FÖRETAGSFRÄMJANDE AKTIVITETER - VERKTYGSLÅDA
|
|
- Viktor Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRETAGSFRÄMJANDE AKTIVITETER - VERKTYGSLÅDA SKNT, Sveriges kommunala näringslivstjänstemän Författare Gustav Pettersson Projektledare Lena Miranda 14 januari Skill
2 Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare. Om författaren Gustav Pettersson har läst ekonomi med miljöinriktning på Lunds Universitet och har arbetar på Skill sedan hösten Gustav har en bred erfarenhet från uppdrag åt kommuner, företag och organisationer.
3 SAMMANFATTNING På uppdrag av Sverige kommunala näringslivstjänstemän (SKNT) och NuLink AB har Skill Scandinavia AB genomfört följande webbaserade enkätundersökning. Syftet med undersökningen är att ta fram en verktygslåda med aktiviteter som SKNT:s medlemmar kan använda i sitt arbete med att främja företagande inom respektive kommun. Undersökningen har genomförts under oktober december Enkäten skickades ut till SKNT:s 246 medlemmar. Totalt har 117 respondenter svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 48 %. SKNT:s medlemmar bedriver aktiviteter inom samtliga av de kartlagda områdena. I princip alla respondenter uppger att de bedriver aktiviteter inom områdena tillväxt, etablering, politikmöten och entreprenörskap. Kompetensförsörjning och företagsmiljöer bedrivs det färre aktiviteter inom, men det är fortfarande en förhållandevis hög andel av respondenterna som uppger att det bedrivs aktiviteter inom området. Här nedan följer en sammanfattning av de effektiva aktiviteter som respondenterna har lyft fram som sådana som har givit resultat: Etablering de mest effektiva aktiviteterna inom området etablering anser respondenterna vara aktiviteter inom lokaler och mark, personliga kontakter, möten och uppsökande verksamhet. Det är viktigt att ha ett helhetstänk på området, att ta fram samarbeten med hela samhället samt att fokusera på redan befintliga företag. Tillväxt under området tillväxt lyfter respondenterna fram aktiviteter som handlar om skapa samverkan med aktörer på tillväxtområdet, anordna företagsbesök och upprätta dialog med företag samt att göra behovsanalyser av vilka utbildningar som behövs samt erbjuda utbildningar och kompetensutveckling. Det är viktigt att ha lokala och regionala strategier samt att föra samman den kunskap som finns på området. Entreprenörskap respondenterna anser att de mest effektiva aktiviteterna handlar om nyföretagarcentrum, uppstartshjälp och entreprenörskap i skolan. Det är även viktigt att erbjuda samarbete kring entreprenörskap samt rådgivning i olika former samt att tidigt skapa samarbete med skolor, bedriva attitydarbete och fånga upp drivkrafter. Politikmöten de mest effektiva aktiviteterna inom området politikmöten anser respondenterna vara företagsträffar och företagsbesök, frukostmöten och olika former av näringslivsråd och träffar. Det är viktigt med mindre träffar som både är strukturerade och spontana och där politikerna är tillmötesgående. Kompetensförsörjning respondenterna anser att de mest effektiva aktiviteterna inom kompetensförsörjning handlar om samarbeten med näringsliv, skolor, arbetsförmedlingen etc., kartlägga utbildningsbehov och erbjuda utbildningar, strategiskt samarbete med universitet och högskola samt aktiviteter med skolor.
4 Företagsmiljöer respondenterna anser att de mest effektiva aktiviteterna inom företagsmiljöer handlar om inkubatorer, science parks, erbjuda mötesplatser, företagshotell. Det är viktigt att vara med och skapa förutsättningar till att företagsmiljöer skapas och att skapa möjligheter för positiva relationer mellan aktörerna på området.
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och mål Metod 6 2. RESULTAT Vilka respondenter har deltagit i undersökningen? Etablering Tillväxt Entreprenörskap Politikmöten Kompetensförsörjning Företagsmiljöer Andra aktivitetsområden Rangordning SLUTSATSER Analytikerns råd och reflektioner BILAGA Enkät Informationsmissiv 44
6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Sveriges kommuner bedriver ett aktivt arbete för att främja och förbättra det lokala företagsklimatet runt om i Sverige. Arbetet samordnas bland annat av Sveriges kommunala näringslivstjänstemän (SKNT), som är ett forum för nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte mellan dess medlemmar. SKNT har som mål att arbeta med att utveckla och stärka medlemmarnas yrkesroll och medverka till kompetensutveckling i kommunala näringslivsfrågor. Inom SKNT finns ett stort intresse för det företagsfrämjande arbete som bedrivs runt om i landet och tillsammans med Skill Scandinavia AB (Skill) har följande undersökning genomförts. 1.2 Syfte och mål Undersökningen syftar till att kartlägga vad SKNT:s medlemmar gör för företagsfrämjande aktiviter och härigenom ta fram vilka aktiviteter som upplevs som effektiva respektive mindre effektiva. Målsättningen är att producera en verktygslåda med aktiviteter som SKNT:s medlemmar kan använda i sitt framtida arbete med att förbättra det lokala företagsklimatet i respektive kommun. 1.3 Metod Undersökningen har genomförts med en webbenkät som har skickats ut till SKNT:s samtliga medlemmar. Totalt skickades enkäten ut till 246 medlemmar. 117 svar har inkommit, vilket ger en svarsfrekvens på 48 %. Det är dock troligt att det totala antalet medlemmar som har svarat på undersökningen är högre än 117 stycken eftersom flera av medlemmarna har svarat tillsammans. Eftersom det är knappt hälften av medlemmarna som har svarat är det viktigt att komma ihåg att resultatet som presenteras i rapporten enbart representerar respondenterna. Skill har fått kontaktuppgifter i form av e-postadresser till SKNT:s medlemmar och enkät och påminnelser skickades ut i oktober och november Totalt genomfördes fyra utskick, 1 ordinarie och 3 påminnelser. Skill och SKNT arbetade tillsammans fram den
7 använda enkäten som återfinns i bilaga 1, där återfinns även det informationsbrev som medföljde enkäten. Enkäten är indelad i sju aktivitetsområden där respondenterna har fått möjlighet att lista upp till tre effektiva och tre mindre effektiva aktiviteter inom respektive område. De sju aktivitetsområdena är följande: Etablering syftar till att få företag att komma till kommunen och starta verksamhet där. Tillväxt syftar till att få företag i kommunen att växa. Entreprenörskap syftar till att få fler personer att starta näringslivsverksamhet. Politikmöten syftar till att ordna möten och dialog mellan politik och näringsliv. Kompetensförsörjning syftar till att antingen garantera näringslivet kompetent arbetskraft eller att utveckla näringslivets kompetens. Företagsmiljöer syftar till att genom inkubatorer, företagshotell, science parks mm. skapa miljöer där näringslivet trivs och utvecklas. Andra aktivitetsområden syftar till att ge respondenterna möjlighet att lista aktivitet som inte ryms under ovanstående områden. Enkäten består huvudsakligen av frågor med öppna svarsalternativ där respondenterna fritt har kunnat skriva in sina svar. De öppna svarsalternativen syftar till att respondenterna ska ge djupgående svar och bidra med initierad information på området. Utöver de öppna svarsalternativen förekommer även frågor med fasta svarsalternativ.
8 2. RESULTAT I resultatkapitlet redovisas vilka respondenter som har deltagit i undersökningen varefter respondenternas svar inom respektive aktivitetsområde presenteras. I de fall där det går att se att respondenternas svar skiljer sig åt utifrån bakgrundsvariablerna redovisas dessa skillnader. Eftersom huvuddelen av respondenternas svar är av kvalitativ karaktär är de skillnader som presenteras enbart av en sammanställande karaktär och därmed inte statistiskt säkerställda. För fullständiga svar samt diagram för respektive fråga hänvisas till bilaga 2 samt till bifogad excelbilaga. Diagram 1: Aktivitetsgrad inom de olika aktivitetsområdena. Frågan besvarades av 117 respondenter. Diagrammet ovan visar hur stor andel av respondenterna som bedriver aktiviteter inom respektive aktivitetsområde. Som diagrammet illustrerar har områdena tillväxt, etablering, politikmöten och entreprenörskap högst andel, därefter följer kompetensförsörjning och företagsmiljöer. De mindre kommuner som representeras i undersökningen bedriver i jämförelse med större kommuner inte i lika hög utsträckning aktiviteter inom företagsmiljöer och kompetensförsörjning. I övrigt visar inte kommunstorlek på någon skillnad i hur respondenterna har svarat.
9 2.1 Vilka respondenter har deltagit i undersökningen? Ordmoln 1. Vilken kommun arbetar du i? Frågan besvarades av 116 respondenter. Vilka kommuner som respondenterna arbetar i presenteras i ordmolnet ovan, de kommuner som nämndes flera gånger är större och de som nämndes färre gånger är mindre. De kommuner som utmärker sig och har fler svarande respondenter än övriga är bland annat Linköping, Örebro, Östersund, Halmstad och Härnösand. Diagram 2. Antal invånare i kommunen. Frågan besvarades av 117 respondenter. Diagram 2 visar antalet invånare i de kommuner som respondenterna arbetar inom. Knappt hälften av de representerade kommunerna har mindre än invånare.
10 Diagram 3. Majoritet i kommunstyrelsen. Frågan besvarades av 117 respondenter. Diagram 3 visar vilka partier som bildar majoritet i de kommunstyrelser som respondenterna arbetar under. Genom att korsköra diagrammet framkommer att Alliansen är den vanligaste majoriteten i kommunstyrelsen. Diagram 4. Organisationsform. Frågan besvarades av 117 respondenter. Diagram 4 visar att främst bedrivs inom kommunledningen eller inom en kommunal förvaltning.
11 Diagram 5. Befattning. Frågan besvarades av 116 respondenter. Diagram 5 presenterar vilken befattning som respondenterna har inom sin organisation. De två vanligaste befattningarna är näringslivssekreterare etc. alternativt näringslivschef etc. Avsnittet visar vilka respondenter som har svarat i undersökningen. Det kan konstateras att respondenterna är geografiskt spridda över landet med flest svarande från Linköping, Örebro, Östersund, Halmstad och Härnösand. Knappt hälften av de representerade kommunerna har mindre än invånare och Alliansen är den vanligaste majoriteten i kommunstyrelsen. De två dominerande organisationsformerna är inom kommunledningen eller kommunal förvaltning och de två vanligaste befattningsformerna är näringslivssekreterare etc. alternativt näringslivschef etc.
12 2.2 Etablering Området etablering syftar till: att få företag att komma till kommunen och starta verksamhet där. Av respondenterna är det totalt 111 stycken, 96 %, som uppger att de är delaktiga i etableringsarbetet i kommunen. Här nedan följer en redogörelse för de aktiviteter som respondenterna anser är effektiva respektive mindre effektiva. Mest effektiva aktiviteter: Diagram 6. Etableringar effektiva aktiviteter. Antalet gånger som respektive aktivitet nämndes. Lokaler och mark handlar om att erbjuda och visa på att det finns tillgång till lediga lokaler och mark att etablera sig på. Detta genomförs exempelvis genom samarbeten med fastighetsägare för att kunna erbjuda lokaler samt för att kunna marknadsföra lokaler som är tillgängliga för etablering. Därutöver nämns lokalregister som företag kan söka i. Vidare bedrivs internt arbete inom kommunen med planfrågor, att ta fram förslag på exploateringsområden och att ha planlagd mark i beredskap. Området nämns 11 gånger. Nätverk och möten innebär att bygga nätverk inom kommunen och med externa aktörer, att finnas med på olika arenor samt att inbjuda till nätverksmöten. Bygga nätverk med befintliga företag, deras kontaktnät och underleverantörer. Skapa nätverk med utflyttade personer som har betydande befattningar i exempelvis Stockholm, Göteborg och Öresundsregionen. Området nämns 9 gånger. Personliga kontakter fokuserar på att arbeta med att skapa personliga kontakter och underhålla dessa. Exempelvis genom en hög servicenivå, personliga kontakter
13 så högt upp i kedjan som möjligt dvs. med personer som har uppdrag från olika företag att hitta lämpliga etableringsorter och att ta kontakt med nyckelpersoner i externa företag. Området nämns 7 gånger. Uppsökande verksamhet som exempelvis handlar om att kontakta nyckelperson i externa företag som redan bor i kommunen, proaktivt säljarbete och marknadsföring, kontakt med befintliga företag som kan hjälpa till att locka andra företag att etablera sig, direktkontakt med företag (ragga företag). Området nämns 7 gånger. Information och marknadsföring handlar exempelvis om information och rådgivning, som både är proaktivt och efterfrågestyrt. Området nämns 7 gånger. Internt och externt samarbete handlar exempelvis om att samarbete med olika delar inom kommunen, med fastighetsägare, med företag och andra externa aktörer. Samverkan och samarbete nämns 5 gånger. Utöver dessa aktivitetsområden nämner respondenterna att aktiviteter inom tillgänglighet och snabb service, vilket handlar om snabb återkoppling och service på frågor samt en hög tillgänglighet, både internt och externt. Därutöver nämns deltagande på etableringsmässor som en aktivitetet som respondenterna är nöjda med. Mindre effektiva aktiviteter: Annonsering är det område som flest respondenter listar som ett mindre effektivt aktivitetsområde. Bland annat nämns allmän annonsering och annonsering i tidningsbilagor. Området nämns 23 gånger. Marknadsföring i utskick, brett inriktad marknadsföring och ogenomtänkt marknadsföring tas upp som mindre effektiva exempel. Området nämns 8 gånger. Mässor anser ett fåtal respondenter vara en aktivitet som har varit mindre effektiv. Därefter följer ett antal aktiviteter som ses som mindre effektiva, exempelvis: bearbetning, planlösa utskick, företagsraggning, mindre lyckad information samt mindre lyckade aktiviteter med press, tidningar och kontakter genom telefon.
14 Öppna kommentarer: Här nedan presenteras några av de öppna kommentarer som respondenterna framförde i anslutning till området etablering: Företag drar företag. Det måste finnas affärsmöjligheter, kompetens, intressanta nätverk etc. Dessutom är övriga faktorer för etablering oerhört viktiga såsom bra skola, attraktivt boende, infrastruktur, bra kommunal service, tillgång till lokaler med mera. Komplex fråga med många aktörer involverade såväl kommun, andra myndigheter, andra näringslivsaktörer, banker, befintligt näringsliv. Kräver mycket god kunskap om motiv för etableringar och fingertoppskänsla för vilka förfrågningar som är seriösa. Vi lägger krutet på att befintliga företag ska uppleva ett gott stöd från kommunen i förhoppningen att utvecklas. Detta ger goda ambassadörer (företagarna) som har större dragkraft på nya etableringar än kommunens uppvaktning. Viktigt att veta vad sin organisation kan leverera, se nya trender och jobba genom olika aktörer för samverkan att nå ut till de etableringar man söker! Sammanfattningsvis kan det konstateras att de mindre effektiva aktiviteterna karaktäriseras av att de antingen är breda och saknar riktning alternativt att de är svåra att följa upp, vilket kan göra att de upplevs som mindre effektiva. De aktiviteter som upplevs som effektiva handlar om personliga kontakter, uppsökande verksamhet, nätverk och möten samt samarbeten och att skapa möjligheter för att erbjuda lokaler och mark. Respondenterna understrykter vikten av att ha en helhetssyn på området och lyfter fram samarbeten med hela samhället (skola, infrastrukturfrågor, kommunal service, lokaler, företag etc.) och poängterar att det är viktigt att satsa på befintliga företag och att företag drar företag.
15 2.3 Tillväxt Området tillväxt syftar till: att få företag i kommunen att växa. Av respondenterna är det totalt 94 stycken, 98 %, som uppger att de är delaktiga i arbetet med tillväxtfrågor i kommunen. Här nedan följer en redogörelse för de aktiviteter som respondenterna anser är effektiva respektive mindre effektiva. Mest effektiva aktiviteter: Diagram 7. Tillväxt effektiva aktiviteter. Antalet gånger som respektive aktivitet nämndes. Samverkan kring tillväxt handlar om samarbete och nätverk med olika aktörer inom tillväxtområdet. Det rör sig om workshops tillsammans med experter inom olika områden, med företag, universitet och andra aktörer. Att skapa en möjlighet till dialog, både individuellt och i grupp, dra nytta av de befintliga klustersamarbeten som finns i regionen och bidra till att nya upprättas, frukostmöten med Nyföretagarcentrum, Almi och Connect. Området nämns 12 gånger. Företagsbesök handlar exempelvis om att besöka företag, knyta kontakter, etablera relationer och skapa förståelse för företagens och kommunens situation och upprätthålla en aktiv dialog. Området nämns 8 gånger. Utbildning och kompetensutveckling handlar om utbildningsinsatser som exempelvis workshops, behovsanalyser med efterföljande aktiviteter, utbildningsinsatser utformade efter företagens behov, kostnadsfria seminarier, riktade utbildningsinsatser inom ramen för vuxenutbildningarna, gemensamma utbildningar för företag med tillväxtambitioner, upphandlingskurser,
16 företagarkurser, kartläggning av kompetensbehov hos företagen och igångsättande av relevanta utbildningar. Området nämns 8 gånger. Lokaler och mark som kan skapa möjlighet för företag att expandera. Området nämns 6 gånger. Utöver dessa aktivitetsområden nämner respondenterna att aktiviteter tillsammans med företagen i regionen är viktigt, att de upplever att subventionerade konsulttjänster har varit mycket uppskattat och med goda resultat. Därutöver lyfts tillväxtprogram och behovsanalyser upp och att det är av vikt att fokusera på växande företag och skapa möjlighet och hjälp för företag som växer alternativt vill växa. Mindre effektiva aktiviteter: Allmänt inriktad information, marknadsföring och annonsering. Det rör sig här om allmänt riktad information och generell marknadsföring som inte har något särskilt mål och inte bidrar till att föra arbetet framåt. Ofokuserade aktiviteter som exempelvis allmänna informationsträffar, nätverksaktiviteter utan tydligt syfte och mål, stormöten och frukost- och lunchmöten. Brist på strategi och riktning i arbetet menar några respondenter är exempel på mindre effektiva aktiviteter, vilket bland annat visar sig i brist på mål med de genomförda aktiviteterna och att arbetet upplevs som planlöst och ostrukturerat. Öppna kommentarer: I Karlstad har vi en tillväxtstrategi som ett viktigt dokument i tillväxtarbetet. Strategin följs noga upp och justeringar är möjliga allt eftersom förutsättningarna förändras. Sedan finns naturligtvis även en regional tillväxtstrategi som är viktig. För tillväxt krävs ett gott samarbete mellan det offentliga och näringslivet samt akademi. Nätverk ger bra utveckling och i vissa fall affärer. Vi har jobbat med design/produktutveckling det har gett tillväxt i företag. Samverkan som ger resultat ger tillväxt. Vi ställer gärna upp och hjälper företaget när dom skall till och växa typ att vara en "lots" genom hela genomförandet.
17 Sammanfattningsvis kan det konstateras att de mindre effektiva aktiviteterna karaktäriseras av att informationen/marknadsföringen upplevs som för allmän inriktad och bred. Samtidigt tar några respondenter upp att det är ett problem att arbetet på området upplevs som ostrukturerat och att det saknar tydliga mål. De effektiva aktiviteterna handlar om utbildningar och kompetensutveckling, olika exempel på samverkan och nätverk samt en kontinuerlig kontakt med företagen, exempelvis genom företagsbesök. Respondenterna visar att det är viktigt med lokala och regionala strategier, att föra samman kunskap och ambitioner genom nätverk samt att erbjuda lotsning, utbildning och kompetensutveckling.
18 2.4 Entreprenörskap Området entreprenörskap syftar till: att få fler personer att starta näringslivsverksamhet. Av respondenterna är det totalt 81 stycken, 94 %, som uppger att de är delaktiga i arbetet med entreprenörskapsfrågor i kommunen. Här nedan följer en redogörelse för de aktiviteter som respondenterna anser är effektiva respektive mindre effektiva. Diagram 8 Effektiva aktiviteter. Antalet gånger som respektive aktivitet nämndes. Mest effektiva aktiviteter: Nyföretagarcentrum och nyföretagarrådgivning handlar om stöd och rådgivning i olika former till nyföretagare. Exempelvis i form av mötesplatser, coacher, inkubatorer och rådgivning och information kring olika frågor. Som exempel på samarbetsform nämns ALMI. Området nämns 27 gånger. Uppstartshjälp handlar om att erbjuda utbildning kring företagande och startaeget. Området nämns 9 gånger. Entreprenörskap i skolan handlar om att informera i skolor om nyföretagande, väcka intresse för Ung Företagsamhet, att skapa samarbeten mellan skola, kommun och näringsliv och att kontinuerligt arbeta med entreprenörsfrågor från en tidig ålder. Området nämns 9 gånger. Samarbete kring entreprenörskap handlar främst om samarbete med nyföretagarcentrum och att arbeta för att upprätta samarbeten mellan skolor, kommun och näringsliv. Området nämns 8 gånger.
19 Kostnadsfri rådgivning nämns 2 gånger. Utöver dessa aktiviteter nämns bland annat att ge förutsättningar för samarbete på gymnasienivå i form av Framtidsfrön, Ung företagsamhet, entreprenörsdagar, aktiviteter med drivhus och mentorskap. Mindre effektiva aktiviteter: Det som förenar de aktiviteter som listas som mindre effektiva aktiviteterna är att de inte är genomtänkta, saknar mål alternativt ekonomiska medel. Exempelvis nämns: Annonser. Allmän information och rådgivning samt generella insatser i skolan och näringslivet. EU-projekt och projekt som Arena och Leader. Projektmedel utan mål. Öppna kommentarer: Alla insatser är bra även om det ibland tar tid. Samverkan mellan skola och näringsliv ser vi bidrar till kompetens på orten i framtiden men även inspirera i tidig ålder till entreprenörskap och viljan att bli företagare. Arbeta tidigt och brett, alltifrån Science Center via UF, Drivhuset, Inkubator, Nyföretagacentrum med flera. Samordna hela entreprenörskedjan, om möjligt. Det finns så mkt pengar till aktiviteter i starta-fasen. men att starta är inte det svåraste, den stora utmaningen är att överleva, driva och utveckla företaget. Mer resurser till insatser efter start behövs. Främjande åtgårder som rådgivning, samarbeten och stöd i affärsutveckling är det som vanligen fungerar - att möta olika individers behov och förutsättningar är det både svåraste och viktigaste. Här gäller det att ta vara på individens drivkraft och energi - inte värdera idén. Det gäller att undanröja byråkratiska hinder, vägleda, informera och lotsa bland alla regler, finnas med som bollplank, underlätta för att hitta finansiering, göra en affärsplan samt nätverk och affärsänglar, satsa på inkubatorer och Science Park
20 system för att få företag att ta sitt nästa steg men mycket måste göras på nationell nivå som vi i kommunerna inte styr över. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de mindre effektiva aktiviteterna bland annat handlar om dålig och för allmän information och rådgivning. Respondenterna menar även att det ibland kan finnas en brist på affärsperspektiv och konkurrensutsättning och att det saknas samarbeten mellan näringsliv, skola och kommun. Samtidigt handlar de aktiviteter som upplevs som effektiva om nyföretagarcentrum och nyföretagarrådgivning, uppstarts- och starta eget-hjälp samt aktiviteter riktade mot ungdomar och skolverksamheter. Respondenterna framför att det är av vikt att arbeta brett och finnas på olika arenor, både kommunala och privata samt inte bara fokusera på uppstarten utan även erbjuda stöd och rådgivning senare i processen. Vidare framhålls samarbete och attitydarbete tillsammans med skolor och att det är viktigt att fånga upp och uppmuntra de drivkrafter som finns.
21 2.5 Politikmöten Området politikmöten syftar till: att ordna möten och dialog mellan politik och näringsliv. Av respondenterna är det totalt 83 stycken, 95 %, som uppger att de är delaktiga i arbetet med att skapa möten mellan politiker och näringslivet i kommunen. Här nedan följer en redogörelse för de aktiviteter som respondenterna anser är effektiva respektive mindre effektiva. Diagram 9 Effektiva aktiviteter. Antalet gånger som respektive aktivitet nämndes. Mest effektiva aktiviteter: Företagsbesök och företagsträffar som respondenterna menar handlar om att samordna träffar och möten mellan politiker och företag. Exempelvis genom att politiker besöker företag eller att det anordnas träffar där företagare bjuds in. Exempelvis nämns att det kan vara några politiker åt gången, det efterlyses att politikerna ska vara engagerade samt väl förberedda politiker. Området nämns 31 gånger. Frukostmöten exempelvis nämns näringsrik frukost, möjlighet till frågor och svar och gärna under avslappnade former samt att det är en fördel om det är väl föreberedda teman för respektive frukostmöte. Området nämns 8 gånger. Näringslivsråd som är regelbundna och där politiker, företagare och tjänstemän träffas och diskuterar olika frågor. Området nämns 5 gånger. Näringslivsdagen som handlar om att ha en gemensam diskussion med företagen om hur näringslivet kan stärkas. Området nämns 2 gånger. Därutöver nämns möten och träffar ett antal gånger. Det rör sig om bransch- och områdesträffar samt möten och träffar under specifika teman. Andra områden som listas är att politikerna behöver vara tillgängliga, att det är viktigt att upprätta nätverk och projekt för att underlätta dialogen mellan kommunen och näringslivet.
22 Mindre effektiva aktiviteter: Stormöten och allmänna träffar som enligt vissa respondenter kan sakna specifikt mål eller där det blir för allmänt, vilket motverkar syftet med mötena. Politiker som inte lyssnar och som exempelvis inte har förståelse för företagens och företagarnas situation. Dåligt förberedda möten och sammankomster, vilket bidrar till att skapa en icke konstruktiv och utvecklande arbetsmiljö. Öppna kommentarer: Intressanta ämnesval som berör både näringsliv och politiken där båda parter blir hörda, där det finns ett engagemang från båda sidor. Kommunen har vid flera tillfällen ordnat studieresor med övernattning(ar) där näringslivet har deltagit tillsammans med politiker och kommunens tjänstemän. MYCKET BRA. Nämnder ordnar även möten kring olika frågor såsom parkeringspolicy, cykelpolicy, landsbygdsfrågor osv, ordnas inte av näringslivsenheten, men det finns många mötesplatser. Oftast blir de möten av informations karaktär istället för dialog. Möten bör vara enskilda besök på företagen. Då uppstår en dialog. Ärligt engagemang, vara en god lyssnare kopplat till handling, kan ge ett fantastiskt resultat! De mindre effektiva aktiviteterna karaktäriseras av att det anordnas aktiviter utan specifik mål, att politikerna inte lyssnar på företagarna samt att de träffar som anordnas är för allmänt inriktade. Ibland upplever respondenterna även att de kan bli gnälligt och att det finns en okunskap mellan aktörerna. Samtidigt handlar de aktiviteter som upplevs som effektiva om att skapa möjligheter för organiserade och strukturerade vägar för att skapa möten mellan politiker och företagare. Respondenterna tar även upp att det är betydelsefullt med spontana kontakter, årliga events samt återkommande möten, träffar och strukturer samt att politikerna är tillmötesgående.
23 2.6 Kompetensförsörjning Området kompetensförsörjning syftar till: att antingen garantera näringslivet kompetens arbetskraft eller att utveckla näringslivets kompetens. Av respondenterna är det totalt 66 stycken, 79 %, som uppger att de är delaktiga i kompetensförsörjningsarbetet i kommunen. Här nedan följer en redogörelse för de aktiviteter som respondenterna anser är effektiva respektive mindre effektiva. Diagram 10 Effektiva aktiviteter. Antalet gånger som respektive aktivitet nämndes. Mest effektiva aktiviteter: Samarbete för kompetensförsörjning. Handlar om samarbeten och samverkan med näringslivet, skolor, Arbetsförmedling etcetera. Projekt för att skapa nätverk och möjlighet till kompetensutbyte mellan företag. Området nämns 14 gånger. Kartlägga utbildningsbehov och erbjuda utbildningar handlar om att erbjuda utbildningar och kartlägga det existerande utbildningsbehovet. Exempel på utbildningar som nämns är varierade utbildningar i samarbete med näringslivet, KY- och AF-utbildningar, styrelseutvecklingsutbildningar samt utbildning för personal och ledning. Området nämns 8 gånger. Samverkan med högskolan handlar om samarbete och att strategiskt arbete tillsammans med universitet och högskola som finns i regionen. Området nämns 5 gånger.
24 Student och skola handlar om att skapa förutsättningar för företagslagd praktik, koppla samman studenter och företag samt att få studenter att stanna kvar efter studierna. Området nämns 5 gånger. Därutöver nämns bland annat inflyttningsservice, aktiviteter inom Life-Science sektorn, examensarbeten, tandemrekryteringar och samarbete med omställningskontor. Mindre effektiva aktiviteter: Försök att påverka kursutbud på universitetet och upprättande av YHutbildningar. Utbildningar och utbildningspaket utan deltagare. Behovsanalyser och stora kompetensprojekt. Genomför aktiviteter utan att lyssna på företagen och vad de behöver. Öppna kommentarer: Genom kontinuerlig kontakt med företag och med Vuxenutbildning kan vi fånga upp utvecklingstrender, kommande investeringar och formulera dem till utbildningserbjudanden. Högre tjänster rekryteras ofta längre ifrån men eftersom det ofta innebär långpendling eller flytt upplever företagen att det lätt blir kortsiktigt. Ju närmre rekrytering desto mer hållbar. Kompetensförsörjning omfattar ett regionalt- organisations- och ett individperspektiv. För att regionen skall växta så verkar vi för att påverka och samverka med de aktörer som har en påverkan på regionen kompetentillväxt. På organisationsnivå, små och medelstora företag, handlar det framförallt om att synliggöra kompetensfrågan utifrån ett kundperspektiv och att stödja byggande av kompetenstillväxt utifrån organisationens behov - att attrahera, rekrytera, utveckla och avveckla kompetens. Detta arbete skall i sin tur påverka så att individers utveckling ligger i linje med omvärldens och kundens krav på kompetens. Unga till arbete riktar sig till ungdomar år. Projektägare Region Dalarna och varje kommun driver sin del. För vår del har andelen ungdomar som gått vidare till jobb eller studier varit över 60 % sedan starten Viktigt att kontakt mellan företag och skola äger rum. Att elever erbjuds praktikplatser hos företagen.
25 De aktiviteter som har varit mindre effektiva handlar om misslyckade påverkansinsatser mot universitet och YH, utbildningar och utbildningspaket utan deltagare, behovsanalyser och stora kompetensprojekt samt att de som arbetar med frågorna inte lyssnar på företagen och vad de behöver samt en tröghet i arbetet med att ta in vad företagen behöver. Därutöver framförs att det finns en brist i samarbetet mellan skola, näringsliv och kommun. De effektiva aktiviteterna handlar om att skapa samarbeten och samverkan mellan näringsliv, skolor, Arbetsförmedlingen etcetera för att skapa möjlighet för kompetensförsörjning. Vidare framhålls aktiviteter som att anpassa och arbeta med utbildningar och utbildningsbehovet, samt att strategiskt samarbeta med universitet och högskola.
26 2.7 Företagsmiljöer Området företagsmiljöer syftar till: att genom inkubatorer, företagshotell, science parks mm. skapa miljöer där näringslivet trivs och utvecklas. Av respondenterna är det totalt 50 stycken, 62 %, som uppger att de är delaktiga i arbetet med företagsmiljöer i kommunen. Här nedan följer en redogörelse för de aktiviteter som respondenterna anser är effektiva respektive mindre effektiva. Diagram 11 Effektiva aktiviteter. Antalet gånger som respektive aktivitet nämndes. Mest effektiva aktiviteter: Inkubatorer handlar om ett aktivt arbete med inkubatorverksamheter, skapandet av inkubatorer för alla branscher med innovationshöjd som krav, samarbete med universitetet kring inkubatorer och att vara med och stötta de inkubatorer som finns i kommunen. Området nämns 9 gånger. Science parks handlar om att stötta och medverka i science parks, att vara delägare och medfinansiär, skapa möjlighet för nystartade företag att samverka genom science parks. Området nämns 9 gånger. Mötesplatser handlar om att skapa arenor för möten mellan företag, FOU och samhället i övrigt, skapa en central mötesplats där näringslivskontoret är lokaliserat i samarbete med andra aktörer på området samt att skapa förutsättningar för kreativa möten. Området nämns 6 gånger. Företagshotell och arenor handlar om att skapa förutsättning för företagshotell och stötta privata initiativ för företagshotell. Området nämns 4 gånger.
27 Innovation handlar om att arbeta med innovationsfrågor. Området nämns 2 gånger. Därutöver nämns samarbeten med inkubatorer, klustersamarbeten och att arbeta med att bygga upp kluster, medfinansiera kluster och initiativ för att skapa företagsmiljöer. Därutöver nämns att stödja de företagsmiljöer som redan finns samt att bidra till att nya skapas. Mindre effektiva aktiviteter: Att enbart skapa en fysisk miljö och då glömma bort innehållet. Att göra för mycket själv och då glömma bort kopplingen till näringslivet och dess förutsättningar. Lätt att då missa näringslivets behov och idéer. Ineffektiva nätverk. Korta och slentrianmässiga insatser. Öppna kommentarer: Allt är under ständig förändring och jag tror det viktigaste för en kommun är att undanröja hinder, skapa positiva relationer och knyta samman människor som vill göra saker, stödja i de fall det behövs en extra insats för att få något att starta och att dra sig ur så snart det lyfter. Vi måste hela tiden se till affärsnyttan samt hur vi använder skattebetalarnas pengar. Innovatum (science center) har betytt mycket för tillväxtföretag, men lokal företagsutveckling sker även i lokala företagsföreningar. Vi har en Science park och ett antal klusterbildningar som vi arbetat aktivt med varierande framgång. För att nå framgång måste det finnas underlag för dem att stå på egna ben vilket ofta är lättare sagt än gjort. Vi är för små för vissa egna aktiviteter. De aktiviteter som är mindre effektiva handlar om korta och slentrianmässiga insatser, ineffektiva nätverk och att det saknas en koppling till näringslivet. Respondenterna upplever att inkubatorer, science parks, möteplatser, företagshotell och innovation är områden som det bedrivs lyckade aktiviteter inom. Kluster och mötesplatser lyfts fram som viktiga samlingspunkter som kan skapa affärsmöjligheter och nya lösningar.
28 2.8 Andra aktivitetsområden Området andra aktivitetsområden ger respondenterna möjlighet att lista aktivitet som inte ryms under ovanstående områden. Av respondenterna är det totalt 49 stycken, 69 %, som uppger att de har andra företagsaktiviter än de ovanstående områdena. Här nedan följer en redogörelse för de aktiviteter som respondenterna anser är effektiva respektive mindre effektiva. Mest effektiva aktiviteter: Aktiviteter i form av nätverksaktiviteter, attitydfrämjande aktiviteter och mässaktiviteter. Nyhetsbrev med verkliga nyttigheter för näringslivet, Upphandlingsaktiviteter i form av seminarier om upphandling och information om upphandlingar. Utvecklingsprojekt inom exempelvis landsbygdsutveckling samt att arbeta med att driva utvecklingsfrågor framåt. Mindre effektiva aktiviteter: Ge bidrag till föreningar med oklar koppling till näringslivsutveckling. Isolerat arbetssätt, för lite möten och företagsbesök. Starta-eget kurserna tar mycket tid och resurser i förhållande till hur många som startar företag. Teman/aktiviteter som ligger för långt från företagens vardag. Öppna kommentarer: Eftersom kommunen har en väldigt hög andel företagare så är det svårt att hinna träffa alla därför är bildandet av företagarföreningar en viktig del till skapa relationer till många företag. Genom Leader Göta Älv har ett antal projekt genomförts, vilket har skapat förutsättningar för företag på landsbygden att växa. Hindrar utveckling av företagande på landsbygden med regelverket som utgår från stadsområden. När en hel kommun är landsbygd skapar det stora svårigheter i
29 det trubbiga systemet som tar tid att påverka. Det hindrar och är många gånger orsak till mindre framgång. Näringslivsarbetet är inte lätt att sätta gränser på. Vi jobbar med inflyttning, evenemang, marknadsföring etc. vilket direkt och indirekt gynnar företagen och skapar attraktivitet till vår kommun. Vi har även ett näringslivspris, vi ordnar en stor båtresa med kontakttorg mm.
30 2.9 Rangordning Respondenterna ombads att rangordna vilka av de angivna aktivitetsområdena som de lägger mest tid och resurser på. Resultatet presenteras här nedan: Diagram 12. Rangordning av tid och resurser. Frågan besvarades av 79 respondenter. Som diagram 12 visar lägger respondenterna mest tid och resurser på aktivitetsområdet tillväxt. Därefter följer aktivitetsområdena entreprenörskap och etablering. Under Annat aktivitetsområde nämns bland annat att det är svårt att rangordna eftersom samtliga områden är viktiga, marknadsföring, information och sociala medier samt företagslots och företagsakut samt att alltid finnas tillhands.
31 3. SLUTSATSER SKNT:s medlemmar bedriver aktiviteter inom samtliga av de kartlagda områdena. I princip alla respondenter uppger att de bedriver aktiviteter inom områdena tillväxt, etablering, politikmöten och entreprenörskap. Kompetensförsörjning och företagsmiljöer är de två områden som respondenterna inte i lika hög utsträckning bedriver aktiviteter inom, men det är fortfarande en förhållandevis hög andel av respondenterna som uppger att det bedrivs aktiviteter inom området. Här nedan följer en sammanfattning av vad som framkommit under respektive aktivitetsområde: Etablering de mest effektiva aktiviteterna inom området etablering anser respondenterna vara aktiviteter inom lokaler och mark, personliga kontakter, möten och uppsökande verksamhet. Det är viktigt att ha ett helhetstänk på området, att ta fram samarbeten med hela samhället samt att fokusera på redan befintliga företag. Tillväxt under området tillväxt lyfter respondenterna fram aktiviteter som handlar om skapa samverkan med aktörer på tillväxtområdet, anordna företagsbesök och upprätta dialog med företag samt att göra behovsanalyser av vilka utbildningar som behövs samt erbjuda utbildningar och kompetensutveckling. Det är viktigt att ha lokala och regionala strategier samt att föra samman den kunskap som finns på området. Entreprenörskap respondenterna anser att de mest effektiva aktiviteterna handlar om nyföretagarcentrum, uppstartshjälp och entreprenörskap i skolan. Det är även viktigt att erbjuda samarbete kring entreprenörskap samt rådgivning i olika former samt att tidigt skapa samarbete med skolor, bedriva attitydarbete och fånga upp drivkrafter. Politikmöten de mest effektiva aktiviteterna inom området politikmöten anser respondenterna vara företagsträffar och företagsbesök, frukostmöten och olika former av näringslivsråd och träffar. Det är viktigt med mindre träffar som både är strukturerade och spontana och där politikerna är tillmötesgående. Kompetensförsörjning respondenterna anser att de mest effektiva aktiviteterna inom kompetensförsörjning handlar om samarbeten med näringsliv, skolor, arbetsförmedlingen etc., kartlägga utbildningsbehov och erbjuda utbildningar, strategiskt samarbete med universitet och högskola samt aktiviteter med skolor. Företagsmiljöer respondenterna anser att de mest effektiva aktiviteterna inom företagsmiljöer handlar om inkubatorer, science parks, erbjuda mötesplatser,
32 företagshotell. Det är viktigt att vara med och skapa förutsättningar till att företagsmiljöer skapas och att skapa möjligheter för positiva relationer mellan aktörerna på området. 3.1 Analytikerns råd och reflektioner För att skapa ett framgångsrikt företagsfrämjande arbete är det viktigt att varje kommun analyserar sina egna förutsättningar och har det som utgångspunkt när arbetet utformas. Näringslivsarbetet kan exempelvis utgå ifrån att de tre områden som anses vara mest strategiska för verksamheten väljs ut och mål kopplas till respektive område. Till målen kan sedan aktiviteter som ska leda fram till att målen uppfylls definieras. Undersökningen visar att fokuserade och genomtänkta aktiviteter tillför mer än vad breda och generella insatser gör. Följaktligen kan det rekommenderas att näringslivskontor bör arbeta med och prioritera områden och aktiviteter inom ramen för respektive aktivitetsområde. Aktiviteter och prioriteringar för de olika aktivitetsområdena kan exempelvis vara följande: Etablering helhetssyn på området och fokusera på intressanta och specifika objekt istället för att jobba på en för bred front. Det är viktigt att skapa samarbeten med hela samhället samt satsa på befintliga företag, detta eftersom företag drar företag. Tillväxt skapa möjligheter för tillväxt genom samarbeten och kunskapsutbyte mellan aktörer. Betydelsefullt att arbeta med utbildningar, kompetensutveckling och företagsbesök. Entreprenörskap genom att stödja och arbeta med nyföretagarcentrum och att bidra till/erbjuda uppstart- och starta-eget hjälp. Därutöver är det av vikt att arbeta med attitydpåverkan och samarbete med skolor. Politikmöten skapa möjligheter för möten mellan politiker och näringsliv, både genom organiserade och spontana träffar. Bidra till att skapa ett givande innehåll och till förståelse mellan aktörerna samt fokusera på det lilla mötet eftersom det är det som gör mest skillnad. Stora möten och allmänna träffar kan ha en tendens att sakna specifika mål/fokus och ger inte ett lika bra resultat som de mindre mötesformerna. Kompetensförsörjning fokusera på att bidra till kompetensförsörjning genom samarbeten nära marknaden och det lokala istället för att lägga resurser på allt för långsiktiga projekt. Detta gäller framför allt små kommuner och landsbygdskommuner, större kommuner kan ha ett mer långsiktigt fokus. Grunden i arbetet bör oavsett vara att utgå från företagens behov av kompetens och arbetskraft lyssna på företagen och samarbeta med dem.
33 Företagsmiljöer stötta och bidra till lokala företagsmiljöer av olika slag uppmuntras. Exempelvis genom inkubatorer, science parks och andra typer av mötesplatser. Utöver dessa aktiviteter inom de ovan listade områdena kan följande råd ges: Samarbeten med aktörer mer direkt kopplade till arbetslivet och verkligheten upplever respondenterna ger mer resultat, det är viktigt att komma ihåg och framför allt fokusera på insatser som ligger nära arbetsmarknaden och lokalsamhället. Samarbeten med universitet och högskola ger inte alltid det förväntate resultatet men det är samtidigt viktigt att bedriva samarbeten för att exempelvis stimulera företagsmiljöer. Anpassa efter kommunstorlek. En mindre kommun kan ha goda möjligheter att ta ett helhetsgrepp på det företagsfrämjandearbetet men har samtidigt inte samma möjlighet att upprätta samarbeten med högskola och universitet. En större kommun kan ha svårare att få ett helhetsgrepp på området men kan istället ha möjlighet att arbeta mer långsiktigt med större aktörer i kommunen. Universitetssamarbeten, liksom samverkansprojekt med science parks, inkubatorer och innovationsmiljöer förutsätter att det finns universitet i regionen. Vissa kommuner har dessa förutsättningar, och då är det idé att ägna sig åt detta. Men eftersom många kommuner inte har dessa förutsättningar är det viktigt att inte fastna vid det och då istället arbeta för att stimulera till andra former av företagsmiljöer. Resultaten visar att respondenterna anser att det till viss del inte främjar företagsklimatet att försöka påverka universitet och högskolor att anpassa utbildningsutbud och utbildningsinnehåll för att matcha näringslivets behov. Samtidigt anser ett flertal respondenter att samarbeten med science parks och inkubatorer är framgångsrikt. Kan en orsak till denna skillnad vara att universiteten styrs statligt, medan science parks och inkubatorer styrs lokalt och regionalt och att det då finns en större påverkansmöjlighet på de lokala företagsmiljöerna. Ett fåtal kommuner har lyft fram innovation. Här uppstår frågor runt om det går mode i begreppet innovation, och att det är vad som fyller det med innehåll som avgör om det är framgångsrikt eller ej. Det finns en statlig innovationspolitik, och det lika mycket utrymme för regionala och lokala initiativ. Innovationsupphandling är också något som diskuteras för att förenkla för den offentliga marknaden att få in nya tjänster och produkter i verksamheten. Undvik annonser och marknadsföring utan mål eller som är för allmänt riktade.
34 4. BILAGA Enkät Företagsfrämjande aktiviteter - hur ser vår verktygslåda ut? Genom att svara på följande frågor kan du bidra till att utveckla SKNT:s näringslivsarbete och ta fram en verktygslåda med metoder för området. Inledningsvis kommer ett antal bakgrundsfrågor varefter sju olika aktivitetsområden följer. Du klickar alternativt skriver i den eller de rutor som stämmer in med ditt svar på frågan. Vilken kommun arbetar du i? Antal invånare i kommunen? < >
35 Vilka partier bildar majoritet i kommunstyrelsen? Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Lokalt parti: Annat parti: Vet ej Organisationsform? Bolag ägt av kommun och näringsliv Bolag ägt av näringsliv Ekonomisk förening/stiftelse Helägt kommunalt bolag (100 %) Kommunal förvaltning Kommunledning Annan organisationsform: Vilken befattning har du? Näringslivsassistent eller motsvarande Näringslivschef/kanslichef/kommunchef eller motsvarande Näringslivssekreterare/utvecklare/konsulent/handläggare eller motsvarande
36 VD eller motsvarande Annan yrkesroll: Företagsfrämjande aktiviteter Nu följer sju stycken aktivitetsområden som fördjupar sig i vilka företagsfrämjande aktivititer som ni inom ramen för näringslivsarbetet arbetar med. Under varje område som du anger att ni är verksamma inom kommer vi be er lista upp till tre aktiviteter som ni anser vara mest respektive minst effektiva. Orsaken att vi vill ha med både effektiva och mindre effektiva aktiviteter är för att kunna testa om det som fungerar bra på ett ställe fungerar mindre bra på ett annat och därigenom kunna lära av varandra och fundera på varför det är så. Du bestämmer själv om du vill ange ett, flera eller inga aktiviteter under respektive område. Etablering - syftar till att få företag att komma till kommunen och starta verksamhet där. Vi är delaktiga i etableringsarbete i kommunen? Ja Nej Etablering - effektiva aktiviteter Lista de mest effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna Etablering - mindre effektiva aktiviteter Lista de minst effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna
37 Etablering - kommentera gärna dina svar Tillväxt - syftar till att få företag i kommunen att växa. Vi är delaktiga i arbetet med tillväxtsfrågor i kommunen: Ja Nej Tillväxt - effektiva aktiviteter Lista de mest effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna Tillväxt - mindre effektiva aktiviteter Lista de minst effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna
38 Tillväxt - kommentera gärna dina svar Entreprenörskap - syftar till att få fler personer att starta näringsverksamhet. Vi är delaktiga i arbetet med entreprenörskapsfrågor i kommunen: Ja Nej Entreprenörskap - effektiva aktiviteter Lista de mest effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna Entreprenörskap - mindre effektiva aktiviteter Lista de minst effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna
39 Entreprenörskap - kommentera gärna dina svar Politikmöten - syftar till att ordna möten och dialog mellan politik och näringsliv. Vi är delaktiga i arbetet med att skapa möten mellan politiker och näringslivet i kommunen: Ja Nej Politikmöten - effektiva aktiviteter Lista de mest effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna Politikmöten - mindre effektiva aktiviteter Lista de minst effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna
40 Politikmöten - kommentera gärna dina svar Kompetensförsörjning - syftar till att antingen garantera näringslivet kompetent arbetskraft eller att utveckla näringslivets kompetens. Vi är delaktiga i kompetensförsörjningsarbetet i kommunen: Ja Nej Kompetensförsörjning - effektiva aktiviteter Lista de mest effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna Kompetensförsörjning - mindre effektiva aktiviteter Lista de minst effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna
41 Kompetensförsörjning - kommentera gärna dina svar Företagsmiljöer - syftar till att genom inkubatorer, företagshotell, science parks mm. skapa miljöer där näringslivet trivs och utvecklas. Vi är delaktiga i arbetet med företagsmiljöer i kommunen: Ja Nej Företagsmiljöer - effektiva aktiviteter Lista de mest effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna Företagsmiljöer - mindre effektiva aktiviteter Lista de minst effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna
42 Företagsmiljöer - kommentera gärna dina svar Andra aktivitetsområden - här redovisas sådant som inte ryms under rubrikerna ovan. Vi har företagsaktiviteter inom andra än de ovan listade aktivitetsområdena: Ja Nej Andra aktivitetsområden - effektiva aktiviteter Lista de mest effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna Andra aktivitetsområden - mindre effektiva aktiviteter Lista de minst effektiva aktiviteterna (max tre aktiviteter). Du skriver själv in aktiviteterna i rutorna
Sundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Läs merNULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet
NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK STÄRKER DITT FÖRETAG! 2007 ombildades Linköpings kommuns näringslivskontor till aktiebolaget NuLink, som betyder
Läs merPlan för näringsliv och arbete
Plan för näringsliv och arbete 2017-2018 Så skapar vi förutsättningar för fler jobb Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner. En av utmaningarna Fler jobb,
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merNäringsliv och utveckling
Egengjort enkät 2016 Vad förbättrar Skinnskattebergs företagsklimat? 1. Bakgrund Anledningen till att enkäten genomfördes går att härleda till Svenskt Näringslivs årliga ranking och enkät om Svenska kommuners
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merVad tycker Du som företagare/företagsledare om Din region och Din kommun?
Februari 2010 Vad tycker Du som företagare/företagsledare om Din region och Din kommun? Hur tycker Du att företagsklimatet är i Din region? Vilka möjligheter anser Du att det finns till att rekrytera personal?
Läs mer2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4
Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merFÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008. Fastställd av styrelsen 2007-12-13
FÖRETAGSCENTRUM I OSKARSHAMN VERKSAMHETSPLAN 2008 2008 Fastställd av styrelsen 2007-12-13 INNEHÅLL 1 Mötesplatser 3 1.1 Bron till kommunen 3 1.2 Företagsbesök 3 1.3 Frukostträffar och seminarier 3 1.4
Läs merFebruari 2007. Om Du skrivit några kommentarer på blankettens sista sida lämnas dessa till Din kommun.
Februari 2007 FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN Vad tycker Du som företagare/företagsledare om Din region och Din kommun? Hur tycker du att företagsklimatet är i Din region? Vilka möjligheter anser Du att det finns
Läs merNäringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018
Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun
Läs merNäringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249
Näringslivsstrategi för Staffanstorps kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2016-10-31 136, Dnr 2016-KS-249 Innehåll 1 Inledning... 3 Ett strategiskt läge i en attraktiv region... 3 Samarbete för ett bättre
Läs merResultat från kartläggning av hur kvinnor som driver företag i Halland upplever bemötandet hos främjande aktörer
Resultat från kartläggning av hur kvinnor som driver företag i Halland upplever bemötandet hos främjande aktörer 361 respondenter (1282 utskickade) 140 120 100 80 60 40 20 0 Halmstad Varberg Kungsbacka
Läs merVÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
Läs merAffärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen
Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen 2018 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3
Läs merolo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning
SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2
Läs merEXPEDITION FRAMÅT GÅ!
EXPEDITION FRAMÅT Hej företagare! Vi har ett tillväxtprogram för just er. Programmet heter Expedition Framåt. Ja, vi vet att tillväxt kan kännas som ett ganska uttjatat ord. (En sökning på Google ger 9
Läs merAffärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen
Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen 2017 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3
Läs merVerksamhetsplan Näringsliv 2014
Verksamhetsplan Näringsliv 2014 Kommunikation/marknadsföring Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan.
Läs merVi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa
Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merNäringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Läs merVERKSAMHETSPLAN
VERKSAMHETSPLAN 2017 1 Vision Åtvidaberg har ett dynamiskt näringsliv med lönsamma företag, stora som små, inom de flesta branscher. Det lokala näringslivet består av företag som vågar vilja växa och känner
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merÅmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020
1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merBilagor till Näringslivsstrategi
Bilagor till Näringslivsstrategi 2016-2020 På landet, i staden och mittemellan - här kan företag gro och växa. Precis som för tusen år sedan. och i tusen till. För där människor trivs blomstrar affärerna.
Läs merVerksamhetsplan Forum Flen ANTAGEN AV STYRELSEN DEN 27 JUNI 2019
2019-2020 ANTAGEN AV STYRELSEN DEN 27 JUNI 2019 Inledning Forum Flen bildades januari 2006 av ett 30 tal företagare i kommunen. Idén var att skapa en lokal nätverksorganisation för en bättre samverkan
Läs merSKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?
SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och
Läs merUtveckla ditt företag i Hedemora
Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.
Läs merNäringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7
Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi 2016-2022 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning
Läs merAktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet
Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista Under våren 2017 har Gislaveds kommun genom intervjuer och en workshop genomfört en dialog med näringslivet. Syftet har varit att hitta
Läs merVi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa
Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa Östra Göinge har en stark tradition av småföretag och industriproduktion. Vi har ett strategiskt läge i nordöstra Skåne med närhet till flera större städer,
Läs merKarlskrona NÄRINGSLIV
Karlskrona NÄRINGSLIV Karlskrona kommuns företagsklimat Kommunens attityder till företagande, kommunens service, tillämpning av lagar och regler mm. Fokus på Dialogen mellan företagare och kommunen Kommunens
Läs merKommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Läs merAffärsplan NyföretagarCentrum Jämtland
Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning
Läs merAffärsplan NyföretagarCentrum Jämtland
Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning
Läs meridentifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Läs merVår verkstad. Utvecklar människor och affärer.
Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och
Läs merMÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER.
2015-01- 29 Ida Hult om: A3 vara människa Medborgarvärldar nu och framåt MÄNNISKOR SÄGER INTE VAD DE TÄNKER. DE VET INTE VAD DE KÄNNER OCH GÖR INTE SOM DE SÄGER. Vad är arbete utan anställning? Vad är
Läs merHur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är
Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta
Läs merNäringslivsstrategi Strömstads kommun
Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen
Läs merTVG Handlingsplan 2015
TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6
Läs merStrategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012
17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka
Läs merNäringslivsprogram
Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merLokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums
Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 23 24 28 17 12 18 12 17 12 1-5 anställda 51 52 56 46 42
Läs merAvsiktsförklaring. Bakgrund
Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med
Läs merNä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun
Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning
Läs merNäringslivspolicy för Hällefors kommun
Näringslivspolicy för Hällefors kommun 2(7) Innehåll 1. Syfte...2 2. Målsättning...2 2.1 Differentierat näringsliv.2 2.2 Stödja, utveckla och stimulera entreprenörsanda..3 2.3 Marknadsföring.3 2.4 Erbjuda
Läs merNÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN
SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll
Läs merNäringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Läs merVERKSAMHETSPLAN
VERKSAMHETSPLAN 2019 1 Vision Åtvidaberg har ett dynamiskt näringsliv med lönsamma företag, stora som små, inom de flesta branscher. Det lokala näringslivet består av företag som vågar vilja växa och känner
Läs merSvar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merversion Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Läs merAgenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering
Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten
Läs merFörklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun
Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun Förklaringsdokument till reviderad näringslivsstrategi för Lerums kommun. Beredningen för näringsliv och turism genomförde under 2011 en rad
Läs merVerksamhetsplan 2012
Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta
Läs merRevisionsrapport Granskning av näringslivsfrågor. Härjedalens Kommun
Revisionsrapport Granskning av näringslivsfrågor. Härjedalens Kommun 1 Juli 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merNäringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun
Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande
Läs merNäringslivspolitiskt program
Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt
Läs merGe ditt nya företag en stabilare start! Kostnadsfjitt!
Ge ditt nya företag en stabilare start! Kostnadsfjitt! Funderar du på att starta eget? Här är goda råd gratis. Arbetet från idé till uppstart kan vara mödosam. Under den processen kan det kännas tryggt
Läs merHandlingsplan för näringsliv och arbete 2015-2016
Handlingsplan för näringsliv och arbete 2015-2016 Så skapar vi förutsättningar för fler jobb Vårt arbete börjar hos företagen. Ett starkt näringsliv skapar arbetstillfällen och intäkter till Eskilstuna.
Läs merMänniskor som inte tar risker gör två större misstag per år, människor som tar risker gör två misstag per år. Peter Drucker
Näringsliv Ale Människor som inte tar risker gör två större misstag per år, människor som tar risker gör två misstag per år Peter Drucker Ale har utsetts till årets klättrare i Svenskt näringslivs ranking
Läs merNäringslivsträffar Umeå landsbygd 2015. Näringslivsträffar på Umeå landsbygd, juni 2015
Näringslivsträffar på Umeå landsbygd, juni 2015 Input från näringslivsträff hösten 2014: Hur kan Umeå kommun bidra till goda förutsättningar för företagande på Umeå landsbygd? Underlätta att driva företag
Läs merKvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa
KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och
Läs merFrämja kvinnors företagande Värmlands län
1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga
Läs merNäringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020
Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn
Läs merVi skapar möten som ger affärer
Vi skapar möten som ger affärer Vi brinner för att knyta samman företag och se affärerna gå i lås. Luleå ska vara en intressant plats för människor, etableringar och investeringar. Luleå Näringsliv bidrar
Läs merStrategier för näringslivsarbetet Ronneby kommun. Version 2, 2011-04-06
Strategier för näringslivsarbetet Ronneby kommun. Version 2, 2011-04-06 I visionsdokumentet 2020 för kommunens näringslivsarbete står i första stycket: Företagen i Ronneby kommun tycker att kommunen är
Läs merNäringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015
Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning, 2014-2015 Inledning Att få företag att etablera sig och växa i Nordmalings kommun är angeläget. Företagande driver tillväxt,
Läs merI Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.
1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål
Läs merVERKSAMHETSPLAN
VERKSAMHETSPLAN 2018 1 Vision Åtvidaberg har ett dynamiskt näringsliv med lönsamma företag, stora som små, inom de flesta branscher. Det lokala näringslivet består av företag som vågar vilja växa och känner
Läs merNäringslivspolicy för Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och
Läs merRIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD
RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21, 95 Dnr: KS 2017/364 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll
Läs merNäringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.
Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun
Läs merKommun och näringsliv tillsammans
Kommun och näringsliv tillsammans Hur härligt vore Härjedalen utan idéer, jobb och företag? Det är lätt att inse att utan driftiga företagare, inga jobb och ingen tillväxt. Arbetet med Härjedalskontraktet
Läs merHur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!
Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående
Läs merHandlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018
Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin
Läs merUTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Läs merBeredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Owe Westberg
Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Tid: Fredagen den 18 oktober 2013, kl. 09:00 15:15 Plats: Närvarande: Förhindrade: Ordförande: Sekreterare: Innovatum hus 74 och företagsbesök
Läs merRegionalt uppdrag till Nyföretagarcentrum Halland 2014
TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) 2014-01-28 RS140069 Ann-Mari Bartholdsson Näringsliv 035-179887 Ann-mari.bartholdsson@regionhalland.se Regionstyrelsen Regionalt uppdrag till Nyföretagarcentrum Halland 2014 Förslag
Läs merMedlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
Läs merAktivitetslista Näringslivsprogrammet
Sid 1 (7) Tjänsteskrivelse Aktivitetslista Näringslivsprogrammet För att klara målsättningarna i näringslivsprogrammet har följande aktivitetslista tagits fram. Den innehåller åtta stödjande mål med aktiviteter.
Läs merHandlingsplan näringslivsfunktionen 2019
Handlingsplan näringslivsfunktionen 2019 *Våra invånare trivs och är stolta över sin plats *Våra invånare är delaktiga genom information och öppen dialog *Våra invånare har ett livslångt lärande *Vår kommun
Läs merBILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN
1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen
Läs mer3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen
Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.
Läs mer1 (6) Utfärdare, telefon Datum Utgåva Reg nr. Marie Ahlqvist,
1 (6) Mottagare LEGS Projektledare: via Madeleine Söderstedt Östsam: Joakim Kärnborg Nutek: Conny Olander Caréne Andersson, Anders Bengtson, Pernilla Fogelklou, Roland Johansson, Marianne Hellman, Margrit
Läs merTECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE
TECHTANK VERKSAMHETSPLAN 2018 TECHTANK.SE OM TECHTANK Techtank är ett teknikkluster i södra Sverige som samlar avancerade industri- och teknikföretag. Medlemsföretagen har kunder på olika internationella
Läs merNäringslivsstrategi. Vision, mål, medel
Näringslivsstrategi Vision, mål, medel 2006 Visionen Med sitt annorlunda företagsvänliga klimat och förträffliga läge är Ystad den naturliga miljön för företag och familj. Huvudpunkterna i Näringslivsstrategin
Läs merDrivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999
2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar
Läs merHandlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merSammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013
Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs merNÄRINGSLIVSPROGRAM LYCKSELE KOMMUN LIKSJUON KOMMUVDNA
NÄRINGSLIVSPROGRAM LYCKSELE KOMMUN LIKSJUON KOMMUVDNA 1 Fotografer: Agne Hörnestig: sid 1 och 8 Ingrid Sjöberg: sid 3, 5, 6, 10 och 11 123RF: sid 9 Lycksele kommun: sid 12 2 Lycksele Näringslivsråd har
Läs merRapport inför möte med styrgruppen för Fyrbodals fordonskommuner - Omställningsprojektet den 7 maj 2010
Rapport inför möte med styrgruppen för Fyrbodals fordonskommuner - Omställningsprojektet den 7 maj 2010 Inledning Inför varje styrgruppsmöte så har vi i projektet för avsikt att i förväg sända ut en kort
Läs merUtveckling av näringslivet och företagsklimatet i glesoch landsbygdskommuner. Lägesrapport 2018
Utveckling av näringslivet och företagsklimatet i glesoch landsbygdskommuner Lägesrapport 2018 UPPDRAGET Tillväxtverket har fått regeringens uppdrag att fördela ett särskilt stadsbidrag om 1,76 miljoner
Läs mer