Att ge syskon utrymme Manual för syskonprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att ge syskon utrymme Manual för syskonprogrammet"

Transkript

1 Att ge syskon utrymme Författare: Ingrid Nordgren, Tina Granat, Kerstin Andersson, Berit Persson, Eva Persson Barn- och vuxenhabiliteringen

2 Manualen är ett resultat av projektet Att ge syskon utrymme som genomförts med stöd från Allmänna arvsfonden och genom utvecklingsmedel från Landstinget i Uppsala län. Brukarorganisationer har medverkat i utveckling och genomförande av syskonutbildningen. Manualen kan beställas från: Barn- och vuxenhabiliteringen, telefon Projektet redovisas i Habilitering och hjälpmedels rapportserie, nr 39. Den finns på:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...4 Bakgrund... 4 Utveckling av syskonprogrammet... 4 Syskonprogrammet provat på fyra syskongrupper... 5 MANUAL FÖR SYSKONPROGRAM... 7 Ålder... 7 Kön... 7 Gruppstorlek...7 Syskon till barn med samma typ av funktionshinder... 7 Gruppledare... 7 Sex syskonträffar och två timmar varje tillfälle... 7 Syskonprogrammets struktur... 8 Beskrivning av de sex syskonträffarna... 8 Syskonträff ett... 8 Syskonträff två... 9 Syskonträff tre och fyra... 9 Syskonträff fem Syskonträff sex - festlig avslutning Detaljerad beskrivning av de olika punkterna i agendan Förberedelse och uppföljning Samling i början Utbildningsinslag Frågestund Personlig pärm Socialt samspel Planering av festlig avslutning Utvärdering Föräldramöten LÄSTIPS BILAGOR Pärmen Frågor till syskonen som deltagit Intervjuguide för intervju med äldre syskon Blankett: Samtycke till visning av videofilm 3

4 INLEDNING Bakgrund Familjer som har barn med funktionshinder har en mer utsatt situation än andra barnfamiljer. Det gäller både föräldrar och i lika hög grad syskon. Att syskon behöver uppmärksammas och få stöd för sin egen skull är en gemensam erfarenhet hos personal som möter dessa familjer. Även föräldrar efterfrågar oftare råd och stöd till syskon för att öka syskonens kunskap och därigenom öka deras delaktighet. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län har syskon tidigare erbjudits relativt begränsade insatser. Önskemål om ökat stöd till syskon kommer fram såväl i det kliniska arbetet som i de systematiska utvärderingar i form av enkäter som gjorts vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län (Granat 2001, Granat et al, 2002). För att möta behovet har ett projekt genomförts i samverkan med berörda föräldraföreningar och med medel från Allmänna Arvsfonden. Syftet har varit att utveckla en verksamhet som kan bli en modell för stöd till syskon till barn med funktionshinder. För att kunna användas som modell måste insatsen ha ett väldefinierat innehåll och en tydlig struktur. Då blir det möjligt att utvärdera effekten och därigenom lättare att motivera denna typ av insats. Utveckling av syskonprogrammet Det syskonprogram som utvecklats bygger på erfarenheter som gjorts under många år av syskongrupper inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala. Målgruppen har varit syskon till barn med alla typer av funktionshinder och stor åldersspridning. Dessa syskongrupper har främst syftat till att ge psykosocialt stöd och byggt mycket på lek och indirekta metoder för att öka förståelsen för hur det är att vara syskon till ett barn med funktionshinder. Informellt psykosocialt stöd - att få träffa andra som har en liknande familjesituation - är en viktig hälsofrämjande faktor. Det har visats i många studier. I litteraturen fann vi undersökningar där syftet varit att ge syskon kunskap om funktionshinder och dess innebörd för att öka deras förståelse för konsekvenser av funktionshindret. En annan trend var att lära syskon allmänna strategier för problemlösning för att underlätta syskonrelationen. I dessa studier hade man vänt sig till definierade målgrupper vad gäller typ av funktionshinder/diagnos för att kunna förmedla kunskap om specifika funktionshinder. Man har också vänt sig till syskon i vissa åldrar. Syskonutbildning anses fungera bäst från ca 8 år och före puberteten. Man har funnit att barn i dessa åldrar kan fungera i grupp och är tillräckligt mogna för att ta emot information på olika sätt. Syskonprogrammet är utformat för att ge syskonen kunskap för sin egen skull så att de kan bli säkra i sitt sätt att möta sin sociala omgivning. Det gäller i relationen till barnet med funktionshinder. Där kan det handla om att kunna hävda sig, lösa konflikter så att båda vinner men också att kunna ha överseende med svårigheter som hänger samman med funktionshindret. Det gäller också i relationen till andra människor, kända och okända. Det kan handla om att kunna förklara för och svara på frågor om funktionshindret och dess innebörd från kompisar och andra vuxna 4

5 Vi utformade syskonprogrammet med tre syften: att ge kunskap om funktionshinder och dess konsekvenser; att lära ut strategier för problemlösning och att ge psykosocialt stöd. För att uppnå de olika syftena behövs olika former av utbildning både direkta som föreläsningar av experter, film och möte med äldre syskon och mera indirekta som rollspel, sagor och frågestunder. I föreläsningarna vill vi ge syskonen kunskaper, ta bort eventuella missförstånd kring barnet med funktionshinder och dess uppkomst, ärftlighet osv. I rollspel får syskonen möjlighet att känna igen sig genom att man visar upp vanliga situationer i familjer som har barn med funktionshinder. Problemlösning övas både i rollspelen och frågestunder genom att syskonen uppmuntras att hitta nya lösningar på problem. Med hjälp av ledarna, som kan ändra på rollspelen utifrån barnens regi, provas olika lösningar. I rollspelen visar gruppledarna också på olika sätt som man kan agera på till exempel genom att göra annorlunda själv, prata med sina föräldrar, berätta för kamrater eller någon vuxen utanför familjen. I alla olika sammanhang lyfts känslan av att inte vara ensam om sin speciella situation fram. Gruppkänsla skapas genom att i syskongruppen betona gemensamma erfarenheter. Inte minst viktigt är att ha roligt tillsammans genom att leka och ha en avslutande fest som syskonen delvis planerar själva. Att ge syskon möjlighet att mötas, diskutera och leka fungerar som psykosocialt stöd. Syskonprogrammet provat på fyra syskongrupper Inom ramen för projektet har vi prövat modellen på 4 olika syskongrupper. Totalt 37 syskon till barn med adhd, Aspergers syndrom, autism, rörelsehinder och flerfunktionshinder. Resultatet visade att syskonprogrammet i stort sett nådde sina syften. Alla syskon fick ökad kunskap och förståelse av innebörden av funktionshindret. Vad gäller strategier för problemlösning så blev resultatet delvis olika för syskongrupperna. Utvärderingen visade att syskon till barn med adhd, Aspergers syndrom och rörelsehinder positivt förändrat sin syskonrelation, vilket kan tolkas som att de kunnat tillämpa de strategier som de fått lära sig. När det gäller syskonen till barn med autism och flerfunktionshinder var denna förändring mycket mindre. Samliga syskon uppskattade att få träffa andra syskon med liknande erfarenheter som de själva. I detta projekt har inte avsikten varit att studera olikheter mellan syskon till barn med olika funktionshinder. Resultatet visar emellertid att det fanns skillnader mellan hur syskonens syn på syskonrelationen förändrades efter interventionen. Sannolikt bör man anpassa strategierna för problemlösning till olika funktionshinder mer än vad vi gjorde. För att få mera kunskaper om skillnader beroende på funktionshinder är det därför angeläget att pröva modellen på flera olika grupper. Genom syskonprogrammet ökade syskonen påtagligt sin kunskap om funktionshindret och dess innebörd. Denna insats räcker sannolikt för att syskonen ska uppnå kunskap som blir bestående. Däremot behöver de sannolikt fylla på sina kunskaper vad gäller strategier för problemlösning efterhand som de själva och barnet med funktionshinder utvecklas. Professionella organisationer behöver hitta former för att ge syskon möjlighet till 5

6 återkommande syskonträffar med utbildningsinslag. Det är minst lika viktigt att hitta former för fortsatt psykosocialt stöd genom att syskon får träffa andra syskon till barn med funktionshinder. Denna del skulle vara naturligt att frivilligorganisationerna arrangerade. Det är viktigt att nå familjer innan problem uppstår i syskonrelationen. Föräldraföreningarna är en viktig länk för att nå ut till en vid krets familjer. Insatser till syskon måste bli en självklar del av ett förebyggande och hälsofrämjande stöd till familjer som har barn med funktionshinder. Utifrån egna erfarenheter, litteraturstudier och det genomförda syskonprojektet har vi nu valt att göra en manual. Manualen ska underlätta för dem som vill uppnå liknande resultat. 6

7 MANUAL FÖR SYSKONPROGRAM Ålder Syskonprogrammet är anpassat till syskon i åldern 8-12 år. Barn i dessa åldrar kan fungera i grupp och är tillräckligt mogna för att ta emot information på olika sätt. En viss flexibilitet uppåt och nedåt går bra men de är beroende av varje barns förutsättningar. Men åldersskillnaden i gruppen bör inte vara mer än 3-4 år. Kön Det är önskvärt att gruppen består av både flickor och pojkar. Om det är endast en flicka eller en pojke som är anmäld till gruppen är det viktigt att berätta för denne att hon/han är ensam flicka/pojke. Gruppstorlek Gruppen skall inte vara för liten. Lämplig gruppstorlek anser vi är cirka deltagare. Då kan man dela gruppen i två mindre grupper vid diskussion, frågetillfällen och vid arbete med egen dokumentation. Fyra ledare är bra för att kunna hålla samman gruppen. Syskon till barn med samma typ av funktionshinder Då vi avsåg att ge syskon kunskap om sina syskons specifika funktionshinder underlättar det om deltagarnas syskon har samma typ av funktionshinder. Projektet visade att man också behöver anpassa problemlösningsstrategierna då olika resultat nåddes i de olika syskongrupperna. En del funktionshinder innebär att det är just den sociala förmågan och förmågan till närhet som är nedsatt. Vi har inte bestämt mera exakt hur stor åldersskillnaden mellan syskonen och barnet med funktionshinder får vara. Gruppledare För att kunna uppnå liknande resultat som nåddes vid utprovningen av syskonprogrammet rekommenderar vi att arbetet med syskongrupper sker på samma sätt - i strukturerade former under ledning av professionell personal. Gruppledarna skall ha erfarenhet av att arbeta i grupp och ha kunskap om barns utveckling samt även ha kunskap om olika funktionshinder. Det är en fördel om gruppledarna representerar olika yrkeskategorier som psykolog, specialoch fritidspedagog eller kurator. Tre till fyra gruppledare behövs för att leda en grupp på deltagare i åldrarna 8-12 år för att ledarna skall hinna med att uppmärksamma samtliga deltagare. Sex syskonträffar och två timmar varje tillfälle Sex syskonträffar behövs för att syskonen skall få tillfälle att bli en grupp, för att de skall knyta kontakter med varandra. Två timmar varje gång var lagom för att hinna med innehållet vid varje syskonträff. De fem första syskonträffarna innehöll det nedan redovisade programmet. Den sista syskonträffen är en festlig avslutning. 7

8 Syskonprogrammets struktur Syfte Syskonprogrammet har tre syften: att ge kunskap om funktionshinder och dess konsekvenser; att lära ut strategier för problemlösning och att ge psykosocialt stöd. Upplägg Syskonprogrammet omfattar sex tillfällen, två timmar varje gång. Varje tillfälle inleds och avslutas med en stunds socialt samspel. Varje tillfälle innehåller ett utbildningsinslag korta föreläsningar av psykolog om aktuellt funktionshinder/diagnos, möte med äldre syskon till barn med aktuellt funktionshinder/diagnos samt utrymme för diskussion och frågor. För att lära syskonen problemlösningsstrategier används rollspel, frågestund och samtal. Sista träffen är en festlig avslutning med utdelning av diplom och syskonens utvärdering. Agenda Samling och lära-känna-lek: cirka 20 minuter Utbildning om funktionshinder; föreläsning och rollspel: cirka 20 minuter Problemlösning: cirka 20 minuter Frågestund i stor respektive liten grupp, diskussion, arbete med personlig pärm där material från de olika träffarna sattes in. Det var korta sammanfattningar av föredrag, sagor, foton från aktiviteter som rollspel m.m: cirka 30 minuter. Socialt samspel, lekar och övningar: cirka 20 minuter. Beskrivning av de sex syskonträffarna De sex syskonträffarna har delvis olika innehåll men följer samma struktur. Här ges först en beskrivning av det som är specifikt i varje syskonträff. Syskonträff nr 1, 2 och 6 har ett på förhand givet innehåll. I syskonträff nr 3, 4 och 5 kan delar av innehållet anpassas utifrån varje grupps särskilda förutsättningar. Syskonträff ett Samling. Samlingen vid första träffen är speciellt viktig. Träffen inleds med att alla gör en namnlapp och presenterar sig. Det är vår erfarenhet att syskonen liksom alla grupper- är stillsamma och blyga vid första tillfället. För att komma över detta så är det bra att ägna tid åt lära-känna-lekar. För att skapa motivation för att delta, så pratar vi om varför just "jag" (syskonet) är med i syskongruppen och att det gemensamma är att alla är syskon till ett barn med funktionshinder. Ramarna för träffarna är uppskrivna på en whiteboard t.ex. får syskonen veta vilken undergrupp de skall ingå i, en av gruppledarna går igenom vad som kommer att hända på syskonträffarna. Därefter är det rundvandring i lokalerna. Utbildning. En av gruppledarna presenterar "Tant Polly" som brukar svara på frågor som hon får från syskon. Gruppledaren läser upp en fråga som Tant Polly fått och ber syskongruppen om hjälp att svara på frågan. Gruppledaren visar upp en röd brevlåda och berättar att syskonen kan lägga sina frågor till "Tant Polly" i den eller också att de kan mejla till henne. 8

9 Problemlösning. Tant Polly ber syskonen att komma med förslag på svar som hon kan ge till syskon som har skickat henne frågor. Syskonen sinsemellan och Tant Polly diskuterar de olika förslagen med varandra. Frågestund. I halvtid delas gruppen in i två mindre grupper för fika och prat. Två gruppledare bör finnas i varje grupp så att man hinner med att prata med och hjälpa varje syskon. Efter fikat får syskonen sin personliga pärm och får göra i ordning den enligt instruktion. De får dagens material att sätta in programblad och schema för kommande syskonträffar och deltagarlista. Socialt samspel. Vid första träffen får syskonen prova på olika typiska habiliteringsaktiviteter t.ex. bollbadet, lekrummet och flipperspel. Avslutning. Samling i ring i stor grupp. En gruppledare berättar kort om nästa träff. Alla klappar varandra på axeln, säger "bra jobbat", hej då. Syskonträff två Samling: Inleds på samma sätt med presentation och ny lära-känna-lek. Därefter rörelselek. Samlingen avslutas med samspelslek. Utbildning om funktionshinder. Rollspel introduceras. Gruppledarna spelar upp tre olika rollspel som de själva förberett. Problemlösning. Efter varje rollspel pratar man om det aktuella rollspelet och om hur man kan känna sig som syskon. Tillsammans med ledarna får syskonen komma med förslag till olika lösningar så att det skall bli så bra som möjligt för både syskonet och barnet med funktionshinder. Rollspelen spelas åter upp utifrån de förslag till lösningar som syskonen givit. Man diskuterar återigen hur det blev. Frågestund. Syskonen delas i två mindre grupper för fika och fortsatt diskussion. Uppmuntra syskonen att berätta om sin egen syskonsituation och ge varandra förslag på hur de kan hitta lösningar till de jobbiga situationerna så att de inte uppstår så ofta. Hämta gärna idéer till kommande rollspel ur syskonens diskussion. Material till pärmarna förbereds genom att rollspelen fotograferas. Avslutning. Berätta i den stora gruppen om diskussionen från smågrupperna - om att vara syskon till ett barn med funktionshinder - och ge utrymme för syskonen att kommentera. Avslutning sker på samma sätt som föregående gång. Syskonträff tre och fyra Samling. Samlingen fortsätter på samma sätt som tidigare med olika lekar. Lära känna leken utvecklas. Fantasilek/dramaövning kommer till som nytt inslag. Utbildning. Vid träff tre eller fyra kommer ett äldre syskon och berättar om sig och sin syskonsituation. Syskonen och gruppledarna får sedan ställa vilka frågor de vill till det äldre syskonet. Vid den återstående träffen håller en av gruppledarna en kort föreläsning, visar film 9

10 på barn med det aktuella funktionshindret och/eller läser en saga om att vara annorlunda som underlag för diskussion. Vi har använt boken En konstig figur, Richters förlag När det finns utrymme görs rollspel och syskonen besvarar frågor åt Tant Polly. Problemlösning. Syskonen får själva formulera vad funktionshindret innebär. Deras förslag till vad man kan vara bra på respektive vad man har svårt med skrivs upp på en tavla. En gruppledare sammanställer deras synpunkter till den personliga pärmen. Frågestund. I smågrupperna fortsätter diskussion utifrån det aktuella temat. Det material som använts vid föreläsningen eller utdrag ur sagan sätts in i pärmarna. Socialt samspel. Olika lekar. Syskonen kan själva få föreslå lekar om de vill. Avslutning. Samling i ring i stor grupp. En gruppledare berättar kort om vad som händer vid nästa träff. Alla klappar varandra på axeln, säger "bra jobbat, hej då. Syskonträff fem Den femte träffen sker på samma sätt som de två tidigare utom vid frågestunden och avslutningen. Frågestund. Planering av festen vid sista träffen. Smågrupperna får först göra var sitt förslag till vad man vill göra och vad man vill äta. Avslutning. I storgrupp jämkar syskonen samman sina förslag vad gäller fest. Gruppledarna ser till att det blir praktiskt genomförbart. Därefter säger man hej då som vanligt. Syskonträff sex festlig avslutning Samling: Inleds med utvärderingsleken "Grodan". Därefter går vi igenom vad vi har gjort alla gånger vi har träffats i syskongruppen. Kort som har tagits vid syskonträffarna delas ut och en skriftlig sammanfattning av vad syskongruppen gjort vid de olika träffarna att sätta in i pärmarna. En av gruppledarna går igenom sammanfattningen. Socialt samspel. Syskongruppen leker olika lekar som de själva väljer. Därefter lagar alla tillsammans den mat de i förväg bestämt. Efter maten är det disco en stund. Avslutning. Syskonen fyller i den skriftliga utvärderingen. Gruppledarna finns med och förklarar när det behövs. Till sist får syskonen ett diplom och sina pärmar som de nu får ta med sig hem. Till varje syskon säger sedan gruppledarna hej då och lycka till. 10

11 Detaljerad beskrivning av de olika punkterna i agendan Förberedelse och uppföljning Gruppledarna gör en översiktlig planering för samtliga sex träffar när gruppsammansättningen är klar och när man vet vilka ledare som ska delta. Dessutom behöver gruppledarna träffas före och efter varje syskonträff för att detaljplanera varje tillfälle och efter träffen reflektera och utvärdera denna samt planera nästa syskonträff. Minnesanteckningar förs vid varje träff. Samling i början Vart efter syskonen kommer, låt dem skriva sitt namn på en självhäftande etikett som de sedan har på sig under träffen. Gör detta vid samtliga träffar. När alla har kommit - ställ både syskon och gruppledare i en ring på golvet. Låt en gruppledare hålla i samlingen. Hälsa syskonen välkomna till träffen (från och med träff två uppmärksammas frånvarande eller nytillkomna och ev. orsak till frånvaro eller till närvaro av någon ny person). Gå kortfattat igenom dagens programpunkter. Fortsätt sedan med olika hälsnings- och lära - känna lekar. Hälsningslekar och lära-känna-lekar. Stå i ring, gruppledare och syskon blandat. Kasta bollar av olika sorter eller andra föremål som t.ex. ärtpåse mellan deltagarna. Ha en slumpmässig turordning för vem som ska ha bollen. Vid varje frågeomgång ge alla deltagare möjlighet att få bollen = ordet. Man får kasta bollen vidare till någon annan utan att svara alls eller säga att man behöver betänketid. Om syskonet vill vänta - kasta bollen/frågan på nytt lite senare. Ge stöd och ledtrådar om något syskon vid flera tillfällen inte kommer på något att säga. Den ledare som startar en frågeomgång kan t.ex. säga Jag heter Eva. Vad heter du? och rikta frågan till någon samtidigt som hon/han kastar bollen. Andra frågor kan vara: Du heter Lena. Vad heter jag?, Jag tycker om att cykla när jag är ledig. Vad tycker du om att göra?, Idag känner jag mig lite lat. Hur känner du dig? Exempel på teman som kan tas upp: Egna namnet Var man bor Ålder Syskons namn och ålder Vad man tycker om att göra Vilka fritidsaktiviteter, kläder, böcker, filmer, maträtter, sporter etc. man tycker om Den värsta maträtten etc. Hur man känner sig (Denna fråga kan med fördel återkomma vid flera träffar.) En annan aktivitet inom detta område kan vara att byta plats med någon annan. Då börjar en person med att säga Jag vill byta plats med den som har blå tröja och ljust hår och sedan får den person som avses säga några kännetecken på den person som han/hon i sin tur vill byta plats med. Denna övning kan göras mer eller mindre svår beroende på vilka kännetecken som får användas. 11

12 Håll samlingen i samma rum vid varje träff så att syskon som kommer för sent kan hitta och att syskonen ska känna igen sig. Utbildningsinslag Rundvandring. Ta syskonen med på en rundvandring på habiliteringen efter samlingen vid första träffen. Ge syskonen en bild av vad habiliteringen är. Visa behandlingsrummen och vad man brukar göra i de olika rummen och varför man gör det. Berätta om de olika yrkesgrupperna och vad de kan hjälpa till med. Tänk då på att betona hur habiliteringen är till för hela familjen, inte bara för barnet med funktionshinder. Låt syskonen vid träffarna prova på litet olika aktiviteter. Föreläsningar. Som inledning kan någon av gruppledarna berätta om funktionshindret och ge konkreta exempel. Använd gärna film om aktuellt funktionshinder där barn som har funktionshindret själva berättar. Finns det en barnbok som enkelt beskriver en problematik, t.ex. hyperaktivitet, läs ur den. Vi har använt boken En konstig figur en berättelse om pingviner. Be syskonen tänka efter om de känner igen något från sitt eget syskon. Summera genom att låta någon av gruppledarna kort skriva ner vad funktionshindret innebär. Låt syskonen sätta in materialet i sina pärmar i samband med arbetet med pärm (se sidan 14). Bjud vid behov in experter, på speciella frågor t.ex. på medicinska problem, som kan berätta och svara på frågor. Rollspel. Gruppledarna utformar rollspel utifrån situationer som är vanliga i familjer där ett av syskonen har ett funktionshinder. Till en början är det alltid gruppledarna som agerar. Uppmuntra efter hand syskonen att vara med och spela om de vill. En gruppledare fungerar som regissör. Förslag på teman för rollspel: Att åka bil tillsammans med en förälder och barnet med funktionshinder till badhuset. Barnet med funktionshinder vägrar att åka med om inte han/hon får sitta i fram, det är syskonets tur att få göra det men för att komma iväg så får syskonet sätta sig bak i bilen. Att ha en kompis hemma men hela tiden bli störd av barnet med funktionshinder så till sist går syskonet och kompisen hem till kompisen för att få leka ifred. Att gå i affären med mamma och barnet med funktionshinder. Barnet med funktionshinder ställer till en scen i affären. Det tycker syskonet är så pinsamt. Beröm till barnet med funktionshinder för liten insats, men inget till syskonet trots stor insats. Habiliteringspersonal t.ex. sjukgymnast på hembesök. All uppmärksamhet ägnas barnet med funktionshinder fast syskonet finns med. Kompisfrågor på skolgård. Är du också cp som din brorsa? Varför får bara din syster åka bil till skolan och inte du? 12

13 Gör rollspelen så enkla som möjligt. Beskriv situationen för syskongruppen. Använd befintliga möbler som rekvisita t.ex. bil, matbord, affärsdisk. Använd fantasin. Namnge rollfigurerna i varje scen, men peka inte ut vem som har funktionshindret. Låt personerna byta roller inför varje nytt rollspel så att samma person aldrig spelar t.ex. funktionshindrad i flera scener. Tänk på att försöka hitta situationer som flera syskon kan känna igen att hålla rollspelen enkla och korta att inte överdriva känslor, utspel så att det blir farsartat. Betona igenkännande - att man inte är ensam om sin speciella situation - och skapa gruppkänsla genom att lyfta fram gemensamma erfarenheter. Problemlösning. Genom rollspel och Tant Pollys frågelåda tas vanliga problem mellan syskon upp. Tant Polly har en frågelåda för syskon till barn med olika funktionshinder. Hon får brev som gruppledaren vill läsa upp för syskonen. Tant Polly vill ha hjälp av syskonen att svara på fiktiva frågor från syskon. Med utgångspunkt från dessa diskuterar syskon och gruppledare olika sätt som man kan agera på. Det kan vara att göra annorlunda själv, prata med sina föräldrar, berätta för kamrater, annan vuxen person o.s.v. Rollspel: För att främja problemlösning talar man efter varje rollspel om vad som hände i rollspelet, hur syskonet kände sig och dylikt. Låt syskonen komma med förslag till alternativa lösningar. Spela åter upp scenen utifrån syskonens kommentarer och instruktioner. Ge syskonen möjlighet att tillsammans hitta på och spela egna rollspel. Tant Polly Kära tant Polly! Min bror blir lätt arg och då blir det så att alla är extra snälla mot honom för att han inte ska bli arg. Jag får inte som jag vill om jag blir arg utan då tycker pappa och mamma att jag ska skärpa mig. Ibland känns det orättvist. Är det fel om jag känner så? Från En som får dåligt samvete. Kära tant Polly! Min syster har problem i skolan och är ofta på dåligt humör när hon kommer hem. Därför slipper hon hjälpa till hemma. Jag måste hjälpa till. Är inte det orättvist? Från En som också vill lata sig! 13

14 Be syskongruppen formulera svar. Låt dem fundera och diskutera. Tant Pollys frågelåda skall uppmuntra till att man pratar om viktiga saker och till att ämnen kommer upp som syskonen inte spontant nämner. Använd också en speciell frågelåda där syskonen kan lägga sina frågor och ge en e-postadress. På så sätt behöver syskonen inte ställa frågor muntligt inför gruppen. Man kan få vara anonym. Intervju med äldre syskon. Bjud in ett äldre syskon till barn med aktuellt funktionshinder. Tag kontakt med något äldre syskon (17-20 år) som kan tänka sig att komma till syskongruppen. Låt någon person intervjua det äldre syskonet. Förbered intervjun genom att syskonet och den person som skall intervjua träffas en stund före för att lära känna varandra litet och gå igenom frågor. Syskonet intervjuas om sin upplevelse av att ha ett syskon med funktionshinder. Be syskonet berätta om hur hon/han har upplevt och upplever sin syskonsituation. Vad det är som är annorlunda, vad det är som är roligt och vad som är jobbigt med att ha ett syskon med funktionshinder? Hur kan man lösa problem som kommer upp, hur berättar man för kamrater? Hur påverkar syskonet med funktionshinder familjens situation? Ge syskongruppens deltagare tillfälle till att ställa frågor till det äldre syskonet. Fråga syskonet om ni får videofilma intervjun och frågestunden med syskongruppen för att använda i träff med föräldrarna och inom verksamheten. Frågestund Dela gruppen i två mindre grupper vid fikat och det efterföljande pärmarbetet. Uppmuntra syskonen att prata med varandra och med gruppledarna. Dela gruppen utifrån det syfte ni har med frågestunden. Grund för indelning kan vara syskonens egen ålder, att de är yngre eller äldre i relation till barnet med funktionshinder eller utifrån det specifika funktionshindret. Ge alla syskon som vill chans att komma till tals. Personlig pärm Ge syskonen en pärm vid den första syskonträffen. Gör pärmen personlig genom ett välkomstblad med syskonets namn, pärmregister, egen penna och klistermärken. Gör material från de olika träffarna: program för syskongruppen och schema över innehåll; korta sammanfattningar av föredragen; utdrag ur sagorna; foton från de olika aktiviteterna som rollspel och lekar. Låt syskonen själva sätta in materialet och dekorera utifrån egna val. Låt syskonen få ta hem pärmen vid avskedsträffen. Se bilaga 1. Socialt samspel Samarbetslekar, lagtävlingar och fantasilekar går framför allt ut på att ha roligt tillsammans. Dessa typer av lekar har vi inte startat med vid första träffen. Det är bra att låta syskonen lära känna varandra något först. Samarbetslekar. Vid den här formen av lekar ska gruppledarna vara aktiva, både som deltagare och som gruppindelare, så att syskonen inte bildar fasta par eller undergrupper. Syskonen ska få möjlighet att lära känna varandra och bli trygga med varandra och med de vuxna. Gruppledarna visar en mer lekfull sida, som kontrast mot den undervisande. Trygghet och tillit är viktig för att kunna lyssna på och prata om sådant som kan upplevas som svårt. 14

15 Exempel på samarbetslekar I grupp: Gå runt i rummet och hälsa på varandra på olika, angivna, sätt till musik, t.ex. high five, höft mot höft, som förnämt folk, som elefanter med snabel. Förstenad Röra sig till musik och frysa rörelsen när musiken tystnar. Trassel. Alla ställer sig nära varandra huller om buller och tar tag i två olika personers händer. När alla håller i två andra börjar man reda ut härvan tills alla står i rad och håller varandra i hand. Detta ska göras utan att någon släpper greppet när trasslet reds ut. Parvis: Skulptur. En person är lera och den andra är skulptör som formar leran som den vill (utan att göra illa). När alla skulptörer är klara får de gå runt och titta på varandras verk, därefter byts rollerna i paren. Spegelbild. Personerna står mitt emot varandra. Den ena är spegel och den andra är den som speglar sig. Efter ett tag byts rollerna. Hålla fast kort mellan sig. Varje par får en uppsättning kort med olika instruktioner. På varje kort står angivet hur paret ska hålla fast just det kortet t.ex. hand mot hand, höft mot höft. Varje kort måste hållas fast av båda personerna tillsammans. De olika korten kan ha olika poäng, om man vill öka tävlingsinslaget. Arga leken. Båda personerna tittar på varandra med arg min. Det gäller att inte börja skratta eller dyl. Lagtävlingslekar. Välj lekar utifrån syskonens åldrar, intressen och förslag. Bra att ta till för att tillgodose rörelsebehov. Exempel på lagtävlingslekar: Olika typer av stafetter Innebandy Kurra gömma Brännboll Trasan Trasan är en lek med två lag som står mitt emot varandra med ordentligt avstånd. I mitten ligger en trasa. När leken sätts igång springer förste i varje lag fram mot trasan för att försöka ta den utan att bli tagen (nuddad) av den andre. Den som blir nuddad åker ut. Leken fortsätter tills ett lag tagit slut. Fantasilekar. Låt de syskon slippa som verkar tycka det är för svårt. Exempel på fantasilekar: Låtsas att man fått en skatt ur något (t.ex. ur en boll). Titta, beundra och tala om vad det är för något. Låtsas öppna ett paket. Beskriv paketet, beskriv innehållet utan att tala om vad det är. Låtsas att man står framför en skrothög och ta fram något ur den högen (stort eller smått) och berätta för de andra vad man tagit fram. 15

16 Avslutning Samla syskongruppen till avslutning. Låt alla ställa sig i en ring, syskon och gruppledare blandat. En av gruppledarna berättar om vad som skall hända nästa gång. För att säga hej då vänder sig en av gruppledarna till den som står närmast till vänster (eller höger) och säger hej då.. (namn). Syskonet ska då först svara med att säga hej då.(namn), och därefter vända sig till den som står närmast och säga hej då.. (namn) o.s.v. hela ringen runt. När alla sagt hej då - avsluta med att alla ställer sig efter varandra (fortfarande i ring) och klappar varandra på axeln och säger bra jobbat. Genom att säga hej då + namn till varandra betonar vi varje individ som viktig. Genom att gemensamt tacka varandra för ett gott jobb betonas gruppens betydelse. Planering av festlig avslutning Planeringen av fest utgör en förberedelse på att gruppträffarna kommer att ta slut. Barnen får vara med och bestämma mat och aktivitet. Syskon och gruppledare arbetar tillsammans för att nå målet att ha trevligt. Det blir en tydlig avslutning i glad anda. Festteman: Tacofest Pannkaksfest Pinnmat m. korv, köttbullar, grönsaker och dip Baguettemackor och festis utomhus Vid samtliga tillfällen serverades onyttigheter som läsk, chips och glass i någon form. Utvärdering Låt syskonen göra både en muntlig och en skriftlig utvärdering. Den muntliga kallad Grodan görs under samlingen vid den sista syskonträffen. Syskonen får säga vad de kommer ihåg, vad de uppskattat och vad de inte uppskattat med träffarna. Kasta Grodan till varandra och den som får grodan svarar. Den skriftliga utvärderingen görs under avslutningen. Syskonen ombeds svara på frågor om hur de tycker att syskongruppen som helhet har varit och även de olika delarna i programmet. Se formuläret, bilaga 2. Föräldramöten Vid första träffen: låt en av gruppledarna samla föräldrarna för information om innehållet i syskonutbildningen och ge dem möjlighet att ställa frågor. Bjud in representanter från berörd föräldraorganisation för att ge information om föreningens aktiviteter. Under övriga syskonträffar: ordna möjlighet för föräldrarna att umgås själva så de får chans att lära känna varandra. Vid sista träffen: samla åter föräldrarna och informera om hur syskonutbildningen varit. Ett bra inslag är att använda filmen på intervjun med det äldre syskonet och syskongruppens frågor till denna person som utgångspunkt för diskussion. 16

17 LÄSTIPS Allmänna barnhuset (2005) Jag finns också. Att vara syskon till en bror eller syster med svår sjukdom eller funktionshinder. Ett antal artiklar som behandlar aktuella teman i forskning och utvecklingsarbete kring syskonrelationer. Lobato, D., J. & Kao, B. T., (2002), Integrated Sibling-Parent group Intervention to Improve Sibling Knowledge and Adjustment to Chronic Illness and Disability. Journal of Pediatric Psychology, 27, En artikel som varit inspiration och förebild för det aktuella syskonprogrammet samt utvärdering av detta. Högfeldt, S., Wilkner Svanfeldt, P. och Gerland, G. (2000). Aspergers syndrom- vad är det för något. Informationsgrupper för barn och ungdomar med Aspergers syndrom vid Habiliteringscenter Nord i Stockholm. Ett exempel på hur man kan utforma utbildning för barn och ungdomar. Eriksson, J., Hellström, L., Huhta, H., Karlsson, A S, Lindmark, L. och Wallin, P. Kurs om utvecklingsstörning för personer med utvecklingsstörning. Vuxenhabiliteringen i Eskilstuna,

18 18

19 Pärmen Bilaga 1, sid 1 (9) SYSKONGRUPP VÅREN 2006

20 Pärmen Bilaga 1, sid 2 (9) BRA ATT VETA OM SYSKONGRUPPEN Vi träffas måndagar klockan mars 20 mars 27 mars 3 april 24 april 8 maj Varje gång börjar vi med samling i stora salen på våning 2. Om Du inte kan komma, så är det bra om du eller en vuxen ringer och talar om det. Ring till: Om du har frågor som Du vill att vi ska prata om i gruppen kan Du maila dem i förväg till:

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Kurser och aktiviteter

Kurser och aktiviteter Kurser Autismcenter för barn & ungdom Våren 2011 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-KURS OM AUTISM 2. PÅ SPÅRET - FÖRDJUPAD BAS-KURS 3. KOMMUNIKATION I

Läs mer

Ökad kunskap och förändrade relationer

Ökad kunskap och förändrade relationer Rapport från Barn- och vuxenhabiliteringen Ökad kunskap och förändrade relationer Utbildning för syskon till barn med olika funktionshinder Slutrapport från projektet Att ge syskon utrymme November 2008

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger AV-nummer: 100723tv 1 8 Handledning för pedagoger Åtta program om språket á 10 minuter för skolår 0-3 Selma, 8 år, får en konstig semla av sin pappa. Semlan ger henne en magisk kraft som gör att hon kan

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR

RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR RIDSPORTENS LEDSTJÄRNOR på barns vis I stallet formas framtidens starka ledare som tidigt får lära sig ledarskap och att ta ansvar. Men stallet kan också ha en baksida, där hierarki kan leda till mobbing,

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Att ge syskon utrymme

Att ge syskon utrymme Rapport från Barn- och ungdomshabiliteringen Att ge syskon utrymme - om utveckling av hälsofrämjande stöd till syskon i familjer som har barn med funktionshinder Författare Tina Granat Ingrid Nordgren

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen

Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16. Ungdomsböcker. Böcker att läsa tillsammans med en vuxen Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Resursverksamheten 2010-11-16 Ungdomsböcker Böcker att läsa tillsammans med en vuxen 2 Titel: All Dogs Have ADHD Författare: Kathy Hoopermann Förlag: Jessica

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2013 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.nu 1(18) Grupper för person som har en

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av Daniel Goldmann Hej Det här är ett handledarmaterial för er som ska se Bröderna Pixon - och TV:ns hemtrevliga sken på Boulevardteatern. Här finns

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över Jämställdhet och betygsskillnader Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Gruppering Material Resultat 1. Tonåringarna Vilka ord tror ni vi kan använda för att beskriva 17-åringar? Varje elev skriver ner så

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla människor är olika. Vissa klarar sig helt själva. Människor med funktionshinder kan behöva hjälp för att kunna leva ett bra liv. Ordet funktionshinder

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Superperfekta. Tina Wiman

Superperfekta. Tina Wiman Superperfekta Superperfekta Tina Wiman Författaren kan nås på e-postadressen prematurmamma@gmail.com Mer läsning finns på munderbar.wordpress.com prematurbloggen.wordpress.com ISBN 978-91-633-8606-0 Tina

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Aspergers syndrom. Vad är det?

Aspergers syndrom. Vad är det? Aspergers syndrom Vad är det? Aspergers syndrom är en form av autism där personer med en begåvning inom normalområdet har: Begränsad förmåga till socialt umgänge Begränsade intressen och begränsad föreställningsförmåga

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Habiliteringsplanering

Habiliteringsplanering Rapport från Barn- och ungdomshabiliteringen Habiliteringsplanering - ett sätt att gemensamt nå målen Modell för utvärdering av individuella habiliteringsplaner inom barn- och ungdomshabiliteringen i Landstinget

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar

Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Lekar som stöder gruppandan / Lära känna - lekar Namn-nata Att lära sig de andra gruppmedlemmarnas namn Uppvärmning och att skapa en positiv atmosfär Gruppmedlemmarna ställer sig i en ring. Ledaren står

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Västernorrlandsmodellen ett sätt att lyssna till barn som brukare Ger det enskilda barnet möjlighet att förmedla sin erfarenhet och kunskap om mötet med

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007 Måndag 27 december Så fort jag vaknade i morse, tänkte jag: Jag är så glad. Så särskilt glad. Varför är jag så glad idag? Julaftonen var ju över för tusen år sen. Inte hade jag tappat några nya tänder.

Läs mer

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation

Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Demolektion moraliskt resonerande Lukas problemsituation Huvudtränare: David: huvudtränare Medtränare: Emese Deltagare: David, Nathanael, Robert, Julia, Mujje, Hassan 1 Planering innan lektionen: David

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg

Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Kvalitetsdokument för Sagoborgen 2013/2014, Pedagogisk omsorg Beskrivning av verksamheten Sagoborgen drivs som enskild firma av Siw Minnema. Jag har sex barn mellan tre och sex år. Ibland har jag hjälp

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen HÖSTEN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(17) Grupper för person som har en

Läs mer