskrivning av att man vill låta kunskap möta närhet i Brunnshög, där Lunds kunskapsintensiva verksamheter, speciella stadsmiljö och en internationell befolkning utvecklas ytterligare. I Brunnshög vill man placera människan i centrum. Genom att satsa på stadsodling och attraktiva stadsgator vill man skapa platser där människor kan mötas. Det ska göras satsningar på kollektiva transporter och genom anläggning av spårvagnstrafik vill man minska bilberoende och klimatpåverkan. Staden ska vara som ett kraftverk genom att producera mer energi än vad man gör av med. Visionen är att fläta ihop land med stad och grönt med urbant. Diskussion mellan moderator Peter Örn och Eva Dalman Peter ställde frågan hur projektet hanterat frågan om att utöka stadens yta ut på omgivande jordbruksmark. Eva menar att det som gör detta projekt speciellt är just mötet mellan stad och land. Som det ser ut i dag går det storskaliga jordbruket in till stadsgränsen. Man tänker sig att det finns stor potential för att skapa ett rekreationsområde i gränszonen med ett helt nytt tema. Ett område som erbjuder odlingsmöjligheter och rekreation som bygger på en pedagogisk verksamhet. Det finns ett stort intresse för odling bland unga. Detta tror Eva beror på att unga bättre vill kunna kontrollera vad de stoppar i sig. Man diskuterar också de målkonflikter som finns. Lund är Sveriges främsta cykelstad men bland de som cyklar finns både vardagscyklisterna som föredrar lugnt tempo och sportcyklisterna som vill köra fort. Det blir

7 svårt för dessa kategorier att samsas på samma cykelbana, vilket leder till att man blir tvungen att bredda och skapa olika typer av cykelgator för att alla ska få plats. Problemet med detta är att det kan skapas en gata där alla kör sitt eget race på sin bana och möjligheten till möten människor emellan går förlorad. En lösning kan vara att det långsamma cyklandet och flanören får samsas om utrymmet medan sportcyklisterna och bilarna får vistas på ett annat. En annan konflikt är den om spårvagnen. Politikerna är för idén medan alla medborgare inte delar deras entusiasm. Man har arrangerat flera dialogmöten, diskussioner och utställningar men frågan är fortfarande aktuell. Kvillebäcken Erica Bengtsson, miljöstrateg Älvstranden Utveckling AB Kvillebäcken, som utgör Göteborgs nya gröna stadsdel och ligger i utkanten av Älvstaden, är snart färdigbyggd. Det ska byggas bostäder och projektet bygger på ett blandstadstänk där man försökt synkronisera stad, näringsliv och akademi. Det har också gjorts en ordentlig miljösatsning. Göteborgs Vision 2012 som handlar om hållbarhet är framtagen av medborgare och politiker tillsammans. Exempel på satsningar som gjorts utifrån ett hållbart perspektiv är: gatumiljöer innehållande stråk på solsidan, odling på gårdar och tomter som inte är bebyggda och en saluhall som säljer lokalproducerat. Man har skapat gåfartsgator anpassade för att köra på gångtrafikanters villkor och lekplatser, då barnperspektivet är viktigt. Man satsar mycket på cykeltrafik. Genom att bygga cykelgarderober så hoppas man kunna få cyklister att känna sig tryggare med att det finns någonstans att lämna cykeln. Man har även skapat aktiviteter som bike in bio. Sammantaget är förhoppningen att dessa insatser ska öka cykelpendlandet. Slutligen har man sänkt parkeringsnormen till en halv parkeringsplats per lägenhet. Diskussion mellan moderator Peter Örn och Erica Bengtsson Hur reagerar folk på att ni vill minska möjligheterna till att ha bil? Erica Bengtsson menar att retoriken är fel. Fokus ska istället ligga på den plats som människan får när bilen får mindre utrymme. Bilen tar inte bara fysisk plats i gaturummet, den skapar också genom skadliga utsläpp och skapar barriärer. Reaktionerna är blandade. Byggherrarna var positiva medan Göteborgs stad var skeptiska. Avslutande diskussion kring frågor ställda av publiken Hur skapar vi levande städer? Skapar vi inte bara illusioner? Eva: Man ska inte romantisera. Men man kan försöka hitta nya sätt att skapa en levande stad. Till exempel genom att arbeta med täthet, klimatförhållanden och stadsrum där man vill befinna sig. Spårvägen har man tänkt utforma så att det skapas trevliga vindförhållanden och tar längre tid så att biltrafiken också måste sakta ner. Erica: Man måste upp i täthet av människor för att skapa en blandstad. Personbilar? Hur skapar man alternativ? Erica: I Kvillebäcken finns det bilpool. Dock inga laddningsstationer som möjliggör elbilar. Man kan bygga garage under gårdarna för att få bort bilarna från gatan. I framtiden skulle man kunna släppa bostäder och parkeringar på olika marknader så att den som vill ha parkering får betala för det. I Göteborg finns det bilfria områden som Riksbyggen ansvarar för.

8 Jag saknar en blandstadsfaktor, en tät stad där funktionerna blandas skapar förutsättningar för en hållbar stad. Hur ska vi få till det? Erika: Insatser måste ske både strukturmässigt och fastighetsmässigt. Vi försöker ta tag i den hållbara livsstilen och skapa ett fungerande vardagsliv. Eva: Bra idé, men svårt. En hållbar livsstil kan inte innebära mer kommersiella verksamheter eftersom man måste konsumera mindre för att leva hållbart. Man ska också klara vardagslivet utan onödiga transporter. Vad tycker ni om parkeringsnormen? Erika: Man kan titta på hur trenden ser ut i världen. Man minskar inte tillgängligheten, man skapar nya alternativ. Eva: Byggherrar vill ha låg parkeringsnorm. Vi får problem om det flyttar in människor som äger bilar och det inte finns tillräckligt med parkeringsplatser. Då kan det bli kommunen som får betala för ett nytt parkeringshus. Hur vet ni vem ni planerar för? Brunnshög - vilka människor ska bo där? Kvillebäcken - vad hände med de som bodde där tidigare? Eva: Unga människor och de som inte har jobb behöver jobb. Vi detaljplanerar inte så långsiktigt för att vara flexibla. Dock har vi inget subventioneringssystem i Sverige. Vi och byggherrarna kommer överens. Det finns risk för att det skapas ett glapp. Erika: När det gäller det som skedde i Kvillebäcken är vi självkritiska och aldrig nöjda. Dock känns det kul att kunna visa upp miljöteknik internationellt. Vad är ni mest stolta över? Erica: Vi tyckte när vi skickade in ansökan att det var ett riktigt framåtsyftande projekt, men idag tycker i inte det är så märkvärdigt egentlligen. Slutsatsen är ändå att det var bra att vi tog i och stod på oss då utvecklingen går snabbt och vi måste tänka långsiktigt. Eva: Jag är mest stolt över ett projekt som är så brett - socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Det känns bra att jobba visionärt med fötterna på jorden.

9 Session 2: Vem bestämmer i staden? Vem ska bestämma i staden? Hur gör vi när vi skapar vår stad? Hur går det när man försöker tänka annorlunda? Här möter vi projekt som tänkt nytt i samhällsplaneringsprocessen. Dialog 3.0 Katarina Carlsson, planarkitekt Helsingborg Sofie Adolfsson Jörby, enhetschef på Boverket, inleder den öppna diskussionen där ämnet Vem som bestämmer i staden ska diskuteras. Katarina Carlsson, som är planarkitekt på Helsingborg stad börjar berätta om ett stadsutvecklingsprojekt ifrån Helsingborg, Dialog 3.0. Det är ett treårigt projekt, som med stöd från Delegationen för hållbara städer har gjorts möjligt. Projektet är nu halvvägs och handlar om att öka dialoger. Arkitekter i skolan Projektet är uppdelat på 5 ben och syftar bland annat till att komma med lösningar för hur Drottninghög ska utvecklas. Drottninghög är ett bostadsområde i centrala Helsingborg med dåligt rykte. Utvecklingsprojektet har som mål att skapa en dialog genom att nå ut till barnen och få deras perspektiv på Drottninghög. En del i arbetet var att låta barn som inte har varit utanför sitt bostadsområde följa med ut för att observera staden. De kallar det Arkitekter i skolan. Att tidigt skapa relationer till området, ur ett barns perspektiv, är en mycket viktig del i arbetet med Drottninghög menar Katarina. Drotta Förutom att skapa en dialog med de barn som bor i området hävdar Kristina att det även är viktigt att föra ett samtal med andra i Drottninghög. Det var så gruppen Drotta startade. Drotta är en grupp med ca 30 personer med olika nyckelroller i utveckling av Drottninghög. De som är med är bland annat poliser, lärare, anställda vid brandförsvaret och fritidspersonal med flera. Dessa personer möts för att samtala och medvetandegöra; Vad gör vi? Vad vill vi? Hur kan vi arbeta med dialog? En metod som får oss att arbeta gränsöverskridande, menar Katrina. Pimpade samhällsprocesser Projektet har lett till ett ökat intresse och engagemang i utvecklingen av Drottninghög, vilket har lett till att så kallade Drotta-guider har bildats. Drotta-guider är ett framarbetat koncept där besökare som är intresserade av utvecklingsprojektet får en guidad tur av en boende i Drottninghög. Detta är ett av benen, säger Katarina. Det fjärde benet är stödfunktioner till normala samhällsfunktioner. Att pimpa samhällsprocesser och nå ut till grupper som vi inte vanligtvis når ut till säger Katarina. Vi vill nå ut till barnfamiljer, kvinnor och invandrare i samhällsprocessen och därefter ha ett efterföljande möte. Det femte benet innebär bland annat ett besök på Ekobyggmässan i Kista 2013 för att hålla oss uppdaterade, men även andra mässor och föreläsningar har besökts Diskussion: Sofie: Har ni sett någon förbättring i planprocessen? Något ökat intresse? Katarina: Att vi lyckats sprida ut aktiviteterna ser vi som något vi har lyckats med. Människor är väldigt engagerade, det finns ett sug efter att prata med varandra och dela med sig.

10 Partille och planeten Gitte Jutvik Guterstam från WWF och Emma Odelson, lärare och projektledare Gitte Jutvik Guterstam från WWF är delaktig i ett samarbete med utbildningssektorn kring ämnet hållbar utveckling. Hon menar att vi idag lever som om vi har tre planeter. WWF har under många år drivit projekt med skola på hållbar väg ett projekt som lyfter skolors arbete inom hållbar utveckling. I projektet är alla involverade och alla är vinnare genom att låta eleverna delta i arbetet med verkliga frågor för att finna nya lösningar. För att nå detta har en grupp bildats vid Porthälla gymnasium där man vill arbeta vidare med ett samarbete mellan skolan och samhällsbyggnadskontoret. Hållbarhet och entreprenörskap i läroplanen Hur är det då med hållbar utveckling inom skolan? Gitte berättar att ordet hållbarhet finns med i skolans läroplan på ett flertal ställen. Men om man jämför entreprenörskap med hållbar utveckling får entreprenörskap ekonomiska medel, medan hållbarhet inte får något. Gitte menar att WWF försöker gifta ihop hållbar utveckling och entreprenörskap och att de försöker få politikerna med på banan för att inkludera det i läroplanen. Det handlar om en samverkan med samhället genom att ta hjälp av eleverna. Genom att lärare tar initiativet kan man nå ut till fler boende och verksamma, men det kräver tid och en stark vilja. Gitte uppmanar kommuner och politiker att hitta en innovativ lösning för hur en sådan samarbetsform där alla är vinnare kan se ut. Porthälla gymnasium Emma Odelsson är lärare på Porthälla gymnasium i Partille och projektledare för ett projekt där lärare, elever och samhällsbyggnadskontoret är involverade. År 2011 kom en ny gymnasieförordning som menar på att skolan måste jobba med att elever får insyn i beslutsprocesser och i hållbar utveckling. Detta gäller för alla gymnasieprogram. Partille ska växa och nya hus skall byggas, vilket skapar möjligheter för ett samarbete med elever och samhällsplanerare. År 2025 ska en ny stadspark stå färdig och elever på Porthälla gymnasium har i samarbete med samhällsplanerare fått i uppgift att ta fram underlag för hur parken ska se ut. Elevernas uppgift har varit att få fram enkätunderlag från olika medborgargrupper i Partille kommun. Därefter har eleverna varit med och tagit fram förslag på hur parken ska bli hållbar både utifrån enkäterna och med deras egna önskemål. Idag ligger elevernas förslag hos olika arkitektföretag. Diskussion: Sofie: Vilka förväntningar tror ni eleverna har på att medverka i utvecklingen av parken? Och dess slutresultat? Vad ger det bidrag som eleverna har gjort? Peter Svensson, Partille kommun: Eleverna har fått ett stort inflytande i projektet, den mängd information som de gett arkitekterna hade varit svår att få in utan elevernas hjälp. Gitte: Eleverna är mer motiverade när det handlar om verklighetsbaserade projekt. En film visas som sammanfattar projektet. Filmen är en sammanfattande dokumentation av hela projekttiden där alla inblandade är med. Filmen ska spridas i kommunen och kan inspirera andra skolor och kommuner hur man kan arbeta med hållbar utveckling. Den kommer att finnas tillgänglig på Porthällas hemsida.

11 Föreningen för Byggemenskaper Nils Söderlund, Föreningen för Byggemenskaper Nils Söderlund var med och skapade Föreningen för Byggemenskaper och berättar om byggemenskaper ur ett större sammanhang, från 1800-talet fram till idag. Vem har byggt staden och varför? Från slummen och en reaktion mot slummen samt viljan att förbättra sitt boende. Nils pratar om modernismen, hur staten började arbeta med bostadsfrågor, och när byggvaruindustrin startade. Aktörerna blev entreprenörer och byggherrar. Finanskrisen kom och staten hoppade av tåget. Kvar blev de stora aktörerna, och aktörerna bygger nu enahanda. Byggemenskaper goda exempel Nils ger Understenshöjden i Stockholm som ett exempel på en lyckad byggemenskap. Men även Urbana villor i Malmö (Bo01) och Vallastaden i Linköping. Göteborg är på frammarsch i att börja med byggemenskap. Men vad vinner man? Det är ett alternativt byggande som många vinner på. Man vinner hållbarheten - socialt, ekonomisk och ekologiskt. Nils hoppas på att byggemenskaper blir en folkrörelse i Sverige och ger lyckade exempel som Tübingen och Freiburg i Tyskland. I en byggemenskap är det människorna som leder stadens utveckling istället för att vara dess offer. Nils menar att man kan se byggemenskaper som ett verktyg för att få in fler verksamheter och skapa grupper av människor som bygger tillsammans med verksamheter. Han menar att det resulterar i en trevlig miljö där alla får vara med. Vad kan göras för att underlätta för byggemenskaper? Vad kan man då göra? Föreningen riktar sig till kommuner. Att de ska markanvisa små tomter, upprätta detaljplaner först och därefter markanvisa, lägga betalningar av tomter sent och markanvisa till ett fast pris. I Stockholm gör man tvärtom enligt den så kallade Stockholms-modellen där byggherren tar egna initiativ och markanvisar stora tomter på enbart ekonomiska kriterier. Sammanfattande diskussion Denna dokumentation är en sammanfattning av innehållet i de frågor som togs upp under diskussionen. Observera att vissa frågor och svar var svåra att höra och dokumentera, svaren återges inte som citat. Förekommer det att ni hyr mark från kommunen? Nils: Olika kommuner har olika system. Stockholm har som policy att om man startar en bostadsrättsförening ska man köpa marken, är man en hyresrättsförening kan man hyra den. Vad innebär de pimpade metoderna och hur gjorde ni? Katarina: Syftet är att vi testar olika metoder och som vi sedan lär av. Vi kan ta med oss en massa olika lärdomar av detta, att planera turer som även kan följas upp. Vi finns dagligen på plats på biblioteket, som var en mötesplats för att samtala. Just nu pratar vi om hur vi kan rigga om ett möte för att inkludera fler människor. Vad är ni mest stolta över? Katarina: Drotta, är jag mest stolt över är hur vi har samverkat internt. Vi har märkt suget efter att samverka och delta. Emma: Från gymnasiets perspektiv är vi stolta över att eleverna har fått göra ett verkligt projekt, som möjliggör en win-win situation. Det är svårt, men att genomföra ett projekt som gynnar både arkitekterna och eleverna

12 är fantastiskt! Det vi har gjort har gett ringar på vattnet. Nils: Byggemenskaper är ett nytt sätt att bygga på i Sverige. Det är givande och roligt att möta de som deltar och kommunerna. Det är ett viktigt verktyg i arbetet att nå hållbara städer. Vem har beställt projektet Dialog 3.0 och vem betalar? Katarina: Jag är kommunalt anställd och planarkitekt. Projektet har ekonomiskt sätt finansieras av delegationen för Hållbara städer. Initiativet heter DrottningH. Det är ett stadsövergripande och förvaltningsövergripande projekt och det var där det började. Från politiken har vi i uppdrag att arbeta med dialog. Hur använder ni er av sociala medier i kommunikationen med unga människor? Gitte, WWF: Generellt sett har vi inte använt sociala medier. Vi har inte lanserat det så. Vi har gått ut i ditt kvarter och intervjuat människor. Peter, Partille: Vi har inte använt sociala medier. Nils: Vi har en internetsida samt en Facebooksida. Vi vill skapa en så kallad Match-making och hitta boendegrupper som vill bygga sina egna hus, hitta mark att bygga på, kommunicera med kommunen. Det handlar om att hitta ett forum för detta som bjuder in organisationer som har liknande tankar. Katarina: Vi har använt oss av Instagram som en mötesanteckning. Men även Live-sändning av samråden, människor har tittat på det både under och efter sändning. Bloggar har gjorts och Facebook har använts. Vad är dialogens roll i att snabba på planprocessen? Katarina: Ju tidigare i processen man har en dialog, desto bättre kan resultatet bli. Det ena behöver inte motsätta det andra. Vad krävs från dem som vill vara med i Byggemenskaperna? Apropå Hans Abrahamssons tidigare tal om innanförskap (Staden, staden, staden). Nils: Bra fråga, det är få som bygger i egen regi, det krävs kunskap och ekonomi. Det kan lösas på olika sätt, till exempel som i Understenshöjden. Alla som hade en lägenhet i projektet fick betala en summa varje månad och de som stod på kö fick betala halva summan. Detta gjorde att man kunde göra studieresor samt andra stöd till projektet. Kommunerna kan samarbeta. Enligt exempel från Tyskland är det ett mycket billigare sätt att bygga på och som når grupper som inte bygger själv. Vi vill att många, som kanske är svagare, kan vara med i denna rörelse. Katarina - du sa tidigare att medborgardialog är dyrt, jag vill vända på det - har ni råd att inte använda medborgarialog? Katarina: Det viktiga är att alla blir medvetna om vad vi håller på med, att vi är tydliga. Varför vi är här? Vad är syftet? Målet? För att undvika kriser. Återkopplingen är mycket viktig! Sofie Adolfsson avslutar diskussionen med frågan till panelen: Vem är det som bestämmer i staden? Vem ska bestämma i staden? Emma: Det är viktigt att eleverna får insyn och är medvetna om att det kan vara med och påverka. Jag tycker att det är viktigt att de unga får vara med! Katarina: Du är din stad, en tydlig fras som påpekar att vi alla ska bestämma. Peter: Det är viktigt att få med eleverna! Det är de som ska bo i staden i framtiden. Besluten ska inte tas över deras huvuden. Gitte: För att få en hållbar stad måste vi hitta en dialog. Vi kan inte missa chansen att blanda in utbildningssektorn. Nils: Det är för få som bestämmer, fler ska bestämma hur man bygger hus i Sverige idag.

13 Trendspaning: Alla heter inte Göran Nya ordföranden Seher Yilmaz från Rättviseförmedlingen berättar om vinsterna med att titta bortanför normerna när det gäller att skapa ett hållbart samhälle. Rättviseförmedlingen Ordföranden Seher Yilmaz från Rättviseförmedlingen berättar om vinsterna med att titta bortanför normerna när det gäller att skapa ett hållbart samhälle. Seher Yilmaz, ordförande i Rättviseförmedlingen, inleder med att lyfta ämnet om spaning och tankar kring jämställdhetsfrågor. Ett videoklipp om kvinnosynen ur ett historiskt perspektiv visas, med första kvinnliga nyhetsuppläsaren i Sveriges radio och de negativa gensvar kundservice på radiotjänst fick. Seher påpekar att vi fortfarande är kvar i det ålderdomliga synsättet på ett eller annat sätt. Men vem är egentligen kapabel till att göra vad? Kan en kvinna göra något som är typiskt manligt? Rätteviseförmedlingen arbetar för att kvinnor ska kunna göra det som är typiskt manligt utan att det anses konstigt eller ifrågasätts. Makt och inkludering i media Vidare lyfter Seher frågan om vilka som får komma till tals i media. Media är en viktig aktör i att förändra bilden av vem som kan göra vad. En statistisk undersökning i bloggen Killarna mot tjejerna (http://killarnamottjejerna.se/ ) visar att 76 % av huvudpersonerna som vi läser om i media är män. Likaså när det kommer till experter där de flesta också är män. Sverige ska föreställa ett av världens mest jämställda länder, men ändå är 7 av 10 huvudpersoner i media och företagsledning män. Hon menar att det är något slentrianmässigt som inte är grundat på något. Därefter vill hon uppmärksamma att det inte bara handlar om kvinnor utan även om de med minoritetsbakgrund. Den bilden som media visar speglar inte samhället som det ser ut idag. Magkänslan spelar stor roll Vad är då anledningen att man tar snabba beslut när man skaffar in folk i media? Magkänslan är en av dem. Den vet vad som känns rätt och den lyssnar man gärna på. Magkänslan följer dock endast det man vet och det man känner till. Därför behöver vi sluta lyssna på magkänslan och istället fundera på hur det ser ut i de egna organisationerna och vad är det för bild vi visar upp i våra organisationer. Om vi enbart litar till magkänslan hamnar vi i de slentrianmässiga besluten och ingen förändring sker. Det behöver vi göra något åt. För det spelar roll vilka som får synas och det spelar roll vilka som lyfts upp i olika sammanhang. Seher menar att det finns en rad återkommande ursäkter för att inte välja en kvinna eller någon med minoritetsbakgrund. Generellt sett blir man väldigt snäv i vilka man väljer. Den vanligaste ursäkten är dock: de finns inte!. Varpå Seher betonar att, då har man inte letat ordentligt. Det är där Rätteviseförmedlingen kommer in i bilden, de jobbar för att visa att det visst finns folk. De kan leverera namn genom att man skickar en efterlysning varpå Rättviseförmedlingen matchar ihop önskemålen på kompetens med information de fått från sina medlemmar. Internet och sociala medier Det finns två trender i att jobba med jämställdhet, digital aktivism och dialog. Nätet har möjliggjort engagemang på ett nytt sätt. Rätteviseförmedlingen ser att deras arbete inom sociala medier spelar stor roll. Granskning-

14 en har blivit hårdare och kritiken kommer snabbare i sammanhang där aktörerna inte hade väntat sig att få kritik. Seher ger exempel på reklamkampanjer från bland annat Sturegallerian och Länsförsäkringar som varit rent sexistiska och tvingats tas ner. Det är viktigt att man är beredd på den här typen av kritik genom att lyssna innan kritiken kommer, föra en aktiv dialog och vara genomtänkt i det man tar sig för. Seher betonar vikten av att bli framtidsanpassad. Att fundera på den egna organisationen och hur man kommunicerar. Gå bortom de förväntade rollerna. Se efter vad det är som händer i världen och anpassa dig efter det. Likaså ställs det krav på våra städer och hur de ska se ut. För vem är staden egentligen? Seher avslutar med en uppmaning att gå bortom magkänslan. Det handlar om att ta till sig dessa insikter. Gör vi inte det blir vi inte relevanta i vår roll som stadsplanerare. Kom ihåg - alla inte heter Göran. Efterföljande diskussion med publiken Moderator Peter sammanfattar genom att uppmana alla till att gå bortom det förväntade och låta det tankesättet genomsyra allt vi gör. Därefter blir det en snabb koll i hur många av lyssnarna som är utlandsfödda eller har en eller två föräldrar som är födda utomlands, vilket trots allt visar sig vara en del. Peter avslutar med att fråga om vilka reaktioner Seher brukar mötas av och hon svarar att det mest brukar bli en klapp på huvudet och att hon anses vara duktig - trots att hon endast gör sitt jobb. Rosens röda matta Moa Björnson och Vlora Makolli berättar om projektet Rosens röda matta i Malmö, där man låtit tonårstjejer vara huvudaktörer i stadsutvecklingen. Social och ekonomisk hållbarhet i miljonprogramsområden Vi drar oss söder ut till Malmö och Moa Björnson, projektledare för Innovationsplattform Malmö Sydost inleder. Hon arbetar med att utveckla miljonprogrammet och hur deltagande och samverkan sker där. Vem sätter agendan för miljonprogrammet idag? Inte är det de som bor där. Trots det är miljonprogrammet en angelägenhet som innefattar både den sociala och ekonomiska hållbarheten i Sverige idag. I Malmö försöker man lägga upp en agenda för detta och där är politiken mycket viktig. Moa betonar vikten av att skapa bryggor mellan beslutsfattare och människor då det finns både fysisk och mental segregation i Malmö. Var man växer upp har stor betydelse. Det skiljer 7 år i medellivslängd mellan att växa upp i Västra hamnen och i Rosengård. Kan vi leva med detta? Nej, det måste vi självklart göra något åt. En svårighet med detta är att det är längre väg mellan beslutsfattarna och medborgarna idag än vad det var på 1950-talet. Det är svårt att nå ut till dem som bor i de utsatta områdena. Då det hålls samråd är det alltid samma typ av personer som dyker upp - en medelålders vit man från medelklassen som är typiskt föreningsaktiv. I projektet med Rosengård har man jobbat för att nå ut till fler än så. De vill koppla ihop planering och sociala projekt för att förbättra delaktigheten och ge utrymme och makt åt de som bor där. Allmänheten förknippar Rosengård med Zlatan och de förebilder som finns i Rosengård idag är just Zlatan, eller att bli rappare. Det betyder att man har missat en stor målgrupp däremellan. Moa menar att vi ska våga tänka nytt och planera städer och platser för andra målgrupper. För vem planerar vi egentligen? Rosens röda matta Projektet Rosens röda matta i Rosengård innebar att ett nytt offentligt rum skulle skapas på en före detta parkeringsplats. I de offentliga rummen i

15 stadsdelen var det 80 procent män och 20 procent kvinnor som vistades. Moa menar att vi har ett ansvar och möjlighet att förändra detta. Genom att tidigt involvera andra målgrupper, i det här fallet unga tjejer, i planeringsprocessen kan man få in nya synpunkter på vad det är som är viktigt i det offentliga rummet och vad man kan göra för att locka dit andra målgrupper. Vlora Makolli Vlora Makolli är 19 år och bor i Rosengård. Hon var en av dem som var med 2011 när projektet startade. Då hade hon ingen makt över sin omgivning över huvudtaget och idag är hon en förebild för många unga tjejer i Rosengård. Vlora tar över ordet för att dela med sig av sin berättelse. Under sommaren 2011 fick hon möjlighet att arbeta med en parkeringsplats som i framtiden skulle bli en aktivitetsyta. Tillsammans med andra unga tjejer anställdes hon av Malmö stad och fick träffa olika aktörer och diskutera vad som skulle finnas i den nya aktivitetsparken, varefter de slutligen deltog i en lyckad invigning. De gick ut i Rosengård och frågade de boende vad de ville ha, svaret blev Rosens röda matta, vilket är platsens namn idag. Att arbeta på detta sätt gör att man får en bättre koppling till platsen och det finns större chans att den kommer användas. När projektet var färdigt var det oklart hur de skulle gå vidare till en bredare skala än projektform så hon bildade en grupp för tjejer med ett syfte att skapa engagemang och öka attraktionen till offentliga rum. Vlora avslutar med att påpeka att man måste exkludera för att inkludera när man arbetar med de offentliga rummen. Efterföljande diskussion: Vlora menar att när de unga tjejerna i Malmö fick möjlighet att ta mer plats kunde de också ta den direkt. Det resulterar i en positiv spiral då tjejgrupper engagerar fler och fler så att de bildas nya grupper och föreningar. En fråga lyfts om hur de går vidare efter detta projekt som kan ses som ett pilotprojekt. Moa menar att det är möjligt att driva liknande projekt om ekonomiska medel ges. Arbetssättet och metoderna har redan spridits i kommunen och till andra platser, dock är det ett resurskrävande sätt att arbeta. Vlora berättar att de har startat en styrgrupp som heter Tjejer i förening för att föra budskapet vidare och arbeta med att föra fram unga tjejers åsikter. Publiken frågar om arbetet med att nå ut till fler målgrupper varpå Moa menar att det denna gång var målet att nå ut just till de unga tjejerna och att man måste våga satsa på en målgrupp i taget. För att bryta det enkelspåriga mönstret inom stadsplanering behövs tjejer som stiger fram och vågar ta plats, som kan föra andras talan och representera de som har svårare att komma till tals. På samma sätt måste vi sätta mål för hur jämställda de offentliga rummen ska vara. Man kan alltid vända sig till civilsamhället, till exempel lokala ungdomsföreningar, och fråga dem.

16 Trendspaning: Nästa fokus Ekonomisk hållbarhet? Stina Oscarson Stina Oscarson argumenterar för att vi måste byta tankesätt när det gäller ekonomi och tillväxt. Vad händer när man försöker värdera det ovärderliga? Den ekonomiska krisens dramaturgi Stina inleder med den fråga hon en gång fick om vilken berättelse hon skulle jämföra med dramaturgin i den ekonomiska krisen i Grekland? Först konstaterar hon att det är mycket rädsla i omlopp, men skulle ändå inte säga att det är en deckare för hon upplever inte att det finns någon som egentligen vill avslöja sanningen eller fängsla bovarna. Det är inte hellen någon grekisk tragedi för i dessa finns en idé om rätt och fel och en viss förutsägbarhet. Det är inte heller Brecht för det finns ingen moral. Det skulle kunna vara någon slags Norénsk psykologisk djupdykning i en familj som levt mycket länge i en stor livslögn, kanske ett missbruk, och som ju närmre sanningen rycker desto hårdare klamrar sig fast vid det som man byggt sitt liv och sin världsbild på. Men det närmaste hon kommer är Disneys Musses husvagnsfärd på julafton där helt plötsligt alla sitter i husvagnen med vikväggarna uppfällda när frågan kommer: Men vem kör egentligen? En herrelös vagn på väg mot en avgrund. Vad är bortkastad tid? Det leder in på frågan om vi kan översätta etiska och moraliska värden i ekonomisk lönsamhet. Hon tar sig själv som exempel. På hennes tid på mellanstadiet i Skellefteå var kulturskolan gratis och alla fick välja varsitt instrument. Trots sin ringa längd och avsaknad av musikalisk talang valde hon kontrabasen, vilken hon idag summerar till en musikalisk erfarenhet på 120 arbetsveckor. Ur ekonomiskt perspektiv bortkastad tid. För henne har det gett en känsla för skönhet, övning i disciplin och insikt i samhällets hierarkier (kontrabas är lägst i en symfoniorkester). Hur man än räknar kan detta inte mätas ekonomiskt. Det finns värden som vi håller på att förlora och som vi inte får effektivisera bort. Ändå är det enda sätt att behålla effektivitet att öka den. Vilka är riskerna med att prissätta vackra solnedgångar och ekosystemtjänster? Frihet är att kunna tänka sina egna tankar och drömma sina egna drömmar. Men vems är de egentligen? Tillväxten vinner på att hålla oss rädda och styr oss på det sättet. Kan kulturen utgöra en motkraft? Kan kulturen utgöra en motkraft? Stina jämför Sveriges försvarspolitik och kulturpolitik mot yttre respektive inre hot. Båda nedmonteras vilket visar på vår oförmåga att tänka långsiktigt. Så hur länge räcker den andliga infrastrukturen? Avslutningsvis påminner hon om en annan syn på tid som året indelas i den samiska almanackan: 30/1 27/2 Tid för omsorg 28/2 1/5 Tid för uppvaknande 2/5 19/6 Tid att ge tillbaka 20/6 10/7 Tid för växande 11/7 28/8 Tid för betraktande 29/8 9/10 Tid för skörd 10/10 20/11 Tid för längtan 21/11 29/1 Tid för resa. Dessa är en påminnelse om att det finns värden i vårt samhälle idag som vi inte får förlora. Vårt sätt att se på tiden är inte det enda.

17 Bygga om-dialogen Bjarne Stenquist beskriver hur projektet Bygga om-dialogen skapar nya innovativa ekonomiska modeller för renovering av miljonprogramsområden. Bjarne Stenquist, projektledare på miljöförvaltningen i Malmö stad, fortsatte trendspaningen om hur projektet Bygga om-dialogen skapar nya innovativa ekonomiska modeller för renovering av miljonprogrammet. Inledningsvis visar han tre bilder av historiska uppfinningar och när de gjordes. Hjulet 2000 år sen. Resväskan, 200 år sen. Rullväskan, 40 år sen. Vi har kunskaper för en ny innovation, men hur länge kan vi gå omkring utan att sätta ihop dem? Nya finansieringsmodeller för upprustning av miljonprogram I det här fallet gäller rullväske-symboliken nya finansieringsformer för upprustning av miljonprogrammet. I Malmö finns bostäder från miljonprogrammet där socialt utsatta människor bor. Upprustningskostnaden per lägenhet beräknas till kr. Det finns idag två modeller för investeringar, antingen får de kommunala bostadsbolagen pengar från kommunen eller så tvingas hyresgästerna till en hyreshöjning på 40-50%. Det kommer leda till gentrifiering och stora sociala problem - och det vill ingen. Sociala investeringsfonder Så finns det en tredje väg? Hur kan man göra en investering i fastigheter så att man kan spara pengar och sociala kostnader? Bjarne berättar vad hur de gjort i bostadsföretaget Trianon i Lindängen, Malmö. Vår idé, vår rullväska, är att inte bara titta på kalkylen för de ekonomiska kostnaderna, utan på de totala samhällskostnaderna. Med ett socialt investeringsperspektiv visas det att man på 6-10 år kan spara upp till 600 miljoner kronor i sociala kostnader. Ombyggnad och renovering sänker energiförbrukningen med 50 %. Därtill har Trianon ställt krav i upphandlingar att leverantörer anställer boende i Linängen för arbeten som fastighetsskötare med mera. Framtiden för projektet Idag har nio nya jobb skapats och åtta är på gång, och nästan alla är personer som tidigare hade försörjningsbidrag. Arbetstagare bryr sig om sin miljö ännu mer när de själva bor där. Det stärker sammanhållningen och höjer attraktiviteten på området. Värdet på våra fastigheter är ett resultat av de sociala värden som finns i våra bostadsområden. Någonstans börjar olika aktörer se det som ett gemensamt problem som bygger på kollaboration. Kanske är Lindängen ett sätt att tänka i nya banor utifrån ett affärsperspektiv, och det tycker jag är intressant, avslutar Bjarne. På spaning efter hållbara städer! Ingvar Storm, Jessika Gedin, Göran Everdahl och Per Naroskin från Spanarna i P1 spanar om hållbara städers framtid. Göran Everdahl spanar om Tiden som fjärde dimension Göran Everdahl, nyss hemkommen från Istanbul, konstaterar att staden är hållbar för att den faktiskt finns kvar. Istanbul kan liknas vid en historisk temapark där gatorna, hamnen och stadskärnan ligger kvar som på 200-talet, fastän regionen ofta drabbats av jordbävningar och kulturkrockar. Göran refererar till boken How buildnings learn som behandlar hus som organismer: är de väl rustade och flexibla kan de också anpassa sig efter nya förhållanden och på så sätt överleva. Han tar exemplet om husen som alla har samma grund men ser helt olika ut på grund av att man byggde nya

18 våningar efter att familjerna växte med nya generationer. Den trångsynte arkitekten tänker bara i tre dimensioner, och glömmer tiden, som är en fjärde dimension. Inför framtiden tar Everdahl tillfället att påminna om kejsar Konstantins berömda ord om att gräva där man står. Använd det som finns och omvandla det efter nya behov som uppstår med tiden, och bädda så för den nya generationen år är ingen ålder för ett hus som lärt sig något! Jessika Gedin spanar om Boverkets hållbarhet Jessika Gedin ställer sig frågan: Boverket, hur hållbart är det? Hur hippt är egentligen ett statligt verk? Efter att ha läst om Boverket på Wikipedia konstaterar hon att att det är 26 år gammalt, fräscht alltså. I avsnittet Regler och råd gillar hon de brokiga reglerna gällande takkupor som delvis är skriven som en serie där en fågel kommunicerar med en mask, hippt? Även Vision för Sverige 2025 i rörlig form av en film där framtiden ringer nutiden. Jessica ser in i framtiden och hur Boverket fortsätter att marknadsföra sig, kanske med ett eget tv-program, ett eget vin och varför inte nya informationsklipp med dramatiska ansatser som till exempel cykeljakter. Att hålla sig populär är att hålla i längden. Per Naroskin spanar om undergångens estetik Per Naroskin har varit i Venedig och sett skönheten i det eviga förfallet. Tanken på vad som händer om människan försvinner fick honom att undra vad som då finns kvar? Enligt en tidigare undersökning i frågan med tidsperspektivet år, var svaret: sfinxen och möjligen delar av den kinesiska muren. Allt material vittrar och rostar sönder. Men är det verkligen så hemskt? Framtiden, måste den vara hållbar till varje pris? Naroskin beskriver det tilltalande att leva i det slitna och skamfilade IKEA-köket. Vi borde istället planera för morgondagens ruiner och göra dem användbara och vackra i framtiden. Ty, gräsets styrka är inte att resa sig mot himlen, utan att trampas ner och växa upp igen, framåt, uppåt, hitåt, och om igen.

19 Avslutning Moderator Peter Örn sammanfattar dagen: Hur går vi vidare med hållbara städer? Peter Örn: Hållbara och rättvisa städer har en växande roll i globaliseringens tid. Den hållbara staden är den rättvisa staden där det finns lika möjlighet för alla människor. Det finns många lärdomar att ta med sig från dagen. Örn tar med sig bilder av Lindängen, av maktens mansdominerade rum, av Stina och kontrabasen och av Rosens röda matta. Han nämner en fråga som han fått under dagen, om det verkligen var Boverket som gjort konferensen, och om inte det var väldigt nytt? Jo, kunde han då säga. Det är viktigt att öppna upp för kreativitet, nya perspektiv, och skapa möten på scenen och i rummet. Det är också ett uppfordrande, att vi kan ta stort ansvar. Örn avslutar med Jessica Gedins ord; Tomorrow is another day - låt oss ta tillvara på den. Mer information......hittar du på Boverkets hemsida Boverket.se, via denna länk. Där kan du ta del av föreläsarnas presentationer.

20 Box 534, Karlskrona Besök Karlskrona: Drottninggatan 18 Besök Stockholm: Norrlandsgatan 11 Telefon: Webbplats: Boverket, maj PDF. Upplaga 1. Dnr /2014. Foto: Eva Maria Fasth/VVS-Forum, Helena Klintström/Boverket, Sara Sjödin.

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse

Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse 250 möjligheter Att möta det urbaniserade Sverige Vår %ds stora samhällsomdaning Utvecklingsteorins påny9ödelse Inspel vid Jönköping International Business School Jönköping den 1.9.2015 Hans Abrahamsson

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

1 av 5 2014-02-28 15:54

1 av 5 2014-02-28 15:54 1 av 5 2014-02-28 15:54 Malmö stad Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Skicka vidare Prenumerera Sluta prenumerera DELA DETTA UTSKICK Vi skriver januari 2014 och du läser

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Vår tids stora samhällsomdaning Städer som motor för hållbar utveckling eller slagfält

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Delegationen för hållbara städer i samarbete med Boverket, Folkhälsoinstitutet och Malmö stad bjuder in till: Stadens sociala samband En konferens om människans centrala roll för hållbar stadsutveckling

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Möten som utvecklar staden.

Möten som utvecklar staden. Möten som utvecklar staden. Redan på 40-talet insåg boråsarna att det behövdes ett speciellt hus för möten. Därför byggdes ett stort möteshus av framsynta invånare. Byggnaden har sedan använts flitigt,

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

BID som samverkansform

BID som samverkansform BID som samverkansform Vad är BID? Internationell tillämpning Erfarenheter i Sverige Metod Drivkrafter Medborgardialog Hur går utvecklingen vidare i Sverige? Business Improvement District Skottland Innerstaden

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande

BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande BYGGEMENSKAPER som verktyg för ett bättre stadsbyggande Stockholm 2012 10 23 Staffan Schartner Stockholm 26 augusti 2014 Französisches Viertel, Tübingen Med byggemenskaper leder människorna stadens utveckling

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård.

MINNESANTECKNINGAR. Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013. Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40. Västerlanda bygdegård. MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Västerlanda Våren 2013 Datum och tid 2013-10-17 kl. 19.00-20.40 Plats Västerlanda bygdegård Moderator Maria Wramsten Willmar Medverkande från kommunen Antal besökare

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola

MAXA STADEN Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola Jenny Ackemar // Saara Franzelius Chalmers Tekniska Högskola TEATER // KONSERT Barn Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Barn Aktör Sport Arbete Barn Aktör Sport Arbete Odling ARENA PARKERING BUFFERGRÖNT

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Hållbara projekt ger... vägar ut ur stuprören?

Hållbara projekt ger... vägar ut ur stuprören? Dokumentation Hållbara projekt ger... vägar ut ur stuprören? Bakgrund: Boverket välkomnar dig till den andra delen i en mötesserie om erfarenheter från Delegationen för hållbara städers stödprojekt. Detta

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet

Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet S o c i o e k o n o m i s k a a s p e k t e r i n o m o c h r u n t g r u v f ö r e t a g social hållbar utveckling, arbetsmiljö, jämställdhet exempel från Kiruna och Pajala Professor Lena Abrahamsson

Läs mer