Sola säkert i sommar. Välstädat på sjukhusen. Vaccin skyddar barnmagar. Röster om nya REGIONEN. Anhöriga barn behöver stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sola säkert i sommar. Välstädat på sjukhusen. Vaccin skyddar barnmagar. Röster om nya REGIONEN. Anhöriga barn behöver stöd"

Transkript

1 En tidning från Landstinget i Jönköpings län Välstädat på sjukhusen Vaccin skyddar barnmagar Röster om nya REGIONEN Anhöriga barn behöver stöd Sola säkert i sommar

2 Utredning visar risk för ärftlig cancer Funderar du på om du bär på ärftlighet för cancersjukdom? Onkogenetiska mottagningen på Länssjukhuset Ryhov kan hjälpa dig att utreda ärftlighet, vilket också innebär ett omfattande eget arbete. Jag har länge känt att det finns ärftlighet för cancer i släkten. Det kan inte vara en slump att vi är flera som har drabbats. Det finns mycket cancer på min pappas sida, säger 60-åriga Elna Rehnstedt från Gränna. Hon har tre systrar som avlidit i cancer. Två i bröstcancer och en i leukemi. Själv drabbades Elna av bröstcancer Jag har opererats och fått cytostatikabehandling under sex månader. Nu börjar jag få tillbaka konditionen igen. Begärde ärftlighetsutredning För sin egen dotters och sina systerdöttrars skull kontaktade hon onkogenetiska mottagningen på Länssjukhuset Ryhov för en ärftlighetsutredning. Det är bra att veta om man bär på en gen för bröstcancer. Då kan man kan få tätare kontroller eller behandling, säger hon. Först gjordes en kartläggning av Elnas släkt. Släktingarna måste ge sitt samtycke till att vårdpersonalen tittar i deras journaler. Det har inte varit något problem. Jag har så trevliga släktingar. Men man ska vara medveten om att man kan stöta på patrull. Det är många frågor att ta ställning till och det behövs en stor egen arbetsinsats när man gör denna kartläggning, säger Elna Rehnstedt. Specialistsjuksköterskorna Kristin Andersson och Jenny Petersson och vårdadministratör Gabriella Germundsson (i mitten) får ägna sig mycket åt journalgranskning i arbetet med att kartlägga ärftligheten för cancer i en släkt. Underlaget ska användas till en ärftlighetsutredning. Processen tar tid att genomföra. Men för mig är det väldigt bra att möjligheten finns. Totalt har omkring 140 länsbor vänt sig till onkogenetiska mottagningen sedan verksamheten startade De som vänder sig hit är ofta oroliga och behöver bli lyssnade på, säger Jenny Pettersson, specialistsjuksköterska i onkologi, som arbetar på mottagningen tillsammans med specialistsjuksköterskan Kristin Andersson och vårdadministratören Gabriella Germundsson. Efter en inledande kontakt med patienten börjar man rita upp ett släktträd. Den sökande får ett släktunderlag, där släktingars sjukdomar ska fyllas i. Därefter tar en läkare vid onkogenetiskt ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall SKRIBENTER Mikael Bergström, Mats Fäldt, Helen Ulvegard, GRAFISK FORM Katarina Sennevik, FOTO Johan W Avby, TRYCK EKTAB Eskilstuna, maj 2014 UPPLAGA exemplar DISTRIBUTION Posten , WEBBPLATS LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. LandstingsNYTT på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Anmäl dig som prenumerant på För att avbeställa skivan: mejla informations- 2 eller ring dagtid vardagar. Ange namn och bostadsort. LandstingsNYTT Nr

3 För Elna Rehnstedt i Gränna blev det viktigt att göra en ärftlighetsutredning för cancer sedan hon själv drabbades av bröstcancer i februari centrum i Linköping beslut om utredning. Det avgörande är hur många släktingar som insjuknat, i vilka cancerformer och vid vilken ålder. Leif Maria, 45 år diagnos vid 44 år Bröstcancer Gunnar Magaretha, 70 år diagnos vid 50 år Anna, 40 år proband Elsa, diagnos vid 65 år 70 år Karin, diagnos vid 61 år 65 år Äggstockscancer De flesta utreds Hittills har de flesta ansökningarna lett till utredning. Släkten kartläggs genom journalutdrag för att verifiera cancerdiagnoser. Det är den sökandes uppgift att inhämta släktingars samtycke, vilket i sig kan vara ett omfattande arbete. Därefter får den sökande besöka en läkare på mottagningen i Linköping, där Jenny Pettersson och Kristin Andersson arbetar två dagar i månaden. För en fullständig utredning krävs blodprov från en tidigare cancersjuk släkting. En begränsad analys kan dock göras på vävnadsprover. Vid analys av blodproven letar man efter skador i specifika gener som innebär en ökad risk för att insjukna i till exempel bröst- eller äggstockscancer. Resultatet styr vilken uppföljning som kan bli aktuell. Om vi upptäcker ärftlighet för till exempel bröstcancer i släktträdet, men inte hittar några skadade gener kan vi erbjuda ett kontrollprogram, till exempel regelbundna mam- Exempel Anna, på 40, delar ringer av till ett den släktträd onkogenetiska som den sökandtagningen bygger upp med tillsammans frågor kring med onkogenetiska ärftlighet i sin mot- mottagningen. (Alla namn är fingerade). släkt. Själv är hon frisk, men hennes syster Maria fick bröstcancer när hon var 44 år och mografiundersökningar. deras mamma Margaretha Hittar när hon vi skadade var 50 år. gener kan Annas det istället moster bli Karin aktuellt fick äggstockscancer och när äggstockar hon var 61 och i förebyggande dog när hon syfte, var 65, för- att operera bort bröst klarar och Kristin Annas mormor Andersson. Elsa fick bröstcancer vid 65 Upptäcker och dog vid man 70 års att ålder. en person Mottagningen har ärftlighet upprättar för tjocktarmscancer ett släktträd som presenteras kan man vid göra årliga rondgenomgång koloskopier med och ta Onkogenetiskt bort eventuella centr-poum i Linköping. Detta släktträd leder till utredning, om den sökande vill. (Alla namn är fingerade). lyper som kan vara förstadium till cancer, säger Jenny Pettersson. Utredning om bröstcancer vanligast Alla cancerformer utreds, men tjocktarms- och ändtarmscancer, hudcancer, äggstockscancer och framför allt bröstcancer är vanligast. Vissa sökande är fullt friska, andra är sjuka i cancer. Är man svårt sjuk väcker det ofta funderingar kring ärftlighet hos barnen. Intresset för ärftlighetsutredningar är stort. I många fall kan en utredning ge lugnande besked, och om man upptäcker ärftlighet kan man arbeta förebyggande för att sjukdomen inte ska bryta ut. För många känns det skönt att ha tagit tag i detta. Men det gäller också att vara rustad för att hantera det besked man får, säger Jenny Pettersson. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Läs mer om att leva med ärftlig risk för bröstcancer samt onkogenetisk utredning på webbplatsen 1177.se. Välj Jönköpings län och sök på ordet onkogenetisk. 3

4 REGION JÖNKÖPINGS LÄN 4

5 En blivande regiondirektör Den 1 januari 2015 bildas Region Jönköpings län. Agneta Jansmyr blir regiondirektör och högsta tjänsteman i den nya regionen. Framför sig ser hon ett spännande arbete som ska skapa förutsättningar för tillväxt och välfärd i hela länet. Landstinget arbetar idag med folkhälsa och sjukvård, utbildning, kultur och kollektivtrafik. I Region Jönköpings län blir ansvaret bredare när tillväxtområden som infrastruktur, arbetsmarknad, näringsliv och kompetensutveckling tillkommer. Det är områden som Landstinget och kommunerna idag arbetar med genom Regionförbundet. Det blir ett väldigt intressant arbete med många samarbetspartners i länet, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr. Den nya regionen blir en kraftfull aktör inom välfärd och tillväxt och det handlar fortfarande om att skapa ett bra liv i en attraktiv region för invånarna. Göra bra saker tillsammans Att göra bra saker tillsammans är hela syftet med regionbildningen. Att regionen och kommunerna samarbetar och använder skattepengarna på bästa sätt är viktigt för länsinvånarna, menar Agneta Jansmyr. Att regionen också kan tala med en gemensam röst för att utveckla till exempel infrastruktur, kultur och kollektivtrafik är ytterligare en styrka. En bra kollektivtrafik betyder också mycket för klimatet och miljön, och det är områden vi behöver arbeta med tillsammans. Med ett drygt halvår kvar till regionstarten finns det många små och stora frågor att lösa. Det behövs också informationsinsatser för att sprida kunskap om regionbildningen. Jag skulle önska att alla invånare får en bild av de olika delarna i regionens arbete och att våra medarbetare får ökad kunskap om andra delar än sin egen i vår stora och viktiga verksamhet. Regionens arbete ska ske i en ny politisk organisation med regionfullmäktige, regionstyrelse, tre nämnder och ett kommunalt forum, för en nära samverkan mellan kommuner och region. Allt hänger ihop. Jag ser stora möjligheter framöver att vidareutveckla samspelet mellan hälso- och sjukvård och regional utveckling. Innovation och nyföretagande är några exempel. Agneta Jansmyr ser även samarbetet med Högskolan, länets 13 kommuner och länsstyrelsen som en nyckel till framgång. Varje månad träffar hon kommunchefer, länsrådet och rektorn på Högskolan, ett samarbete som utvecklas mycket bra. Regionen har många styrkor Jönköpings län är en region med många styrkor. En av dem är det geografiska läget med närhet till storstäderna, ett läge som ger stora möjligheter till tillväxt liksom entreprenöranda. En annan styrka är en väl fungerande hälso- och sjukvård. Tillsammans med ett bra kulturutbud liksom kollektivtrafik och utbildning som människor efterfrågar, skapar den trygghet och attraktivitet. Regionens naturvärden är också en stor tillgång som Agneta Jansmyr lyfter fram. Store Mosse, nationalparken med vildmarkskänsla, är en favorit som dessutom finns nära hennes hem i Värnamo. Där kan man ge sig ut på vidder, vilket ger lite fjällkänsla. Att promenera utmed Vätterstranden och Rosenlunds bankar, några stenkast från arbetsplatsen, är en annan favorit, liksom trästaden i Eksjö. Jag ser ändå människorna som lever, arbetar och studerar här i regionen som det allra viktigaste. Det är vi tillsammans som formar framtiden här. Den nya organisationen Region Jönköpings län ska vara med och skapa förutsättningarna. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Läs mer om varför och hur vi bildar region den 1 januari 2015 på lj.se/region2015 5

6 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ett bredare och tydligare ansvar för regionens utveckling och tillväxt. Regionbildningen handlar också om människorna som lever och arbetar i regionen, det vill säga i Jönköpings län. Du möter tre av dem här. Det är de och vi som tillsammans formar framtiden. Organisationen Region Jönköpings län skapar förutsättningarna. TEXTER: HELEN ULVEGARD FOTO: JOHAN W AVBY Tre röster om regionbildningen "Delaktighet är en förutsättning för att vi ska lyckas" Jan Sundman kommundirektör i Nässjö kommun Det är viktigt att det blir en öppen region som bjuder in till dialog och samverkan. Orden är Jan Sundmans. Han är kommundirektör i Nässjö kommun, och en av tre kommunchefer som arbetar nära den politiska ledningen i regionbildningsarbetet. Han tycker att det är en spännande resa som har påbörjats i Jönköpings län, och ett nödvändigt steg för att en gång för alla knyta ihop länet och se det som en helhet när det bland annat gäller infrastruktur, kollektivtrafik, arbetsmarknad och näringslivsutveckling. Det är också viktigt att vi har en stark regional organisation som företräder regionen när det exempelvis gäller att få hit statliga infrastruktursatsningar och i olika samarbeten med våra grannlän och grannregioner. Som en av representanterna för länets tretton kommuner lyfter Jan Sundman fram kommunernas intressen i arbetet med att bilda region. Regional tillväxtpolitik handlar om att flytta ner statliga beslut till den regionala nivån, inte att lyfta upp kommunala. Men det är kommunerna och invånarna som är regionen, och som i första hand påverkas och omfattas av de regionalpolitiska besluten. Därför Jan Sundman lyfter fram kommunernas intressen i regionen. är deras inflytande och delaktighet avgörande för att vi ska lyckas, menar Jan Sundman. Hur detta rent konkret ska gå till, är en av de frågor kommunerna och Landstinget nu diskuterar tillsammans. I den nya organisationen ska det finnas ett så kallat kommunalt forum för dialog och samverkan mellan kommunerna och den nya regionens politiska ledning. Jag tycker det är ett bra initiativ, men det blir också en utmaning att få det att fungera i praktiken, att hitta rätt nivå. Hittills har dock samarbetet fungerat mycket bra, och jag är övertygad om att det kommer att fortsätta göra så också framöver. 6

7 "Högskolan vill gärna vara med och bidra" Anita Hansbo rektor för Högskolan i Jönköping Anita Hansbo är rektor för Högskolan i Jönköpings län. Högskolan är länets utbildningsnav och en motor för regionens tillväxt och utveckling. Med en uttalad internationell profil attraherar Högskolan inte bara människor från regionen och Sverige, utan från hela världen. Anita Hansbo tycker det är bra att vi nu bildar region med Jönköpings län som utgångspunkt och avvaktar med en större regionbildning. Hon tycker det är nödvändigt att vi först kraftsamlar inom länet och är tydliga med vad vi vill prioritera. Ett tydligt ledarskap och politisk kraft att våga och klara av att prioritera de viktigaste frågorna är en förutsättning för att den nya regionen ska bli framgångsrik. Vi kan inte prioritera allt. Det är samarbete och samverkan som gäller, säger Anita Hansbo. Befolkningen måste växa. Då kan vi inte sitta här och vara avundsjuka på varandra, utan det är samarbete och samverkan som gäller. När till exempel Jönköping och Värnamo växer, är det positivt för hela regionen. Även Högskolan har mycket att vinna på regionbildningen, menar Anita Hansbo. Vi vill gärna fortsätta att vara med och bidra. Nu får vi en kraftfull aktör att driva regionala utvecklingsfrågor tillsammans med, dels riktat mot näringslivet, dels mot offentliga aktörer. Och på sikt får vi större möjligheter att hämta hem mer resurser till regionen i form av ökade nationella forskningsanslag och EU-pengar, liksom fler utbildningsplatser. "Jag tror på kraftsamling, på tydligt regionalt ledarskap Frida Boklund regionchef för Företagarna Frida Boklund är otålig. Hon tycker att det går för långsamt, att det är för tyst kring regionbildningen: Det är bra för länet och bra för näringslivet att vi bildar region. Men vi vill vara med och bidra redan nu! Frida Boklund menar att näringslivets delaktighet och engagemang i regionbildningen är viktig: Vi måste tillsammans hitta nya tillväxtmöjligheter och lösningar. Hur behåller vi företagen och utvecklar nya? Hur hittar vi arbetskraften? Hur ser planerna för infrastruktur ut? Var ska vi bygga bostäder? Frida Boklund tycker det är bra att länet nu Näringslivet måste vara delaktigt i regionen, säger Frida Boklund. har satt ner foten och bildar region. Hon tror på kraftsamling och ett tydligt regionalt ledarskap. Vi rör oss framåt redan idag, men vi måste våga tänka ännu mer långsiktigt. Ta nya grepp och våga chansa, är hennes medskick till regionens politiker. Och hon tycker att det ska bli intressant att hitta nya samverkans- former mellan näringslivet och sjukvården. Vi måste också bli bättre på att hämta hem EU-pengar i den nya regionen, säger Frida Boklund. Jag menar inte att vi ska leva i bidragsvärlden, men jämför jag med våra grannregioner är det intressant att vi inte är med och tar hem en större del av kakan. 7

8 Rotavirus kan ge magsjuka som är plågsam för både barn och föräldrar. Vaccinet ger skydd tills barnet är i treårsåldern. Barnmagar får beskydd Rotavirus är den vanligaste orsaken till att små barn blir magsjuka och kan ge svåra besvär. 1 juli börjar Landstinget erbjuda gratis vaccinationer mot rotavirus till alla barn när de är sex veckor. Skyddet räcker till treårsåldern. Rotavirus förekommer i hela världen och är ett av flera virus som orsakar maginfluensa. I första hand drabbas små barn upp till tre år. Magsjuka som orsakas av rotavirus börjar ofta med kräkningar som går över i vattnig diarré. Feber är också vanligt. Viruset är väldigt smittsamt och sprider sig lätt inom familjen eller på en förskola. OM VACCINET Sjukdomen är plågsam för både barnen och deras föräldrar. Även om föräldrarna gör vad de kan för att få i barnen vätska kan barnen bli uttorkade på grund av att de har så mycket diarréer. Då behöver de komma till sjukhus för att få vätska i dropp eller via en sond till magsäcken, säger Maria Ekelund, överläkare på barn-och ungdomsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov. Rotavirusinfektioner är vanligast under februari mars, samma period som RS-virus och influensa också är vanliga. Vi vårdar omkring 180 små barn med magsjuka varje år och de flesta av dessa har rotavirusinfektion, säger Maria Ekelund Vaccinet som ges mot rotavirus heter Rotarix. Det innehåller försvagade virus som ger barnet en lindrig infektion, som oftast inte märks. Vaccinet skyddar mot diarré och kräkningar som orsakas av de vanligaste typerna av rotavirus. Ger bra skydd Stockholms läns landsting har redan infört vaccination mot rotavirus och från och med 1 juli 2014 erbjuder även Landstinget i Jönköpings län ett kostnadsfritt skydd till alla barn. Vaccinet heter Rotarix och ges i två omgångar, vid sex respektive tio veckors ålder. Vaccinet ges av en sjuksköterska i barnhälsovården. Det behövs inget stick, vaccinet är flytande och sprutas i barnets mun. Barn som vaccineras får ett gott skydd mot rotavirusinfektion, som räcker tills barnet är i treårsåldern. Framförallt minskar vaccinet risken för att små barn blir svårt sjuka, säger länets barnhälsoöverläkare Carin Oldin. Svåra biverkningar extremt ovanliga De vanligaste biverkningarna av vaccinet är lättare diarré, kräkningar och feber, vilket drabbar omkring ett av 100 barn. Magsmärtor, gaser och hudutslag kan också förekomma. Det finns också en allvarlig biverkning som är extremt ovanlig: Det är så kallad tarmvagination, vilket innebär att det blir stopp i tarmen. Då kan barnet skrika intensivt, må illa och kräkas, verka trött, blekt och medtaget. Om det händer ska man alltid vända sig till akutmottagningen för vård, säger Carin Oldin. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY Carin Oldin Barn som vaccineras får ett gott skydd mot rotavirusinfektion, som räcker tills barnet är i treårsåldern Rotarix har använts i Europa sedan Sammanlagt har ett fyrtiotal länder i världen infört allmän vaccination mot rotavirus, däribland Finland, Belgien, Polen och Storbritannien, samt flera sydamerikanska och afrikanska länder.

9 Praktisk erfarenhet stärker studenter Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal är ibland handledare för studenter. Syftet är att studenterna ska få praktisk erfarenhet inför det kommande yrkeslivet. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, ingår i utbildningen inom de flesta vårdyrken och är en möjlighet för studenterna att omsätta teori till praktik. Man får se det man läst om och förstår det då på ett helt annat sätt. Det kan till exempel handla om kontroller efter en förlossning och hur kvinnan mår då, säger Lovisa Lingetun, barnmorskestudent från Linköping. Under våren 2014 har hon verksamhetsförlagd utbildning på kvinnokliniken vid Länssjukhuset Ryhov tillsammans med bland andra barnmorskestudenten Madelene Korpegård från Högskolan i Skövde och läkarstudenterna Karin Wibring och Dalia Merkland från Linköpings Universitet. Praktiken ger en känsla Man kan läsa sig till hur man ska känna på ett barns huvud och man kan föreställa sig det, men att göra det i praktiken ger en känsla. Träning ger färdighet. Barnmorskeyrket handlar mycket om hantverk, säger Madelene Korpegård. Praktisk erfarenhet är viktigt, för då sätter sig kunskapen. VFU är grundläggande för att man ska göra ett bra jobb som färdig läkare, säger Karin Wibring och Dalia Merkland. Verksamhetsförlagd utbildning bygger på att vårdpersonal fungerar som handledare för studenter och att patienter låter studenter vara med vid undersökningar. Klartecken från patienten Min handledare brukar berätta för patienterna att jag som student är med. I de allra flesta fall är det helt ok. Vad bra, för du måste ju lära dig, är en vanlig kommentar, säger Madelene Korpegård. Karin Wibring och Dalia Merkland konstaterar att såväl handledare som patienter ofta ser studenternas medverkan som en Barnmorskestudenten Madelene Korpegård (till höger) undersöker en patient på kvinnokliniken, Länssjukhuset Ryhov, med barnmorskan Ulrica Melin som handledare. självklarhet eftersom de är en del i sjukvårdssystemet. Patienterna förstår att vi behöver vara med för att bli duktiga, säger Dalia Merkland. Praktisk erfarenhet är viktigt, för då sätter sig kunskapen Madelene Korpegård har också mött patienter som hon trott skulle tacka nej till studentmedverkan, men som i stället förklarat att de uppskattar det och tyckt att det var lättare att ställa frågor till studenten. Träning i bemötande Verksamhetsförlagd utbildning ger också bra träning i att bemöta patienter Jag har tre olika handledare, som gör på lite olika sätt. Då måste jag bestämma mig för på vilket sätt jag vill arbeta, säger Madelene Korpegård. Det finns många sätt som är bra. Man behöver hitta sin egen stil och har man flera handledare kan man plocka lite från olika stilar, säger Karin Wibring. Som patient har man alltid rätt att säga nej till att studenter medverkar vid ett vårdbesök, oavsett skäl. Det kan till exempel handla om att kvinnlig patient inte vill ha manliga studenter med i vissa situationer. Studenter en viktig del Alla medarbetare på kvinnokliniken är informerade om studenternas scheman. Patienterna får tydlig information om varför det är viktigt att de är med. I samband med föräldrautbildningar informerar vi om att vi har studenter på förlossningen och att vi ser det som en tillgång. eftersom kvinnor och närstående får mer närvaro av oss alla, säger Carin Boij, klinisk docent på kvinnokliniken, Länssjukhuset Ryhov. Vi berättar också hur viktiga studenterna är för vår framtid och hur utvecklande det är för oss att vara en utbildningsklinik. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY 9

10 BARN SOM ANHÖRIGA När Alva Löfgrens lillebror blev svårt sjuk kände hon sig bortglömd både av sin mamma och av sjukvården. Idag mår familjen bra igen och Alva brinner för att barn som är anhöriga ska få uppmärksamhet. Nu kan Alva prata ut Amanda Löfgren, Alvas mamma. Man kanske tänker att man inte vill röra upp känslor eller skapa oro, men det är tvärtom bra att ta upp den här typen av frågor Alva Löfgrens lillebror Jack var ett år gammal när han drabbades av hjärntumör. Beskedet kom plötsligt och vände upp och ner på tillvaron för hela familjen. Efter akut operation väntade tuffa cellgiftsbehandlingar och ytterligare operationer på Universitetssjukhuset i Linköping. För mamma Amanda hamnade allt fokus på Jack. Alva bodde hos mormor och morfar i Huskvarna och fick hälsa på Jack ibland, men kände sig ofta ensam med tankar och känslor om Jack och upplevde att hennes mamma inte alls såg henne. När Alva vid samma tid började i förskoleklass ville inte läraren att hon skulle prata om sin brors sjukdom eftersom det kunde skrämma de andra barnen. Mormor var som min mamma under den här tiden och var den som fick försöka svara på alla frågor jag hade. Men hon kunde ju inte svara på allt, säger Alva, som idag är 11 år. Jag tänkte mycket på varför Jack var sjuk och var orolig för honom, samtidigt som jag kunde känna mig arg över att han fick all uppmärksamhet. Fick prata ut Vändpunkten kom långt senare, när Alva fick möjlighet att träffa andra barn med sjuka syskon på Ågrenska i Göteborg, som är ett centrum för barn med sällsynta diagnoser och funktionshinder. Där finns även vuxna som är utbildade i att stötta syskon till svårt sjuka barn. Äntligen kunde jag prata rakt ut, skratta, gråta och vara helt ärlig med mina upplevelser. Innan dess hade jag känt mig ensammast i världen, säger Alva. Vi delade tankar som vi inte vågat berätta om för någon, att vi kunde önska att det var vi som var sjuka i stället, och känna att det vore bättre om vårt syskon dog så att vi fick tillbaka våra föräldrar, fast vi egentligen bara ville att syskonen skulle bli friska. Alva har fortsatt att bearbeta erfarenheterna även på egen hand. Hon skriver ofta om barn som är sjuka och har det svårt, eller har sjuka föräldrar och syskon. Jag har väldigt lätt att tänka mig i andras situation genom det jag har upplevt själv. I takt med att Jack mådde bättre insåg Amanda mer och mer hur påverkad Alva var av allt som hade hänt. När Jack var sjuk gick all min kraft och energi till honom, vilket påverkade min och Alvas relation. Vi har fått lära känna varandra igen, och nu är vi närmare än någonsin. Vi pratar mycket om livet och om hur barn har det och brinner verkligen för att barn som är anhöriga ska få uppmärksamhet. Jack är färdigbehandlad men besöker fortfarande sjukvården med jämna mellanrum. Alva brukar följa med till ortopeden och sjukgymnasten och stöttar så mycket hon kan. I efterhand har hon fått prata med en sjuksköterska som ofta tog hand om Jack när han var på sjukhus. Hon förklarade vad Jack varit med om och lärde mig mycket om olika slangar och instrument som används. Nu tycker jag att det är lättare att vara på sjukhus, jag känner mig trygg även om det kan vara lite läskigt. Viktigt att barn får svara själva Amanda önskar att Alva hade fått det stödet från vården även under tiden som Jack var sjuk. Oftast frågade vårdpersonalen henne om hur Alva mådde. Men föräldrar kanske inte alltid förstår hur dåligt barn mår eftersom de är så fokuserade på sin egen eller någon annans sjukdom. Jag tror det är viktigt man själva får svara på frågor om hur man mår, då förstår man också att det är okej att prata om det, säger Alva. Amanda tror samtidigt att sjukvården och skolan har insett vikten av att uppmärksamma barn som är anhöriga och ta dem på allvar. Hon rekommenderar personalen att ställa raka frågor och ge raka svar direkt till barnen för att de ska känna sig sedda. Man kanske tänker att man inte vill röra upp känslor eller skapa oro, men det är tvärtom bra att ta upp den här typen av frågor. Anhöriga barn som upplever att ingen bryr sig om dem eller pratar med dem kan ha det lika jobbigt som dem som är sjuka. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY 10

11 Jag har väldigt lätt att tänka mig in i andras situationer genom det jag har upplevt själv, säger Alva Löfgren, vars lillebror drabbades av hjärntumör. 11

12 BARN SOM ANHÖRIGA Viktigt stötta barn och unga Barn och unga får det ofta svårt när en förälder blir sjuk, avlider plötsligt eller missbrukar. Landstinget i Jönköpings län arbetar sedan länge med att utveckla och förbättra stöd och hjälp till barn som är anhöriga. Det finns en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen som säger att hälsooch sjukvården ska ta särskild hänsyn till barns behov av information, råd och stöd när en förälder eller en annan vuxen som barnet bor tillsammans med har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller har missbruksproblem. Det gäller även om en förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Stor påverkan på hälsan Landstinget i Jönköpings län har ett långvarigt samarbete med länets kommuner och organisationer för att uppmärksamma barn som är anhöriga. Man deltar också i ett nationellt projekt tillsammans med tre andra län och tar fram gemensamma arbetssätt för att ge stöd och hjälp till föräldrar och barn. Ett långsiktigt mål är att minska den psykiska ohälsan bland barn som är anhöriga. Linda Frank är projektledare för Landstingets del i det nationella projektet. Hon har arbetat länge med folkhälsofrågor och säger att området har en enorm betydelse för barns hälsa, både nu och i framtiden. Många som är vuxna idag kan berätta om hur det påverkat dem att ha haft en förälder som var sjuk, missbrukade eller tog sitt liv. Händelser som ligger år tillbaka i tiden beskrivs som om det vore igår. Tar lätt på sig skuld Inom Landstinget finns omkring 250 barnombud vars uppgift är att uppmärksamma barns behov i svåra situationer. Vårdpersonal kan göra mycket för barnen och hjälpa dem att inte ta på sig skuld för det som händer med deras förälder säger Linda Frank. Man kan inte skydda barn genom att undvika att tala om svåra saker. Alla barn behöver hjälp att förstå situationen de lever i utifrån sina egna förutsättningar. Sjukdomar, dödsfall och missbruk kan vända upp och ner på tillvaron för hela familjen. Även små barn känner på sig när mamma eller pappa inte mår bra. Får barn inte svar på sina frågor eller hjälp att förstå vad som händer omkring dem leder det lätt till missförstånd, där de i fantasin konstruerat sina egna förklaringar. Tillsammans med trygga vuxna kan barn bearbeta svåra händelser. Några exempel på hur barn som är anhöriga uppmärksammas i Jönköpings län: Onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov har ett speciellt rum för barn med sjuka anhöriga. Tanken är att barnen ska känna sig välkomna till vårdavdelningen och att det ska kännas lättare att komma dit om man kan leka och sysselsätta sig en stund. Ett stort antal kuratorer inom Landstinget och länets kommuner har utbildats i att möta barn i sorg och se deras behov. Regionförbundet har tillsammans med en grupp barn tagit fram en bok om hur det är att bo på familjehem. Boken vänder sig till barn som Linda Frank Barn behöver få prata med trygga vuxna för att bearbeta svåra händelser NATIONELL KONFERENS av olika anledningar inte kan bo med sina föräldrar Många medarbetare inom Räddningstjänsten har utbildats i att ge stöd till barn när en förälder råkat ut för en olycka. Frälsningsarméns familjecenter Vår sol hjälper barn vars föräldrar blivit sjuka eller dött och barn som har det svårt på andra sätt. Vårsol har enskilda samtal och gruppaktiviteter med andra barn. Svenska Kyrkan deltar också i arbetet och vänder sig särskilt till föräldrar. Landstinget har tagit fram teaterföreställningen Vi som blev kvar om hur det är att orka leva vidare när någon i ens närhet har tagit sitt liv. Se LandstingsNYTT Landstinget och IKEA har samarbetat för att dela ut gosedjur till anhöriga barn TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY Läs mer om arbetet kring barn som är anhöriga på Landstingets webbplats och Nationellt kompetenscentrum anhörigas webbplats: I oktober 2014 arrangerar Landstinget, tillsammans med bland andra Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, en nationell konferens på Spira i Jönköping på temat Barn som anhöriga. Syftet är sprida kunskap och inspiration för att ytterligare förbättra stödet till barn och unga. 12 LandstingsNYTT Nr

13 Hjälp och stöd i Jönköpings län Barn under 6 år Om man som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kontaktar man barnhälsovård/familjecentral för att få hjälp och stöd. Ibland kan det finnas problem i barnets vardag, på förskolan. Då bör man också kontakta barnomsorg. Stöd från föreningar och organisationer Det finns många verksamheter i länet som ger stöd till barn och unga. Exempelvis finns Buster Barn och ungdomsstöd inom psykosvården i Jönköping. Junepol i Jönköping och Galaxen i Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd och Skillingaryd hjälper barn och unga med alkohol- och drogproblem. Telefonjourer, patient och närståendeföreningar och stödorganisationer Det finns många telefonjourer man kan ringa för att få hjälp och stöd. Några exempel: BRIS Barnens rätt i samhället. Telefon: , måndag fredag, kl 15 21, samt lördag söndag, kl BO Barnombudsmannen. Telefon , måndag fredag, kl Jourhavande kompis. Telefon , måndag fredag, kl 18 22, samt lördag söndag, kl Hjälplinjen. Telefon , alla dagar kl Det finns också patient- och närståendeföreningar man kan kontakta. På 1177 Vårdguidens webbplats finns en lista över föreningar, under Tema Psykisk hälsa/söka vård och stöd/kontakt med andra Kommunens socialtjänst Barn, ungdomar, familjer, äldre och personer med funktionsnedsättning kan vända sig till kommunens socialtjänst för att få hjälp och stöd. Man ska också vända sig hit om det till exempel finns misstankar om att ett barn far illa eller om det finns problem med alkohol och droger. Barn och unga mellan 6 och 18 år Är barnet äldre kontaktar man elevhälsan eller vårdcentralen. Man kan också kontakta en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP. Om det finns problem i barnets vardag, i skola eller fritidshem bör man också ta kontakt med skola/ barnomsorg. Bor man i Habo, Jönköping eller Mullsjö kommun kan man också kontakta barn- och ungdomshälsan. Det behövs ingen remiss. Är man ung kan man själv vända sig till elevhälsan ungdomsmottagningen vårdcentralen barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP Unga vuxna över 18 år Är man över 18 år kontaktar man ungdomsmottagningen vårdcentralen psykiatrisk mottagning för vuxna. UMO ungdomsmottagning på nätet UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för ungdomar mellan 13 och 25 år. Här kan man läsa mer om olika orsaker till att man mår dåligt och vad man kan göra Man kan alltid ringa telefonnumret 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Erfarna sjuksköterskor ger medicinska råd och hänvisar rätt i vården. Mer information om hjälp och stöd till barn och unga finns på 1177 Vårdguiden, under Tema barn och föräldrar/ Hjälp och stöd i Jönköpings län 13

14 Välstädade sjukhus är nödvändigt för både trivseln och patientsäkerheten. Landstinget satsar därför extra resurser på städning. Håller sjukhusen rena Maria Gunnman Länets tre sjukhus hamnade bland de femton främsta när drygt 40 sjukhus jämfördes 2012 Maria Oscarsson och Amanda Berggren, städare på Höglandssjukhuset i Eksjö, får ofta höra uppskattande kommentarer från patienter: Vi är alltid välkomna. Det händer att patienter säger att vi gör ett jättebra jobb, säger Maria. Det tycker även de själva och deras kollegor. Städpersonalen arbetar alltid två och två för att kunna hjälpas åt. Bra att vara två Det är skönt att variera sig. När man har toalettstädning får man böja sig en del. Dessutom kanske den ena ser om den andra missat något, säger Amanda Berggren. De visar hur städningen går till i en vanlig vårdsal på strokeenheten. Varje dag torkar vi golvet, rengör handfat och dörrhandtag, byter soppåse, fyller på papper och tvål och städar toaletten, förklarar Amanda och visar hur ytorna rengörs med mikrofiberduk, preparerad med rengöringsmedel. En gång i veckan dammas inredning och fria ytor. Rum där patienter med smittsamma bakterier och infektioner vårdas städas alltid sist för att minska risken för spridning. Vårdpersonalen har också ett dagligt ansvar för att sängar, sängbord och sängpaneler städas. gånger per dag av de toaletter som flera patienter delar på. Städning sju dagar i veckan är att öka kvaliteten och patientsäkerheten. För att kunna genomföra detta gjordes flera nyanställningar. Städningen av landets sjukhus har uppmärksammats på olika sätt de senaste åren, inte minst sedan läkaren Björn Bragée kritiserade städningen på ett sjukhus i Stockholm där han själv var patient. Socialstyrelsen har också granskat städningen på bland annat länets sjukhus vid flera tillfällen. Gör kontroller regelbundet För några år sedan utredde Landstinget behovet av städning, vilket har lett till ökade resurser och gemensamma riktlinjer för städning i hela länet. I dag har vi en bra städning av vårdlokalerna. Det är rent där patienterna vistas och medvetenheten om städningens betydelse har ökat de senaste åren, säger Maria Gunnman. Städningens kvalitet kontrolleras regelbundet. Överlag ser det väldigt bra ut. Men kontrollerna är ett bra verktyg även för städpersonalen, och visar vad som behöver förbättras. Ibland är det svårt att se vissa saker, säger teamledare Catharina Karlsson. Håller hög klass Att sjukhusstädningen idag håller en hög klass visar sig på flera sätt. Landstinget i Jönköpings län brukar få bra resultat i nationella jämförelser. Länets tre sjukhus hamnade bland de 15 främsta när drygt 40 sjukhus jämfördes 2012, säger Maria Gunnman. Dessutom fick Höglandssjukhuset ta emot Svenska Hygienpriset 2013 för sitt arbete med att städa bort Clostridum. Det visar vad man kan åstadkomma genom brett samarbete för att få ett rent sjukhus. Det lyckades vi med genom att jobba så bra tillsammans på sjukhuset, säger Maria Gunnman. TEXTER: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Städade bort bakterier 2012 gjorde Höglandssjukhuset en stor och framgångsrik städinsats för att få bort tarmbakterien Clostridum difficile, som ger svåra infektioner. Sedan maj 2012 städas alla vårdsalar och toaletter sju dagar i veckan av städpersonal, säger Maria Gunnman, städchef på Höglandet. I september 2013 infördes sjudagarsstädning på alla tre sjukhus i länet och dessutom utökades städningen till två Maria Oscarsson ser till att handfatet och detaljer omkring rengörs, ett dagligt moment på en vårdsal. 14

15 Städerskorna Amanda Berggren och Maria Oscarsson arbetar i team på Höglandssjukhuset i Eksjö. Numera städas vårdsalar sju dagar i veckan, och toaletter som delas av flera patienter städas två gånger per dygn. Mer städning minskar infektioner Peter Iveroth Det är klokt att vi fått fokus på städningens betydelse i sjukvården Utökad städning av länets sjukhus leder till färre fall av vårdrelaterade infektioner och därmed minskade vårdkostnader. Därför beslutade Landstinget i april 2013 att årligen satsa ytterligare sex miljoner kronor på städningen. Det finns en tydlig koppling mellan städning och färre infektioner, till exempel infektioner orsakade av tarmbakterien Clostridium difficile, säger länets smittskyddsläkare Peter Iveroth. Färre vårdrelaterade infektioner är en av flera åtgärder i Landstingets plan för att minska kostnaderna i vården. Målet att minska antalet vårdrelaterade infektioner med tio procent skulle förutom minskat lidande för patienterna också spara vårddagar eller tio miljoner kronor varje år. Att vi nu har gemensamma riktlinjer för städning på alla tre sjukhus är en förutsättning för att nå det målet. Städningens betydelse Städning har stor betydelse för att minska smittspridning. Under utbrotten av bakterien Clostridum difficile på Höglandssjukhuset, av bakterien VRE på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och av vinterkräksjuka på Värnamo sjukhus, gjordes stora städinsatser. Vi kan inte hindra att vi får in olika smittor i sjukvården, men vi kan hindra att de sprids mellan patienterna. Det gäller också multiresistenta bakterier. Peter Iveroth och hygiensjuksköterskan Gunhild Rensfeldt deltog för några år sedan i en städutredning, vilken ledde till beslutet om utökad städning som innebär att alla vårdrum städas varje dag och toaletter som delas av flera patienter städas två gånger per dag. Det är klokt att vi fått större fokus på städningens betydelse i sjukvården. Vi har blivit betydligt duktigare på städning och det är glädjande att städpersonalen numera känner sig delaktiga i patientsäkerhetsarbetet på ett helt annat sätt, säger Peter Iveroth. Det pågår också en utveckling av metoder och material, bland annat för att ersätta klorin, som används för att städa bort till exempel sporer av Clostridum-bakterier. Tillsammans med städpersonalen testar vi nya medel, som är miljövänligare och inte irriterar luftvägarna, säger Peter Iveroth. 15

16 Ont i magen? Har du ont i magen och undrar vad det bero på? Eller är du orolig över att ditt barn har feber eller värk i öronen? Då är du inte ensam. Många samtal till Landstingets sjukvårdsrådgivning handlar just om ont i magen, feber, halsont, öronvärk och pollenallergi. Om dina problem inte är så akuta att du snabbt behöver söka vård, kan du först läsa om dina eller barnens besvär på webbplatsen 1177 Vårdguiden. Webbplatsen innehåller tusentals medicinska artiklar med fakta och råd, om sjukdomar, besvär, undersökningar och behandlingar. Nästan länsinvånare besöker varje månad Landstingets webbplats för sjukvårdsrådgivning 1177 Vårdguiden på webbadresen 1177.se/ Jonkopings-lan. Magsjuka, ont i magen, febriga barn, halsont, depression och pollen är några av de vanligaste sökningarna. Många besöker också temasidorna om bland annat barn, psykisk hälsa, cancer, tänder och vaccinationer inför resan. Man kan även ställa en anonym fråga och få ett personligt svar. På 1177 Vårdguiden kan man till exempel läsa att det finns många anledningar till ont i magen och att det inte alltid är lätt att hitta en tydlig orsak till besvären: Om man får ont i magen ska man först tänka efter om det finns en enkel förklaring som till exempel förstoppning eller stress. Då kan man oftast få besvären att gå över genom att exempelvis äta annorlunda, stressa mindre eller använda receptfria läkemedel. Men när ska man kontakta vården? 1177 Vårdguiden pekar ut några exempel: Om man samtidigt har andra symtom, får besvär från magen som man inte har haft tidigare, smärtan inte går över eller förvärras, om man går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten, plötsligt får mycket ont i magen, kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod eller har svart avföring. Läs mer: 1177.se/Jonkopings-lan Sök på till exempel ont i magen, feber hos barn, halsont, kräkning Klamydiatest via webben Tre nya dietister Landstinget ska anställa tre nya dietister i länet. Syftet är bidra till en mer jämlik vård i hela länet och en jämnare fördelning av dietistresurser. Dietister har en viktig roll i bland annat arbetet med levnadsvanor och folkhälsa, inom barnsjukvård, i samband med fetmakirurgi och vid behandling av kroniska sjukdomar. Alla länsbor som har fyllt 15 år kan beställa gratis klamydia och gonnorrétest via webben. Testet visar om man har klamydia eller gonorré och vart man i så fall ska vända sig för behandling. Man kan även testa sig på ungdomsmottagningen, vårdcentralen och på sjukhusens STD-mottagningar Klamydia och gonorré kan alltid botas och behandlas med antibiotika. Behandlingen är gratis. Läs mer om klamydiatest via webben och hur det går till på 1177.se, under Fakta och råd/ Undersökningar/Klamydiatest Hjälpmedel nytt tema på 1177.se Hjälpmedel är ett nytt nationellt temaområde på 1177.se. Där kan man söka produktinformation om över olika hjälpmedel och jämföra produkter från olika tillverkare. Hjälpmedlen är uppdelade i olika kategorier. Temasidorna innehåller även artiklar om hur man får hjälpmedel, utprovning, kostnader med mera. Man får också veta vart man kan vända sig i Jönköpings län om man behöver ett hjälpmedel. Texterna är framtagna av redaktörer på 1177 Vårdguiden och har granskats av sakkunniga inom hjälpmedelsområdet. 16

17 SOLA SÄKERT Kläder, hatt med brätte, solglasögon och solkräm med hög solskyddsfaktor ger ett bra skydd mot solens UV-strålar som kan orsaka hudcancer och brännskador. Tänk även på solskyddet när det är mulet och när du är i skuggan, eftersom upp till hälften av solens UV-strålning går igenom även där. Smålandsstenar får ny vårdcentral På grund av fukt- och mögelskador har Smålandsstenars vårdcentral haft provisoriska lokaler sedan I år börjar Landstinget bygga en ny vårdcentral som också ska ha plats för en familjecentral. "Den nya vårdcentralen är efterlängtad och blir ett rejält lyft för både patienter och personal", säger Lena Skaring Thorsén (FP) som ansvarar för primärvårdsfrågor i landstingets politiska ledning. Fler kan föda på Ryhov Det föds fler barn i Jönköping samtidigt som det finns för få förlossningssalar på Länssjukhuset Ryhov. Därför byggs två vårdsalar om till förlossningsrum. "Vi vill förbättra tillgängligheten till förlossningsvård. Investeringen stärker även kvaliteten och patientsäkerheten eftersom fler blivande föräldrar får tillgång till vårdsalar som är anpassade för förlossningsvård. Personalens arbetsmiljö blir också bättre", säger landstingsrådet Mia Frisk (KD). Antalet fall av hudcancer ökar i Sverige trots att riskerna med solande är väl kända. Det gäller både malignt melanom, som är den vanligaste formen av hudcancer, och skivepitelcancer som är den näst vanligaste. Landstinget, Länsstyrelsen och länets kommuner samarbetar sedan flera år tillbaka för att informera barn och vuxna om solvanor och utbildar även UV-informatörer som pratar solvanor på stränder, i parker och andra platser i länet. På 1177 Vårdguidens webbplats kan du läsa mer och se filmer om bland annat solskydd för vuxna och barn, solskador och UV-strålning. Läs mer: Bättre strålbehandling med ny teknik Hösten 2015 inviger Länssjukhuset Ryhov i Jönköping två nya strålkanoner för cancerbehandling, som ska ge kortare väntetider, bättre strålbehandling och färre patienter som skickas till andra sjukhus. "Kapaciteten för strålbehandling ökar och den nya tekniken ger möjligheter att behandla mer exakt och med färre biverkningar", säger Freddi Lewin, verksamhetschef för onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov. Strålkanonerna placeras i bunkrar som började byggas 6 maj Totalt byggs onkologiska kliniken till med kvadratmeter för att möta det ökade behovet av vård. Grön rehabilitering en hjälp tillbaka till arbetslivet Grön rehabilitering kan vara ett bra sätt för långtidssjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet. Efter en lyckad start fortsätter Landstinget med verksamheten i minst två år till. Hittills har ett 30-tal personer deltagit i grön rehabilitering på länets naturburksgymnasier. Kombinationen av samtal och övningar i kombination med bland annat trädgårdsarbete och djurskötsel har gett goda resultat. Att få komma hit var det bästa som hänt i mitt liv. Jag fick känna efter vem jag var och att jag var viktig, säger Annica Pettersson, en av deltagarna i den första rehabiliteringsgruppen. Hon har haft olika stressrelaterade besvär och varit sjukskriven under långa perioder. För att få delta i Grön rehabilitering behöver man en remiss från vårdcentralen eller företagshälsovården. Rehabiliteringen pågår två dagar i veckan under tio veckor. Läs mer om grön rehabilitering på 1177.se, under fakta och råd/behandlingar/grön rehabilitering 17

18 LANDSTINGS-TIPSET I tidningen hittar du svaren på frågorna. Mejla rätt tipsrad till eller skicka brev till Landstings-Tipset, Landstingets informationsavdelning, Box 1024, Jönköping. Första pris är ett presentkort på 600 kronor, 2 3 är presentkort på 300 kronor och 4 10 pris är presentkort. Vinnare och rätt rad publiceras i nästa LandstingsNYTT som kommer i september Ungefär hur många länsbor har vänt sig till onkogenetiska mottagningen? 1) 200 X) 140 2) 120 Ögonsjukvården är det första området inom specialiserad vård som inför vårdval. 2. Hur många kommuner omfattas av den nya regionen? 1) 13 X) 10 2) Under vilken tid på året är Rotavirus vanligast? 1) Juni juli X) februari mars 2) oktober november 4. Var studerar Madelene Korpegård till barnmorska? 1) Högskolan i Jönköping X) Linköpings Universitet 2) Högskolan i Skövde 5. Vilken sjukdom drabbade Alva Löfgrens lillebror? 1) Hjärntumör X) Hudcancer 2) Skelettcancer 6. Vad heter bakterien som städades bort från Höglandssjukhuset? 1) VRE X) Calici 2) Clostridium Difficile 7. Hur många ögonmottagningar omfattas för närvarande av vårdvalet? 1) 5 X) 6 2) 4 8. Anders Jaldenius tar ofta bussen till jobbet. Var arbetar han? 1) Destination Jönköping X) Länssjukhuset Ryhov 2) Fritid Jönköping Namn Gatuadress Postnummer och ort Telefon eller mejladress Skicka in din lösning senast 20 juni. Rätt rad i förra LandstingsTipset, nummer 1/2014 X1X 212 X1 Vinnare i förra Landstings-Tipset Första pris, presentkort på Team Sportia värt 600 kronor: Carina Johansson, Gjuterigatan 11, Värnamo. Andra tredje pris, presentkort på Team Sportia värt 300 kronor: Ebba Nilsson, N Strandgatan 72, Jönköping, Anja Folkesson, Slättgatan 48, Habo. Fjärde tionde pris, biocheck: Kenneth Carlsson, Södra Skogsvägen 11 C, Nässjö, Inga Dahlberg, Blåmesvägen 39, Jönköping, Kerstin Petersson, Långgatan 18 A, Vetlanda, Vojislav Papacikic, Ulf Sparregatan 4 B, Jönköping, Marie Fredriksson, Violbacken 16, Jönköping, Ulf Modig, Stigbergsliden 4 C, Jönköping, Sonja Simonsson, Svinhult Ängagården, Hestra. Fritt att välja i ögonsjukvården 1 april 2014 infördes vårdval i ögonsjukvården i Jönköpings län. För närvarande finns det fem ögonmottagningar att välja mellan. Ögonsjukvården är det första området inom specialiserad vård som inför vårdval. Länets invånare kan välja mellan ögonmottagningarna på Landstingets tre sjukhus och tre privata ögonmottagningar, i Värnamo respektive Jönköping. Fler privata ögonmottagningar är på väg att starta. Ögonmottagningarna erbjuder undersökningar, behandlingar och uppföljning av olika ögonsjukdomar hos vuxna från 20 år. De kan också operera grå starr och utföra ögonbottenfotografering av diabetiker. För att få remiss till en ögonmottagning vänder man sig i första hand till en optiker eller till vårdcentralen. Vårdgivaren ska informera om vilka ögonmottagningar som finns att välja på och hjälpa patienten, säger Susanne Yngvesson, utredare på Landstingets kansli. Under 2014 utreder Landstinget möjligheten att införa vårdval även inom urologi, psykiatri och hudsjukvård. Vårdval kan också bli aktuellt inom öronsjukvård. Det handlar då om delar av den öppna specialiserade vården, säger Susanne Yngvesson. Det är landstingsfullmäktige som beslutat om vårdval i den specialiserade vården. Vi har goda erfarenheter av vårdval i primärvården och nu tar Landstinget nästa steg i arbetet för ökad valfrihet och bättre tillgänglighet till vården, säger landstingsrådet Mia Frisk (KD). Vi vet att det finns flera intresserade leverantörer, och vi tror att ökade valmöjligheter kommer att förbättra för patienterna. I dagsläget är fem ögonmottagningar godkända inom vårdvalet för ögonsjukvård: Capio Medocular och A6 ögonklinik i Jönköping, Eye Clinic i Värnamo, ögonmottagningen vid Höglandssjukhuset i Eksjö, ögonmottagningen vid Länssjukhuset Ryhov och ögonmottagningen vid Värnamo sjukhus. Vårdvalet omfattar ögonsjukvård för cirka 60 miljoner kronor per år. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Mer information om vårdval inom ögonsjukvård finns på 1177.se under 1177.se/regler och rättigheter/rättigheter i vården/vårdval i Jönköpings län välja mottagning för specialiserad ögonsjukvård. 18

19 Annons Annons Fira in sommaren med oss i Spira! JÖNKÖPINGS SINFONIETTA NATIONALDAGSKONSERT Patrik Isaksson och Jönköpings Sinfonietta bjuder på popkonsert! 6 JUNI :- stud 135:- HERBERT BLOMSTEDT & GSO Celebert besök av Göteborgs Symfoniker under ledning av mästerdirigenten Herbert Blomstedt 13 JUNI :- stud 180: , JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 19

20 Samhällsinformation Anders Jaldenius i Jönköping är en av länsbor som fick chansen att testa gratis kollektivtrafik under våren Nu är han inbiten bussåkare. Anders Jaldenius i Jönköping är en av de länsbor som fått testa 30 dagars busskort. Det slutade med att han köpte årskort! Bussarna går bättre än jag trodde, säger han. Buss ett nytt alternativ för Anders Jag ser nu att det går väldigt bra att åka buss. Bussarna går bättre än vad jag trodde, säger han. Från bostaden på Vätterslund i Jönköping till arbetet som verksamhetschef på Fritid Jönköping har han tidigare rest med cykel och bil. Bilen var vissa dagar en nödvändighet för att ta sig runt i jobbet. Men när Länstrafikens Pendlarexperimentet erbjöd gratis busskort i 30 dagar, sökte han och fick ett. Jättebra erbjudande Det var ett jättebra erbjudande att man kunde prova på. Att hans arbetsplats nyligen flyttat från Tändsticksområdet till Stadsbiblioteket hade också betydelse. Jag hade garage vid Högskolan. Men det tog längre tid att gå från garaget till jobbet än att ta bussen till jobbet, förklarar han. Utanför knuten hemma går linje 101, 26 och 12. Samma linjer stannar vid hållplatsen utanför jobbet. Dörr till dörr handlar det om cirka 15 minuter. Jag brukar ta linje 12 på morgonen, då kliver jag in på jobbet Det är trevligt att åka buss. Ibland är det fullt så jag får stå, men det är ju en kort sträcka, säger Anders Jaldenius. Tidigare hade familjen två bilar. Den sämre såldes och skulle ersättas av en bättre begagnad. Men tiden gick. Snart är det ett år sedan. Vi såg att vi kanske klarar oss med en bil. Nu delar Anders och hans fru på en bil och ett busskort och cyklar ibland. Det har också blivit några resor ut i länet med busskortet. Köpte årskort Men det 30 dagar långa resekortet har inte fyllts på. Vi bestämde oss för att köpa ett årskort istället! säger han. Hur klarar du arbetsdagen utan egen bil? Vid behov kan jag boka en bil från kommunens miljöbilspool. Jag åker ofta upp till Ungdomens Hus på Rosenlund. Det går lika smidigt med buss. Numera går det också att åka buss till vår stuga vid Västersjön. Man kan säga att Anders Jaldenius har återupptäckt bussen. För kanske 25 år sedan bodde jag på Torpa och arbetade på Råslätt. Då åkte jag buss ofta. Nu har han på nytt lärt sig bussystemet och upptäckt dess fördelar. Gillar Länstrafikens app Det måste vara enkelt. Och detta är mycket bra, säger han och visar mobiltelefonen med Länstrafikens app med hållplatstider. Då ser jag direkt när bussen kommer. Egentligen har han bara en kritisk synpunkt som gäller zonindelningen. När man köper årskort måste man bestämma vilka två zoner man vill resa i. Det borde inte vara så styrt! TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Det tog längre tid att gå från garaget till jobbet än att ta bussen till jobbet Nästa nummer av LandstingsNYTT finns i din brevlåda i september 2014

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan:

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Ann Simonsson, akuten. Susanne Rydén, akuten. Camilla Karlsson, ambulansen. Lenita Petersson, ambulansen. Irene Forsberg, elevhälsan. Gunilla Ågren, elevhälsan.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Din hälsa i trygga händer

Din hälsa i trygga händer Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Barnombud Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011 Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn Nätverk ca 250 personer Länsgemensamma utbildningsinsatser

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar

Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Motion: Utveckla sjukvårdsapp till ungdomar Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2013-05-29 Protokollsutdrag

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014

Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler

Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Författare: Kajsa Althén och Fredrik Petterson Stor okunskap om hivtestning bland landets vårdcentraler Vid en rundringning till 28 vårdcentraler i tre städer i Sverige uppvisar många en stor okunnighet

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län. Blodburen smitta bland barn och ungdomar Riktlinjer för förskola och skola i Stockholms län Blodburen smitta bland barn och ungdomar Denna broschyr är framtagen augusti 2013 av Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hivinfektion,

Läs mer

Jag är mer än bara cancer.

Jag är mer än bara cancer. Jag är mer än bara cancer. Arbetsmaterial för verksamheter som vill bli bättre på att möta cancerberörda. Det här materialet riktar sig till dig som möter personer med cancer och närstående i ditt yrke.

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

Årsredovisning 2014, Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet

Årsredovisning 2014, Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 1(4) Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Årsredovisning 2014, Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014 är det fjärde och sista året i mandatperioden. Organisation och uppgifter Hälso-

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Rapport från medborgarpanel 1, om miljö

Rapport från medborgarpanel 1, om miljö Rapport 2008-11-24 Landstingets kansli Kansliavdelning Elinor Sundén Demokratihandläggare Rapport från medborgarpanel 1, om miljö Landstinget i Jönköpings län har för första gången tillfrågat en medborgarpanel

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser

Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Rätt till behandling för människor som drabbats av traumatiska händelser Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Min guide till säker vård

Min guide till säker vård Min guide till säker vård På lättläst svenska Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: E-post: Säkrare vård med din hjälp Regeringen vill att patienter ska kunna vara med och bestämma mer över

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen

Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Gäller from 2009-09-01 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Eva-Karin Stenberg och Maria Claes HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Pandemiplan Hemvårdsförvaltningen Halmstads Kommun

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Telefonrådgivning om sjuka barn

Telefonrådgivning om sjuka barn Telefonrådgivning om sjuka barn Infektioner, feber, magsmärta och huvudvärk vilka egenvårdsråd kan du ge och när ska barnet till läkare? Akut omhändertagande vid kramper vilka råd på telefon kan du ge

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Jönköpings län och länets kommuner... 2. För dig som söker asyl...3 5. Om du blir sjuk så fungerar vården...6 11. Så här kostar vården...

Jönköpings län och länets kommuner... 2. För dig som söker asyl...3 5. Om du blir sjuk så fungerar vården...6 11. Så här kostar vården... Vårdguide Jönköpings län och länets kommuner... 2 För dig som söker asyl...3 5 Om du blir sjuk så fungerar vården...6 11 Så här kostar vården...12 14 Resa till vården...15 16 Dina rättigheter i vården...17

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar?

Har du koll. på sexuellt överförbara sjukdomar? Har du koll på sexuellt överförbara sjukdomar? Broschyren ges ut av smittskyddsenheten i Landstinget i Uppsala län som information för ungdomar och vuxna. Fler broschyrer kan beställas från uppsala.smittskyddslakaren@lul.se.

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

7. Att vårda sin hälsa i Sverige

7. Att vårda sin hälsa i Sverige Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer