Utvärdering av BIBSAM s projekt Tidskrifter Elektroniskt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av BIBSAM s projekt Tidskrifter Elektroniskt!"

Transkript

1 OAP Open Access Publication Department of Publication Infrastructure Scientific Information and Learning KTH - Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden Erik Sandewall Utvärdering av BIBSAM s projekt Tidskrifter Elektroniskt! This is a report to the oa.se program, Within our project s report series it is provisionally identified as PM-oap-004. Related information can be obtained via our unit s provisional www site: The author: Date of manuscript: http: /www.ida.liu.se/ erisa/

2 1 1. Inledning och allmänna överväganden Sedan slutrapport inkommit till BIBSAM för det av dem stödda projektet Tidskrifter elektroniskt! Bibliotek som stöd för publicering har jag ombetts att utvärdera rapporten och projektet. Följande är min rapport från uppdraget. Projektets målsättning, uppläggning och finansiering I projektansökan står följande att läsa: Projektets syfte är att ge vetenskapliga tidskriftsredaktioner enkla användbara verktyg för elektronisk publicering och förse dem med stödfunktioner i det praktiska publiceringsarbetet. En teknisk plattform (...) kommer att utvecklas i samarbete med (...). Detta arbete kommer att finansieras genom bidrag från UU (DiVA-gruppen), NTNU och ABM-utvickling i Norge. För att fylla denna plattform med innehåll och samtidigt utarbeta smidiga och välbeprövade arbetsmodeller ansöker vi om ett bidrag från BIBSAM.... Uppläggningen var alltså baserad på samfinansiering, och bidraget från SVEP utgjorde 600 tkr för perioden Jag antar för enkelhets skull att SVEP och openaccess.se kan betraktas som väsentligen samma verksamheter, och att granskning för openaccess.se alltså kan utgå från det som sagts inom SVEP. Inkomna bidrag från andra parter i samfinansieringen framgår ej av rapporten, men indirekt framgår att ABM-utvikling ej kom att ingå eller bli anslagsgivare. Det fanns således redan från början ett inte helt enkelt samband mellan en utredningsaspekt som innefattar studium och analys av tidigare system samt insamling och sammanställning av användarbehov, och å andra sidan en implementeringsaspekt som avser framställande av verktyg och lösningar. I fältet mellan dessa två aspekter finner man dels den strukturerade kravspecifikationen som ska motsvara användarbehoven, dels också arbetsmodellen. Arbetsmodellens karaktär får framgå av projektresultatet. Slutligen finns en användningsaspekt där man för ut de framtagna projektresultaten till praktisk användning. Synen från SVEP och oa.se (dvs. openaccess.se) på implementeringsaspekten har inte varit helt entydig. Den mening i ansökan som börjar Projektets syfte är... återfinns ordagrant i projektöversikten för oa.se, vilket kan tolkas som att vi har accepterat projektets hela bredd som en angelägenhet för oa.se. Å andra sidan har vi från oa.se s sida tydligt markerat vikten av att utredningsaspekten genomförs som avsett.

3 2 Granskningsarbetets uppläggning Jag har genomfört granskningen genom inläsning av ursprunglig ansökan, slutrapport, en publikation från projektet ( 1 ) samt tillgängliga arbetsdokument, samt genom ett besök hos projektgruppen varvid även en demoversion av systemet (utan inneliggande data) förevisades. Mot bakgrund av den sammansatta målsättningen för projektet har jag valt att dela upp min granskning av slutrapporten i tre delar, avseende utredningsaspekt, implementeringsaspekt och användningsaspekt. Arbetsmodell och även kravspecifikation förs då till utredningsaspekten eftersom de inte i ansökan angivits ha annan finansiering. Projektets bemanning Bemanning och deltagande i projektet har kommit att ändras under projektets gång på sätt som framgår av rapporten. Vid besöket hos projektet framkom att de nuvarande projektdeltagarna upplever att de under de senaste månaderna fått inrikta sig på att snabbt slutföra ett arbete som tidigare besvärats av kommunikationssvårigheter, framförallt genom att nu arbeta med delar av systemet som tidigare fått för litet uppmärksamhet. 2. Utredningsaspekten Utredningsaspekten innefattar enligt ansökan: Analys av verktyg utvecklade i andra projekt Intervjuer och undersökningar av användarbehov Analys av arbetsflöde vid redaktioner för sex tidskrifter och modellering av funktioner och arbetsflöde Kravspecifikation Jag behandlar dessa punkt för punkt, och diskuterar också relevansen i betoningen av arbetsflöde som en särskild punkt. Analys av verktyg utvecklade i andra projekt Rubricerade arbete kan ha flera viktiga användningar: Som stöd för tidskriftsansvariga som ska välja mellan befintliga redaktionssystem Som bakgrund för en grupp, annan än den egna, som avser att implementera ett sådant system Som bakgrund för den egna gruppens systemimplementering 1 Eva Müller och Frida Sandgren: A workflow system for ETDs. A supportive feature of the electronic publishing chain. 9th International Symposium on Electronic Theses and Dissertations, Québec, Kanada,

4 3 Samtliga dessa skäl är relevanta för SVEP-uppdraget, men det borde ur SVEP:s synpunkt vara speciellt viktigt att arbetsresultatet tjänar punkt 1 och kanske punkt 2, och inte bara punkt 3. Rapporteringen från denna aktivitet omfattar 13 rader i slutrapporten, och den kompletteras inte med någon ytterligare bilaga eller annan dokumentation. Man rapporterar ha utvärderat OJS-systemet (Open Journal System) under ELPUB-konferensen 2005 och JARSS-systemet bland annat under ett projektmöte. Endast ett kriterium från granskningen rapporteras, nämligen möjligheten att själv anpassa systemet till det aktuella arbetsflödet vid redaktionen. Den slutsats man drog från granskningen var att denna inställningsmöjlighet saknades eller att kravet skulle bli svårt att uppfylla. Denna slutsats låg sedan till grund för uppläggningen av det egna projektet, där utformningen av ett jämförelsevis generellt verktyg för modellering av arbetsflöden varit en hörnsten. Det är ganska förvånande att se detta lättvindiga sätt att genomföra en granskning och värdering av andra system. Det borde ha varit naturligt för detta projekt, för vilket analys av befintliga system var en del av det givna uppdraget, att faktiskt ta hem och provköra OJS-systemet som har god internationell spridning. Man hade väl också förväntat sig en genomgång av, och en referenslista för de artiklar som har publicerats om OJS (se referenslista sist i denna rapport). För att kunna tjäna de ovan nämnda ändamålen måste granskningen på ett allsidigt sätt behandla de olika krav och önskemål som kan ställas på ett redaktionssystem. Den föreliggande rapporten gör intet av detta, utan rapporterar enbart en slutsats gällande en aspekt av systemdesignen, nämligen den som man valt att göra till grundläggande för den egna systemimplementeringen. För övrigt är det rapporterade tillvägagångssättet tvivelaktigt även ur systemdesignsynpunkt eftersom man så snabbt låser fast en enda designaspekt. Mer om detta nedan. Intervjuer och undersökningar av användarbehov För undersökning av användarbehov har man i enlighet med ansökan kontaktat sju tidskrifter för intervjuer samt med ett enkätformulär. De närmare formerna för detta redovisas inte i rapporten, annat än med en referens till det använda projektformuläret och svaren, som finns på projektets webbplats. Formuläret ger tyvärr ett oinitierat intryck, vilket också lett till att en del av enkätsvaren andas en viss otålighet över frågorna. Problemet torde vara att man inte hade med någon forskare med egen erfarenhet av vetenskapligt redaktionsarbete i projektgruppen, vilket blir mycket tydligt vid läsning av intervjuformuläret. De ifyllda intervjuformulären har lagts ut på projektets webbsida. (Det förefaller dock inte som att de intervjuade har godkänt detta förfaringssätt). I den för projektet valda ansatsen betraktar man arbetsflödet som centralt, och denna premiss ingick redan i ansökan. Intervjuformuläret är utformat så att man ska få fram uppgifter om respektive tidskrifts arbetsflöde. Närmare läsning av enkätsvaren ger dock inget stöd för den ursprungliga hypotesen, utan borde snarare ha föranlett projektledningen att ompröva sin initialhypotes. Följande är t.ex. de svar som man får på frågorna 9.1 och 9.2, som är Do you think a system for support of editorial workflow would be useful for your work? In what ways? respektive What function do you believe is

5 4 most important in such a system?. (Svaren är markerade med den kod som används för svarsfilerna). jrm: 9.2: Functions for viewing all communication that belongs to a certain manuscript ID-number. Currently, s are archived. q1: 9.1: Will become necessary once there are a lot of submissions. Inga speciella förslag för 9.2. q2: 9.2: support. q3: Inget svar på denna fråga. q4: Inget svar på denna fråga. smt: Inget svar på denna fråga. soc: Bättre överblick och kontroll. Detta utgör knappast stöd för att fokusera på workflow, utan pekar snarare i riktning mot en arkitektur av den typ som är illustrerad i filen med namn s.pdf, dvs en struktur med huvudredaktör och dennes assistent i centrum samt tvåvägs kommunikation mellan detta centrum och var och en av ett antal olika aktörer. Analys av arbetsflöde Eftersom den huvudsakliga slutsatsen från studiet av användarbehov, trots det ovan refererade, var att olika tidskriftsredaktioner tillämpar väsentligt olika arbetsflöden, och då man ville ha ett särskilt programvaruverktyg för att modellera arbetsflödet, hade det varit intressant att få en karakteristik av vilka variationer som kan förekomma och som alltså behöver understödjas av det framtagna verktyget. Möjligen är den använda populationen av sju tidskrifter inte tillräcklig för detta, men ett försök kunde ändå ha gjorts. Detta sker emellertid inte, utan det som beskrivs i rapporten är en klassisk reviewmodell utan djupgående variationer. Vidare hade det varit intressant att få en validering av den framtagna modellen genom att pröva den på ett antal tidskrifter där man observerat att arbetsflödet har olika karaktär. En sådan validering rapporteras för en tidskrift, men man skriver också att den inte behöver göras för fler tidskrifter. Man skriver: eftersom arbetsflödet är anpassningsbart har vi ansett detta test vara tillräckligt för att säkerställa funktionaliteten av verktyget (sid. 15) samt: (DiWA)... har utvecklats och testats, allt för att uppfylla redaktionernas krav och övriga användares förväntade krav (sid. 23). Problemet är dock att även när det gäller redaktionernas krav så bygger man i projektet på sin egen, initiala uttolkning av redaktionernas krav, och denna uttolkning var mycket starkt färgad av en övertygelse om vad som var relevant modell. En fortsatt verksamhet där det faktiska systemet konfronteras med faktiska användarbehov kommer därför att vara viktig. Utöver en diskussion av vilka variationer i arbetsflödesmodell som faktiskt förekommer, hade det varit angeläget med en analys av bakgrunden till dessa variationer. Det förefaller troligt att skillnader i tidskrifternas storlek och deras vetenskapliga bredd är viktiga faktorer, tillsammans med sådana områdesskiljande faktorer som forskningsmetodik, typisk artikelstorlek och typisk granskningstid. Tidskrifter som är stora avseende bredd och/eller

6 5 volym behöver ofta en organisation med area editors eller liknande, vilket resulterar i ett mer komplext arbetsflöde. Detta är inte aktuellt för små, specialiserade tidskrifter. Man kan då observera att nystartade open-accesstidskrifter, vilka utgör den avsedda målgruppen för det aktuella projektet, troligen väljer en mycket begränsad bredd och att de knappast kommer att nå upp till någon stor volym under överskådlig tid. Redan en enkel sådan analys skulle ha kunnat bidra till en tydligare precisering och - kanske - avgränsning av målen för det system som kommit att specificeras och implementeras i projektet. Valet av arbetsflöde som primär fråga i systemdesignen En viktig punkt i projektet och i rapporten är att man väljer modellering av arbetsflöde som en strategisk fråga för det planerade systemet och för dettas implementering. Det finns då skäl att överväga om detta är en rimlig slutsats. Följande kvantitativa data från implementeringen av JARSS-systemet kan tjäna att belysa denna fråga. Detta system ( 2 ) har implementerats vid Linköping E-Press, har använts för en medelstor tidskrift sedan 2002, och den nuvarande implementeringen är den tredje i ordningen. Systemet har utvecklats gradvis och tillägg har införts allteftersom för att svara mot faktiska användarbehov; de två omimplementeringarna har tjänat till att rensa och förenkla programkoden. Källkoden till JARSS omfattar cirka 410 KB på källkodsnivå, tillsammans med en mindre mängd information i annat format t.ex. online-dokumentation. Av dessa 410 KB används mer än hälften, 237 KB, till definition av de webbsidor som användaren ser vid användningen av systemet, fördelat på 20 KB för ett generellt verktyg för webbsidebeskrivning (WRDL) och 217 KB för webbsidor beskrivna i WRDL. Design och införande av WRDL var resultatet av erfarenheter från den första generationen av systemet. Övriga 173 KB är skrivna i värdspråket (CommonLisp) och fördelas mer jämnt på olika ändamål och schematiskt enligt följande: 29 KB Globala deklarationer och parametrar och diverse smårutiner 17 KB Administration av användare och användarrättigheter 4 KB Sessionshantering (koherens i successiva interaktioner med samma användare) 18 KB Hantering av artikelstatus i arbetsflödet samt vissa andra rutiner som är direkt associerade med objekt för inskickat manuskript 9 KB Repository (arkiv av manuskript, granskningsrapporter mm) 33 KB Regelbunden avkänning av mailserver för att hämta inkommande mail, avspjälkning och omhändertagande av attachments, samt om möjligt allokering av inkommen mail till relevant artikel 29 KB Allmän hantering av mailkonton, tolkning av scripts för utgående mail med standardformuleringar, samt infogande av attachments i utgående mail 2

7 6 8 KB Sandlåda (process för att exekvera textformatering av användarens manuskript på ett sätt som är säkrat mot intrång) 13 KB Konfigurering för speciella behov hos tidskrift och hos användare 10 KB Kryptering av filer för lagring i repository 3 KB Administration av todo -listor för redaktörer mm Cirka 10 procent av denna del, och 4.5 procent av helheten används alltså åt hantering av artikelstatus, och koden för detta är enkel att göra. Den realiseras helt enkelt genom att man har en lista över möjliga tillstånd som en artikel kan befinna sig i under sin väg från insändande till acceptans eller refusering, och de åtgärder som redaktörer och andra företar har effekten att flytta ett manus från ett tillstånd till ett annat. Detta görs naturligen tabelldrivet, och man behöver inte ha några särskilda systemutvecklingsverktyg för att åstadkomma det. Den större delen av programvolymen används alltså åt webbsidelayouten, och den utan jämförelse mest komplicerade hanteringen ligger i de 62 KB som används för hantering av inkommande och utgående mail. Det bästa rådet till den som vill implementera ett sådant system skulle utifrån JARSSsystemets erfarenhet vara att fokusera antingen på det som har störst volym (webbsidornas design) eller på det som är mest komplext och felbenäget (lämpligen genom en generell lösning för meddelandehantering). För JARSS har användningen av WRDL-redskapet varit värdefull, och det skulle ha krävts än mer arbete om man programmerat webbsidor utan ett sådant redskap. Vid systemutvecklingen för Tidskrifter elektroniskt! har man valt att göra webbsidedesignen direkt i programmeringsspråket, utan särskilt verktyg, eftersom det använda systemet för arbetsflöde inte understödde webbsidorna. Detta indikerar att fokuseringen på arbetsflödet snarast varit kontraproduktiv för systemutvecklingen. Till den gjorda projektuppläggningens försvar kan förstås hävdas att inriktningen mot en arbetsflödesmodell angavs redan i den ursprungliga ansökan. Å andra sidan kunde detta kanske ha omprövats under resans gång under intryck av de synpunkter och erfarenheter som man fick successivt. Kravspecifikation En stor del av rapporten, och dess mest konkreta del, upptas av listor över faciliteter som bör ingå i ett redaktionssystem, och i vilka man prickat av vad som implementerats i det aktuella systemet. Detta utgör kärnan i den rapporterade kravspecifikationen. Sett som kravspecifikation är den dock rätt begränsad och basal; en kravspecifikation i ordets normala betydelse borde inkludera betydligt fler aspekter. Det hindrar inte att dessa checklistor kan ha sitt praktiska värde, men en större grad av abstraktion skulle ha gjort dem mer användbara i designarbetet. Ett exempel: I listan nämns åtta olika krav av typ möjliggöra för användare av viss typ att ändra status på artikel på visst sätt. En mer generisk specifikation hade sagt att varje instans av systemet skulle innehålla en lista över användarroller och en lista över möjliga artikelstatus, och till varje användarroll ska höra en förteckning över vilka statusförändringar som denne kan utföra, i vilka situationer, och med vilka bieffekter. En

8 7 sådan formulering är mer generellt användbar och ger bättre vägledning för implementeringen. Samtidigt måste man ur användningssynpunkt ställa sig skeptisk till en så detaljerad reglering av vem som får göra vad. I praktiken effektueras ju tillståndsövergångar av tidskriftens huvudredaktör(er) och dessas administrativa medhjälpare, dvs. av ett fåtal personer. Mellan dem är det naturligt och viktigt att man kan ersätta varandra, till exempel vid sjukdom, semester, eller resa. En enkel och tillräcklig lösning är att vissa användare får göra tillståndsändringar för artiklar, övriga kan inte göra det. I den mån denna rättighet ska avgränsas så gäller det snarare att vissa grupper av artiklar får hanteras av vissa personer (t.ex. områdesredaktörer), och inte att reglera vem som får göra vilken övergång. (Däremot kan man anta att arbetsorganisationen blir sådan att vissa personer normalt är de som gör vissa operationer, t.ex. i arbetsfördelning mellan huvudredaktör och administratör, men det är en annan fråga). Principiellt kan man notera att projektet alltså observerat vissa arbetsrutiner som utgör normalfall i redaktionernas hittillsvarande arbete, och omvandlat dessa till bindande regler som det vid användningen av systemet är svårt eller t.o.m. omöjligt att göra avsteg från. Detta slags organisatorisk förhårdning är tyvärr ganska vanligt förekommande vid införande av programvara som stöd i administrativt arbete. Slutsatser och sammanfattning Det sammanfattande omdömet beträffande utredningsaspekten av projektet måste därför tyvärr bli ganska negativt. Det arbete som rapporterats som resultat inom ramen för målsättningen i den ursprungliga anslagsbevillningen omfattar ett mycket rudimentärt studium av befintliga system, ett försök till inventering av användarbehov, en identifiering av huvudtema för en systemimplementering, och en därpå byggd katalog över önskvärda faciliteter i ett kommande system. Möjliga kommande användningar av detta kan tänkas avse: Som stöd för tidskriftsansvariga som ska välja mellan befintliga redaktionssystem Som stöd för en grupp, annan än den egna, som avser att implementera ett sådant system Som bas för den egna gruppens systemimplementering Jag måste tyvärr konstatera att resultaten inte håller måtten för de första två ändamålen. Nyttoeffekten för den tredje punkten måste därför också betvivlas. 3. Implementeringsaspekten Enligt den ursprungliga ansökan (sid 3) skulle teknisk utveckling av verktyg enligt kravspecifikation finansieras av andra parter och inte av BIBSAM.

9 8 Då emellertid det framtagna systemet presenteras som ett resultat i den föreliggande rapporten är en kortfattad granskning av detta motiverad. En bedömning av den framtagna programvaran, som går under namnet DIWA, kan man dels ta det begränsade perspektivet att bedöma det tekniska framtagandet av ett programvarusystem givet den ansats och den specifikation som gjorts i projektet och som ovan beskrivits, eller också bedöma det framtagna systemet i sin helhet. Implementeringen av DIWA Vid mitt besök vid projektet gjordes en demonstration av det färdiga systemet och jag fick en kort orientering om programvarans struktur. Tyvärr kunde man bara visa en version av systemet som saknade innneliggande data, vilket gjorde det svårt att bedöma hur systemet faktiskt används och kan användas, och följande bedömning är därför förknippad med viss osäkerhet. Det huvudsakliga intrycket från demonstration och översiktlig genomgång av programkoden är att systemet är stabilt och lättanvänt i omedelbar bemärkelse, dvs. dialogsidorna är snyggt uppställda, översiktliga och lättförståeliga. Implementeringen synes vara gjord på ett systematiskt sätt, där man bland annat lagt stor vikt vid definition av datatyper och operationer på dessa. Detta slags definition blir lätt ganska tungrodd, men avsikten är att man på det sättet ska få ett system som är lättare att underhålla och vidareutveckla. Programvaran för DIWA-systemet uppvisar ungefär samma proportioner mellan användargränssnitt och programkod som ovan beskrivits för JARSS, men DIWA är betydligt större på grund av annat val av programmeringsspråk och implementeringsmetod. Det är därför troligt att en radikal omimplementering skulle resultera i ett mindre omfångsrikt system. Motsvarar DIWA användarbehoven? Det hade varit önskvärt att gruppen gjort en ordentlig jämförelse mellan det egna systemet och åtminstone något annat system. Om man har ambitionen att sprida systemet till användning på andra håll är det ur marknadsföringssynpunkt viktigt att kunna visa en trovärdig jämförelse med OJS-systemet. Någon sådan rapporteras inte. Det är ännu inte möjligt att få en rättvisande bedömning av hur väl DIWAsystemet motsvarar faktiska användarbehov, eftersom man hittills bara en tidskrift som användare. För kommande, mer fyllig utvärdering kommer det att vara viktigt att särskilja tre fall: Användare som gör övergång från manuell hantering utan programvarustöd till användning av DIWA, och som alltså saknar jämförelsematerial Användare som redan använt eller använder annat system, och som därmed kan göra en jämförelse och kan tänkas ställa ytterligare krav Användare som har egen programvaruteknisk bakgrund och som därigenom kan se tjänster som skulle varit önskvärda och möjliga att realisera.

10 9 Vid övergång från manuell till datorstödd hantering är det ju vanligen så att man accepterar det system man får utan vidare frågor, åtminstone så länge man inte drabbas av driftsstörningar. Användare i de senare två grupperna tenderar att vara mer krävande, vilket kan upplevas både som ett problem och som en möjlighet. Då jag själv ingår i både grupp 2 och 3 noterar jag att ett stort antal av de faciliteter som vi identiferat behovet av och implementerat inom ramen för den användningsdrivna utvecklingen av JARSS-systemet inte har någon motsvarighet i DIWA. När man får fler än en användare av systemet blir det också önskvärt med en analys av i vilken utsträckning de ursprungliga avsikterna i projektet har kunnat realiseras, och speciellt vad utfallet blivit beträffande möjligheten att konfigurera olika arbetsflöden för olika tidskrifter. Hur stort har behovet varit av denna möjlighet, vilka variationer i arbetsflöde har faktiskt observerats, och i vilken utsträckning har systemet kunnat ackomodera dessa? 4. Användningsaspekten I den ursprungliga ansökan uppställs konkreta mål för användning av modell och programvara, nämligen (citat): Publicering av fyra redan elektroniskt utgivna tidskrifter Publicering av två tidskrifter elektroniskt En ny tidskrift? Marknadsföring - mål 15 elektroniska tidskrifter Utarbetande av ekonomisk modell Punkterna marknadsföring och ekonomisk modell saknas i slutrapporten. Beträffande tidskriftspublicering rapporterar man att tidskriften Upsala Journal of Medical Sciences publiceras i elektronisk form som ett resultat av projektet. Cirka 60 artiklar i tidskriften har publicerats på detta sätt. I rapporten sägs också att även tidskrifter vid Linköping University Electronic Press avser att använda systemet. Detta torde dock vara ett missförstånd. Lärdomar av projektet Den nu gjorda genomgången och analysen kan tyckas hård, även om jag har försökt att i alla delar vara helt saklig och konstruktiv, och det är motiverat med några ord för att sätta detta i sitt sammanhang. Först och främst: det är inte alls ovanligt att det första försöket att implementera ett system för en given uppgift slutar på ungefär det sätt som här beskrivits. Fred Brooks har i klassikern The Mythical Manmonth givit rådet (beträffande systemutveckling) Plan to throw one away, med innebörden att det är tidigast upplaga 2 av ett system som kommer att träffa rätt. Uttrycket throw away ska då inte tolkas alltför bokstavligt; det som oftare sker är väl att man kannibaliserar dvs man startar om,

11 10 men plockar ut delar ur den gamla koden som man kan återanvända, men med en ny huvudstruktur. Andra klassiska skäl till att projekt hamnar snett är personalomsättning under projektets gång, samt överansträngd projektledning genom att man planerat optimistiskt och tagit på sig för mycket. Även dessa skäl tycks ha varit förhanden i föreliggande projekt. Beträffande fokuseringen på arbetsflöde bör det också sägas att detta i sig är en välkänd och ofta användbar teknik, och även att projektgruppen synes ha arbetat seriöst med denna. Av tillgängliga interndokument framgår att deltagarna i projektet bemödat sig om att lära sig metoder och tillgängliga redskap inom det området. Problemet var istället, enligt min mening, att man var alltför mycket låst vid denna metod och inte tillräckligt varseblev indikationer av olika slag om att metoden kanske inte var så tillämpbar just här. Slutligen ska det sägas att de nuvarande projektdeltagarna själva tydligen har en insikt om de nu beskrivna problemen. Detta, tillsammans med det faktum att andra projekt i samma projektgrupp överlag har fungerat väl, gör att jag har fullt förtroende för gruppens förmåga att gå vidare, lära av erfarenheterna, och vara framgångsrika i kommande projekt. Referenser 1. da Fonseca, R.M.S. (2004, June). Open Journal Systems. Paper presented at the ICCC 8th International Conference on Electronic Publishing, Brasilia, Brazil. 2. Willinsky, J. (2005). Open Journal Systems: An example of Open Source Software for journal management and publishing. Library Hi- Tech 23 (4), Graham, B. (2007). Open Publish: Open access to scholarly research. National Library of Australia: Canberra, Australia 4. Willinsky, J.; Mendis, R. (2007). Open Access on a zero budget: A case study of Postcolonial Text. Information Research 12 (3). En principiell frågeställning Avslutningsvis vill jag för Styrgruppen peka på en frågeställning av principiellt intresse för alla projekt med samfinansiering: i vilken utsträckning kan och vill Styrgruppen kräva att anslagna medel används till just det som står i ansökan och kontraktet, och i vilken utsträckning vill man acceptera att medlen används för andra, närliggande ändamål t.ex. därför att det är där som medfinansiärernas intresse ligger, eller för att någon tilltänkt medfinansiär bortfallit? I det här aktuella projektet gäller då att om Styrgruppen vill se den faktiskt utvecklade programvaran som ett resultat av dess finansiering så kunde en viss ytterligare utvärdering av denna vara relevant. Om däremot Styrgruppen vill avgränsa sitt intresse till att huvudsakligen avse utrednings- och användningsaspekten av projektet så kanske den nu gjorda granskningen kan vara tillräcklig.

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008

Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008 Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008 Anders Ardö Elektro- och informationsteknik Lunds Universitet Box 118, 221 00 Lund June 18, 2009 1 Inledning Digitala bibliotek

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006 Vad är MoReq1? en informationsmodell som specificerar funktionella krav på ett elektroniskt dokumenthanteringssystem (specifika, ERMS) kan tillämpas inom såväl offentlig som enskild sektor omfattar i någon

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT

WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT Arne Jönsson 2012-07-23 WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT 1. Inledning Inom projektet WebbLättLäst har vi utvecklat teknik för att automatiskt rangordna svenska webbsidor efter hur läsbara de är. Detta gör att

Läs mer

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

EU:s krav på open access

EU:s krav på open access EU:s krav på open access Dialogmöte om open access-krav, VR 111012 Jan Hagerlid, samordnare för OpenAccess.se, avd f nationell samverkan, KB Open access inom EU - bakgrund EU-rapport om den vetenskapliga

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser.

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser. Anvisningar för rapportering av erhållet anslag/stipendium Anslagsmottagaren ska rapportera avslutat anslag senast det datum som står angivet på kontraktet. Vid dispositionstidens slut skickas en påminnelse

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan Anvisningar för ansökan Dessa anvisningar är ett stöd till sökande inom Effsys Expand. Hur ska ansökan skrivas? Ansökan ska vara på svenska och skriven så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet

Läs mer

Om Fortes publiceringsbidrag

Om Fortes publiceringsbidrag 2014-02-27 Om Fortes publiceringsbidrag Syftet med Fortes publiceringsbidrag är att främja spridning av vetenskaplig information, bl.a. till grupper utanför forskarsamhället, från forskning inom Forte

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA manuell registrering

Registrera och publicera i DiVA manuell registrering Registrera och publicera i DiVA manuell registrering För att registrera en publikation manuellt gör så här 1. Sök i DiVA http://oru.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Om Fortes konferensbidrag

Om Fortes konferensbidrag 2013-06-27 Om Fortes konferensbidrag Syftet med konferensbidragen är att underlätta kontakter och erfarenhetsutbyte mellan svenska och utländska forskare samt tillföra kunskaper från det internationella

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Bilaga. Särskilda villkor för Molntjänst. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling

Bilaga. Särskilda villkor för Molntjänst. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling Sid 1 (7) 2014-11-07 Dnr 96-36-2014 Bilaga Särskilda villkor för Molntjänst Programvaror och tjänster 2014 Systemutveckling Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tillämplighet 2 2 Särskilt om kontraktshandlingar

Läs mer

Aktiviteter vid avtalets upphörande

Aktiviteter vid avtalets upphörande SID 1 (10) Bilaga 4h Aktiviteter vid avtalets upphörande Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Delrapport DP3 FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Karin Bredenberg & Mats Berggren IT/SoU 010-476 71 23 2013-01-14 2.0 1(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BILAGA 1: METS...3 1.1 INTRODUKTION...3

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Open Access på Chalmers. SFIS höstkonferens 2012

Open Access på Chalmers. SFIS höstkonferens 2012 Open Access på Chalmers SFIS höstkonferens 2012 Kort om Chalmers Två campus - Johanneberg och Lindholmen C:a 1800 lärare och forskare C:a 1100 forskarstuderande C:a 12000 studenter 17 institutioner En

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad. Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering (Uppdaterad 2013-06-14) Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats

Läs mer

Slutrapport. APFy.me

Slutrapport. APFy.me Slutrapport APFy.me Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och syfte... 3 3 Projektbeskrivning... 3 4 Leverabler... 4 5 Resultat... 4 6 Utvärdering och analys... 4 6.1 Utvärdering av resultat... 4

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012)

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012) Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.02 oktober 2012) Radiohjälpen har i oktober 2012 beslutat att avveckla det tidigare digitala ansökningssystemet

Läs mer

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se Syfte och inriktning Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open accessprincipen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap om lärande

Läs mer

Handledning Sherpa/RoMEO

Handledning Sherpa/RoMEO Handledning Sherpa/RoMEO 1. När får jag lov att göra min artikel fritt tillgänglig?... 2 2. Förklaring av ord & begrepp i Sherpa/RoMEO... 3 Pre-print... 3 Restrictions (restriktioner)... 3 Post-print...

Läs mer

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar

Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar 2007-11-28 JH Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar Närvarande: Lars Björnshauge, Ulf Göranson, Jan Hagerlid (sekr), Gunnar Lager, Kjell Nilsson, Agneta Olsson,

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://hig.diva-portal.org/smash/search.jsf för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://hig.diva-portal.org/smash/search.jsf för att kontrollera om publikationen redan är registrerad. Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats istället för att registrera

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer

WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT

WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT Arne Jönsson 2014-01-09 WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT 1. Inledning Inom projektet har vi utvecklat teknik som gör det möjligt att identifiera webbsidors innehåll och därefter klustra (gruppera) dem så att

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt johanna.sarna@valtech.com Valtech Vem är jag? Johanna Särnå Jobbar på Valtech sedan 3 år tillbaka Jobbar där med användbarhet och projektledning Certifierad

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Solution Profiler. Tips till att publicera en framgångsrik lösning

Solution Profiler. Tips till att publicera en framgångsrik lösning Solution Profiler Tips till att publicera en framgångsrik lösning Innehållsförteckning Så här börjar du... 2 1. Grundinformation... 3 1.1 Lösningens namn... 3 1.2 Lösningens beskrivning... 3 1.3 Lösningens

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Med koppling till EmiWeb

Med koppling till EmiWeb Datavetenskap Opponent(er): Jonas Brolin Mikael Hedegren Respondent(er): David Jonsson Fredrik Larsson Webbaserad släktträdsmodul Med koppling till EmiWeb Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1 Sammanfattat

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling

UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling UTBILDNING: Systematisk marknadsutveckling Det finns inget skäl att någon skulle vilja Ken Olsen, Digital, 1977 Introduktion det är inte fel, men det krävs mer än att sätta upp en ny säljbudget för att

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning

Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Bilaga 1 Datainspektionens tillsyn av länsstyrelsernas elektroniska förvaltning Datainspektionen granskade under år 2010 Länsstyrelsen i Västra Götalands hantering av personuppgifter i den elektroniska

Läs mer

Grundläggande information

Grundläggande information Grundläggande information Att fylla i en ansökningsblankett Du måste fylla i alla fält i blanketten för att komma vidare till nästa sida. Ansökningen för Modulen stöd till nätverk: kortvarigt nätverksstöd

Läs mer

ALI Arkiv för lokala inläsningar

ALI Arkiv för lokala inläsningar ALI Arkiv för lokala inläsningar http://ali.lu.lu.se Slutrapport september 2007 Inledning Projektet Arkiv för lokala inläsningar, ALI, har löpt från och med april 2006 till och med september 2007. Målsättningen

Läs mer

COMBINUM är en kraftfull säljkonfigurator som hjälper dig att effektivisera orderflödet genom att låta kunder och säljare konfigurera order direkt på

COMBINUM är en kraftfull säljkonfigurator som hjälper dig att effektivisera orderflödet genom att låta kunder och säljare konfigurera order direkt på COMBINUM är en kraftfull säljkonfigurator som hjälper dig att effektivisera orderflödet genom att låta kunder och säljare konfigurera order direkt på internet. Detta är COMBINUM COMBINUM är ett system

Läs mer

Unit testing methodology

Unit testing methodology Department of Computer Science Per Hurtig Stefan Lindberg & Fredrik Strandberg Unit testing methodology Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Övergripande utvärdering Helhetsintrycket av uppsatsen är

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem ISO 9001

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem ISO 9001 UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken Introduktion Den här kursen riktar sig till dig som skall arbeta fram ett nytt, eller vidareutveckla ett befintligt, verksamhetsledningssystem för din

Läs mer

VÄGLEDNING Hur man fyller i Excel-bladet

VÄGLEDNING Hur man fyller i Excel-bladet Europeiska kommissionen GENERALDIREKTORAT GD MILJÖ GD KLIMATPOLITIK VÄGLEDNING Hur man fyller i Excel-bladet Europeiska kommissionen, B-1049 Bryssel Belgien, tfn: 32 22991111 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Ny funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt

Ny funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt PROMEMORIA Datum 2007-04-13 Författare Ruth Yosef Ny funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2

PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2 LULEÅ KOMMUN Version. 1 (9) utvecklingsenhet 1.0-1 PROJEKTBESKRIVNING 2008-10-21 PROJEKTBESKRIVNING Luleå NETWORKS OLE2 Projektledare: Lars Mikaelsson 070-600 22 73 lars@projectservices.se POSTADRESS BESÖKSADRESS

Läs mer

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18 DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18 Innehåll Vad är DiVA?... 2 Registrera publikationer i DiVA... 2 Tänk på att... 2 Manuell registrering i DiVA... 2 Gör så här... 2 Steg 1. Välj

Läs mer

Anvisningar för projektskisser 2014

Anvisningar för projektskisser 2014 2013-12-11 Anvisningar för projektskisser 2014 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, främjar och stöder grundforskning och behovsstyrd forskning inom sitt ansvarsområde: hälsa, arbetsliv

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 (9) Inledning

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter

Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter 1 (7) Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter Verksamhetens beslutsunderlag & uppdragskontrakt namn Klassificeringsstruktur för kommunala verksamheter (KLASSA) Ytterst projektbeställare (YPB)

Läs mer

Systemet för den officiella statistiken i Sverige

Systemet för den officiella statistiken i Sverige Systemet för den officiella i Sverige Elisabet Andersson, GD-stab Sekretariatet vid Rådet för den officiella E-mail : elisabet.andersson@scb.se ROSsekretariatet@scb.se Nordiska statistikermötet, Åbo 2004

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Frågor och svar. Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet

Frågor och svar. Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling. Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Frågor och svar Köpare Upphandling Köpare: Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet Namn: Handläggare: Daniel Melin Referensnr: 96-36-2014 Programvaror och tjänster 2014 - Systemutveckling Telefon: +46

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.04 oktober 2014)

Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.04 oktober 2014) Anvisningar för ifyllande av ansökningar till Radiohjälpen för internationella ändamål (ver 1.04 oktober 2014) Radiohjälpen har i oktober 2012 beslutat att avveckla det tidigare digitala ansökningssystemet

Läs mer

Astrakan Strategisk Utbildning AB 2011 1

Astrakan Strategisk Utbildning AB 2011 1 Målet med detta kapitel är att du skall kunna utvärdera ett agilt projekt och förstå hur man upptäcker vad som behöver förstärkas. Metoden som egentligen är ett verktyg kan användas på många sätt: att

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Introduktion till informationssystem - användning, teknik och utveckling Vad är ett informationssystem? Informationssystem: datoriserat system som stödjer

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

Hur du registrerar en ansökan om pre-lei på NordLEI-webbportalen

Hur du registrerar en ansökan om pre-lei på NordLEI-webbportalen Hur du registrerar en ansökan om pre-lei på NordLEI-webbportalen Som en del av NordLEI-webbportalen kan kunder ansöka om pre-lei för sina juridiska personer. Dessutom tillåter NordLEI även både så kallad

Läs mer

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13)

Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Kulturdepartementet 2012-09-14 Ku2012/836/RFS Enheten för rättsliga frågor och styrning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds synpunkter över Ny bibliotekslag (Ds 2012:13) Övergripande kommentarer

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa

Engelska, år 7-9 2009-09-01 Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Studieplan och bedömningsgrunder i Engelska för år 7 Moment Mål innehåll Bedömningsgrund Läsa Skriva Tala Lyssna Realia Reflektera Kunna läsa enklare skönlitterära och andra berättande texter, t.ex. Of

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37

1/09 Modulen stöd till residenscentra http://applications.kknord.org/user/poll.questions.php?moduleid=37 Grundläggande information och instruktioner Att fylla i ansökningsblanketten Ansökningsblanketten för modulen för stöd till residenscentra har fem sidor. Du måste fylla i alla fält på varje sida för att

Läs mer

Agile - det moderna synsättet på mjukvaruutveckling Ordet Agile kommer från engelskan och kan närmast översättas med flexibel, dynamisk och smidig. Med det menar vi dynamiska projekt som konstruktivt kan

Läs mer