MISSIV Dnr LS /466

Transkript

1 Malmö högskola / Lärande och samhälle 1(8) Johan Elmfeldt Dekan MISSIV Dnr LS /466 Utbildningsdepartementet Utbildningsutskottet Förslag på grundlärarutbildning i modersmål Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola överlämnar härmed ett förslag på grundlärarutbildning i modersmål till såväl utbildningsdepartementet som riksdagens utbildningsutskott. I förslaget ges en beskrivning av skälen till detta initiativ. Om det finns behov av kompletterande frågor kan de ställas till fakultetens utbildningschef Anders Olsson, anders.olsson@mah.se, Johan Elmfeldt Anders Olsson Postadress Besöksadress Tel Internet E-post Malmö högskola Nordenskiöldsg johan.elmfeldt@mah.se Lärande och samhälle S Malmö

2 2(8) Förslag på grundlärarutbildning i modersmål Andelen flerspråkiga elever i den svenska skolan ökar var femte elev i grundskolan har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska och vårterminen 2012 var grundskoleelever födda utomlands. 1 För att skolan ska kunna underlätta lärandet och kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever och samtidigt garantera kvaliteten i studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning krävs kompetenta och välutbildade lärare. Inte minst med tanke på nyanlända elever nu och framöver är behovet av kompetenser för studiehandledning liksom kompetenser för språkkunskaper och språkdidaktik mycket stort, något som betonas i alla sammanhang där modersmål i skolan diskuteras. Behovet av modersmålslärare är störst i grundskolan, inte minst i de lägre årskurserna. Nedan presenteras utgångspunkter för behovet av en lärarutbildning i ämnet modersmål, en tillbakablick på hur utbildningen sett ut i tidigare lärarutbildningar samt ett förslag på en hur en sådan utbildning skulle kunna se ut. Utgångspunkt Modersmål är ett eget ämne i svensk grund- och gymnasieskola med egna kurs- respektive ämnesplaner. Enligt läroplanen för förskolan Lpfö-98 ska förskolan medverka till att barnen får stöd och möjlighet att utveckla sitt modersmål. I skolans uppdrag ingår att erbjuda undervisning i elevers modersmål om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. 2 I dag har drygt 20 procent av eleverna i svensk grundskola ett annat modersmål än svenska och lite mer än hälften av dessa elever väljer att delta i undervisning i sitt modersmål varje vecka. Läsåret 2012/13 rapporterades grundskoleelever vara berättigade till modersmålsundervisning, vilket motsvarar nästan 21 procent av samtliga elever. Det innebär att andelen berättigade till modersmålsundervisning i stort sett är oförändrad jämfört med föregående läsår. För fem år sedan var andelen 18 procent. / / Det är dock inte alla berättigade elever som också deltar i modersmålsundervisningen. Andelen av de berättigade eleverna som deltar i modersmålsundervisning är knappt 54 procent, vilket är en procentenhet lägre jämfört med föregående läsår. Andelen har varierat mellan 53 och 55 procent de senaste fem åren. 3 Behovet av modersmålslärare är störst i storstäder och t.ex. i Malmö stad är 37 procent av eleverna berättigade till modersmålsundervisning och studiehandledning. Av dessa deltar 91 procent i modersmålsundervisning. 4 Antalet elever i modersmålsundervisning har i det närmaste fördubblats på tio år enligt Malmö stads årsredovisning för Modermålsenheten , och utvecklingen ser likartad ut i storstadsregionerna. 1 Skolverket (2013). Studiehandledning på modersmål 2 10 kap. 7 skollagen 3 Skolverket (2013). PM - Elever i obligatoriska skolan läsåret 2012/13 4 Skolverkets statistik på kommunnivå , se

3 3(8) Det finns cirka 150 olika språk och språkvarianter i skolverkets register över språkkoder i grundskolan, vilket visar på komplexiteten i begreppet modersmål i svensk skola. 5 Behovet av utbildade lärare i specifika språk är naturligtvis olika stort. Det är emellertid lätt att urskilja i vilka språk det finns ett stort behov av utbildade lärare. Det i särklass största modersmålet i skolans modersmålsundervisning är läsåret 2012/13 arabiska. Därefter följer i fallande storleksordning: somaliska, bosniska/kroatiska/serbiska, engelska, spanska, albanska, persiska, turkiska, polska och finska. Elever som deltar i modersmålsundervisning i dessa tio språk utgör ca 2/3 av alla elever som läser ämnet modersmål. (Ca 1/4 av alla elever i modersmålsundervisningen läser arabiska.) Den resterande tredjedelen elever läser övriga 147 språk. 6 Det finns således behov av modersmålslärare i många språk, men detta behov är inte konstant utan följer samhällsutvecklingen i stort. Också på kommunnivå kan behovet av lärare i olika modersmål se annorlunda ut än det som gäller för hela riket. I Malmö t.ex. finns just nu behov av modersmålslärare i framförallt dari, somaliska och turkiska liksom romani. En prognos är att det kommer att uppstå ett behov av modersmålslärare i tigrinja. Det finns modersmålslärare (läsåret 2012/2013). Endast 42 procent har en pedagogisk högskoleexamen. Av dessa tjänstgörande modersmålslärare utgör ca 70 procent kvinnor. 7 Många av de verksamma modersmålslärarna är i dag nära pensionsåldern och behovet av modersmålslärare kommer att öka generellt, även om det föreligger stora variationer mellan olika kommuner och olika språk. En likvärdighet i elevers möjlighet till undervisning på modersmål återstår ännu att uppnå. För att få bedriva undervisning i svensk skola och räknas som behörig lärare måste man i dag ha en lärarexamen och lärarlegitimation. 8 Ytterst få modersmålslärare har fått sin behörighet genom svensk lärarexamen, eftersom det länge saknats en relevant utbildning för denna grupp lärare. Vid några lärosäten med lärarutbildningar har det istället erbjudits kompetensutveckling för verksamma modersmålslärare till exempel i form av fristående kurser, vilket kunnat ge någon form av lokal behörighet och resulterat i tillsvidareanställningar. Modersmålslärare är tills vidare undantagna kravet på legitimation, har rätt att bedriva undervisning i modersmålet om ingen behörig lärare finns att tillgå och kan anställas utan tidsbegränsning. 9 Av skollagen framgår emellertid att en legitimerad modersmålslärare alltid har företräde till en tjänst framför en modersmålslärare som saknar lärarutbildning och legitimation. Enligt Skolverkets statistik har antalet barn i förskolan med annat modersmål än svenska ökat kraftigt samtidigt som antalet barn som får modersmålsstöd ligger kvar på samma nivå som i slutet av 70-talet. Inspektioner och utvärderingar visar att förskolor och skolor brister både avseende kap. 13 skollagen 9 2 kap skollagen

4 4(8) kompetens kring tvåspråkighets- och mångfaldsfrågor och iakttagande av de rättigheter som dessa barn och elever har enligt skolförfattningarna. 10 Dessutom menar Skolinspektionen att betydande skillnader i elevers skolresultat bland annat kan härledas just till migrationsbakgrund. Vidare framgår att nästan var fjärde elev med utländsk bakgrund lämnade grundskolan utan grundläggande gymnasiebehörighet. 11 Att arbeta för lärande och kunskapsutveckling på barns och elevers modersmål är angeläget för den enskildes och för samhällets utveckling. EU har definierat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande som varje medborgare behöver för att utvecklas väl i kunskapssamhället. En av dessa kompetenser utgörs av Kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang. 12 Dessa nyckelkompetenser behöver unga människor förvärva inom ramen för sin grundskoleutbildning för att utrusta dem för vuxenlivet och i synnerhet för arbetslivet samtidigt som de bildar en grund för fortsatt lärande. 13 Tillbakablick I Sverige fanns tidigare en lärarutbildning i modersmål i form av Hemspråkslärarlinjen, 80 poäng. 14 Utbildningen gavs i två varianter: dels med inriktning mot förskola och grundskolans låg- och mellanstadium, dels med inriktning mot grundskolans mellanstadium, högstadium och gymnasieskolan. Denna utbildning lades ned Inom Grundskollärarlinjen 1-7, 140 poäng fanns möjligheten att utbilda sig inom varianterna hemspråk/samhällsorienterande ämnen eller hemspråk/matematik/naturorienterande ämnen. Denna utbildning som vände sig till studerande med annat modersmål än svenska och skiljde sig från övriga varianter genom att den gav kompetens för undervisning i visst hemspråk i stället för i svenska. Fr.o.m inom ramen för Lärarexamen krävdes för grundskolans tidigare år, grundskolans senare år och gymnasieskolan en inriktning om 90 högskolepoäng i modersmål. Inom de olika lärarexamina fr.o.m nämns modersmålslärare ej specifikt, dock kan ämnet modersmål vara ett ämne inom en ämneslärarexamen för åk 7-9 och för gymnasieskolan. 15 Inom den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU), som också leder till en ämneslärarexamen, finns möjlighet för lärosätena att ge examen mot modersmål under förutsättning att man kan ge den 10 Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, Skolinspektionens rapport 2010:16 11 ibid ibid 14 av UHÄ fastställd utbildningsplan För närvarande har endast två lärosäten examenstillstånd för modersmål i sammanlagt tre språk: finska för årskurs 7-9 vid Stockholms universitet samt turkiska och arabiska för årskurs 7-9 och gymnasieskolan vid Uppsala universitet.

5 5(8) didaktiska och metodiska kompetens som examensordningen kräver. Grundlärare har emellertid endast möjlighet att skaffa sig behörighet i ämnet modersmål i form av utökad behörighet genom kompletterande studier i språket omfattande 30 högskolepoäng. 16 Innehållet i dessa 30 högskolepoäng är ej definierade på annat sätt än att de ska utgöras av akademiska språkstudier, dock utan krav på nivå eller innehåll. Trots behovet saknas i dag en relevant lärarutbildning i modersmål i synnerhet för grundskolans tidigare skolår. Förslag: En grundlärarutbildning i modersmål med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 För att tillgodose bristen på modersmålslärare i skolan föreslår Malmö högskola att det i överensstämmelse med examensordningen enligt 2011 inrättas en grundlärarutbildning i modersmål med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 som komplement till dagens ämneslärarutbildning i modersmål. Krav för att lärosätet ska få ge utbildningen bör vara att lärosätet har examenstillstånd för grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 kombinerat med dokumenterad lärarkompetens inom allmän språkdidaktik. Kraven på vetenskaplig (disputerade lärare och forskningsbas) och yrkesrelevant kompetens inom respektive modersmål behöver relateras till det faktum att många av språken i kombination med språkdidaktik inte finns inom akademin i Sverige. Här måste man söka modeller för att säkerställa att examensordningens krav kan tillgodoses och att utbildningen håller hög kvalité. Detta kan låta sig göras bl.a. genom nationellt och internationellt samarbete mellan lärosäten, genom samarbete mellan erfarna verksamma modersmålslärare och vetenskapligt förankrade forskare inom språkdidaktik. En grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 är relevant för modersmålslärarens uppdrag som dels lärare i modersmålet, dels lärare som ger studiehandledning. Behovet av modersmålslärare är störst inom grundskolan och modersmålsundervisning ska redan från början vara ett naturligt inslag i elevernas skolvardag. Till skillnad från en ämneslärarexamen som utbildar mot äldre elever och främst ger kunskap om och förståelse för äldre elever behöver modersmålsläraren ha kunskap om yngre barns lärande och kunskapsutveckling. En betydande del av uppdraget som modersmålslärare innefattar studiehandledning på modersmålet med uppgiften att bidra till att eleven når de kunskapskrav i de/t ämne/n där eleven har ett stödbehov. Studiehandledaren ska vara beredd att förtydliga, förklara och diskutera innehållet på modersmålet. 17 Modersmålsläraren behöver därför ha en orientering inom fler kunskapsområden än bara modersmålet för att kunna utgöra ett stöd i flerspråkiga elevers lärande och kunskapsutveckling. En grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 med ämnesstudierna i matematik, naturorienterande ämnen och teknik samt samhällsorienterande ämnen är en utmärkt grund för att 16 Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare 17 Skolverket (2013). Studiehandledning på modersmål

6 6(8) kunna bedriva studiehandledning och utgör en bas och en utgångspunkt för denna kompetens i en modersmålslärares uppdrag. De studenter som antas ska förutom grundläggande behörighet för högskolestudier ha särskild behörighet genom att vara modersmålstalande, dvs. ha förkunskaper motsvarande gymnasiekursen Modersmål 2 i aktuellt språk eller ha motsvarande kunskaper (t.ex. en avslutad utländsk gymnasieutbildning med aktuellt språk som undervisningsspråk). Utbildningen skulle kunna locka såväl förstagenerationsinvandrare som andragenerationsinvandrare eller i Sverige födda modersmålstalare. En grundlärarutbildning med en specialisering skulle möjliggöra samläsning med annan grundlärarutbildning och på så vis inte bli en helt egen utbildning för studenter med annat modersmål. Omfattning En grundlärarexamen enligt förslaget avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kursplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. 18 Utbildningens ämnes- och ämnesdidaktiska studier ska följa examensordningens krav för en grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 med den förändringen att ersätta kravet på 30 högskolepoäng i svenska respektive 15 högskolepoäng engelska med 60 högskolepoäng i modersmål. En grundlärarutbildning i modersmål skulle utöver utbildningsvetenskaplig kärna (60 högskolepoäng), verksamhetsförlagd utbildning (30 högskolepoäng av vilka 15 högskolepoäng utgör ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning) och självständiga arbeten (30 högskolepoäng) innehålla - 60 högskolepoäng modersmål, - 30 högskolepoäng matematik, - 15 högskolepoäng naturorienterande ämnen och teknik samt - 15 högskolepoäng samhällsorienterande ämnen. Ett viktigt kunskapsområde i en grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 handlar om barns tidiga läs- och skrivutveckling och att detta sker på ett sådant sätt att barn redan från början uppfattar och använder språket som ett verktyg för att uttrycka egna tankar och ta del av andras. Normalt hör huvudparten av detta fält hemma i ämnet svenska men också för modersmålsläraren är det av yttersta vikt att ha sådana kunskaper för att eleverna i modersmålsundervisning och i studiehandledning ska kunna förstå undervisningens innehåll och utveckla och upprätthålla sina kunskaper på modersmålet och samtidigt utveckla dem vidare på svenska. 19 Förslaget innebär att kunskapsområdet fördjupade kunskaper i barns tidiga läs- och skrivutveckling finns inom ramen för ämnet modersmål. 18 Högskoleförordningen bilaga 2: Grundlärarexamen 19 Skolverket (2013). Studiehandledning på modersmål

7 7(8) Eftersom studiehandledning inte sker i ämnet engelska ser vi det inte som nödvändigt att detta ämne ingår i den föreslagna specialiseringen. Dessa lärare kommer i stället att ha fördjupade kunskaper i modersmålet. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, - läroplansteori och didaktik, - vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik, - sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygssättning och - utvärdering och utvecklingsarbete. 20 Mål För grundlärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som grundlärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. 21 Ett innehåll enligt ovan skulle innebära att en grundlärarexamen med denna inriktning och specialisering ger behörighet att dels arbeta som lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 i de ämnen som ingår i examen - matematik, naturorienterande ämnen och teknik samt samhällsorienterande ämnen - men också ge behörighet i hela grundskolan och gymnasieskolan i ämnet modersmål. En positiv bieffekt skulle kunna vara att modersmålslärare kan få behörighet att också undervisa i andra ämnen i skolan och på så sätt få möjlighet till en större tillhörighet till en skola. Studenternas mål vad gäller kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt är de samma som gäller för en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 utan specialisering. Ytterligare ett mål tillkommer vad gäller studentens kunskap och förståelse, att studenten dessutom ska visa fördjupad kunskap i bedömning och betygssättning. 22 För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1 3 ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom respektive inriktning. Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar. 20 Högskoleförordningen bilaga 2: Grundlärarexamen 21 ibid 22 ibid

8 8(8) För grundlärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Ämnet Modersmål Innehållet i Modersmål tar sin utgångspunkt såväl från det enskilda språket som akademiskt ämne som från kurs- och ämnesplanerna i modersmål för grundskolan och gymnasieskola. Språk, kultur och ämnesdidaktik är det centrala innehållet i studierna. Utifrån dessa studier fokuseras modersmålslärarens två huvudsakliga uppgifter: dels undervisning i språket, dels studiehandledning. Ett viktigt kunskapsområde i en grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 handlar om barns tidiga läs- och skrivutveckling och att detta sker på ett sådant sätt att barn redan från början uppfattar och använder språket som ett verktyg för att uttrycka egna tankar och ta del av andras. Studiehandledningen är således av stor betydelse för att flerspråkiga elever ska kunna utveckla sitt svenska språk. Detta kunskapsfält ser vi därför som ett centralt inslag i ämnet modersmål. 60 högskolepoäng i modersmål ska ha ett innehåll som ger de blivande lärarna beredskap att undervisa i modersmålet och ge studiehandledning på modersmålet. Det ska vara uppbyggt som ett professionsämne som ger kompetenser i såväl språket som i språkdidaktik. Språkstudierna ska utgå från studenter med språket som sitt modersmål och bygga vidare därifrån inom områdena språk och kultur. Det kan i ytterst få fall handla om rena nybörjarkurser i språkstudierna. Lärare som i dag skaffar sig utökad behörighet i ämnet modersmål i hela skolsystemet (från förskoleklass till gymnasieskola) behöver uppvisa 30 högskolepoäng språkstudier i aktuellt modersmål utan krav på nivå och innehåll. Språkstudierna ska i förslaget ha en tydlig inriktning mot språk som kommunikationsmedel i den mening att det alltid vill förmedla något. Språklig medvetenhet är en förutsättning för att man som lärare ska för eleverna kunna gestalta en inlärningssituation i skolan på ett språkutvecklande sätt. Språket är också förmedlare av en kulturell medvetenhet vilket innebär reflexion kring och förståelse för andras livsvillkor. Språket ger oss möjlighet att tolka vår omvärld, skapa mening och söka förståelse. På så vis integreras språkutveckling, kunskapsutveckling och personlighetsutveckling. Den del av ämnet Modersmål som inte utgör språkstudier i modersmålet utgörs av innehåll om värdegrundsfrågor, skolan som en kulturmötesplats, barns tidiga läs- och skrivutveckling, specialpedagogiskt förhållningssätt i modersmålsundervisningen, språkutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv, dokumentation, analys och bedömning av elevtexter, olika vägar till kunskap i modersmålsundervisningen, studiehandledning och ämnesspecifikt språk. Innehållet i Modersmål 60 högskolepoäng kan fördjupas genom att ytterligare 30 högskolepoäng självständiga arbetena skrivs i ämnet modersmål. Då behovet av modersmålslärare i olika språk skiftar över tid och behovet att ge utbildning till blivande modersmålslärare i olika språk samtidigt kan ämnet modersmål delvis samläsas vad beträffar de delar som inte handlar om specifika språkstudier i olika modersmål. En utbildning enligt ovan skulle vara möjlig att genomföra kontinuerligt över längre tid även om det specifika modersmålet skiftar.