Utvärdering av BIBSAM s projekt Tidskrifter Elektroniskt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av BIBSAM s projekt Tidskrifter Elektroniskt!"

Transkript

1 OAP Open Access Publication Department of Publication Infrastructure Scientific Information and Learning KTH - Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden Erik Sandewall Utvärdering av BIBSAM s projekt Tidskrifter Elektroniskt! This is a report to the oa.se program, Within our project s report series it is provisionally identified as PM-oap-004. Related information can be obtained via our unit s provisional www site: The author: Date of manuscript: http: /www.ida.liu.se/ erisa/

2 1 1. Inledning och allmänna överväganden Sedan slutrapport inkommit till BIBSAM för det av dem stödda projektet Tidskrifter elektroniskt! Bibliotek som stöd för publicering har jag ombetts att utvärdera rapporten och projektet. Följande är min rapport från uppdraget. Projektets målsättning, uppläggning och finansiering I projektansökan står följande att läsa: Projektets syfte är att ge vetenskapliga tidskriftsredaktioner enkla användbara verktyg för elektronisk publicering och förse dem med stödfunktioner i det praktiska publiceringsarbetet. En teknisk plattform (...) kommer att utvecklas i samarbete med (...). Detta arbete kommer att finansieras genom bidrag från UU (DiVA-gruppen), NTNU och ABM-utvickling i Norge. För att fylla denna plattform med innehåll och samtidigt utarbeta smidiga och välbeprövade arbetsmodeller ansöker vi om ett bidrag från BIBSAM.... Uppläggningen var alltså baserad på samfinansiering, och bidraget från SVEP utgjorde 600 tkr för perioden Jag antar för enkelhets skull att SVEP och openaccess.se kan betraktas som väsentligen samma verksamheter, och att granskning för openaccess.se alltså kan utgå från det som sagts inom SVEP. Inkomna bidrag från andra parter i samfinansieringen framgår ej av rapporten, men indirekt framgår att ABM-utvikling ej kom att ingå eller bli anslagsgivare. Det fanns således redan från början ett inte helt enkelt samband mellan en utredningsaspekt som innefattar studium och analys av tidigare system samt insamling och sammanställning av användarbehov, och å andra sidan en implementeringsaspekt som avser framställande av verktyg och lösningar. I fältet mellan dessa två aspekter finner man dels den strukturerade kravspecifikationen som ska motsvara användarbehoven, dels också arbetsmodellen. Arbetsmodellens karaktär får framgå av projektresultatet. Slutligen finns en användningsaspekt där man för ut de framtagna projektresultaten till praktisk användning. Synen från SVEP och oa.se (dvs. openaccess.se) på implementeringsaspekten har inte varit helt entydig. Den mening i ansökan som börjar Projektets syfte är... återfinns ordagrant i projektöversikten för oa.se, vilket kan tolkas som att vi har accepterat projektets hela bredd som en angelägenhet för oa.se. Å andra sidan har vi från oa.se s sida tydligt markerat vikten av att utredningsaspekten genomförs som avsett.

3 2 Granskningsarbetets uppläggning Jag har genomfört granskningen genom inläsning av ursprunglig ansökan, slutrapport, en publikation från projektet ( 1 ) samt tillgängliga arbetsdokument, samt genom ett besök hos projektgruppen varvid även en demoversion av systemet (utan inneliggande data) förevisades. Mot bakgrund av den sammansatta målsättningen för projektet har jag valt att dela upp min granskning av slutrapporten i tre delar, avseende utredningsaspekt, implementeringsaspekt och användningsaspekt. Arbetsmodell och även kravspecifikation förs då till utredningsaspekten eftersom de inte i ansökan angivits ha annan finansiering. Projektets bemanning Bemanning och deltagande i projektet har kommit att ändras under projektets gång på sätt som framgår av rapporten. Vid besöket hos projektet framkom att de nuvarande projektdeltagarna upplever att de under de senaste månaderna fått inrikta sig på att snabbt slutföra ett arbete som tidigare besvärats av kommunikationssvårigheter, framförallt genom att nu arbeta med delar av systemet som tidigare fått för litet uppmärksamhet. 2. Utredningsaspekten Utredningsaspekten innefattar enligt ansökan: Analys av verktyg utvecklade i andra projekt Intervjuer och undersökningar av användarbehov Analys av arbetsflöde vid redaktioner för sex tidskrifter och modellering av funktioner och arbetsflöde Kravspecifikation Jag behandlar dessa punkt för punkt, och diskuterar också relevansen i betoningen av arbetsflöde som en särskild punkt. Analys av verktyg utvecklade i andra projekt Rubricerade arbete kan ha flera viktiga användningar: Som stöd för tidskriftsansvariga som ska välja mellan befintliga redaktionssystem Som bakgrund för en grupp, annan än den egna, som avser att implementera ett sådant system Som bakgrund för den egna gruppens systemimplementering 1 Eva Müller och Frida Sandgren: A workflow system for ETDs. A supportive feature of the electronic publishing chain. 9th International Symposium on Electronic Theses and Dissertations, Québec, Kanada,

4 3 Samtliga dessa skäl är relevanta för SVEP-uppdraget, men det borde ur SVEP:s synpunkt vara speciellt viktigt att arbetsresultatet tjänar punkt 1 och kanske punkt 2, och inte bara punkt 3. Rapporteringen från denna aktivitet omfattar 13 rader i slutrapporten, och den kompletteras inte med någon ytterligare bilaga eller annan dokumentation. Man rapporterar ha utvärderat OJS-systemet (Open Journal System) under ELPUB-konferensen 2005 och JARSS-systemet bland annat under ett projektmöte. Endast ett kriterium från granskningen rapporteras, nämligen möjligheten att själv anpassa systemet till det aktuella arbetsflödet vid redaktionen. Den slutsats man drog från granskningen var att denna inställningsmöjlighet saknades eller att kravet skulle bli svårt att uppfylla. Denna slutsats låg sedan till grund för uppläggningen av det egna projektet, där utformningen av ett jämförelsevis generellt verktyg för modellering av arbetsflöden varit en hörnsten. Det är ganska förvånande att se detta lättvindiga sätt att genomföra en granskning och värdering av andra system. Det borde ha varit naturligt för detta projekt, för vilket analys av befintliga system var en del av det givna uppdraget, att faktiskt ta hem och provköra OJS-systemet som har god internationell spridning. Man hade väl också förväntat sig en genomgång av, och en referenslista för de artiklar som har publicerats om OJS (se referenslista sist i denna rapport). För att kunna tjäna de ovan nämnda ändamålen måste granskningen på ett allsidigt sätt behandla de olika krav och önskemål som kan ställas på ett redaktionssystem. Den föreliggande rapporten gör intet av detta, utan rapporterar enbart en slutsats gällande en aspekt av systemdesignen, nämligen den som man valt att göra till grundläggande för den egna systemimplementeringen. För övrigt är det rapporterade tillvägagångssättet tvivelaktigt även ur systemdesignsynpunkt eftersom man så snabbt låser fast en enda designaspekt. Mer om detta nedan. Intervjuer och undersökningar av användarbehov För undersökning av användarbehov har man i enlighet med ansökan kontaktat sju tidskrifter för intervjuer samt med ett enkätformulär. De närmare formerna för detta redovisas inte i rapporten, annat än med en referens till det använda projektformuläret och svaren, som finns på projektets webbplats. Formuläret ger tyvärr ett oinitierat intryck, vilket också lett till att en del av enkätsvaren andas en viss otålighet över frågorna. Problemet torde vara att man inte hade med någon forskare med egen erfarenhet av vetenskapligt redaktionsarbete i projektgruppen, vilket blir mycket tydligt vid läsning av intervjuformuläret. De ifyllda intervjuformulären har lagts ut på projektets webbsida. (Det förefaller dock inte som att de intervjuade har godkänt detta förfaringssätt). I den för projektet valda ansatsen betraktar man arbetsflödet som centralt, och denna premiss ingick redan i ansökan. Intervjuformuläret är utformat så att man ska få fram uppgifter om respektive tidskrifts arbetsflöde. Närmare läsning av enkätsvaren ger dock inget stöd för den ursprungliga hypotesen, utan borde snarare ha föranlett projektledningen att ompröva sin initialhypotes. Följande är t.ex. de svar som man får på frågorna 9.1 och 9.2, som är Do you think a system for support of editorial workflow would be useful for your work? In what ways? respektive What function do you believe is

5 4 most important in such a system?. (Svaren är markerade med den kod som används för svarsfilerna). jrm: 9.2: Functions for viewing all communication that belongs to a certain manuscript ID-number. Currently, s are archived. q1: 9.1: Will become necessary once there are a lot of submissions. Inga speciella förslag för 9.2. q2: 9.2: support. q3: Inget svar på denna fråga. q4: Inget svar på denna fråga. smt: Inget svar på denna fråga. soc: Bättre överblick och kontroll. Detta utgör knappast stöd för att fokusera på workflow, utan pekar snarare i riktning mot en arkitektur av den typ som är illustrerad i filen med namn s.pdf, dvs en struktur med huvudredaktör och dennes assistent i centrum samt tvåvägs kommunikation mellan detta centrum och var och en av ett antal olika aktörer. Analys av arbetsflöde Eftersom den huvudsakliga slutsatsen från studiet av användarbehov, trots det ovan refererade, var att olika tidskriftsredaktioner tillämpar väsentligt olika arbetsflöden, och då man ville ha ett särskilt programvaruverktyg för att modellera arbetsflödet, hade det varit intressant att få en karakteristik av vilka variationer som kan förekomma och som alltså behöver understödjas av det framtagna verktyget. Möjligen är den använda populationen av sju tidskrifter inte tillräcklig för detta, men ett försök kunde ändå ha gjorts. Detta sker emellertid inte, utan det som beskrivs i rapporten är en klassisk reviewmodell utan djupgående variationer. Vidare hade det varit intressant att få en validering av den framtagna modellen genom att pröva den på ett antal tidskrifter där man observerat att arbetsflödet har olika karaktär. En sådan validering rapporteras för en tidskrift, men man skriver också att den inte behöver göras för fler tidskrifter. Man skriver: eftersom arbetsflödet är anpassningsbart har vi ansett detta test vara tillräckligt för att säkerställa funktionaliteten av verktyget (sid. 15) samt: (DiWA)... har utvecklats och testats, allt för att uppfylla redaktionernas krav och övriga användares förväntade krav (sid. 23). Problemet är dock att även när det gäller redaktionernas krav så bygger man i projektet på sin egen, initiala uttolkning av redaktionernas krav, och denna uttolkning var mycket starkt färgad av en övertygelse om vad som var relevant modell. En fortsatt verksamhet där det faktiska systemet konfronteras med faktiska användarbehov kommer därför att vara viktig. Utöver en diskussion av vilka variationer i arbetsflödesmodell som faktiskt förekommer, hade det varit angeläget med en analys av bakgrunden till dessa variationer. Det förefaller troligt att skillnader i tidskrifternas storlek och deras vetenskapliga bredd är viktiga faktorer, tillsammans med sådana områdesskiljande faktorer som forskningsmetodik, typisk artikelstorlek och typisk granskningstid. Tidskrifter som är stora avseende bredd och/eller

6 5 volym behöver ofta en organisation med area editors eller liknande, vilket resulterar i ett mer komplext arbetsflöde. Detta är inte aktuellt för små, specialiserade tidskrifter. Man kan då observera att nystartade open-accesstidskrifter, vilka utgör den avsedda målgruppen för det aktuella projektet, troligen väljer en mycket begränsad bredd och att de knappast kommer att nå upp till någon stor volym under överskådlig tid. Redan en enkel sådan analys skulle ha kunnat bidra till en tydligare precisering och - kanske - avgränsning av målen för det system som kommit att specificeras och implementeras i projektet. Valet av arbetsflöde som primär fråga i systemdesignen En viktig punkt i projektet och i rapporten är att man väljer modellering av arbetsflöde som en strategisk fråga för det planerade systemet och för dettas implementering. Det finns då skäl att överväga om detta är en rimlig slutsats. Följande kvantitativa data från implementeringen av JARSS-systemet kan tjäna att belysa denna fråga. Detta system ( 2 ) har implementerats vid Linköping E-Press, har använts för en medelstor tidskrift sedan 2002, och den nuvarande implementeringen är den tredje i ordningen. Systemet har utvecklats gradvis och tillägg har införts allteftersom för att svara mot faktiska användarbehov; de två omimplementeringarna har tjänat till att rensa och förenkla programkoden. Källkoden till JARSS omfattar cirka 410 KB på källkodsnivå, tillsammans med en mindre mängd information i annat format t.ex. online-dokumentation. Av dessa 410 KB används mer än hälften, 237 KB, till definition av de webbsidor som användaren ser vid användningen av systemet, fördelat på 20 KB för ett generellt verktyg för webbsidebeskrivning (WRDL) och 217 KB för webbsidor beskrivna i WRDL. Design och införande av WRDL var resultatet av erfarenheter från den första generationen av systemet. Övriga 173 KB är skrivna i värdspråket (CommonLisp) och fördelas mer jämnt på olika ändamål och schematiskt enligt följande: 29 KB Globala deklarationer och parametrar och diverse smårutiner 17 KB Administration av användare och användarrättigheter 4 KB Sessionshantering (koherens i successiva interaktioner med samma användare) 18 KB Hantering av artikelstatus i arbetsflödet samt vissa andra rutiner som är direkt associerade med objekt för inskickat manuskript 9 KB Repository (arkiv av manuskript, granskningsrapporter mm) 33 KB Regelbunden avkänning av mailserver för att hämta inkommande mail, avspjälkning och omhändertagande av attachments, samt om möjligt allokering av inkommen mail till relevant artikel 29 KB Allmän hantering av mailkonton, tolkning av scripts för utgående mail med standardformuleringar, samt infogande av attachments i utgående mail 2

7 6 8 KB Sandlåda (process för att exekvera textformatering av användarens manuskript på ett sätt som är säkrat mot intrång) 13 KB Konfigurering för speciella behov hos tidskrift och hos användare 10 KB Kryptering av filer för lagring i repository 3 KB Administration av todo -listor för redaktörer mm Cirka 10 procent av denna del, och 4.5 procent av helheten används alltså åt hantering av artikelstatus, och koden för detta är enkel att göra. Den realiseras helt enkelt genom att man har en lista över möjliga tillstånd som en artikel kan befinna sig i under sin väg från insändande till acceptans eller refusering, och de åtgärder som redaktörer och andra företar har effekten att flytta ett manus från ett tillstånd till ett annat. Detta görs naturligen tabelldrivet, och man behöver inte ha några särskilda systemutvecklingsverktyg för att åstadkomma det. Den större delen av programvolymen används alltså åt webbsidelayouten, och den utan jämförelse mest komplicerade hanteringen ligger i de 62 KB som används för hantering av inkommande och utgående mail. Det bästa rådet till den som vill implementera ett sådant system skulle utifrån JARSSsystemets erfarenhet vara att fokusera antingen på det som har störst volym (webbsidornas design) eller på det som är mest komplext och felbenäget (lämpligen genom en generell lösning för meddelandehantering). För JARSS har användningen av WRDL-redskapet varit värdefull, och det skulle ha krävts än mer arbete om man programmerat webbsidor utan ett sådant redskap. Vid systemutvecklingen för Tidskrifter elektroniskt! har man valt att göra webbsidedesignen direkt i programmeringsspråket, utan särskilt verktyg, eftersom det använda systemet för arbetsflöde inte understödde webbsidorna. Detta indikerar att fokuseringen på arbetsflödet snarast varit kontraproduktiv för systemutvecklingen. Till den gjorda projektuppläggningens försvar kan förstås hävdas att inriktningen mot en arbetsflödesmodell angavs redan i den ursprungliga ansökan. Å andra sidan kunde detta kanske ha omprövats under resans gång under intryck av de synpunkter och erfarenheter som man fick successivt. Kravspecifikation En stor del av rapporten, och dess mest konkreta del, upptas av listor över faciliteter som bör ingå i ett redaktionssystem, och i vilka man prickat av vad som implementerats i det aktuella systemet. Detta utgör kärnan i den rapporterade kravspecifikationen. Sett som kravspecifikation är den dock rätt begränsad och basal; en kravspecifikation i ordets normala betydelse borde inkludera betydligt fler aspekter. Det hindrar inte att dessa checklistor kan ha sitt praktiska värde, men en större grad av abstraktion skulle ha gjort dem mer användbara i designarbetet. Ett exempel: I listan nämns åtta olika krav av typ möjliggöra för användare av viss typ att ändra status på artikel på visst sätt. En mer generisk specifikation hade sagt att varje instans av systemet skulle innehålla en lista över användarroller och en lista över möjliga artikelstatus, och till varje användarroll ska höra en förteckning över vilka statusförändringar som denne kan utföra, i vilka situationer, och med vilka bieffekter. En

8 7 sådan formulering är mer generellt användbar och ger bättre vägledning för implementeringen. Samtidigt måste man ur användningssynpunkt ställa sig skeptisk till en så detaljerad reglering av vem som får göra vad. I praktiken effektueras ju tillståndsövergångar av tidskriftens huvudredaktör(er) och dessas administrativa medhjälpare, dvs. av ett fåtal personer. Mellan dem är det naturligt och viktigt att man kan ersätta varandra, till exempel vid sjukdom, semester, eller resa. En enkel och tillräcklig lösning är att vissa användare får göra tillståndsändringar för artiklar, övriga kan inte göra det. I den mån denna rättighet ska avgränsas så gäller det snarare att vissa grupper av artiklar får hanteras av vissa personer (t.ex. områdesredaktörer), och inte att reglera vem som får göra vilken övergång. (Däremot kan man anta att arbetsorganisationen blir sådan att vissa personer normalt är de som gör vissa operationer, t.ex. i arbetsfördelning mellan huvudredaktör och administratör, men det är en annan fråga). Principiellt kan man notera att projektet alltså observerat vissa arbetsrutiner som utgör normalfall i redaktionernas hittillsvarande arbete, och omvandlat dessa till bindande regler som det vid användningen av systemet är svårt eller t.o.m. omöjligt att göra avsteg från. Detta slags organisatorisk förhårdning är tyvärr ganska vanligt förekommande vid införande av programvara som stöd i administrativt arbete. Slutsatser och sammanfattning Det sammanfattande omdömet beträffande utredningsaspekten av projektet måste därför tyvärr bli ganska negativt. Det arbete som rapporterats som resultat inom ramen för målsättningen i den ursprungliga anslagsbevillningen omfattar ett mycket rudimentärt studium av befintliga system, ett försök till inventering av användarbehov, en identifiering av huvudtema för en systemimplementering, och en därpå byggd katalog över önskvärda faciliteter i ett kommande system. Möjliga kommande användningar av detta kan tänkas avse: Som stöd för tidskriftsansvariga som ska välja mellan befintliga redaktionssystem Som stöd för en grupp, annan än den egna, som avser att implementera ett sådant system Som bas för den egna gruppens systemimplementering Jag måste tyvärr konstatera att resultaten inte håller måtten för de första två ändamålen. Nyttoeffekten för den tredje punkten måste därför också betvivlas. 3. Implementeringsaspekten Enligt den ursprungliga ansökan (sid 3) skulle teknisk utveckling av verktyg enligt kravspecifikation finansieras av andra parter och inte av BIBSAM.

9 8 Då emellertid det framtagna systemet presenteras som ett resultat i den föreliggande rapporten är en kortfattad granskning av detta motiverad. En bedömning av den framtagna programvaran, som går under namnet DIWA, kan man dels ta det begränsade perspektivet att bedöma det tekniska framtagandet av ett programvarusystem givet den ansats och den specifikation som gjorts i projektet och som ovan beskrivits, eller också bedöma det framtagna systemet i sin helhet. Implementeringen av DIWA Vid mitt besök vid projektet gjordes en demonstration av det färdiga systemet och jag fick en kort orientering om programvarans struktur. Tyvärr kunde man bara visa en version av systemet som saknade innneliggande data, vilket gjorde det svårt att bedöma hur systemet faktiskt används och kan användas, och följande bedömning är därför förknippad med viss osäkerhet. Det huvudsakliga intrycket från demonstration och översiktlig genomgång av programkoden är att systemet är stabilt och lättanvänt i omedelbar bemärkelse, dvs. dialogsidorna är snyggt uppställda, översiktliga och lättförståeliga. Implementeringen synes vara gjord på ett systematiskt sätt, där man bland annat lagt stor vikt vid definition av datatyper och operationer på dessa. Detta slags definition blir lätt ganska tungrodd, men avsikten är att man på det sättet ska få ett system som är lättare att underhålla och vidareutveckla. Programvaran för DIWA-systemet uppvisar ungefär samma proportioner mellan användargränssnitt och programkod som ovan beskrivits för JARSS, men DIWA är betydligt större på grund av annat val av programmeringsspråk och implementeringsmetod. Det är därför troligt att en radikal omimplementering skulle resultera i ett mindre omfångsrikt system. Motsvarar DIWA användarbehoven? Det hade varit önskvärt att gruppen gjort en ordentlig jämförelse mellan det egna systemet och åtminstone något annat system. Om man har ambitionen att sprida systemet till användning på andra håll är det ur marknadsföringssynpunkt viktigt att kunna visa en trovärdig jämförelse med OJS-systemet. Någon sådan rapporteras inte. Det är ännu inte möjligt att få en rättvisande bedömning av hur väl DIWAsystemet motsvarar faktiska användarbehov, eftersom man hittills bara en tidskrift som användare. För kommande, mer fyllig utvärdering kommer det att vara viktigt att särskilja tre fall: Användare som gör övergång från manuell hantering utan programvarustöd till användning av DIWA, och som alltså saknar jämförelsematerial Användare som redan använt eller använder annat system, och som därmed kan göra en jämförelse och kan tänkas ställa ytterligare krav Användare som har egen programvaruteknisk bakgrund och som därigenom kan se tjänster som skulle varit önskvärda och möjliga att realisera.

10 9 Vid övergång från manuell till datorstödd hantering är det ju vanligen så att man accepterar det system man får utan vidare frågor, åtminstone så länge man inte drabbas av driftsstörningar. Användare i de senare två grupperna tenderar att vara mer krävande, vilket kan upplevas både som ett problem och som en möjlighet. Då jag själv ingår i både grupp 2 och 3 noterar jag att ett stort antal av de faciliteter som vi identiferat behovet av och implementerat inom ramen för den användningsdrivna utvecklingen av JARSS-systemet inte har någon motsvarighet i DIWA. När man får fler än en användare av systemet blir det också önskvärt med en analys av i vilken utsträckning de ursprungliga avsikterna i projektet har kunnat realiseras, och speciellt vad utfallet blivit beträffande möjligheten att konfigurera olika arbetsflöden för olika tidskrifter. Hur stort har behovet varit av denna möjlighet, vilka variationer i arbetsflöde har faktiskt observerats, och i vilken utsträckning har systemet kunnat ackomodera dessa? 4. Användningsaspekten I den ursprungliga ansökan uppställs konkreta mål för användning av modell och programvara, nämligen (citat): Publicering av fyra redan elektroniskt utgivna tidskrifter Publicering av två tidskrifter elektroniskt En ny tidskrift? Marknadsföring - mål 15 elektroniska tidskrifter Utarbetande av ekonomisk modell Punkterna marknadsföring och ekonomisk modell saknas i slutrapporten. Beträffande tidskriftspublicering rapporterar man att tidskriften Upsala Journal of Medical Sciences publiceras i elektronisk form som ett resultat av projektet. Cirka 60 artiklar i tidskriften har publicerats på detta sätt. I rapporten sägs också att även tidskrifter vid Linköping University Electronic Press avser att använda systemet. Detta torde dock vara ett missförstånd. Lärdomar av projektet Den nu gjorda genomgången och analysen kan tyckas hård, även om jag har försökt att i alla delar vara helt saklig och konstruktiv, och det är motiverat med några ord för att sätta detta i sitt sammanhang. Först och främst: det är inte alls ovanligt att det första försöket att implementera ett system för en given uppgift slutar på ungefär det sätt som här beskrivits. Fred Brooks har i klassikern The Mythical Manmonth givit rådet (beträffande systemutveckling) Plan to throw one away, med innebörden att det är tidigast upplaga 2 av ett system som kommer att träffa rätt. Uttrycket throw away ska då inte tolkas alltför bokstavligt; det som oftare sker är väl att man kannibaliserar dvs man startar om,

11 10 men plockar ut delar ur den gamla koden som man kan återanvända, men med en ny huvudstruktur. Andra klassiska skäl till att projekt hamnar snett är personalomsättning under projektets gång, samt överansträngd projektledning genom att man planerat optimistiskt och tagit på sig för mycket. Även dessa skäl tycks ha varit förhanden i föreliggande projekt. Beträffande fokuseringen på arbetsflöde bör det också sägas att detta i sig är en välkänd och ofta användbar teknik, och även att projektgruppen synes ha arbetat seriöst med denna. Av tillgängliga interndokument framgår att deltagarna i projektet bemödat sig om att lära sig metoder och tillgängliga redskap inom det området. Problemet var istället, enligt min mening, att man var alltför mycket låst vid denna metod och inte tillräckligt varseblev indikationer av olika slag om att metoden kanske inte var så tillämpbar just här. Slutligen ska det sägas att de nuvarande projektdeltagarna själva tydligen har en insikt om de nu beskrivna problemen. Detta, tillsammans med det faktum att andra projekt i samma projektgrupp överlag har fungerat väl, gör att jag har fullt förtroende för gruppens förmåga att gå vidare, lära av erfarenheterna, och vara framgångsrika i kommande projekt. Referenser 1. da Fonseca, R.M.S. (2004, June). Open Journal Systems. Paper presented at the ICCC 8th International Conference on Electronic Publishing, Brasilia, Brazil. 2. Willinsky, J. (2005). Open Journal Systems: An example of Open Source Software for journal management and publishing. Library Hi- Tech 23 (4), Graham, B. (2007). Open Publish: Open access to scholarly research. National Library of Australia: Canberra, Australia 4. Willinsky, J.; Mendis, R. (2007). Open Access on a zero budget: A case study of Postcolonial Text. Information Research 12 (3). En principiell frågeställning Avslutningsvis vill jag för Styrgruppen peka på en frågeställning av principiellt intresse för alla projekt med samfinansiering: i vilken utsträckning kan och vill Styrgruppen kräva att anslagna medel används till just det som står i ansökan och kontraktet, och i vilken utsträckning vill man acceptera att medlen används för andra, närliggande ändamål t.ex. därför att det är där som medfinansiärernas intresse ligger, eller för att någon tilltänkt medfinansiär bortfallit? I det här aktuella projektet gäller då att om Styrgruppen vill se den faktiskt utvecklade programvaran som ett resultat av dess finansiering så kunde en viss ytterligare utvärdering av denna vara relevant. Om däremot Styrgruppen vill avgränsa sitt intresse till att huvudsakligen avse utrednings- och användningsaspekten av projektet så kanske den nu gjorda granskningen kan vara tillräcklig.

Delrapport för OpenAccess.se-projektet Domänmodellering av rättigheter och bivillkor vid parallellpublicering av vetenskapliga artiklar

Delrapport för OpenAccess.se-projektet Domänmodellering av rättigheter och bivillkor vid parallellpublicering av vetenskapliga artiklar VIL-PI Division of Publication Infrastructure Scientific Information and Learning KTH - Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden RAPP Erik Sandewall Delrapport för OpenAccess.se-projektet Domänmodellering

Läs mer

ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER

ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER ATT PUBLICERA I VETENSKAPLIGA TIDSKRIFTER Örebro universitet 28 november 2012 Örjan Sjöberg, redaktör Geografiska Annaler: Series B, Human Geography Page 1 eller, VARFÖR REDAKTÖRER ÄR SÅ ODRÄGLIGA Örebro

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008

Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008 Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008 Anders Ardö Elektro- och informationsteknik Lunds Universitet Box 118, 221 00 Lund June 18, 2009 1 Inledning Digitala bibliotek

Läs mer

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006 Vad är MoReq1? en informationsmodell som specificerar funktionella krav på ett elektroniskt dokumenthanteringssystem (specifika, ERMS) kan tillämpas inom såväl offentlig som enskild sektor omfattar i någon

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell

Läs mer

Om open access och nya publiceringsvägar

Om open access och nya publiceringsvägar Om open access och nya publiceringsvägar Open Access Week vid KTH, 27 oktober 2011 Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Sidnummer Varför open access? Fler kan få tillgång

Läs mer

Opponenter: Erik Hansen Mats Almgren Respondent: Martin Landälv ioftpd-verktyg

Opponenter: Erik Hansen Mats Almgren Respondent: Martin Landälv ioftpd-verktyg Datavetenskap Opponenter: Erik Hansen Mats Almgren Respondent: Martin Landälv ioftpd-verktyg Oppositionsrapport, C-nivå 2006:12 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Examensarbetet är intressant eftersom

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT

WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT Arne Jönsson 2012-07-23 WEBBLÄTTLÄST SLUTRAPPORT 1. Inledning Inom projektet WebbLättLäst har vi utvecklat teknik för att automatiskt rangordna svenska webbsidor efter hur läsbara de är. Detta gör att

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015

Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 Vägledning för krav på dokumenterad information enligt ISO 9001:2015 1 Orientering Två av de viktigaste målen vid revideringen av standarderna i ISO 9000-serien var att a) utveckla förenklade standarder

Läs mer

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec 1 2 Innehåll Introduktion... 4 Standarder... 5 Översikt: Standarder... 6 1058.1-1987 IEEE Standard för Software Project Management Plans... 7 Ingående dokument... 8 Syfte och struktur... 9 ITIL... 10 ITIL

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK)

Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) Riktlinjer för ekonomiskt stöd från Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) 1 Mål Nordiska samarbetsrådet för kriminologi (NSfK) kan bevilja ekonomiskt stöd för forskningsprojekt, arbetsgruppsmöten,

Läs mer

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005 RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetets överinseende över 2 kap. KML: Uppföljning och utvärdering av länsstyrelsernas handläggning av ärenden enligt 2 kap. 8 andra stycket lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. 2 (9) Inledning

Läs mer

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Umeå universitet Arkitekthögskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Slutrapport. APFy.me

Slutrapport. APFy.me Slutrapport APFy.me Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och syfte... 3 3 Projektbeskrivning... 3 4 Leverabler... 4 5 Resultat... 4 6 Utvärdering och analys... 4 6.1 Utvärdering av resultat... 4

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för styrdokument

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för styrdokument Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument 2/12 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-01-28, 2 För revidering ansvarar:

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren

Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT

WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT Arne Jönsson 2014-01-09 WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT 1. Inledning Inom projektet har vi utvecklat teknik som gör det möjligt att identifiera webbsidors innehåll och därefter klustra (gruppera) dem så att

Läs mer

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet

Läs mer

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser.

Redovisningen ska utformas med utgångspunkt i för varje anslag gällande kontraktsvillkor. Se tabell nedan för de olika kategoriernas bestämmelser. Anvisningar för rapportering av erhållet anslag/stipendium Anslagsmottagaren ska rapportera avslutat anslag senast det datum som står angivet på kontraktet. Vid dispositionstidens slut skickas en påminnelse

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m.

Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Slutredovisning Ju2011/9162/KRIM 2 Bakgrund regeringens beslut Brottsoffermyndigheten fick genom regeringsbeslut den 16 juni 2011

Läs mer

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016 www.pwc.se Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget Bakgrund s affärsidé är att bidra till att lösa viktiga problem. Att bidra till att sprida kunskaper om möjligheter till samverkan mellan olika

Läs mer

Uppdaterad Registrera/publicera i DiVA

Uppdaterad Registrera/publicera i DiVA Uppdaterad 2016-11-12 Registrera/publicera i DiVA En lathund för manuell registrering Registrera en publikation manuellt: 1. Sök i DiVA: http://ltu.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen

Läs mer

Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker programmet

Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker programmet Progressionstrappa i vetenskapligt förhållningssätt och forskningsmetodik för biomedicinska analytiker Pernilla Lång Institutionen för laboratoriemedicin, Reviderad 2012-03-29, 2012-04-11 Antagen av programnämnden

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Programmering = modellering

Programmering = modellering Programmering = modellering Ett datorprogram är en modell av en verklig eller tänkt värld. Ofta är det komplexa system som skall modelleras I objektorienterad programmering består denna värld av ett antal

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA manuell registrering

Registrera och publicera i DiVA manuell registrering Registrera och publicera i DiVA manuell registrering För att registrera en publikation manuellt gör så här 1. Sök i DiVA http://oru.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Läs mer

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej,

Teknisk fysik Institutionen för fysik Maria Hamrin Krister Wiklund. Hej, 008 01 5 Hej, I detta dokument finner du en anpassad modell för projektstyrning. Modellen kan ses som en sammanfattning av de viktigaste moment som ingår i de mer omfattande projektstyrningsmodeller som

Läs mer

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna.

Här ges en överblick över de delar som ingår i projektarbetet och beskriver kraven och bedömningskriterierna. ACPU 2006 Experter Årets tema handlar om tekniska stöd åt experter. Vi vill att ni ska koncenterar er på människor som har en konkret och specifik kompetens inom ett avgränsat område. Denna kunskap kan

Läs mer

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vår rapport Lars Geschwind, KTH & Eva Forsberg, Uppsala universitet Forskning om högre utbildning i Sverige: aktörer, miljöer och teman, Vetenskapsrådets

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Juniorforskare/Fullständig ansökan Instruktioner till ansökningsformuläret i Prisma.

Juniorforskare/Fullständig ansökan Instruktioner till ansökningsformuläret i Prisma. Juniorforskare/Fullständig ansökan 2016. Instruktioner till ansökningsformuläret i Prisma. Den information som du har skrivit in i skissen är automatiskt överförd till den fullständiga ansökan och i den

Läs mer

Hur reformer styr verksamhet på fritidshem

Hur reformer styr verksamhet på fritidshem Hur reformer styr verksamhet på fritidshem Ragnhíld Löfgren, Helene Elvstrand, Magnus Jansson och Håkan Löfgren Linköping University Post Print N.B.: When citing this work, cite the original article. Original

Läs mer

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter.

Utbildningens målgrupp omfattar alla försvarsmaktsanknutna myndigheter samt våra nordiska grannländers försvarsmakter. Sida 1(5) Utbildningens namn Concept Development and Experimentation, CD&E Poäng 60 hp Utbildningsansvar Försvarshögskolan Kod CDE01 Utbildningens syfte Som ett led i att utveckla Försvarsmakten nationellt

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Granskning av projektverksamheten Granskningsrapport Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Uppdraget 1 4. Metod och avgränsning 2 5.

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Om Fortes publiceringsbidrag

Om Fortes publiceringsbidrag 2014-02-27 Om Fortes publiceringsbidrag Syftet med Fortes publiceringsbidrag är att främja spridning av vetenskaplig information, bl.a. till grupper utanför forskarsamhället, från forskning inom Forte

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun

Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun 2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;

Läs mer

Bidrag till tjänst för unga forskare inom strålningsbiologi och radioekologi

Bidrag till tjänst för unga forskare inom strålningsbiologi och radioekologi Promemoria Datum: 2014-07-01 Diarienr: SSM2014-3485 Handläggare: Lars Gedda : Skriv här. Bidrag till tjänst för unga forskare inom strålningsbiologi och radioekologi Strålsäkerhetsmyndigheten utlyser bidrag

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad. Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering (Uppdaterad 2013-06-14) Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats

Läs mer

Datalagringsmetodik och arkitektur i Java. Projektdefinition. Projektdefinition. Björn Brenander. 7 maj 2001

Datalagringsmetodik och arkitektur i Java. Projektdefinition. Projektdefinition. Björn Brenander. 7 maj 2001 Datalagringsmetodik och arkitektur i Java Projektdefinition Dokumenttitel Projektdefinition Dokumentansvarig Dokumentförfattare Björn Brenander Dokumentnamn Projektdefinition.doc Version 16 Ref. nr. Skapades

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Ny funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt

Ny funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt PROMEMORIA Datum 2007-04-13 Författare Ruth Yosef Ny funktionalitet för Finansinspektionens offentliggörande av prospekt Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

OPEN ACCESS. den ideala formen för vetenskaplig publicering. Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016

OPEN ACCESS. den ideala formen för vetenskaplig publicering. Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016 OPEN ACCESS den ideala formen för vetenskaplig publicering Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016 Open access (OA) literature is digital, online, free of charge, and free

Läs mer

Om Fortes konferensbidrag

Om Fortes konferensbidrag 2013-06-27 Om Fortes konferensbidrag Syftet med konferensbidragen är att underlätta kontakter och erfarenhetsutbyte mellan svenska och utländska forskare samt tillföra kunskaper från det internationella

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Kravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.3

Kravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.3 Kravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.3 Status Granskad FB 2017-01-27 Godkänd FB 2017-01-27 Dokumenthistorik Version Datum Utförda ändringar Utförda av Granskad 1.0 2014-01-15 Första versionen

Läs mer

Open APC Initiative Ett tyskt initiativ till internationell öppen APC-databas

Open APC Initiative Ett tyskt initiativ till internationell öppen APC-databas Open APC Initiative Ett tyskt initiativ till internationell öppen APC-databas Initierades 2014 av Bielefeld University med syfte att: Öppna data för publiceringskostnader för vetenskapliga artiklar Möjliggöra

Läs mer

Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument

Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument Interoperabilitet Harmonisering av beskrivningar och beskrivningsformat för fulltextpublicerade dokument Projektledare: Eva Müller (eller en annan person från Enheten för digital publicering vid Uppsala

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Bilaga. Särskilda villkor för Molntjänst. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling

Bilaga. Särskilda villkor för Molntjänst. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling Sid 1 (7) 2014-11-07 Dnr 96-36-2014 Bilaga Särskilda villkor för Molntjänst Programvaror och tjänster 2014 Systemutveckling Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tillämplighet 2 2 Särskilt om kontraktshandlingar

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Chaos om IT-projekt..

Chaos om IT-projekt.. Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Instruktion för sökande till E2B2

Instruktion för sökande till E2B2 2015-01-27, Utlysning 3 Instruktion för sökande till E2B2 Den här instruktionen är ett stöd till dig som ska lämna in en projektansökan till E2B2 programmet för forskning och innovation för energieffektivt

Läs mer

SUS rapport augusti 2008

SUS rapport augusti 2008 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN SUS rapport augusti 2008 Bakgrund SUS är ett nationellt system för resultatuppföljning

Läs mer

SEKRETESSPOLICY. Hur vi använder och skyddar personlig information

SEKRETESSPOLICY. Hur vi använder och skyddar personlig information SEKRETESSPOLICY Denna sekretesspolicy innehåller information om hur vi samlar in, använder och delar den personliga information som vi samlar in när du besöker Genworth.se på Internet. Denna sekretesspolicy

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

SKOLFS. beslutade den XXX 2017.

SKOLFS. beslutade den XXX 2017. 1 (11) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan, inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och inom vidareutbildning

Läs mer

Tilldelningsbeslut och upphandlingsprotokoll avseende upphandling av budget & prognosverktyg för kommande ramavtal med Åklagarmyndigheten

Tilldelningsbeslut och upphandlingsprotokoll avseende upphandling av budget & prognosverktyg för kommande ramavtal med Åklagarmyndigheten Tilldelningsbeslut & upphandlingsprotokoll Sida 1 (7) Ekonomiavdelningen Datum Dnr: Upphandlingsfunktionen 2014 01 31 ÅM-A 2013/1386 Tilldelningsbeslut och upphandlingsprotokoll avseende upphandling av

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer