Tili ledamotssuppleant i diskontkomiten vid kontoret i S:t Michel utsägs den 14 Januari 1888 Landssekreteraren

Transkript

1 40 vid kontoret i Wiborg Kommerserädet Wilhelm Hackman och Hofrättsassessorn Alexander August Kumiin tili ledamöter samt kaptenen Carl August Ekström och Handlanden Carl Borenius tili suppleanter; vid kontoret i Sordavala Borgmästaren Karl Gustaf Berg och Tullfiskalen Karl Magnus Wikström tili ledamöter samt Hofrädet Alexander Nikolai Hoffman och Handlanden Politierädmannen Daniel Tiainen tili suppleanter; vid kontoret i S:t Michel Borgmästaren Gerhard Pehr Alopaeus och Kommunalrädet A. Kyander tili ledamöter samt Landskamreraren Alexander Wallden och Handlanden C. F. Pöndinen tili suppleanter; vid kontoret i Kuopio Borgmästaren Frans Oskar Möller och Kassören Johan Niskanen tili ledamöter samt Domkapitelssekreteraren Karl August Herckman oeh Handlanden Reinhold Lindqvist tili suppleanter; vid kontoret i Joensuu Häradshöfdingen Karl Woldemar Nysten och Handlanden Frithiof Neppenström tili ledamöter samt Tullförvaltaren Titulärrädet Elias Weckström och Handlanden Anders Pakarinen tili suppleanter; vid kontoret i Nikolaistad Handlanden Carl Johan Hartman och Herr Hugo Sölfverarm tili ledamöter samt Konsuln Waldemar Schauman och Hofrättsnotarien Herman Wiklund tili suppleanter; vid kontoret i Jyväskylä Kronofogden Karl Gustaf Waldemar Rönneberg och Aptekaren Frans Kiljander tili ledamöter samt Borgmästaren Frans Alfrid Aejmelseus och Handlanden Wilhelm Kammonen tili suppleanter; vid kontoret i Uleäborg Politieborgmästaren Robert Alarik Hasselblatt och Kommerserädet Hemming Äström tili ledamöter samt Landskamreraren Johan Gustaf Hortling och Vicekonsuln Leon. Candelin J:or tili suppleanter. I diskontkomiteernas omförmälda sammansättning har under den tid, förevarande berättelse omfattar, inträffat följande förändringar, sävidt angär ledamöterne och suppleanterne. Tili ledamotssuppleant i diskontkomiten vid kontoret i S:t Michel utsägs den 14 Januari 1888 Landssekreteraren Axel Nordenstreng i anledning af Landskamreraren Alexander Walldens utnämning tili landskamrerare i Wiborgs län, hvarförutom ledamotssuppleanten Handlanden C. F. Pöndinen den 8 December 1890 förordnats att frän den 1 Januari 1891 vara ledamot i nämnda diskontkomite i stället för Kommunalrädet A. Kyander, äfvensom Landskamreraren Johan Theodor Järnefelt att efter den förstbemälde inträda säsom ledamotssuppleant. Vid kontoret i Björneborg förordnades den 17 September 1888 Konsuln Georg Wentzel tili diskontkomiteledamot i stället för Vicekonsuln F. H. Malin, som blifvit antagen tili föreständare för Nordiska Aktiebankens agentur pä orten. Sedän ledamotssuppleanten i diskontkomiten vid kontoret i Tammerfors Rädmannen Viktor Cajanus i November 1888 frän orten afflyttat, utsägs i hans ställe tili ifrägavarande befattning Apotekaren Th. Clayhills, hvarutom den 11 December 1889 förordnanden utfärdades för Handlandene C. W. Äkerlund och Gösta Sumelius att i nämnda diskontkomite vara den förstbemälde ledamot och Handlanden Sumelius suppleant i stället för ledamoten Handlanden G. D. Sumelius och suppleanten Stabskaptenen Fredrik Mörtengren, hvilka önskat frän dessa befattningar afgä. Enär Handlanden F. Neppenström anmält, att hän för bristande tid icke kunde qvarstä säsom ledamot i diskontkomiten vid kontoret i Joensuu, hafva Bankfullmäktige den 5 Juli 1889 tili ifrägavarande befattning utsett Prokuristen A. Waronen. Och dä jemväl ledamotssuppleanten Tullförvaltaren Elias Weckström afsade sig sitt nästnämnda uppdrag, blef detsamma den 12 Augusti sagde är öfverlemnadt ät Rektorn A. Walle. Sedän Handlanden Neppenström emellertid, pä förfrägan, förklarat sig villig att äterinträda i nämnda diskontkomite, blef hän den 8 December 1890 förordnad att frän den 1 Januari 1891 vara diskontkomiteledamot i stället för Prokuristen Waronen. I anledning af ledamoten "i diskontkomiten vid kontoret i Äbo Kommerserädet G. A. Lindbloms dödliga fränfälle, utsägs den 16 September 1889 tili ledamot i nämnda diskontkomite suppleanten Handlanden Ernst Dahlström samt 41

2 42 43 tili suppleant i stället för den sistnämnde Handlanden G. A. Seren. Vid kontoret i Nikolaistad har i stället för Konsuln Waldemar Schauman, som aflidit, Handlanden S. S. Siren den 11 December 1889 utsetts tili suppleant för ledamöterne i diskontkomiten derstädes. Sedän ledamoten i diskontkomiten vid kontoret i Jyväskylä Kronofogden W. Rönneberg frän orten afflyttat, forordnades den 21 April 1890 tili ifrägavarande befattning Öfverforstmästaren A. W. von Zveygberg, hvarjemte och dä jemväl ledamotssuppleanten i samma diskontkomite Borgmästaren Alfred Aejmelaeus afsagt sig nästnämnda uppdrag, detsamma den 1 derpäföljde Maj blef öfverlemnadt ät Kronolänsmannen Emil Savander. Vid kontoret i Wiborg har, jemlikt Bankfullmäktiges forordnande af den 8 December 1890, Stadskamreraren Yicehäradshöfdingen C. E. Ahrenberg frän den 1 Januari 1891 inträdt säsom ledamotssuppleant i stället för Handlanden Carl Borenius Ṡedän Kommerserädet Hemming Aström anmält sig sinnad att afgä frän diskontkomiten vid kontoret i Uleäborg, förordnades den 8 December 1890 ledamotssuppleanten Vicekonsuln Leon Candelin J:or att frän den 1 Januari 1891 vara ledamot äfvensom Vicekonsuln Otto Ravander att vara suppleant för ledamöterne i nämnda diskontkomite. I diskontkomiten vid det lmnrättade kontoret i Kotka inkallades den 28 Juni 1890 tili ledamöter Borgmästaren Oskar August Backman och Sägdisponenten Olof Bulow samt tili deras suppleanter Tullförvaltaren Evald Ferdinand Lundqvist och Handlanden, Konsularagenten Wilhelm Cadenius. Pä sätt jemväl härförinnan värit fallet, hafva under ären diskontkomiteerna sammanträdt hvarje helgfri dag ä tider, livarom Bankfullmäktige i enlighet med vederbörande kontorsföreständares framställningar närmare för- ordnat. 22. Pä gjord underdänig amnälan derom att Bankdirektören Ätgärder angäende direk- Eneberg utsetts tili representant för Willmanstrand stad vid tö-rsembetena. sisthällne landtdag, har Kejserliga Senaten den 21 December 1887 beviljat Bankdirektören Eneberg tjenstledighet för den tid, hän komme att vara af landtdagsgöromäl upptagen, hvarjemte Senaten, pä Bankfullmäktiges framställning, förordnat Sekreteraren i Banken Wallen att emellertid ett direktörsembete i Banken handhafva. Den 12 Mars 1890 beviljade Bankfullmäktige Bankdirektören Charpentier för resa tili utlandet tjenstledighet under tvä mänaders tid, räknadt frän den 20 derpäföljde April, samt förordnade Sekreteraren Wallen att under tiden ett direktörsembete i Banken förestä. Under Bankdirektörerne Charpentiers och Enebergs fränvaro i och för verkställandet af ofvanomförmälda inspektioner vid särskilda afdelningskontor samt medan förbemälde Bankdirektörer under senare hälften af April mänad 1889 värit bortreste tili Berlin, för ingäende af preliminära öfverenskommelser angäende förmedlingen af finska statsverkets 3 procents konverteringslän, hafva, enligt Bankfullmäktiges för hvarje gäng meddelade förordnanden, bankdirektörsembeten förestätts dels af Sekreteraren Wallen, dels af Förste kamreraren Stenius. Föröfrigt hafva Bankfullmäktige ärligen beviljat medlemmarne i Direktionen semesterledighet, en hvar under sex veckor, samt förordnat om direktörsembetenas bestridande, medan förenämnde ledighet begagnades. 23. Sedän bankkommissarietjensten vid kontoret i S:t Petersburg genom förre innehafvaren, Bankdirektören A. J. Neig- kommissarie- Ätgärder angäende bank licks den 18 Januari 1888 timade död blifvit ledig, uppfördes tjensterna. af Bankdirektionen pä det underdäniga förslaget tili tjenstens äterbesättande i första rummet Kommissarien vid Bankens

3 44 kontor i Nikolaistad Jurisutriusque kandidaten Ernst Emil Schybergson, i andra rummet Andre kassören i Finlands Bank Carl Robert Ignatius och i tredje rummet Öfverkassören i Banken Ivar Alfred Landtman. Det sälunda upprättade förslaget insändes af Bankfullmäktige jemte underdänig skrifvelse för den 23 Mars 1888, hvari Bankkommissarien Schybergson tili tjenstens erhällande förordades. Och blef Schybergson den 19 December 1888 tili bankkommissarie i S:t Petersburg utnämnd. Under den tid af inemot ett är, ifrägavarande bankkommissarietjenst var vakant, förestods kontoret i S:t Petersburg af Kassören Ignatius samt under Juli och Augusti mänader i dennes ställe af Bankkommissarien Schybergson. Emellertid erhöll den sistnämnde i Juni mänad 1890 befordran tili en justitierädmanstjenst vid Magistraten i Helsingfors. Ä det underdäniga förslaget tili äterbesättande af den härigenom änyo ledigblifna bankkommissarietjensten vid kontoret i S:t Petersburg uppfördes af Bankdirektionen i första rummet Kassören vid samma kontor Edvard Carlstedt, i andra rummet e. o. Bokhällaren i Finlands Bank Stabskaptenen Krister Ludvig Edvard Jägerskjöld samt i tredje rummet Kassören vid kontoret i Wiborg Ivar Oskar Ruotzi. Af bemälde sökande förordade Bankfullmäktige uti underdänig skrifvelse af den 1 September 1890 tili tjenstens erhällande Bankkassören Carlstedt, som jemväl den 15 derpäföljde Oktober blef utnämnd tili bankkommissarie vid kontoret i S:t Petersburg. Den 30 Juli 1888 beviljade Bankfullmäktige tjenstledighet ät Bankkommissarien vid kontoret i Kuopio Jakob Richard Stenius, som emellertid hos Kejserliga Senaten anhällit om sitt entledigande frän tjensten, hvartill Senaten den 10 Augusti biföll. Det af Bankdirektionen upprättade underdäniga förslag tili tjenstens äterbesättande upptog i första rummet tillförordnade Bankkommissarien vid kontoret i Jyväskylä Bankkassören Bruno Alexander Niska, i andra rummet Kassören vid kontoret i Nikolaistad Karl Johan Äkerman och i tredje rummet tillförordnade Bankkommissarien vid kontoret i S:t Michel Yngre bokhällaren Uno Arthur Alexander Broberg. Af bemälde sökande förordade Bankfullmäktige uti underdänig skrifvelse för den 22 Oktober tili tjenstens erhällande Bankkassören Niska, som jemväl den 7 November blef utnämnd tili bankkommissarie i Kuopio. Under förenämnda ledighet och äfven derefter intill utgängen af December mänad, dä ifrägavarande tjenst af Niska tillträddes, har kontoret i Kuopio, enligt Kejserliga Senatens derom meddelade förordnande, förestätts af Kassören vid samma kontor I. O. P. Ruotzi. Yid besättandet af den genom Bankkommissarien Niskas förenämnda utnämning ledigblifna kommissariebefattningen vid Bankens kontor i Jyväskylä har, med iakttagande af den ordning som beträffande föreständares tillförordnande för bankens kontor pä extra stat derförinnan blifvit följd, Bankdirektionen lemnats tillfälle att tili ifrägavarande befattning förorda den person, Direktionen härför funnit lämplig. Med godkännande af Direktionens förslag i ärendet, hafva Bankfullmäktige derefter hos H. K. M:t hemstält, att Kontorsskrifvaren pä extra stat vid kontoret i Wiborg Filosofie Magistern Alfred Leonhard Nyman mätte förordnas att tillsvidare förestä kontoret i Jyväskylä, hvilken befattning jemväl under ledigheten af Nyman handhafts. Och har denna framställning den 5 December 1888 af Kejserliga Senaten bifallits. Sedän bankkommissarietjensten vid kontoret i Nikolaistad, genom förre innehafvaren Bankkommissarien Schybergsons ofvanomförmälda, den 19 December 1888 skedda utnämning tili enahanda befattning vid kontoret i S:t Petersburg, blifvit ledig, uppfördes af Bankdirektionen ä det underdäniga förslaget tili tjenstens äterbesättande i första rummet tillförordnade Kommissarien vid kontoret i Joensuu Bankkassören Nikolai Evert Sundman, i andra rummet Bankkassören Axel Gabriel Bergbom och i tredje rummet tillförordnade Kommissarien vid kontoret i S:t Michel Yngre bokhällaren Uno Arthur Alexander Broberg. Det sälunda upprättade förslaget insändes af Bankfullmäktige tili Kejserliga Senaten jemte underdänig skrifvelse för den 9 Mars 1889, hvari tillförordnade Bankkommissarien Sundman tili tjenstens erhällande förordades. Och blef Sundman den 8 derpäföljde April tili bankkommissarie i Nikolaistad utnämnd. Under vakanstiden 45

4 46 har ifrägavarande kontor förestätts af dävarande Kassören derstädes Karl Johan Äkerman. Tili äterbesättande af den genom förenämnda utnämning ledigblifna bankkommissarietjensten vid Finlands Banks kontor i Joensuu, hvilket kontor genom den emellertid emanerade nädiga förordningen af den 28 Maj 1889 blifvit ä ordinarie stat uppfördt, upprättades af Bankdirektionen underdänigt förslag, upptagande i första rummet Bankkassören Karl Johan Äkerman, i andra rummet Bankkassören Johan Edvard Rehnbäck och i tredje rummet Bankkassören Ivar Oskar Petter Ruotzi. Af bemälde sökande förordade Bankfullmäktige uti underdänig skrifvelse för den 12 Augusti 1889 tili tjenstens erhällande Bankkassören Äkerman. som jemväl den 21 i samma mänad blef utnämnd tili bankkommissarie i Joensuu. Under förenämnda ledighet och äfven derefter intill den 16 September, medan Äkerman ätnjöt tjenstledighet för flyttning, har kontoret i Joensuu förestätts af Bankkassören Ruotzi. Sedän nädigt tillständ erhällits att i Kotka stad den 1 Juli 1890 öppna ett provisionelt Finlands Banks kontor, hafva Bankfullmäktige, pä afgifvet förslag af Bankdirektionen, uti underdänig skrifvelse för den 5 derförutgängna Mars hos Kejserliga Senaten hemstält att tili kommissarie vid nämnda kontor mätte förordnas Äldre bokhällaren i Banken Filosofie Doktorn Emil Ivar Grönvik, hvilken framställning jemväl af Senaten den 19 i nästsagde mänad bifölls. I anledning af Bankfullmäktiges uti underdänig skrifvelse för den 2 December 1887 gjorda anmälan derom, att dävarande Bankkommissarien vid kontoret i Nikolaistad Emil Schybergson utsetts att vara representant för Ekenäs stad vid sisthällne landtdag, har Kejserliga Senaten den 21 i sagde mänad beviljat Schybergson tjenstledighet för den tid, hän komme att vara af landtdagsgöromäl upptagen, samt, pä Bankfullmäktiges framställning, tillika förordnat Bankkassören Äkerman att under ifrägavarande tid kontoret i Nikolaistad förestä. Medan Bankkommissarien Schybergson sedermera under Juli och Augusti mänader 1888 värit förordnad att bestrida den dä lediga kommissarietjensten vid kon- toret i S:t Petersburg samt derefter frän den 1 September tili den 19 December, dä hän tili nästnämnda tjenst blef utnämnd, ätnjutit honom, dels af Bankfullmäktige, dels af Kejserliga Senaten beviljad tjenstledighet, bland annat, för vinnande af tillfälle att i Kejsaredömet förkofra sig i ryska spräket, har kommissariebefattningen vid kontoret i Nikolaistad fortfarande handhafts af Bankkassören Äkerman. Pä gjord underdänig ansökning har Kejserliga Senaten beviljat tillförordnade Bankkommissarien vid kontoret i S:t Michel Yngre bokhällaren Arthur Broberg tre mänaders tjenstledighet för sjukdom, räknadt frän den 20 Juni 1888, hvilken ledighet ytterligare af samma anledning förlängts intill den 20 derpäföljde November; och har kontoret derunder, jemlikt af Senaten pä Bankfullmäktiges framställningar tillika meddelade förordnanden, förestätts frän den 20 Juni tili den 20 September af Andre kamreraren Östen Gustaf Westling och frän sistsagde dag tili ledighetens utgäng af Registratorn Fredrik Ferdinand Rönnberg. Tjenstledighet under en mänad för sjuklighet har af Bankfullmäktige den 5 Juli 1889 beviljats ät Bankkommissarien vid kontoret i Nikolaistad N. E. Sundman, att räknas frän den 15 Juli, samt den 21 Juli sagde är ät Bankkommissarien vid kontoret i Wiborg C. G. Ramsten för Augusti mänad. Under förberörda ledigheter har kontoret i Nikolaistad förestätts af Bankkassören C. J. Kyntzell och kontoret i Wiborg af dävarande Bankkassören derstädes K. Äkerman. Pä gjord underdänig ansökning, har Kejserliga Senaten den 12 September 1889 beviljat tillförordnade Bankkommissarien vid kontoret i Jyväskylä A. Leonhard Nyman tvä mänaders tjenstledighet för sjuklighet, räknadt frän den 1 September, hvilken ledighet; ytterligare af samma anledning förlängts intill den 1 Februari 1890, h vai jemte Senaten, pä framställning af Bankfullmäktige, förordnade e. o. Bokhällaren Ano Viktor Mannelin att derunder förestä nämnda kontor. Föröfrigt har semesterledighet; under somrame af Bankfullmäktige beviljats föreständarene för kontoren, merändels pä fyra veckor, hvarjemte bemälde föreständares vid särskilda tillfällen gjorda ansökningar om kortare tids tjenstle- 47

5 Bankfullmäktiges tjemtgöring. 48 dighet af Fullmäktige bifallits samt vikarier för hvarje gäng tillförordnats. 24. Under nedanangifna längre tider hafva Bankfullmäktige dels genom embetsresor värit aflägsnade frän Helsingfors, dels ätnjutit ledighet frän utöfningen af sinä embeten: är 1888: undertecknad Lindelöf sex dagar under Juni mänad för embetsresa, undertecknad Stjernvall frän den Juni för resa tili utrikes ort, undertecknad Donner större delen af Juli mänad, delvis för embetsresa, samt frän den 1 Augusti tili den 18 September för enskilda angelägenheter, och undertecknad Meurman frän den 16 Juni tili mänadens utgäng för sjukdom äfvensom under Juli och Augusti mänader, delvis för embetsresa; är 1889: undertecknad Lindelöf frän den 5 April tili den 3 Juni för resa tili utrikes ort, undertecknad Donner under hälften af Juli större delen af Augusti och aderton dagar af September mänader för enskilda angelägenheter samt undertecknad Meurman under hela Juli, sjutton dagar af Augusti och tolf dagar af September mänader för enskilda angelägenheter; är 1890: undertecknad Stjernvall fyra dagar af April och tretton dagar af September mänader för enskilda angelägenheter, undertecknad Donner tio dagar af Januari, sexton dagar af Juni, tjugu dagar af Juli, tjugu dagar af Augusti och nio dagar af September mänader för enskilda angelägenheter äfvensom ätta dagar af Oktober mänad för embetsresa, samt undertecknad Meurman tolf dagar af Juni och hela Juli mänad, delvis för embetsresa. sexton dagar af Augusti mänad för enskilda angelägenheter, nio dagar af September mänad för embetsresa äfvensom fyra dagar af November för enskilda angelägenheter. Under förenämnda tider äfvensom de kortare ledigheter, hvaraf Bankfullmäktige dä och dä begagnat sig, hafva respektive suppleanter tjenstgjort säsom bankfullmäktige: är 1888: herrar Schildt, friherre Langenskiöld, Forsman, Kihlman, Borgström, Almberg, Löfgren och friherre Paimen; är 1889: herrar friherre Wrede, Forsman, Borgström, Almberg och Löfgren; är 1890: samtlige nästbemälde äfvensom herr Kihlman. Ordförandebefattningen har under undertecknad Lindelöfs förberörda utrikesresa handhafts af Presteständets bankfullmäktig. 49 4

6 51 II. Bankfullmäktiges framställningar och förslag. 1. Banklcontoret i Kotka. Säsom ofvan redan anförts, har, pä grund af den 28 November 1889 meddeladt nadigfc bifall tili Bankfullmäktiges framställning, ett Finlands Banks kontor blifvit i Kotka stad provisionelt inrättadt och den 1 Juli 1890 för rörelsen öppnadt. Tillika faststälde Senaten en för ifrägavarande kontor uppgjord, ä 12,400 mark sig slutande stat. Jemte det Fullmäktige tilläta sig hänvisa tili de i det förestäende utförligt framhällna skälen för nämnda ätgärds vidtagande, väga Fullmäktige emotse att densamma skall vinna Bankutskottets och Ständernas benägna godkännande. 2. Banlckontoren i Jyväskylä, S:t Michel och Sordavala. Emedan den tid af fem är, för hvilken nädigt tillständ erhällits att i Jyväskylä, S:t Michel och Sordavala städer öppenhälla provisionela Finlands Banks kontor, under är 1892 tilländagär, hafva ifrägavarande bankkontor, som visat sig väl bära kostnaderna för desamma samt uppfylla det med dem afsedda ändamäl, blifvit uti nedanintagna förslag tili nytt reglemente och ny stat för Banken uppförde ä ordinarie fot samt dervid erhällit enahanda organisation och aflöningsstat, som för kontoret i Joensuu är faststäld. 3. N ytt reglemente för Finlands Bank. Uti skrifvelse för den 28 Maj 1888 hafva Finlands senast församlade Ständer, som ansett en fullständig revision af reglementet för Finlands Bank af den 27 Juni 1878 vara af behofvet päkallad, uppdragit Bankfullmäktige att uppgöra och tili nästsammanträdande Ständer afgifva förslag tili nytt reglemente för Banken. Dä Bankfullmäktige, pä grund af 1882 ärs Ständers beslut, tili Bankutskottet vid 1885 ärs landtdag öfverlemnade förslag tili nytt reglemente för Banken och ny instruktion för Bankfullmäktige, hvilka utarbetats af en för ändamälet nedsatt kornit^, anmälte Fullmäktige hos Utskottet att den af komiten förordade genomgripande omgestaltningen af bankfullmäktigsinstitutionen och af Bankens direktion icke kunnat af Fullmäktige förordas, hvarföre och som Fullmäktige jemväl i andra mindre betydande delar omfattade frän komiten skiljaktiga äsigter, Fullmäktige tillika afgäfvo tili Utskottet af Fullmäktige uppgjorda ändringsförslag. De af Bankutskottet med anledning häraf utarbetade och Ständernas afgörande understälda författningsförslagen, i hvilka Utskottet upptagit den af komiten förordade omorganisationen af Bankens styrelse, blefvo af tvenne ständ antagne, hvaremot desamme af de tvenne öfriga ständen, efter en generel diskussion, med hänsyn tili förberörda i Bankfullmäktiges sammansättning vidtagna förändringar, förkastades. Yid omförmälda utgäng fick frägan om nytt bankreglemente och ny instruktion för Bankufllmäktige för den gängen förfalla. Enär sälunda hos de skilda Ständen sä väsentligt olika äsigter gjort sig gällande beträffande den riktning, som för en nödig ansedd reform af banklagstiftningen borde insläs, ansägo sig Bankfullmäktige icke böra tili Bankutskottet vid 1888 ärs landtdag afgifva ett nytt fullständigt förslag i ämnet, utan inskränkte sig Fullmäktige dä tili att förorda endast sädana ändringar och tillägg uti gällande reglemente och stat för Banken, hvilka visat sig vara af förhällandena synnerligen päkallade. Det af Bankfullmäktige uti antydt syfte afgifna lagförslaget, hvars flesta stadganden redan ingätt uti de af förbemälda komite samt af Bankfullmäktige och Bankutskottet vid 1885 ärs landtdag uppgjorda förslagen, blef, efter förberedande handläggning hos Bankutskottet, af Ständerna antaget samt vann jemväl Hans Kejserliga Majestäts nädiga godkännande, i enlighet hvarmed nädig förordning i ämnet den 28 Maj 1889 utfärdades.

7 52 Med afseende ä det hinder, den svärlösta frägan om bankfullmäktigsinstitutionens reorganisation visat sig utgöra för ävägabringandet af nytt bankreglemente, hafva Bankfullmäktige sä mycket mera funnit sig föranlätne att uti nedanintagna, af Fullmäktige i samräd med Bankdirektionen uppgjorda förslag i ämnet bibehälla nu gällande bestämningar angäende Bankfullmäktige och deras befogenhet, som Fullmäktige, derutinnan vidhällande sin i frägan tidigare uttalade äsigt. icke kunnat öfvertyga sig om företrädet af bankstyrelsens omgestaltning i den af förbemälde komite och 1885 ärs Bankutskott förordade riktning. Genom äberopade förordning af den 28 Maj 1889 blef Bankens grundfond frän sex miljoner mark enligt 1878 ärs bankreglemente förhöjd tili tio miljoner, hvarutom beträffande reservfonden, hvars föreskrifna maximibelopp derintills utgjort nio miljoner mark, bestämdes, att densamma borde ärligen ökas med en fjerdedel af det tili vinstmedelsräkningen öfverförda belopp, tili dess jemväl denna fond uppgär tili likaledes tio miljoner mark. Oaktadt angifna ökning säväl af grundsom reservfonden, hafva Bankfullmäktige likväl, med hänsigt tili den stora omfattning, landets handel och industri samt Bankens deraf betingade rörelse under de senast förflutna ären erhällit, ansett synnerligen önskvärdt att ifrägavarande fonder ytterligare blefve förstärkte. Uti författningsförslaget har förty intagits bestämning derom, att grundfonden skall utgöra femton miljoner mark samt att reservfonden bör tili enahanda sum m a uppbringas. För ävägabringandet häraf torde fem miljoner mark fä frän reservfonden tili grundfonden öfverföras, hvarjemte och dä det synts Fullmäktige vara af stor vigt att reservfonden med högsta möjliga belopp inom närmaste tid ökas, Fullmäktige ansett att hela summan förnärvarande disponibla vinstmedel borde tili förstärkande af nästnämnda fond användas samt att, tili fyllande af äterstoden, minst en fjerdedel af vinstmedlen skulle dertill vid hvarje landtdag ansläs. I öfverensstämmelse med hvad i : 6 af gällande bankreglemente är stadgadt om Bankens sedelutgifning hade i : 18 mom. 2 af Bankfullmäktiges tili Bankutskottet vid 1885 ärs landtdag afgifna förslag tili bankreglemente intagits bestämning derom, att säsom utelöpande sedlar jemväl skola anses i Banken innestäende belopp af beviljade kassakreditiv- Dä erfarenheten likväl gifvit vid handen att det ä kassakreditiven innestäende beloppet mycket litet fluktuerar, men denna föreskrift förminskar Bankens sedelutgifningsrätt, sä har uti ifrägavarande lagförslag frän sädana Bankens vid anfordran förfallna förbindelser, hvilka f skola säsom utelöpande sedlar anses, undantagits i Banken innestäende belopp af beviljade kassakreditiv. Och hafva Bankfullmäktige ansett sä mycket större anledning dertill förekomma, som full säkerhet för kassakreditiven finnes i Banken af kreditivtagarene deponerad. Deremot har den enligt 1885 ärs författningsförslag Senatens EkonomieDepartement tillagda befogenhet att,om förhällandena sädant oundgängligen päkalla, pä Bankfullmäktiges framställning, medgifva, att det belopp, hvarmed Bankens sedlar fä öfverskjuta dess valuta för sedelutgifningsrätt, mä i män af behofvet ökas med ända tili fem miljoner mark, frän nu ifrägavarande författningsförslag utelemnats. Omförmälda Befogenhet att temporärt öfverskrida den i förhällande tili förefintlig metallisk valuta bestämda sedelutgifningsrätten har nemligen ansetts icke böra ifrägakomma numera, dä beloppet, hvarmed sedelstocken fär öfverskjuta den metalliska valutan genom 1889 ärs förordning ökats frän tjugu tili trettio miljoner mark, hvarutom sedelutgifningsrätten jemväl komme att i sin män utvidgas genom att innestäende belopp af beviljade kassakreditiv icke vidare skulle säsom utelöpande sedlar anses. I öfriga delar ansluter sig ifrägavarande författningsförslag tili det, som af Fullmäktige afgifvits tili 1885 ärs Bankutskott, hvarjemte de af Bankutskottet föreslagna förändringar och tillägg behörigen beaktats. Jemte det Fullmäktige med afseende härä tilläta sig hänvisa tili den utförliga motiveringen af 1885 ärs förslag, gä Fullmäktige att här nedan i korthet angifva särskilda frän detsamma ytterligare gjorda afvikelser. Uti : l af förslaget har i relativsatsen: Finlands Bank, som förblifver under Finlands Ständers garanti och värd, ordet förblifver utbytts mot det mera sakenligare,,stär. 53

8 54 Ehuru önskligt vore att de frän bankvinsten utgäende anslagen för därvärden, realskolorna, jordbrukets befrämjande ooh statskontorets aflöningsstat för framtiden finge bortfalla, hafva Bankfullmäktige dock, i anseende tili de svärigheter en uppgörelse härom med statsverket skulle möta, trott sig böra i mom. 2 af : 4 oförändradt bibehälla hithörande bestämning. Dä Bankens i S:t Michel, Jyväskylä och Sordavala städer för en tidrymd af fem är provisionelt inrättade kontor, hvilka öppnats, det förstnämnda den 1 Juli samt kontoren i Jyväskylä och Sordavala den 1 September 1887, visat sig motsvara behofvet ä de resp. orterna. torde desamma böra ställas pä ordinarie fot, med hänsigt hvartill ifrägavarande kontor under : 8 upptagits jemte Bankens öfriga afdelningskontor ä ordinarie stat. Uti lydelsen af : 10 enligt 1885 ärs författningsförslag har den förändring vidtagits, att i mom. 1 efter ordet,,framställning11 fogats och förslag11, hvarjemte i 2 mom., enär ordet,,diskontering hänför sig tili bäde in- och utländska vexlar, orden oeh inköp11 utgätt. Dä det för handelns och industrins underhjelpande synts Bankfullmäktige önskligt, att Bankens befogenhet att mot varuhypothek utgifva län blefve i möjligaste män utvidgad, sä har tili hithörande föreskrifter under : 25 fogats en bestämning derom, att säsom pant för län äfven kunna godkännas varor, som äro upplagda pä kreditnederlag under tillsyn af tullkammare eller insatta hos af bankstyrelsen godkänd dock- eller magasinsinrättning. Tili dylika inrättningar komme jemväl att hänföras sädana under offentlig kontroll stäende upplagsmagasin med befogenhet att utgifva sä kallade warrants, om hvilkas ävägabringande fräga blifvit väckt samt lagförslag redan afgifvits af en för ändamälet nedsatt komite. Emedan erfarenheten visat, att tili Banken pantförskrifven egendom, som banken vid exekutiv försäljning deraf, tili skyddande af sin rätt, inropat, ofta mäste, tili undvikande af med omedelbar äterförsäljning förenad betydligare förlust, för nägon tid i Bankens ego bibehällas, har föreskriften i : 30 af 1885 ärs författningsförslag, att dylik egendom skall af Banken utan dröjsmäl11 äter föryttras, sälunda modifierats, att äterförsäljningen bör försiggä sä snart ske kan. 1 Genom särskilda efter hand vidtagna nedsättningar af provisionen för Bankens anvisningar har afsetts att sagda med en sedelutgifvande statsbank icke väl sammanstäende debitering i sinom tid kunde helt och hället upphöra. Eör möjliggörandet häraf har hithörande bestämning i : 32 affattats sälunda, att pä Bankfullmäktige ankommer att bestärnma om och tili hvilket belopp provision bör beräknas för Bankens anvisningar pä finskt mynt. Den jemväl eljes förändrade redaktionen af ifrägavarande : har skett i syfte att undanrödja den i 1885 ärs förslag förekommande inkonseqvens, att längsta förfallotiden för län, vexlar m. m. skulle kunna af Bankfullmäktige, utan Direktionens hörande, bestämmas, ehuru sjelffallet Direktionens samverkan i denna angelägenhet är hka päkallad som för fastställandet af Bankens räntesatser, hvarutom bestämmandet af provisionen för inkasseringar, som i 1885 ärs förslag förbehällits Bankfullmäktige, ansetts böra, likasom härintills, ankomma pä Direktionen. Med : 35, som är hemtad frän Bankutskottets förslag tili bankreglemente, afbrytes öfverensstämmelsen i paragrafernas ordningsföljd emellan det nu föreliggande och det af Bankfullmäktige vid 1885 ärs landtdag afgifna författningsförslaget, hvarföre i det följande de inom klammer förekommande siffrorna beteckna motsvarande paragrafers ordningsnummer enligt sistnämnda förslag. De stadganden, som ingä i : 10 af nädiga förordningen den 28 Maj 1889, beträffande värden och tillsynen öfver äfvensom ansvarigheten för innehället i Bankens särskilda hvalf, äterfinnas i : 39 (38) af förevarande författningsförslag uti en nägot utförligare redaktion, hvarigenom särskildt afsetts att förtydliga, det den egentliga värden öfver guld och silfver, myntadt och omyntadt, kopparmynt, sedlar, statspapper och obligationer skall äligga öfverkassören vid hufvudkontoret och kassör vid afdelningskontoren. Härvid är jemväl att märkä den afvikelse i formuleringen af hithörande föreskrifter, som föranledts af en vidtagen omorganisation af Bankens kamrerarekontor, hvarom här nedan vid : 50 och 51 närmare omför- 55

9 56 mäles. Ofvanantydda anordning af värden och kontrollen öfver Bankens hvalf har föröfrigt nödiggjort en omredaktion af mom. 2 i 49 (48). Enligt 43 mom. 2 i 1885 ärs förslag hafva Bankfullmäktige sig älagdt, hland annat, att meddela nödiga föreskrifter rörande Bankens placeringar hos dess utländska ombud samt i obligationer äfvensom angäende Bankens rörelse i öfrigt. Emedan stadgandet i denna form skulle förpligta Bankfullmäktige tili ifrägakomna föreskrifters meddelande utan erforderlig hänsigt dertill huruvida dylik ätgärd befinnes af omständigheterna päkallad, har i 44 mom. 2 af föreliggande förslag ordet,,äligger utbytts emot orden tillkommer, der sä nödigt är. Genom antydda redaktionsförändring har ifrägavarande stadgande bringats i närmare öfverenstämmelse med motsvarande föreskrift i 55 mom. c. af gällande bankreglemente. Sedän, jemlikt 8 i nädiga förordningen den 28 Maj 1889, förutom de tvenne kamrerare som äro i 82 af gällande bankreglemente tlpptagne, en tredje kamrerare blifvit vid hufvudkontoret pä extra stat anstäld samt allt fortfarande visat sig vara behöflig för bestridandet af de pä Bankens kamrerarekontor ankommande göromäl, hafva Bankfullmäktige funnit ändamälsenligt föreslä sädan reorganisation af kamrerarepersonalen, att vid hufvudkontoret skulle finnas anstälde en bankkommissarie samt en förste och en andre kamrerare- Pä bankkommissarien, hvilken, enligt hvad derom i 51 är stadgadt, utnämnes af Senatens Ekonomie Departement i samma ordning som bankkommissarierne vid afdelningskontoren, skulle hufvudsakligen ankomma att öfvervaka Bankens bokföring och bokslutets uppgörande, hvarhos bemälde funktionär egde, jemte förste kamreraren och öfverkassören, handhafva värden och kontrollen öfver innehället i Bankens hvalf enligt den fördelning af äliggandena härutinnan, som i 39 angifvits. Om de föröfrigt vidtagna förändringarna i Bankens under 50 (49) uppräknade tjenstemannapersonal är här nedan i sammanhang med förslaget tili ny stat för Banken redogjordt. Tili 52 (50) har fogats ett tredje moment af innehäll, att vid besättandet af ordinarie tjenst i Banken afseende huf- vudsakligast bör fästas vid sökandens skicklighet och lämplighet, hvartill jemväl ädagalagd eller eljes känd förmäga att använda svenska och finska spräken anses erforderlig. Dä befogenheten att antaga och entlediga vaktmästare vid hufvudkontoret synts lämpligare kunna öfverlemnas ät Bankdirektionens ordförande, än ankomma pä Direktionen i dess helhet, har 54 (52) uti antydd del omformulerats. Frän nämnda har föröfrigt den främmande benämningen»artelschikar» för de vid kontoret i S:t Petersburg använde penningeräknarene utlemnats. Jemlikt mom. h. och i. af nädiga kungörelsen den 15 Januari 1883, innefattande ny instruktion för Finlands Ständers Bankfullmäktige, är bankfullmäktig äfvensom suppleant, dä hän företräder fullmäktig, förbjudet att vara, bland annat, direktör eller tjenstemän i hypoteksförening eller enskild bankinrättning, hvaremot djdikt förbud för medlem af bankdirektionen äfvensom för tjenstemän i Banken icke ingär i gällande bankreglemente. Dä likvisst enahanda skäl, som ligga tili grund för omförmälda stadgande beträffande Bankfullmäktige, jemväl synas päkalla att icke embets- eller tjenstemän i Banken mä deltaga i styrelse eller förvaltningen af annan bank eller sädant affärsföretag, som anlitar kredit i Finlands Bank, har föreskrift derom i 57 (55) intagits. Emedan det synts Bankfullmäktige principielt riktigt att, dä tjenstemän i Banken ätnjuter ledighet, vikariens arvode endast i det fall bör frän Bankens medel utgä, att ledigheten beviljats pä grund af styrkt sjukdom, sä har frän 59 (57) orden»eller annat dylikt hinder» utelemnats. Föröfrigt och jemte det den generela tidsbegränsningen af högst tre mänader för ätnjutandet af dylik förmän bibehällits, hafva Bankfullmäktige, jemväl ur synpunkten af Bankens eget intresse, ansett päkalladt, att, om sjukdomen efter förloppet af nämnda tid fortfar, pä Bankfullmäktiges pröfning finge bero, huruvida och tili hvilket belopp bidrag tili vikariens aflöning under den öfverskjutande tjenstledighetstiden mä af Bankens medel beviljas. Ett strängt vidhällande af regeln, att för sjukdom ledighet ätnjutande tjenstemän bör efter tre mänaders förlopp frän sinä löneförmäner bekosta vikariens arvode, kunde nem- 57

10 58 ligen icke säilän hafva tili päföljd, att den af längvarigare sjukdom träffade skulle af ekonomiska skäl finna sig nödgad att vid ännu icke äterstäld helsa vidtaga med tjensteutöfningen tili mehn för göromälens hehöriga handhafvande. Beträffande den Civilstatens enke- och pupillkassa af lönen för ledigblifven civil tjenst tillkommande vakansbesparing är i mom. 3 af nädiga kungörelsen den 31 Augusti 1876, angäende ändring af särskilda för finska Civilstatens enke- och pupillkassa gällande stadganden, föreskrifvet:»att kassan tillsvidare förunnas att, sedän densamma tillgodonjutit den för vissa fall bestämda vakansbesparingen för fyra mänader, derutöfver, för den tid civil tjenst kan förblifva ledig, uppbära hvad af lönen besparats, efter afdrag af det arvode, som för tjenstens bestridande tilläfventyrs erfordras och hvilket arvode kommer att i hvarje särskildt fall af Oss, Vär Senat för Finland eller annan vederbörande myndighet bestämmas.» Detta lagrum synes gifva vid handen, att det, vid deri omförmäldt fall, ä Bankfullmäktige ankommer att bestämma huru stor del af lönen för ledig tjenst i Banken, sedän Civilstatens enkeoch pupillkassa deraf uppburit vakansbesparing för fyra mänader, derefter bör för tjenstens bestridande användas, intill iess densamma blifvit äterbesatt, och huru mycket ytterligare skall tillfalla nämnda kassa. Likväl har Bankfullmäktiges befogenhet dertill af Civilstatens enke- och pupillkassa förnekats uti en mot Banken utförd tvist om kassan tillkommande vakansbesparing af lönen för ett den 12 Mars 1882 ledig blifvet bankdirektörsembete, hvilket mäl utförligen refererats ä sid i Bankfullmäktiges tili Bankutskottet vid 1888 ärs landtdag afgifna berättelse. Och blef förberörda kompetensfräga, pä sätt af referatet närmare framgär, af Kejserliga Senatens Ekonomie Departement genom utslag af der 25 Januari 1887 principielt afgjord sälunda, att bemälde Departement vore den»vederbörande myndighet», som pä grund af äberopade stadgande egt rättighet att bestämma, om och tili hvilket belopp arvode för ifrägakomna bankdirektörstjensts bestridande bordt frän lönen för sagda tjenst afdragas. Dä omförmälda lagtolkning emellertid föga sammanstär med den genomgäende grundprincipen i gällande bankreglemente, att Bankfullmäktige, näst Finlands Ständer, säsom Bankens styrelse uteslutande förfoga om dess medel, hafva Bankfullmäktige, tili förebyggande för framtiden af förvecklingar af ofvanantydd art vid nu förevarande 59 (57) af författningsförslaget intagit ett stadgande af innehäll, att bestämmandet af den aflöning, som tillkommer tjenstemän i Banken, hvilken förordnas att förestä annan tjenst derstädes, ankommer pä Bankfullmäktige, hvilka jemväl ega af Bankens medel bevilja de tillskottsanslag, som tilläfventyrs kunna befinnas för ändamälet nödiga. Emedan affattningen af 61 (59) i 1885 ärs författningsförslag kunde föranleda tili sädant missförständ af det med diskretionsmedlen afsedda ändamäl, att hela det pä stat tili diskretioner anslagna belopp ärligen skall emellan Bankens tjenstemän och betjente fördelas, har denna underkastats erforderlig omredaktion. Enligt 136 i gällande bankreglemente bör beloppet af den Bankens embets- och tjenstemän äfvensom betjente vid afskedstagandet tillkommande pension bestämmas enligt de grunder, som gälla angäende pension vid afsked ur statens tjenst. Enahanda stadgande ingär jemväl uti 60 af 1885 ärs författningsförslag. Dä det likväl synts Bankfullmäktige oegentligt att Bankens embets- och tjenstemäns pensioner, ehuru desamma utgä ur Bankens medel, skola regleras genom administrativa författningar, hvilka kunna, jemväl hvad Banken vidkommer, utan Ständernas hörande undergä förändringar, sä hafva de regler, enligt hvilka statstjenstemännens pensioner bestämmas, säsom gällande för Banken in exstenso intagits i 62 af förevarande författningsförslag. Deremot och som gratifikation efter afliden tjenstemän i Banken, pä sätt härintills, fortfarande komme att ur allmänna statsmedel ufrbetalas, har uti sista mom. af ifrägavarande följdriktigt bestämts, att dylik gratifikation bör utgä enligt de för statstjenst stadgade grunder. Dä det synts med god ordning öfverensstämmande att Bankrevisorerne för erhällande af nödiga upplysningar, derom hos Direktionen anhälla, men icke i sädant afseende vända sig tili enskilde ledamöter i Direktionen eller omedelbart tili ve- 59

11 60 derbörande tjenstemän, sä har 2 mom. af 67 (65) i enlighet härmed affattats, hvarförutom jemväl :ns 3 mom. undergätt en förtydligande omredaktion. Den förändrade affattningen af 2 mom. 73 (71) är vidtagen med hänsigt tili den under 39 (38) föreslagna anordningen af värden och tillsynen äfvensom kontrollen öfver Bankens hvalf. Jemväl har befunnits nödigt att i förevarande upptaga föreskrifterna i 112 mom. 6 af gällande bankreglemente beträffande ansvar vid förvar af Bankens skuldsedlar och länehandlingar. 4. N y stat för Finlands Bank. Enligt nädiga kungörelsen den 12 April 1886, innefattande stat för Finlands Bank, utgä hyresmedel och taffelpenningar för ordföranden i Bankdirektionen med inalles 6,000 och för hvardera af Direktionens ledamöter med 4,000 mark. Uti förslaget tili stat för Banken äro förberörde hyresmedel och taffelpenningar sammanförde under den gemensamma rubriken»arvode», hvarjente bestämning intagits derom att bankdirektör efter fem och tio ärs tjenstgöring tillkommer arvodesförhöjning med 1,000 mark hvardera gängen. Ifrägavarande förhöjning af medlemmarnes i Bankdirektionen aflöning har ansetts skälig med hänsyn tili den betydande stegringen af Finlands Banks verksamhet under senare är, hvilken nu mer än förut tager direktörernes odelade arbete i anspräk. I anledning af den här ofvan vid motiveringen af 50 och 51 i förslaget tili bankreglemente omförmälda reorganisation af Bankens kamrerarepersonal hafva Bankfullmäktige, med afseende ä det med bankkommissarie- och förste kamrerarebefattningarne förenade ansvar beträffande tillsynen och kontrollen öfver Bankens hvalf, funnit sig böra föreslä för bankkommissarien en aflöning af 10,600 mark och för förste kamreraren 7,500 mark, hvarigenom ifrägavarande funktionärers löneförmäner komme att med resp. 1,600 och 1,000 mark öfverskjuta dem, som enligt nu gällande stat ätfölja förste och andre kamrerarebefattningarne. Deremot har andre kamrerarens aflöning bibehällits vid det belopp, som i 1889 ärs tilläggsstat är för en tredje kamrerare anslaget, eller 6,500 mark, hvaraf 5,000 mark upptagits säsom lön ock 1,500 mark säsom arvode. Pä sätt ofvan ä sid. 26 och 27 redan anförts, har efter dertill utverkadt vederbörligt tillständ, en andre vexelkassör frän den 1 Juni 1890 värit i Banken anstäld emot ett arvode af 3,000 mark om äret. Enär ifrägavarande tjensteman fortfarande visat sig vara behöflig för vexelkontorets behöriga handhafvande, har befattningen med det för densamma bestämda arvode i Bankens stat upptagits. Beträffande bokhällarepersonalen vid hufvudkontoret, omfattande för närvarande tre äldre- och tvä yngre bokhällare, har en sädan, af förhällandena betingad reglering vidtagits, att härefter tvä äldre samt fyra yngre bokhällare komme att anställas, hvaqemte päkalladt befunnits att förhöja de med ifrägavarande tjenster förenade löneförmoner, utgörande resp. 4,000 och 3,000 mark, sälunda, att äldre bokhällare skulle tillgodokomma 5,000 och yngre bokhällare 3,800 mark, enligt den fördelning deraf pä lön och arvode, som förslaget tili stat upptager. Ytterligare torde, hvad angär hufvudkontorets aflöningsstat, böra framhällas att kanslisten för utländsk korrespondens, som nu aflönas med 3,000 mark, ansetts böra erhälla ett arvodestillskott af 1,000 mark, samt att de i 1886 ärs stat förekommande anslagen af 7,200 mark för tre biträden och 1,500 mark för ett biträde ät vexelkassören sammanförts under rubriken»anslag tili aflönande af extra biträden efter behof» samt dervid upptagits tili ett afrundadt belopp af 10,000 mark. Yidkommande sedän afdelningskontoren, sä hafva utgiftsstaterna för de förnärvarande pä ordinarie fot stälda kontoren i öfrigt bibehällits oförändrade, förutom att anslaget vid kontoret i Äbo, 1,200 mark för biträde vid penningeräkning, upptagits tili förhöjdt belopp af 2,400 mark under den förändrade rubriken»för aflönande af kontors- och kassörsbiträden efter behof», äfvensom att ett anslag af 1,200 mark för enahanda ändamäl vid kontoret i Viborg tillkommit. Deremot har den nuvarande organisationen af kontoren i S:t Michel, Jyväskylä och Sordavala, med hänsigt tili erforderligheten af 61

12 62 en mera betryggande kassakontroll, mästat frängäs, hvarföre ät ifrägavarande kontor, jemte det de ä ordinarie stat uppförts, gifvits enabanda organisation och utgiftsstat som kontorets i Joensuu. Arsanslagen tili diskretioner samt för beredande af semesterledighet ät Bankens tjenstemän, hvilka hvardera för närvarande utgöra 10,000 mark, hafva i anseende tili det stora antal afdelningskontor, som under de senare -ären tillkommit, blifvit förhöjda tili 15,000 mark. Helsingfors, den 31 December L. Lindelöf. F. Stjernvall. O. Donner. A. Meurman. Förslag tili Reglemente för Finlands Bank. Kap. I. Allmänna Bestämningar. J. L. Snellman. 1. Finlands Bank, som stär under Finlands Ständers garanti och värd, har tili uppgift att upprätthälla stadga och säkerhet i landets penningeväsende samt att befordra och underlätta penningeomsättningen i landet. 2. Banken har tili föremäl för sin verksamhet att: utgifva banksedlar; in- och utvexla bankens sedlar och metalliskt mynt; köpa och sälja guld och silfver samt ryskt och utländskt mynt; köpa och sälja statspapper och obligationer, kuponger samt ryska och utländska sedlar, vexlar och anvisningar; sälja anvisningar, betalbara ä ort, der banken har kontor eller agentur; diskontera vexlar, accepterade af inom landet bosatt finsk medborgare eller firma äfvensom andra, jemväl ä ort inom landet betalbara kreditpapper; bevilja penningelän pä viss tid emot pant af ädla metaller och sädana statspapper, obligationer, aktiebref, intecknade skuldsedlar och andra värdepapper eller varor, som äro lätt säljbara;

13 64 bevilja kassakreditiv säväl mot inteckning i fastighet som mot de i föregäende moment omnämnda slag af pant, med undantag af varor; emottaga penningeinsättningar, dock utan räntegodtgörelse; verkställa inkasseringar; emottaga i förvar handlingar, värdepapper och dyrbarheter säväl under försegling som i öppna depositioner, med det ansvar, som allmänna lagen i 12 kap. H. B. stadgar. Om de förrättningar, som äligga banken för statsverkets räkning, samt om förvaltningen af Längmanska testaments- fonden är särskildt stadgadt. 3. Bankens fonder äro: grundfonden, som skall utgöra femton millioner mark och vid detta belopp bibehällas; reservfonden, som skall uppbringas tili femton millioner mark, värdet af bankens fastigheter, inventarier och osäkra fordringar deri icke inberäknadt. landtdag Intill dess fonden stigit tili detta belopp, bör vid hvarje af bankens disponibla vinstandel ansläs minst en fjerdedel tili förstärkande af denna fond; ankommande det pä Ständerna att derefter pröfva, om och i hvad män reservfonden ytterligare skall ökas. 4. Har hankens rörelse lemnat förlust, skall denna betäckas med bankens odisponerade vinstmedel. Äro dessa icke för ändamälet tillräckliga, skall bristen afföras ä reservfonden. Har nägon del af reservfonden sälunda tagits i an- spräk för förlustens betäckande, skall bankens vinst under följande är i främsta rummet användas för att tili faststäldt belopp äter uppbringa fonden. De härförinnan beviljade ärsanslagen för därvärden, för tekniska realskolorna, för särskilda anstalter tili jord- brukets befrämjande samt tili statskontorets aflöningsstat skola tillsvidare utgä med stadgade belopp, äfven om bankens rörelse under nästföregäende är icke lemnat vinst. 5. Bankens behällna vinst kan, med iakttagande af stad- gandet i 3, af Ständerna för allmänna statsändamäl an- visas. 6. Inseendet öfver bankens förvaltning handhafves af Finlands Ständers Bankfullmäktige, som jemte suppleanter utses, pä sätt landtdagsordningen föreskrifver. Bankens förvaltning handhafves af Direktionen för Finlands Bank. Direktionen utgöres af en ordförande och tvä ledamöter. Ordföranden utnämnes af Kejsaren-Storfursten pä framställning af Senatens Ekonomie Departement. Ledamöterne, af hvilka den ene bör hafva ädagalagt insigt och erfarenhet i landets lagar och rättegängsväsende, utnämnas äfven af Hans Kejserliga Majestät; i hvilket afseende det, vid inträffad ledighet, tillkommer Bankfullmäktige att, efter behörigen kungjord ansökningstid af femtio- sex dagar, uppgöra underdänigt förslag och derpä uppföra tre af sökandene i den ordning, Fullmäktige finna dem skick- lige och erfarne samt tili embetet lämplige. Förslaget, öfver hvilket besvär ej fä anföras, insändes tili Senatens Ekonomie Departement, som afgifver underdänigt utlätande i ämnet, hvarefter Hans Kejserliga Majestät utnämner en af de föreslagne. 8. Banken har sitt hufvudkontor i Helsingfors samt af- delningskontor i Äbo, W iborg, Nikolaistad, Uleäborg, Kuopio, Björneborg, Tammerfors, Joensuu, Jyväskylä, S:t Michel, Sordavala och S:t Petersburg. Om provisoriskt inrättande eller indragning af afdel- ningskontor pä andra än ofvannämnda orter förordnar Senatens Ekonomie Departement pä bankfullmäktiges framställning. 5 65

14 66 9. Bankens afdelningskontor förestäs af en bankkommissarie. Bankkommissarietjensterna skola vid inträffad ledighet i vanlig ordning ansläs och kungöras att inom femtiosex dagar ansökas hos direktionen, som pä förslag uppför tre af de sökande i den ordning, direktionen finner dem tili tjensten lämpliga. Förslaget, hvaröfver besvär ej ega rum, insändes jemte samtliga ansökningshandlingar af direktionen tili bankfullmäktige, hvilka derä jemte eget yttrande öfverlemna ärendet tili Senatens Ekonomie Departement, som tili tjensten utnämner en af de pä förslaget nppförde. 10. Vid afdelningskontoren inom landet skola tvä komite- rade jemte suppleanter tili lika antal ärligen utses af bankfullmäktige, efter det vederbörande bankkommissarie lemnats tillfälle att yttra sig samt direktionen med framställning och förslag i ärendet inkommit. Komiterade bilda jemte bankkommissarien en diskontkomite för handläggning af samtliga ärenden angäende diskon- tering af in- och utländska vexlar och anvisningar äfvensom beviljande af län och kassakreditiv. 11- Bankens böcker och räkenskaper skola föras samt bankens bokslut uppgöras enligt de grunder, som af bankfullmäktige, pä direktionens förslag, fastställas. Bankens räkenskaper afslutas med kalenderäret. För hvarje mänad skall direktionen läta öfver bankens ställning uppgöra bilans, som bör insändas tili bankfullmäktige samt införas i landets officiella tidningar. Direktionen skall ärligen inom Mars mänad afgifva berättelse om bankens tillständ, rörelse och förvaltning under nästföregäende är. Ärsberättelsen skall i tryck ofientlig- göras. 12. Revision af banken verkställes ärligen af Finlands Ständers Revisorer, utsedde jemte suppleanter pä sätt landtdagsordningen föreskrifver. 13. Samtliga embetsmyndigheter skola meddela banken lag- lig och skyndsam handräckning och är det direktionen, ombndsmannen och föreständare för afdelningskontor tillätet att i bref derom anhälla. Det äligger jemväl vederbörande guvernör att, pä direktionens anhällan, tillförordna lämplig person att, mot skä- ligt arvode af bankens medel, bevaka bankens rätt och föra dess taian i mäl, som förekommer vid underdomstol i annan ort än i Helsingfors. Tillhör mälet hofrätt, utföres detsamma af advokatfiskalen i hofrätten. 14. Mäl och tvister, i hvilka kärandetalan efter stämning utföres mot banken, upptagas och afdöinas af rädstufvurätten i Helsingfors. Banken är befriad frän skyldigheten att erlägga vadepenningar och revisionsskilling. 15. Uppstär under tiden emellan tvenne landtdagar fräga om ändring i bankens stat och anse bankfullmäktige ätgärd i sädant afseende behöflig, skall ärendet öfverlemnas tili Senatens Ekonomie Departements afgörande. Finnes annan ändring af eller tillägg tili reglementet under berörda mellantid vara af synnerlig nödvändighet pä- kallad, mä bankfullmäktige derom hemställa hos Kejsaren- Storfursten, som, i händelse bankfullmäktiges förslag vinner nädigt afseende, detsamma tili efterrättelse fastställer. Sälunda tillkomna föreskrifter skola dock, för att vara gällande längre än tili följande landtdag, tili Ständerna öfverlemnas och af dem godkännas. 67