Slutrapport genomförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport genomförande"

Transkript

1 Sid 1 (11) Projektnamn Företagslyftet Östhammar Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. I Östhammars kommun finns fem lokala ideella företagarföreningar i Alunda, Gimo, Öregrund/Gräsö, Österbybruk och Östhammar/Hargshamn. De har under två års tid tillsammans drivit Företagslyftet Östhammar. I styrgruppen har även Vuxenutbildningen och Tillväxtkontoret varit med. Projektet har haft 12 miljoner i budget och 210 deltagande företag med totalt 930 anställda från samtliga orter. Under projekttiden har 723 personer deltagit under sammanlagt utbildningstimmar inom ett tjugotal olika kompetensområden. Nätverkandet har ökat bland företagen och många av dem och deras anställda ser idag annorlunda på värdet av kompetensutveckling. Projektets mål var, förutom att leverera mesta möjliga antal av önskade kompetensutvecklingsaktiviteter, också att bidra till att företagen i Östhammars kommun även efter projekttiden har lätt att få rätt kompetens. Den 15 november 2012 etablerades Lokalt Kompetensforum med alla aktörer som har bäring på kompetensförsörjningsfrågan i kommunen som deltagare. Arbetsförmedlingen, Vuxenutbildningen, Tillväxtberedningen, de lokala företagarföreningarna, Teknikcollege, Vård-och Omsorgscollege, processledaren för Entreprenörskap i skolan, företagslotsen och gymnasieskolornas verksamhetsledare kommer att ha sitt andra möte tre månader efter projektavslut med syfte att matcha utbudet av kompetens med faktisk efterfrågan på företagen. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Under Företagslyftet tydliggjordes solo-och mikroföretagens roll i kommunen samt deras aktuella och framtida behov av kompetens. Företagen med max 9 anställda omsatte under 2011 tillsammans 2,2 miljarder kronor och bidrog med 2200 arbetsplatser. De lokala företagarföreningarna är den samlade rösten för den här gruppen företag, som saknar personalavdelning som sköter kompetensfrågor och har små resurser till kompetensutveckling. Företagarföreningarna vill fortsätta sin under projekttiden uppbyggda samverkan och sitt samarbete med kommunen inom kompetensfrågan och andra frågor av betydelse för företagens utveckling. De har nu formaliserat det samarbetet genom att tillsammans med Tillväxtkontoret i Östhammars kommun bilda den ideella föreningen Företag i Samverkan i Östhammars kommun. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Huvudproblemet som projektets styrgrupp definierade är att det saknas kompetens på

2 Sid 2 (11) företagen i kommunen och samverkan mellan företagen, de lokala företagarorganisationerna och utbildningsanordnarna, vilket försvårar tillväxt. 88 % av projektets deltagande företag har varit solo-och mikroföretag. Solo-mikroföretagen saknar HR-avdelning som hanterar kompetensförsörjningsfrågor och har begränsade resurser till kompetensutveckling. Projektet har främst arbetat med att främja lärande miljöer och samverkan samt med strategiskt påverkansarbete. De olika kriterierna går i varandra, men Projektet har främjat lärande miljöer och samverkan främst genom att: - sprida kunskap om en metod för kompetensinventering, mångfaldsfrågor samt hur nyvunnen kunskap blir kompetens - arrangera gemensamma seminarier och grupputbildningar, bl.a. för att öka förändringskompetensen hos deltagare och främja nätverkandet - företagarföreningarna har byggt upp en bestående samverkan tillsammans med Tillväxtkontoret i Östhammars kommun - ha ett transnationellt utbyte i tre grupper deltagare Projektet har bedrivit strategiskt påverkansarbete främst genom att: - i alla forum sprida information om solo-mikroföretagens betydelse och behov samt förutsättningarna för näringslivet i Östhammars kommun - Vuxenutbildningen och Tillväxtkontoret i Östhammars kommun och de lokala företagarföreningarna har samverkat i styrgruppen - etablera ett Lokalt Kompetensforum för matchning av utbud och efterfrågan på kompetens Påverkan och genomslag som projektet har åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå personer, varav 271 kvinnor och 452 män har deltagit i kompetensutvecklingsaktiviteter under ca utbildningstimmar. Ca 60 % av dem har 4 månader efter aktiviteten haft direkt användning i sitt arbete av den nyvunna kunskapen eller förmågan. 30 % av dem har haft fortsatt utbyte med någon eller några andra projektdeltagare. 6 företag och deras sammanlagt ca 100 anställda har under hela tiden följt verksamhetsutvecklingsprogrammet EMMA. 17 företag har deltagit i transnationellt utbyte. 33 personer har genomgått en projektledarutbildning. - Företagarföreningarna har tillsammans med Tillväxtkontoret i Östhammars kommun bildat Företag i Samverkan i Östhammars kommun för att bl.a. fortsätta samverka kring kompetensfrågan. - Företagarföreningarna har framfört önskemål om att företagen ska involveras i kommande kommunala vänortsutbyten. Näringslivets medverkan är ett av tre prioriterade områden i kommunens senaste strategi kring internationellt samarbete. - Lokalt Kompetensforum är bildat och kommer att fortsätta sin verksamhet efter projektet för att bidra till matchning av utbud av kompetens med den faktiska efterfrågan i kommunen. - Projektet har synliggjort gruppen solo-och mikroföretag genom att ta fram omsättnings-och sysselsättningssiffror för gruppen som omsatte 2,2 miljarder under 2011 och sysselsatte 2200 personer i kommunen. Projektet har aktivt deltagit i ett nätverk för projekt med solo- och mikroföretag (Företagsakademin Stockholm, Handelskammaren Värmland samt Dalalyft), där ett gemensamt seminarium hölls under Almedalsveckan kring vad satsningar på dessa företag kan ge. Näringsdepartementet uppvaktas av nätverket i januari 2013 i frågan.

3 Sid 3 (11) Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektet hade tre huvudsakliga mål för att uppnå syftet att dels öka kompetensen hos deltagarna under projekttiden, men också bidra till att företag och anställda även efter projekttiden ska ha lätt att få rätt kompetens. 1. Mer livskraftiga företag, ökat entreprenörskap och mer positiva attityder till entreprenörskap genom: - Ökad/och eller breddad kompetens, resultat: Totalt 723 personer, varav 271 kvinnor (dvs 37 % av de aktiva) och 452 män har deltagit under sammanlagt utbildningstimmar motsvarande utbildningsplatser. Projektet registrerade ett önskemål under mobiliseringsfasen om leverans av utbildningsplatser till en beräknad kostnad av 21 miljoner. Projektet har levererat 97 % av platserna till en kostnad av 7,6 miljoner tack vare mycket bra samordning av grupputbildningar. Respondenter i utvärderingen som i hög grad har haft användning i sitt arbete av sin nyvunna kunskap/nya färdigheter och respondenter, är de som i mycket hög grad har fått nya kontakter som har lett till fortsatt utbyte. De har också i högre grad deltagit på gemensamma seminarier och besökt projektets hemsida, där information om kommande aktiviteter och möjliga platser kvar till utbildningar har annonserats. Andelen som har haft användning av sin nyvunna kunskap och nya färdigheter 4 månader efter aktiviteten är 58 % av de kvinnor som besvarat enkäten och 63 % av männen. - Ökat nätverk, resultat: 42 % av alla 442 aktiviteter var grupputbildningar (målet var 60%), vilket till en del kan förklaras av de ortsansvarigas effektivitet i att bistå deltagarna med individuellt anpassade utbildningar. 50 % av samtliga respondenter svarade direkt efter aktivitet att de hade träffat någon/några som de vill ha fortsatt utbyte med. 30 % av de 333 respondenterna efter 4 månader hade faktiskt haft det. Majoriteten av grupputbildningarna hölls i anslutning till centrala projektkontoret och observationen var att ju längre in i projekttiden, desto fler samtal förde deltagarna vid sidan om själva utbildningen. Projektet har för en del utbildningar kunnat anlita lokala leverantörer, som har gått samman och lämnat mycket bra offerter. - Allmänhet och övriga företag skulle ha hög kännedom om projektet och vad enskilda deltagare hade uppnått, resultat: Hemsidan har haft besök och har efter hand blivit det effektivaste sättet att nå ut med information till alla deltagare. Projektet har annonserat 23 gånger i lokal press och har haft artiklar på redaktionell plats vid 18 tillfällen. 2. Bestående tillgång till kompetensutveckling för företagen i Östhammars kommun genom: - Etablering av mini- lärcentra på varje ort, resultat: En bit in i projektet kom styrgruppen fram till att ett fungerande mini-lärcentrum med bemanning på varje ort var orealistiskt att få en långsiktighet i. I stället skaffades 9 bärbara

4 Sid 4 (11) enheter med ERUF-medel. De har använts i företagsförlagda utbildningar och under många av de levererade datautbildningarna på olika orter i kommunen, vilket har underlättats av att en leverantör av datautbildningar har haft hälften av alla timmarna och att de har varit stationerade på Vuxenutbildningen på den mest geografiskt central placerade orten. Projektledningen har haft erfarenhetsutbyte med andra orter kring hur lärcentrum fungerar. - Etablering av Lokalt Kompetensforum, resultat: I november 2012 etablerades första Lokalt Kompetensforum, där alla aktörer med bäring på kompetensförsörjning samlades med syfte att bidra till matchning av utbud och efterfrågan på kompetens i Östhammar. Representanterna för de stora företagen uteblev av olika orsaker, vilket till en del beror på behovet av lång framförhållning men även kan ge en indikation om att det är mest intressant för mindre företag i kommunen. Arbetsförmedling, Tillväxtberedning (kommunchef, kommunalråden, näringslivschefen), kommunens Företagslots, Teknikcollege, vård-och Omsorgscollege, processledaren för Entreprenörskap i skolan, verksamhetscheferna för de tre gymnasieskolorna, Vuxenutbildningen samt de lokala företagarföreningarna gick igenom våra gemensamma förutsättningar i Östhammar och presenterade sina verksamheter och förutsättningarna för forumet. 103 företag hade till företagarföreningarna lämnat en analys av sitt kommande behov av både kompetensutveckling för personal och nyanställningar på kort och lång sikt. Nästa möte är planerat till slutet på april 2013 med kommunen som initiativtagare. - Transnationellt utbyte på projektnivå, resultat: Ingen i projektet hade erfarenhet av transnationellt utbyte, vilket fördröjde arbetet. Lyckosamt var att projektet slutligen valde att arbeta vidare med redan befintliga och väl etablerade kontakter som kommunen har med en av vänorterna i Finland. Styrgrupp, projektgrupp, informationschef och internationell samordnare från kommunen åkte tillsammans med en grupp deltagande företag som hade matchats med motsvarande bransch på vänorten. I programmet ingick företagsbesök samt samtal med kommun och näringslivsrepresentanter. Ett stort mervärde var att alla parter delade samma upplevelse och hade tiden att föra samtal vidare. Resultatet blev att företagarföreningarna i en gemensam skrivelse till kommunstyrelsen lämnade förslag på att företagen även fortsättningsvis ska ingå som en naturlig del i vänortsutbytet. 3. Bestående förändringskompetens hos fler aktörer - 8 företag ska ha genomgått, utvärderat och kommunicerat sina lärdomar från EMMA (Entreprenörskap Medvetet Medarbetarskap Aktivt), resultat: 6 företag med totalt ca 100 anställda har fullföljt programmet. Personal i ledningsfunktion har träffats 7 ggr och medarbetargrupperna har träffats 3 ggr för att diskutera roller och bidrag till verksamheten, kommunikation, mål, vision. 66% av medarbetagruppen och 90% av ledningsfunktionsgruppen anser att de nya kunskaperna direkt går att använda i det dagliga arbetet. Kommunikationen och samtliga arbetsgruppers möjlighet till delaktighet har förbättrats, ledningsgrupper har bildats och förbättrats. - Minst 30 företag ska ha deltagit i transnationellt utbyte, resultat: 17 företag har deltagit i transnationellt utbyte vid totalt tre tillfällen Nystad Finland, Florens Italien och Durbuy Belgien. Vid samtliga har företagen i huvudsak verkat inom besöksnäringen. Deltagarna uttrycker att utbytet har varit värdefullt och har lett till ytterligare kontakter, ömsesidiga besök för erfarenhetsutbyten. - Deltagande företag ska ha getts kompetens att agera strategiskt och strukturerat kring förändring, resultat: 33 personer har deltagit i en projektledarutbildning, 14 personer har deltagit i en utbildning i miljö-och kvalitetsarbete. Styrgruppens och projektgruppens lärande beskrivs nedan. Lärandet internt och externt: - Styrgrupp och projektgrupp har vid projektstart haft gemensam utbildning i projektledning, jämställdhet och tillgänglighet. Företagarföreningarnas styrelser har haft en gemensam

5 Sid 5 (11) utbildning i styrelsejuridik och strategiarbete. De 10 personer som har arbetat i projektgruppen har träffats varje månad för att planera och utbyta erfarenheter och har fått stor insikt i att driva projekt och ha en god kommunikation. - Projektgruppen har haft ett stort lärande av aktiviteterna kring strategisk påverkan samt arbetet med de transnationella aktiviteterna. - Projektet har påverkat olika kommunala instansers sätt att kommunicera kring näringslivets struktur genom att synliggöra betydelsen av gruppen solo-och mikroföretag. Avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten: - De Mini-lärcentra som planerades med stöd av ERUF-medel i projektansökan prioriterades bort under mobiliseringsfasen pga att de efter mer information bedömdes som orealistiska att få en fortsatt drift på efter projekttiden. Projektet har till en lägre kostnad skaffat 9 bärbara enheter som har kunnat användas överallt i kommunen. - Transnationella aktiviteterna blev färre än beräknat. Arbetssätt Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. - Solo-och mikroföretag erbjöds att göra sin analyser av kompetensutvecklingsbehovet i workshops i grupp, vilket gav intressanta diskussioner kring de gemensamma förutsättningarna för företagande i kommunen. Deltagarna fick också en första inblick i varandras verksamheter. Samtliga företag har använt samma mall med 8 steg framtagen av projektet och senare vidareförmedlat till tre andra senare startade PO1 projekt. De ortsansvariga fick en utbildning i att processleda analyserna och bistod företagen på sina respektive orter med gruppanalyser och enskilt. - Projektet har tagit fram webbaserade individuella utvärderingsmallar, en direkt efter aktivitet och en efter 4 månader. Mallarna har vidareförmedlats till två andra senare startade PO1 projekt. - Verksamhetsutvecklingsprogrammet EMMA har utvecklats efter arvet från projekt Nya Växmanland. Utvärdering har lämnats till Företagsracet Tierp, som ytterligare har förbättrat det under namnet Entreprenörskapsutveckling. Det har också av Företagsracet anpassats till solo-och mikroföretag. - De bärbara enheterna har starkt underlättat framförallt leveransen av och tillgängligheten till datautbildningar på olika håll i kommunen. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? - De fem lokala företagarföreningarna från kommunens tätorter, Vuxenutbildningen i Östhammars kommun samt näringslivschefen har arbetat i styrgruppen. Formell projektägare har Östhammars Företagarförening varit och projektets checkkredit för att klara likviditeten har borgats för av SKB Näringslivsutveckling. Styrgruppen har träffats månatligen, fungerat utmärkt och den samverkan som har vuxit fram ur det är en förutsättning för det nybildade Företag i Samverkan i Östhammars kommun. Den ideella tid som styrgruppens medlemmar har lagt ner är betydande, vilket visar på känslan av att det har varit ett värdefullt samarbete.

6 Sid 6 (11) - 12 personer, varav 8 ortsansvariga har arbetat aktivt med kompetensutvecklingsaktiviteter för deltagarna. De ortsansvariga har haft eget lokalt kontor, huvudansvaret för samtliga individuellt anpassade utbildningar och den närmaste kontakten med deltagarna på respektive ort. De ortsansvariga har utsetts av respektive företagarförening som en god ambassadör för projektet och en person med god kännedom om företagen på orten. Från huvudkontoret i Östhammar har de flesta grupputbildningarna ordnats. Organisationen var en förutsättning för att hantera den stora mängden deltagare och för det stora antalet deltagartimmar som har levererats. Det var bra att gruppen träffades kontinuerligt för att planera och utbyta erfarenheter. Protokollförda möten hade varit en fördel, eftersom kommunikationen stundtals rörde sig om olika bilder av tidigare överenskommelser. En utmaning har också varit att klargöra befogenhet och ansvar kring ortsansvarigas roll. - Östhammars kommuns internationelle samordnare har gett ett mycket bra bidrag i arbetet med planering, förberedelse och utvärdering av de transnationella aktiviteterna. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Enligt mobiliseringsrapportens plan för genomförandet har projektet gjort följande: - I alla presentationer och allt material har projektet statistiken presenterad uppdelad på kön: andel kvinnor i projektet, olika yrkesroller, deltagande och resursutnyttjande. - I lägesrapporten månatligen har projektet följt upp statistik kring antal utbildningstimmar och utbildningsplatser, det har kommunicerats på mötena med ortsansvariga och styrgruppsmötena. Statistik över kostnad för utbildningsplatser fördelat på kön har varit svårare att få fram. Den har presenterats endast i halvtid och vid slutfört arbete med projektgrupp och styrgrupp samt vid slutseminarium för deltagarna. - Den individuella webbaserade utvärderingen som skickats ut i direkt anslutning till aktiviteterna och i uppföljningsenkäten som deltagarna fått efter 4 månader har en fråga lagts till om vems initiativet till aktiviteten var, deltagarens eget eller arbetsgivarens. En större andel av soloföretagen drivs av kvinnor och styrgruppens teori kring kvinnornas större utnyttjande av aktiviteterna var att soloföretagen har lättare att besluta om deltagande. Samtidigt - På projektgruppsmöten har likvärdighet i bemötande oavsett kön diskuterats. Intressant är att en av orterna med ortsansvarig kvinna har en överleverans av utbildningstimmar till kvinnor och en ort med ortsansvarig man har en överleverans av utbildningstimmar till män. - Projektet har eftersträvat icke-traditionsbundet innehåll i material, på hemsidan och i bloggens bildmaterial och innehåll på goda exempel från aktiviteter. På hemsidan har länkar till intressanta hemsidor om mångfald funnits. - Vi har anordnat fyra seminarier med temat mångfald där samtliga projektdeltagare bjudits in. - Projektet har missat att anordna den utbildning i upprättande och kontinuerlig uppdatering av jämställdhetsplan som önskades av några deltagare under mobiliseringen. Projektgrupp och styrgrupp har haft en jämn könsfördelning. Projektgrupp och styrgrupp hade en utbildning med processtödet samtidigt som all statistik från projektet granskades och en analys enligt 4R metoden gjordes. Det konstaterades att kvinnor och män i hög grad hade önskat vid inventeringen av kompetensutvecklingsbehovet vad man förväntar sig i enligt stereotypen. Klart var även att kvinnorna var mycket mer aktiva räknat i utbildningstimmar och utbildningsplatser, vilket inte kunde förklaras med att de hade önskat mer från början, kvinnornas ursprungsönskemål var 41 % av alla önskade utbildningar. Vid den här tidpunkten hade kvinnorna 52 % av totala antalet utbildningstimmar, men har utgjort endast 36 % av totala antalet deltagare.

7 Sid 7 (11) Dessa konstateranden ledde till beslut om kvantitativa mål när det gäller jämställdhet som avspeglar branschstruktur och företagsstorlek, inte enbart totala antalet kvinnor respektive män i projektet. Målformuleringarna stämdes av med processtödet. Ortsansvariga uppmanades att anpassa eventuella åtgärder, tex information och kontakter, till sin orts speciella förutsättningar för att uppnå målen. Projektet tog extra kontakter med deltagare vi inte nått med hänsyn till jämställdhetsmålen. Uppsatta mål och resultat: Kostnaden per utbildningsplats/utbildningstimme ska vara densamma för gruppen kvinnor som gruppen män. Resultat: Kostnaden för utbildningsplats har varit exakt densamma oavsett kön, 2500:-. Lika stor andel av kvinnorna och männen ska vara i ganska hög grad/i hög grad nöjda med den info de fått före aktiviteten från projektet eller leverantören av aktiviteten. Resultat: 87 % av kvinnorna och 77 % av männen sade sig vara i ganska hög grad/i hög grad nöjda med informationen, vilket kan förklaras av att kvinnorna till större del drev soloföretag och själv direkt hade fått information, inte hade fått den via arbetsgivarens kontaktperson med projektet. Skillnaden har förmodligen inte med kön att göra utan det faktum att projektet överlag har haft mycket svårare att nå ut till medarbetarna på de företag som har fler anställda. Lika stor andel av kvinnorna och männen ska anse att aktiviteten är ungefär som förväntat/ bättre/ mycket bättre än förväntat. Resultat: 91 % av kvinnorna och 92% av männens ansåg aktiviteten vara som förväntat/bättre/mycket bättre än förväntat. Gruppen kvinnor och gruppen män ska lägst ha satt medelbetyget 7 på en 10-gradig skala där 10 är bäst på aktiviteterna. Resultat: Medel kvinnor 7,34, medel män 7,0. 50 % av både kvinnor och män ska ha deltagit i minst ett gemensamt seminarium. Resultat: 62% av kvinnorna och 34% av männen hade i enkäten direkt efter aktivitet svarat ja på frågan om de hade deltagit i något gemensamt seminarium. Samma fråga i enkäten efter 4 månader besvarades på samma sätt. Antal utbildningstimmar/utbildningsplatser är fördelade efter andel anställda kvinnor respektive män inom olika företagsgrupper indelat efter deras storlek. Deltagarna fördelat efter kön och företagsstorlek ser us så här: soloföretag: kvinnor 55%, män 45% mikroföretag: kvinnor 40,5%, män 59,5% små företag: kvinnor 32%, män 68% medelstora företag: kvinnor 6%, män 94% Projektet har inte fått fram statistiken för att följa upp detta mål, trots att alla mallar och underlag för uppföljning togs fram med tanke på utvärderingsinnehållet. En miss gjordes när de kvantitativa målen sattes för jämställdheten. 100 % av kvinnorna och männen ska ha sett annons från projektet och varit inne på kalendern på projektets hemsida. Resultat: Över 80 % av kvinnorna hade sett en annons eller varit inne på projektets hemsida, medan endast drygt 50 % av männen hade det. Samma skillnader kvarstod genom hela projektet. I styrgrupp och projektgrupp diskuterades vid ett flertal tillfällen vilka förändringar i annonsutformning och liknande som kunde få fler män att gå in på hemsidan. Eftersom skillnaden tillskrevs bristande informationsspridning inom deltagande företag, bad projektet mer explicit i mail-information att samtliga anställda skulle få del av den. I annonsering betonades att samtliga anställda på deltagande företag var välkomna. Projektet borde ha fastställt de kvantitativa jämställdhetsmålen och förtydligat dem mycket tidigare i projektet för att enklare kunna fördela resurser och nå dem. Skriftlig instruktion inför avtal med leverantörer har innehållit information om projektets

8 Sid 8 (11) särskilda fokus på jämställdhet och tillgänglighet samt ett krav att läsa Jämställdhetssäkrad utbildning från ESF Jämt som ett underlag till anpassning av innehåll, material och metod i tänkt levererad aktivitet. En brist i uppföljningen är att leverantörerna av aktiviteter inte har utvärderat jämställdhetsaspekterna. Projektet kunde ha fått värdefull information av den gruppen och ytterligare ha påverkat deras medvetenhet. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Enligt planen i rapport efter avslutad mobilisering har projektet genomfört följande: - Resultatet från mobiliseringsfasen kring tillgänglighetsfrågan presenterades vid seminarium när genomförandefasen påbörjades. - Hemsidan stämdes av med processtöd tillgänglighet och förbättringar enligt dras råd gjordes för bättre läsbarhet - Projektet har inte synliggjort goda goda exempel där mångfald tas tillvara bland våra projektdeltagare på hemsidan. Det visade sig vara en känslig fråga där enskilda deltagare inte kunde pekas ut. - Tillgänglighetsinventering gjordes av HSO Östhammar i projektets fem kontor på de olika orterna och beredskap fanns att ändra lokal om andra krav på anpassning än de som kunde göras på projektkontoren krävdes. - Skriftlig instruktion inför avtal med leverantörer har innehållit information om projektets särskilda fokus på jämställdhet och tillgänglighet samt en informationstext inspirerad av HSO: s om olika typer av funktionsnedsättningar. Leverantören ska innan aktivitet ha kontaktat tänkt deltagargrupp och med hjälp av checklista ha inventerat kunskapsnivå, ev. speciella behov kring lokal, förtäring och material. Resultat: I de allra flesta fall har anpassning fungerat, men vid t.ex. en grundläggande datautbildning där en deltagare med svår dyslexi deltog var undervisningen på helt fel nivå. Projektet ordnade senare en specialanpassad individuell utbildning. Några deltagare har haft svårt att tillgodogöra sig standardundervisning. De har fått praktikplats eller en mer praktiskt inriktad individuell aktivitet. - Aktiviteter för deltagarna på samtliga orter som planerades i mobiliseringsrapporten har inte genomförts, annat som en del av de fyra anordnade mångfaldsseminarierna. Fokus har varit på tillgänglighetsanpassning av ordnade aktiviteter och extern kommunikation. En lärdom är densamma som för området jämställdhet projektet borde ha gjort en utvärdering av leverantörernas reflektioner från aktiviteterna. En annan lärdom är att den individuella utvärderingen i anslutning till aktiviteten borde ha innehållit frågor kring tillgänglighetsanpassning. Då hade projektledningen fått veta eventuella problem tidigare. Möjligen har det förekommit fall som är okända. Ytterligare en lärdom är att speciell vikt bör fästas vid behov av anpassning vid transnationella aktiviteter, eftersom andra länder inte nödvändigtvis har samma regleringar som Sverige. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. - Spridning och påverkansarbete

9 Sid 9 (11) Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet har mycket aktivt arbetat med spridning och påverkansarbete, vilket naturligtvis kraftigt bidrar till att projektets långsiktiga strävan har fått en förankring i olika organisationer i Östhammars kommun. De organisationer som projektet speciellt har arbetat med är: - Solo mikronätverket tillsammans med Företagsakademin Stockholm, Handelskammaren Värmland och Dalalyft. Ett stort mervärde har varit nödvändigheten att formulera projektets resultat och ambition under samarbetet i nätverket, t.ex. inför frukostseminariet i Almedalen. - Alla aktörer med bärings på kompetensförsörjningsfrågan i Östhammars kommun inför etableringen av Lokalt Kompetensforum beskrivet ovan. - Politiker och tjänstemän inom Östhammars kommun. Näringslivschefen har aktivt deltagit i styrgruppen och kommunens Tillväxtberedning har hållits informerad. Projektet har tagit fram statistik kring solo- och mikroföretagen, vilket ökade intresset för projektet. - SKB Näringslivsutveckling har informerats löpnade om projektets framskridande och kontakt har tagits för att eventuellt ordna finansiering av bl.a. kommande Lokalt Kompetensforum via det mervärdesprogram som kommunen har med SKB. - Projektet har blivit omskrivet på redaktionell plats 19 gånger, haft ett inslag med i SVT:s finska nyheter och annonserat 23 gånger i lokal media. - Deltagande företag och deras anställda har kontinuerligt informerats om projektets framskridande och långsiktiga ambition bl.a. via hemsidan som har haft besök och via korta informationstillfällen i samband med alla grupputbildningar och gemensamma seminarier. Företagarföreningarna har fortlöpande informerat sina medlemsföretag. - Regionförbundet i Uppsala län har informerats om framskridandet av Lokalt Kompetensforum och projektledningen har deltagit på de Regionala Kompetensforumen. - Allmänna informationstillfällen för företag, anställda, personer anställda på Östhammars kommun, andra PO1-projekt och externa parter har varit ett 30 tal under projekttiden. Projektets idéer och erfarenheter kan omsättas i annan verksamhet Det nybildade Företag i Samverkan i Östhammars kommun har som mål Östhammars kommun 2015 har ett väl fungerande samverkansforum mellan näringsliv och kommun med tre huvudsakliga uppgifter, att 1. Aktivt bidra till matchning av utbud och efterfrågan på kompetens i kommunen, i huvudsak via administration, marknadsföring och utvärdering av Lokalt Kompetensforum. Företagarföreningarna representerar solo- och mikroföretagen. Forumet ansvarar för inventeringen av det faktiska kompetensbehovet hos företagen och kunskapsspridning kring metoder för kompetensinventering. Forumet ska också via en god kontakt med utbildningsarrangörer kunna samordna efterfrågade kompetensutvecklingsinsatser. Det är en förutsättning för att företagen även fortsättningsvis ska se värdet av att bidra med sina kompetensanalyser till forumet. 2. Agera kommunikationskanal mellan företagen, kommunen och andra aktörer genom att förankra, formulera och framföra gemensamma krav, synpunkter och idéer och utbyta erfarenheter med externa parter. 3. Aktivt inventera, informera om och använda möjligheter till extern finansiering för företagens utveckling i kommunen, t.ex. via EU. - Kommande Lokalt Kompetensforum kan dra nytta av de erfarenheter projektet ger kring vilka prioriterade områden för kompetensutveckling som många företag har gemensamt. T.ex visar den inventering som gjordes inför forumet att oväntat många fortfarande har behov av

10 Sid 10 (11) grundläggande datautbildningar, vilket ligger lågt prioriterat inom Vuxenutbildningen idag, därför att det finns en uppfattning om att problemet är passerat. De mycket positiva erfarenheterna från EMMA-programmet och Företagsracets pågående PO1 projekt där programmet har anpassats även till solo-mikroföretag bör tas till vara genom att hitta former för att kontinuerligt anordna liknande satsningar med viss del finansiering från företagen Insatser som ytterligare skulle behövas för påverkansarbetet Fortsatt samarbete mellan företagarföreningarna och kommunen är nödvändig för att de mindre företagen i kommunen ska kunna agera unisont som en bra samverkanspart. Nya styrelser i företagarföreningarna måste få tillfälle till utbildning i att effektivt driva gemensamma frågor och till att samtala med de andra företagarföreningarnas styrelser. Det är en stor fördel att bygga vidare på det förtroende som har byggts upp under projekttiden mellan kommun, företagarföreningar och företag. Solo-mikronätverket kommer att fortsätta sitt arbete även under Lämplig part från Östhammars kommun bör utses att fortsätta deltagandet i den gruppen. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? SWECO Eurofutures har varit ett värdefullt bollplank tidigt under projektet vid utformning av utvärderingar och fördelning av utvärderingsuppgifter mellan extern och intern utvärdering. Samarbetet försvårades under en kort period av omstrukturering inom SWECO, då projektet också fick en ny ansvarig utvärderare. Delrapport två gjordes av extern utvärderare inför bildandet av Lokalt Kompetensforum senare under hösten och bidrog med en tydlig bild över hur olika aktörer såg på möjligheter och förutsättningar. Det underlättade också taktiken kring vilka aktörer som uppvaktades och hur. Projektets långsiktiga strävan har underlättats av att samma företag också har haft två andra utredningsuppdrag åt Östhammars kommun under hösten 2012, kring möjligheten för kommunen att samordna all utbildning från gymnasienivå och uppåt samt näringslivets möjligheter och utmaningar nu och i framtiden i kommunen. SWECO har tagit del av all statistik som projektet tagit fram t.ex. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Projektets interna arbete har utvärderats kontinuerligt mha SOFTanalys och gemensam reflektion på projektgruppsmöten. Styrgruppsmötena varje månad har utgjort viktiga avstämningar och uppföljningar av det som beslutats. Lägesrapporteringen till ESF har varit mycket värdefull, eftersom den ställer krav på en genomtänkt process för måluppfyllnad på alla rapportens delar. Lägesrapporten har sänts ut till styrgruppen varje månad och funnits tillgänglig digitalt för alla som arbetat aktivt med projektet. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför?

11 Sid 11 (11) Svårigheter i projektet: - Projektorganisationens avsaknad av erfarenhet av transnationella aktiviteter försvårade information, planering och genomförande. Av stort värde är att ta hjälp av processtöd och personer som redan arbetar med liknande utbyten. - Projektet har haft oerhört ambitiösa mål, vilket har ställt stora krav på organisationen och möjligen bidragit till en något lägre kvalitet i t.ex. detaljuppföljningar av enskilda aktiviteter och uppföljningar med enskilda medarbetare på deltagande företag. Medarbetargruppen på en del av de deltagande företagen har projektet haft svårt att nå, trots åtgärder t.ex. i form av utökade sändlistor och krav på företagens kontaktpersoner. Projektet har också missat att prioritera utbildningen i jämställdhetsplan som önskades av deltagare under mobiliseringen. Lärdomen kan vara att ha ett färre antal mål som spänner över mindre områden och vid mån av resurser utöka ambitionen. Framgångsfaktorer i projektet: - Projektansökan skrevs i en gemensam process under längre tid där representanter för samtliga företagarföreningar deltog. Processen leddes av nuvarande projektledare som hade tidigare erfarenhet av Socialfondsfinansierade projekt. Att ansökan kom till under längre tid gav föreningarna möjlighet att väl förankra projektidén hos företagen på respektive ort, vilket gjorde att 210 företag redan vid ansökan var tänkta deltagare. - Kunskapsspridning inom projektet har varit oerhört värdefullt för process och resultat. Mycket tid användes i början av projektet till gemensamma utbildningar i projektledning, jämställdhet och tillgänglighet. Projektgrupp och styrgrupp fick en gemensam målbild och samsyn kring roller och aktiviteter. De gemensamma genomgångarna har varit absolut nödvändiga, trots att ungefär samma personer ingick i framtagandet av projektansökan och senare i styrgruppen. - Styrgruppens sammansättning med samtliga lokala företagarföreningarna och Vuxenutbildning och Tillväxtkontor på Östhammars kommun har varit lyckosam, eftersom det har förkortat kommunikationsvägarna och byggt förutsättningar för framtida samverkan. - Organisationen med ortsansvariga med redan god lokal förankring bland företagen har underlättat kommunikationen och bidragit till det stora antalet utbildningstimmar projektet har levererat. Företagarföreningarna har stärkt sin roll, vilket ger dem förtroende att i framtiden fortsätta agera de små företagens röst. - Administrationen har haft tillräckligt stora resurser för att ge projektgruppen utrymme i tid att driva den långsiktiga ambitionen genom nätverkande och väl utformat material till olika informationsaktiviteter. - Att projektet i faktiska siffror har synliggjort solo-mikroföretagens betydelse för arbetstillfällen och ekonomi samt deras kommande behov av kompetens har varit helt avgörande för att det gemensamma arbetet mellan kommunen och näringslivet ska fortsätta efter projekttiden kring bl.a. kompetensfrågor. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? För mer information: - Kirsi Mikkonen, projektledare, - Roland Lindgren, representant för projektägaren Östhammars Företagarförening, ab. - Ulf Andersson, näringslivschef Östhammars kommun,

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

RAPPORT FÖRETAGSLYFTET - LÄRANDE UTVÄRDERING SLUTRAPPORT. Sweco Eurofutures AB

RAPPORT FÖRETAGSLYFTET - LÄRANDE UTVÄRDERING SLUTRAPPORT. Sweco Eurofutures AB RAPPORT FÖRETAGSLYFTET - LÄRANDE UTVÄRDERING Sweco Eurofutures AB OLOF LINDE DECEMBER 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1 EU-PROJEKTET FÖRETAGSLYFTET I ÖSTHAMMAR 3 1.2 SWECOS UTVÄRDERINGSUPPDRAG

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Monoflex och tre

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Bulten

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt

Om CARPE och YRKESKRAVEN. Projekt Om CARPE och YRKESKRAVEN Projekt Varför startades projekt Carpe? Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men för brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. För att

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (9) Projektnamn Hälsosam Tillväxt Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektets idé var att stärka och utveckla Eurofins

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Mall Datum: PK 2010-6

Mall Datum: PK 2010-6 Mall Datum: PK 2010-6 2010-12-21 Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: Navigator och CoMcenter Diarienr: Projektperiod: 2008-05-01 till 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (12) Projektnamn Blekinge Utveckling i Samverkan Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Länsbygderådets projekt Blekinge Utveckling

Läs mer

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden?

Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? Lägesrapport Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: maj Vilka aktiviteter har genomförts under den aktuella perioden? På vilket sätt har dessa en koppling till det kriterium/de kriterier som

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2012 1. Verksamheten

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts

Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Samverkan och flernivåstyre för att förhindra dropouts Erfarenheter från svenska ESF-rådets tidigare dropouts-satsningar Ann.ohman-sandberg@apel-fou.se Relationen studier -arbete för unga i Sverige Andel

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tre medarbetare från Ovako har gått

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (10) Projektnamn Gemensamma Ragunda Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektidén bygger på ett tidigare esf-projekt,

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Guide för projektledare

Guide för projektledare HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND KVALITETSLEDNINGSSYSTEM Sida 1 av 5 GUIDE FÖR PROJEKTLEDARE Uppgjort av: Godkänt av: Rektor Edvard Johansson Dok. nr: B.3.2-2 Lena Nyman-Wiklund Granskat av: Q-team Godkänt datum: 18.04.2011

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv

Inspirationsguide 1. Växtkraft Mål 3. Förberedelsearbetet steg för steg. En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv Inspirationsguide 1 Förberedelsearbetet steg för steg Växtkraft Mål 3 En vägledning för att utföra en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv 1. FÖRBEREDELSEARBETET STEG FÖR STEG... 3 HUR VI ARBETAR MED

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund

Bilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun

Besöksnäringen. Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Besöksnäringen Slutrapport för den förlängda perioden av projekt Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun Projekttid: 2013-09-01 2013-12-31 Jättendal Lena Strömstedt Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: Validerad kompetensutveckling, CNC-Teknik 2007 Diarienr: 2009-3030098 Projektperiod: 10-01-18 11-07-31 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP2 genomförande Diarienummer: 2009-3020096 Period: April 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Hela personalen på Westerqvarns

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Februari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Sju deltagare från Bulten

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer