Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt"

Transkript

1 DECEMBER 2014 En framtidsanalys av Jönköpings län Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

2 Författare: Ellen Karlsson

3 Innehåll 1. Förord Jönköpings län Sammanfattande ståndpunkter Företagsklimat Lokalt företagsklimat Attityder till företagande Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag Marknadsförsörjning Kommunens tillämpningar av lagar och regler Arbetsmarknad Arbetslöshet Ungdomsarbetslösheten Kommande sex månader Löneläge Utbildning Utbildningsnivå Matchning Skolans attityder till företagande Samverkan skola näringsliv Företagsamhet Företagsamheten 2014 undersökning av Svenskt Näringsliv Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling i Jönköpings län Försörjningsbörda Prognos Bostadsbyggande Skatter Tillväxt Ekonomisk aktivitet Sysselsättning Företagarpanelen SWOT...35 Källförteckning

4 1. Förord Svenskt Näringslivs långsiktiga mål är att Sverige skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan. För att vi i Sverige ska kunna ha en fortsatt hög levnads standard krävs en stark ekonomisk tillväxt. Det betyder att landets sam lade produktion av varor och tjänster ökar. Produktionen ökar när ekonomin visar på tillväxt och det är då vi människor får det bättre. För att produktionen ska öka krävs det att företagen är konkurrenskraftiga och kan växa. På regional nivå är en stark ekonomisk tillväxt ett viktigt mål att sträva efter. Det krävs insatser från både företag, politiker och skola. Först då kan regionen utvecklas och förbättra sin konkurrenskraft. Det är även viktigt att parterna samarbetar i frågor som rör långsiktiga investeringar såsom till exempel kompetensförsörjning och infrastruktur. En viktig grund för den ekonomiska tillväxten är företagsklimatet. Grunden för både jobb och välstånd är konkurrenskraftiga företag och företagsamma människor. Därför krävs det förutsättningar som underlättar för företagens produktion och tillväxt. När företagen i en region har stabila grundförutsättningar får det ringar på vattnet som medför att övriga delar av samhället gynnas. En högklassig välfärd kräver konkurrenskraft av toppklass. Sverige är ett litet land, dessutom ett i allra högsta grad exportberoende land. Det betyder att vi påverkas av hur omvärlden förändras och måste förändras i takt med den om vi ska kunna behålla och utveckla vår konkurrenskraft. Vi måste gå in i framtiden med helt öppna ögon. Fokusera på möjligheterna och dra nytta av våra styrkor, vi har många. Men, det finns också områden där vi behöver göra förändringar för att klara konkurrensen bättre. Syftet med denna rapport är att beskriva hur förutsättningarna för framtida företagande, jobb och tillväxt ser ut i Jönköpings län. Anna Gillek Dahlström Regionchef Svenskt Näringsliv i Jönköping 2

5 1.1 Jönköpings län Fakta om Jönköpings län Tabell 1. Fakta om Jönköpings län Residensstad Jönköping Landskap 11 kommuner i Småland, 2 kommuner i Västergötland Antal kommuner 13 Area km 2 12:e största i Sverige Folkmängd :e största i Sverige Källa: SCB Industrin har länge varit och är fortfarande central i Jönköpings län. Bland annat var manunder delar av och 1900-talet världsledande inom tändsticksindustrin. Idag finns dock ingen tillverkning kvar. 1 I Huskvarna ligger en framgångsrik verkstadsindustri, Husqvarna AB, som är en av världens största tillverkare av utomhusprodukter som skogsmaskiner och trädgårdmaskiner. 2 Omkring en fjärdedel av de sysselsatta i länet arbetar inom tillverkningsindustrin. Det är den högsta andelen i Sverige. 3 En av Sveriges starkaste företagarregioner ligger i de västra delarna av länet. Gnosjö till sammans med Vaggeryd, Värnamo och Gislaved utgör den så kallade Gnosjöregionen eller GGVV-regionen. Den här företagarandan, Gnosjöandan kallad, är en del av hela den regionala identiteten. Företagsamheten tog sin början i Gnosjö under 1600-talet då de ogynnsamma förutsättningarna för Gnosjöregionen gjorde att invånarna tidigt började utveckla saluslöjd. Från början utvecklades främst metallindustrier men när järnvägen och elektriciteten kom i början på 1900-talet startades många trä-, textil-, läder-, gummi-, och plastindustrier. 4 Diagram 1. Sysselsatta per näringsgren 2013, kvartal 4. Kulturella & pers. tj. Vård & omsorg Utbildning Offentlig förvaltning Finans Information & kommunikation Hotell & restaurang Transport Handel Sverige Jönköpings län Stockholms Byggverksamhet Tillverkning & utv. Jordbruk, skogsbruk & fiske Källa: SCB 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 1 2 Husqvarna, Välkommen till Husqvarna Group, Husqvarnas hemsida 3 Länsstyrelsen i Jönköpings län, Företagsamheten, länsstyrelsens hemsida 4 3

6 2. Sammanfattande ståndpunkter Företagsklimat 12 av 13 kommuner i Jönköpings län placerar sig bland de 100 bästa i Svenskt Näringslivs årliga företagsklimatranking. Generellt är det goda attityder till företagande i Jönköpings län. Andelen marknadsförsörjande är relativt hög i landet. Allmänhetens attityd till företagande är bra. Arbetsmarknad Arbetslösheten i Jönköpings län är lägre än snittet för Sverige. Ungdomsarbetslösheten har tidigare varit den lägsta i landet. Vid årsskiftet 2013/2014 hade man den fjärde lägsta ungdomsarbetslösheten i riket. Utbildning Många företag i Jönköpings län upplever att det är svårt att rekrytera. De främsta orsakerna till svårigheter i rekryteringen är att hitta personer med rätt yrkeserfarenhet och utbildning. Utbildningsnivån i Jönköpings län ligger under snittet i Sverige. Företagsamhet Andelen personer som är företagsamma är lägre i Jönköpings län än vad genomsnittet är för Sverige. Tillväxten av företagsamma människor är dessutom en av de fem lägsta i landet med 0,9 procent, Sverigesnittet ligger på 1,4 procent. Befolkningsutveckling Befolkningsökningen har varit lägre i Jönköpings län än i Sverige som helhet under 2000-talet. Andelen personer över 65 år har blivit större de senaste åren och det har medfört att försörjningsbördan ökar. Enligt prognoserna ska den fortsätta att öka under de kommande åren. Endast i 5 av13 kommuner i Jönköpings län väntas befolkningen öka. Bostadsbyggandet är lågt i länet och har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Skatter Skattetrycket i Jönköpings län är något högre än snittet för länen i Sverige. Tillväxt Sysselsättningsutvecklingen är svagare i Jönköpings län än genomsnittet för Sverige och har så varit de senaste åren. Den ekonomiska aktiviteten var högre i Jönköpings län än vad den tidigare har varit. Framtiden Gällande framtiden i Jönköpings län tror företagen på lägre investeringar, men en mer positiv syn på produktion/försäljning än tidigare. Dessutom tror man på färre antal anställda, dock ser det mer positivt ut än förgående kvartal. 4

7 3. Företagsklimat Eksjö år I gamla stan är det fullt av turister som strosar i solskenet. Eksjös besöksnäring har fått ett lyft och det har näringslivet i kommunen tagit vara på. Tillväxten i näringslivet har skapat ett blomstrande företagsklimat. Det bidrar till att många utomstående företag väljer att rota sina verksamheter i kommunen. En positiv snurra som gynnar välfärden i Eksjö kommun. Näringslivet och kommunen har gjort en resa gällande dess samverkan. Idag har man en god kommunikation för att undvika långa processer och istället kunna fokusera på samhällets utveckling. Eksjö kommun har en tolerans där man ser alla invånare som resurser. Grundvärderingen finns i att alla människor har kunskap och erfarenhet som samhället behöver för att utvecklas. Och det har definitivt gett resultat. Med ett gott företagsklimat och en tro på samhället har befolkningsutveckligen tagit en positiv vändning. Med ökad mångfald och en god anda i svärmen, går det inte annat än att se Eksjö som en vinnande kommun. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället ska utvecklas. För Eksjö kommun och kommunstyrelsens ordförande Annelie Hägg (C) är scenariot ovan något man jobbar efter. Eksjö som ligger på det Småländska höglandet, fick sina stadsrättigheter i början av 1400-talet. Kommunen bildades Eksjö har varit dominerande inom handelsoch hanverksindustrin. Där hantverkarna har spelat en stor och dominerande roll gällande ekonomi och politik. Vad krävs för att Eksjö kommun ska uppnå visionen ovan? Vi ska fortsätta skapa stora som små forum för möten mellan kommunen, politiker, näringslivet och samhället. Jag tror på öppna dialoger där olika konstellationer av nätverk får utrymme, då kommer vi att skapa utveckling för hela näringslivet och kommunen. Därmed ska vi ha gemensamma arenor oavsett företag eller position i näringslivet. Kan vi få alla att samarbeta och dra nytta av varandra och om alla går åt samma håll får vi det bästa resultatet. Hur ska ni lyckas med det? Vi ska tydliggöra våra projekt där vi samverkar med föreningslivet och näringslivet. Genom vår tillväxt- och utvecklingssektor skaffar vi oss en nulägesbild av kommunen ur ett näringslivs- och attraktivitetsperspektiv, en bild som också kan fungera som facit till hur vi ska arbeta i ett långsiktigt perspektiv. 5

8 Jag tror på samverkan mellan kommuner, och inte konkurrens. För att kunna komplettera varandra måste alla ha sin nisch, och tillsammans blir vi sedan starka. I Eksjö kommun finns en genuin anda och vi är inte rädda för att ta vara på vår drivkraft för att öka tillväxten. Det är nog vår främsta styrka. Ett bra företagsklimat medför att det blir lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Det leder till att hela regionen gynnas då människor har större chans att få jobb vilket bidrar till att skatteintäkterna ökar. I en internationell jämförelse når Sverige bra placeringar i mätningar som berör företagandets förutsättningar 5, men lokalt och regionalt i Sverige finns det mycket att förbättra. Det visar undersökningarna om lokalt företagsklimat som årligen görs av Svenskt Näringsliv. 3.1 Lokalt företagsklimat Sedan år 2001 presenterar Svenskt Näringsliv en rankinglista där statistik och enkätsvar sammanställs över företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. I Jönköpings län är det 12 av 13 kommuner som placerar sig bland de 100 bästa i undersökningen Sävsjö är den kommun som inte finner sig på de 100 bästa och som dessutom har tappat 57 placeringar. Mullsjö kommun klättrar 32 placeringar och är en av två kommuner i länet som placerar sig på topp 20 listan i landet. Tabell 2. Rankingtabell lokalt företagsklimat. Förändring Kommun Habo Mullsjö Gnosjö Tranås Värnamo Vaggeryd Jönköping Eksjö Vetlanda Gislaved Aneby Nässjö Sävsjö Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 3.2 Attityder till företagande Allmänhetens attityder till företagande Allmänhetens inställning till och kunskaper om företagande har stor betydelse för det lokala företagsklimatet. Parametern nedan beskriver hur företagen upplever allmänhetens attityder till företagande. Betyget från företagarna i Jönköpings läns 13 kommuner redovisas i tabellen nedan. 5 Falkenhall & Johansson, Svenskt företagsklimat i internationell jämförelse slutsatser och lärdomar, Nationalekonomiska Föreningen

9 Dåligt 1 poäng Inte helt godtagbart 2 poäng Godtagbart 3 poäng Bra 4 poäng Mycket bra 5 poäng Utmärkt 6 poäng Gult = 4 poäng eller mer Tabell 3. Allmänhetens attityder till företagande. Kommun Aneby 3,98 3,82 4,09 3,85 4,19 3,92 Eksjö 3,86 3,87 4,16 4,02 4,14 4,15 Gislaved 4,22 4,12 4,47 4,23 4,24 4,36 Gnosjö 4,57 4,42 4,62 4,69 4,58 4,52 Habo 4,49 4,46 4,62 4,54 4,64 4,57 Jönköping 4,09 4,08 4,38 4,24 4,09 4,11 Mullsjö 4,14 4,34 4,33 4,19 4,23 4,28 Nässjö 4,06 3,78 3,92 3,84 3,89 3,79 Sävsjö 4,08 3,82 3,97 4,07 4,13 3,94 Tranås 4,27 4,48 4,35 4,37 4,31 4,3 Vaggeryd 4,19 4,02 4,32 4,19 4,2 4,24 Vetlanda 3,89 3,91 3,98 4,01 3,97 4,17 Värnamo 4,48 4,32 4,57 4,38 4,4 4,32 Sverigesnitt 3,76 3,73 3,8 3,84 3,81 3,82 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Företagen i Jönköpings län upplever i större grad än företagen i övriga landet att allmänhetens attityder till företagande är positivt. Kommunpolitikernas attityder till företagande Politikernas syn på och samarbete med näringslivet är en viktig faktor för det lokala företagsklimatet. Tabellen nedanbeskriver hur företagarna i Jönköpings län upplever kommunpolitikernas attityder till företagande. Tabell 4. Kommunpolitikernas attityder till företagande. Kommun Aneby 4,02 3,95 4,16 3,73 3,85 3,8 Eksjö 3,76 3,64 4,11 4,02 4,15 4,11 Gislaved 4,15 3,92 4,07 3,93 3,95 3,98 Gnosjö 4,57 4,31 4,51 4,59 4,36 4,39 Habo 4,82 4,6 4,83 4,74 4,73 4,49 Jönköping 3,87 3,9 4,02 3,83 3,66 3,66 Mullsjö 3,82 4,26 4,23 4,03 3,79 4,14 Nässjö 4 3,63 3,76 3,62 3,72 3,61 Sävsjö 4,1 3,91 4,06 4,15 4,09 3,64 Tranås 4,45 4,66 4,48 4,34 4,34 4,27 Vaggeryd 3,96 4,08 4,23 4,21 4,17 3,92 Vetlanda 3,85 3,86 3,93 3,82 3,95 3,92 Värnamo 4,53 4,27 4,38 4,22 4,25 3,87 Sverigesnitt 3,59 3,53 3,6 3,58 3,55 3,52 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 7

10 I denna mätning når fem av 13 kommuner i länet upp till betyget bra Det kan jämföras med år 2010 då elva av 13 kommuner når upp till betyget bra. Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Tjänstemännens syn på och samarbete med näringslivet är även en viktig faktor för det lokala företagsklimatet. Tabellen nedan beskriver hur företagarna upplever kommunala tjänstemäns attityder till företagande. Tabell 5. Kommunala tjänstemäns attityder till företagande. Kommun Aneby 3,88 3,78 3,91 3,51 3,59 3,62 Eksjö 3,58 3,49 3,56 3,78 3,96 3,8 Gislaved 3,71 3,54 3,71 3,46 3,63 3,44 Gnosjö 4,38 4,21 4,37 4,35 4,34 4,24 Habo 4,47 4,34 4,44 4,34 4,45 4,23 Jönköping 3,67 3,7 3,73 3,64 3,47 3,43 Mullsjö 3,62 3,96 4 3,86 3,69 3,8 Nässjö 4 3,45 3,76 3,53 3,52 3,64 Sävsjö 4,04 3,83 4,02 3,98 3,84 3,45 Tranås 4,05 4,27 4,19 4,12 4,03 4,07 Vaggeryd 3,89 3,79 3,85 4 4,09 3,81 Vetlanda 3,77 3,76 3,73 3,61 3,88 3,95 Värnamo 4,15 4 4,09 3,99 3,96 3,6 Sverigesnitt 3,42 3,37 3,43 3,4 3,38 3,37 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Kommunala tjänstemäns attityder till företagande är även den god i Jönköpings län, då det ska tilläggas att tre poäng betyder godtagbart. Länet är starkt gentemot övriga Sverige och många av Jönköpings läns kommuner hamnar mellan tre och fyra poäng. Som denna tabell visar finns det ingen kommun som hamnar under tre poäng. 3.3 Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag Gränsen mellan offentlig och privat sektor kan många gånger vara otydlig. Om de privata aktörerna inte har samma förutsättningar som de offentliga uppstår en osund konkurrenssituation från kommunen och det kan bidra till att privata före tagare inte vill starta företag där man vet att man inte kan konkurrera på lika villkor. Osund konkurrens hämmar därmed företags- och sysselsättningstillväxten genom att färre företag startas och att fler trängs undan. 6 Tabellen nedan visar i vilken utsträckning företagen anser att kommunernas verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet. Frågans formulering ändrades 2011 från Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen till I vilken utsträckning anser du att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet? Det kan förklara hoppet i betyg från 2010 till Många av kommunerna i länet får bra betyg av före tagarna, de senaste två åren är det endast tre av 13 kommuner som inte får fyra poäng. 6 Svenskt Näringsliv, Osund konkurrens kommunalt företagande för miljarder,

11 Tabell 6. Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag. Kommun Aneby 4,17 3,81 3,96 4,09 4,31 4,08 Eksjö 3,77 3,66 3,69 4 4,1 4,27 Gislaved 3,64 3,25 3,65 4,02 3,85 4,07 Gnosjö 4,68 4,4 4,48 4,75 4,85 4,78 Habo 4,51 4,26 4,49 4,83 4,77 4,71 Jönköping 3,57 3,4 3,59 3,75 3,62 3,72 Mullsjö 4,12 4,28 3,79 4,49 4,23 4,68 Nässjö 3,75 3,51 3,48 3,79 3,77 3,86 Sävsjö 4,28 3,94 3,98 4,37 4,1 4,1 Tranås 3,9 3,89 3,61 4,09 4,02 4,1 Vaggeryd 3,68 3,76 4,06 4,23 4,19 4 Vetlanda 3,47 3,44 3,58 3,93 4,29 3,89 Värnamo 3,86 3,76 4,04 4,11 4,51 4 Sverigesnitt 3,56 3,42 3,41 3,78 3,77 3,76 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 3.4 Marknadsförsörjning Hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från marknadsaktiviteter, till exempel lön från privata företag, föreningar och stiftelser beskrivs genom marknadsförsörjningsmåttet. Marknadsförsörjningens storlek och utveckling är ett bra mått på hur företagsam en region är. 7 Man kan också se marknadsförsörjningen som ett mått på det lokala näringslivets vitalitet och omfattning. I tabellen nedan visas marknadsförsörjningsandelen i de olika kommunerna i Jönköpings län. Tabell 7. Marknadsförsörjning. Kommun Aneby 54,59 52,94 53,08 53,51 52,64 51,83 Eksjö 40,75 39,23 40,2 40,56 39,7 38,2 Gislaved 63,11 59,02 59,71 60,99 60,38 59,06 Gnosjö 66,13 61,5 62,85 63,84 63,04 62,19 Habo 58,16 56,39 56,4 57,09 56,96 54,9 Jönköping 53,12 51,23 52,02 53,12 52,83 51,98 Mullsjö 56,38 53,55 54,91 55,73 55,11 53,83 Nässjö 50,84 48,66 50,06 51,15 50,62 49,46 Sävsjö 52,74 49,51 51,41 53,2 51,72 50,31 Tranås 54,32 51,98 52,63 54,08 53,36 52,74 Vaggeryd 58,89 55,25 56,8 59,05 58,53 57,02 Vetlanda 56,4 53,06 54,59 56,05 55,16 54,12 Värnamo 56,47 52,81 53,7 55,22 55,37 54,36 Sverigesnitt 54,72 53,39 54,35 55,22 54,92 54,26 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 7 Svenskt Näringsliv, Strukturrapport. Företagandets villkor,

12 Nästan alla kommuner i länet ligger över Sverigesnittet. Eksjö kommuns låga marknadsförsörjning kan förklaras med att man har stora offentliga arbetsgivare såsom ett stort poliskontor, en garnison och ett stort sjukhus som är kommunens största arbetsplats. 3.5 Kommunens tillämpningar av lagar och regler Den här parametern beskriver hur företagarna ser på kommunens tillämpning av lagar och regler. Tillämpningen handlar om effektivitet i ärendehanteringen, förståelse för företagets ärende och återkoppling om vilka möjligheter som finns. Tabell 8. Kommunen tillämpningar av lagar och regler. Kommun Aneby 3,8 3,78 3,73 3,33 3,45 3,35 Eksjö 3,52 3,58 3,47 3,85 3,74 3,62 Gislaved 3,67 3,41 3,69 3,61 3,37 3,39 Gnosjö 4 4,06 4,27 4,12 4,03 4,08 Habo 4,19 4,11 4,16 4,01 3,92 4,03 Jönköping 3,59 3,44 3,6 3,49 3,3 3,31 Mullsjö 3,74 4,06 3,83 3,74 3,69 3,79 Nässjö 3,8 3,59 3,49 3,35 3,45 3,52 Sävsjö 3,89 3,55 3,78 3,89 3,75 3,36 Tranås 3,7 3,74 3,83 3,94 3,84 3,91 Vaggeryd 3,72 3,68 3,8 3,9 3,69 3,51 Vetlanda 3,56 3,41 3,52 3,32 3,65 3,7 Värnamo 3,93 3,99 3,83 3,7 3,67 3,59 Sverigesnitt 3,32 3,27 3,3 3,28 3,25 3,23 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se Den goda attityden till företagande i länet syns även här då samtliga kommuner ligger över landets snitt respektive år. Det är endast Gnosjö kommun som får betyget bra, vilket innebär att det finns stora utrymmen för kommunerna att förbättras. 10

13 4. Arbetsmarknad Huskvarna år Är det någonstans i landet där årstidernas färger i naturen skiner sig starka är det i Huskvarna, det smittar av sig på företagsklimatet. Många företag väljer att flytta till staden då det finns en öppen och positiv inställning till företagsamhetens framtida utveckling. Pendlingsavståndet är tacksamt och gör det möjligt för folk att arbeta i Huskvarna, även om man bor en bit ifrån. Tack vare företagsklimatet vågar även fler pendlare att byta arbete och bransch, det finns därför en efterfrågan på arbetskraft och arbetslösheten dalar. Jönköpings kommun har utvecklat de utbildningar som riktar sig mot industrin och det har gett resultat i att fler ungdomar söker sig till branschen. Kompetensen hos eleverna är av högsta klass och företagen skriker efter nyutbildade ungdomar. Här vågar man satsa. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för vissa. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Huskvarna och Jönköpings kommun är scenariot ovan något som inte känns helt omöjligt, här finns resurserna för att utvecklas. Axel Axelsson är 22 år och jobbar i produktionen på möbelföretaget Karl Andersson & Söner i Huskvarna. Företaget tillverkar kvalitetsmöbler sedan 1898 och drivs nu av fjärde generationen. Efter att ha gjort en traineeutbildning på företaget i samverkan med Arbetsförmedlingen har nu Axel Axelsson fått fortsatt arbete på Karl Andersson & Söner. Han planerar att stanna i företaget då han trivs väldigt bra med VD Andreas Wadskog och övriga medarbetare. Vad tror du krävs från dig och din omgivning för att scenariot ovan ska uppnås? Överlag tror jag att företagen måste våga anställa och inte vara så oroliga för framtiden, ett bra exempel är att göra som Karl Andersson & Söner. De erbjöd en trainee utbildning där en ung person både fick in en fot på arbetsmarknaden och en utbildning. Vad kan kommunen och politikerna göra för att hjälpa till att uppnå visionen? Träindustrin kanske inte är något som lockar ungdomar, men sanningen är att 75 procent av landets träindustri ligger i Småland. Det är en övergångsperiod i branschen och det öppnar upp för jobb. Kommunen bör ta vara på resurserna som finns här och skapa ett intresse för framtidens arbetsmarknad tidigt hos de unga. Vi är framtiden och då är det viktigt att näringslivet och skolan skapar goda förutsättningar för oss. Jag tror även på att låta näringslivet få mer insyn i skolan, idag är gymnasieprogrammen väldigt förberedande inför högskola/universitet och inte alls lika mycket för arbetslivet. 11

14 Den abstrakta okats där arbetstagare och arbetsgivare möts kallas för arbetsmarknad. Här erbjuds anställning eller arbetskraft. Hur denna matchning fungerar mäts genom arbetslöshetsstatistiken. Innan finanskrisen tenderade arbetslösheten att minska i Sverige. När finanskrisen bröt ut ökade dock arbetslösheten snabbt och har sedan dess legat på en historiskt sett hög nivå Arbetslöshet I arbetslöshetsstatistiken ingår personer som inte är sysselsatta, kan börja ett arbete inom 14 dagar och aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna eller invän tar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Ibland kan både arbets lös het och sysselsättning öka, eller minska och det kan vara lätt att förvirras av begreppen. Om arbetskraften växer så kan både antal sysselsatta personer och antal arbetslösa personer öka samtidigt. 9 Jönköpings län har länge haft en lägre arbetslöshet än Sverige som helhet och så är det fortfarande. Under det tredje kvartalet 2014 uppgick arbetslösheten till 5,3 procent i Jönköpings län medan motsvarade siffra för Sverige var 7,2 procent. Märkvärt är att Jönköpings län har tappat med 1 procent jämfört med tredje kvartalet år Diagram 2. Arbetslöshet. 9,0% 8,0% 7,0% Jönköpings län Sverigesnitt 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Källa: Svenskt Näringsliv, SCB/AKU 8 Ekonomifakta, Arbetslöshet, ekonomifakta.se 9 Ekonomifakta, Definitioner på arbetsmarknaden, ekonomifakta.se 12

15 4.2 Ungdomsarbetslösheten Under hela 2000-talet har ungdomsarbetslösheten i Sverige legat på relativt höga nivåer. Det är ett tecken på att det kan finnas strukturella orsaker bakom dessa nivåer och att detta inte enbart är ett konjunkturproblem. 10 Diagram 3. Ungdomsarbetslöshetsstatistik. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Källa: Svenskt Näringsliv, SCB/AKU Norrbottens Stockholms Uppsala Jönköpings Östergötlands Kalmar Dalarnas Västernorrlands Västerbottens Hallands Riket Kronobergs Västra Götalands Jämtlands Gotlands Örebro Västmanlands Södermanlands Skåne Värmlands Gävleborgs Blekinge 4.3 Kommande sex månader I Svenskt Näringslivs företagarpanel, som sammanställdes i december 2014, bedömde 17 procent av företagen i Jönköpings län att man kommer öka antalet anställda under de kommande sex månaderna. 14 procent av företagen bedömde att man kommer att minska antalet anställda under samma period. Diagram 4. Antalet anställda om 6 mån Högre lägre netto. Kalmar Uppsala Norrbotten Halland Östergötland Västmanland Södermanland Jämtland Västerbotten Kronoberg Västra Götaland Stockholm Alla Gotland Jönköping Värmland Västernorrland Örebro Skåne Gävleborg Dalarna Blekinge Källa: Svenskt Näringsliv/Företagarpanelen Snitt i Jönköping Snitt i Sverige 10 Ekonomifakta, ungdomsarbetslöshet, ekonomifakta.se 13

16 4.4 Löneläge I rapporten Fakta om löner och arbetstider 2014, sammanställd av Svenskt Näringsliv, som kom ut i maj 2014, jämförs det relativa löneläget mellan länen. Jönköpingss län placerar sig på den nedre halvan av tabellen men är strax under snittet för landet. Bild 1. Relativt löneläge per län, medarbetare och tjänstemän. Index 106 till till till till 97 Antal Län Index Stockholms län 107 Västmanlands län Skåne län Västra Götalands län 103 Uppsala län 102 Kronobergs län Blekinge län Östergötlands län 100 Västernorrlands län Örebro län Norrbottens län 100 Södermanlands län 100 Dalarnas län 99 Gävleborgs län 99 Hallands län 99 Värmlands län 99 Kalmar län 98 Jönköpings län 98 Västerbottens län 98 Gotlands län 96 Jämtlands län 96 Riksgenomsnittet = 100 Ranking Källa: Svenskt Näringsliv/ Fakta om löner och arbetstider

17 5. Utbildning Jönköping år Under 2015-talet var det inte många som trodde på yngre byggentreprenörer i Jönköpings län, av den enkla anledningen att en längre erfarenhet krävs för att överleva i branschen. Det var även då Jonatan Sjöbergsson slog hål på branschen, 19 år gammal och tog den med storm. Idag är JWR Bygg AB ett företag med känsla för detaljer och arkitektur med grundtanken i kvalitet. Företaget har 15 anställda och har fortfarande sin bas i Jönköping med kontor i Göteborg och Stockholm, expansionen var nödvändig då uppdrag strömmade in från andra orter i landet. Ryktet säger att JWR Bygg är bäst i branschen. Att starta företag som ung verkar vara en trend i Jönköping, här finns drivande entreprenörer med siktet inställt på att ta världen med storm. Kommunerna uppmuntrar till att anlita yngre företagare till olika uppdrag vilket ger goda utsikter för framtiden. Regeringens beslut om att behålla den låga arbetsgivaravgiften 2015 har gjort att jobb har skapats och arbetslösheten i landet har sjunkit markant. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Jonatan Sjöbergsson och JWR Bygg är scenariot ovan ett delmål som egenföretagare. JWR Bygg är ett UF-företag (Ung Företagsamhet) från Jönköping som Jonatan Sjöbergsson idag driver som enskild firma. Han driver företaget vid sidan av en heltids tjänst som snickare och hoppas kunna fortsätta på heltid med JWR Bygg i framtiden. JWR Bygg utför just nu mindre uppdrag från kunder i närområdet. Hur tycker du att förutsättningarna är för ungdomar att starta och driva företag? Jag upplever att förutsättningarna för att driva företag som ung är goda, speciellt om man har läst Ung Företagsamhet och drivit UF-företag. Det ger en väldigt bra grund till uppstarten och dessutom får du alla verktyg du behöver för att fortsätta efter UFåret. Du får rådgivning, en mentor och du lär dig framförallt att nätverka. Tack vare mina lärare på byggprogrammet så har man börjat bygga sitt eget kontaktnätverk och nu kommer jag fortsätta med det, i den här branschen är det kontakterna som skapar uppdrag. Vad krävs av dig och din omgivning för att nå visionen? Från JWR Bygg krävs det att vi fortsätter jobba med företaget och utvecklar det kontinuerligt, så att vi i slutändan ska kunna övergå till ett aktiebolag och arbeta heltid med det. Vi måste genomföra våra drömmar men aldrig nöja oss. 15

18 Från omgivningens sida så önskar jag att mindre företag får mer insyn och göra sin röst hörd i akademin, samtidigt som man behåller en god kontakt med de stora aktörerna i branschen. Dessutom behöver skolan och kommunen bli bättre på att informera om starta eget-bidraget då jag tror att det inte är många som känner till det. Det finns bra stöttning att få när man ska ställa sig på egna ben efter UF-året. En av de allra viktigaste resurserna för svenska företag är tillgången på kompetens. Det gäller att hitta rätt person till rätt arbetsuppgift. Om detta misslyckas finns risken att företagens konkurrenskraft urholkas. Kvalitet i utbildningssystemet är därför viktigt för att säkerställa att kommande generationer får den kompetens som företagen efterfrågar. Kvalitet i utbildningssystemet är också viktigt för att unga personer ska få den grund som krävs för att kunna starta egna företag och bidra till regionens konkurrenskraft. 11 Ur ett internationellt perspektiv är trenden negativ när det gäller kunskapsnivån för svenska 15-åringar. I PISA-testet, som är ett kunskapstest från OECD, har Sverige tappat placeringar i de senaste undersökningarna. I december 2013 presenterades PISA-rapporten om elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I PISA-provet som testar problemlösningsförmågan skiljer man på statiska och interaktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs för att lösa problemet från början, medan i de interaktiva uppgifterna kräver att eleven bearbetar informationen för att kunna lösa problemet. Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre än de interaktiva uppgifterna Utbildningsnivå Befolkningen i Jönköpings län har en relativt låg utbildningsnivå jämfört med övriga Sverige. Endast 10,7 procent av befolkningen mellan år i Jönköpings län har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Motsvarande siffra för riket är 14,3 procent. Dock ska det noteras att Stockholm, och i viss mån Uppsala, drar upp snittet då man har en klart högre utbildningsnivå än övriga Sverige. Diagram 5. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre. 25% 20% 15% 14,3% 10,7% 10% 5% 0% Stockholm Uppsala Skåne Västerbotten Källa: Svenskt Näringsliv, SCB Riket Västra Götaland Östergötland Halland Blekinge Gotland Örebro Västmanland Norrbotten Kronoberg Jämtland Värmland Västernorrland Jönköping Kalmar Södermanland Dalarna Gävleborg 11 Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet Skolverket, Svaga resultat i ny PISA-rapport, 16

19 5.2 Matchning Svensk arbetsmarknad lider av bristande matchning. Ett tecken på det är att nästan vart femte rekryteringsförsök som företagen i Sverige gör misslyckas. Att rekrytera är många gånger ett angenämt problem och rekryteringsbehovet tyder ofta på att företagets produkter eller tjänster är efterfrågade. Det är idag svårt för många företag att hitta medarbetare med rätt kompetens och erfarenhet för jobben. Det kan i sin tur leda till att konkurrenskraften och tillväxten för företagen hämmas. Svenskt Näringslivs rapport rekryteringsenkäten undersöker hur många rekryteringsförsök lyckas respektive misslyckas. Rapporten uppdateras ungefär vartannat år och innehåller, förutom statistik angående företagens rekryteringsförsök, även ett antal parametrar som beskriver matchningen på arbetsmarknaden. Rekryteringsenkäten för 2014 visar att 54 procent av de svarande företagen i Jönköpings län har försökt rekrytera under de senaste sex månaderna. Länet ligger strax ovan rikssnittet, vilket är 53 procent. Diagram 6. Andel företag som upplevt det svårt att rekrytera på någon av utbildningsnivåerna. Värmlands län Hallands län Västerbottens län Skåne län Gotlands län Kalmar län Västra Götalands län Uppsala län Hela landet Östergötlands län Jönköpings län Dalarnas län Örebro län Blekinge län Stockholms län Jämtlands län Västernorrlands län Norrbottens län Västmanlands län Södermanlands län Gävleborgs län Kronobergs län Källa: Svenskt Näringsliv/ Rekryteringsenkäten Företagen fick också besvara vilka de främsta orsakerna var till att det var svårt att rekrytera. Orsaken som ligger i topp i Jönköpings län, även för hela landet och är brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Det visar att det är viktigt att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden. Om personer med yrkeserfarenhet skulle våga prova vingarna hos en annan arbetsgivare skulle matchningen stärkas genom att företagen ökar sina chanser att hitta rätt medarbetare och antalet jobböppningar skulle öka. 17

20 Hälften av företagen anser att bristen på personer med rätt utbildning är en av de viktigaste orsakerna till att det är svårt att rekrytera. Att människor utbildar sig till det som företagen efterfrågar är därmed viktigt för att förbättra matchningen. För att stärka elevernas och studenternas chanser till att få jobb efter studierna är det viktigt att komma i kontakt med näringslivet under studietiden då många företag kräver yrkes- och arbetslivserfarenhet hos dem de ska anställa. Det är viktigt att man kommer in på arbetsmarknaden och skaffar den erfarenhet som krävs inför framtiden. Konsekvenserna av svårigheterna att rekrytera blir ofta att företagen hyr in personal eller att befintlig personal arbetar mer övertid. Företagens svårtigheter att rekrytera kan också leda till att man tackar nej till orders eller uppdrag, att planerad expansion förhindras eller att produktionen dras ned vilket innebär att tillväxten bromsas. Diagram 7. Orsaker till rekryteringssvårigheter (procent). Annat "Svartjobb" som minskar intresset att ta "vitt" jobb Brist på kommunikationer och bostäder Hela landet Jönköpings län A-kassans ersättningsnivå minskar intresset att ta ett jobb För höga lönekrav Bristande kunskaper i svenska Regionen eller orten är inte tillräckligt attraktiv Brist på personer med arbetslivserfarenhet Brist på personer med rätt utbildning Brist på personer med rätt yrkeserfarenheter Källa: Svenskt Näringsliv/ Rekryteringsenkäten 5.3 Skolans attityder till företagande Då dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det viktigt att skolan förmedlar kunskap om näringslivet och företagande. Tabellen nedan visar hur företagarna upplever skolans attityder till företagande. Statistiken är från Svenskt Näringslivs årliga företagarenkät. Betyg sätts på en skala mellan 1 och 6. Tabell 9. Skolans attityder till företagande Kommun Aneby 3,96 3,9 3,88 3,67 3,89 3,55 Eksjö 3,97 3,88 3,93 4,1 4,12 4,14 Gislaved 3,99 3,92 4,09 3,91 4,07 3,96 Gnosjö 4,18 4,2 4,29 4,13 4,03 3,95 Habo 4,4 4,48 4,56 4,5 4,51 4,41 Jönköping 4,03 3,96 4,11 4 3,85 3,92 Mullsjö 3,97 4,24 3,92 3,96 4,36 4,49 Nässjö 4,12 3,91 4,18 3,94 3,97 3,87 Sävsjö 3,98 3,77 4,05 4,12 4,07 4 Tranås 4,33 4,57 4,22 4,21 4,31 4,05 Vaggeryd 3,99 4,02 4,08 3,86 3,96 3,92 Vetlanda 3,97 4,03 3,95 3,83 4,03 3,99 Värnamo 4,34 4,06 4,22 4,24 3,9 3,69 Sverigesnitt 3,8 3,81 3,82 3,82 3,82 3,81 Källa: Svenskt Näringsliv/foretagsklimat.se 18

21 Skolans attityder till företagande är överlag bättre i Jönköpings län än vad snittet för övriga Sverige är. Det är positivt att bedömningen i många kommuner är över fyra poäng vilket är gränsen för bra resultat men det finns utrymme för förbättring. 5.4 Samverkan skola näringsliv Samverkan mellan näringslivet och skolan är viktigt för båda parter. För eleverna är kontakten med näringslivet en värdefull del får elevernas yrkesvägledning och för att de ska skapa en förståelse för arbetslivet. Samverkan med näringslivet kan även bidra till att eleverna vet hur de ska använda sin kunskap från skolan och vilka andra förmågor som är viktigt i arbetslivet. Näringslivets engagemang ger viktiga signaler om betydelsen för skolornas utbildningar. I skolan finns framtidens kompetensförsörjning och företagen kan genom skolan väcka intresse för såväl branschen som för det egna företaget. Samverkan mellan skolan och näringslivet ger även möjlighet för företagen att bidra till utbildningar så att eleverna får den kompetens som efterfrågas. Svenskt Näringslivs företagarpanel är en internetbaserad undersökning, där ett urval av Svenskt Näringslivs medlemsföretag medverkar. För kvartal fyra år 2014 ställdes ett antal frågor till företagarpanelen gällande samverkan med olika aktörer inom skolan och Arbetsförmedlingen. Notis: Målgruppen i Svenskt Näringslivs företagarpanel har varit 3588 intervjuer, vilket har gett en svarsfrekvens på 47 procent. Av dessa har svarsfrekvensen för Region Väst (Värmlands län, Jönköpings län, Hallands län och Västra Götalands län) varit 1089 intervjuer. Av dessa 1089 intervjuer är 189 stycken från Jönköpings län. Diagram 8. Samverkan med olika aktörer (procent) Region Väst Jönköping Källa: Svenskt Näringsliv/Företagarpanelen Högskolan/universitet Yrkeshögskola Gymnasieskola Grundskola Arbetsförmedlingen Ingen av dem Ej svar 19

22 Mer än hälften av företagen i Jönköpings län samverkar med skolan. 35 procent svarade att de har samverkan med gymnasieskola och 18 procent samverkar med grundskolan. Observera att flera svar är möjliga i undersökningens fråga. Diagram 9. Näringslivets upplevelse gällande samverkan med olika aktörer. Jönköping Region Väst Högskolan/Universitet Yrkeshögskola Gymnasieskola Grundskola Arbetsförmedlingen 5 64 Högskolan/Universitet Yrkeshögskola Gymnasieskola Grundskola Arbetsförmedlingen % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Svenskt Näringsliv/Företagarpanelen Mycket väl Ganska väl Ganska dåligt Mycket dåigt Vet ej/ej svar Företagarpanelen fick sedan ge sitt omdöme om hur de upplevt samverkan med de olika aktörerna. Av företagen i Jönköpings län som samverkar med högskola/universitet upplever 91 procent att det fungerat mycket väl eller ganska väl. Av de företag som samverkar med Arbetsförmedlingen upplever 31 procent att det fungerade ganska dåligt eller mycket dåligt. På frågan om hur viktig samverkan med olika aktörer är för att företagens verksamhet ska vara mer konkurrenskraftiga svarar företagen i Jönköpings län enligt diagrammet nedan. Diagram 10. Näringslivets samverkan med olika aktörer för verksamhetens konkurrenskraft. Jönköping Region Väst Arbetsförmedlingen Grundskola Gymnasieskola Yrkeshögskola Högskola/Universitet Arbetsförmedlingen Grundskola Gymnasieskola Yrkeshögskola Högskola/Universitet Källa: Svenskt Näringsliv/Företagarpanelen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mindre viktigt Varken eller Viktigt Vet ej/ej svar Enligt företagen i Jönköpings län är samverkan med gymnasie- och yrkeshögskolan viktigast för att verksamheten ska vara mer konkurrenskraftig. Notis: På ovanstående fråga fick företagen svara på en skala mellan Vi har sedan grupperat svaren enligt följande. Poäng 1 4 = mindre viktigt, 5 6 = varken eller och 7 10 = viktigt. 20

23 6. Företagsamhet Gnosjö år Kommunen är tillbaka i sina glansdagar som på 70-talet med en befolkningsutveckling på 30 procent sedan Sysselsättningskurvan har ökat markant och det har förhindrat arbetslösheten, idag kan man räkna antal arbetslösa på endast en hand. Vad är det då som gör Gnosjö till en attraktiv kommun att flytta till? Kommunens framgångsrecept är att man tänkt på helheten i ett långsiktigt perspektiv. Företagsklimatet är mycket bra och många företag väljer att satsa på Gnosjö, det i sin tur lockar kompetent personal från hela landet. Här är man öppen för näringslivet och lyssnar på vad samhället önskar, nyligen invigde man det ståtliga allaktivitetshuset som även ska locka turister. Samspelet mellan näringsliv, kommun och akademin har skapat en framtidskommun. Gnosjö har satt sitt namn på kartan. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Gnosjö kommun och Bernts konditori är scenariot ovan något man jobbar efter. Bernts konditori grundades år 1964 och Fredrik Olsson tog över 2008, men han har varit anställd sedan Företaget erbjuder produkter av hög kvalité och bakar hela sortimentet från grunden, utan halvfabrikat och tillsatser. Idag är man etablerad på flera orter och är sammanlagt 27 anställda i åldrarna år. Vad krävs för att Bernts konditori och er omgivning ska nå visionen ovan? Det är viktigt att man behåller Gnosjö-andan och alltid pratar positivt om kommunen, vilket innebär att vi måste berätta om den pärla det faktiskt är. Bernts konditori har tillsammans med övriga näringslivet i uppgift att locka anställda att flytta hit och rota sig, då kommer befolkningsutvecklingen gå framåt och det tror jag är nyckeln. Vi har även förtroende hos kommunen och därför är det viktigt att vi lyssnar på vad samhället önskar för att kunna driva förslagen vidare. Företagarna blir aldrig nöjda och det är något vi kan lära kommunen att inte heller vara. Hur vill du att kommunen och politikerna ska se på Gnosjö kommun för att visionen ska uppnås? Kommunens dörr är alltid öppen för samhället och så ska den förbli. Däremot måste kommunen marknadsföra sig och sitt utbud, det finns kända företag i kommunen som förknippas med exempelvis Värnamo istället för Gnosjö. Dialogen mellan näringslivet och politikerna måste bli bättre, för här finns resurser och vi företagare kan hjälpa till att sätta Gnosjö på kartan. Här är vi inte rädda för tillväxt eller skapandet av möjligheter för framtiden, därför bör varken kommun eller politikerna vara det heller. 21

24 Genom att mäta företagsamheten kan man få en bra bild av hur klimatet och förutsättningarna för att driva företag är. Att människor driver företag är ett måste för att en region ska vara välmående och konkurrenskraftig. 6.1 Företagsamheten 2014 undersökning av Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv mäter den svenska företagsamheten en gång om året. Syftet med mätningen är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Studien presenteras på regional nivå. Som företagsam räknas individer som har F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning. De data som använts i den senaste mätningen avser företagsamheten för I Jönköpings län vid årsskiftet 2013/14 fanns det aktivt företagsamma människor, det motsvarar 11,0 procent av befolkningen (16 74 år). I relation till övriga län i landet hamnar Jönköpings läns företagsamhet ungefär vid medianen. För riket i helhet finns det personer som är aktivt företagsamma, vilket motsvarar 12,1 procent. Diagram 11. Andel företagsamma personer av befolkningen. 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 12,1% 11,0% Gotland Stockholm Jämtland Halland Uppsala Kronoberg Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Hela landet Skåne Västra Götaland Kalmar Dalarna Jönköping Västerbotten Västernorrland Värmland Södermanland Norrbotten Östergötland Gävleborg Blekinge Örebro Västmanland Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning: ungdomar och kvinnor. För ungdomar är ett tidigt inträde i företagande en viktig erfarenhet. Ifall man bryter ned siffrorna och jämför andelen unga (16 34 år) som är företagsamma i Jönköpings län (4,7 procent) med övriga Sverige (5,6 procent) så ligger man under snittet. I den här mätningen drar Stockholm upp snittet rejält vilket även gör att det inte ger en helt rättvis bild att jämföra övriga län med Sverigesnittet. 22

25 Diagram 12. Unga människors företagsamhet i andel av unga i arbetsför ålder (16-34 år). 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 5,6% 4,7% Stockholm Gotland Jämtland Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Hela landet Halland Skåne Västra Götaland Uppsala Kronoberg Jönköping Dalarna Norrbotten Blekinge Kalmar Västerbotten Västernorrland Östergötland Värmland Södermanland Gävleborg Örebro Västmanland Av Jönköpings läns aktivt företagsamma personer är knappt 6700 kvinnor. Det motsvarar en företagsamhetsandel på 4,7 procent av Jönköpings läns kvinnor i arbetsför ålder. Diagram 13. Kvinnors företagsamhet i andel av kvinnor i arbetsför ålder (16-74 år). 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 7,3% 5,5% Stockholm Gotland Jämtland Halland Skåne Uppsala Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Hela landet Västra Götaland Kronoberg Dalarna Kalmar Södermanland Värmland Västernorrland Norrbotten Västerbotten Gävleborg Jönköping Östergötland Blekinge Örebro Västmanland Andelen företagsamma kvinnor är klart lägre än andelen företagsamma män, det är inte unikt för Jönköpings län utan ser likadant ut i alla Sveriges län. I Sverige som helhet är 7,3 procent av den kvinnliga befolkningen företagsamma. Det betyder att om Jönköpings län ska nå upp till riksgenomsnittet krävs ett tillskott på cirka 2100 företagsamma kvinnor i länet. Andelen företagsamma kvinnor i arbetsför ålder är oföränderlig sedan tidigare mätning. Under 2013 ökade antalet företagsamma i Jönköpings län med 243 personer. Det motsvarar en tillväxttakt på 0,9 procent. I likhet med majoriteten av Sveriges län är det en uppväxling jämfört med förgående år. Jönköpings län växte förre året med 0,4 procent och den tillväxttakten för Sverige låg då på 0,6 procent. 23

26 Diagram 14. Tillväxt av antal företagsamma personer. 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Uppsala Stockholm Västerbotten Västra Götaland 1,4% Norrbotten Hela landet Värmland Gävleborg Blekinge Jämtland Örebro Västmanland Södermanland Kronoberg Halland Västernorrland 0,9% Skåne Jönköping Östergötland Dalarna Gotland Kalmar Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Vid tillväxttakten för företagsamma kvinnor så är den klart lägre i Jönköpings län jämfört med Sverige i helhet. Jämfört med förra året var tillväxttakten för företagsamma kvinnor i länet högre än majoriteten av Sveriges län. Diagram 15. Tillväxt av kvinnors företagsamhet. 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 2,2% 1,2% Jämtland Västra Götaland Uppsala Stockholm Blekinge Västerbotten Norrbotten Hela landet Västernorrland Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Värmland Västmanland Södermanland Örebro Kronoberg Skåne Gävleborg Halland Dalarna Östergötland Jönköping Kalmar Gotland Diagram 16. Tillväxt per grupp år % 40% 39,0% 35% 30% 28,0% Jönköping Hela landet 25% 20% 15% 10% 5% 0% 23,0% 15,0% 23,0% 18,0% Källa: Svenskt Näringsliv/ Företagsamheten 2014 Totalt Kvinnor Ungdomar 24

27 7. Befolkningsutveckling Vetlanda år Glesbygdskommuner har haft stora problem med en dalande befolkningsutveckling, men inte Vetlanda. Här växer man så det knakar och ett vinnande koncept har varit att upprätthålla en mycket hög kvalitet i sin service till invånarna. I Vetlanda kommun får man utvecklas, växa och leva både som privatperson och företagare. Med en kvalitativ utbildning och ett välmående företagsklimat har arbetsmarknaden blivit mer flexibel och som företagare vågar man anställa. Här är det minsann ingen brist på kompetensförsörjningen. Befolkningsökningen har tillkommit främst genom invandring och hemvändande Vetlandabor. Här finns en välfungerande välfärd med utbildning, vård och omsorg som skapat en attraktiv kommun. Koncentrationen sker till storstäderna känner Vetlanda kommun inte av. Tillbaka till nutid. Scenariot ovan kanske känns avlägset för många. Men en vision att sträva efter är viktigt om möjligheter ska skapas och samhället utvecklas. För Vetlanda kommun och kommunstyrelsens ordförande Henrik Tvarnö (S) är scenariot ovan något man jobbar efter. I Småland, åtta mil sydost om Jönköping, ligger Vetlanda kommun. År 1840 betraktades Vetlanda som en bondby, men kort därefter skedde en expansion och ett större municipalsamhälle växte fram. Trä- och metallindustrin är långt tillbaka de mest dominerande industrierna i kommunen. Vad krävs för att Vetlanda kommun ska uppnå visionen ovan? Som glesbygdskommun gäller det att vi hela tiden ger service till samtliga mindre orter i kommunen för att inte fortsätta tappa i folkmängd, det är något som nästan alla mindre kommuner i landet kämpar med. Därför är det viktigt att vi fortsätter på den positiva banan gällande utbildning som vi just nu befinner oss på, vi hämtar ifatt kan man säga. Rekrytering av gymnasieelever är hög och det är goda tecken på vi utbildar efter företagens kompetensförfrågan. Vi ska fortsätta jobba med infrastrukturen eftersom den är viktig för såväl näringslivet som för den enskilda människan. Gällande regionen ser det ut som att Jön köping kan bli en av de stora knytpunkterna i Norden när det gäller järnvägssatsningar. Det kommer även Vetlanda att få nytta av. Hur ska ni lyckas med det? Näringslivet fortsätter att utvecklas, det är inte endast handeln och trä- och metallindustrin som trivs här. Export, tjänstesektorn och andra industrier som exempelvis aluminium har expanderats och tar plats i Vetlanda kommun. Med fler etableringar kommer en positiv anda och det ökar i sin tur välfärden med befolkningsutveckling som påföljd. Vi ska se till att det finns ett effektivt system för näringslivet där vi kan möta uppförväntningar och inte dras i långbänk. 25

Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt DECEMBER 2014 En framtidsanalys av Västra Götalands län Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt Författare: Ellen Karlsson Innehåll 1. Förord...2 1.1 Västra Götalands län...3 2. Sammanfattande

Läs mer

DECEMBER 2013. Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt. En framtidsanalys av Jönköpings län

DECEMBER 2013. Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt. En framtidsanalys av Jönköpings län DECEMBER 2013 Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt En framtidsanalys av Jönköpings län Innehåll 1. Förord...2 1.1 Jönköpings län...3 2. Sammanfattande ståndpunkter....4 3. Företagsklimat...7

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jönköpings län Företagsamheten 2012 JÖNKÖPINGS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jönköpings län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Företagsklimatet i Vetlanda kommun 2017

Företagsklimatet i Vetlanda kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2017

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Gotlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Gotland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2014 Arbetslösheten minskade med 1000 personer under 2014 Arbetsmarknadsläget

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Hallands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Halland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, mars 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings län

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, november 2014 Arbetslösheten fortsätter att minska Arbetsmarknadsläget i

Läs mer

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad

Läs mer

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Dalarnas län Johan Kreicbergs Våren 2009 Dalarna Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jönköpings län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Östergötlands län Johan Kreicbergs Östergötland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Värmlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Värmland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Örebro län Johan Kreicbergs Våren 2009 Örebro Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Rekryteringsenkäten Blekinge Län 2012

Rekryteringsenkäten Blekinge Län 2012 Rekryteringsenkäten Län 2012 Rekryteringsenkäten Län 2012 Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät med kompletterande telefonintervjuer. Undersökningsperiod = 24 januari 29 februari Totalt registrerades

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Kalmar. Företagsamhetsmätning

Kalmar. Företagsamhetsmätning Företagsamhetsmätning - Kalmar län Johan Kreicbergs Våren 2009 Kalmar Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Rekryteringsenkäten Skåne 2012

Rekryteringsenkäten Skåne 2012 Rekryteringsenkäten 2012 Rekryteringsenkäten län 2012 Undersökningens målgrupp är medlemsföretag i Svenskt Näringsliv. Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät med kompletterande telefonintervjuer.

Läs mer

Företagsamheten 2017 Jönköpings län

Företagsamheten 2017 Jönköpings län Företagsamheten 2017 Jönköpings län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars (7,7%) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län mars 2013 13 250 (7,7%) 5 960 kvinnor (7,4%) 7 280 män (7,9%) 3 720 unga 18-24 år (16,1%)

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Jämtlands län Företagsamheten 2012 jämtlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Jämtlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län februari 2012 Företagsamheten 2012 Dalarnas län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Dalarnas län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västmanlands län Företagsamheten 2012 VÄSTMANLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västmanlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla

Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning. Medlemsföretaget Sakab i Kumla Teknikutveckling, digitalisering och kompetensförsörjning Medlemsföretaget Sakab i Kumla Rekryteringsförsök senaste 6 månaderna Har ni försökt att rekrytera medarbetare till ditt företag under de senaste

Läs mer

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län

Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Företagsklimatet 2016 Kronobergs län Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Företagarpanelen Q Västernorrlands län

Företagarpanelen Q Västernorrlands län Företagarpanelen Q2 2013 Västernorrlands län Om undersökningen Syfte Att löpande undersöka hur SN:s medlemsföretag ser på konjunkturutvecklingen och aktuella samhällsfrågor. Målgrupper 4545 intervjuer

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2012

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2012 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 10 500 företagare, varav ca 490 i Svarsfrekvens

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gävleborgs län Företagsamheten 2012 gävleborgs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gävleborgs län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län februari 2012 Företagsamheten 2012 Norrbottens län Företagsamheten 2012 NORRBOTTENS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Norrbottens län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2013. Medlemsföretaget Järna Rosor i Järna

Ranking av företagsklimatet 2013. Medlemsföretaget Järna Rosor i Järna Ranking av företagsklimatet 2013 Medlemsföretaget Järna Rosor i Järna Ett bra företagsklimat Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för Q1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca varav

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län september 2012 12 320 (7,3%) 5 890 kvinnor (7,3 %) 6 430 män (7,2 %) 3 610 unga 18-24 år

Läs mer

JANUARI En framtidsanalys av Jönköpings län Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt

JANUARI En framtidsanalys av Jönköpings län Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt JANUARI 2017 En framtidsanalys av Jönköpings län 2017 Förutsättningar för företagande, jobb och tillväxt Författare: Ellen Karlsson Ellen Karlsson, Projektledare Svenskt Näringsliv. Om rapporten: Rapporten

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Värmlands län Företagsamheten 2012 VÄRMLANDS län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Värmlands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Ranking av företagsklimatet 2015 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vår definition av företagsklimat Företagsklimat är summan av de attityder,

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer

Företagarpanelen Q Blekinges län

Företagarpanelen Q Blekinges län Företagarpanelen Q2 2012 s län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1 Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete -02- vers 1 Om undersökningen: Chefer med personalansvar på företag med fler än tio anställda. 1 respondenter. Genomfördes med webbintervjuer. Genomförd

Läs mer

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 50600 personer

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009

Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Företagsamhetsmätning första halvåret 2009 Riket Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013

PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 PRESSMEDDELANDE 16 december, 2013 För kommentarer: Charlotte Humling, Chef Arbetsförmedlingen Gävle, 010-486 45 16 Presskontakt: Erik Öberg, Press- och informationsansvarig, 010-486 79 28 Ytterligare information:

Läs mer

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

"Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd Svenskt Näringsliv 12 000 medlemsföretag i Stockholms län "Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd Vårt långsiktiga mål är att Sverige skall återta

Läs mer

Företagsklimatet i Varbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Varbergs kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 18700 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sollentuna kommun 2016

Företagsklimatet i Sollentuna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 20400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 8300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 19400 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 31300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016 Företagsklimatet i s stad 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s stad sysselsätter 49500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Södertälje kommun 2016

Företagsklimatet i Södertälje kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 36300 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Hässleholms kommun 2016

Företagsklimatet i Hässleholms kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 13500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 15900 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 17600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Karlstads kommun 2016

Företagsklimatet i Karlstads kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 30600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2016

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 17600 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016 Företagsklimatet i kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i kommun sysselsätter 22500 personer

Läs mer

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016 Företagsklimatet i s kommun 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Företagens välfärdsavtryck 1 Privata företag i s kommun sysselsätter 38300 personer

Läs mer