stad polarisering framtiden och land marknad Två nyanser av grönt globalisering konkurrensen om mark och vatten samhällsintresse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "stad polarisering framtiden och land marknad Två nyanser av grönt globalisering konkurrensen om mark och vatten samhällsintresse"

Transkript

1 konkurrensen om mark och vatten samhällsintresse omvärlden förändras ständigt förstå och förutsäga framtiden polarisering Industrisamhällets paradigm globalisering stad marknad och land resurseffektivitet möjligheter & utmaningar innovation, analys och forskning Två nyanser av grönt LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

2 Innehåll 3 Uppdraget 4 Världen Sverige Samhälle 12 Marknad 14 Företagande och arbete 16 Leva och bo 18 Värderingar 20 Politik 2 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

3 Uppdraget LRFs förbundsstyrelse och ledning ska fatta strategiska beslut som leder LRF mot visionen om att de gröna näringarna har en nyckelroll och tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. I detta arbete är det viktigt att känna till de omvärldsfaktorer som kan påverka de gröna näringarna. Varje år inför verksamhetsplaneringen har förbundsstyrelsen och ledningsgruppen en strategisk diskussion. Som underlag använder de LRFs omvärldsanalys, en rapport som kortfattat beskriver de omvärldsfaktorer som påverkar de gröna näringarna ur ett samhällsperspektiv. Omvärldsanalysen ska också användas som inspiration för LRFs medlemmar och medarbetare samt andra som berörs av de gröna näringarna. Omvärldsanalys som verktyg Omvärlden förändras ständigt och eftersom det påverkar de gröna näringarna gäller det att vara uppmärksam på nya skeenden. En omvärldsanalys gör det möjligt att förstå och till viss del också förutsäga framtiden. Men här finns givetvis en risk för önsketänkande, drivkrafter och trender urskiljs lätt med utgångspunkt i vad vi människor vill ska hända. Därför är det viktigt att granska kritiskt och vara lyhörd för motkrafter. En omvärldsanalys ska inte förväxlas med en omvärldsspaning. I en omvärldsspaning sammanfattas förändringar som kan ses inom ett område, i en omvärldsanalys analyseras och tolkas istället förändringarna. I årets omvärldsanalys är tidshorisonten 5 10 år. LRFs omvärldsanalys 2013 I LRFs omvärldsanalys för 2013 har vi valt att titta närmare på olika utvecklingar som kan uppstå i ett möjligt paradigmskifte. I LRFs omvärldsanalys 2012 kartlades aktuella trender utifrån LRFs vision, det vill säga trender som påverkar tillväxt, attraktionskraft och hållbarhet. I årets omvärldsanalys har det gjorts en fördjupning av trender som påverkar de gröna näringarnas attraktionskraft. Möjligheter och utmaningar Varje trend avslutas med vilka möjligheter och utmaningar som trenden skapar för LRF och de gröna näringarna. Detta är ett urval av möjligheter och utmaningar och ska ses som inspiration för vidare diskussioner. LRFs OMVÄRLDSANALYS

4 Världen 2013 Var befinner vi oss? Globaliseringen är vår tids främsta kännetecken. Människor, företag och regioner blir alltmer beroende av varandra genom samarbete, handel och resor, den globala integrationen är ett faktum och konkurrensen ständigt närvarande. Den ekonomiska tyngdpunkten förskjuts alltmer från väst till länder i öst och syd. Folkrika länder som Kina, Indien, Brasilien och Nigeria står för en allt större del av världsekonomin, i väst blir ekonomin mer kunskapsintensiv och efterfrågan på talanger ökar. Människor som jobbar med innovation, analys, forskning och mänskligt omhändertagande blir mer eftertraktade. Idag anses produktion och konsumtion lägga grunden till att bygga välfärd. Samtidigt ser världen konsekvenserna av vad en ohållbar utveckling kan innebära; miljön belastas, klimatet förändras och knappheten på råvaror blir påtaglig. En ökad efterfrågan på mat och energi ökar konkurrensen om mark och vatten. Industrisamhällets paradigm råder och samhällsutvecklingen fortsätter fokusera på produktion och konsumtion för att skapa tillväxt. Det kräver fortsatt effektivisering och rationalisering för att klara konkurrensen. Samtidigt efterfrågas, som nämnts tidigare, en förändrad syn på konsumtion. Det finns både bland politiker och medborgare en medvetenhet om att det Globaliseringen är vår tids främsta kännetecken. Människor, företag och regioner blir alltmer beroende av varandra hållbara samhället kräver ökad resurseffektivitet och att fokus behöver ligga på spara och inte slösa. Både inom och mellan länder präglas världen fortsatt av ekonomisk obalans. Även om världsekonomin förväntas återhämta sig från de senaste årens djupa nedgång sker återhämtningen i olika hastighet. Världen 2013 kan beskrivas som en ojämn utveckling där många länder har problem med konkurrenskraft, än fler med sysselsättning och där stora globala utmaningar som att mota och möta klimatförändringen kräver globala beslut. Fortsatt skört EU Ekonomisk kris fortsätter att skapa osäkerhet inom EU, särskilt för länderna i euro zonen. BNP-tillväxten 2013 förutspås bli 0,1 procent i EU och 0,4 procent i euro zonen. För att lindra konsekvenserna av recessionen har tre av eurozonens största ekonomier fått tillåtelse från Bryssel att tillfälligt fortsätta driva sina ekonomier med underskott ser något ljusare ut, den ekonomiska aktiviteten väntas öka och ge en tillväxt på 1,4 procent i EU och 1,2 procent i eurozonen. Den ekonomiska och politiska utvecklingen i stora och viktiga ekonomier som Frankrike och Italien kommer dock att få stor betydelse för tillväxten. Hela EUs politiska utveckling påverkas av relationen 4 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

5 VÄRLDEN 2013 mellan centrala medlemsländer som Frankrike och Tyskland, en relation som på senare år fått stå tillbaka för inrikes profilering och eurokris. Tittar man globalt ser det något ljusare ut för USA där landets sysselsättningssiffror visar små positiva signaler, även om de fortfarande är svaga. Den japanska regeringen bedöms vidta nödvändiga åtgärder, bland annat för att hålla tillbaka deflationen, men tillväxten låter vänta på sig. En ökad efterfrågan på mat och energi ökar konkurrensen om mark och vatten Växande utvecklingsländer Västvärldens ekonomiska kräftgång vägs delvis upp av en fortsatt stark utveckling i de stora framväxande ekonomierna med BRIC (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) i täten. Länderna påverkas av den svaga utvecklingen i Europa, USA och Japan, men den långsiktiga positiva utvecklingen i dessa länder överväger. BRIC har 40 procent av världens befolkning, 25 procent av världens landareal och cirka 25 procent av världens BNP. Indien petade under 2011 bort Japan från tredje platsen på rankinglistan över världens största ekonomier, köpkraftsjusterad BNP. (1. USA, 2. Kina, 3. Indien, 4. Japan, 5. Tyskland, 6. Ryssland, 7. Frankrike, 8. Storbritannien, 9. Brasilien, 10. Italien). Utvecklingen saknar motstycke och på 20 år har Kina och Indien mer än fördubblat inkomsten per capita. Tillväxt och i samband med det förbättringar i utveckling och livsvillkor (FNs human development index) stannar inte vid BRIC. Enligt FNs senaste genomgång av världens länder utifrån organisationens utvecklingsindex går det framåt i många av världens utvecklingsländer. 40 länder noteras ha använt även en hygglig ekonomisk utveckling till sociala reformer och kraftigt förbättrat sitt utvecklingsindex. Den extrema fattigdomen i världen minskar, till exempel är FNs milleniemål att minska andelen extremt fattiga människor från 1990 till 2015 redan uppnått. Också utvecklingsländernas andel av världshandeln förbättras, särskilt genom ökad handel mellan länderna. Utmaningarna och oförmågan Tack vare tillväxt och minskad fattigdom tror FN att 80 procent av världens medelklass kommer att leva i utvecklingsländer Aldrig tidigare i historien har levnadsförhållandena och utsikterna för så många människor förändrats så dramatiskt och snabbt, konstaterar FN. Givetvis får detta konsekvenser. När det gäller FNs milleniemål om att skapa en bättre värld kvarstår, framgångarna till trots, mycket att göra. Alla fortsätter att prata, kanske med lite större tydlighet än tidigare, om att 1,25 miljarder människor lever på mindre än 1,25 dollar om dagen och att närmare 900 miljoner människor får för lite att äta. Världsbankschefen Jim Yong Kim är en av dem som på senare tid blivit tydligare och poängterat att världen LRFs OMVÄRLDSANALYS

6 VÄRLDEN 2013 måste komma åt kopplingen mellan konflikter och oförmågan att få bort den extrema fattigdomen i världen. Världsbankens budskap är att världens extrema fattigdom ska vara borta Lika bestämd är man med att vi måste skruva ned värmen. Här har världsbanken sällskap av de rika ländernas samarbetsorganisation på det ekonomiska området OECD som menar att det blir alltför dyrt att inte omgående agera mot klimatförändringen. På handelsområdet har de multilaterala försöken att ytterligare liberalisera världshandeln fått stå tillbaka för en lång rad bilaterala och regionala försöka att ingå handelsavtal. USA och EU har länge varit aktiva på varsin front i sökandet efter nya handelsöppningar. Efter decennier av handelskonflikter, eftertanke och trevanden i den transatlantiska dialogen har parterna under 2012 beslutat sig för att bilateralt förhandla fram ett djupgående ekonomiskt samarbetsavtal. Över hela världen är det många som pratar om de globala utmaningarna som kräver samarbete och gemensamma beslut (om att få bort fattigdom, mota klimatförändringen, minska protektionismen och ingå handelsavtal). Det förefaller dock fortfarande vara långt från ord till handling. De globala besluten har kanske aldrig varit viktigare, samtidigt väntar alla länders politiker på grannens eller konkurrentlandets nästa drag. Utmaningarna kring konkurrenskraft är både globala och nationella. Uppskattningsvis är över 300 miljoner unga människor i världen utan arbete eller studier. Det talas om att vi håller på att förlora en hel generation in i passivitet. Nationellt är det jobben och den ekonomiska tillväxten för det egna landet som räknas. Kanske är det institutionerna som står för tydligheten och världens politiker som står för pratet. Det är i varje fall de senare som brottas med konkurrenskraft och jobbskapande. Kanske är det institutionerna som står för tydligheten och världens politiker som står för pratet 6 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

7 SVERIGE 2013 Sverige går Sverige till val. Det politiska landskapet inför valet 2014 är i dagsläget väldigt oförutsägbart. Två av allianspartierna nuddar spärren för att komma in i riksdagen och de två största partierna står för allmänheten väldigt nära varandra i en rad frågor. De viktigaste valfrågorna i Sveriges är tillväxt, jobb och välfärd. Dessa frågor sammanfaller med de största politiska utmaningarna för EU. Även i Sverige brottas politiker med höga förväntningar från medborgare om att leverera lösningar på samhällets utmaningar. När så inte sker uppstår frustrationen och missnöje vilket ger utrymme för missnöjespartier vilket kan förklara Sverigedemokraternas framgångar. Och ju mer missnöjda väljarna är desto mer passar sig politikerna för att komma med förslag som är spetsiga och framtidsinriktade. Ingen vill riskera att göra fel och det begränsar möjligheterna att ta ansvar eller föra fram en verklig vision. Även medierna bidrar till denna utveckling, polarisering skapar rubriker. Politiska framgångar nås inte genom aktivt ledarskap och tydlighet utan istället genom att undvika att begå misstag. Konjunkturuppgången låter vänta på sig I början av året talade mycket för att den svenska konjunkturen skulle stärkas redan under Det fanns indikationer på en starkare internationell konjunktur, i form av ökad tillväxt i bland annat USA, Indien och Kina. Det fanns också tydliga signaler på en ökad tillväxt i Sverige med bland annat stigande konjunkturindikatorer från Konjunkturinstitutet och kraftigt stigande inköpschefsindex från Silf/Swedbank för såväl tjänstesektorn som industrin. Se Figur 1. Idag är bilden annorlunda och flera av de positiva signaler vi såg i början av året har försvagats så Det politiska landskapet pass mycket att de goda tiderna låter vänta på sig inför valet 2014 är i dagsläget väldigt oförutsägbart till åtminstone Bakgrunden är att flera av de internationella inköpschefsindexen visar på en svagare världskonjunktur nu än i början av året. I USA, Kina och Indien har indexen försvagats under 2013 vilket indikerar svagare tillväxt. I eurozonen har inköpschefsindex försvagats sedan årsskiftet men visar i april en mindre ökning. Men med index 46,9 ligger eurozonen långt under index 50, vilket är det som krävs för att tala om tillväxt. I Frankrike och Italien verkar fallet ha dämpats medan Tyskland visar på svagare tillväxt. Sjunkande råvarupriser, bland annat på järn, koppar och zink, är också ett tecken på en global konjunkturavmattning. För Sveriges del får den internationella avmattningen och den försvagade euron konsekvenser som minskad efterfrågan av exportvaror. Nästan 40 procent av den svenska exporten går till eurozonen och där har eurokursen mycket stor betydelse för exportens värde. LRFs OMVÄRLDSANALYS

8 SVERIGE 2013 Den europeiska centralbanken ECB beslutade den 2 maj att sänka styrräntan till 0,5 procent, vilket är den lägsta nivån någonsin. Beslutet togs för att stimulera den ekonomiska aktiviteten i de krisande länderna i Sydeuropa. Även euroländerna i Nordeuropa gynnas av denna stimulans, bland annat genom att räntan försvagar euron mot andra valutor, vilket i sin tur påverkar eurozonens export positivt samtidigt som produktionen inom euroområdet gynnas. Inom Europa ser vi också en succesiv anpassning mellan Syd- och Nordeuropa som gör att lönerna i Nordeuropa stiger relativt lönerna i Sydeuropa. För Sveriges del innebär denna anpassning att kronan stärks mot euron vilket missgynnar den svenska exporten. Nuvarande utveckling riskerar att leda till en ytterligare försvagning av den svenska arbetsmarknaden. BNP-tillväxten var under 2012 endast 0,8 procent och prognoserna för BNP-tillväxt och arbetslöshetsutveckling är i år mycket modesta. Riksbanken spår 1,4 procents tillväxt av BNP och 8,2 procents arbetslöshet under Tillväxten väntas inte komma förrän 2014 då man spår 2,7 procents tillväxt och 7,8 procent arbetslösa. Den parallella utvecklingen inom EU är att nästan 5,5 miljoner unga EU-medborgare saknar jobb vilket är en miljon fler på tre år. Detta är en nationell och global utveckling som identifieras som kommande stora politiska utmaning. Generation Jobbless får konsekvenser både för samhället och för individerna. De svenska inköpschefsindexen som stärktes i början av året har försvagats och ligger i april under 50 vilket indikerar svag tillväxt. Se Figur 1. Den senaste Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, KI, visar att hushållen i april är på relativt gott humör och optimismen ligger på en genomsnittlig nivå. Inom näringslivet går däremot tongångarna i moll. Barometerindikatorn föll i april till 94,1 och ligger sex enheter under genomsnittet på 100. Det visar på en svag tillväxt i svensk ekonomi och många företag räknar med ytterligare personalnedskärningar under KIs konfidensindikator för tillverkningsindustrin ökade något i april och exportorderingången har trots hårdnande konkurrens på EU-marknaden stigit något. Däremot fortsätter den inhemska efterfrågan att minska. Produktionsvolymerna ökade något medan sysselsättningen väntas minska. Efterfrågan för bygg- och anläggningsindustrin är fortsatt mycket svag och sysselsättningen har minskat betydligt och bedöms minska ytterligare under Inom detaljhandeln föll konfidensindikatorn i april och ligger under snittet. Bilden är dock splittrad och livsmedelshandeln ser liksom tidigare positivt på sin försäljning och spår försäljningstillväxt. För de privata tjänstenäringarna backade konfidensindikatorn i april. Efterfrågan har varit oförändrad medan sysselsättningen har minskat. Tjänsteföretagen tror däremot på ökad efterfrågan under andra kvartalet. Mot bakgrund av den minskande industrisysselsättningen, till följd av en starkare krona och svag global tillväxt, är tjänstenäringarnas utveckling mycket viktig för Flera av de positiva signaler vi såg i början av året har försvagats så pass mycket att de goda tiderna låter vänta på sig 8 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

9 SVERIGE 2013 sysselsättningen. En expansiv penningpolitik med låga räntor gör anpassningen mot ökad inhemsk tjänsteproduktion lättare genom ett minskat inhemskt sparande. ECBs räntesänkning kan, tillsammans med behovet av att ytterligare stimulera den svenska ekonomin, innebära att Sveriges Riksbank kommer att sänka den svenska styrräntan under Figur 1 Källa: Silf/Swedbank Växelkurser Eftersom jordbruket hela tiden är utsatt för konkurrenstryck från import är näringen starkt påverkad av variationer i växelkurser. Beroendet av den inre marknaden och EU:s gemensamma jordbrukspolitik innebär att kronans rörelser mot euron är särskilt betydelsefulla. Sedan Sverige blev medlem i EU har kronan med vissa variationer följt euron. Vissa avvikelser, särskilt under de senaste åren, har tidvis förändrat konkurrensförutsättningarna på ett sätt som varit svårt att förutse. Växelkursförändringar kan medföra tillfälliga lönsamhetsförändringar, vilket i sin tur kan leda till investeringar som inte har några förutsättningar för bestående lönsamhet. I figuren nedan visas kronans variationer mot US dollarn och euron. Danske Banks prognoser bedömer att den svenska kronan kommer att fortsätta stärkas under de närmsta åren. Någonting som minskar exportmöjligheterna och därmed också de svenska arbetstillfällena. LRFs OMVÄRLDSANALYS

10 Samhälle Jordbruket som samhällsintresse... Historiskt har produktion av mat i Sverige främst varit nödvändigt för att mätta befolkningen och så sent som i slutet av 1980-talet hade Sverige ett självförsörjningsmål. Jordbruket var på ett tydligt sätt ett samhällsintresse. Men i takt med att Sverige utvecklades till ett välfärdssamhälle tack vare en tung basindustri och en transportsektor som sysselsatt människor och skapat tillväxt förändrades synen på jordbruket. Då blev istället industrin ryggraden för svensk tillväxt och därmed ett samhällsintresse, något som visat sig inte minst under de kriser som till exempel Volvo och Saab haft under och 2000-talen....till särintresse... Jordbruket upphörde att vara mycket starkt reglerat på nationell nivå till att fortsatt vara reglerat och samtidigt marknadsanpassas. Byggandet av välfärden spillde över på hur jordbruket reglerades. Klart att världens främsta välfärdsstat också ska ligga i framkant inom miljöengagemang och djurskydd. Med EU-inträdet och den gemensamma jordbrukspolitikens förändringar blev det uppenbart att politiska villkor också påverkar möjligheten att lyckas på marknaden. Sedan inträdet kämpar svensk animalieproduktion med att öka sin konkurrenskraft i relation till konkurrentländer. Den stora utmaningen är att i stor skala få ut ett tillräckligt högt mervärde för djurskyddsinsatser. Flera åtgärder görs både från näringens och politiskt håll, till exempel offentlig upphandling och djurvälfärdsersättningar....och tillbaka till samhällsintresse Alla långsiktsprognoser indikerar reala jordbrukspriser över det historiska genomsnittet. Kanske kan den så kallade supercykeln för råvaror generellt, framför allt föranlett av Kinas tillväxt, anses ha lugnat sig har präglats av den värsta torkan i USA 10 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

11 SAMHÄLLE på över femtio år och priserna för spannmål och oljeväxter har genomlevt sin tredje hausse inom loppet av 5 6 år. Alltfler påminns om vikten av en trygg livsmedelsförsörjning, så även i Sverige. En stigande efterfrågan i kombination med mindre lager har gjort marknaden känslig för plötsliga produktionsbortfall. Utvecklingen har satt nytt fokus på försörjning råvaror, mat och energi i synnerhet. Det märks bland annat i det faktum att många länder tar fram livsmedelsstrategier eller att länder, exempelvis USA, jobbar på att bli självförsörjande på energi. När både ekonomer och miljöforskare talar om vikten av att minska vår klimatpåverkan funderar USA på nya sätt att få fram fossila bränslen (fracking). Även i Sverige säger sig både regeringen och oppositionen vilja ta fram nationella livsmedelsstrategier. Matlandet Sverige har ett förändrat fokus där konkurrenskraft lyfts fram tydligare. Det stora politiska målet i Sverige är även fortsättningsvis att det är export till marknader i Asien, Afrika och Sydamerika som ska stå för den kommande tillväxten och ge jobb i landet. Samtidigt har vissa traditionellt exporttunga länder som Kina och Tyskland, som båda har starka bytesbalansöverskott, insett att de måste skapa en bättre ekonomisk balans och öka den inhemska efterfrågan. Det finns även opinionsbildare som menar att också Sverige tillhör den kategorin länder som måste ha ambitionen att öka den inhemska efterfrågan. Det finns ett nyvaknat intresse bland svenska politiker kring att hålla produktionen närmare. Utmaningar och möjligheter för LRF: Det växande intresset för råvaruförsörjning kan innebära ett ökat politiskt intresse för de gröna näringarna. Ett ökat politiskt intresse för råvaruförsörjning och livsmedelssäkerhet kan leda till ökad politisk styrning av marknaden. Jordbruket ses allt mer som ett samhällsintresse. Ännu förblir det dock ett särintresse när det gäller nationella politiska prioriteringar i budget sammanhang mm. LRFs OMVÄRLDSANALYS

12 Marknad Mat till lägsta pris För att kunna konkurrera på den globala marknaden finns små eller inga marginaler. En strategi kan vara att låta företaget växa i omfång för att få kostnadsfördelar som större areal, fler djur eller fler verksamheter. Baksidan av den globala hanteringen av livsmedel innebär att stora kedjor och nätverk ger en minskad möjlighet att kontrollera råvara och ursprung. På en gemensam marknad produceras mat i flera olika länder, transporteras för förädling på många olika platser och säljs i andra länder. Så var fallet i till exempel hästköttskandalen. Denna utveckling pågår och kommer att fortsätta och öka så länge det finns en gemensam marknad som enbart konkurrerar genom priset på varan. Konsumenterna blir dock alltmer intresserade av konsekvenserna av denna utveckling. Företag, myndigheter och politiker granskas kritiskt i jakten på någon ansvarig. Det är inte enbart genom kontroll och certifiering som ett företag kan bygga sin trovärdighet, minst lika viktigt blir att hålla i och behålla konsumentens förtroende, även om varan är en lågprisprodukt. Konsumenten må glömma snabbt men företaget eller industrin ser till att vidta åtgärder efter en skandal för att inte riskera att tappa marknadsandelar. 12 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

13 MARKNAD Mat till vilket pris som helst I ett överlevnadssamhälle handlar konsumtion om att fylla de funktionella behoven mat krävs för att överleva, punkt. I ett självförverkligandesamhälle däremot handlar konsumtion också om att bygga sin identitet. En del i självförverkligandet blir att visa vem man är genom vad och hur man konsumerar. Man kan beskriva det som att vi har gått från att göra våra val med magen via hjärta till hjärnan. Eftersom det är en utmaning att skapa tillväxt i en utveckling som går mot pressade priser ser även producenter, industrin och handeln möjligheter med mervärden. Inom de gröna näringarna blir det allt fler små, nischade livsmedelsföretag som producerar till en mervärdesmarknad. Marknaden för differentierat griskött har vuxit de senaste åren. Idag kan konsumenten bland annat välja mellan Rapsgris, Guldgris, Gårdsgris eller styckningsdetaljer som filékotletter. Kvalitet och hälsa är mervärden som konsumenten blir mer medveten om, men även varnande information om att maten innehåller mögelgifter, kadmium eller andra tungmetaller uppmärksammas. Den fortsatta utvecklingen av att skapa mervärden som konsumenten efterfrågar visar att det troligen finns en outnyttjad marknadspotential. Även på den globala marknaden har det ökade välståndet i länder som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien drivit på efterfrågan på mat med mervärden. I Kina har kombinationen av en växande medelklass i storstäderna och skandaler kring lokala livsmedel har lett till en ökad import av säkra livsmedel av hög kvalitet. Någonting som exempelvis Arla identifierat då de bygger upp en omfattande export av ekologiska mejeriprodukter till Kina. Möjligheter och utmaningar för LRF och de gröna näringarna: Oavsett marknadssegment finns en granskning av konsument och media som driver fram en utveckling av regelverk och kontrollsystem. Certifieringsinflationen omfattar inte enbart märken till konsument utan den rätta märkningen krävs även business to business för att alls få leverera. Dessa certifieringskrav kommer till och med in i lagstiftningen och leder till ökad administration för den enskilda bonden/skogsägaren. Trovärdighet, äkthet och ärlighet är något som många företag lyfter fram och försöker anamma i takt med att det blir allt viktigare även för dem att visa vad de står för. Men samtidigt förväntas de vara genuina. Svensk produktion har fördelar i jakten på trovärdighet. LRFs OMVÄRLDSANALYS

14 Företagande och arbete Sökes: arbetskraft För jordbruket ser vi en utveckling mot allt större och färre företag och på de större enheterna ökar behovet av anställd arbetskraft som är välutbildad inom jordbrukssektorn. Enligt arbetsmarknadsstatistik från SCB har antalet anställda i sektorn ökat under de senaste åren, främst av personer med gymnasiekompetens. Även inom skogsbruket har entreprenörer blivit allt vanligare och de senaste tio åren har antalet sysselsatta i stort sett fördubblats. Idag jobbar runt i ett skogsentreprenadföretag med avverkning, skogsvård och/eller övrigt skogsarbete. Inom skogsbranschen finns en oro för att det ska bli brist på kompetent personal. Under perioden mars till maj 2013 pågår exempelvis informationssatsningen #jobbiskogen på Twitter med syfte att visa på det stora utbudet av utbildningar och yrken inom skogssektorn. Även om konjunkturen går ner behövs folk i skogen och genom att erbjuda sommarjobb och examensarbeten hoppas företagen att fler får upp ögonen för branschen. Strukturomvandlingen har gjort att det inte längre räcker med att vara duktig på produktionsekonomi. Dagens framgångsrika landsbygdsföretag kännetecknas av ett professionellt ledarskap, vilket inbegriper allt från att vara innovativ och ständigt utveckla sina produkter och tjänster samt vara en bra arbetsgivare som utvecklar sin personal. Genom samverkan, delat ägande, alternativa drifts- och finansieringsformer utvecklas livskraftiga företag som lockar till sig nya entreprenörer och arbetskraft. Det handlar om att se sig som och agera som företagare och vara stolt över det. 14 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

15 FÖRETAGANDE OCH ARBETE 50+ utanför 50-skyltarna Lant- och skogsbrukarnas höga ålder är en utmaning. Inom lantbruket är den genomsnittlige säljaren av mark 62 år och köparen 49 år. I Lantbruksbarometern anger 15 procent av lantbrukarna att de tänker överlåta sina fastigheter på något sätt inom tre år och16 procent att de tänker överlåta driften inom samma tidsperiod. Även de genomsnittlige säljaren av skogsmark är 62 år medan köparen är 52 år. Av säljarna är 56 procent män och 72 procent av dem som köper skog är män. Kvinnor ärver både jordbruksmark och skogsmark och säljer i högre utsträckning vidare till män. En annan utmaning är möjligheten att köpa en jord- eller skogsbruksfastighet. De senaste årens starka prisutveckling på mark har gjort det allt svårare för den med begränsat eget kapital att köpa en jord- eller skogsbruksfastighet. Familjeöverlåtelser är fortfarande den vanligaste typen av förvärv, något som naturligtvis är en begränsning för den som inte är född in i de gröna näringarna men som ändå vill satsa på ett företag i branschen. Det gör det svårt för unga människor som inte har någon förankring i de gröna näringarna att se denna sektor som ett alternativ när hen ska välja sin framtid. Generellt är kunskapen om att det finns jobb i de gröna näringarna låg bland allmänheten, framför allt i storstäderna. Det avspeglas också i ungas låga intresse för de gröna näringarna hälften av SLU-programmen fyller inte platserna. Problemen finns framförallt inom trädgårdsutbildningarna medan skogsutbildningarna har fått lättare att fylla platserna. I gymnasievalet är intresset för naturbruksprogrammet ganska oförändrat drygt 500 elever per år utbildas inom inriktning jordbruk, cirka 80 elever utbildas inom trädgård och 300 elever inom skog. Unga människor (födda under och 2000-talet) drömmer om att skaffa ett bra jobb, hitta den rätta, få barn tidigt och ha ett fint boende. Familjen och tryggheten är centralt och arbete och familjeliv behöver kunna kombineras. Kanske finns här en förklaring till att många arbetsgivare upplever att de unga arbetslösa inte möter deras behov eftersom de saknar yrkeserfarenhet. Utmaningar och möjligheter för LRF och de gröna näringarna: Behovet av arbetskraft och även företagare inom de gröna näringarna är trots rationaliseringar och mekanisering stort. Det finns även en potential inom de gröna näringarna för att skapa nya arbetstillfällen. Professionella livskraftiga företag är attraktiva och har stor möjlighet att locka till sig både arbetskraft och nya entreprenörer. Arbetskraften blir allt mer globaliserad och tillfälligt säsongsbetonat arbete både inom och utanför de gröna näringarna utförs av människor från andra länder än Sverige. LRFs OMVÄRLDSANALYS

16 Leva och bo Livet i stan 85 procent av svenskarna bor i tätort. Det är en del av urbaniseringen som handlar om att minska avstånd och effektivisera produktion och konsumtion. Rationaliseringar och effektiviseringar har därmed också fått konsekvenser för strukturen i Sverige. Staden står för välstånd och kreativitet. Redan i skolan fostras vi till att bli och förbli urbana medborgare som främst tjänar vårt uppehälle genom att vara anställda. De kunskaper som premieras anpassar individen till ett yrkesval som ofta kräver ett urbant liv. I staden finns också alternativ för såväl unga som äldre människor när det gäller kultur, nöjen, utbildningar, jobb och boende. I staden finns också en stor del av makten. Det är här de politiska och kommersiella besluten fattas av dem som bor i städerna. Till exempel bor inte någon av Sveriges ministrar norr om Stockholm. Källa: Kairos Future Sedan 2006 har Alliansen satsat på att arbetslinjen ska leda till en levande landsbygd. Trots detta har 93 procent av de nya jobben skapats i landets fyra största län under Alliansens tid vid makten.... och livet på landet. Flyttströmmarna i Sverige går främst mot städerna. Om det inte ändras kommer landsbygden att avfolkas. SCBs statistik från 2008 visar att kvinnor i större utsträckning än män är benägna att flytta från landsbygden och mindre orter till större städer. Å andra sidan är det främst kvinnor som återvänder till landsbygden senare i livet och då tillsammans med partner och barn. Det finns alltså en viss inflyttning till den rena landsbygden och de små byarna trots att de stora flyttströmmarna går mot städerna. Enligt en SIFO-undersökning från 2011 vill 45 procent flytta till landet men man vill fortfarande ha nära till stadens utbud. För den urbana människan är den storstadsnära landsbygden attraktiv eftersom den tillåter att man fortfarande lever en stor del av sin tid i staden. Det utvecklar också olika landsbygder: Den storstadsnära landsbygden med stor dagsutpendling till välbetalda jobb i storstaden och den mer isolerade landsbygden där en utflyttning från staden främst sker av sociala skäl, som närhet till familj eller barndomsvänner eller möjligheten till att förbättra sin ekonomi. De som förlorar invånare är små och medelstora tätorter. Bättre bostad motiverar de kortare flyttarna medan anställning och ekonomi motiverar de längre. En forskningsrapport från SLU visar att den viktigaste anledningen att hushåll med två inkomster inte flyttar ut på landet trots att de vill är att det inte finns arbetsmöjligheter för båda. 16 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

17 LEVA OCH BO Möjligheter och utmaningar för LRF och de gröna näringarna: Det finns en utmaning i att en så stor del av Sverige ledande politiker lever och verkar i städer. LRF har här ett viktigt uppdrag i att inte polarisera mellan stad och land. Landsbygdens attraktionskraft är inte enhetlig utan behöver belysas ur flera olika perspektiv beroende på vilken landsbygdsutveckling som vill illustreras. Den stadsnära landsbygden eller landsbygden i regioner med mycket turism får en särskilt viktig roll i att förmedla en positiv bild av de gröna näringarna, något som kan minska avståndet mellan stad och land. För att lyfta fram glesbygdens utvecklingspotential behöver möjligheten att starta och driva företag lyftas fram. De som flyttar till landsbygden behöver hjälp och kunskaper vilket kan ge både affärsmöjligheter för andra gröna företagare eller nya medlemmar för LRF. Befolkningsökningen i Sverige består av tillskott från andra länder. Här finns en stor potential till arbetskraft och ökat landsbygdsboende. Ett exempel är samarbetet mellan Borlänge kommun och Skogsstyrelsen för arbetskraftsförsörjning. LRFs OMVÄRLDSANALYS

18 Värderingar Bonden duger Som nämnts tidigare finns i det urbana perspektivet en romantiserad bild av landsbygden. Drömmen om landet bygger på en idyll där bonden anses vara äkta, trygg och pålitlig och starkt förknippad med frihet. Landsbygden lyfts fram som ett drömboende där rekreation eller jakt står i fokus. Längtan till landet kan också vara en längtan efter att äga mark som har ett bestående värde i en många gånger artificiell värld. Ägandet ger både kontroll och frihet; med relativt mycket självstyre kontrollerar man ett område. Att äga mark är också en tydlig social markör. Både aktiva och före detta idrottare, toppolitiker och höjdare från näringslivet investerar och har investerat i stora skogs- och lantegendomar. Den romantiserade bilden av landsbygden ger ett högt förtroende för bonden hos allmänheten. Bonden är en förebild som har friheten att bestämma över sin tid, sitt liv och sina egendomar. När unga människor (15 24 år) fick frågan om vilket som var drömyrket hamnade bonde på plats 42 av 130. Anledningen: att vara bonden förknippades med frihet. Källa: Kairos Future och markägaren suger När uppfattningen om vad som är mitt eller ditt, rättigheter och skyldigheter, skiljer sig åt kan konflikter uppstå såväl i staden som på landsbygden. För de gröna näringarna återspeglas detta bland annat i hur en del människor väljer att utnyttja allemansrätten. Både jordbrukare och skogsägare vittnar om att de flesta är medvetna om att man får rida på annans mark enligt allemansrätten, men påfallande många är omedvetna om att man inte får störa eller förstöra. Det finns många exempel på att träd fälls på annans mark för att förbättra den egna utsikten eller för att få mer sol på altanen. Eller att det tas för givet att det är tillåtet att promenera med lösspringande hund genom en hage med betande djur. Enligt en undersökning som LRF gjorde 2010 i samband med Kommungruppsdagarna angav 57 procent att de upplevde att antalet konflikter med grannar ökar. På skogssidan pågår också en debatt om ett ökat socialt tryck på skogen samtidigt som allmänhetens besök i skog och mark minskar. Lagstiftningen kring äganderätten är relativt stark, men det finns också en allmän debatt om vem som egentligen äger och brukar marken. Studenter på till exempel skogliga utbildningar funderar på om man kan äga träd och om man då även äger ekorrar eller andra djur. Det paradoxala blir att bonden står för frihet medan markägaren eller skogsägaren inskränker och begränsar. 18 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

19 VÄRDERINGAR Möjligheter och utmaninga för LRF och de gröna näringarna: Bondens om symbol skapar affärsmöjligheter för varor, tjänster eller upplevelser. Äganderätten är fortsatt en utmaning för LRF och LRFs medlemmar att kommunicera. De olika perspektiven på landsbygden och äganderätten kan öka polariseringen mellan landsbygdsbor och stadsbor. Den storstadsnära landsbygden eller landsbygden i regioner med mycket turism får en särskilt viktig roll i att förmedla en positiv bild av de gröna näringarna, något som kan minska avståndet mellan stad och land. Markägaren eller bonden blir mer rättslös. Markägaren eller den gröna företagaren får ett allt större behov av juridisk expertis. LRFs OMVÄRLDSANALYS

20 Politik Inte göra fel viktigare än att göra rätt I LRFs omvärldsanalys 2012 framgick att när det saknas tydliga politiska visioner blir de politiska besluten som fattas mer övergripande och ansvaret för genomförandet flyttas nedåt. Med denna utveckling blir det teknokraterna, tjänstemän på statliga myndigheter eller regional och lokal nivå, som får makten. Från politiskt håll eller via centrala myndigheter ställs krav som måste uppfyllas. När den enskilda myndigheten eller tjänstemannen sedan saknar kompetens eller ambition att analysera hur kraven ska kunna genomföras, kan myndigheter flytta ansvaret mellan varandra. Scenariot är inte helt ovanligt inom myndigheter som arbetar med miljöbalken, djurskydd eller livsmedelshygien. Regeringen har exempelvis inrättat Miljömålsberedningen då berörda myndigheter sinsemellan inte kunnat avgöra hur konkurrerande miljömål eller konkurrens mellan miljömål och andra samhällsmål ska hanteras och avvägas. Den kulturella utvecklingen har drivit fram att såväl politiker som handläggare och tjänstemän uppmuntras att inte göra fel snarare än av en strävan att göra rätt. Århuskonventionen som både Sverige och EU har godkänt är en ny företeelse inom svensk förvaltning. Ambitionen med konventionen är att öka delaktigheten i beslut i till exempel omfattande infrastrukturprojekt eller annan storskalig miljöpåverkan som industrier med miljöfarlig verksamhet. I dag tolkar domstolar vem eller vilka organisationer som har talerätt, något som har lett till att miljöorganisationer ges 20 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

21 POLITIK talerätt i enskilda konventionella skogsavverkningar eller skyddsjakt på enstaka vargar. En tänkbar förklaring kan vara just politikers och tjänstemäns ambition att inte begå misstag och här väger miljöorganisationernas röst tyngre än landsbygdens eller markägarens intressen. En annan kan vara den urbana synen på landsbygden som beskrivits ovan, en tredje att ett engagemang och intresse för miljön ses som något gott och det som ses som en motpol uppfattas automatiskt som något ont. Ansvar under frihet Det finns ändå indikationer på att en förändring kan ske. Ett framträdande exempel är arbetet med ramlagstiftningar inom EU där det ifrågasätts om djurskyddslagstiftningen fortsatt kan vara så detaljrik och styrande som idag eller om det går att arbeta på ett annat sätt. Kommissionen hanterar frågan inom ramen för sin djurskyddshandlingsplan för och uttrycker där sin ambition att förenkla lagstiftningen och göra den till en mer övergripande ramlag med färre detaljer som ska gälla samtliga djurslag. Även harmonisering diskuteras. I Sverige har en statlig djurskyddsutredning gjorts. Uppdraget var bland annat att ge förslag på hur lagstiftningen kan moderniseras och förenklas så den blir mer flexibel och målinriktad, att helt enkelt visa upp ett ökat förtroende för den enskilda företagaren eller djurägaren. Möjligheter och utmaningar för LRF och de gröna näringarna: Med ett ökat förtroende hos myndigheter och verk för den enskilda företagaren ökar också företagarens egna ansvar, något som på sikt också skulle öka djurskyddet. Med ett ökat ansvar för den enskilda företagaren ökar också flexi biliteten och därmed möjligheten för företagsutveckling och stärkt konkurrenskraft. LRFs OMVÄRLDSANALYS

22 Krafter och motkrafter driver världen framåt En omvärldsanalys visar att många olika drivkrafter och skeenden ligger bakom hur världen förändras. En del av dem oroar medan andra inspirerar och det som inspirerar den ene kan oroa den andre. För de gröna näringarnas framtida attraktionskraft finns det både möjligheter och hot. Den som vill nå framgång gör antagligen klokt i att vara medveten om hoten, men lägga merparten av sin energi på möjligheterna. Det är också så LRF väljer att tolka omvärldsanalysen. Vi ska arbeta för att underlätta för alla som vill starta företag på landsbygden, oavsett om det är i närheten av större städer eller i en mer utpräglad glesbygd. Vi ska ta vara på marknadens och politikens möjligheter men också vara medvetna om utmaningarna. Flera unga människor måste få veta att de behövs i de gröna näringarna, särskilt med en bra utbildning i bagaget. En omvärldsanalys säger egentligen ganska lite vad som kommer att hända. Hur framtiden ska bli beror mer på hur vi förhåller oss till det som analysen synliggör. Den här omvärldsanalysen är inte enbart till för LRF som organisation. Den är också ett av många hjälpmedel för dig som är medlem i LRF. Hur du väljer att tolka signalerna om framtiden är upp till dig. 22 LRFs OMVÄRLDSANALYS 2013

23 PRODUCERAD AV LRF 2013 PROJEKTLEDARE: Isabel Moretti, LRF PROJEKTGRUPP: Sofia Cavling, Christina Furustam, Isabel Hygstedt, Jan Lorentzson, Peter Lundberg, Ulrika Sundler Lycke, Karin Vestlund Ekerby och Pernilla Åkerström Frid ILLUSTRATÖR: Johanna Kindvall GRAFISK FORM & ORIGINAL: Karozz grafisk form LRFs OMVÄRLDSANALYS

24 konkurrensen om mark och vatten samhällsintresse omvärlden förändras ständigt förstå och förutsäga framtiden polarisering Industrisamhällets paradigm globalisering stad resurseffektivitet marknad och land möjligheter & utmaningar LRF 2013 innovation, analys och forskning Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholm. Telefon

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

VECKOBREV v.47 nov-11

VECKOBREV v.47 nov-11 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska arbetslösheten enligt SCB:s beräkningar steg från 6,8 % till 6,9 % i oktober, där förväntat var en oförändrad nivå. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förkunnade

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

VECKOBREV v.17 apr-13

VECKOBREV v.17 apr-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Europakommissionens ordförande Barosso menar att Europa inte kan införa ytterligare åtstramande politik eftersom den möter allt större motstånd i flera länder. Eniro

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

VECKOBREV v.22 maj-15

VECKOBREV v.22 maj-15 0 0,001 Makro Veckan Nyhetsflödet som gått under veckan handlade som vanligt mycket om Grekland. Nu på fredag ska Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF men IMF har gett Aten en möjlighet

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011 Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011 Text: Jessica Hagård Politiska prioriteringar, Landsbygdsminister Eskil Erlandsson/ FÖRKORTAD VERSION Vi är ert departement. Vi vill jobba

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN

#02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 EN RAPPORT FRÅN #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotelloch restaurangbranschen till år 2023 2014 EN RAPPORT FRÅN 2 / TILLVÄXTVÄRK? INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 4 1/ INLEDNING 5 2/ BRANSCHEN OCH OMVÄRLDEN

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige

Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar. Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige Aktuella utmaningar i EU-samarbetet och kommissionens prioriteringar Johan Wullt Chef för media och kommunikation EU-kommissionen i Sverige EU:s främsta utmaningar 1. Ekonomiska situationen 2. Konflikter

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer