Sola säkert i sommar. Välstädat på sjukhusen. Vaccin skyddar barnmagar. Röster om nya REGIONEN. Anhöriga barn behöver stöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sola säkert i sommar. Välstädat på sjukhusen. Vaccin skyddar barnmagar. Röster om nya REGIONEN. Anhöriga barn behöver stöd"

Transkript

1 En tidning från Landstinget i Jönköpings län Välstädat på sjukhusen Vaccin skyddar barnmagar Röster om nya REGIONEN Anhöriga barn behöver stöd Sola säkert i sommar

2 Utredning visar risk för ärftlig cancer Funderar du på om du bär på ärftlighet för cancersjukdom? Onkogenetiska mottagningen på Länssjukhuset Ryhov kan hjälpa dig att utreda ärftlighet, vilket också innebär ett omfattande eget arbete. Jag har länge känt att det finns ärftlighet för cancer i släkten. Det kan inte vara en slump att vi är flera som har drabbats. Det finns mycket cancer på min pappas sida, säger 60-åriga Elna Rehnstedt från Gränna. Hon har tre systrar som avlidit i cancer. Två i bröstcancer och en i leukemi. Själv drabbades Elna av bröstcancer Jag har opererats och fått cytostatikabehandling under sex månader. Nu börjar jag få tillbaka konditionen igen. Begärde ärftlighetsutredning För sin egen dotters och sina systerdöttrars skull kontaktade hon onkogenetiska mottagningen på Länssjukhuset Ryhov för en ärftlighetsutredning. Det är bra att veta om man bär på en gen för bröstcancer. Då kan man kan få tätare kontroller eller behandling, säger hon. Först gjordes en kartläggning av Elnas släkt. Släktingarna måste ge sitt samtycke till att vårdpersonalen tittar i deras journaler. Det har inte varit något problem. Jag har så trevliga släktingar. Men man ska vara medveten om att man kan stöta på patrull. Det är många frågor att ta ställning till och det behövs en stor egen arbetsinsats när man gör denna kartläggning, säger Elna Rehnstedt. Specialistsjuksköterskorna Kristin Andersson och Jenny Petersson och vårdadministratör Gabriella Germundsson (i mitten) får ägna sig mycket åt journalgranskning i arbetet med att kartlägga ärftligheten för cancer i en släkt. Underlaget ska användas till en ärftlighetsutredning. Processen tar tid att genomföra. Men för mig är det väldigt bra att möjligheten finns. Totalt har omkring 140 länsbor vänt sig till onkogenetiska mottagningen sedan verksamheten startade De som vänder sig hit är ofta oroliga och behöver bli lyssnade på, säger Jenny Pettersson, specialistsjuksköterska i onkologi, som arbetar på mottagningen tillsammans med specialistsjuksköterskan Kristin Andersson och vårdadministratören Gabriella Germundsson. Efter en inledande kontakt med patienten börjar man rita upp ett släktträd. Den sökande får ett släktunderlag, där släktingars sjukdomar ska fyllas i. Därefter tar en läkare vid onkogenetiskt ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall SKRIBENTER Mikael Bergström, Mats Fäldt, Helen Ulvegard, GRAFISK FORM Katarina Sennevik, FOTO Johan W Avby, TRYCK EKTAB Eskilstuna, maj 2014 UPPLAGA exemplar DISTRIBUTION Posten , WEBBPLATS LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. LandstingsNYTT på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Anmäl dig som prenumerant på För att avbeställa skivan: mejla informations- 2 eller ring dagtid vardagar. Ange namn och bostadsort. LandstingsNYTT Nr

3 För Elna Rehnstedt i Gränna blev det viktigt att göra en ärftlighetsutredning för cancer sedan hon själv drabbades av bröstcancer i februari centrum i Linköping beslut om utredning. Det avgörande är hur många släktingar som insjuknat, i vilka cancerformer och vid vilken ålder. Leif Maria, 45 år diagnos vid 44 år Bröstcancer Gunnar Magaretha, 70 år diagnos vid 50 år Anna, 40 år proband Elsa, diagnos vid 65 år 70 år Karin, diagnos vid 61 år 65 år Äggstockscancer De flesta utreds Hittills har de flesta ansökningarna lett till utredning. Släkten kartläggs genom journalutdrag för att verifiera cancerdiagnoser. Det är den sökandes uppgift att inhämta släktingars samtycke, vilket i sig kan vara ett omfattande arbete. Därefter får den sökande besöka en läkare på mottagningen i Linköping, där Jenny Pettersson och Kristin Andersson arbetar två dagar i månaden. För en fullständig utredning krävs blodprov från en tidigare cancersjuk släkting. En begränsad analys kan dock göras på vävnadsprover. Vid analys av blodproven letar man efter skador i specifika gener som innebär en ökad risk för att insjukna i till exempel bröst- eller äggstockscancer. Resultatet styr vilken uppföljning som kan bli aktuell. Om vi upptäcker ärftlighet för till exempel bröstcancer i släktträdet, men inte hittar några skadade gener kan vi erbjuda ett kontrollprogram, till exempel regelbundna mam- Exempel Anna, på 40, delar ringer av till ett den släktträd onkogenetiska som den sökandtagningen bygger upp med tillsammans frågor kring med onkogenetiska ärftlighet i sin mot- mottagningen. (Alla namn är fingerade). släkt. Själv är hon frisk, men hennes syster Maria fick bröstcancer när hon var 44 år och mografiundersökningar. deras mamma Margaretha Hittar när hon vi skadade var 50 år. gener kan Annas det istället moster bli Karin aktuellt fick äggstockscancer och när äggstockar hon var 61 och i förebyggande dog när hon syfte, var 65, för- att operera bort bröst klarar och Kristin Annas mormor Andersson. Elsa fick bröstcancer vid 65 Upptäcker och dog vid man 70 års att ålder. en person Mottagningen har ärftlighet upprättar för tjocktarmscancer ett släktträd som presenteras kan man vid göra årliga rondgenomgång koloskopier med och ta Onkogenetiskt bort eventuella centr-poum i Linköping. Detta släktträd leder till utredning, om den sökande vill. (Alla namn är fingerade). lyper som kan vara förstadium till cancer, säger Jenny Pettersson. Utredning om bröstcancer vanligast Alla cancerformer utreds, men tjocktarms- och ändtarmscancer, hudcancer, äggstockscancer och framför allt bröstcancer är vanligast. Vissa sökande är fullt friska, andra är sjuka i cancer. Är man svårt sjuk väcker det ofta funderingar kring ärftlighet hos barnen. Intresset för ärftlighetsutredningar är stort. I många fall kan en utredning ge lugnande besked, och om man upptäcker ärftlighet kan man arbeta förebyggande för att sjukdomen inte ska bryta ut. För många känns det skönt att ha tagit tag i detta. Men det gäller också att vara rustad för att hantera det besked man får, säger Jenny Pettersson. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Läs mer om att leva med ärftlig risk för bröstcancer samt onkogenetisk utredning på webbplatsen 1177.se. Välj Jönköpings län och sök på ordet onkogenetisk. 3

4 REGION JÖNKÖPINGS LÄN 4

5 En blivande regiondirektör Den 1 januari 2015 bildas Region Jönköpings län. Agneta Jansmyr blir regiondirektör och högsta tjänsteman i den nya regionen. Framför sig ser hon ett spännande arbete som ska skapa förutsättningar för tillväxt och välfärd i hela länet. Landstinget arbetar idag med folkhälsa och sjukvård, utbildning, kultur och kollektivtrafik. I Region Jönköpings län blir ansvaret bredare när tillväxtområden som infrastruktur, arbetsmarknad, näringsliv och kompetensutveckling tillkommer. Det är områden som Landstinget och kommunerna idag arbetar med genom Regionförbundet. Det blir ett väldigt intressant arbete med många samarbetspartners i länet, säger landstingsdirektör Agneta Jansmyr. Den nya regionen blir en kraftfull aktör inom välfärd och tillväxt och det handlar fortfarande om att skapa ett bra liv i en attraktiv region för invånarna. Göra bra saker tillsammans Att göra bra saker tillsammans är hela syftet med regionbildningen. Att regionen och kommunerna samarbetar och använder skattepengarna på bästa sätt är viktigt för länsinvånarna, menar Agneta Jansmyr. Att regionen också kan tala med en gemensam röst för att utveckla till exempel infrastruktur, kultur och kollektivtrafik är ytterligare en styrka. En bra kollektivtrafik betyder också mycket för klimatet och miljön, och det är områden vi behöver arbeta med tillsammans. Med ett drygt halvår kvar till regionstarten finns det många små och stora frågor att lösa. Det behövs också informationsinsatser för att sprida kunskap om regionbildningen. Jag skulle önska att alla invånare får en bild av de olika delarna i regionens arbete och att våra medarbetare får ökad kunskap om andra delar än sin egen i vår stora och viktiga verksamhet. Regionens arbete ska ske i en ny politisk organisation med regionfullmäktige, regionstyrelse, tre nämnder och ett kommunalt forum, för en nära samverkan mellan kommuner och region. Allt hänger ihop. Jag ser stora möjligheter framöver att vidareutveckla samspelet mellan hälso- och sjukvård och regional utveckling. Innovation och nyföretagande är några exempel. Agneta Jansmyr ser även samarbetet med Högskolan, länets 13 kommuner och länsstyrelsen som en nyckel till framgång. Varje månad träffar hon kommunchefer, länsrådet och rektorn på Högskolan, ett samarbete som utvecklas mycket bra. Regionen har många styrkor Jönköpings län är en region med många styrkor. En av dem är det geografiska läget med närhet till storstäderna, ett läge som ger stora möjligheter till tillväxt liksom entreprenöranda. En annan styrka är en väl fungerande hälso- och sjukvård. Tillsammans med ett bra kulturutbud liksom kollektivtrafik och utbildning som människor efterfrågar, skapar den trygghet och attraktivitet. Regionens naturvärden är också en stor tillgång som Agneta Jansmyr lyfter fram. Store Mosse, nationalparken med vildmarkskänsla, är en favorit som dessutom finns nära hennes hem i Värnamo. Där kan man ge sig ut på vidder, vilket ger lite fjällkänsla. Att promenera utmed Vätterstranden och Rosenlunds bankar, några stenkast från arbetsplatsen, är en annan favorit, liksom trästaden i Eksjö. Jag ser ändå människorna som lever, arbetar och studerar här i regionen som det allra viktigaste. Det är vi tillsammans som formar framtiden här. Den nya organisationen Region Jönköpings län ska vara med och skapa förutsättningarna. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Läs mer om varför och hur vi bildar region den 1 januari 2015 på lj.se/region2015 5

6 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ett bredare och tydligare ansvar för regionens utveckling och tillväxt. Regionbildningen handlar också om människorna som lever och arbetar i regionen, det vill säga i Jönköpings län. Du möter tre av dem här. Det är de och vi som tillsammans formar framtiden. Organisationen Region Jönköpings län skapar förutsättningarna. TEXTER: HELEN ULVEGARD FOTO: JOHAN W AVBY Tre röster om regionbildningen "Delaktighet är en förutsättning för att vi ska lyckas" Jan Sundman kommundirektör i Nässjö kommun Det är viktigt att det blir en öppen region som bjuder in till dialog och samverkan. Orden är Jan Sundmans. Han är kommundirektör i Nässjö kommun, och en av tre kommunchefer som arbetar nära den politiska ledningen i regionbildningsarbetet. Han tycker att det är en spännande resa som har påbörjats i Jönköpings län, och ett nödvändigt steg för att en gång för alla knyta ihop länet och se det som en helhet när det bland annat gäller infrastruktur, kollektivtrafik, arbetsmarknad och näringslivsutveckling. Det är också viktigt att vi har en stark regional organisation som företräder regionen när det exempelvis gäller att få hit statliga infrastruktursatsningar och i olika samarbeten med våra grannlän och grannregioner. Som en av representanterna för länets tretton kommuner lyfter Jan Sundman fram kommunernas intressen i arbetet med att bilda region. Regional tillväxtpolitik handlar om att flytta ner statliga beslut till den regionala nivån, inte att lyfta upp kommunala. Men det är kommunerna och invånarna som är regionen, och som i första hand påverkas och omfattas av de regionalpolitiska besluten. Därför Jan Sundman lyfter fram kommunernas intressen i regionen. är deras inflytande och delaktighet avgörande för att vi ska lyckas, menar Jan Sundman. Hur detta rent konkret ska gå till, är en av de frågor kommunerna och Landstinget nu diskuterar tillsammans. I den nya organisationen ska det finnas ett så kallat kommunalt forum för dialog och samverkan mellan kommunerna och den nya regionens politiska ledning. Jag tycker det är ett bra initiativ, men det blir också en utmaning att få det att fungera i praktiken, att hitta rätt nivå. Hittills har dock samarbetet fungerat mycket bra, och jag är övertygad om att det kommer att fortsätta göra så också framöver. 6

7 "Högskolan vill gärna vara med och bidra" Anita Hansbo rektor för Högskolan i Jönköping Anita Hansbo är rektor för Högskolan i Jönköpings län. Högskolan är länets utbildningsnav och en motor för regionens tillväxt och utveckling. Med en uttalad internationell profil attraherar Högskolan inte bara människor från regionen och Sverige, utan från hela världen. Anita Hansbo tycker det är bra att vi nu bildar region med Jönköpings län som utgångspunkt och avvaktar med en större regionbildning. Hon tycker det är nödvändigt att vi först kraftsamlar inom länet och är tydliga med vad vi vill prioritera. Ett tydligt ledarskap och politisk kraft att våga och klara av att prioritera de viktigaste frågorna är en förutsättning för att den nya regionen ska bli framgångsrik. Vi kan inte prioritera allt. Det är samarbete och samverkan som gäller, säger Anita Hansbo. Befolkningen måste växa. Då kan vi inte sitta här och vara avundsjuka på varandra, utan det är samarbete och samverkan som gäller. När till exempel Jönköping och Värnamo växer, är det positivt för hela regionen. Även Högskolan har mycket att vinna på regionbildningen, menar Anita Hansbo. Vi vill gärna fortsätta att vara med och bidra. Nu får vi en kraftfull aktör att driva regionala utvecklingsfrågor tillsammans med, dels riktat mot näringslivet, dels mot offentliga aktörer. Och på sikt får vi större möjligheter att hämta hem mer resurser till regionen i form av ökade nationella forskningsanslag och EU-pengar, liksom fler utbildningsplatser. "Jag tror på kraftsamling, på tydligt regionalt ledarskap Frida Boklund regionchef för Företagarna Frida Boklund är otålig. Hon tycker att det går för långsamt, att det är för tyst kring regionbildningen: Det är bra för länet och bra för näringslivet att vi bildar region. Men vi vill vara med och bidra redan nu! Frida Boklund menar att näringslivets delaktighet och engagemang i regionbildningen är viktig: Vi måste tillsammans hitta nya tillväxtmöjligheter och lösningar. Hur behåller vi företagen och utvecklar nya? Hur hittar vi arbetskraften? Hur ser planerna för infrastruktur ut? Var ska vi bygga bostäder? Frida Boklund tycker det är bra att länet nu Näringslivet måste vara delaktigt i regionen, säger Frida Boklund. har satt ner foten och bildar region. Hon tror på kraftsamling och ett tydligt regionalt ledarskap. Vi rör oss framåt redan idag, men vi måste våga tänka ännu mer långsiktigt. Ta nya grepp och våga chansa, är hennes medskick till regionens politiker. Och hon tycker att det ska bli intressant att hitta nya samverkans- former mellan näringslivet och sjukvården. Vi måste också bli bättre på att hämta hem EU-pengar i den nya regionen, säger Frida Boklund. Jag menar inte att vi ska leva i bidragsvärlden, men jämför jag med våra grannregioner är det intressant att vi inte är med och tar hem en större del av kakan. 7

8 Rotavirus kan ge magsjuka som är plågsam för både barn och föräldrar. Vaccinet ger skydd tills barnet är i treårsåldern. Barnmagar får beskydd Rotavirus är den vanligaste orsaken till att små barn blir magsjuka och kan ge svåra besvär. 1 juli börjar Landstinget erbjuda gratis vaccinationer mot rotavirus till alla barn när de är sex veckor. Skyddet räcker till treårsåldern. Rotavirus förekommer i hela världen och är ett av flera virus som orsakar maginfluensa. I första hand drabbas små barn upp till tre år. Magsjuka som orsakas av rotavirus börjar ofta med kräkningar som går över i vattnig diarré. Feber är också vanligt. Viruset är väldigt smittsamt och sprider sig lätt inom familjen eller på en förskola. OM VACCINET Sjukdomen är plågsam för både barnen och deras föräldrar. Även om föräldrarna gör vad de kan för att få i barnen vätska kan barnen bli uttorkade på grund av att de har så mycket diarréer. Då behöver de komma till sjukhus för att få vätska i dropp eller via en sond till magsäcken, säger Maria Ekelund, överläkare på barn-och ungdomsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov. Rotavirusinfektioner är vanligast under februari mars, samma period som RS-virus och influensa också är vanliga. Vi vårdar omkring 180 små barn med magsjuka varje år och de flesta av dessa har rotavirusinfektion, säger Maria Ekelund Vaccinet som ges mot rotavirus heter Rotarix. Det innehåller försvagade virus som ger barnet en lindrig infektion, som oftast inte märks. Vaccinet skyddar mot diarré och kräkningar som orsakas av de vanligaste typerna av rotavirus. Ger bra skydd Stockholms läns landsting har redan infört vaccination mot rotavirus och från och med 1 juli 2014 erbjuder även Landstinget i Jönköpings län ett kostnadsfritt skydd till alla barn. Vaccinet heter Rotarix och ges i två omgångar, vid sex respektive tio veckors ålder. Vaccinet ges av en sjuksköterska i barnhälsovården. Det behövs inget stick, vaccinet är flytande och sprutas i barnets mun. Barn som vaccineras får ett gott skydd mot rotavirusinfektion, som räcker tills barnet är i treårsåldern. Framförallt minskar vaccinet risken för att små barn blir svårt sjuka, säger länets barnhälsoöverläkare Carin Oldin. Svåra biverkningar extremt ovanliga De vanligaste biverkningarna av vaccinet är lättare diarré, kräkningar och feber, vilket drabbar omkring ett av 100 barn. Magsmärtor, gaser och hudutslag kan också förekomma. Det finns också en allvarlig biverkning som är extremt ovanlig: Det är så kallad tarmvagination, vilket innebär att det blir stopp i tarmen. Då kan barnet skrika intensivt, må illa och kräkas, verka trött, blekt och medtaget. Om det händer ska man alltid vända sig till akutmottagningen för vård, säger Carin Oldin. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY Carin Oldin Barn som vaccineras får ett gott skydd mot rotavirusinfektion, som räcker tills barnet är i treårsåldern Rotarix har använts i Europa sedan Sammanlagt har ett fyrtiotal länder i världen infört allmän vaccination mot rotavirus, däribland Finland, Belgien, Polen och Storbritannien, samt flera sydamerikanska och afrikanska länder.

9 Praktisk erfarenhet stärker studenter Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal är ibland handledare för studenter. Syftet är att studenterna ska få praktisk erfarenhet inför det kommande yrkeslivet. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, ingår i utbildningen inom de flesta vårdyrken och är en möjlighet för studenterna att omsätta teori till praktik. Man får se det man läst om och förstår det då på ett helt annat sätt. Det kan till exempel handla om kontroller efter en förlossning och hur kvinnan mår då, säger Lovisa Lingetun, barnmorskestudent från Linköping. Under våren 2014 har hon verksamhetsförlagd utbildning på kvinnokliniken vid Länssjukhuset Ryhov tillsammans med bland andra barnmorskestudenten Madelene Korpegård från Högskolan i Skövde och läkarstudenterna Karin Wibring och Dalia Merkland från Linköpings Universitet. Praktiken ger en känsla Man kan läsa sig till hur man ska känna på ett barns huvud och man kan föreställa sig det, men att göra det i praktiken ger en känsla. Träning ger färdighet. Barnmorskeyrket handlar mycket om hantverk, säger Madelene Korpegård. Praktisk erfarenhet är viktigt, för då sätter sig kunskapen. VFU är grundläggande för att man ska göra ett bra jobb som färdig läkare, säger Karin Wibring och Dalia Merkland. Verksamhetsförlagd utbildning bygger på att vårdpersonal fungerar som handledare för studenter och att patienter låter studenter vara med vid undersökningar. Klartecken från patienten Min handledare brukar berätta för patienterna att jag som student är med. I de allra flesta fall är det helt ok. Vad bra, för du måste ju lära dig, är en vanlig kommentar, säger Madelene Korpegård. Karin Wibring och Dalia Merkland konstaterar att såväl handledare som patienter ofta ser studenternas medverkan som en Barnmorskestudenten Madelene Korpegård (till höger) undersöker en patient på kvinnokliniken, Länssjukhuset Ryhov, med barnmorskan Ulrica Melin som handledare. självklarhet eftersom de är en del i sjukvårdssystemet. Patienterna förstår att vi behöver vara med för att bli duktiga, säger Dalia Merkland. Praktisk erfarenhet är viktigt, för då sätter sig kunskapen Madelene Korpegård har också mött patienter som hon trott skulle tacka nej till studentmedverkan, men som i stället förklarat att de uppskattar det och tyckt att det var lättare att ställa frågor till studenten. Träning i bemötande Verksamhetsförlagd utbildning ger också bra träning i att bemöta patienter Jag har tre olika handledare, som gör på lite olika sätt. Då måste jag bestämma mig för på vilket sätt jag vill arbeta, säger Madelene Korpegård. Det finns många sätt som är bra. Man behöver hitta sin egen stil och har man flera handledare kan man plocka lite från olika stilar, säger Karin Wibring. Som patient har man alltid rätt att säga nej till att studenter medverkar vid ett vårdbesök, oavsett skäl. Det kan till exempel handla om att kvinnlig patient inte vill ha manliga studenter med i vissa situationer. Studenter en viktig del Alla medarbetare på kvinnokliniken är informerade om studenternas scheman. Patienterna får tydlig information om varför det är viktigt att de är med. I samband med föräldrautbildningar informerar vi om att vi har studenter på förlossningen och att vi ser det som en tillgång. eftersom kvinnor och närstående får mer närvaro av oss alla, säger Carin Boij, klinisk docent på kvinnokliniken, Länssjukhuset Ryhov. Vi berättar också hur viktiga studenterna är för vår framtid och hur utvecklande det är för oss att vara en utbildningsklinik. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY 9

10 BARN SOM ANHÖRIGA När Alva Löfgrens lillebror blev svårt sjuk kände hon sig bortglömd både av sin mamma och av sjukvården. Idag mår familjen bra igen och Alva brinner för att barn som är anhöriga ska få uppmärksamhet. Nu kan Alva prata ut Amanda Löfgren, Alvas mamma. Man kanske tänker att man inte vill röra upp känslor eller skapa oro, men det är tvärtom bra att ta upp den här typen av frågor Alva Löfgrens lillebror Jack var ett år gammal när han drabbades av hjärntumör. Beskedet kom plötsligt och vände upp och ner på tillvaron för hela familjen. Efter akut operation väntade tuffa cellgiftsbehandlingar och ytterligare operationer på Universitetssjukhuset i Linköping. För mamma Amanda hamnade allt fokus på Jack. Alva bodde hos mormor och morfar i Huskvarna och fick hälsa på Jack ibland, men kände sig ofta ensam med tankar och känslor om Jack och upplevde att hennes mamma inte alls såg henne. När Alva vid samma tid började i förskoleklass ville inte läraren att hon skulle prata om sin brors sjukdom eftersom det kunde skrämma de andra barnen. Mormor var som min mamma under den här tiden och var den som fick försöka svara på alla frågor jag hade. Men hon kunde ju inte svara på allt, säger Alva, som idag är 11 år. Jag tänkte mycket på varför Jack var sjuk och var orolig för honom, samtidigt som jag kunde känna mig arg över att han fick all uppmärksamhet. Fick prata ut Vändpunkten kom långt senare, när Alva fick möjlighet att träffa andra barn med sjuka syskon på Ågrenska i Göteborg, som är ett centrum för barn med sällsynta diagnoser och funktionshinder. Där finns även vuxna som är utbildade i att stötta syskon till svårt sjuka barn. Äntligen kunde jag prata rakt ut, skratta, gråta och vara helt ärlig med mina upplevelser. Innan dess hade jag känt mig ensammast i världen, säger Alva. Vi delade tankar som vi inte vågat berätta om för någon, att vi kunde önska att det var vi som var sjuka i stället, och känna att det vore bättre om vårt syskon dog så att vi fick tillbaka våra föräldrar, fast vi egentligen bara ville att syskonen skulle bli friska. Alva har fortsatt att bearbeta erfarenheterna även på egen hand. Hon skriver ofta om barn som är sjuka och har det svårt, eller har sjuka föräldrar och syskon. Jag har väldigt lätt att tänka mig i andras situation genom det jag har upplevt själv. I takt med att Jack mådde bättre insåg Amanda mer och mer hur påverkad Alva var av allt som hade hänt. När Jack var sjuk gick all min kraft och energi till honom, vilket påverkade min och Alvas relation. Vi har fått lära känna varandra igen, och nu är vi närmare än någonsin. Vi pratar mycket om livet och om hur barn har det och brinner verkligen för att barn som är anhöriga ska få uppmärksamhet. Jack är färdigbehandlad men besöker fortfarande sjukvården med jämna mellanrum. Alva brukar följa med till ortopeden och sjukgymnasten och stöttar så mycket hon kan. I efterhand har hon fått prata med en sjuksköterska som ofta tog hand om Jack när han var på sjukhus. Hon förklarade vad Jack varit med om och lärde mig mycket om olika slangar och instrument som används. Nu tycker jag att det är lättare att vara på sjukhus, jag känner mig trygg även om det kan vara lite läskigt. Viktigt att barn får svara själva Amanda önskar att Alva hade fått det stödet från vården även under tiden som Jack var sjuk. Oftast frågade vårdpersonalen henne om hur Alva mådde. Men föräldrar kanske inte alltid förstår hur dåligt barn mår eftersom de är så fokuserade på sin egen eller någon annans sjukdom. Jag tror det är viktigt man själva får svara på frågor om hur man mår, då förstår man också att det är okej att prata om det, säger Alva. Amanda tror samtidigt att sjukvården och skolan har insett vikten av att uppmärksamma barn som är anhöriga och ta dem på allvar. Hon rekommenderar personalen att ställa raka frågor och ge raka svar direkt till barnen för att de ska känna sig sedda. Man kanske tänker att man inte vill röra upp känslor eller skapa oro, men det är tvärtom bra att ta upp den här typen av frågor. Anhöriga barn som upplever att ingen bryr sig om dem eller pratar med dem kan ha det lika jobbigt som dem som är sjuka. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY 10

11 Jag har väldigt lätt att tänka mig in i andras situationer genom det jag har upplevt själv, säger Alva Löfgren, vars lillebror drabbades av hjärntumör. 11

12 BARN SOM ANHÖRIGA Viktigt stötta barn och unga Barn och unga får det ofta svårt när en förälder blir sjuk, avlider plötsligt eller missbrukar. Landstinget i Jönköpings län arbetar sedan länge med att utveckla och förbättra stöd och hjälp till barn som är anhöriga. Det finns en bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen som säger att hälsooch sjukvården ska ta särskild hänsyn till barns behov av information, råd och stöd när en förälder eller en annan vuxen som barnet bor tillsammans med har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller har missbruksproblem. Det gäller även om en förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Stor påverkan på hälsan Landstinget i Jönköpings län har ett långvarigt samarbete med länets kommuner och organisationer för att uppmärksamma barn som är anhöriga. Man deltar också i ett nationellt projekt tillsammans med tre andra län och tar fram gemensamma arbetssätt för att ge stöd och hjälp till föräldrar och barn. Ett långsiktigt mål är att minska den psykiska ohälsan bland barn som är anhöriga. Linda Frank är projektledare för Landstingets del i det nationella projektet. Hon har arbetat länge med folkhälsofrågor och säger att området har en enorm betydelse för barns hälsa, både nu och i framtiden. Många som är vuxna idag kan berätta om hur det påverkat dem att ha haft en förälder som var sjuk, missbrukade eller tog sitt liv. Händelser som ligger år tillbaka i tiden beskrivs som om det vore igår. Tar lätt på sig skuld Inom Landstinget finns omkring 250 barnombud vars uppgift är att uppmärksamma barns behov i svåra situationer. Vårdpersonal kan göra mycket för barnen och hjälpa dem att inte ta på sig skuld för det som händer med deras förälder säger Linda Frank. Man kan inte skydda barn genom att undvika att tala om svåra saker. Alla barn behöver hjälp att förstå situationen de lever i utifrån sina egna förutsättningar. Sjukdomar, dödsfall och missbruk kan vända upp och ner på tillvaron för hela familjen. Även små barn känner på sig när mamma eller pappa inte mår bra. Får barn inte svar på sina frågor eller hjälp att förstå vad som händer omkring dem leder det lätt till missförstånd, där de i fantasin konstruerat sina egna förklaringar. Tillsammans med trygga vuxna kan barn bearbeta svåra händelser. Några exempel på hur barn som är anhöriga uppmärksammas i Jönköpings län: Onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov har ett speciellt rum för barn med sjuka anhöriga. Tanken är att barnen ska känna sig välkomna till vårdavdelningen och att det ska kännas lättare att komma dit om man kan leka och sysselsätta sig en stund. Ett stort antal kuratorer inom Landstinget och länets kommuner har utbildats i att möta barn i sorg och se deras behov. Regionförbundet har tillsammans med en grupp barn tagit fram en bok om hur det är att bo på familjehem. Boken vänder sig till barn som Linda Frank Barn behöver få prata med trygga vuxna för att bearbeta svåra händelser NATIONELL KONFERENS av olika anledningar inte kan bo med sina föräldrar Många medarbetare inom Räddningstjänsten har utbildats i att ge stöd till barn när en förälder råkat ut för en olycka. Frälsningsarméns familjecenter Vår sol hjälper barn vars föräldrar blivit sjuka eller dött och barn som har det svårt på andra sätt. Vårsol har enskilda samtal och gruppaktiviteter med andra barn. Svenska Kyrkan deltar också i arbetet och vänder sig särskilt till föräldrar. Landstinget har tagit fram teaterföreställningen Vi som blev kvar om hur det är att orka leva vidare när någon i ens närhet har tagit sitt liv. Se LandstingsNYTT Landstinget och IKEA har samarbetat för att dela ut gosedjur till anhöriga barn TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY Läs mer om arbetet kring barn som är anhöriga på Landstingets webbplats och Nationellt kompetenscentrum anhörigas webbplats: I oktober 2014 arrangerar Landstinget, tillsammans med bland andra Socialstyrelsen och Nationellt kompetenscentrum anhöriga, en nationell konferens på Spira i Jönköping på temat Barn som anhöriga. Syftet är sprida kunskap och inspiration för att ytterligare förbättra stödet till barn och unga. 12 LandstingsNYTT Nr

13 Hjälp och stöd i Jönköpings län Barn under 6 år Om man som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kontaktar man barnhälsovård/familjecentral för att få hjälp och stöd. Ibland kan det finnas problem i barnets vardag, på förskolan. Då bör man också kontakta barnomsorg. Stöd från föreningar och organisationer Det finns många verksamheter i länet som ger stöd till barn och unga. Exempelvis finns Buster Barn och ungdomsstöd inom psykosvården i Jönköping. Junepol i Jönköping och Galaxen i Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd och Skillingaryd hjälper barn och unga med alkohol- och drogproblem. Telefonjourer, patient och närståendeföreningar och stödorganisationer Det finns många telefonjourer man kan ringa för att få hjälp och stöd. Några exempel: BRIS Barnens rätt i samhället. Telefon: , måndag fredag, kl 15 21, samt lördag söndag, kl BO Barnombudsmannen. Telefon , måndag fredag, kl Jourhavande kompis. Telefon , måndag fredag, kl 18 22, samt lördag söndag, kl Hjälplinjen. Telefon , alla dagar kl Det finns också patient- och närståendeföreningar man kan kontakta. På 1177 Vårdguidens webbplats finns en lista över föreningar, under Tema Psykisk hälsa/söka vård och stöd/kontakt med andra Kommunens socialtjänst Barn, ungdomar, familjer, äldre och personer med funktionsnedsättning kan vända sig till kommunens socialtjänst för att få hjälp och stöd. Man ska också vända sig hit om det till exempel finns misstankar om att ett barn far illa eller om det finns problem med alkohol och droger. Barn och unga mellan 6 och 18 år Är barnet äldre kontaktar man elevhälsan eller vårdcentralen. Man kan också kontakta en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP. Om det finns problem i barnets vardag, i skola eller fritidshem bör man också ta kontakt med skola/ barnomsorg. Bor man i Habo, Jönköping eller Mullsjö kommun kan man också kontakta barn- och ungdomshälsan. Det behövs ingen remiss. Är man ung kan man själv vända sig till elevhälsan ungdomsmottagningen vårdcentralen barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP Unga vuxna över 18 år Är man över 18 år kontaktar man ungdomsmottagningen vårdcentralen psykiatrisk mottagning för vuxna. UMO ungdomsmottagning på nätet UMO är en nationell ungdomsmottagning på nätet för ungdomar mellan 13 och 25 år. Här kan man läsa mer om olika orsaker till att man mår dåligt och vad man kan göra Man kan alltid ringa telefonnumret 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt. Erfarna sjuksköterskor ger medicinska råd och hänvisar rätt i vården. Mer information om hjälp och stöd till barn och unga finns på 1177 Vårdguiden, under Tema barn och föräldrar/ Hjälp och stöd i Jönköpings län 13

14 Välstädade sjukhus är nödvändigt för både trivseln och patientsäkerheten. Landstinget satsar därför extra resurser på städning. Håller sjukhusen rena Maria Gunnman Länets tre sjukhus hamnade bland de femton främsta när drygt 40 sjukhus jämfördes 2012 Maria Oscarsson och Amanda Berggren, städare på Höglandssjukhuset i Eksjö, får ofta höra uppskattande kommentarer från patienter: Vi är alltid välkomna. Det händer att patienter säger att vi gör ett jättebra jobb, säger Maria. Det tycker även de själva och deras kollegor. Städpersonalen arbetar alltid två och två för att kunna hjälpas åt. Bra att vara två Det är skönt att variera sig. När man har toalettstädning får man böja sig en del. Dessutom kanske den ena ser om den andra missat något, säger Amanda Berggren. De visar hur städningen går till i en vanlig vårdsal på strokeenheten. Varje dag torkar vi golvet, rengör handfat och dörrhandtag, byter soppåse, fyller på papper och tvål och städar toaletten, förklarar Amanda och visar hur ytorna rengörs med mikrofiberduk, preparerad med rengöringsmedel. En gång i veckan dammas inredning och fria ytor. Rum där patienter med smittsamma bakterier och infektioner vårdas städas alltid sist för att minska risken för spridning. Vårdpersonalen har också ett dagligt ansvar för att sängar, sängbord och sängpaneler städas. gånger per dag av de toaletter som flera patienter delar på. Städning sju dagar i veckan är att öka kvaliteten och patientsäkerheten. För att kunna genomföra detta gjordes flera nyanställningar. Städningen av landets sjukhus har uppmärksammats på olika sätt de senaste åren, inte minst sedan läkaren Björn Bragée kritiserade städningen på ett sjukhus i Stockholm där han själv var patient. Socialstyrelsen har också granskat städningen på bland annat länets sjukhus vid flera tillfällen. Gör kontroller regelbundet För några år sedan utredde Landstinget behovet av städning, vilket har lett till ökade resurser och gemensamma riktlinjer för städning i hela länet. I dag har vi en bra städning av vårdlokalerna. Det är rent där patienterna vistas och medvetenheten om städningens betydelse har ökat de senaste åren, säger Maria Gunnman. Städningens kvalitet kontrolleras regelbundet. Överlag ser det väldigt bra ut. Men kontrollerna är ett bra verktyg även för städpersonalen, och visar vad som behöver förbättras. Ibland är det svårt att se vissa saker, säger teamledare Catharina Karlsson. Håller hög klass Att sjukhusstädningen idag håller en hög klass visar sig på flera sätt. Landstinget i Jönköpings län brukar få bra resultat i nationella jämförelser. Länets tre sjukhus hamnade bland de 15 främsta när drygt 40 sjukhus jämfördes 2012, säger Maria Gunnman. Dessutom fick Höglandssjukhuset ta emot Svenska Hygienpriset 2013 för sitt arbete med att städa bort Clostridum. Det visar vad man kan åstadkomma genom brett samarbete för att få ett rent sjukhus. Det lyckades vi med genom att jobba så bra tillsammans på sjukhuset, säger Maria Gunnman. TEXTER: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Städade bort bakterier 2012 gjorde Höglandssjukhuset en stor och framgångsrik städinsats för att få bort tarmbakterien Clostridum difficile, som ger svåra infektioner. Sedan maj 2012 städas alla vårdsalar och toaletter sju dagar i veckan av städpersonal, säger Maria Gunnman, städchef på Höglandet. I september 2013 infördes sjudagarsstädning på alla tre sjukhus i länet och dessutom utökades städningen till två Maria Oscarsson ser till att handfatet och detaljer omkring rengörs, ett dagligt moment på en vårdsal. 14

15 Städerskorna Amanda Berggren och Maria Oscarsson arbetar i team på Höglandssjukhuset i Eksjö. Numera städas vårdsalar sju dagar i veckan, och toaletter som delas av flera patienter städas två gånger per dygn. Mer städning minskar infektioner Peter Iveroth Det är klokt att vi fått fokus på städningens betydelse i sjukvården Utökad städning av länets sjukhus leder till färre fall av vårdrelaterade infektioner och därmed minskade vårdkostnader. Därför beslutade Landstinget i april 2013 att årligen satsa ytterligare sex miljoner kronor på städningen. Det finns en tydlig koppling mellan städning och färre infektioner, till exempel infektioner orsakade av tarmbakterien Clostridium difficile, säger länets smittskyddsläkare Peter Iveroth. Färre vårdrelaterade infektioner är en av flera åtgärder i Landstingets plan för att minska kostnaderna i vården. Målet att minska antalet vårdrelaterade infektioner med tio procent skulle förutom minskat lidande för patienterna också spara vårddagar eller tio miljoner kronor varje år. Att vi nu har gemensamma riktlinjer för städning på alla tre sjukhus är en förutsättning för att nå det målet. Städningens betydelse Städning har stor betydelse för att minska smittspridning. Under utbrotten av bakterien Clostridum difficile på Höglandssjukhuset, av bakterien VRE på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och av vinterkräksjuka på Värnamo sjukhus, gjordes stora städinsatser. Vi kan inte hindra att vi får in olika smittor i sjukvården, men vi kan hindra att de sprids mellan patienterna. Det gäller också multiresistenta bakterier. Peter Iveroth och hygiensjuksköterskan Gunhild Rensfeldt deltog för några år sedan i en städutredning, vilken ledde till beslutet om utökad städning som innebär att alla vårdrum städas varje dag och toaletter som delas av flera patienter städas två gånger per dag. Det är klokt att vi fått större fokus på städningens betydelse i sjukvården. Vi har blivit betydligt duktigare på städning och det är glädjande att städpersonalen numera känner sig delaktiga i patientsäkerhetsarbetet på ett helt annat sätt, säger Peter Iveroth. Det pågår också en utveckling av metoder och material, bland annat för att ersätta klorin, som används för att städa bort till exempel sporer av Clostridum-bakterier. Tillsammans med städpersonalen testar vi nya medel, som är miljövänligare och inte irriterar luftvägarna, säger Peter Iveroth. 15

16 Ont i magen? Har du ont i magen och undrar vad det bero på? Eller är du orolig över att ditt barn har feber eller värk i öronen? Då är du inte ensam. Många samtal till Landstingets sjukvårdsrådgivning handlar just om ont i magen, feber, halsont, öronvärk och pollenallergi. Om dina problem inte är så akuta att du snabbt behöver söka vård, kan du först läsa om dina eller barnens besvär på webbplatsen 1177 Vårdguiden. Webbplatsen innehåller tusentals medicinska artiklar med fakta och råd, om sjukdomar, besvär, undersökningar och behandlingar. Nästan länsinvånare besöker varje månad Landstingets webbplats för sjukvårdsrådgivning 1177 Vårdguiden på webbadresen 1177.se/ Jonkopings-lan. Magsjuka, ont i magen, febriga barn, halsont, depression och pollen är några av de vanligaste sökningarna. Många besöker också temasidorna om bland annat barn, psykisk hälsa, cancer, tänder och vaccinationer inför resan. Man kan även ställa en anonym fråga och få ett personligt svar. På 1177 Vårdguiden kan man till exempel läsa att det finns många anledningar till ont i magen och att det inte alltid är lätt att hitta en tydlig orsak till besvären: Om man får ont i magen ska man först tänka efter om det finns en enkel förklaring som till exempel förstoppning eller stress. Då kan man oftast få besvären att gå över genom att exempelvis äta annorlunda, stressa mindre eller använda receptfria läkemedel. Men när ska man kontakta vården? 1177 Vårdguiden pekar ut några exempel: Om man samtidigt har andra symtom, får besvär från magen som man inte har haft tidigare, smärtan inte går över eller förvärras, om man går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten, plötsligt får mycket ont i magen, kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod eller har svart avföring. Läs mer: 1177.se/Jonkopings-lan Sök på till exempel ont i magen, feber hos barn, halsont, kräkning Klamydiatest via webben Tre nya dietister Landstinget ska anställa tre nya dietister i länet. Syftet är bidra till en mer jämlik vård i hela länet och en jämnare fördelning av dietistresurser. Dietister har en viktig roll i bland annat arbetet med levnadsvanor och folkhälsa, inom barnsjukvård, i samband med fetmakirurgi och vid behandling av kroniska sjukdomar. Alla länsbor som har fyllt 15 år kan beställa gratis klamydia och gonnorrétest via webben. Testet visar om man har klamydia eller gonorré och vart man i så fall ska vända sig för behandling. Man kan även testa sig på ungdomsmottagningen, vårdcentralen och på sjukhusens STD-mottagningar Klamydia och gonorré kan alltid botas och behandlas med antibiotika. Behandlingen är gratis. Läs mer om klamydiatest via webben och hur det går till på 1177.se, under Fakta och råd/ Undersökningar/Klamydiatest Hjälpmedel nytt tema på 1177.se Hjälpmedel är ett nytt nationellt temaområde på 1177.se. Där kan man söka produktinformation om över olika hjälpmedel och jämföra produkter från olika tillverkare. Hjälpmedlen är uppdelade i olika kategorier. Temasidorna innehåller även artiklar om hur man får hjälpmedel, utprovning, kostnader med mera. Man får också veta vart man kan vända sig i Jönköpings län om man behöver ett hjälpmedel. Texterna är framtagna av redaktörer på 1177 Vårdguiden och har granskats av sakkunniga inom hjälpmedelsområdet. 16

17 SOLA SÄKERT Kläder, hatt med brätte, solglasögon och solkräm med hög solskyddsfaktor ger ett bra skydd mot solens UV-strålar som kan orsaka hudcancer och brännskador. Tänk även på solskyddet när det är mulet och när du är i skuggan, eftersom upp till hälften av solens UV-strålning går igenom även där. Smålandsstenar får ny vårdcentral På grund av fukt- och mögelskador har Smålandsstenars vårdcentral haft provisoriska lokaler sedan I år börjar Landstinget bygga en ny vårdcentral som också ska ha plats för en familjecentral. "Den nya vårdcentralen är efterlängtad och blir ett rejält lyft för både patienter och personal", säger Lena Skaring Thorsén (FP) som ansvarar för primärvårdsfrågor i landstingets politiska ledning. Fler kan föda på Ryhov Det föds fler barn i Jönköping samtidigt som det finns för få förlossningssalar på Länssjukhuset Ryhov. Därför byggs två vårdsalar om till förlossningsrum. "Vi vill förbättra tillgängligheten till förlossningsvård. Investeringen stärker även kvaliteten och patientsäkerheten eftersom fler blivande föräldrar får tillgång till vårdsalar som är anpassade för förlossningsvård. Personalens arbetsmiljö blir också bättre", säger landstingsrådet Mia Frisk (KD). Antalet fall av hudcancer ökar i Sverige trots att riskerna med solande är väl kända. Det gäller både malignt melanom, som är den vanligaste formen av hudcancer, och skivepitelcancer som är den näst vanligaste. Landstinget, Länsstyrelsen och länets kommuner samarbetar sedan flera år tillbaka för att informera barn och vuxna om solvanor och utbildar även UV-informatörer som pratar solvanor på stränder, i parker och andra platser i länet. På 1177 Vårdguidens webbplats kan du läsa mer och se filmer om bland annat solskydd för vuxna och barn, solskador och UV-strålning. Läs mer: Bättre strålbehandling med ny teknik Hösten 2015 inviger Länssjukhuset Ryhov i Jönköping två nya strålkanoner för cancerbehandling, som ska ge kortare väntetider, bättre strålbehandling och färre patienter som skickas till andra sjukhus. "Kapaciteten för strålbehandling ökar och den nya tekniken ger möjligheter att behandla mer exakt och med färre biverkningar", säger Freddi Lewin, verksamhetschef för onkologkliniken på Länssjukhuset Ryhov. Strålkanonerna placeras i bunkrar som började byggas 6 maj Totalt byggs onkologiska kliniken till med kvadratmeter för att möta det ökade behovet av vård. Grön rehabilitering en hjälp tillbaka till arbetslivet Grön rehabilitering kan vara ett bra sätt för långtidssjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet. Efter en lyckad start fortsätter Landstinget med verksamheten i minst två år till. Hittills har ett 30-tal personer deltagit i grön rehabilitering på länets naturburksgymnasier. Kombinationen av samtal och övningar i kombination med bland annat trädgårdsarbete och djurskötsel har gett goda resultat. Att få komma hit var det bästa som hänt i mitt liv. Jag fick känna efter vem jag var och att jag var viktig, säger Annica Pettersson, en av deltagarna i den första rehabiliteringsgruppen. Hon har haft olika stressrelaterade besvär och varit sjukskriven under långa perioder. För att få delta i Grön rehabilitering behöver man en remiss från vårdcentralen eller företagshälsovården. Rehabiliteringen pågår två dagar i veckan under tio veckor. Läs mer om grön rehabilitering på 1177.se, under fakta och råd/behandlingar/grön rehabilitering 17

18 LANDSTINGS-TIPSET I tidningen hittar du svaren på frågorna. Mejla rätt tipsrad till eller skicka brev till Landstings-Tipset, Landstingets informationsavdelning, Box 1024, Jönköping. Första pris är ett presentkort på 600 kronor, 2 3 är presentkort på 300 kronor och 4 10 pris är presentkort. Vinnare och rätt rad publiceras i nästa LandstingsNYTT som kommer i september Ungefär hur många länsbor har vänt sig till onkogenetiska mottagningen? 1) 200 X) 140 2) 120 Ögonsjukvården är det första området inom specialiserad vård som inför vårdval. 2. Hur många kommuner omfattas av den nya regionen? 1) 13 X) 10 2) Under vilken tid på året är Rotavirus vanligast? 1) Juni juli X) februari mars 2) oktober november 4. Var studerar Madelene Korpegård till barnmorska? 1) Högskolan i Jönköping X) Linköpings Universitet 2) Högskolan i Skövde 5. Vilken sjukdom drabbade Alva Löfgrens lillebror? 1) Hjärntumör X) Hudcancer 2) Skelettcancer 6. Vad heter bakterien som städades bort från Höglandssjukhuset? 1) VRE X) Calici 2) Clostridium Difficile 7. Hur många ögonmottagningar omfattas för närvarande av vårdvalet? 1) 5 X) 6 2) 4 8. Anders Jaldenius tar ofta bussen till jobbet. Var arbetar han? 1) Destination Jönköping X) Länssjukhuset Ryhov 2) Fritid Jönköping Namn Gatuadress Postnummer och ort Telefon eller mejladress Skicka in din lösning senast 20 juni. Rätt rad i förra LandstingsTipset, nummer 1/2014 X1X 212 X1 Vinnare i förra Landstings-Tipset Första pris, presentkort på Team Sportia värt 600 kronor: Carina Johansson, Gjuterigatan 11, Värnamo. Andra tredje pris, presentkort på Team Sportia värt 300 kronor: Ebba Nilsson, N Strandgatan 72, Jönköping, Anja Folkesson, Slättgatan 48, Habo. Fjärde tionde pris, biocheck: Kenneth Carlsson, Södra Skogsvägen 11 C, Nässjö, Inga Dahlberg, Blåmesvägen 39, Jönköping, Kerstin Petersson, Långgatan 18 A, Vetlanda, Vojislav Papacikic, Ulf Sparregatan 4 B, Jönköping, Marie Fredriksson, Violbacken 16, Jönköping, Ulf Modig, Stigbergsliden 4 C, Jönköping, Sonja Simonsson, Svinhult Ängagården, Hestra. Fritt att välja i ögonsjukvården 1 april 2014 infördes vårdval i ögonsjukvården i Jönköpings län. För närvarande finns det fem ögonmottagningar att välja mellan. Ögonsjukvården är det första området inom specialiserad vård som inför vårdval. Länets invånare kan välja mellan ögonmottagningarna på Landstingets tre sjukhus och tre privata ögonmottagningar, i Värnamo respektive Jönköping. Fler privata ögonmottagningar är på väg att starta. Ögonmottagningarna erbjuder undersökningar, behandlingar och uppföljning av olika ögonsjukdomar hos vuxna från 20 år. De kan också operera grå starr och utföra ögonbottenfotografering av diabetiker. För att få remiss till en ögonmottagning vänder man sig i första hand till en optiker eller till vårdcentralen. Vårdgivaren ska informera om vilka ögonmottagningar som finns att välja på och hjälpa patienten, säger Susanne Yngvesson, utredare på Landstingets kansli. Under 2014 utreder Landstinget möjligheten att införa vårdval även inom urologi, psykiatri och hudsjukvård. Vårdval kan också bli aktuellt inom öronsjukvård. Det handlar då om delar av den öppna specialiserade vården, säger Susanne Yngvesson. Det är landstingsfullmäktige som beslutat om vårdval i den specialiserade vården. Vi har goda erfarenheter av vårdval i primärvården och nu tar Landstinget nästa steg i arbetet för ökad valfrihet och bättre tillgänglighet till vården, säger landstingsrådet Mia Frisk (KD). Vi vet att det finns flera intresserade leverantörer, och vi tror att ökade valmöjligheter kommer att förbättra för patienterna. I dagsläget är fem ögonmottagningar godkända inom vårdvalet för ögonsjukvård: Capio Medocular och A6 ögonklinik i Jönköping, Eye Clinic i Värnamo, ögonmottagningen vid Höglandssjukhuset i Eksjö, ögonmottagningen vid Länssjukhuset Ryhov och ögonmottagningen vid Värnamo sjukhus. Vårdvalet omfattar ögonsjukvård för cirka 60 miljoner kronor per år. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Mer information om vårdval inom ögonsjukvård finns på 1177.se under 1177.se/regler och rättigheter/rättigheter i vården/vårdval i Jönköpings län välja mottagning för specialiserad ögonsjukvård. 18

19 Annons Annons Fira in sommaren med oss i Spira! JÖNKÖPINGS SINFONIETTA NATIONALDAGSKONSERT Patrik Isaksson och Jönköpings Sinfonietta bjuder på popkonsert! 6 JUNI :- stud 135:- HERBERT BLOMSTEDT & GSO Celebert besök av Göteborgs Symfoniker under ledning av mästerdirigenten Herbert Blomstedt 13 JUNI :- stud 180: , JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 19

20 Samhällsinformation Anders Jaldenius i Jönköping är en av länsbor som fick chansen att testa gratis kollektivtrafik under våren Nu är han inbiten bussåkare. Anders Jaldenius i Jönköping är en av de länsbor som fått testa 30 dagars busskort. Det slutade med att han köpte årskort! Bussarna går bättre än jag trodde, säger han. Buss ett nytt alternativ för Anders Jag ser nu att det går väldigt bra att åka buss. Bussarna går bättre än vad jag trodde, säger han. Från bostaden på Vätterslund i Jönköping till arbetet som verksamhetschef på Fritid Jönköping har han tidigare rest med cykel och bil. Bilen var vissa dagar en nödvändighet för att ta sig runt i jobbet. Men när Länstrafikens Pendlarexperimentet erbjöd gratis busskort i 30 dagar, sökte han och fick ett. Jättebra erbjudande Det var ett jättebra erbjudande att man kunde prova på. Att hans arbetsplats nyligen flyttat från Tändsticksområdet till Stadsbiblioteket hade också betydelse. Jag hade garage vid Högskolan. Men det tog längre tid att gå från garaget till jobbet än att ta bussen till jobbet, förklarar han. Utanför knuten hemma går linje 101, 26 och 12. Samma linjer stannar vid hållplatsen utanför jobbet. Dörr till dörr handlar det om cirka 15 minuter. Jag brukar ta linje 12 på morgonen, då kliver jag in på jobbet Det är trevligt att åka buss. Ibland är det fullt så jag får stå, men det är ju en kort sträcka, säger Anders Jaldenius. Tidigare hade familjen två bilar. Den sämre såldes och skulle ersättas av en bättre begagnad. Men tiden gick. Snart är det ett år sedan. Vi såg att vi kanske klarar oss med en bil. Nu delar Anders och hans fru på en bil och ett busskort och cyklar ibland. Det har också blivit några resor ut i länet med busskortet. Köpte årskort Men det 30 dagar långa resekortet har inte fyllts på. Vi bestämde oss för att köpa ett årskort istället! säger han. Hur klarar du arbetsdagen utan egen bil? Vid behov kan jag boka en bil från kommunens miljöbilspool. Jag åker ofta upp till Ungdomens Hus på Rosenlund. Det går lika smidigt med buss. Numera går det också att åka buss till vår stuga vid Västersjön. Man kan säga att Anders Jaldenius har återupptäckt bussen. För kanske 25 år sedan bodde jag på Torpa och arbetade på Råslätt. Då åkte jag buss ofta. Nu har han på nytt lärt sig bussystemet och upptäckt dess fördelar. Gillar Länstrafikens app Det måste vara enkelt. Och detta är mycket bra, säger han och visar mobiltelefonen med Länstrafikens app med hållplatstider. Då ser jag direkt när bussen kommer. Egentligen har han bara en kritisk synpunkt som gäller zonindelningen. När man köper årskort måste man bestämma vilka två zoner man vill resa i. Det borde inte vara så styrt! TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Det tog längre tid att gå från garaget till jobbet än att ta bussen till jobbet Nästa nummer av LandstingsNYTT finns i din brevlåda i september 2014

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

2010-02-11. Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar

2010-02-11. Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson. Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar Landstinget i Jönköpings län Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson Rapport Medborgarpanel 6, budget och prioriteringar Nu har Landstinget i Jönköpings län för sjätte gången frågat deltagarna i

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan:

Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Akutprocessen Höglandet Samverkan mellan: Ann Simonsson, akuten. Susanne Rydén, akuten. Camilla Karlsson, ambulansen. Lenita Petersson, ambulansen. Irene Forsberg, elevhälsan. Gunilla Ågren, elevhälsan.

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården 1(7) Landstingets kansli Ansvarig Linda Frank, utredare Titel Fastställt 2012-10-05 Reviderat Mats Bojestig Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården Inledning Varje år drabbas många

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten. Diagnos och delaktighet Använd 1177.se i mötet med patienten. Använd 1177.se i mötet med patienten Det är mycket som ska förmedlas i mötet med patienten. Patienten ska kunna förstå informationen, vara

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Min guide till säker vård på lättläst svenska

Min guide till säker vård på lättläst svenska Min guide till säker vård på lättläst svenska Prata och fråga Undersökning Behandling Uppföljning Lagar och regler Mer information Den här guiden tillhör Namn: Adress: Telefonnummer: Mobilnummer: E-post:

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns. 15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp

Läs mer

Din hälsa i trygga händer

Din hälsa i trygga händer Bra Liv 2 V å r d c e n t r a l e r n a B r a l i V d i n h ä l s a i t r y g g a h ä n d e r Din hälsa i trygga händer Stora och breda, avseende resurser, möjlig heter och kompetens. Små och nära, avseende

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ 2 (5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall utredas för misstänkt ärftlig cancer

Läs mer

Rapport Medborgarpanel 4, alkohol

Rapport Medborgarpanel 4, alkohol Landstingets kansli Vikarierande projektledare, Veronica Ottosson Rapport Medborgarpanel 4, alkohol Landstinget i Jönköpings län har för fjärde gången frågat deltagarna i den internetbaserade medborgarpanelen

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet

Vad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa 1(6) Länssjukhuset Ryhov Psykiatriska kliniken Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Katarina Johansson, skötare på psykiatriska kliniken, har under 2012 arbetat 25% med klinikens

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Har du barn under fem år?

Har du barn under fem år? Har du barn under fem år? Då är det viktigt att vaccinera mot pneumokocker. information från Barnplantorna Pneumokocker kan leda till dövhet Pneumokocker är bakterier som kan ge mycket svåra infektioner

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa Information om vart du vänder dig om du eller någon du känner drabbas av psykisk ohälsa www.umea.se/psykiskohalsa Innehåll Jourtelefon...4 Stöd från kommunen...6 Vård

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

ELVA punkter för en bättre sjukvård. I skåne

ELVA punkter för en bättre sjukvård. I skåne ELVA punkter för en bättre sjukvård. I skåne Socialdemokraterna i Region Skåne ELVA punkter för en bättre sjukvård. I skåne Socialdemokraterna i Region Skåne 1. Mer resurser. 2. Anställ 2 000 fler i vården.

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Grå starr behandlas i Lindesberg Prognosen god

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Barndialogen är. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande

Barndialogen är. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande Barndialogen är ett forum för utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och en mängd samhällsaktörer. Barndialogen vill på ett nytt sätt förbättra

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,

Läs mer

Stöd till barn vid oväntat eller plötsligt dödsfall hos nära anhörig

Stöd till barn vid oväntat eller plötsligt dödsfall hos nära anhörig 1(6) landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Linda Frank 036 32 40 94 linda.frank@lj.se Landstingsråd Maria Frisk Stöd till barn vid oväntat eller plötsligt dödsfall hos nära anhörig I Jönköpings län

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad

Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad Landstingets kansli Projektledare Elinor Sundén Rapport medborgarpanel 2, tema sex och samlevnad Landstinget i Jönköpings län har för andra gången frågat deltagarna i den Internetbaserade medborgarpanelen

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Telefonrådgivning inom gynekologi och kvinnohälsa

Telefonrådgivning inom gynekologi och kvinnohälsa Anmäl flera från samma klinik och få grupprabatt! Telefonrådgivning inom gynekologi och kvinnohälsa Blödningar och smärta vilka råd om egenvård kan du ge och när bör kvinnan komma till sjukhus? Komplikationer

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet, 99-114 Tid: 2012-11-15, kl 10:00-16:00 Medicinklinikens konferensrum, Höglandssjukhuset Eksjö

Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet, 99-114 Tid: 2012-11-15, kl 10:00-16:00 Medicinklinikens konferensrum, Höglandssjukhuset Eksjö PROTOKOLL 1(6) Diarienummer Plats: Närvarande: Medicinklinikens konferensrum, Höglandssjukhuset Eksjö Beslutande: Helena Stålhammar (C), ordförande Kerstin Robertson (M) Birgitta Dovskog (S) Malin Olsson

Läs mer