Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till Åtgärdsprogrammet med involverade aktörer presenteras i sin helhet i Klimat och energistrategin. Nedan listas samtliga föreslagna åtgärder. Gradera hur viktiga ni bedömer att de olika åtgärderna är genom kryssmarkering. Vi önskar helst att ni graderar samtliga åtgärder oavsett om ni är särskilt berörd som aktör eller ej, men det går också gradera ett valfritt urval av åtgärder. Synpunkter kopplade till de föreslagna åtgärderna kan läggas in i kommentarsfältet för respektive åtgärd, kommentarsfältet kan utvidgas efter behov. 1 Gradering av åtgärder och kommentarer till åtgärderna Ange här vilken remissinstans som yttrar sig: Sjöfartsverkets yttrande (vår beteckning ), vår bilaga 1 MINSKAD ENERGIANVÄNDNING Industri ME 1.1 Information och utbildning om energibesparing och hållbar utveckling i industrin ME 1.2 Genomföra kampanjer för energikartläggningar ME 1.3 Arbeta för att skapa möjligheter till stöd för genomförande av åtgärder efter energikartläggning ME 1.4 Anordna visningar hos företag som har lyckats bra, lyft fram goda exempel. ME 1.5 Utreda potentialen för rest- /spillvärme och vilka presumtiva användare som finns. ME 1.6 Ökad samverkan för bättre utnyttjande av rest-/spillvärme (ökat samarbete mellan företag och mellan företag och bostadsbolag m.fl.) Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

11 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 2 Hushåll ME 2.1 Erbjuda energi- och klimatrådgivning till alla nybyggare och uppmuntra till byggnation av passivhus/plusenergihus. ME 2.2 Individuell varmvatten- och elmätning i lägenheter. ME 2.3 Informations- och utbildningsinsatser samt goda exempel gällande solfångare och solceller Offentlig verksamhet ME 3.1 Anordna årliga aktiviteter för att stödja energieffektiviseringsarbetet i kommunerna och landstinget inom ramen för energieffektiviseringsstödet. ME 3.2 Utbilda om livscykelkostnader (LCC) och tillämpa det vid upphandling. ME 3.3 Energieffektivisering sport- och fritidshallar etc. ME 3.4 Kommunerna inför målsättning att öka renoveringstakten inkl. energieffektiviseringsåtgärder i befintliga lokaler och bostäder. ME 3.5 Vattenbesparingsprojekt. ME 3.6 Uppmuntra kommunala bolag till byggnation av fler passivhus/plusenergihus. ME 3.7 Delta i nationella program kring energianvändning, t.ex. Uthållig kommun. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

12 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 3 Jordbruk/skogsbruk ME 4.1 Sprida information och anordna utbildning för jord- och skogsbrukare. ME 4.2 Utarbeta åtgärder som syftar till att minska energianvändningen inom jord- och skogsbruk. Övriga tjänster ME 5.1 Förstärka kommunal energirådgivning till företagare (t.ex. handel) Övrigt ME 6.1 Beräkna slutanvändningen av energi i Blekinge som primärenergi samt anpassa målen inom fokusområde Minskad Energianvändning till detta. ME 6.2 Kartläggning av möjlighet till värme- och/eller kyllagring i mark. ME 6.3 Främja användningen och öka kunskapen om smarta elnät. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. FÖRNYBAR ENERGI Solel och Solvärme FNE 1.1 Planera för etablering av en storskalig solcellsanläggning. FNE 1.2 Främja installation av solel och solvärme inom industri, handel, offentlig verksamhet, lantbruk och bostäder m.m.

13 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 4 FNE 1.3 Verka för översyn av stödsystemen för solel och solvärme (investeringsstöd, ROT-avdrag, m.m.). Vindkraft FNE 2.1 Utbilda beslutsfattare om elcertifikatsystemet och dess koppling till bl.a. vindkraft samt andra förnybara energislag. FNE 2.2 Rapportera in vilka verk som finns i kommunerna till Vindbrukskollen. FNE 2.3 Föra dialog med Försvarsmakten för att möjliggöra ytterligare utbyggnad av vindkraft. Biobränsle FNE 3.1 Aktiviteter för att påverka användarna att välja biobränslen, med fokus på industri- och transportsektorn. FNE 3.2 Analysera vilka användare som är i behov av olika typer av biobränslen, samt volymbehov. FNE 3.3 Stötta förädling av skogsbränslen i regionen, till exempel genom att identifiera råvaror och knyta ihop möjliga samarbetspartners. När- och fjärrvärme FNE 4.1 Verka för utbyggnad av ett gemensamt sammankopplat fjärrvärmenät för alla kommuner i Blekinge. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

14 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 5 FNE 4.2 Utveckla närvärme av flis och pellets i länet. FNE 4.3 Arbeta för att öka andelen återvunnen energi, t.ex. restvärme i växthusodlingar. FNE 4.4 Arbeta för att öka andelen förnybar energi i när-/och fjärrvärmeverk. FNE 4.5 Titta på potentialen och möjligheterna att samproducera kyla och värme. Biogas FNE 5.1 Verka för att öka produktionen av biogas i länet, dels med länets matavfall som substrat och dels med gödsel från lantbruket som substrat. Övriga förnybara energislag FNE 6.1 Genomföra förstudier kring alternativa förnybara energislag. FNE 6.2 Ta fram en utredning om Akvifärlager (lagring av solenergi från sommar till vinter i berggrunden) i länet. Övrigt - Förnybar Energi FNE 7.1 Verka för införande av enklare regler för leverans av el till de allmänna elnäten. FNE 7.2 Genomföra informationsinsatser angående leverans av el till de allmänna elnäten. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

15 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 6 FNE 7.3 Information till företag och industrin om möjligheterna kring förnybar energi. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. TRANSPORTER Övergripande T 1.1 Gemensam digital mötesplattform för länets offentliga aktörer. Ta fram policy för att öka möjligheterna till distansarbete och främja webbmöten och telefonmöten. T 1.2 Verka för att företag, verksamheter och andra arbetsplatser stimulerar och underlättar för resor till och från jobbet och tjänsteresor med kollektivtrafik, cykel eller gång. T 1.3 Stimulera samåkning genom att utveckla system för att hitta andra som färdas samma väg. Belöna samåkare. T 1.4 Påverkansprojekt för att få fler att åka kollektivt, gå eller cykla istället för att ta bilen. T 1.5 Trafikverkets fyrstegsprincip tillämpas i all infrastrukturplanering. Kollektivtrafiken Sjöfartsverket önskar uppmärksamma Cyklingsutredningen (SOU 2012:70). Utredningen omfattade inte möjligheten att ta med cykel vid transporter till sjöss, men många överväganden och förslag i utredningen har bärighet även för fartyg som kollektivt transportmedel. I den mån det kan vara av relevans är vår beteckning på remissyttrandet och finns tillgängligt via sjofartsverket@sjofartsverket.se. T 2.1 Använd mindre fordon och utveckla den anropsstyrda trafiken inom kollektivtrafiken.

16 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till Vid planering av bytespunkter bör även funktionshindrades behov beaktas. Inom transportområdet pågår arbete inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken som bör vara av relevans att ta del av. Transportstyrelse, trafikverket och Sjöfartsverket arbetar gemensamt med dessa frågor och i respektive myndighets rapportering för 2012 kan finnas uppgifter om bytespunkter av intresse (vår beteckning ). 7 T 2.2 Smidigare bytespunkter och bättre koordinering mellan olika trafikslag, så det blir enklare och går snabbare att byta. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. Vid planering av nya transportstråk for både kollektivt resande, med eller utan cykel, är det viktigt att resenarens hela resa beaktas. Att resans olika delar hänger ihop i ett system, både gällande fysiska bytespunkter och tillgänglighet, men även med avseende på informations- och biljettsystem. Sjöfartsverket påpekade detta i vårt remissyttrande om Cyklingsutredningen (SOU 2012:70) och passar på att framföra det även här (vår beteckning ). T 2.3 Verka för att Sydostlänken byggs (Karlshamn - Olofström Älmhult) både för gods- och persontransporter. T 2.4 Verka för fler mötesstationer för att skapa förutsättningar för halvtimmestrafik på Blekinge kustbana. Utred nya tågstopp i t.ex. Kallinge. T 2.5 Utveckla tågtrafiken norrut på Kust-till-kustbanan till Emmaboda, Alvesta och Göteborg. T 2.6 Utred vad som krävs och gör riktade insatser för att få fler bilresenärer att åka kollektivt Mobility management. Dessa kommentarer är även av relevans för åtgärd T 4.1 (förbättra båtpendling och gynna turism).

17 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 8 Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. T 2.7 Utveckla och förbättra servicen, bekvämligheten och priset för att få fler att åka kollektivt. Godstransporter Det smarta mål som satts för detta delområde lyder Till år 2030 ska 30% av godstransporterna som är längre än 200 km ske på järnväg eller sjöfart. Till år 2050 är siffran 50% och föreslås kontrolleras av Trafikverket. Blekinge läns klimat- och energistrategi omfattar inte internationell sjöfart och Sjöfartsverket föreslår därför att detta förtydligas även i själva målet. T 3.1 Samordning av inköp och transporter genom att bygga logistikcentraler intill järnvägen, utanför städerna eller mitt i länet. T 3.2 Främja intermodala transporter (transport som sker med fler än ett transportmedel) t.ex. genom att förbättra spårförbindelserna till hamnar och industrier. Sjöfartsverket tillstyrker att Trafikverket utpekas som ansvarig myndighet för att säkerställa att delmålet uppfylls. I detta sammanhang är det viktigt att i ökad grad använda intermodala transporter för att bidra till att de existerande infrastrukturerna och tjänsterna utnyttjas på ett bättre sätt genom att närsjöfart, järnväg och transport på inre vattenvägar integreras i logistikkedjan. Sjöfartsverket önskar informera om att EU:s Marco Poloprogram bidrar till detta genom att co-finansiera projekt som stöder den utvecklingen ( T 3.3 Ökade möjligheter för elanslutning av fartyg i hamn. Persontransporter T 4.1 Förbättra möjligheterna till båtpendling mellan olika större Något att tillägga från Infrastruktur eller Monalisa? Bra initiativ i enlighet med arbete som redan pågår bland Sveriges Hamnars medlemmar. Sjöfartsverket föreslår därför att Sveriges Hamnar, som inte står på sändlistan över remissinstanser, på lämpligt sätt inkluderas i detta arbete. Se Sjöfartsverkets kommentar T 2.2.

18 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 9 befolkade öar. Utökad båttrafik gynnar också turismen. T 4.2 Bättre cykelinfrastruktur som möjliggör cykling till jobb, skola etc. T 4.3 Stimulera cykling, t.ex. genom att anordna omklädningsrum på arbetsplatser, genomföra kampanjer till föräldrar och skolor för att få barnen att gå och cykla mer till skolan T 4.4 Ta fram strategi för utveckling av cykeltrafik. T 4.5 Bättre möjligheter att ta med cykeln på tåget. T 4.6 Bättre cykelparkeringar vid tågstationer och större busshållplatser. T 4.7 Cykelpooler för tjänsteresor, inkl. el-cykel. T 4.8 Utveckla bilpooler i varje kommun som drivs på förnybara bränslen och som kan utnyttjas av allmänheten under kvällar och helger. Kommunala bostadsbolag kan ordna bilpooler för sina hyresgäster. Fysisk planering T 5.1 Alltid prioritera kollektivtrafik, cykeltrafik, gångtrafik och gröna stråk, före bilismen i all planering. T 5.2 Lokalisera ny bebyggelse utmed kollektivtrafikstråk så att behovet av biltrafik minskar. Byggandet av externa köpcentra bör övervägas noggrant. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

19 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 10 T 5.3 Öka andelen grönska i tätbebyggelse. Detta har en positiv inverkan ur ett kolbindningperspektiv. Bränslen T 6.1 Verka för att öka användningen av biogas i länet och installera en biogasmack i varje kommun. T 6.2 Installera laddstolpar till elfordon i varje kommun. T 6.3 Ställ krav på förnybara bränslen vid upphandlingar av fordon eller transporter. T 6.4 Busstrafiken skall i huvudsak, efter genomförd upphandling år 2014, drivas med ett icke fossilt bränsle. T 6.5 Ökad information och verka för fler tankställen med alkylatbensin för tvåtaktsmotorer. Styrmedel T 7.1 Verka för översyn av prissättningen, inklusive statliga styrmedel, mellan flyg, järnväg och väg. T 7.2 Verka för beskattning av tunga och törstiga fordon samt utökade subventioner/premier till fordon med förnybart drivmedel. T 7.3 Verka för införande av styrmedel för att styra över till förnybara bränslen för lastbilar, liknande de styrmedel som finns för miljöbilar. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

20 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 11 T 7.4 Verka för införande av skrotningspremie för båtmotorer av 2- taktsmodell. T 7.5 Verka för höjda skatter på fossila bränslen. T 7.6 Verka för att priserna på förnybara bränslen frigörs från priserna på olja/bensin (om priset på diesel stiger så ska inte priset på RME stiga). Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. ENGAGERA FLERA Övergripande EF 1.1 Gemensam energi- och klimatrådgivning i länet för att ge utökad service till medborgarna. Kunskap EF 2.1 Ökade och gemensamma insatser för att höja den allmänna kunskapsnivån om energi- och klimatfrågor hos politiker, tjänstemän och allmänhet. EF 2.2 Samordna insatser och resurser för att genomföra evenemang och gemensamma kampanjer, t.ex. Europeiska trafikantveckan, Testresenärsprojekt, Kollektiv resdag för sjätteklassare och Earth Hour. EF 2.3 Främja fler regionala forskningsoch utvecklingsprojekt i länet genom

21 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 12 ökat samarbete mellan högskolor, statliga verk och institutioner, näringsliv och andra offentliga organisationer. EF 2.4 Anordna utställningar om klimatsmart teknik och klimatsmart beteende. Skola EF 3.1 Miljö och klimat som grön tråd genom hela skolutbildningen i alla ämnen. EF 3.2 Främja miljödiplomering och dyl. av skolor. EF 3.3 Genomföra kampanjer med vandrande skolbussar. Små- och medelstora företag EF 4.1 Ökade insatser inom energi- och klimatrådgivning för att höja kunskapsnivån i näringslivet. EF 4.2 Riktade utbildningar, kurser eller andra insatser för att minska energianvändningen. EF 4.3 Utarbeta åtgärder för att minska växthusgasutsläpp från markanvändning inom jord- och skogsbruk. Offentlig upphandling EF 5.1 Informera om möjligheten att dela upp förfrågningsunderlag vid upphandlingar i mindre delar som möjliggör för lokala aktörer att lämna Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

22 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 13 anbud. EF 5.2 Arbeta för hårdare miljö- och klimatkrav i upphandlingar via Miljöstyrningsrådets referensgrupper, både för framtagandet av produkt, produkt i sig och för transport, samt avfallshantering. EF 5.3 Alltid beakta LCC i upphandlingar och verka för att LCC tas fram för fler produkter. EF 5.4 Öka antalet upphandlingar där ställda kriterier följs upp. Konsumtion Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. EF 6.1 Öka medvetenheten om den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan genom ett eller flera länsvisa evenemang samt riktad information till hushåll. EF 6.2 Information om livsmedels klimatpåverkan och riktade insatser för att minska matsvinnet, både i handelsledet och i konsumtionsledet (inkl. restauranger) EF 6.3 Uppmuntra användandet av mer närproducerad och mer säsongsberoende mat, samt minska konsumtion av kött. EF 6.4 Lyfta fram/efterfråga statliga styrmedel för att minska förpackningshysterin. Sjöfartsverkets verksamhetsfilm Det växer inga bananer i Sverige skulle kunna användas av Blekinge läns för att öka medvetenheten. Filmen finns tillgänglig på youtube via följande länk

23 Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr ), BILAGA 2 till 14

24 Qj~) SJÖFARTSVERKET Avdelning Samhalic YTTRANDE ~O5l9 HandItiggan~, direkttelefon Ert datum Er beteckning Thomas Ljungström, Näringsdepartementet Stockholm Yttrande över Kommissionens vitbok - Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde - ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem Sjöfartsverket har tagit del av kommissionens vitbok och lämnar följande synpunkter. Sjöfartsverket ansluter i huvudsak till den beskrivning av problem inom transportområdet som redovisas samt till de rekommendationer och initiativ som förs fram. Sjöfartsverket vill emellertid framhålla vikten av att innehållet i vitboken i nästa steg konkretiseras ytterligare samt att åtgärder och initiativ då prioriteras tillsammans med en tidplan. 1 nuvarande innehåll saknas en närmare redogörelse för vilka överväganden som legat till grund för de tidsfrister som sätts upp för miljömålen. 1 detta arbete vill verket också framhålla att konkurrensneutraliteten mellan transportslagen samt mellan länder och regioner inom EU måste säkerställas. Verket har valt att inte kommentera detaljer i vitboken utan har lagt tyngdpunkten på att föra fram frågor som är viktiga för sjöfarten i det fortsatta arbetet med att realisera vitbokens åtgärder och initiativ. Det grundläggande problemet i framtiden som förs fram i vitboken, är hur den förväntade transportökningen ska kunna ske på ett långsiktigt resurseffektivt och hållbart sätt med fortsatt hög effektivitet och rörlighet. För att uppnå detta förs i vitboken ett antal åtgärder och initiativ fram. Dessa kan grupperas i infrastruktur, miljö, teknik, forskning och innovationer samt prissättning och administrativa hinder. 1 det följande kommenteras dessa områden och Sjöfartsverkets synpunkter redovisas. Infrastruktur Vitboken lyfter bland annat fram betydelsen av hamnarna som viktiga knutpunkter i logistikkedjan för godstransporter. Nära 90 procent av allt l osradress Besöksatlitss Telefon Telefox E-post Organisationsnr Norrköping Ösini Promenaden Ut) sjofartsvcikel@sjofiirrsverket.se

25 SJÖFARTSVERKET Datum Vår beleckning import- och exportgods passerar genom svenska hamnar. 1 en del fall sker detta i lösningar där lastbilar och järnvägsvagnar fraktas ombord i fartyget, men i de flesta fall anländer respektive avgår godset till och från hamnen med landbaserade transportslag i en sammodal transportkedja. Väl fungerande järnvägs- och vägsanslutningar, där flaskhalsar byggs bort, är således av ytterst vikt för en effektiv godshantering i hamnarna. En fortsatt satsning pa infrastrukturprojekt kopplade till hamnarna är därför av mycket stor betydelse för skapandet av effektivare godstransporter. Dessa satsningar bör ske nationellt via anslag för infrastrukturåtgärder i åtgärdsplaneringen och på den internationella arenan inom ramen för TEN-T nätverket samt inom det TEN-T stamnät som för närvarande arbetas fram. Den trafikslagsövergripande ansatsen är numera i fokus i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Regeringen har genom bildandet av Trafikverket skapat bättre förutsättningar för en trafikslagsövergripande helhetssyn inom transportområdet. Detta bedöms leda till ökade nyttor i ett nationellt perspektiv genom att ett trafikslagsövergripande synsätt genomsyrar strategiska analyser, beslut och åtgärder. Förutsättningarna för trafikslagen har traditionellt sett varit olika, dels med avseende på avgiftssättningen, men även vad avser finansiering av investeringar i infrastrukturen. Numera ingår infrastruktur för alla trafikslag i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Trafikverkets budget för ickenamngivna projekt (< 50 miljoner kronor) är enligt nuvarande instruktioner endast avsatta för åtgärder inom väg- och järnvägsområdet. Sjöfartsverket föreslår att detta ändras till att omfatta åtgärder inom all infrastruktur och att medel även görs tillgängliga för finansiering av sjöfartens infrastruktur. Med detta skapas bättre förutsättningar att skapa ett trafikslagsövergripande angreppssatt pa planering av och åtgärder i transportsystemet. 1 syfte att likställa och förbättra konkurrenssituationen för svenska hamnar måste inriktningen vara att minska obalansen genom att avskaffa subventioner och samhällsstöd till hamnsektorn i Europa. Ett led i att möjliggöra en sådan utveckling är att öka transparensen beträffande subventioner och annat stöd för hamninvesteringar. 1 vitboken anges även att atgärder bör vidtas för att förbättra infrastrukturen för godstransporter mellan de östra och västra delarna av EU. Här vill Sjöfartsverket betona, mot bakgrund av Sveriges perifera läge, att även infrastrukturen för godstransporter mellan de norra och södra delarna av unionen behöver förbättras och där svenska hamnar utgör viktiga noder. 1 detta sammanhang vill Sjöfartsverket påpeka att transporter från Sverige till europeiska destinationer drabbas av dyra avgifter i transitländer, ett förhållande som har en stor negativ påverkan på konkurrenssituationen mellan länder inom EU. Hur dessa avgifter tas ut och nivån på dem bör utredas närmare och på sikt bör skillnaderna mellan länder utjämnas.

26 tsjöfartsverket Datum 201 [ Vår beteckning Miljö Sjöfarten är det mest energieffektiva transportsiaget, men svarar i dagsläget för en mycket hög andel av utsläppen av svavel- och kväveoxider samt partiklar. Även koldioxidutsläppen, som är ett ännu större problem för vägtransporterna, bör åtgärdas för att uppnå de uppsatta målen. Dessa problem har definierats i vitboken och målsättningen är att EU:s koldioxidutsläpp från sjöfarten ska minska med minst 40 procent fram till 2050 samt att 30 procent av vägtransporterna på över 300 km ska överföras till sjöfart eller järnväg. Sjöfartsverket vill inledningsvis påpeka att det saknas underlag för hur tidsfristerna för de olika målen satts och vilka överväganden som därvid gjorts. För att uppna dessa mål krävs åtgärder i infrastrukturen i form av effektiva godstransportstråk, men även andra utsläppsminskande atgärder, t.ex. förbättrad teknik, alternativa bränslen, ökad bränsleeffektivitet och minskat transportarbete. Här ställer Sjöfartsverket sig frågan, finns förutsättningar för att nå målen och hur har dessa mål arbetats fram. Andra viktiga förutsättningar för att nå målen är enligt Sjöfartsverket att marknadskrafterna får verka fritt på en konkurrensutsatt marknad, med en korrekt prissättning av transporter med de olika transportslagen och där de externa kostnaderna fullt ut har internaliserats. Sådana åtgärder måste emellertid genomföras samtidigt inom EU, så att konkurrensen mellan transportslagen och mellan fartyg med olika flagg inte snedvrids. Sjöfartsnäringen är internationell och hårt konkurrensutsatt, varfor svensk sjöfart och svenska hamnar inte bör belastas med svenska eller regionala särregler. Verket välkomnar vidare det initiativ som förs fram i vitboken där kommissionen avser att ta fram riktlinjer för tillämpningen av internaliseringsavgifter för alla fordon och för alla viktiga externa kostnader. Huruvida begreppet fordon innefattar fartyg är oklart, men så borde vara fallet enligt verkets uppfattning. Under avsnitt 3.3 punkt 60 i vitboken uppmanas IMO av EU att fatta beslut om ett globalt system för sjötransporter vad gäller utsläpp av vaxthusgaser. Frågan utreds för närvarande inom IMO där två möjliga vägar att gå har identifierats, dels ett handelssystem och dels en avgiftsfinansierad CO2- fond. Sjöfartsverket bevakar frågan och deltar aktivt i detta arbete. Utgångspunkten för arbetet måste vara att de medel som tas från sjöfarten också återinvesteras i sektorn genom stöd till miljöförbättrande åtgärder. Aven här maste det säkerställas att sjöfarten inte drabbas av sa höga kostnader så att konkurrensen mellan transportslagen snedvrids. Detta skulle i hög grad motverka ambitionen från EU att föra över godstransporter från väg till sjöfart.

27 (~) SJOFARTSVERKET Datum Vår beteckning Teknik, forskning och innovationer Forskning och innovationer på transportomradet bör enligt vitboken främja utvecklingen och införandet av viktig teknik som behövs för att utveckla EU:s transportsystem till ett modernt, effektivt och användarvänligt system. Sjöfartsverket vill här påtala betydelsen av att medel för forskning och innovationer inom sjöfartsnäringen avsätts. Verket är berett att ta pa sig rollen som ansvarig myndighet för forskning och innovationer inom sjöfartssektorn, under förutsättning att forskningsmedel tillförs genom anslag över statsbudgeten. Ett av målen i vitboken innebär att effektiviteten hos transporterna och infrastrukturanvändningen ska öka genom informationssystem och marknadsbaserade initiativ. Bland annat nämns att man i likhet med det för flyget gemensamma luftrummet, vill införa motsvarande ledningsstruktur för land- och sjötransporter. Sjöfartsverket vill i detta sammanhang lyfta fram såväl SafeSeaNet Sweden (SSNS) som Galileo och det nyligen påbörjade MONALISA-projektet, vilka bör vara ingående delar i ett framtida ledningssystem för sjöfarten. 1 detta sammanhang vill verket också påtala betydelsen av att, såväl de sjötransporter som ingår i stadsnäten i bland annat Stockholm och Göteborg som den inrikes sjöfarten, beaktas i detta arbete. Verket vill särskilt framhålla SSNS, vilket bör kunna tjäna som en enda kontaktpunkt för sjöfarten vid anlöp av svenska hamnar (ett s.k. single window). Sjöfartsverket delar också tankarna om att utveckla SafeSeaNet till ett gemensamt bassystem för alla de relevanta informationsverktyg på sjöfartsområdet som behövs för att stödja sjösäkerheten och sjöfartsskyddet samt skyddet av havsmiljön från föroreningar orsakade av fartyg. Även det nyligen startade MONALISA-projektet kommer att i hög omfattning bidra till förverkligandet av de programpunkter som i vitboken har ansetts som grundläggande för den framtida utvecklingen. Projektet kommer att bidra till såväl förbättrade prestanda för sjöfarten i logistikkedjorna, en ökad sjösäkerhet samt till en effektivare användning av infrastruktur och transporter genom såväl bättre trafikförvaltning som bättre informationssystem. 1 linje med regeringens trafikslagsövergripande arbete, vill verket i detta sammanhang peka på vikten av att langsiktigt utarbeta informationssystem som omfattar samtliga transportslag. Prissättning Som framförts ovan anser Sjöfartsverket att det är av största vikt att samtliga transportslag konkurrerar med varandra på lika villkor. 1 vitboken förs fram initiativ angående detta. Bland annat nämns att den totala belastningen pa transportsektorn bör aterspegla de sammanlaada

28 SJÖFARTSVERKET Datum V& beteckning transportkostnaderna, inklusive infrastruktur och externa kostnader, samt att principerna användaren betalar respektive förorenaren betalar ska vara vägledande vid prissättningen. Dessa principer stöds till fullo av Sjöfartsverket. Verket vill dock återigen framhalla att förändringar som leder till ökade sjöfartskostnader måste ske i ett globalt sammanhang så att den europeiska sjöfarten inte missgynnas på en hårt konkurrensutsatt transportmarknad. På den svenska transportmarknaden är det av yttersta vikt att samtliga transportslag konkurrerar på lika villkor för att åstadkomma en situation där varje enskilt transportsiags komparativa fördelar tas till vara pa bästa sätt i sammodala transportkedjor. Administrativa hinder 1 vitboken nämns att det europeiska området för sjötransporter utan hinder bör vidareutvecklas till ett Blue Belt för fri rörlighet för sjötransporter i och kring Europa. Detta initiativ välkomnas och enligt Sjöfartsverket kan bland annat projektet MONALISA starkt bidra till förverkligandet av detta. 1 handläggningen av detta ärende, som beslutats av stf. generaldirektören Noomi Eriksson, har deltagit direktören för Samhälle Jaak Men, tjf direktören för Ledningsstöd Magnus Sundström, chefen för Sjöfartspolitiska enheten Anna Staaf, och ekonomen Thomas Ljungström, föredragande. Noomi Eriksson 4. ~- T~ me~ngström För kunnedom till: Styrelsen Ledningsgruppen Ventilen

~O5l9. HandItiggan~, direkttelefon Ert datum Er beteckning Thomas Ljungström,

~O5l9. HandItiggan~, direkttelefon Ert datum Er beteckning Thomas Ljungström, Qj~) SJÖFARTSVERKET Avdelning Samhalic YTTRANDE ~O5l9 HandItiggan~, direkttelefon Ert datum Er beteckning Thomas Ljungström, 011-19 1558 registrator@enterprise.ministry.se ronald.rutgersson @enterprise.ministry.se

Läs mer

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika

Läs mer

2013-12-19. Sidan 1 av 24

2013-12-19. Sidan 1 av 24 Sidan 1 av 24 Klimat- och energistrategi 2013-2016 Sidan 2 av 24 Förord Kommunfullmäktige antog år 2007 en klimatstrategi för Ronneby kommun. Klimatstrategin gällde 2007-2012 och har därför nu reviderats.

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart 8. STOHAB 2017-11-21 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart Bakgrund Av ägardirektiv till Stockholms Hamn AB 2017-2019 framgår bl.a. att Hamnen ska medverka

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Grön Resplan. Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Grön Resplan. Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping. Linköpings kommun linkoping.se Grön Resplan Vi jobbar för ett klimatsmart Linköping Linköpings kommun linkoping.se 2 Grön resplan Linköpings kommun Kommunfullmäktige i Linköping har beslutat att Linköping ska vara en koldioxidneutral

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

I I VINNOV/V REMISSVAR. Sammanfattning N2011/263 6/TE

I I VINNOV/V REMISSVAR. Sammanfattning N2011/263 6/TE VINNOV/V REMISSVAR 1 (6) N2011/263 6/TE Näringsdepartementet 103 33 Stockholm registrator@enterprise.ministry.se ronald.rutgersson@enterprise.ministry.se Kommissionens vitbok: Färdplan för ett gemensamt

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål

Läs mer

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,

Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Summering av gruppdiskussionerna

Summering av gruppdiskussionerna 2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad

Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (6) 2018-03-12 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-04-12 Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad Svar på remiss från

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur

Trafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur

Läs mer

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik 2011-04-04 Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-04-05 Alla kommer fram smidigt Välinformerande trafikanter

Läs mer

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som

Läs mer

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län 2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att

Läs mer

Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare

Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi, klimatinsatser, bättre teknik och smartare energianvändning. Klimatrelaterade stöd och styrmedel Namn

Läs mer

Omställning till fossilfri transportsektor

Omställning till fossilfri transportsektor Omställning till fossilfri transportsektor Välkomna! 10.30 Om uppdraget och syftet med dagen 10.45 Principer för omställningen 11.00 Transporteffektivt samhälle (gods och person) 11.20 Rundabordssamtal

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Tydliga ambitioner från regeringen Sverige ska vara ett av de första

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun

Hållbart resande i Jönköping. Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Hållbart resande i Jönköping Olle Gustafsson Projektledare Hållbart resande Jönköpings kommun Vad är hållbart resande? - Beteendepåverkan för ökad gång, cykling och resande med kollektivtrafik - Effektiviserad

Läs mer

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som bidrar till ett hållbart samhälle med hög livskvalitet i hela landet Lena Kling Sofia Wieselfors Näringsdepartementet 1 En nationell cykelstrategi

Läs mer

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt Transportstyrelsens årliga sjöfartsseminarium, 2019-02-06 Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet Omställning

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

Finansiering, lån och statliga bidrag

Finansiering, lån och statliga bidrag Finansiering, lån och statliga bidrag - Hur kan vi finansiera klimatarbetet? Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen Örebro län STATLIGA STÖD FÖR ENERGI OCH KLIMATÅTGÄRDER 1 Investeringar för mer förnybar energi

Läs mer

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen

Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen PM 2012: RVI (Dnr 303-172/2012) Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 2012-2015 med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar

Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar dit SJOFARTSVERKET =06-17 9~92I Sjofart och Samhalle Handläggare, diitkcrelefon Ert datum Er beteckning Gunnar Eriksson, 011-19 1260 2009-04-08, 2009-04-09 N2009/2307/IR, N2009/374011R Näringsdepartementet

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012 Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län Loka 21 augusti 2012 Snabbaste vägen till verkstad! Välkomna, kort presentation av sessionens bakgrund och syfte Presentationsrunda

Läs mer

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr Kontaktperson: Elin Söderberg Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Västerbotten elin.soderberg@lansstyrelsen.se 010-2254532 I Västerbotten är det

Läs mer

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet

Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Miljö och klimat i det regionala tillväxtarbetet Politikerforum 26 februari 2016 Miljö och klimat är en av regeringens övergripande prioriteringar som ska genomsyra all politik! Regeringsförklaringen 2015

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag 12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar

Läs mer

Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart

Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart Regeringsbeslut II 5 2018-08-23 N2018/04482/TS Näringsdepartementet Trafikverket 781 70 Borlänge Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Stadsmiljöavtal. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Stadsmiljöavtal. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Stadsmiljöavtal Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 2 2018-04-13 Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens utsläpp Vi behöver ändra inriktning! I ett

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Remiss säkra cykelparkeringar

Remiss säkra cykelparkeringar STYRELSEHANDLING nr 17 Remiss säkra cykelparkeringar Beslut Styrelsen föreslås besluta att: Tillstyrka motionen kring att ta fram om en inventering och plan för utbyggnaden av säkra cykelparkeringar. Styrelsehandling

Läs mer

Förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Förslag till regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Bilaga 2. Åtgärdslista för remissvar Anvisning: Kolumnerna E, F och G fylls i med kryss (X). till åtgärden skrivs i kolumn H. Observera att åtgärdsförslagen kopplade till de olika utmaningarna redovisas

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Hållbara transporter det börjar med ett transportinköp. Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet

Hållbara transporter det börjar med ett transportinköp. Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet Hållbara transporter det börjar med ett transportinköp Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet linda.styhre@ivl.se 072-7279309 Transporter och miljö Nuläget (2017): Inrikes transporter står

Läs mer

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet

Läs mer

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun

Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04

Läs mer

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

Stoppa utsläppen inte utvecklingen Stoppa utsläppen inte utvecklingen Stoppa utsläppen inte utvecklingen Sommaren 2018 kan bli en vändpunkt i den svenska klimatdebatten. Sverige har fått uppleva vad extremväder kan orsaka för skada för

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: Fossilfria resor och transporter Programområde: Östra Mellansverige Ärende ID: 20200646 Sammanfattande beskrivning Projektet ska lägga en grund till samarbete mellan regionala organisationer

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan

energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan Trafikverkets arbete för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan Begränsad klimatpåverkan 2 Arbetet med energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan hjälper en målgrupp som har svårt att

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-18 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2013-06-13 Remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Klimat- och Energistrategi för Blekinge

Klimat- och Energistrategi för Blekinge Ingår i s rapportserie 2013:21 Klimat- och Energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Minskad Energianvändning Förnybar Energi Inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 Transporter

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Så ska vi bli fossilfria inom en generation

Så ska vi bli fossilfria inom en generation Så ska vi bli fossilfria inom en generation Lasse Ejeklint Maj 2018 1 Sverige har satt målet att vara klimatneutralt år 2045 72-1% 53-5% 11 1990 2016 2045 Växthusgasutsläpp Sverige, MtCO2e N men då måste

Läs mer