INGEGERD TROEDSSON: sjukvården framöver

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INGEGERD TROEDSSON: sjukvården framöver"

Transkript

1 INGEGERD TROEDSSON: sjukvården framöver Patienten måste sättas i centrum för sjukvården, understryker sjukvårdsminister Ingegerd Troedsson. H on ger en vid översikt över de problem som sjukvården har att brottas med. Den öppna vården utanför sjukhusen måste byggas ut, bl a genom satsning på hemsjukvård. Likaså måste man stärka människors möjligheter att ta ansvar för sin egen och sina närståendes hälsa (s k egenvård). l stället för att bygga upp vattentäta skott mellan allmänt och enskilt bör betydligt mer kunna göras för att förbättra samarbetet och dra nytta av varandras erfarenheter. Hälso- och sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten har fördubblats under de senaste tio åren, från 4 procent 1966 till drygt 8 procent Det motsvarar i år ungefär kr för varje innevånare, stor som liten, i vårt land. Landstingen har under denna tid genomfört en mycket imponerande utbyggnad av sjukvården. Vid en internationell jämförelse ligger också Sverige långt framme i fråga om vårdplatser, läkartäthet osv. Trots detta saknas ingalunda problem. Köerna till främst långtidsvården är mycket långa. Stora svårigheter föreligger när det gäller att rekrytera och behålla personal. Pris- och löneökningarna har varit och är större än för samhället i övrigt. Den öppna vården utanför sjukhusen är otillräckligt utbyggd. Det är svårt för patienterna att veta vart de skall vända sig och det är näst intill omöjligt att få hembesök. Många debattböcker behandlar sjukvården och dess problem. I en bok - Arg på sjukhus - skriver Inger Skote: "Vår stiliga sjukvård som vi skryter med -var det så här den såg ut från insidan. Varför har det gått så snett?" I n ger Skote som upplevt sjukhusmiljön som patient gör en svidande vidräkning med det moderna storsjukhuset. Även om boken ger en överdrivet mörk bild av svensk sjukvård av i dag tyder allt på att det finns ett stort behov av ökad värme, medmänsklighet och omtanke. Det centrala i sjukvårdspolitiken måste vara att sätta patienten i centrum, att utgå från patientens situation när man planerar insatserna inom hälso- och sjukvården. När jag tillträdde som sjukvårdsminister planerade jag utifrån regeringsförklaringen mitt arbe-

2 383 te i etl sju-punktsprogram. Något reviderat ser det i dag ut så här. l Förbättra de förebyggande insatserna. Relativt små insatser kan ge stora mänskliga och vårdmässiga vinster. 2 Satsa på egenvård, dvs ge oss bättre kunskaper och mer information också på hälso- och sjukvårdens område. 3 Decentralisera vården och lägg den så nära människorna som möjligt. Slå vakt om de länsdelssjukhus som har tillräckligt befolkningsunderlag. Då kan vi också avlasta de stora sjukhusen och åstadkomma kortare väntetider för dem som behöver deras kvalificerade res u r ser. 4 Förbättra kontinuiteten i vården. Ett "husläkar"-system skulle innebära både bättre utnytyande av knappa resurser och förbättrad trygghet för och omvårdnad om patienten. 5 Verka för valfrihet - ta bättre vara på enskilda initiativ. Vårdutbudet måste så långt möjligt svara mot patienternas önskemål och behov. 6 Bygg ut hemsjukvården - kvantitativt och kvalitativt. Också här finns stora vårdmässiga och mänskliga vinster att hämta. 7 Förbättra omvårdnaden. Detta krav måste beaktas både i utbildning, forskning, sjukvårdslagstiftning och sjukvårdsorganisation. Jag tror naturligtvis inte att man med dessa punkter kommer tillrätta med alla problem som finns i dagens sjukvård. Men jag har velat peka på att vård inte bara är en fråga om pengar utan också en fråga om organisation, viljeinriktning och människosyn. Genom att satsa på dessa sju punkter tror jag att vårdens kvalitet kan förbättras och att man får en bättre hushållning med alltid knappa resurser. De ekonomiska och personella frågorna, som är mycket brännande, skall jag inte behandla i denna artikel. Under det gångna året har därför ett antal utredningar eller "beredningar" tillsatts med förhållandevis snävt avgränsade direktiv men med uppgift att arbeta snabbt. ågra av dessa kommer att beröras i det föuande. Förebygg sjukdom och ohälsa Under decennier stod den förebyggande vården i centrum för sjukvårdsinsatserna. Då gällde det kampen mot de stora infektionssjukdomarna, t ex tuberkulosen, mot en i dag ofattbart hög mödra- och barnadödlighet. Under lång tid därefter kom utvecklingen att koncentreras på själva sjukvården, på behandling av redan uppkomna sjukdomar och sjukdomssymptom. På enare tid har insikten åter ökat om att förebyggande åtgärder - hälsovårdsfrågor - måste få en starkare betoning. Relativt sett små insatser kan här ge stora mänskliga vinster. Här spelar frågan om kost, motion liksom tobaksoch alkoholbruk och andra levnadsvanor stor roll - större än vad många av oss kan eller vi ll föreställa sig. Vi vet att tobaksrökning näst efter alkoholmissbruket är vår största folksjukdom om man mäter i antalet för tidiga dödsfall och invaliditeter. Den beräknas ge upphov till betydligt fler dödsfall och större vårdbehov än alla trafikolyckor. En arbetsgrupp skall

3 384 därför lägga fram ett samlat program för att begränsa tobakens skadeverkningar, söka förhindra ungdomarna att börja röka och underlätta för dem som vill sluta, det senare det inte minst svåra. Socialstyrelsens uppmaning om 6-8 skivor bröd om dagen har mötts med en hel del löje. Men faktum kvarstår, om vi äter 6-8 skivor grovt bröd om dagen får vi en mer slaggrik kost, vilket kommer att visa sig i lägre frekvens av vissa tarmsjukdomar. Vi vet också att det för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar är angeläget att minska det animaliska fettet i kosten. Att få gehör för förebyggande åtgärder är inte lätt och det inte bara på det individuella planet. Även politiskt kan det va1 a svårt att t ex kombinera en jordbrukspolitik som subventionerar konsumtionen av mjölk, smör, grädde, fläsk och ost med en strävan att minska konsumtionen av animalfetter och öka konsumtionen av fisk, grönsaker, frukt. Också i samhällsplaneringen måste de förebyggande aspekterna ständigt bevakas. Bygglagstiftningen innehåller numera skärpta krav på att bygga handikappvänligt - men det gäller främst de rörelsehindrade. Fortfarande kan man se nybyggda daghem eller skolor, där inga hinder möter den rullstolsbundna, men som kan vara hart när omöjliga att vistas i för den svårt allergiske på grund av t ex heltäckande mattor, tagel i möbeltyg och stoppning. Här måste vi få hjälp av de olika handikapporganisationerna redan på planeringsstadiet. Som ett led i denna strävan har statsbidraget till dessa organisationer mer än fördubblats. Tandhälsa Ett annat område där förebyggande åtgärder kan få en utomordentlig effekt är tandhälsovården. Mer än 30 procent av tandläkarens tid beräknas gå åt för att reparera redan gjorda fyllningar. Olika undersökningar visar att regelbundna insatser av tandhygienist eller fluortandsköterska kraftigt kan reducera tandvårdsbehovet också hos vuxna. Sedan början av 1960-talet har lokal fluorbehandling successivt införts i skolorna. Totalt har detta inneburit en sänkning av medelbehandlingstiden för skolbarn med närmare en timme per barn och år. Men samtidigt har det visat sig att kariesfrekvensen i områden med lämplig fluorhalt i dricksvattnet- som Uppsala- är ca 70 procent lägre än i lågfluorområden. Sedan den stora fluordebatten 1970 har positiva rapporter kommit från hela världen - där omkring 200 miljoner människor har fluorberikat dricksvatten - om avsevärd kariesreduktion och inga rapporterade biverkningar av medicinsk betydelse. Jag har därför sett det angeläget att låta en beredningsgrupp med parlamentariker gå igenom fluorfrågan och föreslå de åtgärder som den finner befogade. Egenvård - vad är det? I den specialiserade sjukvården är det specialisten som löser problemet och tar ansvaret. Patientens uppgift är - något tillspetsat - att infinna sig med sin sjukdom och överlämna sig till vård. Men erfarenheten visar att människor i betydande utsträckning påverkar sin egen hälsa, inte bara genom sina

4 385 levnadsförhållanden och sin livsstil utan ock- så genom egna åtgärder i diagnostiserande och behandlande syfte. Egenvården är en självklarhet. Varje dag fattar vi beslut som direkt ellet indirekt påverkar hälsan. Vi diagnostiserar vankoppor hos våra barn och förkylning hos oss själva. Vi tar en albylmol huvudvärken, dricker något varmt vid hosta eller halsont och ger våra barn blåbär vid diarre. Vi ger medicinska råd till familjen, vänner och bekanta. Vi sjukskriver oss och söker läkare när vi tycker det är behövligt. (Deua sker vid mindre än hälften av alla ~jukskrivningar.) Vi fauar alltså medicinska beslut snart sagt varje dag. Della visar au en mycket stor del av hälsooch sjukvården bedrivs vid sidan av institutionerna, av människorna själva. En väsemlig uppgift för hälso- och ~jukvården måste därför vara alt på olika sätt stödja patienterna i deras beslut och deras åtgärder så au besluten blir så riktiga som möjligt ur hälsosynpunkt och åtgärderna fåt bästa m~jliga effekt. Vi måste veta mer om vilka sjukdomar och sjukdomssymptom vi själva kan behandla eller som n a tu ren läker lika bra eller bättre och sådana där kontakt med läkare och annan sjukvårdspersonal är nödvändig. Vi måste veta mer om hur vi skall hitta in och ut i v:trdapparaten. Vi måste veta mer om hur vi skall sköta oss efter sjukhusvistelse eller läkarbesök. All söka förbäura människornas möjlighet att ta ansvar för sin egen och sina närståendes hälsa är i själva verket helt avgörande för om vi skall kunna förbättra välbefinnande och trivsel och kunna använda sjukvårdsresurserna på bästa möjliga säu.. Sjuk eller frisk av läkemedel Låt mig i samband med egenvården helt kort gå in på läkemedelsområdel. Låt mig först slå fast alt jag ime delar den uppfauning som allt för ofta kommer fram i press, radio och TV alt läkemedel främst är något man blir sjuk av. Vi kan bara tänka efter hur sjukvården skulle te sig om vi inte hade tillgång till moderna läkemedel. Hur skulle infektions~jukdomarna kunna bekämpas? Hur skulle kirurgerna klara sig utan de olika läkemedel som krävs för en framgångsrik operation? H ur skulle den psykiatriska vården se ut i dag om vi inte förfogade över de psykofarmaka som har "avfolkat våra mental~jukhus"? Den allra största delen av läkemedlen används i öppen vård, dvs det är patienten själv som slutgiltigt bestämmer om läkemedlet skall användas och hur det skall användas. Det finns anledning alt förmoda att vi i Sverige hittills satsat för lite på denna sista länk i läkemedelskedjan. Risken för överkonsumtion av framför allt läkemedel som kan ha vanebildande effekt som vissa lugnande och sömngivande preparat måste ständigt betonas. Olika undersökningar tyder dock på att riskerna för underkonsumtion av läkemedel i dag är väl så stora. Många undviker att ta ut läkemedel som hade kunnat bota eller lindra. Andra tar lägre doser än som förskrivits. Det vanligaste medicineringsfelet hos våra äldre anses vara för tidigt avbruten medicinering. En utredning arbetar därför med frågan om hur läkemedelsinformationen inom sjukvården och till allmänheten skall kunna förbättras och effektiviseras. Högt ställda krav måste

5 386 också ställas på läkemedelsbranschens egen information. I detta sammanhang kan det finnas skäl att understryka att apoteken måste få en mer central roll än hittills för att sprida kunskap om läkemedel till allmänheten. Genom sin breda kontaktyta och sin i förhållande till läkarmottagningen mer avdramatiserade miljö, kan apoteken göra en stor insats. Detta gäller inte minst de äldre, som ofta använder läkemedel i stor omfattning och där ett riktigt läkemedelsbeteende kan vara helt avgörande för möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Decentralisera vård och ansvar Redan i regeringsförklaringen betonades att utbyggnaden av den öppna vården utanför sjukhusen måste fortsätta. I vår strävan att decentralisera får vi inte glömma länsdelssjukhusen. Tvärtom är tillräcklig bemanning av dem - också vad gäller läkar~änster - avgörande för om vården skall kunna läggas nära människorna. Men decentralisering är inte bara en fråga som berör läkarna och deras placering. Många kontakter inom primärsjukvården är av den karaktären att en erfaren sjuksköterska är bäst lämpad att klara av problemen. En förstärkning av distriktssköterskeorganisationen är därför välbetänkt. Det gäller då också att ge distriktssköterskan större kompetens, tex genom att få skriva recept på vissa läkemedel, utfärda intyg av olika slag, kanske även få viss remissrätt. Många distriktssköterskor nödgas använda åtskilliga timmar per vecka för att få tag på en läkare som kan skriva ut de recept som bedömts nödvändiga. (Nu kommer också riksdagen att föreläggas förslag om att även barnmorskor får rätt att förskriva p-piller.) I många länder talar man om "barfotadoktorer", dvs läkare med kortare utbildning och mer inriktning på hälsovårdsarbete. l Sverige finns i dag redan en kår av väl utbildade och framför allt erfarna distriktssköterskor. Det gäller att bygga vidare på denna. Inga vattentäta skott Det brukar ibland heta att all vård bör ske i samhällets regi, att privatpraktiserande läkare, tandläkare, sjukgymnaster liksom enskilda vård- och behandlingshem av olika slag borde bort. Jag delar inte den uppfattningen. Invändningen "man får inte tjäna på att någon är sjuk" gäller i så fall oss alla som arbetar inom sjukvården, vare sig vi är landstingsanställda sjukvårdsbiträden, sjukvårdsministrar eller något annat. En "privatisering" som innebär att vårdformer via plånboken förbehålls vissa patienter skall naturligtvis motverkas, men inte genom att plocka bort sådan vård som patienterna vill ha utan genom att göra det möjligt för fler att få tillgång till denna. sjukförsäkringssystemet måste så långt möjligt m formas i detta syfte. Utgångspunkten måste enligt min mening vara att vården efterfrågas av patienterna, att den är kvalitativt tillfredsställande och att kostnaden är rimlig. På ett för den enskilde så utomordentligt känsligt område som sjukvårdens måste strävan vara att öka valfriheten - och därmed också integriteten - inte att begränsa den.

6 387 Det väsentliga kan inte rimligtvis vara om 1 ården sker i landstingets regi eller ej utan all det totala vårdutbudet inom ett ~juk, årdsområde är tillfredsställande till omfattning och utfmmning. I stället för att bygga upp 1 anentäta skott mellan allmänt och enskilt bör betydligt mer kunna göras för att förbättra samarbetet och dra nytta av varandras erfaren heter. Hemsjukvård i tiden Den kraftiga förskjutningen mot de högsta och mest vårdkrävande åld rarna kommer all ställa särskilt stma krav pi't landstingen. En i våras tillsatt utredningsgrupp kommer redan i år att belysa vilka ökade behov som bl a åldersförskjutningen medför. Parallellt med utbyggnaden av den slutna l:mgtidsvärden behövs också en kraftig satsning på hemsjukvi't rden. Många patienter - det gäller ej bara de äldre - vill bo kvar i hemmiljön under ~jukdomstiden, eller så snart som mqjligt i'ttervända dit. En kvantilatir och kvalitativ förstärkning av hem~jukrården torde d ärfiir kunna ge både mänskliga och vi'trdmässiga fördelar. H em~ juk vi'trden, som jag ser det, får inte enbart vara att stödja anhöriga med rådgivning och vägledning samt tillfällig av lastning - även om sådana förbättringar är utomordentligt angelägna. Vi måste dessutom realistiskt räkna med att anhöriga framgent i allt mindre utsträckning kommer att ha möjlighet att ställa upp på dagtid på grund av den ökande förvärvsfrekvensen. För att öka möjligheterna till hemsjukvård måste vi ock- så ha vårdlag bestående av kanske sjukvårdsbiträden, sj ukgymnaster, sj uksköterskor och arbetsterapeuter som i mån av behov kan ge erforderlig vård. För att stimulera utbyggnaden av hemsjukvården kommer från nästa år ersättning att utgå från försäkringskassan till landstingen med u p p till närmare kr per patient och år. En förutsättning för ersättningen är att det är av läkare ordinerad behandling och att anhöriga eller andra anställda får marknadsmässig ersättning för vården. Bostadssjukhem J ag fick för en tid sedan ett brev från en förtvivlad dotter som krev att hennes far skulle in på långvården och hennes mor på ett ålderdomshem långt från varandra. Det var en tragedi för dessa gamla makar att bli skilda åt de sista åren av sitt liv. Hur vi än satsar på hemsjukvård och servicehus m m kommer vi också att behöva en utbyggd institutionsvåt d. Nu när långtidssjukvården befinner sig i ett kraftigt utbyggnadsskede måste vi finna former där man kan kombinera en kvalificerad omvårdnad på olika nivåer med hemlika förhållanden. En lösning kan kanske va a s k bostadssjukhem, som drivs gemensamt av landsting och kommun med långvårdsklinik, ålderdomshem och rehabilitering under ett och samma tak. Tanken är att man genom en flexibellägenhetsutformning skall kunna erbjuda en gammal människa en bostad där hon ensam eller tillsammans med make har möjlighet att få stanna livet ut.

7 Förbättra omvårdnaden Ledstjärnan i allt sjukvårdspolitiskt arbete måste vara att sätta patienten i centrum..jag tror att all personal inom sjukvården verkligen strävar efter att ge patienterna en god och medmänsklig omvårdnad. Men också sjukvårdssystemet och sjukvårdslagstiftningen måste ge utrymme för sådan omtanke. En sjukvård utformad efter löpande-bandprincipen skulle göra vården svåruthärdlig både för patienter och för personal. Utredningen om Sjukvårdens inre organisation - SIO -skall ta upp en rad hithörande frågor. Frågan om hur gruppvård eller lagarbete kan bedrivas skall särskilt studeras, liksom möjligheten till färre personalkategorier i det direkta patientarbetet med i gengäld bredare arbetsuppgifter. Det är också önskvärt att patienterna får större möjlighet att delta i vården på ett mer aktivt sätt. Också frågan om hur olika sjukvårdsenheter själva skall kunna utforma sin verksamhet inom vissa angivna riktlinjer - självstyrande kliniker skall studeras. En förbättrad omvårdnad om patienterna - inte minst de långtidssjuka - skulle säkerligen också i sig innebära större arbetstillfredsställelse för de anställda och - tillsammans med andra angelägna åtgärder - motverka den på många håll orimligt höga personalomsättningen. Ge Svensk Tidskrift som julklapp! Presentkort kan rekvireras genom att prenumerationsavgiften, kr 60: -,insättes å Svensk Tidskrifts postgirokonto nummer Vid beställning av fler än tre gåvaprenumerationer är priset 50: -/prenumeration Angiv på girokupongen namn och adress både på er själv och mottagaren

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården? Detta dokument skapades 2017-05-25 04:48 Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården Vad är ett legitimationsyrke? Beskrivning För vissa

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården

20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården 20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården Här är svaren på 20 vanliga frågor om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården. De är hämtade från den

Läs mer

32. a. Hur påverkades sammantaget av otillräcklig effekt under de senaste 30 dagarna? Du kan ange flera alternativ. esupplement 2.

32. a. Hur påverkades sammantaget av otillräcklig effekt under de senaste 30 dagarna? Du kan ange flera alternativ. esupplement 2. 31. a. För vilket läkemedel av de som nämndes i föregående fråga har den otillräckliga effekten påverkat dig mest? Om du angett endast ett läkemedel i fråga 30 ange då Läkemedel 1. Om du inte kan bedöma

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

14 punkter för ett mer rättvist och jämlikt Västra Götaland Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen

14 punkter för ett mer rättvist och jämlikt Västra Götaland Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011 04 29 Tack till alla på avd. 14 för den fina hjälpen. Skickar en särskild tanke till dig Ulrika, för att du stillade min oro. Varma kramar Majsan 14 punkter för ett mer rättvist och jämlikt

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009. HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk

Motion till riksdagen. 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk Motion till riksdagen 1989/90:So433 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s) Åtgärder mot läkemedelsmissbruk Mer än 200 000 svenskar är beroende av lugnande och sömngivande medel. År 1987 skrevs

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

BESKRIVNING AV EGENVÅRD

BESKRIVNING AV EGENVÅRD RIKTLINJE Dokumentnamn Beskrivning av egenvård Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 151116 RUTIN Gemensam med Regionen: Nej Gäller

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

1982/83: Motion

1982/83: Motion 4 Motion 1982/83: 1081 Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson m. fl. sjukförsäkringens del i kostnaderna för sjukhusvård, m. m. Sammanfattning I en situation där kommuner och landsting har i stort sett

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:62 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motioner 2002:25 av Margareta Cederfelt (m) om stockholmarnas rätt till vård inom EU samt 2003:19 av Christer G Wennerholm m fl (m) om europeisk

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Dagverksamhet och Daglig verksamhet

Dagverksamhet och Daglig verksamhet Dagverksamhet och Daglig verksamhet Kommunalt hälso- och sjukvårdsansvar på biståndsbedömd dagverksamhet och daglig verksamhet Rutinen gäller för äldreomsorgen, funktionshinderverksamheten och social psykiatrin

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU 2008:4)

Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU 2008:4) 1 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 2008-02-06 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Sondnäring sondtillbehör; Enteral nutrition Fastställt av Utarbetad av Socialnämnden/GN Länsövergripande/Eva Blomberg Regelverk HSL Verksamhet Vård och omsorg Skapat datum

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

1984/85: Motion. Pär Granstedt m. fl. aturmedel. Länge intog svenska myndigheter en starkt negativ hållning gentemot

1984/85: Motion. Pär Granstedt m. fl. aturmedel. Länge intog svenska myndigheter en starkt negativ hållning gentemot 15 Motion 1984/85: 1285 Pär Granstedt m. fl. aturmedel Länge intog svenska myndigheter en starkt negativ hållning gentemot terapeutiska metoder som utgör alternativ till den etablerade skolmedicinen. Det

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-03-02 Handläggare: Inger Blomqvist Telefon: 08-508 18 039 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Sammanställning av avvikelser i hälso-

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer