Om att ge våra barn ett rikt och levande språk MED SPRÅKET FRAMFÖR SIG ETT PROJEKT I HALLAND OCH VÄSTERBOTTEN

Transkript

1 Om att ge våra barn ett rikt och levande språk MED SPRÅKET FRAMFÖR SIG ETT PROJEKT I HALLAND OCH VÄSTERBOTTEN

2 Det finns forskning som säger att vi ägnar alldeles för lite tid åt att prata med våra barn och det tycker jag är skrämmande. Jag vill vara med och stämma i bäcken. Många tror att språket kommer av sig själv men det gör det inte. Jag vill genom mina cirklar visa hur viktigt det är att rimma, ramsa, sjunga och prata med sina barn. Evy Olsson, bibliotekarie Vessigebro Text: Mymmel Blomberg, Christina Johnstone Foto: Mymmel Blomberg, Christina Johnstone Illustrationer: Eva Eriksson Form: Mymmel Blomberg Tryck: Trydells tryckeri, Laholm 2007

3 FÖRORD Våra barn är det viktigaste och mest värdefulla vi har och känslan då det lilla barnet ger oss sitt första leende är oerhörd. Att kommunicera med sitt barn är förstås viktigt på flera sätt, och vi kan inte börja tidigt nog. Redan då barnet växer i magen sjunger och pratar vi gärna med den ofödda, och direkt efter födelsen börjar barnet sin resa till att bli en kommunicerande människa! I projektet Med språket framför sig har vi velat inspirera föräldrar till de yngsta barnen att sjunga, rimma och ramsa, prata med och läsa för sina barn. Och att visa på den skatt av böcker och annat material som finns på våra bibliotek. Vi hoppas att denna skrift ska inspirera dig som arbetar på barnavårdscentral, öppna förskolan, bibliotek, är cirkelledare eller förälder. Detta är ett sätt att arbeta med barns språkutveckling och är inte uttömmande på något sätt, men vi tror att det är viktigt att börja tidigt och därigenom ge barnet en bra start på språkets härliga svindlande väg! Vi som medverkat i projektet är Länsbiblioteket i Västerbotten, Regionbibliotek Halland, barnhälsovården i Västerbotten och Halland, studieförbunden ABF (Arbetarnas Bildningsförbund) och SV (Studieförbundet Vuxenskolan) i Västerbotten och Halland samt En bok för alla. Projektet har fått ekonomiskt stöd av Statens kulturråd. Projektgruppen

4 INNEHÅLL 5 Med språket framför sig: vad, varför, hur och vilka 12 Fortbildningsdagar 13 Rim och ramsor Gertrud Widerberg 14 Babybokprat Annette Kohkoinen 15 Lyssna och berätta Kerstin Lindgren 17 Barns språkutveckling Susanna Ekström 18 Sång, rytm och ramsor Clas Rosvall 20 Himmel och Pannkaka Mymmel Blomberg 21 Från babytalk till sagostund 22 Samarbetet mellan BVC och bibliotek 24 Språkväskan 25 Språkväskan på BVC 27 Tankar kring språkväskan 30 Språkväskans innehåll 35 Väskutdelning till BVC och bibliotek 37 Med Lucas på BVC 40 Loke kan själv 41 Sångpåsen 42 Studiecirklar 43 Med språket framför sig (Hyltebruk) 45 Med språket framför sig (Vessigebro) 47 Babyrytmik 49 Nätverk för stor och liten 51 BVC-träff på biblioteket 54 Härifrån kommer innehållet i väskan 55 Till sist

5 MED SPRÅKET FRAMFÖR SIG Vad? Med språket framför sig är ett projekt som drevs i Halland och Västerbotten Projektet syftade till att ta fram material och metoder som stimulerade språkutvecklingen hos de riktigt små barnen. Visionen med projektet var att skapa en medvetenhet hos föräldrar om vikten av barns språkutveckling ge såväl information som metoder för att främja barns språkutveckling redan från spädbarnsåren och dessutom visa på den betydelse föräldrarna själva har i sammanhanget. Varför? När Barnens första bok kom ut 1989 genomförde En bok för alla ett samarbete med barnhälsovården och biblioteken i de tre Västmanlandskommunerna Köping, Arboga och Kungsör. Då sattes fokus på det unika tillfälle alla föräldrar har, att redan under barnets första levnadsår stimulera språkutvecklingen med hjälp av dikter, rim, ramsor och prat om bilder i böcker. Barnens första bok var inte enbart en bro till tidigare släktleds barnkultur, berättar Gunnar Klaesson på En bok för alla, utan skulle också ge barnen en förberedelse för kommande uppgifter i livet som att lära sig läsa och skriva. Barnens första bok blev en succé. Under 1990 talet köpte allt fler kommuner, landsting och regioner boken och förmedlade den till föräldrar med nyfödda barn. De årliga upplagorna

6 ligger mellan exemplar vilket betyder att mer än varannan nyfödd idag får boken. Men denna utbredning av boken tycks inte i samma mån påverkat barns läsfärdighet inför skolstarten, påpekar Gunnar. Fortfarande har ungefär en fjärdedel av barnen problem med läsinlärning, vilket påverkar de flesta av dem negativt genom hela skoltiden. På En bok för alla väckte detta frågor, fortsätter han. Hur kan man mer målinriktat skapa medvetenhet hos nyblivna föräldrar om deras betydelse för barnens förmåga att hantera språket? Idén till projektet Med språket framför sig föddes. Barnhälsovården och kommunbiblioteken var självklara samarbetspartners för En bok för alla. Även studieförbunden ABF (Arbetarnas bildningsförbund) och SV (Studieförbundet Vuxenskolan) sågs som betydelsefulla. Dels har dessa genom sin sociala förankring goda möjligheter att nå föräldrar med kort skolutbildning, förtydligar Gunnar. Dels arbetar de med en pedagogik som passar denna föräldrakategori. Vi kontaktade därför våra ombud inom SV och ABF i Hallands län och Västerbotten, som båda hade bra samarbete med region respektive länsbibliotek. Biblioteken hade i sin tur förbindelser med barnhälsovården, så ett samarbete kunde komma till stånd. Att två så olika län medverkar kan tillföra ett bredare spektrum av erfarenheter.

7 Hur? Arbetet drog igång. Representanter från biblioteken och studie förbunden i de båda länen samt representanter för En bok för alla, skrev tillsammans en projektansökan. Målet var att genomföra utbildning för BVC personal, bibliotekspersonal och cirkelledare. Dessa skulle sedan i sin tur medvetandegöra föräldrar om vikten av att läsa, sjunga och ramsa för sina barn. Allt för att främja barns språkutveckling redan från spädbarnsåren. Hösten 2004 samlades man på Bok och biblioteksmässan i Göteborg för att skriva under projektansökan som sedan skickades till Statens kulturråd. Beskedet att vi fått pengar kom i december Vi fick först höra det på Dagens Eko! berättar Maria Ehde Andersson, Regionbibliotek Halland. Nu kunde arbetet dra igång. Våren 2005 ägnades åt planering. Hur skulle allt läggas upp? Vad behövdes? Vilka skulle delta? Hur skulle man nå dem man ville nå? Fortbildningsdagar i Halland och Västerbotten blev första steget på vägen. Här möttes BVC personal, bibliotekspersonal och anställda vid ABF och Studieförbundet Vuxenskolan. Vid dessa dagar i Halland kunde man anmäla sig till en inspira tionsdag på Katrinebergs folkhögskola. Olika föreläsare delade där med sig av sina kunskaper och erfarenheter när det gäller att stimulera barns språkutveckling. Så kom språkväskan in i bilden! En väska fylld med olika ting som inspirerar till tal, sång, ramsor, funderingar, högläsning och lek, allt för att stimulera språket. Vi hade många roliga och intressanta diskussioner kring väskan, menar Maria Ehde Andersson.

8 Tanken med väskan var att ta fram ett material som kunde användas av BVC och bibliotekspersonal. Genom att använda sig av väskan kan man visa föräldrar hur viktiga de är och hur lätt det är att uppmuntra och utveckla de små barnens språk. Språkväskan finns idag på samtliga barnavårdscentraler i Halland och Västerbotten samt på de större biblioteken. När det gäller innehållet i väskan tänkte vi först bara på böcker. Men tack vare att alla vi som var inblandade i projektet hade olika erfarenheter så utvecklades och utökades innehållet. BVC ville till exempel ha en nalle med vilken man kunde jobba på olika sätt. Nallen med sin sovpåse och kudde syddes av invandrarkvinnor i Halmstad i ABF:s projekt Tusenskönan.Våren 2006 delades väskor ut till samtliga BVC och de större biblioteken i alla kommuner i Halland och Västerbotten. Utdelningen skedde på bibliotek och bibliotekarierna kunde då samtidigt kunde visa på allt material som finns på biblioteken. BVC personalen kunde bekanta sig med Äppelhyllorna med material för funktionshindrade, bland annat taktila böcker och Daisymaterial. På hösten samma år drog studiecirklar för föräldrar och barn igång. Tanken är att dessa ska fortsätta och utökas. Samarbetet mellan oss olika aktörer har varit oerhört viktigt. Vi har sett saker från olika håll och det har berikat vårt arbete, avslutar Maria Ehde Andersson.

9

10 Vilka? Projektgruppen har bestått av representanter för de medverkande organisationerna och institutionerna: BVC, biblioteken, En bok för alla och studieförbunden ABF och Vuxenskolan. Här möter du oss: Halland: Eli By Nilsson, Studieförbundet Vuxenskolan, Maria Ehde Andersson, Regionbiblioteket, Kristina Norrman, ABF, Gerd Almqvist Tangen, BVC.

11 Västerbotten: Katharina Eriksson, ABF, Gunilla Brinck, Länsbiblioteket, Eva Nordlinder, Länsbiblioteket, Åsa Arvidsson, BVC. Gunnar Klaesson En bok för alla Maria Carlsson En bok för alla

12 FORTBILDNINGSDAGAR De övervägande positiva synpunkterna från dagarna var att personal från BVC, biblioteken och studieförbunden fick chansen att mötas ansikte mot ansikte. För att kunna samarbeta måste man mötas. Första tillfället för alla att mötas blev under fortbildningsdagar, dels i Västerbotten, dels i Halland. BVC sköterskor, barnbibliotekarier och representanter från olika studieförbund bjöds in till dessa dagar. Projektet Med språket framför sig presenterades, tankar och idéer lades fram. Alla som bjöds in arbetade redan med barns språkutveckling men nu handlade det om hur alla skulle kunna samverka för att nå längre. I Halland lades presentationen till två särskilda fortbildningsdagar, en i Varberg för norra länsdelen och en i Halmstad för södra länsdelen, för att samtliga BVC i länet skulle ha möjlighet att delta. I Västerbotten lade man istället två dagar direkt efter varandra med övernattning. På så sätt fick man, utöver programmet, tid för egna samtal kring språk, barn och böcker. Även här var alla BVC representerade. På fortbildningsdagarna i båda länen fanns också bokbord, med såväl barnböcker som böcker för vuxna från En bok för alla. Ett flertal föreläsare bjöd på lust och inspiration och visade på sätt att gå vidare. Gertrud Widerberg pratade om vikten av ramsor, Susanna Ekström talade om barns språkutveckling, Annette Kohkoinen förmedlade sina erfarenheter av babybokprat och Kerstin Lindgren förmedlade glädjen i att lyssna och berätta. Efter föreläsningarna möttes deltagarna i olika grupper utifrån geografiskt område. Nu kunde BVC personal och bibliotekarier fundera på vilket sätt de kunde samarbeta i framtiden.

13 Rim och ramsor Gertrud Widerberg Gertrud Widerberg är bland annat redaktör för antologierna Barnens ramsbok och Barnens versbok, båda utgivna av En bok för alla. Vid fortbildningsdagen i Varberg beskrev och tydliggjorde hon vilken betydelse rim och ramsor har för barnens språkutveckling. Samtidigt som Gertrud berättade om sitt arbete, gav hon publiken möjlighet att själv rimma och ramsa. Hennes ramsor kändes igen. Även om man tror att man glömt det mesta, ligger de under ytan och går att plocka upp igen. Gertrud menade att rams skatten är en outsinlig källa att ösa ur. Alla barn har ett behov av att rimma och ramsa på samma självklara sätt som att gunga eller hoppa hage. Och ramsor är inte bara roliga utan också nyttiga. Rimmande och ramsande barn har lättare att lära sig läsa och skriva. Enligt Gertrud finns undersökningar som visar på detta. Vill man få tips på ramsor, eller bli påmind om de ramsor man själv kunde när man var barn, finns det mycket matnyttigt i Barnens ramsbok.

14 Babybokprat på biblioteket Annette Kohkoinen Annette Kohkoinen arbetar på länsbiblioteket i Umeå med läsfrämjande verksamhet och litteraturpedagogik. På fortbildningsdagarna i Västerbotten berättade hon för personal från BVC och bibliotek om babybokprat. Annette har jobbat med babybokprat i Umeå sedan Bebisarna i hennes grupper brukar vara mellan fyra och nio månader. Målsättningen med babybokprat är att väcka läslust, säger Annette entusiastiskt. Jag försöker visa att en bok är något spännande och något som ökar fantasin. På babybokstunden får bebisarna lära sig lyssna, vilket också är bra för talförmågan. Annette påpekar att hon brukar ha slutna grupper med barn och föräldrar. Genom att det är samma barn som återkommer kan hon också se barnens utveckling tydligt. Vi brukar alltid börja med lugn musik när barnen kommer. Jag försöker också lägga babybokpratet på tider då biblioteket är stängt. Annette berättar att hon själv började med att läsa Små barns språkutveckling, av Ragnhild Söderberg och Läsa högt av Mem Fox. Båda dessa lyfter fram vikten av att använda böcker med starka färger, kontraster och rytm.

15 När jag själv väljer böcker brukar det bli bilderböcker, pekböcker och konstböcker, säger hon dock inga fotoböcker. Jag vill ju att böckerna ska stimulera fantasin. Under en termin brukar bebisar med föräldrar träffas fem till sex gånger. Annette menar att det max ska vara sju till åtta bebisar i varje grupp. Allra helst vill hon också att man ska träffas en gång i veckan. Annette brukar alltid börja och sluta med samma bok. Hon brukar också växla mellan böcker som bebisarna känner igen och helt nya böcker. Mellan böckerna brukar det bli en ramsa eller två. Man märker att bebisarna blir mer koncentrerade ju fler gånger vi träffats, berättar hon. Föräldrarna intygar också att barnen tycker det här är roligt. Tänk på att det ska vara både lustfyllt och roligt, säger Annette med en hälsning till dig som vill börja med babybokprat. Ta det lugnt och våga göra på ditt sätt. Ditt sätt är bra! Man märker att bebisarna blir mer koncentrerade ju fler gånger vi träffats. Glädjen i att lyssna och berätta Kerstin Lindgren Kerstin Lindgren, lärare och metodiklektor talade vid fortbild ningsdagarna i Västerbotten om glädjen i att lyssna och berätta. Hon blandade exempel ur sin egen erfarenhet och fatabur med mer teoretiska resonemang om berättelsens betydelse för människans språk och tänkande. Hon ställde stora filosofiska frågor som: när blir vi människa? När kommer språket till oss och när börjar tänkandet? Vad kommer först?

16 Sagor och be rättelser behövs för att beskriva och bearbeta en verklighet och så småningom förstå den. Barn behöver sånger och ramsor, gärna berättande sånger, menar hon. I den talade berättelsen finns också sången och rytmen i språkets tonfall. Därför är det önskvärt att barn får möta berättelser tidigt. Det gäller att starta direkt när barnet föds och börja berätta. Gå omkring och visa barnet omgivningen och berätta in barnet i ett sammanhang. Högläsningens betydelse poängterades också utan lyssnande inget läsande. Varför vill barn höra samma saga om och om igen? Enligt Kerstin Lindgren finns det flera förklaringar. Det är en så stark känsla när man inser varje ords semantiska innehåll (panna panna). Många forskare menar att det är engagemanget förtjusningen fascinationen som är det väsentliga för barn när de lyssnar på en berättelse! Fantasin bidrar med bilder och de inre bilderna behövs sedan för tal och skrift. Fantiserandet det nya berättandet är en nödvändighet för språkutvecklingen. Sagor och berättelser behövs för att beskriva och bearbeta en verklighet och så småningom förstå den. Vi måste fabulera mera. Det är en konst att som vuxen lyssna sig in hos ett barn och berätta vad man ser att barnet undrar över eller tänker. Berättelsen bjuder på språket och skapar kommunikation.

17 Barns språkutveckling Susanna Ekström Susanna Ekström, universitetsadjunkt och litteraturpedagog vid Lärarhögskolan i Stockholm höll i Halmstad en föreläsning om barns språkutveckling. Hon redogjorde för hur språket utvecklas hos barnet de första åren. Redan när barnet ligger i mammas mage uppfattar det prat och sång från mamman och kan senare känna igen dessa ljud. Mellan ett och tre års ålder finns olika språkutvecklingsfaser då substantiv, verb och funktionsord (prepositioner, hjälpverb etc) övas in. Kring tre års åldern är det grundläggande ordförrådet lagt. Det grundläggande ordförrådet leder till den grundläggande samtalsfärdigheten. Att tala lär man sig genom att tala. Därför är dialogen viktig. En dialog består av att prata med, och inte minst lyssna på barnets gester och tal. Susanna betonade lekens betydelse för lärandet och tryckte på barns behov av vuxenkontakt. Tala alltid ansikte mot ansikte (ca 20 cm avstånd mellan), låt tal och handling följas åt, klä det lilla barnets upplevelse i ord, stimulera det lilla barnet att använda sina sinnen (titta, känna, lyssna, smaka, var några av de tips Susanna gav. Susanna avslutade genom att rappa en ramsa för barn. Vilket visar att vi kan anpassa rim och ramsor till dagens verklighet, trender och influenser. På så sätt kan språkinlärningen bli än mer lustfylld.

18 INSPIRATIONSDAG Tanken med denna dag på Katrinebergs folkhögskola, var att på ett praktiskt sätt inspirera deltagarna att läsa, sjunga, ramsa och måla med de små barnen. Genom att själv prova på olika sätt att stimulera språket känner man sig säkrare i mötet med föräldrar och barn. Denna inspirationsdag gav möjligheter att praktiskt undersöka olika sätt att arbeta med språket. Alla fick smaka på kända och okända ramsor och dessutom hitta på egna för att se att det inte behöver vara så märkvärdigt. Mötet med barnen och kommunikationen är det viktiga och om ramsorna sen inte är exakt som de brukar, spelar ingen roll. Sång, rytm och ramsor När man arbetar med barn är det viktigt att man synliggör alla. Clas Rosvall är författare och språkkonstnär och en av inspira tionskällorna när personal från BVC och bibliotek träffades för att fylla på sin kunskap kring språkutveckling. Inget ord är för lätt, för svårt eller för tramsigt att lära sig menar, Clas och slår an ett ackord på sin gitarr. Att sätta ihop fakta med fantasi handlar om att kunskapa. Och det kan alla. Så sjunger han ett potpurri av kända barnvisor alla till melodin Imse Vimse spindel. Det här är en eftermiddag där var och en får släppa fantasin fri och gemensamt kunskapa fram nya texter till kända melodier. Med

19 hjälp av Clas får varje deltagare möjlighet att förnya sin egen barnviserepertoar samtidigt som man lär sig enkla knep hur man kan arbeta med språk och musik tillsammans med barn. Att kunskapa engagerar alla som är med, intygar Clas. När man arbetar med barn är det viktigt att man synliggör alla. Det kan man exempelvis göra med Lilla snigel... Vad heter du? Lena Ok. Lilla Lena akta dig, akta dig, akta dig... Man kan också be barnen fundera över vilka andra djur som måste akta sig och vad denna ska akta sig för, fortsätter Clas. Vi tar myran. Då blir det såhär; Lilla myra akta dig, akta dig, akta dig Lilla myra akta dig, Annars trampar Lena sönder dig Clas berättar att det här sättet att skriva om sånger kallas för att travestera och görs alltid systematiskt. Likadant kan man göra med alla visor, säger Clas. Tar vi Ekorrn satt i granen handlar den om ett djurslag, ett trädslag, en grönsak och en kroppsdel och sedan sätter ni bara dit barnets namn. Så har ni en ny visa.

20 Himmel och pannkaka ord i färg och färg på ord Det är sinnligt att arbeta med färg, säger Mymmel Blomberg, lärare och journalist. När man målar får man känna direkt, inte bara arbeta intellektuellt. Mymmel menar att det finns två aspekter av hur färgen leder till språket. Det ena är det sinnliga, det väcker lust, man kan ta på och känna färgen. Den andra utgår från att färg ger ord och tvärtom. Det är ett samspel. En av aktiviteterna på inspirationsdagen, handlade om att arbeta med färger. Mymmel, som ledde denna workshop delade in del tagarna i fyra grupper, där var och en fick en egen färg att arbeta med. Utifrån denna färg fick de sedan göra både bakgrund och därefter måla olika föremål som innehöll denna färgnyans. Deltagarna fick bara använda sig av färgerna rött, vitt, svart, blått och gult. Med dessa fick de sedan göra så många nyanser de kunde i den grundfärg som gruppen hade blivit tilldelad. Det är viktigt att göra det här själv som vuxen, poängterar Mymmel. Man måste själv veta hur man skapar de olika färgnyan serna. Allt har ju en färg, påpekar Mymmel. Även en grå risig dag har en färg. Vi lever i färg, av färg och på färg. När Mymmel arbetar med barn brukar hon använda en vaxduk som underlag och sedan stora pappersark som hon tejpar fast på bordet så att de inte åker runt på bordet när barnen målar. Eller också golvskyddspapper som hon rullar ut på bordet. Mymmel berättar att hon bara brukar använda en färg i taget

21 när hon arbetar med små barn. Hon brukar också hålla sig till grundfärgerna; rött, gult och blått. Grönt blandar hon till själv. När hon arbetar med de allra minsta håller hon i barnets finger och hjälper till att stryka ut färgen. En hand är som en pensel, säger Mymmel. Sedan handlar det hela tiden om att samtala. Sätta ord på det man gör. Det här är inte heller någon kladdlek eftersom det handlar om språket. Därför måste man hela tiden också vara med genom att leda och visa. Dessutom tar alla inte in genom öronen, fortsätter hon. Vissa av oss lär istället genom att känna. Alla tar inte in genom öronen, Vissa av oss lär istället genom att känna. Från babytalk till sagostund Under detta pass berättade Maria Ehde Andersson hur hon praktiskt arbetar med en föräldragrupp. Med hjälp av rörelsesånger fångar jag barnens uppmärksamhet. Då kan föräldrarna med en gång se hur viktigt samspelet mellan motorik, rytmik och språkutveckling är och vilken lust och glädje det ger. Därefter tog Ulrika Thorbjörnsson vid. Hon upptäckte, under sin tid som bibliotekarie i det invandrartäta området Andersberg, att många barn inte kände till sakerna och begreppen som finns med i vanliga sagor och bilderböcker. Ulrika började då att plocka ihop material i fina lådor som hon hade med sig till sagostunderna. Tillsammans med barnen dramatiserade hon sagan med hjälp av föremålen i lådan. Läs mer om Ulrikas arbete på sidan 51.

22 SAMARBETET MELLAN BVC OCH BIBLIOTEK Samarbete mellan barnhälsovård och bibliotek är inget nytt. Under årens lopp har det funnits olika sätt att samarbeta framförallt via barnhälsovårdens föräldrautbildning, utdelning av ABC foldrar och depositioner av böcker på BVC. De senaste åren har neddragningar skett och tidsbrist uppkommit, vilket haft till följd att samarbetet på vissa håll dragits ner till enbart telefonsamtal om t.ex. hur många foldrar och presentkort som behövdes till BVC från biblioteken. I det sedvanliga BVC programmet erbjuds föräldrautbildning som består av 6 8 träffar och en av dessa träffar brukar ägnas språk och språkutveckling. Dessa möten ser olika ut. På vissa håll har föräldrarna enbart fått ABC foldern, medan andra har erbjudits en träff på biblioteket. Då har bibliotekarien talat om vikten av att prata, sjunga, rimma och ramsa med sitt barn och visat på olika material som finns att låna på biblioteket för att stödja barns tidiga språkutveckling. Det har funnits möjlighet att bekanta sig med biblioteket och för en del föräldrar har det inneburit att de för första gången har fått ett eget lånekort. Denna träff har även fungerat som en inkörsport till bibliotekets övriga verksamheter t.ex. babyrytmik, babybokprat och sagostunder. När projektets riktlinjer drogs upp, var målsättningen att fördjupa och förbättra detta samarbete. Det som saknades var utrymme för gemensamma träffar och fortbildning för BVC och biblioteks personal.

23

24 SPRÅKVÄSKAN Genom språket får vi kontakt med varandra och kan förstå varandra. Språket är också en grundförutsättning för att vi ska kunna delta aktivt i vårt samhälle. Barnhälsovård, bibliotek, och studieförbund har som uppgift att på olika sätt inspirera, stötta och hjälpa barn och föräldrar till ett rikt och levande språk. Barns språkfärdigheter utvecklas inte vid en för alla given ålder utan uppträder med ganska stora spridningar. Tidigt i projektet väcktes tanken på en väska fylld med språk och talstimulerande material. Inspiration till språkväskan kom bland annat från Odense centralbibliotek i Danmark och deras arbete med språkstimulerande material. Efter många och långa diskussioner där alla bidrog med sina tankar, ideer och erfarenheter enades man om innehållet i väskan. Språkväskan innehåller olika saker som kan användas för att få igång ett samtal med barnet. Sakerna är sådana som de flesta barn kan relatera till, till exempel vanliga barnsånger: Imse vimse spindel. Materialet är baserat på erfarenhet och inte ett standardiserat test.

25 Språkväskan på BVC Till BVC kommer i stort sett alla föräldrar och därför har BVC en god uppfattning om föräldrar och barn i det egna området. En stor del av barnhälsovårdens uppgifter handlar om språk och språkutveckling, tal och talutveckling. Redan när barnet är 3 4 månader ställer BVC sköterskorna frågor om barnet börjat kommunicera. Vad som saknades var ett lättillgängligt språkstimulerande material, säger Gerd Almqvist Tangen, sjuksköterska och samordnare av barnhälsovården i Halland. Vi tänkte oss ett material som hos föräldrarna kunde väcka lusten till språket, som kunde väcka lusten att sjunga, läsa, ramsa och spela spel. Många barn idag är väldigt verbala och pratar mycket men de vet inte vad orden betyder eller förstår vanliga uppmaningar, till exempel: lägg nallen på sängen. Detta menar Gerd Almqvist Tangen. Det är en stor skillnad mellan begreppen att ha ett tal och att prata på, mellan att kunna kommunicera och att ha ett språk. BVC gav sig i kast med detta projekt delvis för att fördjupa och förbättra samarbetet mellan BVC och biblioteken. Men även för att förnya den egna kunskapen om språkets betydelse. En av de stora vinsterna med projektet har varit att vi från BVC har fått kunskap om de språkstimulerande material, till exempel Äppelhyllan som finns på biblioteken och de språkstimulerande material som bibliotekarierna använder. Här har jag mött massor Vad som saknades var ett lättillgängligt språkstimulerande material.

26 Här har jag mött massor av barn och så har denna skatt på biblioteken funnits! av barn och så har denna skatt på biblioteken funnits! Redan från början var Gerd klar över att språkväskan skulle vara en skattkista. I den skulle finnas verktyg till ett språk. Där skulle finnas inte bara böcker utan även annat som kunde stimulera språket och talet. Barnets språkbank finns där vid tre fyraårsåldern. Därefter kan man fylla på med ord men själva språkmönstret är på plats. På BVC finns ett standardiserat material vid språktest av barn vid tre och fyra års ålder. Många barn skickas vidare till logoped; inte så mycket på grund av uttalet, ofta gäller remissen språkförbistring. BVC sköterskorna använder språkväskan som inkörsport och därefter kan de plocka fram sitt standardiserade material. Språkväskan ska kännas igen och vara lustfylld. Ett av syftena vid utdelningen av språkväskan var därför att bibliotekspersonal och BVC personal skulle få träffas, att de som arbetade inom samma geografiska område fick mötas. På så sätt kunde nya idéer uppstå. På vissa ställen har ett bättre samarbete uppnåtts. Andra väntar, ser och lär. Att två län har arbetat med samma projekt har varit fascinerande, tycker Gerd. På grund av avståndet mellan länen har vi inte kunnat samarbeta men vi har arbetat samtidigt. Vi har kunnat ge varandra dragkraft vi tänker göra så här jaså gjorde ni så. Detta har varit inspirerande!

27 Tankar kring språkväskan Att språkväskan blivit en sådan succé beror på alla de krafter som arbetat tillsammans. Det menar Maria Ehde Andersson, Regionbibliotek Halland. Vi som inte är medicinskt skolade har fått förklarat varför vissa saker funkar och andra inte. Vi har fått fakta kring vad som är språkutvecklande. Diskussionerna var många kring vad som skulle vara med i väskan. Allt fick inte plats och till allt fanns inte pengar. Att det skulle vara en väska stod klart redan från början. Och att den skulle vara hållbar och tuff. Vi ville att den skulle väcka nyfikenhet och ge lust att öppna den. Att hitta en lämplig väska visade sig vara svårarare än väntat. Tanken var först att man skulle trycka en egen bild på väskan men detta ställde sig för dyrt. Men så dök Pippiväskan upp och innehållet är ju trots allt det viktigaste. Därefter vidtog arbetet att införskaffa det man kommit överens om att fylla väskorna med. Nallen var BVC:s ide och den är jättebra att sätta igång ett samtal med. Nallen som sover på ena sidan och är vaken om man vänder på den fick en sovpåse och en kudde. Ansiktet broderades för att vara barnsäkert. Idén till den stimulerande och lustfyllda sångpåsen kom från

28

29 barnbibliotekarier som håller i BVC träffar på biblioteket. Jag ser sångpåsen som väldigt stimulerande och väldigt lustfylld, säger Maria Edhe Andersson. Ett flertal böcker finns förstås i väskan. En av dem är Barnens första bok, utgiven av En bok för alla. Här finns visor, ramsor och berättelser. Boken delas ut till alla nyfödda i de flesta kommuner i Västerbotten och Halland och får hämtas på biblioteket. BVC sköterskorna, som möter i stort sett alla föräldrar, kan ställa frågan till dem om de har hämtat boken på biblioteket. Själv har jag genom allas vårt samarbete blivit så observant på olika saker i olika böcker. Sånt som jag inte tänkt på tidigare. Men samtidigt får ju inte nyttoaspekten helt ta över. Bland böckerna finns också Knacka på! av Anna Clara Tidholm. Det är verkligen en nutida klassiker. Den är spännande i all sin enkelhet och där finns mycket att prata om. Väskorna i Halland och Västerbotten skiljer sig åt såtillvida att Halland har ett spel Castors grejer i sina väskor. Syftet med spelet var att ha något för de äldre barnen. BVC sköterskan kan använda spelet på en mängd olika sätt för att få igång ett samtal, till exempel prata om bilderna och om böckerna om Castor. Förfrågningar om väskan har kommit från olika håll. Det finns något i vårt koncept som fungerar oavsett ålder och bakgrund. Språkväskan skulle kunna användas bland annat i arbete med barn med särskilda behov och med personer med demenssjukdomar. Och vad gäller böcker i väskan finns bara en bråkdel. Det finns så oerhört mycket mer på biblioteket!

30 Språkväskans innehåll Med språket framför sig handledning + folder Tygnalle med sovpåse och kudde Kan användas som inspiration till samtal om de föremål som barnet har omkring sig och om hur kära föremål besjälas. Det går att hitta på en historia om nästan vad som helst! Nallen kan också användas till att sjunga om, gärna rörelsesånger, rim och ramsor. Den fungerar också vid treårskontroll för att prova begreppen på, i, under med flera. Sångpåse Innehållande buss, ekorre, katt, lamm, spindel och stjärna I påsen finns mjuka föremål som kan ge associationer till sånger eller berättelser. Sjung gärna och gör rörelser tillsammans. På biblioteket finns sång och visböcker, ibland med CD skivor, att låna.