Om att ge våra barn ett rikt och levande språk MED SPRÅKET FRAMFÖR SIG ETT PROJEKT I HALLAND OCH VÄSTERBOTTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om att ge våra barn ett rikt och levande språk MED SPRÅKET FRAMFÖR SIG ETT PROJEKT I HALLAND OCH VÄSTERBOTTEN"

Transkript

1 Om att ge våra barn ett rikt och levande språk MED SPRÅKET FRAMFÖR SIG ETT PROJEKT I HALLAND OCH VÄSTERBOTTEN

2 Det finns forskning som säger att vi ägnar alldeles för lite tid åt att prata med våra barn och det tycker jag är skrämmande. Jag vill vara med och stämma i bäcken. Många tror att språket kommer av sig själv men det gör det inte. Jag vill genom mina cirklar visa hur viktigt det är att rimma, ramsa, sjunga och prata med sina barn. Evy Olsson, bibliotekarie Vessigebro Text: Mymmel Blomberg, Christina Johnstone Foto: Mymmel Blomberg, Christina Johnstone Illustrationer: Eva Eriksson Form: Mymmel Blomberg Tryck: Trydells tryckeri, Laholm 2007

3 FÖRORD Våra barn är det viktigaste och mest värdefulla vi har och känslan då det lilla barnet ger oss sitt första leende är oerhörd. Att kommunicera med sitt barn är förstås viktigt på flera sätt, och vi kan inte börja tidigt nog. Redan då barnet växer i magen sjunger och pratar vi gärna med den ofödda, och direkt efter födelsen börjar barnet sin resa till att bli en kommunicerande människa! I projektet Med språket framför sig har vi velat inspirera föräldrar till de yngsta barnen att sjunga, rimma och ramsa, prata med och läsa för sina barn. Och att visa på den skatt av böcker och annat material som finns på våra bibliotek. Vi hoppas att denna skrift ska inspirera dig som arbetar på barnavårdscentral, öppna förskolan, bibliotek, är cirkelledare eller förälder. Detta är ett sätt att arbeta med barns språkutveckling och är inte uttömmande på något sätt, men vi tror att det är viktigt att börja tidigt och därigenom ge barnet en bra start på språkets härliga svindlande väg! Vi som medverkat i projektet är Länsbiblioteket i Västerbotten, Regionbibliotek Halland, barnhälsovården i Västerbotten och Halland, studieförbunden ABF (Arbetarnas Bildningsförbund) och SV (Studieförbundet Vuxenskolan) i Västerbotten och Halland samt En bok för alla. Projektet har fått ekonomiskt stöd av Statens kulturråd. Projektgruppen

4 INNEHÅLL 5 Med språket framför sig: vad, varför, hur och vilka 12 Fortbildningsdagar 13 Rim och ramsor Gertrud Widerberg 14 Babybokprat Annette Kohkoinen 15 Lyssna och berätta Kerstin Lindgren 17 Barns språkutveckling Susanna Ekström 18 Sång, rytm och ramsor Clas Rosvall 20 Himmel och Pannkaka Mymmel Blomberg 21 Från babytalk till sagostund 22 Samarbetet mellan BVC och bibliotek 24 Språkväskan 25 Språkväskan på BVC 27 Tankar kring språkväskan 30 Språkväskans innehåll 35 Väskutdelning till BVC och bibliotek 37 Med Lucas på BVC 40 Loke kan själv 41 Sångpåsen 42 Studiecirklar 43 Med språket framför sig (Hyltebruk) 45 Med språket framför sig (Vessigebro) 47 Babyrytmik 49 Nätverk för stor och liten 51 BVC-träff på biblioteket 54 Härifrån kommer innehållet i väskan 55 Till sist

5 MED SPRÅKET FRAMFÖR SIG Vad? Med språket framför sig är ett projekt som drevs i Halland och Västerbotten Projektet syftade till att ta fram material och metoder som stimulerade språkutvecklingen hos de riktigt små barnen. Visionen med projektet var att skapa en medvetenhet hos föräldrar om vikten av barns språkutveckling ge såväl information som metoder för att främja barns språkutveckling redan från spädbarnsåren och dessutom visa på den betydelse föräldrarna själva har i sammanhanget. Varför? När Barnens första bok kom ut 1989 genomförde En bok för alla ett samarbete med barnhälsovården och biblioteken i de tre Västmanlandskommunerna Köping, Arboga och Kungsör. Då sattes fokus på det unika tillfälle alla föräldrar har, att redan under barnets första levnadsår stimulera språkutvecklingen med hjälp av dikter, rim, ramsor och prat om bilder i böcker. Barnens första bok var inte enbart en bro till tidigare släktleds barnkultur, berättar Gunnar Klaesson på En bok för alla, utan skulle också ge barnen en förberedelse för kommande uppgifter i livet som att lära sig läsa och skriva. Barnens första bok blev en succé. Under 1990 talet köpte allt fler kommuner, landsting och regioner boken och förmedlade den till föräldrar med nyfödda barn. De årliga upplagorna

6 ligger mellan exemplar vilket betyder att mer än varannan nyfödd idag får boken. Men denna utbredning av boken tycks inte i samma mån påverkat barns läsfärdighet inför skolstarten, påpekar Gunnar. Fortfarande har ungefär en fjärdedel av barnen problem med läsinlärning, vilket påverkar de flesta av dem negativt genom hela skoltiden. På En bok för alla väckte detta frågor, fortsätter han. Hur kan man mer målinriktat skapa medvetenhet hos nyblivna föräldrar om deras betydelse för barnens förmåga att hantera språket? Idén till projektet Med språket framför sig föddes. Barnhälsovården och kommunbiblioteken var självklara samarbetspartners för En bok för alla. Även studieförbunden ABF (Arbetarnas bildningsförbund) och SV (Studieförbundet Vuxenskolan) sågs som betydelsefulla. Dels har dessa genom sin sociala förankring goda möjligheter att nå föräldrar med kort skolutbildning, förtydligar Gunnar. Dels arbetar de med en pedagogik som passar denna föräldrakategori. Vi kontaktade därför våra ombud inom SV och ABF i Hallands län och Västerbotten, som båda hade bra samarbete med region respektive länsbibliotek. Biblioteken hade i sin tur förbindelser med barnhälsovården, så ett samarbete kunde komma till stånd. Att två så olika län medverkar kan tillföra ett bredare spektrum av erfarenheter.

7 Hur? Arbetet drog igång. Representanter från biblioteken och studie förbunden i de båda länen samt representanter för En bok för alla, skrev tillsammans en projektansökan. Målet var att genomföra utbildning för BVC personal, bibliotekspersonal och cirkelledare. Dessa skulle sedan i sin tur medvetandegöra föräldrar om vikten av att läsa, sjunga och ramsa för sina barn. Allt för att främja barns språkutveckling redan från spädbarnsåren. Hösten 2004 samlades man på Bok och biblioteksmässan i Göteborg för att skriva under projektansökan som sedan skickades till Statens kulturråd. Beskedet att vi fått pengar kom i december Vi fick först höra det på Dagens Eko! berättar Maria Ehde Andersson, Regionbibliotek Halland. Nu kunde arbetet dra igång. Våren 2005 ägnades åt planering. Hur skulle allt läggas upp? Vad behövdes? Vilka skulle delta? Hur skulle man nå dem man ville nå? Fortbildningsdagar i Halland och Västerbotten blev första steget på vägen. Här möttes BVC personal, bibliotekspersonal och anställda vid ABF och Studieförbundet Vuxenskolan. Vid dessa dagar i Halland kunde man anmäla sig till en inspira tionsdag på Katrinebergs folkhögskola. Olika föreläsare delade där med sig av sina kunskaper och erfarenheter när det gäller att stimulera barns språkutveckling. Så kom språkväskan in i bilden! En väska fylld med olika ting som inspirerar till tal, sång, ramsor, funderingar, högläsning och lek, allt för att stimulera språket. Vi hade många roliga och intressanta diskussioner kring väskan, menar Maria Ehde Andersson.

8 Tanken med väskan var att ta fram ett material som kunde användas av BVC och bibliotekspersonal. Genom att använda sig av väskan kan man visa föräldrar hur viktiga de är och hur lätt det är att uppmuntra och utveckla de små barnens språk. Språkväskan finns idag på samtliga barnavårdscentraler i Halland och Västerbotten samt på de större biblioteken. När det gäller innehållet i väskan tänkte vi först bara på böcker. Men tack vare att alla vi som var inblandade i projektet hade olika erfarenheter så utvecklades och utökades innehållet. BVC ville till exempel ha en nalle med vilken man kunde jobba på olika sätt. Nallen med sin sovpåse och kudde syddes av invandrarkvinnor i Halmstad i ABF:s projekt Tusenskönan.Våren 2006 delades väskor ut till samtliga BVC och de större biblioteken i alla kommuner i Halland och Västerbotten. Utdelningen skedde på bibliotek och bibliotekarierna kunde då samtidigt kunde visa på allt material som finns på biblioteken. BVC personalen kunde bekanta sig med Äppelhyllorna med material för funktionshindrade, bland annat taktila böcker och Daisymaterial. På hösten samma år drog studiecirklar för föräldrar och barn igång. Tanken är att dessa ska fortsätta och utökas. Samarbetet mellan oss olika aktörer har varit oerhört viktigt. Vi har sett saker från olika håll och det har berikat vårt arbete, avslutar Maria Ehde Andersson.

9

10 Vilka? Projektgruppen har bestått av representanter för de medverkande organisationerna och institutionerna: BVC, biblioteken, En bok för alla och studieförbunden ABF och Vuxenskolan. Här möter du oss: Halland: Eli By Nilsson, Studieförbundet Vuxenskolan, Maria Ehde Andersson, Regionbiblioteket, Kristina Norrman, ABF, Gerd Almqvist Tangen, BVC.

11 Västerbotten: Katharina Eriksson, ABF, Gunilla Brinck, Länsbiblioteket, Eva Nordlinder, Länsbiblioteket, Åsa Arvidsson, BVC. Gunnar Klaesson En bok för alla Maria Carlsson En bok för alla

12 FORTBILDNINGSDAGAR De övervägande positiva synpunkterna från dagarna var att personal från BVC, biblioteken och studieförbunden fick chansen att mötas ansikte mot ansikte. För att kunna samarbeta måste man mötas. Första tillfället för alla att mötas blev under fortbildningsdagar, dels i Västerbotten, dels i Halland. BVC sköterskor, barnbibliotekarier och representanter från olika studieförbund bjöds in till dessa dagar. Projektet Med språket framför sig presenterades, tankar och idéer lades fram. Alla som bjöds in arbetade redan med barns språkutveckling men nu handlade det om hur alla skulle kunna samverka för att nå längre. I Halland lades presentationen till två särskilda fortbildningsdagar, en i Varberg för norra länsdelen och en i Halmstad för södra länsdelen, för att samtliga BVC i länet skulle ha möjlighet att delta. I Västerbotten lade man istället två dagar direkt efter varandra med övernattning. På så sätt fick man, utöver programmet, tid för egna samtal kring språk, barn och böcker. Även här var alla BVC representerade. På fortbildningsdagarna i båda länen fanns också bokbord, med såväl barnböcker som böcker för vuxna från En bok för alla. Ett flertal föreläsare bjöd på lust och inspiration och visade på sätt att gå vidare. Gertrud Widerberg pratade om vikten av ramsor, Susanna Ekström talade om barns språkutveckling, Annette Kohkoinen förmedlade sina erfarenheter av babybokprat och Kerstin Lindgren förmedlade glädjen i att lyssna och berätta. Efter föreläsningarna möttes deltagarna i olika grupper utifrån geografiskt område. Nu kunde BVC personal och bibliotekarier fundera på vilket sätt de kunde samarbeta i framtiden.

13 Rim och ramsor Gertrud Widerberg Gertrud Widerberg är bland annat redaktör för antologierna Barnens ramsbok och Barnens versbok, båda utgivna av En bok för alla. Vid fortbildningsdagen i Varberg beskrev och tydliggjorde hon vilken betydelse rim och ramsor har för barnens språkutveckling. Samtidigt som Gertrud berättade om sitt arbete, gav hon publiken möjlighet att själv rimma och ramsa. Hennes ramsor kändes igen. Även om man tror att man glömt det mesta, ligger de under ytan och går att plocka upp igen. Gertrud menade att rams skatten är en outsinlig källa att ösa ur. Alla barn har ett behov av att rimma och ramsa på samma självklara sätt som att gunga eller hoppa hage. Och ramsor är inte bara roliga utan också nyttiga. Rimmande och ramsande barn har lättare att lära sig läsa och skriva. Enligt Gertrud finns undersökningar som visar på detta. Vill man få tips på ramsor, eller bli påmind om de ramsor man själv kunde när man var barn, finns det mycket matnyttigt i Barnens ramsbok.

14 Babybokprat på biblioteket Annette Kohkoinen Annette Kohkoinen arbetar på länsbiblioteket i Umeå med läsfrämjande verksamhet och litteraturpedagogik. På fortbildningsdagarna i Västerbotten berättade hon för personal från BVC och bibliotek om babybokprat. Annette har jobbat med babybokprat i Umeå sedan Bebisarna i hennes grupper brukar vara mellan fyra och nio månader. Målsättningen med babybokprat är att väcka läslust, säger Annette entusiastiskt. Jag försöker visa att en bok är något spännande och något som ökar fantasin. På babybokstunden får bebisarna lära sig lyssna, vilket också är bra för talförmågan. Annette påpekar att hon brukar ha slutna grupper med barn och föräldrar. Genom att det är samma barn som återkommer kan hon också se barnens utveckling tydligt. Vi brukar alltid börja med lugn musik när barnen kommer. Jag försöker också lägga babybokpratet på tider då biblioteket är stängt. Annette berättar att hon själv började med att läsa Små barns språkutveckling, av Ragnhild Söderberg och Läsa högt av Mem Fox. Båda dessa lyfter fram vikten av att använda böcker med starka färger, kontraster och rytm.

15 När jag själv väljer böcker brukar det bli bilderböcker, pekböcker och konstböcker, säger hon dock inga fotoböcker. Jag vill ju att böckerna ska stimulera fantasin. Under en termin brukar bebisar med föräldrar träffas fem till sex gånger. Annette menar att det max ska vara sju till åtta bebisar i varje grupp. Allra helst vill hon också att man ska träffas en gång i veckan. Annette brukar alltid börja och sluta med samma bok. Hon brukar också växla mellan böcker som bebisarna känner igen och helt nya böcker. Mellan böckerna brukar det bli en ramsa eller två. Man märker att bebisarna blir mer koncentrerade ju fler gånger vi träffats, berättar hon. Föräldrarna intygar också att barnen tycker det här är roligt. Tänk på att det ska vara både lustfyllt och roligt, säger Annette med en hälsning till dig som vill börja med babybokprat. Ta det lugnt och våga göra på ditt sätt. Ditt sätt är bra! Man märker att bebisarna blir mer koncentrerade ju fler gånger vi träffats. Glädjen i att lyssna och berätta Kerstin Lindgren Kerstin Lindgren, lärare och metodiklektor talade vid fortbild ningsdagarna i Västerbotten om glädjen i att lyssna och berätta. Hon blandade exempel ur sin egen erfarenhet och fatabur med mer teoretiska resonemang om berättelsens betydelse för människans språk och tänkande. Hon ställde stora filosofiska frågor som: när blir vi människa? När kommer språket till oss och när börjar tänkandet? Vad kommer först?

16 Sagor och be rättelser behövs för att beskriva och bearbeta en verklighet och så småningom förstå den. Barn behöver sånger och ramsor, gärna berättande sånger, menar hon. I den talade berättelsen finns också sången och rytmen i språkets tonfall. Därför är det önskvärt att barn får möta berättelser tidigt. Det gäller att starta direkt när barnet föds och börja berätta. Gå omkring och visa barnet omgivningen och berätta in barnet i ett sammanhang. Högläsningens betydelse poängterades också utan lyssnande inget läsande. Varför vill barn höra samma saga om och om igen? Enligt Kerstin Lindgren finns det flera förklaringar. Det är en så stark känsla när man inser varje ords semantiska innehåll (panna panna). Många forskare menar att det är engagemanget förtjusningen fascinationen som är det väsentliga för barn när de lyssnar på en berättelse! Fantasin bidrar med bilder och de inre bilderna behövs sedan för tal och skrift. Fantiserandet det nya berättandet är en nödvändighet för språkutvecklingen. Sagor och berättelser behövs för att beskriva och bearbeta en verklighet och så småningom förstå den. Vi måste fabulera mera. Det är en konst att som vuxen lyssna sig in hos ett barn och berätta vad man ser att barnet undrar över eller tänker. Berättelsen bjuder på språket och skapar kommunikation.

17 Barns språkutveckling Susanna Ekström Susanna Ekström, universitetsadjunkt och litteraturpedagog vid Lärarhögskolan i Stockholm höll i Halmstad en föreläsning om barns språkutveckling. Hon redogjorde för hur språket utvecklas hos barnet de första åren. Redan när barnet ligger i mammas mage uppfattar det prat och sång från mamman och kan senare känna igen dessa ljud. Mellan ett och tre års ålder finns olika språkutvecklingsfaser då substantiv, verb och funktionsord (prepositioner, hjälpverb etc) övas in. Kring tre års åldern är det grundläggande ordförrådet lagt. Det grundläggande ordförrådet leder till den grundläggande samtalsfärdigheten. Att tala lär man sig genom att tala. Därför är dialogen viktig. En dialog består av att prata med, och inte minst lyssna på barnets gester och tal. Susanna betonade lekens betydelse för lärandet och tryckte på barns behov av vuxenkontakt. Tala alltid ansikte mot ansikte (ca 20 cm avstånd mellan), låt tal och handling följas åt, klä det lilla barnets upplevelse i ord, stimulera det lilla barnet att använda sina sinnen (titta, känna, lyssna, smaka, var några av de tips Susanna gav. Susanna avslutade genom att rappa en ramsa för barn. Vilket visar att vi kan anpassa rim och ramsor till dagens verklighet, trender och influenser. På så sätt kan språkinlärningen bli än mer lustfylld.

18 INSPIRATIONSDAG Tanken med denna dag på Katrinebergs folkhögskola, var att på ett praktiskt sätt inspirera deltagarna att läsa, sjunga, ramsa och måla med de små barnen. Genom att själv prova på olika sätt att stimulera språket känner man sig säkrare i mötet med föräldrar och barn. Denna inspirationsdag gav möjligheter att praktiskt undersöka olika sätt att arbeta med språket. Alla fick smaka på kända och okända ramsor och dessutom hitta på egna för att se att det inte behöver vara så märkvärdigt. Mötet med barnen och kommunikationen är det viktiga och om ramsorna sen inte är exakt som de brukar, spelar ingen roll. Sång, rytm och ramsor När man arbetar med barn är det viktigt att man synliggör alla. Clas Rosvall är författare och språkkonstnär och en av inspira tionskällorna när personal från BVC och bibliotek träffades för att fylla på sin kunskap kring språkutveckling. Inget ord är för lätt, för svårt eller för tramsigt att lära sig menar, Clas och slår an ett ackord på sin gitarr. Att sätta ihop fakta med fantasi handlar om att kunskapa. Och det kan alla. Så sjunger han ett potpurri av kända barnvisor alla till melodin Imse Vimse spindel. Det här är en eftermiddag där var och en får släppa fantasin fri och gemensamt kunskapa fram nya texter till kända melodier. Med

19 hjälp av Clas får varje deltagare möjlighet att förnya sin egen barnviserepertoar samtidigt som man lär sig enkla knep hur man kan arbeta med språk och musik tillsammans med barn. Att kunskapa engagerar alla som är med, intygar Clas. När man arbetar med barn är det viktigt att man synliggör alla. Det kan man exempelvis göra med Lilla snigel... Vad heter du? Lena Ok. Lilla Lena akta dig, akta dig, akta dig... Man kan också be barnen fundera över vilka andra djur som måste akta sig och vad denna ska akta sig för, fortsätter Clas. Vi tar myran. Då blir det såhär; Lilla myra akta dig, akta dig, akta dig Lilla myra akta dig, Annars trampar Lena sönder dig Clas berättar att det här sättet att skriva om sånger kallas för att travestera och görs alltid systematiskt. Likadant kan man göra med alla visor, säger Clas. Tar vi Ekorrn satt i granen handlar den om ett djurslag, ett trädslag, en grönsak och en kroppsdel och sedan sätter ni bara dit barnets namn. Så har ni en ny visa.

20 Himmel och pannkaka ord i färg och färg på ord Det är sinnligt att arbeta med färg, säger Mymmel Blomberg, lärare och journalist. När man målar får man känna direkt, inte bara arbeta intellektuellt. Mymmel menar att det finns två aspekter av hur färgen leder till språket. Det ena är det sinnliga, det väcker lust, man kan ta på och känna färgen. Den andra utgår från att färg ger ord och tvärtom. Det är ett samspel. En av aktiviteterna på inspirationsdagen, handlade om att arbeta med färger. Mymmel, som ledde denna workshop delade in del tagarna i fyra grupper, där var och en fick en egen färg att arbeta med. Utifrån denna färg fick de sedan göra både bakgrund och därefter måla olika föremål som innehöll denna färgnyans. Deltagarna fick bara använda sig av färgerna rött, vitt, svart, blått och gult. Med dessa fick de sedan göra så många nyanser de kunde i den grundfärg som gruppen hade blivit tilldelad. Det är viktigt att göra det här själv som vuxen, poängterar Mymmel. Man måste själv veta hur man skapar de olika färgnyan serna. Allt har ju en färg, påpekar Mymmel. Även en grå risig dag har en färg. Vi lever i färg, av färg och på färg. När Mymmel arbetar med barn brukar hon använda en vaxduk som underlag och sedan stora pappersark som hon tejpar fast på bordet så att de inte åker runt på bordet när barnen målar. Eller också golvskyddspapper som hon rullar ut på bordet. Mymmel berättar att hon bara brukar använda en färg i taget

21 när hon arbetar med små barn. Hon brukar också hålla sig till grundfärgerna; rött, gult och blått. Grönt blandar hon till själv. När hon arbetar med de allra minsta håller hon i barnets finger och hjälper till att stryka ut färgen. En hand är som en pensel, säger Mymmel. Sedan handlar det hela tiden om att samtala. Sätta ord på det man gör. Det här är inte heller någon kladdlek eftersom det handlar om språket. Därför måste man hela tiden också vara med genom att leda och visa. Dessutom tar alla inte in genom öronen, fortsätter hon. Vissa av oss lär istället genom att känna. Alla tar inte in genom öronen, Vissa av oss lär istället genom att känna. Från babytalk till sagostund Under detta pass berättade Maria Ehde Andersson hur hon praktiskt arbetar med en föräldragrupp. Med hjälp av rörelsesånger fångar jag barnens uppmärksamhet. Då kan föräldrarna med en gång se hur viktigt samspelet mellan motorik, rytmik och språkutveckling är och vilken lust och glädje det ger. Därefter tog Ulrika Thorbjörnsson vid. Hon upptäckte, under sin tid som bibliotekarie i det invandrartäta området Andersberg, att många barn inte kände till sakerna och begreppen som finns med i vanliga sagor och bilderböcker. Ulrika började då att plocka ihop material i fina lådor som hon hade med sig till sagostunderna. Tillsammans med barnen dramatiserade hon sagan med hjälp av föremålen i lådan. Läs mer om Ulrikas arbete på sidan 51.

22 SAMARBETET MELLAN BVC OCH BIBLIOTEK Samarbete mellan barnhälsovård och bibliotek är inget nytt. Under årens lopp har det funnits olika sätt att samarbeta framförallt via barnhälsovårdens föräldrautbildning, utdelning av ABC foldrar och depositioner av böcker på BVC. De senaste åren har neddragningar skett och tidsbrist uppkommit, vilket haft till följd att samarbetet på vissa håll dragits ner till enbart telefonsamtal om t.ex. hur många foldrar och presentkort som behövdes till BVC från biblioteken. I det sedvanliga BVC programmet erbjuds föräldrautbildning som består av 6 8 träffar och en av dessa träffar brukar ägnas språk och språkutveckling. Dessa möten ser olika ut. På vissa håll har föräldrarna enbart fått ABC foldern, medan andra har erbjudits en träff på biblioteket. Då har bibliotekarien talat om vikten av att prata, sjunga, rimma och ramsa med sitt barn och visat på olika material som finns att låna på biblioteket för att stödja barns tidiga språkutveckling. Det har funnits möjlighet att bekanta sig med biblioteket och för en del föräldrar har det inneburit att de för första gången har fått ett eget lånekort. Denna träff har även fungerat som en inkörsport till bibliotekets övriga verksamheter t.ex. babyrytmik, babybokprat och sagostunder. När projektets riktlinjer drogs upp, var målsättningen att fördjupa och förbättra detta samarbete. Det som saknades var utrymme för gemensamma träffar och fortbildning för BVC och biblioteks personal.

23

24 SPRÅKVÄSKAN Genom språket får vi kontakt med varandra och kan förstå varandra. Språket är också en grundförutsättning för att vi ska kunna delta aktivt i vårt samhälle. Barnhälsovård, bibliotek, och studieförbund har som uppgift att på olika sätt inspirera, stötta och hjälpa barn och föräldrar till ett rikt och levande språk. Barns språkfärdigheter utvecklas inte vid en för alla given ålder utan uppträder med ganska stora spridningar. Tidigt i projektet väcktes tanken på en väska fylld med språk och talstimulerande material. Inspiration till språkväskan kom bland annat från Odense centralbibliotek i Danmark och deras arbete med språkstimulerande material. Efter många och långa diskussioner där alla bidrog med sina tankar, ideer och erfarenheter enades man om innehållet i väskan. Språkväskan innehåller olika saker som kan användas för att få igång ett samtal med barnet. Sakerna är sådana som de flesta barn kan relatera till, till exempel vanliga barnsånger: Imse vimse spindel. Materialet är baserat på erfarenhet och inte ett standardiserat test.

25 Språkväskan på BVC Till BVC kommer i stort sett alla föräldrar och därför har BVC en god uppfattning om föräldrar och barn i det egna området. En stor del av barnhälsovårdens uppgifter handlar om språk och språkutveckling, tal och talutveckling. Redan när barnet är 3 4 månader ställer BVC sköterskorna frågor om barnet börjat kommunicera. Vad som saknades var ett lättillgängligt språkstimulerande material, säger Gerd Almqvist Tangen, sjuksköterska och samordnare av barnhälsovården i Halland. Vi tänkte oss ett material som hos föräldrarna kunde väcka lusten till språket, som kunde väcka lusten att sjunga, läsa, ramsa och spela spel. Många barn idag är väldigt verbala och pratar mycket men de vet inte vad orden betyder eller förstår vanliga uppmaningar, till exempel: lägg nallen på sängen. Detta menar Gerd Almqvist Tangen. Det är en stor skillnad mellan begreppen att ha ett tal och att prata på, mellan att kunna kommunicera och att ha ett språk. BVC gav sig i kast med detta projekt delvis för att fördjupa och förbättra samarbetet mellan BVC och biblioteken. Men även för att förnya den egna kunskapen om språkets betydelse. En av de stora vinsterna med projektet har varit att vi från BVC har fått kunskap om de språkstimulerande material, till exempel Äppelhyllan som finns på biblioteken och de språkstimulerande material som bibliotekarierna använder. Här har jag mött massor Vad som saknades var ett lättillgängligt språkstimulerande material.

26 Här har jag mött massor av barn och så har denna skatt på biblioteken funnits! av barn och så har denna skatt på biblioteken funnits! Redan från början var Gerd klar över att språkväskan skulle vara en skattkista. I den skulle finnas verktyg till ett språk. Där skulle finnas inte bara böcker utan även annat som kunde stimulera språket och talet. Barnets språkbank finns där vid tre fyraårsåldern. Därefter kan man fylla på med ord men själva språkmönstret är på plats. På BVC finns ett standardiserat material vid språktest av barn vid tre och fyra års ålder. Många barn skickas vidare till logoped; inte så mycket på grund av uttalet, ofta gäller remissen språkförbistring. BVC sköterskorna använder språkväskan som inkörsport och därefter kan de plocka fram sitt standardiserade material. Språkväskan ska kännas igen och vara lustfylld. Ett av syftena vid utdelningen av språkväskan var därför att bibliotekspersonal och BVC personal skulle få träffas, att de som arbetade inom samma geografiska område fick mötas. På så sätt kunde nya idéer uppstå. På vissa ställen har ett bättre samarbete uppnåtts. Andra väntar, ser och lär. Att två län har arbetat med samma projekt har varit fascinerande, tycker Gerd. På grund av avståndet mellan länen har vi inte kunnat samarbeta men vi har arbetat samtidigt. Vi har kunnat ge varandra dragkraft vi tänker göra så här jaså gjorde ni så. Detta har varit inspirerande!

27 Tankar kring språkväskan Att språkväskan blivit en sådan succé beror på alla de krafter som arbetat tillsammans. Det menar Maria Ehde Andersson, Regionbibliotek Halland. Vi som inte är medicinskt skolade har fått förklarat varför vissa saker funkar och andra inte. Vi har fått fakta kring vad som är språkutvecklande. Diskussionerna var många kring vad som skulle vara med i väskan. Allt fick inte plats och till allt fanns inte pengar. Att det skulle vara en väska stod klart redan från början. Och att den skulle vara hållbar och tuff. Vi ville att den skulle väcka nyfikenhet och ge lust att öppna den. Att hitta en lämplig väska visade sig vara svårarare än väntat. Tanken var först att man skulle trycka en egen bild på väskan men detta ställde sig för dyrt. Men så dök Pippiväskan upp och innehållet är ju trots allt det viktigaste. Därefter vidtog arbetet att införskaffa det man kommit överens om att fylla väskorna med. Nallen var BVC:s ide och den är jättebra att sätta igång ett samtal med. Nallen som sover på ena sidan och är vaken om man vänder på den fick en sovpåse och en kudde. Ansiktet broderades för att vara barnsäkert. Idén till den stimulerande och lustfyllda sångpåsen kom från

28

29 barnbibliotekarier som håller i BVC träffar på biblioteket. Jag ser sångpåsen som väldigt stimulerande och väldigt lustfylld, säger Maria Edhe Andersson. Ett flertal böcker finns förstås i väskan. En av dem är Barnens första bok, utgiven av En bok för alla. Här finns visor, ramsor och berättelser. Boken delas ut till alla nyfödda i de flesta kommuner i Västerbotten och Halland och får hämtas på biblioteket. BVC sköterskorna, som möter i stort sett alla föräldrar, kan ställa frågan till dem om de har hämtat boken på biblioteket. Själv har jag genom allas vårt samarbete blivit så observant på olika saker i olika böcker. Sånt som jag inte tänkt på tidigare. Men samtidigt får ju inte nyttoaspekten helt ta över. Bland böckerna finns också Knacka på! av Anna Clara Tidholm. Det är verkligen en nutida klassiker. Den är spännande i all sin enkelhet och där finns mycket att prata om. Väskorna i Halland och Västerbotten skiljer sig åt såtillvida att Halland har ett spel Castors grejer i sina väskor. Syftet med spelet var att ha något för de äldre barnen. BVC sköterskan kan använda spelet på en mängd olika sätt för att få igång ett samtal, till exempel prata om bilderna och om böckerna om Castor. Förfrågningar om väskan har kommit från olika håll. Det finns något i vårt koncept som fungerar oavsett ålder och bakgrund. Språkväskan skulle kunna användas bland annat i arbete med barn med särskilda behov och med personer med demenssjukdomar. Och vad gäller böcker i väskan finns bara en bråkdel. Det finns så oerhört mycket mer på biblioteket!

30 Språkväskans innehåll Med språket framför sig handledning + folder Tygnalle med sovpåse och kudde Kan användas som inspiration till samtal om de föremål som barnet har omkring sig och om hur kära föremål besjälas. Det går att hitta på en historia om nästan vad som helst! Nallen kan också användas till att sjunga om, gärna rörelsesånger, rim och ramsor. Den fungerar också vid treårskontroll för att prova begreppen på, i, under med flera. Sångpåse Innehållande buss, ekorre, katt, lamm, spindel och stjärna I påsen finns mjuka föremål som kan ge associationer till sånger eller berättelser. Sjung gärna och gör rörelser tillsammans. På biblioteket finns sång och visböcker, ibland med CD skivor, att låna.

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland

Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Ramsor Jag vill ha mat, sa Tummetott Vart ska vi ta t, sa Slickepott I mammas skafferi, sa Långeman Jag törs inte, sa Gullebrann För Lilla Vickevire går bara och skvallrar! Baka,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning Läsåret 2014/2015 Kvalitetsredovisning Läsåret 2014/2015 Vilans öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Vilans öppna förskola finns på andra våningen i Vilans gamla skola. Vi delar

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Välkommen till biblioteket

Välkommen till biblioteket Välkommen till biblioteket Ramsor Jag vill ha mat, sa Tummetott Vart ska vi ta t, sa Slickepott I mammas skafferi, sa Långeman Jag törs inte, sa Gullebrann För Lilla Vickevire går bara och skvallrar! Baka,

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Lokal handlingsplan för barnverksamheten Bokdraken vid Umedalens bibliotek.

Lokal handlingsplan för barnverksamheten Bokdraken vid Umedalens bibliotek. Bokdraken Lokal handlingsplan för barnverksamheten Bokdraken vid Umedalens bibliotek. Kort historik Bokdraken är ett arbete som påbörjades på Västangård hösten 1999. Det vilade då på två ben - ett lässtimulerande

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR FÖRÄLDER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA OCH HAR ETT BARN SOM ÄR 0 5 ÅR

TILL DIG SOM ÄR FÖRÄLDER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA OCH HAR ETT BARN SOM ÄR 0 5 ÅR TILL DIG SOM ÄR FÖRÄLDER MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA OCH HAR ETT BARN SOM ÄR 0 5 ÅR Den här filmen vänder sig till föräldrar och andra vuxna i barnets närhet. Den handlar främst om hur ni kan hjälpa

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Give me five barn, böcker, berättelser

Give me five barn, böcker, berättelser För bibliotek och förskolor: Give me five barn, böcker, berättelser Give me five är ett bok- och berättarprojekt i Världen och Västerbotten med femåringar i fokus. Tillsammans gör barn, bibliotekarier,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen.

Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Kvalitets redovisning för Notens Förskola 2013 2014 Grundfakta: På Trumman har vi haft 16 barn i åldrarna 2-4 år. Under året har fyra pedagoger arbetat i barngruppen. Vi har delat in gruppen i två åldersgrupper

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Böcker för barn 6 månader. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker

Böcker för barn 6 månader. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Böcker för barn 6 månader Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Alla kläder på Av Charlotte Ramel och Lotta Olsson Bäbis tittut Av Ann Forslind

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se HÖSTENS PROGRAM 201 3 Kävlinge bibliotek Kvarngatan 17 244 31 Kävlinge 046-73 94 72 kavlinge.bibliotek@kavlinge.se Löddeköpinge bibliotek Barsebäcksvägen 60 246 30 Löddeköpinge 046-73 95 30 loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kursprogram Våren 2015

Kursprogram Våren 2015 Kursprogram Våren 2015 VUXENSKOLAN BORÅS OBS! Ny adress Druveforsvägen 8 504 33 Borås växel 0771-50 20 20 Välkommen till Vuxenskolan Sjuhärad Studieförbundet Vuxenskolan verkar för att personer med intellektuella

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Studiecirklar på din fritid våren 2009

Studiecirklar på din fritid våren 2009 Studiecirklar på din fritid våren 2009 Studiecirklar och kultur för personer med intellektuell funktionsnedsättning SV Stockholm Sektionen för personer med funktionsnedsättningar SV Stockholm har studiecirklar

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Böcker för barn 1 år. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker

Böcker för barn 1 år. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Böcker för barn 1 år Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Knacka på! Av Anna-Clara Tidholm Alfabeta Lalo trummar Av Eva Susso och Benjamin

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken:

Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Förslag till hur du kan använda korten i Inspirationsasken: Skapa berättelser på egen hand eller tillsammans med andra Reglerna bestäms från gång till gång av gruppen. Ibland lämpar det sig att alla deltar

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

~ SÅNGHÄFTE ~ med tecken

~ SÅNGHÄFTE ~ med tecken ~ SÅNGHÄFTE ~ med tecken HEJ! Varje samling börjar med Goddag-sången och att tamburinen skickas runt och så sjunger vi för varje barn. Sen tar vi fram Tittut-påsen och skickar runt den så alla barn får

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig UTVÄRDERING VT-10 PLANERING HT-10 Gullvivans förskola Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig Trygghet för barn och föräldrar Lpfö-98 Arbetslaget skall ansvara för att varje barn tillsammans

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Spelregler. Mina första spel handdockor

Spelregler. Mina första spel handdockor Spelregler 3292 Mina första spel handdockor Copyright - Spiele Bad Rodach 2008 Habermaaß-Spiel Nr. 3292 Mina första spel handdockor SVENSKA En rolig spelsamling för 1-4 barn från 2 år. Redaktionell bearbetning:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början. Berättelsen tar sin början Inled berättelsen och arbetet med att läsa brev 1 från Pigglorna. Innan ni läser brevet väljer ni om ni vill låta eleverna tillverka var sin Piggla

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Under året har vi haft barnens språkliga utveckling i fokus. Det har tagit sig olika uttryck utifrån barnens intressen och ålder. De äldre barnen har jobbat

Läs mer

Sammanställning av svaren

Sammanställning av svaren Sammanställning av svaren Utvärderingsfrågor Barnboksveckorna 2009 1. Hur tycker ni att det länsövergripande samarbetet kring Barnboksveckorna har fungerat? Vad var bra? Vad var dåligt? Tanken på ett länsövergripande

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga kurshandledningen och ska fungera som stöd och hjälp för er som vill arbeta med Avspark i studiecirkelform.

Läs mer

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn

Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Talscreening på barnavårdscentralen av 2,5 år gamla barn Metodblad för 2½ års screening BVC-sjuksköterskan utför screeningen. 451 80 Uddevalla 1 Inbjudan skickas per brev eller via telefon. Kallas två

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Norsjö kommunblad april 2013

Norsjö kommunblad april 2013 Norsjö kommunblad april 2013 Norsjödagen på Berättarfestivalen Onsdag den 24 april är Norsjö med på Berättarfestivalen i Skellefteå. Norsjö har ett eget program hela dagen på Nordanås caféscen. För att

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Temadag om Natur & Hälsa

Temadag om Natur & Hälsa Utvärderingsrapport 6 av Lust H projektet Temadag om Natur & Hälsa Gullbranna 15 september 2004 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-11-30 1. Bakgrund I mitten av september samlades närmare 90 personer

Läs mer

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se

NALLELEK LäraMera / www.laramera.se Swedish Media Art / www.swedishmediaart.se Programmet Nallelek är ett program med många roliga övningar och tydliga bilder. I programmet ingår övningar av typen trycka-hända, sortera, kategorisera, finn lika, möblera, klä på, domino mm. Nallelek

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer