Fysisk aktivitet för seniorer. Manual för att göra en aktivitetskalender

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysisk aktivitet för seniorer. Manual för att göra en aktivitetskalender"

Transkript

1 Fysisk aktivitet för seniorer Manual för att göra en aktivitetskalender

2 Förord Omfattande forskning har visat att fysisk aktivitet har en avgörande betydelse för bevarande av hälsa och självständighet på äldre dagar. Hjärt-kärlsjukdom, fetma, diabetes, ledbesvär, cancer, depression och kognitiva problem är några exempel på sjukdomar som kan förhindras eller mildras genom regelbunden fysisk aktivitet. Alla äldre personer har god effekt av träning oavsett om de redan är i god fysisk form eller om de har olika hälsoproblem och kanske vistas på ett äldreboende. Dessutom förbättras ofta livskvaliteten och den intellektuella förmågan. Att vara fysiskt aktiv tillsammans med andra ger också en känsla av social tillhörighet och delaktighet i samhället. Det är aldrig för sent att börja träna effekten kommer oberoende av ålder. PASEO är ett EU-projekt som pågår i 15 länder i Europa och står för»policy Capacities for Health Promotion through Physical Activity among SEdentary Older People«som på svenska blir Uppbyggnad av nationella strukturer för hälsofrämjande arbete genom fysisk aktivitet bland inaktiva äldre personer. Projektet syftar till att skapa arenor för fysisk aktivitet i samhället och till att förbättra implementeringen av program som utvecklats for att främja fysisk aktivitet bland inaktiva äldre personer genom att stödja uppbyggnaden av de strukturer som krävs. Som ett led i detta har denna manual för att göra en aktivitetskalender tagits fram, i samarbete mellan representanter för pensionärsorganisationerna, Karolinska Institutet och Kristianstads kommun. 2

3 Manual för att göra en aktivitetskalender PASEO-projektet har utvecklat en metod som syftar till att nå ut med information om fördelarna med en fysiskt aktiv livsstil till seniorer. Oftast når information ut till dem som redan är aktiva. Projektet har mer fokus på inaktiva äldre. Detta är en utmaning! Det är angeläget att man som senior får kännedom om vilka möjligheter som finns att kunna vara mer aktiv. För att kunna motivera till ökad aktivitet är det viktigt att kartlägga och sprida ut information om det utbud av fysisk aktivitet som finns inom en kommun som geografiskt område. Modellen har praktiskt utvecklats inom PASEO-projektet av Kristianstads kommun i samverkan mellan folkhälsostrateg och webb-utvecklare tillsammans med representanter för pensionärsorganisationerna. Aktivitetskalender för att nå inaktiva äldre Kommunen utvecklar en nätbaserad aktivitetskalender som innehåller utbudet av fysisk aktivitet inom kommunen som geografiskt område. Inledningsvis finns en motiverande text till varför fysisk aktivitet är viktig, bilaga 1. Organisationer och företag som bedriver fysisk aktivitet lägger in sina aktiviteter riktade till seniorer. Det finns fördelar med att samla all information på ett ställe och genom att använda ett formulär på hemsidan där aktivitetsarrangörer kan fylla i sina aktiviteter får man en samlad bild av vad som finns att tillgå i kommunen. Det är troligt att många organisationer och kommuner redan idag använder sin hemsida till liknande information. Det är dock inte lika säkert att målgruppen besöker dessa hemsidor. Nästa steg är således att utveckla strategier för att nå ut till målgruppen inaktiva äldre (se sidan 4). Vår strategi är att den sammanställda informationen ska kunna tryckas upp till en enkel folder, som kan spridas i olika sammanhang där seniorer möts. Samverkan För att lyckats med genomförandet behöver samverkan mellan berörda aktörer inom kommunens geografiska område byggas upp. Det borde ligga i allas intresse att öka deltagandet till de olika aktiviteter som erbjuds i kommunen. Kommunens kontaktperson kontaktar pensionärsföreningar, idrottsföreningar, friskvårdsorganisationer, handikapporganisationer, patientföreningar, kommunala mötesplatser, kultur- och invandrarföreningar och kommersiella företag med erbjudandet om att dessa kan lägga ut sina fysiska aktiviteter på kommunens hemsida. 3

4 Varje aktör fyller i sina aktiviteter i den mall som utarbetats för publicering, Skicka in-sidan. Informationen skickas till den person som kommunen utsett till att ta emot e- posten. Den personen ansvarar för att informationen som publiceras på kommunens hemsida blir förståelig och lättläst. Vid behov efterfrågar kommunens kontaktperson kompletterande information från aktören, så att informationen blir fullständig. Den utsedda personen publicerar sedan informationen från aktörerna på kommunens hemsida. Varje aktör ansvarar för att uppdatera informationen så snart utbudet förändras. Den publicerade informationen ska innehålla aktuella uppgifter. Den samlade informationen från alla aktörer på hemsidan kan skrivas ut som en folder och spridas i pappersform i alla olika sammanhang där seniorer möts eller platser dit man naturligt söker sig. Det kan vara vid pensionärsföreningarnas, hyresgäst- eller bostadsrättsföreningarnas möten, möten i andra delar av föreningslivet, hos frisörer, fotvårdare, apotek, vårdcentraler mm. En fördel är också om personalen kan hjälpa till med tips och stöd. Foldern kan också delas ut vid förebyggande hembesök. I Kristianstads kommun svarade folkhälsostrategen för kontakterna. Kultur- och fritidsförvaltningens reguljära utskick till föreningar och kommersiella företag användes och information vid pensionärsrådet lämnades. Samverkansgruppen för äldres hälsa bestående av i huvudsak representanter för de fem aktiva pensionärsorganisationerna och för Kristianstads kommun arbetade aktivt med att föra ut informationen, bearbeta och påverka så att aktiviteter också verkligen inrapporterades på Skicka in-sidan. Deras praktiska engagemang och höga motivation har varit, och är, en viktig faktor för att sprida ut konceptet i samhället. Det behövs engagerade medhjälpare som står upp för idéerna och som ser till att budskapet förmedlas i de sammanhang som de verkar i. Processer för att skapa delaktighet är en viktig faktor för att lyckas sprida ut engagemang. Aktivitetskalendern redovisas här: Skicka in sidan redovisas här: 4

5 Uppbyggnad av hemsida - Process för formulär För att underlätta för kommunernas webb-informatörer att lägga upp hemsidorna har nedanstående manual tagits fram. Innehåll för "Fysisk aktivetet - Vad är på gång?" består att totalt 3 st sidor: Första sidan innehåller en inledningstext med information om ändamålet (se bilaga 1) samt en sammanställning av de inskickade aktiviteterna. Andra sidan innehåller formuläret med ifyllningsbara fält för inskickning av aktivitetens detaljer. Formuläret består av 10 ifyllningsbara fält enligt nedan: 5

6 Tredje sidan är en "landing page" där man hamnar efter att man har tryckt på "skicka" på föregående sida (sida 2), innehållande ett tack-meddelande samt ett länkval för att gå tillbaka i sid-bläddringen. När besökaren har fyllt i nödvändiga fält och trycker på skicka så sker 3 händelser: Händelse 1 Formulärdatan sparas i en databas (enbart för felsökningsprocess om eposten inte skulle fungera). Händelse 2 Formulärdatan skickas till en epost-adress för utvald mottagare med rättigheter att editera "Sida 1". Händelse 3 Besökaren skickas till "Tack-sidan" (sida 3), och får bekräftat att aktiviteten är ivägskickad. Mottagaren (i händelse 2) tar emot formulärdatan och editerar sedan "Sida 1", fyller på med den nya aktivitetens detaljer och publicerar sidan för allmänheten. Folder Som tidigare nämnts är vår strategi att den sammanställda informationen från hemsidan ska kunna tryckas upp till en enkel folder, som kan spridas i olika sammanhang där seniorer möts. Framtagandet av foldern måste anpassas efter de förutsättningarna som finns inom kommunen. Därför beskrivs inte detta förlopp i denna manual. Vi vill dock uppmärksamma att det är lika viktigt att både hemsidan och foldern/utskriften är mottagaranpassad för äldre, t ex när det gäller storleken på texten och läsbarheten. 6

7 Faktorer som kan påverka införandet Implementering på organisationsnivå Ett grundläggande krav när man arbetar med implementering är att det uppfyller ett tydligt behov. Finns behovet ökar chansen att själva genomförandet lyckas. Dessutom behöver den nya metoden vara relevant och ha synliga fördelar för verksamheten i fråga. Den ska stämma med rådande värderingar, vara enkel att använda och kunna testas i liten skala. Det är alltså viktigt att det man önskar göra passar in i rådande sammanhang. Men det handlar inte bara om att introducera en ny metod som kan fylla uttryckliga behov. Det handlar också om hur man faktiskt genomför implementeringen av den nya metoden. Läs mer i bilaga 2. Implementering på individnivå Motivation är komplext begrepp som måste belysas och beaktas ur flera olika perspektiv. Det finns flera olika teoretiska modeller som beskriver och analyserar vilka komponenter som är viktiga för förändring av beteende. Tilltron till sin förmåga self-efficacy att klara av olika specifika situationer är ett centralt begrepp inom social kognitiv teori. Upplevda hinder och eventuella fördelar med ett förändrat beteende är andra viktiga faktorer. Det sociala stödet är också visat sig vara viktigt för ett förändrat beteende. En metod för att stödja en individ till ett förändrat beteende är Motiverande samtal, som tar sin utgångspunkt i en persons erfarenheter, värderingar och prioriteringar i förhållande till den förändring som kan vara aktuell, exempelvis att öka sin fysiska aktivitetsnivå. Läs mer i bilaga 3. Strategier för kommunikation med äldre Resursstarka äldre personer attraheras kanske av en broschyr, men andra åtgärder behövs för att nå de mer resurssvaga äldre personerna. Dessa är också i större behov av individanpassad träning. För att lyckas med detta bör ett samarbete med primärvården och slutenvården byggas upp. Slutenvårdens, primärvårdens och kommunens FaR-samordnare är viktiga samarbetspartner. Andra alternativ kan vara uppsökande verksamhet till frisörer, fotvårdare, apotek etc. som kan vara intresserade av att sprida broschyren. Att vädja till deras bidrag till att göra en viktig samhällsinsats skulle kunna vara en väg att gå. Ett informationsblad om hur man kan påverka människors motivation till livsstilsförändringar bör medfölja (se bilaga 3). 7

8 Bilaga 1 Inledande text på hemsida och i broschyr Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Vår kropp är gjord för att vara i rörelse och den behöver användas för att hållas i form! När man bli äldre minskar kroppens reservskydd. Det blir alltså viktigare att Du lever väl och är snäll mot din kropp. Att leva väl innebär att den fysiska aktiviteten måste hållas igång. Så länge du förmår hålla igång kan du också leva ett så självständigt liv som möjligt. Det finns nu mycket övertygande vetenskaplig forskning som påvisar nyttan av att vara fysiskt aktiv på äldre dar. Vi vet idag att hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, vissa cancerformer, benskörhet och depression kan motverkas med regelbunden träning. Onödig funktionsnedsättning kan förhindras också och det gäller att ha reservkapacitet så att man kan komma igen efter en sjukdomsperiod, till exempel till följd av influensa. Dessutom förbättras ofta livskvaliteten och den intellektuella förmågan. Att vara fysiskt aktiv tillsammans med andra ger också en känsla av social tillhörighet och delaktighet i samhället. Det gäller därför att hitta aktiviteter som man trivs med så att man fortsätter att träna för att det är roligt och inte bara för att det är nyttigt. I denna broschyr hittar du information om vilka tränings- och aktivitetsmöjligheter som erbjuds i ditt närområde. Du motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre! 8

9 Bilaga 2 Implementering på organisationsnivå Vid all slags implementering bör man ha följande fyra punkter i åtanke: 1. Kombinera flera insatser Möjligheterna för ett lyckat implementeringsarbete ökar om man kombinerar flera insatser. Det kan till exempel handla om att utarbeta nya riktlinjer för rutiner samtidigt som man genomför utbildning, coachning och aktiv återkoppling mellan kollegor. 2. Involvera nyckelpersoner tidigt Det är viktigt att redan i planeringsstadiet involvera olika nyckelpersoner, till exempel beslutsfattare eller de som ska stå för själva genomförandet. Genom att involvera dessa i ett tidigt skede kan problem eller farhågor diskuteras och hanteras i tid. 3. Avsätt tillräckliga resurser Både organisatoriska, personella och ekonomiska resurser behövs för lyckad implementering. Är resurstilldelningen långsiktig ökar dessutom chanserna att lyckas. 4. Återkoppla För att stötta och underhålla redan påbörjade processer behöver relevant information kontinuerligt sammanställas och återföras. Kunskap ger insikt att förändra En verksamhet kanske inte alltid är redo för en förändring och det påverkar självfallet hur väl man lyckas att införa en ny metod. Har till exempel alla berörda personer de kunskaper som krävs? Har de över huvud taget något intresse för förändring? Dessa faktorer kan vara avgörande för hur och när man planerar att introducera något nytt men också för att kunna få till ett långsiktigt arbete. Ett sätt att bedöma en verksamhets beredskap för förändring är att ta hjälp av Community Readiness Model. Modellen beskriver i nio steg hur medveten och redo en verksamhet och dess ledande aktörer är att börja arbeta med ett specifikt område. Modellen går att använda dels när man ska påbörja något nytt, dels under själva processen som ett sätt att underhålla och skapa långsiktighet i det påbörjade arbetet. 9

10 Organisatorisk förändringsmodell (Community Readiness Model) nio steg av förändringsbenägenhet samt förslag på strategier Steg Grad av förändringsbenägenhet 1 Ingen medvetenhet om ett specifikt ämnesområde. 2 Förnekelse, enstaka personer är medvetna om ämnesområdet. 3 Låg medvetenhet, allt fler är medvetna om ämnesområdet, men motivationen för att göra något saknas. 4 Förplanering, en grupp påtalar ämnesområdet. 5 Förberedelse, personer arbetar med ämnesområdet med visst stöd från ledningen. 6 Igångsättande, här finns tillräckligt med kunskap för att initiera aktiviteter. 7 Stabilisering, en eller två stabila aktiviteter är igång och det finns utbildad personal i ämnet. 8 Fastställelse, insatser är utvärderade, arbetet med ämnesområdet stöds av ledningen. 9 Hög nivå av delaktighet från hela organisationen och arbetet flyter på inom ämnesområdet. Strategi Skapa medvetenhet om problemet genom personliga möten med nyckelpersoner och kontakt med potentiella supportrar. Skapa medvetenhet om att problemet uppträder i organisationen genom personliga möten med nyckelpersoner. Öka medvetenheten om att problemet uppträder i organisationen och framhåll att problemet går att lösa. Ge konkreta idéer om hur problemet kan lösas. Samla information om lokala förhållanden av betydelse för hur strategin ska läggas upp. Erbjud specifik information, träning och stöd till praktiker, sök finansiering. Planera för vidmakthållning genom till exempel utvärdering, anpassning av metoden och nätverksarbete. Förstärk och utvidga metoden genom att till exempel formalisera nätverk. Underhåll metoden genom till exempel stöd till varierad finansiering och extern utvärdering. Hämtat ur Folkhälsoinstitutets utbildningsmaterial: Det är aldrig för sent! Ett utbildningsmaterial om hälsosamt åldrande med fokus på möten, mat och aktivitet: Forbattra-aldres-halsa-med-moten-mat-och-aktivitet/ 10

11 Bilaga 3 Implementering på individnivå Begreppet self-efficacy kan översättas med tilltro till sin förmåga att påverka sin situation/beteende, att tro sig om att klara av olika aktiviteter. Detta upprätthålls bäst genom en serie av närliggande delmål som dessutom är hierarkiskt ordnade för att garantera successiva framsteg mot ett överordnat mål. Att sträva efter onåbara delmål är att driva sig själv mot ett misslyckande. Self-efficacy kan stärkas genom att man får stöd i att lyckas med att uppnå de delmål som man har satt upp för sig själv. Läs mer här: Motivation kan delas upp i intern och extern motivation. Den interna motivationen består av att man upplever att träningen gör nytta för egen del, t.ex. att man märker att träningen ökar ens funktionsförmåga och välbefinnande. Den yttre motivationen styrs av att man tränar för andras skull, vänner, familj, träningsinstruktören etc. För att motivationen ska bibehållas på sikt är det viktigt att stärka den inre motivationen. Läs mer här: Socialt stöd är viktigt både för påbörja och starta ett nytt beteende. För många är det lättare att träna om man har sällskap av någon liksom om familj och närstående runt omkring stöder processen. Läs mer här: Det motiverande samtalet utgår från att personen har eller själv kan skaffa sig de färdigheter som behövs för en förändring. Samtidigt är rådgivaren styrande i samtalet och har som mål att klienten ska förändra sig. Olika personer har olika grad av förändringsbenägenhet. Vid låg grad bör man fokusera på att väcka intresse med information om risker med t.ex. låg fysisk aktivitetsnivå. Vid medelhög förändringsbenägenhet är personen ambivalent till förändring och ser både för- och nackdelar med ett förändrat beteende. Rådgivarens roll blir då att hjälpa personen att sätta ord på vad som är mindre bra med beteendet och förstärka intresset till förändring. Vid hög grad är personen villig till förändring, men behöver stöd i att diskutera olika handlingsalternativ för att kunna genomföra förändringen. Läs mer på: 11

12 I det svenska PASEO-nätverket, som leds av Karolinska institutet, ingår Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, Kristianstads kommun, Pensionärernas RiksOrganisation, Riksidrottsförbundet, Sektionen för Äldres hälsa inom Sjukgymnastförbundet, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, Sveriges Pensionärers RiksFörbund och Sveriges PensionärsFörbund. Läs mer om PASEO-projektet här: PASEO-projektet finansieras av Europakomissionen 12

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Community Readiness Model

Community Readiness Model Community Readiness Model Samhällsmedicin Gävleborg Jessica Tanzilli Sven Persson 1 Hur modellen fungerar i teori och praktik Community Readiness modellen (CMR) beskriver en organisations eller kommuns

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING

HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING HÄLSOPROMOTION FÖR LANDETS ÄLDRE BEFOLKNING En genomgång av litteratur och projekterfarenheter Uppdrag och syfte Det förekommer i dagens samhällsdiskussion idéer och förslag kring förebyggande och uppsökande

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på! Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet. 19-25 april, 2010. Häng på! Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk

Läs mer

Implementering. Mårten Åhström. marten.ahstrom@sll.se. Stockholms läns landsting. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin

Implementering. Mårten Åhström. marten.ahstrom@sll.se. Stockholms läns landsting. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin 1 Implementering Mårten Åhström Stockholms läns landsting Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Enheten för implementering marten.ahstrom@sll.se 2 Definition implementering En sammansättning specifika

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL. Målsättning

VÄLKOMMEN TILL. Målsättning VÄLKOMMEN TILL Konferens för distriktens utbildnings- och folkhälsoansvariga den 27-28 september 2011 Eva-Christine Öhman, Utbildningschef Ola Nilsson, Folkhälsoansvarig Karl-Erik Axelsson, Förbundsstyrelsen

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014 Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet Onsdagen den 19 mars 2014 Elsa Ingesson, Qulturum Elsa Ingesson, Qulturum Passion för livet Ett bra liv med bästa möjliga hälsa Passion för

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

hälsofrämjande skolutveckling

hälsofrämjande skolutveckling hälsofrämjande skolutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med över

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

världens friskaste barn

världens friskaste barn världens friskaste barn En frisk generation vill att Sverige ska ha världens friskaste barn. INSAMLINGSSTIFTELSEN EN FRISK GENERATION Insamlingsstiftelsen En frisk generation startade 2011. Syftet är att

Läs mer

hälsofrämjande förskoleutveckling

hälsofrämjande förskoleutveckling hälsofrämjande förskoleutveckling I de nationella målen för folkhälsa och i den halländska folkhälsopolicyn lyfts förskolan och skolan fram som en viktig arena för folkhälsoarbete. Som arbetsplats med

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Vilka söker upp äldre?

Vilka söker upp äldre? RAPPORT 2005 : 31 Vilka söker upp äldre? En sammanfattning av verksamhetstillsyn avseende uppsökande verksamhet för äldre i Västmanlands län år 2005 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN LÄNSSTYRELSEN RAPPORT Västmanlands

Läs mer

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer

Stadsdelen Centrum. 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun. ca 52 000 invånare. ca 8 000 pensionärer Stadsdelen Centrum 1 av 21 stadsdelar i Göteborgs kommun ca 52 000 invånare ca 8 000 pensionärer Förebyggande arbete i äldreomsorgen Träffpunkterna navet i den förebyggande verksamheten Olika delprojekt

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg

Åk 9 Fotboll Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Åk 9 Fotboll 2016-10-05 Hannah & Yvonne Arena Älvhögsborg Mental träning Att tänka på ett sätt som hjälper dig att prestera bättre. Att träna sitt tänkande kallas mental träning Träna på

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy för Neurologiskt Handikappades Riksförbund enligt FS beslut den 31 maj 2008 Innehåll Förord s 3 Kommunikationsarbetet s 4 Övergripande riktlinjer för intern och

Läs mer

Etapprapport kulturella hjärnan, hösten 2013 - hösten 2014. Anslag har erhållits från SLL för att i ett treårigt projekt skapa en webbportal, som ska förmedla kunskap från forskningsfronten i det tvärvetenskaplig

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring.

Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Introduktion till MI Syftet med motiverande samtal är att väcka personens motivation till förändring. Här följer en kort presentation av vad ett motiverande samtal kan vara genom att placera samtalsguiden

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Beteendeförändring att hjälpa patienter med livsstilsfrågor

Beteendeförändring att hjälpa patienter med livsstilsfrågor Beteendeförändring att hjälpa patienter med livsstilsfrågor 7 november 2013 Stockholm FaRs dag Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Konsult ProActivity AB Dimensioner av att uppmuntra

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15 Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing

Motiverande samtal - MI. Motivational Interviewing Motiverande samtal - MI Motivational Interviewing Bakgrund och teoretisk grund Miller och Rollnick - psykologer Utgår från behandlingsarbete med missbruk Grundar i KBT men starkt influerad av humanistisk

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande MARKNADSFÖRING

Simklubben Elfsborgs policy gällande MARKNADSFÖRING Simklubben Elfsborgs policy gällande MARKNADSFÖRING och riktlinjer för reklam, sponsring, försäljning och gåvor 1 Denna marknadsföringspolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1 (6) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Brunnsnäs förskola. Planen reviderad Juli 2011 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen (2010:800)

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Fjällmons Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 VÅR VISION Fjällmons förskolor sjuder av liv Och här växer tilltron till vår egen förmåga att utvecklas och påverka våra liv. Här

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts?

Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts? Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet. Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts? 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sex försökskommuner Kalmar, Kramfors, Laholm, Lund,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande HÄLSA - HÄLSOARBETE Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande Fokus: Hälsofrämjande Förebygga ohälsa Främja hälsa: Två olika värdemässiga utgångspunkter Målet med förebyggande arbete: - Att ohälsa inte

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan

Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 Fyra hörnpelare för hälsosamt åldrande... 3 Hälsoekonomi... 4 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande...

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Assessios guide om OBM

Assessios guide om OBM Assessios guide om OBM assessios guide om obm 1 Visioner eller finansiella mål skapar aldrig lönsamhet. Det är ett resultat av mänskligt beteende i organisationen. Det är i första linjen som resultatet

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2016-2017 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Utveckling och mål 2011-2013 (då vi är 10 år)

Utveckling och mål 2011-2013 (då vi är 10 år) Utveckling och mål 2011-2013 (då vi är 10 år) FRISKIS&SVETTIS GEMENSAMT vår grundläggande plattform Friskis&Svettis vision Människor ler när det tänker på träning De idéella funktionärerna och anställda

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Unik, avdragsgill friskvård. dna-test för vikthantering

Unik, avdragsgill friskvård. dna-test för vikthantering Unik, avdragsgill friskvård dna-test för vikthantering Våra unika DNA-analyser ger svar om varje individs unika genetiska förutsättningar för ett ökat välmående och minskat antal sjukdagar. Vikthantering.se

Läs mer

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete Jack Lukkerz Socionom, aukt. sexolog (NACS) Master i sexologi Doktorand Malmö Högskola Sexualitet vad är det? Vad tänker ni på?

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1 (6) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Smedjans förskola 2012 Planen reviderad 2011-11-24 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis. Karolinska Institutet Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Disposition MI 1.Motivation vad är det? Vad påverkar motivationen? 2. Förändringsprocesser 3.

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Intern handlingsplan mot ätstörningar

Intern handlingsplan mot ätstörningar Intern handlingsplan mot ätstörningar Datum & plats:. Beslut _ :. Ansvarig för ätstörningsfrågor Carina Pettersson Mail: carina81.pettersson@gmail.com Dessa har tagit fram policyn mot ätstörningar Carina

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet

Manual. Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi. för primärvården. Reumatikerförbundet Livsviktig kunskap för dig med långvarig smärta/ fibromyalgi Patientskola i samverkan mellan primärvård och lokala reumatikerföreningar av Cattis Rybo, Monica Nordh Halldén, Monica Heimdahl Manual för

Läs mer

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb

Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb Likabehandlingsplan Majornas Boxningsklubb 1 Förklaringar I följande likabehandlingsplan kommer vi utgå ifrån fyra aktörer på föreningen enligt följande; Organisationsledare, Tränare och funktionär, Aktiv

Läs mer

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg

Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg Likabehandlingsplan Vuxenskolan SV Göteborg 2015 Vuxenskolan, Likabehandlingsplan Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Lagens syfte... 3 Vuxenskolans värdegrund... 3 Övergripande mål för

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer