Lag om kassaregister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lag om kassaregister"

Transkript

1 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Ida Andersson Lisa Larsson Lag om kassaregister - Ett effektivt och rättssäkert verktyg för att motverka illojal konkurrens? Legislation on cash register - An effective and legal security tool against unfair competition? Företagsekonomi C-uppsats Datum/Termin: Vårterminen 09 Handledare: Björn Jennbacken Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Förord Vi vill ta tillfället i akt och tacka alla de som har hjälpt oss i arbetet med denna uppsats. Framförallt de personer som har tagit sig tid för att ställa upp på våra intervjuer. Utan deras hjälp skulle undersökningen aldrig varit möjlig. Även den personal på Skatteverket som har introducerat oss för det aktuella ämnet har varit av stor betydelse för arbetes utformning. Vi vill även tacka vår handledare Björn Jennbacken, Karlstads universitet, för det stora stöd vi fått under arbetets gång. Ida Andersson Lisa Larsson

3 Sammanfattning Svenska staten går årligen miste om miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter varav en stor del är direkt hänförlig till medvetet skattefusk. Detta är ett allvarligt problem som kan komma att få stor inverkan på Sveriges välfärd. I en ekonomi där det förekommer svartköp och svartarbete blir handeln inte lika effektiv. Då seriösa näringsidkare riskerar att konkurreras ut från marknaden av fuskande aktörer snedvrids konkurrensen vilket verkar hämmande för tillväxten i samhället. Av erfarenheter har Skatteverket kommit fram till att det i stor utsträckning förekommer manipulation av kassaregister i kontantbranscherna. Genom att manipulera kassaregister eller helt och hållet låta bli att registrera vissa transaktioner lyckas man undanhålla intäkter från bokföring och därmed beskattning. En stor del av de uteblivna skatteintäkter som nämns ovan uppstår just som en följd av manipulation av kassaregister. Riksdagen har tagit beslut om att i svensk lagstiftning införa Lagen om kassaregister. Från och med den 1 januari 2010 ska majoriteten av de företag som, mot kontanteller kortbetalning, säljer varor eller tjänster inneha och använda ett certifierat kassaregister med tillhörande kontrollenhet. Avsikten är att göra det svårare för oseriösa näringsidkare att genom bland annat manipulation undanhålla intäkter samt att förbättra Skatteverkets kontrollmöjligheter. På sikt är målet med lagen bland annat att minska illojal konkurrens. Vi avser undersöka huruvida Lagen om kassaregister förväntas bli ett effektiv hjälpmedel i arbetet mot skattefusk och illojal konkurrens i kontantbranscherna. Vi kommer även att syna lagen ur ett rättssäkerhetsperspektiv med fokus på legalitetsoch likhetsprincipen. Efter att ha genomfört intervjuer med representanter från näringslivet och Skatteverket konstateras att samtliga är positiv inställda till Lagen om kassaregister, men de anser samtidigt att det finns vissa aspekter som behöver ses över ytterligare. Författarna själva konstaterar att det kan ifrågasättas huruvida rättssäkerhetens krav på förutsebarhet och likabehandling verkligen uppfylls.

4 Abstract The Swedish state will annually lose billions in foregone tax revenues of which a large part is directly related to deliberate evasion. This is a serious problem which may have great impact on Sweden's welfare. There cannot be effective trade in an economy where there is undeclared work and purchase. When an honest professional is in danger of being taken out of the market by cheating players, the competition is distorted; this discourages the growth of society. The Swedish tax office has found that the manipulation of cash largely occurs in cash industries. This occurs by manipulating the cash register or failing entirely to identify certain transactions for the purpose of withholding income taxes and related taxes. Much of the loss of tax revenue as mentioned above occurs precisely as a result of manipulation of cash register. From the first of January 2010, anyone that sells goods and services in return for cash payments must have a certified cash register. This rule is the result of legislation that was enacted by the Swedish Parliament. The intention is to improve tax control and to make it harder for rogue traders that use manipulation to withhold income. The long term objective of the Act is to, among other things, reduce unfair competition. We intend to examine whether the legislation on cash registers is expected to be an effective tool in combating tax evasion and unfair competition in the cash sector. We will also examine the law from a legal perspective, focusing on the legality and the principle of equality. After carrying out interviews with representatives from industry and the Swedish tax office we found that all have a positive attitude towards the legislation on cash, but they believe that there are certain aspects that need to be further reviewed. The authors themselves note that it is questionable whether the legal safety requirements for predictability and equality are achieved.

5 Förkortningar & definitioner FAR/SRS - Revisorernas branschorganisation F-skattsedel - De företagare som bedriver näringsverksamhet i enskild firma har som regel F-skattsedel vilket innebär att denne själv betalar in sina skatter och social avgifter. Aktiebolag har normalt också F-skattsedel och även i vissa fall handelsbolag. Kassaregisterlagen jämställs med Lagen om kassaregister. SHR - Sveriges Hotell- och restaurangföretagare SKV - Skatteverket SOU - Statens offentliga utredning SWEDAC - Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

6 Innehållsförteckning 1 Introduktion Skattefel Problembakgrund Problemformulering Syfte Avgränsningar Disposition Metod Primärdata Intervjuteknik Val av respondenter Sekundärdata Kvalitativ- och kvantitativdata Litteraturgenomgång Deduktion och Induktion Metoddiskussion Referensram Tidigare åtgärder Schablonbeskattning Personalliggare Personalliggare inom restaurang- och frisörbranschen Kontroll av torg- och marknadshandel Lagen om kassaregister Lagens tillämpningsområden Definitioner Registrering i kassaregister Anmälningsskyldighet Certifiering och återkommande teknisk kontroll Tillsyn Särskilda kontrollåtgärder Kontrollavgift Vite Undantag från lagen i enskilda fall Illustrerande exempel I Lagens ikraftträdande Lagstiftning i andra länder Grekland Italien Skatterättsliga principer Rättssäkerhet Rättssäkerhet vid beskattning Illustrerande exempel II Likhetsprincipen Legalitetsprincipen... 30

7 3.7 Kontantbranschen Frisörbranschen Restaurangbranschen Beskrivning av branschorganisationer Frisörföretagarna FAR/SRS Svensk Handel Sveriges Hotell och Restaurang Företagare Empiri Intervju Frisörföretagarna Intervju FAR/SRS & AdrianPartners Intervju Svensk Handel Intervju Sveriges Hotell och Restaurang företagare Intervju med Skatteverket Analys Rättssäkerhet och legalitetsprincipen Likhetsprincipen Slutsats Avslutande diskussion Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilagor

8 Introduktion 1 Introduktion I introduktionskapitlet ger vi läsaren en inblick i ämnet. En beskrivning av ämnets problembakgrund, problemformulering, syfte och dess avgränsningar kommer att presenteras i följande avsnitt. 1.1 Skattefel Enligt Skatteverkets rapport Skattefelskarta för Sverige (2008:1) går staten årligen miste om cirka 133 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter. Detta är ett mycket allvarligt problem som kan komma att få stor inverkan på Sveriges välfärd. Skattefelet påverkar även de företagare och medborgare som vill göra rätt för sig eftersom det leder till en snedvriden konkurrens. Skatteverket definierar skattefelet som skillnaden mellan den skatt som skulle ha blivit fastställd om alla skattskyldiga redovisade alla sina verksamheter och transaktioner korrekt och den skatt som i praktiken fastställs. I skattefelet inkluderas medvetet fusk, skatteplanering som ej är laglig samt misstag som påverkat storleken på skattefelet (Skatteverket 2009). Under år 2007 arbetade Skatteverket fram en så kallad skattefelskarta (2008:1) i syfte att kunna uppskatta skattefelet. Kartan delas in i olika delar varav svartarbete utgör den största delen, dryga 50 procent. I svartarbete inkluderas inkomster som ska beskattas men som inte redovisas, sociala avgifter, moms och inkomstskatt på tjänsteinkomster. Skatteverket vill belysa att beräkningar som kommer från skattefelskartan är väldigt svåra att fastställa och ska beaktas med försiktighet. Skatteverket har som mål att fram till år 2012 halvera skattefelet (Skatteverket 2009). I ett försök att beskriva och åskådliggöra svarta inkomster används nationalräkenskapernas diskrepans mellan statistik över utgifter och officiellt redovisad inkomst. Skillnaden mellan dessa två aspekter består dels av sådana inkomster som är kopplade till olika slags fusk i bokföringen och dels sådant som helt utesluts ur bokföringen. Både ersättningar till anställda i form av lön och svarta inkomster av näringsverksamhet omfattas i beräkningen av diskrepansen, vilken bedöms uppgå till cirka 5 procent av Sveriges BNP. Detta motsvarar mdkr i dolda arbetsinkomster, vilket motsvarar ungefär 66 1

9 Introduktion mdkr i skatt, (2006 års nivå) som i sin tur utgör 10 procent av de totala förvärvsinkomsterna (Skatteverkets rapport Svartköp och svartjobb i Sverige 2006:4). Riksdagens ledamöter har under en längre tid haft som mål att skapa en tydlig lagstiftning som ger möjlighet att vidta åtgärder för att komma till rätta med problemen. Som ett led i detta arbete har de även haft för avsikt att utöka myndigheternas befogenheter. Det utbredda skattefusket och svartarbete som förekommer, leder till att företagen inte kan konkurrera på lika villkor och på sikt riskerar seriösa näringsidkare att slås ut (Sveriges riksdag 2009). Skatteverket eftersträvar att det i vårt svenska skattesystemet ska vara lätt att göra rätt och svårt att göra fel (Skatteverket 2009). Som ett led i detta ständigt pågående arbete har många åtgärder vidtagits, bland annat krav på personalliggare, det vill säga att den som arbetar i verksamheten måste vara noterad i en liggare. Det utförs sedan kontrollbesök hos de näringsidkare som omfattas av dessa regler (Sveriges riksdag 2009). En närmare beskrivning av denna åtgärd kommer att presenteras i ett senare avsnitt. Orsaken till att skattefusket inte minskar, trots medborgarnas medvetenhet, är att fördelarna med att fuska fortfarande överväger nackdelarna. Det har visat sig att intresset för att inte redovisa alla intäkter ökar om konkurrensen är stor i den egna branschen (proposition 2006/07:105). En annan orsak kan vara att reglerna är omfattande och svåra att tolka och det är därför lätt att göra oavsiktliga fel. Undersökningar visar att i Sverige är skattefusk vanligare jämfört med andra länder samt att skattemoralen i Sverige minskar. I förhållande till BNP är Sverige bland de länder i världen som har de högsta skatterna, 51 procent (Skatteverkets rapport (2006:4) Svartköp och svartjobb i Sverige). Av erfarenheter har Skatteverket kommit fram till att det i stor utsträckning förekommer manipulation av kassaregister i olika branscher. Vid användandet av PC-baserade kassaregister ökar möjligheten till manipulation och möjligheten för att spåra dessa manipulationer är i dagsläget i princip obefintliga. Mot bakgrund av dessa iakttagelser har behov av att införa krav på kassaregister uppkommit (SOU 2005:35). Som en konsekvens av detta har under de senaste åren Lagen om kassaregister (2007:592) växt fram vilken syftar till att möjliggöra ökad kontroll av företagens skattepliktiga intäkter och skydda seriösa näringsidkare från illojal konkurrens. Om detta arbete lyckas kan problemen med att seriösa näringsidkare slås ut från marknaden motverkas. Kassaregistrets 2

10 Introduktion uppgift är att visa att alla registreringar sker på ett tillförlitligt sätt, samt att ge Skatteverket större möjligheter att kontrollera att detta sker (proposition 2006/07:105). Lagen om kassaregister kommer totalt att omfatta näringsidkare inom olika branscher. Viktigt att påpeka är att många av dessa näringsidkare använder fler än ett kassaregister i sin verksamhet (Skatteverket 2009). 1.2 Problembakgrund Av utredningen Krav på kassaregister - Effektivare bekämpning av ekobrott (SOU 2005:35) har det framkommit att det, särskilt inom vissa branscher, sker omfattande manipulation av kassaregister samt att registrering av vissa transaktioner helt uteblir. Manipulation kan ske genom att en så kallad träningsfunktion, som normalt används vid upplärandet av ny personal, aktiveras i kassaregistret när en transaktion ska registreras. På så sätt ser det ut som en vanlig inslagning och kunden kan få ut en kvittokopia utan att detta registreras på kontrollremsa eller i journalminne. Härigenom har man lyckats undanhålla intäkten från bokföring och därmed beskattning. Det finns även olika programvaror att köpa ute på marknaden vars enda användningsområde är att manipulera kassaregister. Med hjälp av dessa kan till exempel registreringar som gjorts under dagen helt raderas från kassaregistret och därmed också från bokföringen. Möjligheten att fuska blir i princip obegränsad eftersom dessa program är mycket lätta att använda och kan enkelt döljas. Det har framkommit att möjligheten till att manipulera somliga kassaregister till och med förekommer i vissa försäljares marknadsföring. Utredningen (SOU 2005:35) har visat att fusket är vida utbrett i restaurangbranschen, men att det även finns tydliga tecken på att manipulationen av kassaregiseter är ett problem i alla branscher som hanterar kontanter samt att det är spritt över hela Sverige. I en ekonomi där det förekommer svartköp och svartarbete minskar effektiviteten i handeln. Då seriösa företagare riskerar att konkurreras ut från marknaden av fuskande näringsidkare som till exempel använder svart arbetskraft, snedvrids konkurrensen vilket i sin tur verkar hämmande för tillväxten i samhällsekonomin. En stor del av statens skatteinkomster återförs till medborgarna i form av bidrag och andra transfereringar. Dessa återföringar 3

11 Introduktion baseras på deklarerad arbetsinkomst och blir således för höga om individen i fråga även har svarta inkomster. Skattebördan vältras över på de skattskyldiga som gör rätt för sig, vilket i långa loppet kan skada deras tilltro till systemet. Enligt Skatteverkets rapport Svartköp och svartjobb i Sverige (2006:4) handlar därmed svartarbetet främst om förtroendet för medmänniskor, välfärdssamhället, samhällets institutioner och att regelverken är rimliga och rättvisa. Sverige har under många år strävat efter att komma till rätta med problemet med svart arbetskraft och svartköp. I betänkandet Krav på kassaregister Effektivare bekämpning av ekobrott (SOU 2005:35) från 2004 presenterade en av den dåvarande regeringen tillsatt utredare frågor om hur man kan tänkas kontrollera omsättningen i kontantbranschen. Betänkandet följdes av att regeringen överlämnade propositionen (2006/07:105) om Konkurrens på lika villkor till riksdagen, vilken senare resulterade i Lagen (2007:592) om kassaregister som träder i kraft den 1 januari Problemformulering Ovanstående problembakgrund har lett oss fram till följande frågeställning 1. Förväntas Lagen om kassaregister att bli ett effektivt verktyg för att minska skattefusket och den illojala konkurrensen i kontantbranschen? 2. Kommer rättssäkerheten för näringsidkaren att kunna garanteras och tas hänsyn till likabehandling och förutsebarhet vid tillämpandet av Lagen om kassaregister? 1.4 Syfte Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida Lagen om kassaregister kommer att bli ett effektivt hjälpmedel i arbetet mot skattefusk och illojal konkurrens i kontantbranscherna. Genom att samla in åsikter från företrädare för näringslivet samt från Skatteverket och ställa dessa mot rättssäkerhetens krav på likabehandling och förutsebarhet avser vi besvara den ovan beskrivna frågeställningen. 1.5 Avgränsningar Eftersom Lagen om kassaregister endast gäller företag som hanterar kontanter blir detta en naturlig avgränsning även för oss. I vår referensram presenteras 4

12 Introduktion även den grekiska och italienska lagstiftningen kring kassaregister. Detta görs för att visa läsaren att liknande regler även finns i andra delar av Europa. Vi kommer dock endast fokusera på den svenska lagstiftningen i vår analys. Vi har också begränsat oss till två skatterättsliga principer, likhetsprincipen och legalitetsprincipen. 5

13 Introduktion 1.6 Disposition Introduktion I introduktionen ger vi läsaren en inblick i ämnet. En beskrivning av ämnets problembakgrund, problemformulering, syfte och dess avgränsningar ges. Metod I metodavsnittet redogörs för de tillvägagångssätt som har använts vid insamlandet av data och empiri. En redogörelse av de valmöjligheter som har uppstått lämnas och slutligen förs en metoddiskussion. Referensram Empiri Analys I referensramen presenteras de teorier och referenser vi använt oss av under uppsatsens gång. Avsnittet avser ge läsaren en djupare inblick i ämnet och kommer senare användas för att tolka och sammankopplas med empiri i analysen. Empiri bygger på vetenskapliga undersökningar av verkligheten samt iakttagelser och därav gjorda erfarenheter. Detta avsnitt behandlar den empiriska data som samlats in vid genomförda intervjuer. Intervjufrågorna återfinns i bilagorna. I analysen kommer det material som framkommit i den empiriska undersökningen att analyseras och diskuteras med utgångspunkt i referensramen. Slutsats Detta avsnitt sammanfattar de slutsatser som dragits utifrån analysen. Vi kommer även föra en avslutande diskussion samt ge förslag till vidare forskning. Källförteckning I källförteckningen presenteras alla källor som använts vid utformningen av uppsatsen, uppställda efter dess form. 6

14 Metod 2 Metod I metodavsnittet redogörs för de tillvägagångssätt som har använts vid insamlandet av data och empiri. En redogörelse av de valmöjligheter som har uppstått lämnas och slutligen förs en metoddiskussion. För att öka uppsatsens tillförlitlighet är det bra att använda sig av både primär och sekundär data menar Jacobsen (2002). Nedan har redogjorts för de val av primär och sekundär data som vi använt oss av. Vid insamling av litteratur förespråkar Björklund & Paulsson (2003) att ett kritiskt granskande ska beaktas på grund av att sekundärdatan kan vara vinklad på ett sätt som är avsedd för en speciell situation. 2.1 Primärdata Primäradatainsamling omfattar data som samlats in för första gången, till exempel vid intervjuer eller via frågeformulär (Björklund & Paulsson 2003). Primärdata är den data som behandlas i empirin medan sekundärdata är de teorier som författarna använder sig av och som kommer utgöra uppsatsens analys (Rienecker & Jörgensen 2008). Vi har dock vävt samman primär- och sekundärdata i analysen. I denna uppsats har primärdata använts genom informationsinsamling från ett antal intervjuer. Vi har valt att använda oss av intervjuer då vår önskan har varit att få en god inblick i vad näringslivet och Skatteverket har att delge oss gällande Lagen om kassaregister och dess påverkan på näringsidkare. Vår förväntan har varit att de intervjuer vi har för avsikt att genomföra ska ge oss svar på de frågor som troligtvis kommer att uppstå under sekundärdatainsamlingen. Datainsamling i form av primärdata blir speciellt anpassad till författarens egna frågeställningar. Om ökad förståelse vill uppnås för ett enskilt undersökningsfall är det bästa tillvägagångssättet datainsamling i form av primärdata (Björklund & Paulsson 2003) Intervjuteknik Intervjuer som genomförs är ofta en god informationskälla eftersom de reflekterar uppsatsens syfte och kan även ge en djupare förståelse för ämnet (Björklund & Paulsson 2003). Om författaren enligt Björklund & Paulsson 7

15 Metod (2003) eftersträvar ett djup samt har en önskan om att uppnå ökad förståelse bör intervjuerna begränsas till ett fåtal företag, vilket senare har redogjorts för. Ytterligare en fördel med att genomföra intervjuer är att många olika tolkningar kan göras utöver de svar som ges (Björklund & Paulsson 2003). Som exempel kan nämnas de signaler som kroppsspråk utsänder. Dock kan intervjuobjektet även reflektera över detta hos intervjuaren. En viktig tanke vid intervjuteknik är att så lång som möjligt försöka undvika ledande frågor för att inte resultatet ska spegla intervjuarens egna åsikter (Björklund & Paulsson 2003). Det kan finnas svårigheter med att genomföra intervjuer på plats hos företagen på grund av tidsbrist hos respondenten samt att det kan bli kostsamt för intervjuaren med resor och liknande(björklund & Paulsson 2003). En telefonintervju reducerar dessa kostnader (Jacobsen 2002). Ytterligare en fördel med telefonintervju är att den minskar intervjuareffekten, det vill säga att intervjuobjektets uppträdande kan förändras i samband med intervjuarens närvaro. Om intervjun innehåller frågor som är känsliga eller på annat sätt svårhanterliga så kan därför en telefonintervju vara att föredra, eftersom vissa människor kan ha lättare att prata om känsliga ämnen per telefon (Jacobsen 2002). Intervjuerna har i varje enskilt fall skett via telefon och vår ambition har varit att få så öppna intervjuer som möjligt. Enligt Jacobsen (2002) så ska den öppna intervjun inte vara strukturerad, men inte heller helt öppen så någon form av ram för vad som önskas uppnås med intervjun bör finnas. Om intresse finns av hur en individ tolkar ett visst fenomen lämpar sig den öppna intervjun väl. Eftersom vårt mål med intervjuerna har varit att i stort sett insamla åsikter och kommentarer om Lagen om kassaregister så har vi mestadels tillämpat den öppna intervjutekniken. Denna teknik har vidare ansetts lämplig eftersom våra respondenter har varit öppna och talförda. Om intrycket av respondenterna skulle varit felaktigt så försäkrade vi oss genom att ha en rad strukturerade frågor förberedda. Vid en öppen intervju ges mycket information vilket kräver att materialet måste sorteras utan att väsentliga delar tas bort. Det är då lämpligt att spela in intervjun för att minimera risken att missa viktiga detaljer (Björklund & Paulsson, 2003). För att undvika detta så har vi spelat in samtliga intervjuer, med godkännande av respondenten. Direkt efter intervjuernas genomförande 8

16 Metod har vi satt oss ner och sammanställt dessa i empirin. Denna metod har fungerat bra eftersom vi vid sammanställandet har haft alla reflektioner färska i minnet samtidigt som intervjuerna funnits sparade i datorn och varit lätta att återgå till. Den strukturerade intervjun består av ett förbestämt antal frågor som tas upp i ordningsföljd (Björklund & Paulsson, 2003). Denna typ av intervju hade vi först tänkt använda oss av men efter upptäckten om att våra respondenter verkade talförda så valdes dock den öppna intervjun fast med en strukturerad bas som tidigare nämnts. En annan typ av intervjuform, den semi-strukturerade intervjun, innebär att intervjuaren vet vad denne vill uppnå och har därför bara ämnesområdet bestämt medan frågorna formuleras i efterhand (Björklund & Paulsson, 2003). Den semi-strukturerade intervjun har valts bort då det finns risk att missa väsentlig information. Den sista formen, ostrukturerad intervju, innebär att tillvägagångssättet är som ett samtal där frågor uppkommer under intervjuns gång (Björklund & Paulsson, 2003). Vi har konstaterat att en ostrukturerad intervju skulle varit lättare att anpassa om avsikten varit att genomföra intervjuerna ansikte mot ansikte istället för i en telefonintervju. Trots detta har naturligtvis följdfrågor ställts som uppkommit under telefonintervjuerna och dessa har haft en ostrukturerad karaktär Val av respondenter I vår studie har sex intervjuer genomförts varav fyra stycken med olika branschorganisationer, en revisionsbyrå och en med Skatteverket. De fyra branschorganisationerna har varit Sveriges Hotell- och Restaurangföretag, Frisörföretagarna, FAR/SRS och Svensk Handel. Den intervjuade revisionsbyrån är AdrianPartners och är belägen i Göteborg, liksom det skattekontor vi valt att intervjua. Anledningen till att vi har valt just branschorganisationer och inte enskilda företag har varit för att få en samlad bild om hur företagen i de olika branscherna ställer sig till införandet av Lagen om kassaregister. De branschorganisationer som har valts ut för intervju ansåg vi vara representativa för vår uppsats. Frisörföretagarna och Hotell- och Restaurangföretagarna var ett självklart val eftersom dessa branscher redan 9

17 Metod påverkats av andra typer av kontrollåtgärder, till exempel personalliggaren. Företagen hanterar också i stor omfattning kontanter vilket gör att de flesta medlemmar omfattas av Lagen om kassaregister. De andra branschorganisationerna, Svensk Handel och FAR/SRS, var naturliga val. Eftersom Svensk Handels medlemmar driver många olika verksamheter samt hanterar kontanter i stor utsträckning blir också deras åsikter relevanta. Revisorernas branschorganisation, FAR/SRS, har varit intressant på grund av att de företag som omfattas av lagen oftast har en revisor. Revisorn har ofta stor insyn i företagarnas verksamhet samt har till uppgift att kontrollera företagens bokföring och därigenom deras kassaregister. Av denna anledning har vi även valt ett enskilt företag endast ur revisionsbranschen. När FAR/SRS kontaktades fick vi prata med en person som sitter i styrelsen i branschorganisationen och som även arbetar som revisor på AdrianPartners. På så vis fick vi möjlighet till att intervjua en person som var aktiv inom två olika arbetsområden. Skatteverket har varit en av de myndigheter som deltagit i utvecklandet av Lagen om kassaregister. De kommer även att kontrollera att lagen efterlevs, varför deras kunskaper och synpunkter har varit av stort värde för vår undersökning. Vår kontaktperson på Skatteverket, Conny Svensson, arbetar som riksprojektledare för det kassahanteringsprojekt under vilket införandet av Lagen om kassaregister ingår. Kontakten möjliggjordes i och med att en av författarna till denna uppsats, Ida Andersson, är anställd på Skatteverket. Svensson kommer under arbetets gång förse oss med information och feedback. 2.2 Sekundärdata Sekundärdata är fakta som baseras på sedan tidigare insamlad information (Jacobsen 2002). Vid användningen av sekundärdata är det viktigt att beakta frågor som Är informationen aktuell? Finns informationen i många olika källor? Kommer informationen från ursprungskällan? Är informationen vinklad? 10

18 Metod Vid insamling av litteratur är fördelen att man under kort tid når mycket information. Dock kan denna misstolkas eftersom användningsområdet för informationen är okänt och risken finns att informationen är vinklad (Björklund & Paulsson, 2003). I denna uppsats har sekundärdata använts i inlednings-, problembakgrunds - och referensavsnitten Kvalitativ- och kvantitativdata Den sekundära data som har använts i denna uppsats kan delas in i kvalitativoch kvantitativdata. Enligt Björklund & Paulsson (2003) är det syftet med studien som avgör hur data ska kategoriseras. Kvalitativ data består av existerande texter som måste försöka tolkas (Jacobsen 2002) och som används för att uppnå en djupare förståelse för en speciell situation (Björklund & Paulsson, 2003). Som tidigare har nämnts består vår sekundärdata främst av lagtexter och förarbeten vilka, trots att vi känner till dess syfte, kräver tolkning. Vår tanke med att studera lagens förarbeten har varit att få förståelse för varför och på vilka grunder den har tagits fram. Insamling av bland annat statistik, räkenskaper (Jacobsen 2002) och sådant som kan mätas eller värderas numeriskt benämns kvantitativ data (Björklund & Paulsson, 2003). Då vi har studerat svartköp och skattefuskets omfattning i Sverige, har kvantitativ data använts vilket återfinns i introduktions- och problembakgrundsavsnitten. Bortsett från detta så har vår uppsats baserats på kvalitativ sekundärdata. Det som karakteriserar båda dessa typer av data är att källan till informationen måste granskas kritiskt, med andra ord ska en bedömning av hur stor dess trovärdighet är göras (Jacobsen 2002). Eftersom största delen av vår kvalitativa data har hämtats från lagtext och förarbeten bedömer vi att ingen granskning av dess trovärdighet krävs. Under arbetes gång har vi insett att rättssäkerhet är ett komplicerat och vitt begrepp. För att få en djupare förståelse för begreppet rättssäkerhet har vi, tillsammans med vår handledare, under en heldag deltagit i kursen Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar vid Stockholms Universitet. Kursen har gett oss en djupare inblick i detta begrepp och vi upplever att den var mycket lärorik. Under kursens gång erhöll vi material som senare kommer att användas under avsnittet rättssäkerhet. 11

19 Metod Litteraturgenomgång Insamling av data har gjorts från lagtext och förarbeten, litteratur, doktrin, artiklar och Internet. Propositionen Konkurrens på lika villkor (2006/07:105) har varit vår största källa till introduktionsavsnitten. Även statens offentliga utredning Krav på kassaregister Effektivare bekämpning av ekobrott (SOU 2005:35) har givit oss värdefull information. I referensramen har utgångspunkten varit Svensk författningssamlings Lagen om kassaregister (2007:592) samt ovan nämnda proposition. Förståelse för rättssäkerhet har sökts i bland annat Mats Höglunds (2008) doktorsavhandling Taxeringsrevision ur ett rättssäkerhetsperspektiv, i Aleksander Peczeniks (1995) bok Vad är rätt?: om demokrati, etik och juridisk argumentation, i Anders Hultqvists del i rapporten (1997/98:6) Resursförstärkning till Skattemyndigheternas kontrollverksamhet och på Riksdagens hemsida. Vi har även deltagit i kursen Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar på Stockholms Universitet. I detta avsnitt har även redogjorts för två skatterättsliga principer, likhetsprincipen och legalitetsprincipen. Informationen till likhetsprincipen har främst hämtats från Rabe & Melbi (2008) Det svenska skattesystemet samt Pålsson (2007) Likhet inför skattelag. Regeringsformen (1974:152) och ovan nämnda litteratur från Rabe & Melbi (2008) har använts för att författa stycket om legalitetsprincipen. Vid insamling av sekundärdata har vi så långt som möjligt försökt att använda oss av förstahandskällan för att undvika att informationen blir vinklad. Vi har försökt att finna vetenskapliga artiklar, men på grund av att Lagen om kassaregister är en helt ny lag så har vi inte uppnått något resultat i denna sökning Deduktion och Induktion De två olika begrepp som används för att beskriva sambandet mellan teori och empiri är induktion och deduktion. Den deduktiva datainsamlingen går från teori till empiri, vilket innebär att först skapas förväntningar och intresse om hur problemet ser ut. Därefter samlas empirin in och sedan kontrolleras om denna stämmer överrens med förväntningarna (Jacobsen 2002). Vi har i vårt arbete utgått från teori och därefter gått vidare till insamling av empiri. Vår önskan har från början varit att få skriva om något konkret, inom ett område som ett företag eller myndighet skulle kunna dra nytta eller ha intresse av. Vår förhoppning har varit att få möjlighet till att skapa ett samarbete med näringslivet eller någon myndighet. Eftersom båda författarna tidigare har 12

20 Metod funnit beskattningsrätt intressant kontaktades representanter från Skatteverket vilka introducerade oss för Lagen om kassaregister. Vi har med deras hjälp fått en god inblick i det arbete med lagen m Skatteverket har bedrivit. Vid induktiv datainsamling har ett intresse väckts för en fråga och sedan måste teori kring detta hittas som kan förklara fenomenet (Rienecker & Jörgensen, 2004). Forskaren har här inga förväntningar utan samlar in all relevant information för att sedan sammanställa den datainsamling som gjorts. Den här typen av metod används då författarna inte vill begränsa sig till en viss information, utan är öppen för alla typer. Utgångspunkten är den empiri som samlats in vilken senare ska leda fram till någon slags teori. Enligt Glaser & Strauss går induktiv datainsamling ut på att teorier ska bildas utifrån det som observeras (Jacobsen 2002). Vi har använt oss av både induktiv och deduktiv metod växelvis. Då vi först blev introducerade för Lagen om kassaregister väcktes vårt intresse varpå informationsinsamling påbörjades, vilken är ett led i den induktiva datainsamlingen. Dock har vi genom uppsatsens gång haft som utgångspunkt att först samla in teori för att sedan utforma empirin, vilket benämns deduktiv datainsamling. Med utformning av empiri avses här förberedelser och genomförande av intervjuer. Ett annat sätt att benämna induktiv eller deduktiv metod är att vid datainsamling använda sig av mer eller mindre öppna ansatser. Graderna av ansatsens öppenhet styr hur öppna författarna är för ny och eventuellt oväntad information. Oavsett vilken ansats som tillämpas så är det viktigt att författarna har bestämt sig för vilka förväntningar man har och vad som behöver beaktas innan datainsamlingen påbörjas (Jacobsen 2002). Vi har genom arbetets gång samlat in både positiva och negativa synpunkter från berörda parter. Vi har även valt att inte i större utsträckning tillämpa en strukturerad intervju för att ge respondenterna möjlighet att fritt reflektera kring ämnet. Avsikten har därmed varit att ha en relativt öppen ansats. 2.4 Metoddiskussion Nackdelen med att vår primärdata har insamlats under telefonintervjuer, vilket även Jacobsen (2002) påpekar, är att intervjuaren riskerar att gå miste om de kroppssignaler som respondenten kan tänkas utsända. Även uppfattning av 13

21 Metod tonfall och uppriktighet blir svårare att bedöma över telefon. Analysarbetet hade eventuellt underlättats om vi hade valt en renodlad strukturerad intervju istället för den öppna. Då hade vi haft förbestämda frågor som skulle tagits upp i ordningsföljd vilket hade underlättat sammanställande och jämförelser i analysen. Dock valde vi ändå den öppna intervjuformen för att ge respondenterna utrymme till att fritt berätta och reflektera runt ämnet. Kritik mot deduktiv metod är enligt Jacobsen (2002) att forskaren enbart letar efter sådan information som överensstämmer med dennes förväntningar. Därmed kan viktigt information förbises varpå undersökningen riskeras att bli vinklad. Vi har upplevt oss drabbade av detta i inledningsfasen till vårt arbete då endast positiva signaler och påståenden om lagen från Skatteverket beaktades. Dock fick vi ytterligare perspektiv efter intervjuer med branschorganisationer och i takt med att vår förståelse för begreppet rättssäkerhet ökade. Nu i efterhand kan konstateras att vi inte varit tillräckligt kritiska i början av vår uppsats, men att i takt med att arbetet fortskred blev vi mer öppna i vårt förhållningssätt. Vid användandet av sekundär data diskuterar Björklund & Paulsson (2003) att den information som samlas in kan vara vinklad till ett speciellt användningsområde, som diskuteras ovan. Dock anser vi att vår insamlade sekundäradata inte har krävt någon omfattande kritisk granskning då denna främst kommer från lagtext och förarbeten, som redan nämnts tidigare. Vi har förtroende för lagstiftaren samt att denne i sitt arbete varit opartisk och tagit hänsyn till remissinstansernas åsikter och påpekanden. Därmed konstateras att vår sekundärdata inte skulle vara vinklad. Vid de tillfällen som vi stött på data som kan bedömas vara vinklad har kontroll av denna skett mot liknande källor för att öka dess trovärdighet. 14

22 Referensram 3 Referensram I referensramen presenteras de teorier och referenser vi använt oss av under uppsatsens gång. Avsnittet avser ge läsaren en djupare inblick i ämnet och kommer senare användas för att tolka och sammankopplas med empiri i analysen. 3.1 Tidigare åtgärder Lagen om kassaregister är inte den första av åtgärder som vidtagits i kampen mot det omfattande skattefusk som förekommer i Sverige. För att ge läsaren en uppfattning om hur problemen med skattefusk har hanterats tidigare presenteras nedan några av de åtgärder som har föreslagits Schablonbeskattning Schablonbeskattning är en sedan tidigare föreslagen åtgärd för att minska skattefusk och skatteundandragande. Syftet var att uppnå högre skattemoral och ökad tilltro till systemet samt att uppnå en likformig beskattning(sveriges Riksdag). Med schablonbeskattning menas att näringsidkare beskattas utifrån ett antal utvalda parametrar för att på så vis komma fram till en rättvis beskattning. Som exempel kan nämnas en restaurang där schablonbeskattning beräknas utifrån elförbrukningen och antalet kvadratmeter i verksamhetslokalen. Utifrån dessa parametrar kan sedan en uppskattning göras om hur stor skattebördan bör bli. Frågan om schablonbeskattning togs upp redan 1996 av den dåvarande branschsaneringsutredningen som ville utarbeta förslag om metoder för att kunna minska omfattningen av ekonomisk brottslighet. Under 2004 tillsattes en grupp inom finansdepartementet vars uppgift var att välja ut de branscher som lämpligen kunde omfattas av regler om schablonbeskattningen och skatteundandragande inom den så kallade kontantbranschen. Det konstaterades att det inom flera branscher förekom fusk med redovisning av intäkter och svart utbetalning av löner. Arbetsgruppen ansåg att det behövdes ett kontrollverktyg för att underlätta arbetet för Skatteverkets kontrollverksamhet samt att det var nödvändigt att föra statistik över vilka som arbetade i verksamheten och under vilka tider (proposition 2005/06:169). Detta arbete resulterade i den numera lagstadgade personalliggaren och rätten att utföra kontrollbesök av personalliggaren (Lag om särskild skattekontroll i vissa branscher, 2006:575). Utöver lagen om att föra personalliggare ledde även 2004 års 15

23 Referensram skattekontrollsutredning till att man påbörjade förarbetet till Lagen om kassaregister (2007:592) Personalliggare Alla företag inom restaurangbranschen och frisörbranschen som har anställda måste från och med 1 januari 2007 föra anteckningar över vilka som arbetar i verksamheten. Det gäller bland annat anställda samt personer som arbetar utan ersättning, som praktikanter eller släktingar. Kopplat till kravet på personalliggare finns en möjlighet för Skatteverket att göra kontrollbesök hos restauranger och frisörer för att kontrollera att personalliggaren är korrekt ifylld. Med hjälp av personalliggaren ska identifikation av samtliga anställda kunna ske och möjlighet ska ges att avgöra när de kom till arbetet och gick därifrån. Om personalliggaren inte har förts på korrekt sätt har Skatteverket rätt att ta ut en kontrollavgift som kan uppgå till kronor. Skatteverket kan också ta ut en straffavgift på kronor per person som inte står uppskriven i liggaren men som bedöms arbeta i verksamheten. Om Skatteverket gör ytterligare ett besök inom ett år och liggaren även då inte är korrekt ifylld, kan kontrollavgiften bli kronor. Av de kontrollbesök som gjordes under 2008 bedömdes cirka 15 % av personalliggarna vara felaktigt ifyllda. Personalliggaren ska sparas hos näringsidkaren i minst tre år (SKV 2009) Personalliggare inom restaurang- och frisörbranschen Arbetet med personalliggaren har visat att andelen vit arbetskraft inom restaurangbranschen har ökat. För att restaurangerna ska kunna betala vita löner krävs också att de har vita intäkter, det vill säga att de redovisar sina intäkter och att dessa beskattas. Sedan kravet på personalliggare infördes har den redovisade omsättningen i branschen stigit och antalet vita jobb har ökat med under de första åtta månaderna. (SKV 2009) I begreppet restaurang ingår även gatukök, kaféer, personalmatsalar, catering och centralkök samt pizzabutiker och andra liknande ställen som serverar mat eller har mat för avhämtning. Även så kallade "korvgubbar" måste ha personalliggare. Undersökningar har visat att effekten av personalliggaren har varit större inom restaurangbranschen än inom frisörbranschen. Detta uppges bero på att de enskilda näringsidkarna som inte har anställda är fler inom frisörbranschen. De är därmed undantagna från kravet på personalliggare. Av de kontrollbesök som 16

24 Referensram genomförts av Skatteverket förlades en femtedel av besöken inom frisörbranschen och resterande inom restaurangbranschen (SKV 2009). Det faktum att reglerna om personalliggare enbart omfattar restaurang- och frisörbranschen anser Mats Höglund (2008) strider mot likhetsprincipen eftersom endast dessa två branscher pekas ut som oseriösa Kontroll av torg- och marknadshandel Sedan den 1 april 2008 genomför Skatteverket en granskning av torg- och marknadshandeln i Sverige. Syftet med granskningen är att undersöka om företagen redovisar på ett enligt lag korrekt sätt. Skatteverket kontrollerar bland annat om verksamheten bedrivs som hobby eller i form av näringsverksamhet. Rör det sig om en näringsverksamhet så undersöks om företagen har F- skattesedel och är momsregistrerade. Skatteverket granskar även de som upplåter platser åt tillfällig handel, till exempel mässarrangörer och uthyrare av lokaler eller torgplatser. Anledningen till att Skatteverket granskar torg- och marknadshandeln är dels för att de är undantagna från Lagen om kassaregister och dels för att betalningarna i branschen nästan uteslutande sker med kontanter. Möjligheten att undanhålla inkomster är betydligt större i kontantintensiva branscher än i branscher där en stor andel av försäljningen sker mot faktura eller där kunderna betalar med kort (SKV 2009). 3.2 Lagen om kassaregister Riksdagen har tagit beslut om att i svensk lagstiftning införa Lagen om kassaregister. Från och med den 1 januari 2010 ska majoriteten av de företag som, mot kontant- eller kortbetalning, säljer varor eller tjänster inneha och använda ett certifierat kassaregister med kontrollenhet. Avsikten är att göra det svårare för oseriösa näringsidkare att genom bland annat manipulation undanhålla intäkter samt att förbättra Skatteverkets kontrollmöjligheter. På sikt är målet med lagen bland annat minska den illojala konkurrensen. Nedan kommer lagens olika delar att beskrivas och förklaras för att ge läsaren en djupare förståelse Lagens tillämpningsområden Enligt Lagen om kassaregister ska den som i sin näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning omfattas av lagens skyldigheter om inte 17

25 Referensram annat följer av undantagen. Inkomstskattelagen (1999:1229) definierar näringsverksamhet som förvärvsverksamhet vilken bedrivs yrkesmässigt och självständigt (IL 13:1). I förarbetena (prop. 2006/07:105 ) till Lagen om kassaregister kan man läsa att en verksamhet som bedrivs i vinstsyfte eller inte har en allt för begränsad omfattning omfattas av lagen. Kontant försäljning i hobbyverksamhet anses inte ha något vinstsyfte och undantas därför (IL12:37, 13:1), likaså tillfällig försäljning av mindre omfattning som inte bedrivs yrkesmässigt. Under detta undantag faller till exempel försäljning av kakor inför en skolresa. Om ett företag inte har någon försäljning mot kontant betalning är således lagen om kassaregister inte tillämplig. Det finns sju generella undantag. Dessa är: 1) Om försäljning mot kontanta medel endast förekommer i obetydlig omfattning. Med obetydlig omfattning avses kontant försäljning av varor och tjänster på normalt mindre än fyra prisbasbelopp per år. (Prisbasbeloppet för 2009 är kr.) Det är den förväntade kontanta försäljningen för tolv månader framåt som avgör om företaget omfattas av lagen. De verksamheter som har längre eller kortare räkenskapsår än 12 månader bör proportionera sin kontanta omsättning till årsbasis. Denna omräkning är inte nödvändig om försäljningen sker under högst 30 dagar under ett helt kalenderår. Kontant försäljning som endast sker i undantagsfall och som motsvarar liten del av företagets övriga omsättning klassas som obetydlig omfattning och utgör därmed ett undantag från lagen. Detta blir aktuellt för företag vars huvudsakliga omsättning består av fakturerad betalning, men som vid enstaka tillfällen har någon enskild kund som önskar betala kontant (2006/07:105). Dock anses försäljning som överstiger två procent av årsomsättningen eller som sker fler än tolv dagar per år inte som obetydlig omfattning (SKV A 2009:2). 2) Näringsverksamhet som är befriad från skattskyldighet enligt IL (1999:1229) Detta innebär att bland annat stat och kommun samt allmännyttiga föreningar (i de fall inkomsterna från bedriven näringsverksamhet inte ska beskattas) undantas från lagens skyldigheter. 3) Taxitrafik enligt lagen(1998:490) om yrkestrafik Alla vita taxibilar är i dagsläget utrustade med taxameter vilka uppfyller Skatteverkets krav på kontrollmöjligheter. 18

26 Referensram 4) Näringsverksamhet som omfattas av lagen (2005:59) om distans- och hemförsäljning. Till detta undantag hänförs bland annat försäljning via postorder eller Internet. 5) Försäljning av varor eller tjänster med hjälp av en varuautomat eller i en automatiserad lokal. Till detta undantag hänförs bland annat Coca Colas drickaautomat i lunchrummet. 6) Näringsverksamhet som omfattas av lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel eller enligt lotterilagen (1994:1000). Till detta undantag hänförs bland annat flipperspel och Jack Vegas. 7) Näringsverksamhet som omfattas av lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel mm. Torg- och marknadshandel omfattar all handel som inte stadigvarande bedrivs i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa. Med andra ord klassas till exempel försäljning som sker från gator, torg, marknader, mässor, idrottsgalor, festivaler och liknande som torg- och marknadshandel. Det har ingen betydelse om försäljningen sker från stånd, fordon eller i tillfälliga lokaler som nyttjas under kortare tid. Lagen gäller oavsett om försäljningen är yrkesmässig eller inte samt om den sker utomhus eller inomhus. Vad som säljs saknar betydelse (prop. 1997/98:100). Om ett företag bedriver flera självständiga verksamheter inom ramen för en och samma näringsverksamhet ska dessa bedömas var för sig då man avgör om de omfattas av Lagen, eller dess undantag, om kassaregister. Detta gäller även om verksamheterna bedrivs i gemensamma lokaler Definitioner I lagen tas följande definitioner upp Kassaregister: Med kassaregister avses sådan utrustning som används vid registrering av kontant försäljning av varor och tjänster så som kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande. Kontant betalning: Med kontant betalning avses sådan betalning som sker med kontanter, kontokort, presentkort och lunchkuponger. Med kontokort avses enligt (SOU 2005:108) kort som är kopplade till ett 19

27 Referensram tillgodohavande eller kreditutrymme hos kortutgivaren och kan användas för betalning av varor och tjänster eller kontantuttag hos olika säljare. Post- och bankgirobetalningar klassas inte som kontant betalning. Kontrollremsa: Med kontrollremsa avses den pappersremsa på vilken den löpande registreringen av transaktioner och slagningar i kassaregistret dokumenteras. Journalminne: Med journalminne avses det elektroniska minne på vilket den löpande registreringen av transaktioner och slagningar i kassaregistret dokumenteras Registrering i kassaregister Samtliga transaktioner och all försäljning samt övrig löpande användning av kassaregister i en verksamhet som omfattas av denna lag ska registreras i kassaregistret. Med övrig löpande användning av kassaregistret avses bland annat utskrift av kvittokopia, övningskvitto och returkvitto. Även ändring av priser, uttag av rapporter, lådöppning och liknande utgör löpande användning. Kunden ska alltid erbjudas ett kvitto på försäljningen som är framställt direkt ur kassaregistret. Kassaregistret ska på ett tillförlitligt sätt visa alla registreringar som har gjorts, och programmeringar och inställningar som utgör behandlingshistorik enligt bokföringslagen (1999:1078). Ett kassaregister får dock inte Ha funktioner som möjliggör att användaren kan ta bort, förändra eller lägga till uppgifter i redan gjorda registreringar. Vara konstruerat så att det är möjligt att registrera försäljningsbelopp utan att samtidigt skriva ut ett kassakvitto. Kunna skriva ut mer än en kopia av ett kassakvitto. Ha en funktion som medger att förprogrammerad text på artiklar och tjänster kan förändras vid registreringen (SKVFS 2009:1). 20

28 Referensram Anmälningsskyldighet För att Skatteverket ska ha möjlighet att genomföra en effektiv tillsyn av att kraven i denna lag efterföljs krävs att de får kännedom om vilka näringsidkare som omfattas av lagen och ska använda ett certifierade kassaregister. Inom en vecka från och med det att anmälningsskyldigheten har inträtt, med andra ord andra veckan i januari 2010, är därför samtliga näringsidkare som omfattas av lagen skyldiga att anmäla de kassaregister som används i deras respektive verksamhet till Skatteverket. Leverantörerna av kassaregistren uppmanas att bistå näringsidkare med registreringen. Efter anmälan utfärdar Skatteverket en registreringsskylt som ska fästas på kassaregistret och kontrollenheten. En ny anmälan måste även göras om förhållanden i verksamheten som berörs av lagen ändras, till exempel om omfattningen på den kontanta försäljningen ökar till över fyra prisbasbelopp eller att ett befintligt kassaregister tas ur bruk Certifiering och återkommande teknisk kontroll Kassaregistren måste ha en tillverkardeklaration, vara plomberade samt vara anslutna till en certifierad kontrollenhet som läser av alla registreringar för att uppfylla lagkraven. Dock finns i dagsläget ännu inga tillverkardeklarerade kassaregister eller certifierade kontrollenheter ute på marknaden. Skatteverket kommer att publicera en lista på sin hemsida, över system vars leverantörer har lämnat in tillverkardeklarationer. Dock ger Skatteverket ingen garanti på att de system som finns listade uppfyller lagens krav (Skatteverket, 2009). Certifieringen och den regelbundna kontrollen av kassaregistren som ska utföras måste ske av ett organ som av SWEDAC är ackrediterat för uppgiften enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. Det som framkommer under kontrollen, till exempel noterade avvikelser, ska dokumenteras i ett protokoll som sedan ska finnas tillgängligt i verksamhetslokalen. Kontrollen ska enligt 13 i lagen om kassaregister göras 1. senast ett år från den dag det togs i bruk, 2. senast ett år från senaste kontroll av ett ackrediterat organ, 3. efter brytande av föreskriven plombering, eller 4. om Skatteverket vid kontroll har konstaterat brister i kassaregistrets funktion. Regeringen har den 9 mars 2009 i en proposition lämnat förslag om en lagändring som innebär att kravet på årlig teknisk kontroll slopas. Detta efter att Skatteverket meddelat att den kontrollenhet som kopplas till kassaregistren 21

Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m.

Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Kassalagen, Lag (2007:592) om kassaregister m.m Lag (2007:592) om kassaregister m.m. SFS nr: 2007:592 Departement/myndighet: Finansdepartementet Utfärdad: 2007-06-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2009:852 Registeruppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kassaregister m.m.; SFS 2007:592 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Undantag från kassaregisterkrav vid obetydlig omfattning

Undantag från kassaregisterkrav vid obetydlig omfattning Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2013/2050 Undantag från kassaregisterkrav vid obetydlig omfattning Maj 2013 1 Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 7 8 Sammanfattning... 3 Förslag till lag

Läs mer

Lag om kassaregister

Lag om kassaregister Morgan Karlsson Christian Vestergård Lag om kassaregister - Motverkan av manipulation och snedvriden konkurrens Law on cash registers - Discouragement of manipulation and distortion of competition Företagsekonomi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 11 december 2014. SFS 2014:1474 Utkom från trycket den 19 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

`6l Skatteverket 1(2)

`6l Skatteverket 1(2) `6l Skatteverket 1(2) REMISS Urban Bjergert Datum Dnr 046-38 44 10 BOKFÖRINGSNÄMNDEN 2008-09-12 131 459316-08/111 0708-58 94 52 Ink. 2M8-09- 15 Enligt sändlista Skatteverkets förslag till allmänna råd

Läs mer

Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen

Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Mars 2015 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 2 Promemorians lagförslag...

Läs mer

Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Fler ska använda kassaregister

Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Fler ska använda kassaregister * Skatteverket 1(42) Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Fler ska använda kassaregister www.skatteverket.se Postadress Skatteverket E-postadress 171 94 SOLNA 0771-567 567 huvudkontoret@skatteverket.se

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13 Dnr. 131 647171-13/111 131 647173-13/111 131 647177-13/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om kontrollsystem till kassaregister (SKVFS 2013:X), krav på kassaregister

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 * Skatteverkets information om Skatteverkets föreskrifter (SKVFS 2009:1) om krav på kassaregister SKV M Sedan den 1 januari 2010 gäller att företag som säljer varor

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 24 oktober 2011 KLAGANDE Big Bowl Sverige AB, 556519-1987 Box 3058 200 22 Malmö MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen SVAR 2012-05-25 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 STOCKHOLM Remiss Skatteverkets hemställan Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Fi2012/1100 Sveriges Redovisningskonsulters

Läs mer

RAPPORT Conny Svensson/ Lars Lundh Datum Dnr 010-573 50 01/ 010-574 99 95 2011-01-31 131 95719-11/2011

RAPPORT Conny Svensson/ Lars Lundh Datum Dnr 010-573 50 01/ 010-574 99 95 2011-01-31 131 95719-11/2011 * Skatteverket Dnr 131 95719-11/2011 1(9) Iakttagelser och slutsatser efter genomförd kontroll 2008-2010 av torgoch marknadshandeln Sammanfattning Inom ramen för Riksprojektet Kontanthandel samt den samordnade

Läs mer

Lena Gustafson (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lena Gustafson (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Höjning av vissa avgifter enligt skatteförfarandelagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 maj 2015 Magdalena Andersson Lena Gustafson (Finansdepartementet)

Läs mer

Kommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister

Kommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister 2013-10-28 131 647171-13/111 Kommentarer till Skatteverkets förslag till föreskrifter (SKVFS 2013:X) om kontrollsystem till kassaregister Innehållsförteckning 1 Lagstiftningen om kassaregister 2 Bakgrunden

Läs mer

Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen

Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen PROMEMORIA Datum Dnr 2015-02-16 131 770434-13/113 Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567 Epost: huvudkontoret@skatteverket.se www.skatteverket.se

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-06-02. Komplettering av konsekvensutredning daterad 13 maj 2014. Tillägg markerade med gul överstrykning.

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-06-02. Komplettering av konsekvensutredning daterad 13 maj 2014. Tillägg markerade med gul överstrykning. KONSEKVENSUTREDNING 2014-06-02 Dnr. 131 647171-13/111 131 647173-13/111 131 647177-13/111 Komplettering av konsekvensutredning daterad 13 maj 2014. Tillägg markerade med gul överstrykning. Skatteverkets

Läs mer

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 * Förslag till... Skatteverkets föreskrifter om användning av kassaregister; beslutade den 12 januari 2009. (preliminärt beslutsdatum) Kassaregister Utkom

Läs mer

Statens folkhälsoinstituts författningssamling

Statens folkhälsoinstituts författningssamling Statens folkhälsoinstituts författningssamling Ansvarig utgivare: Gunnar Ågren ISSN 1651-8624 Statens folkhälsoinstituts föreskrifter om kassaregister Beslutade den 26 juni 2003 Med stöd av 5 punkt 6 alkoholförordningen

Läs mer

KASSAREGISTER Kan det förhindra bokföringsbrott?

KASSAREGISTER Kan det förhindra bokföringsbrott? KASSAREGISTER Kan det förhindra bokföringsbrott? Magisteruppsats i Företagsekonomi Peter Huttu Annie He VT 2010:MF06 Förord Vi vill tacka vår handledare Håkan Javefors för all hjälp i vårt arbete med uppsatsen.

Läs mer

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 Skatteverkets föreskrifter om användning av kassaregister; beslutade den xx månad xxxx. Kassaregister Utkom från trycket den Skatteverket föreskriver 1

Läs mer

Den stora kassaskrotningen - så slår den

Den stora kassaskrotningen - så slår den Den stora kassaskrotningen - så slår den november 2009 Nya regler gör det tufft för säsongsbranscherna Den 12 januari i år klubbades slutgiltigt de nya reglerna om krav på kassaregister igenom. Det betyder

Läs mer

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012 Revisionsrapport Bisysslor Lekebergs kommun Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 2 Revisionsfråga 2 Revisionsmetod 2 Avgränsning 3 Allmänt om bisyssla 3 Förtroendeskadliga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 17 november 2014 KLAGANDE Königs Restaurang och Konsult AB, 556495-0524 Ombud: Chefsjurist Stefan Lundin Visita Box 3546 103 69 Stockholm

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35)

Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35) Sida 1 (6) Rättsenheten 2005-09-15 Ert EBM A-2005/0467 Er beteckning Bitr. chefsjuristen Monica Rodrigo 2005-05-23 Fi2005/2479 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Krav på kassaregister. Effektutvärdering. Rapport 2013:2. * Skatteverket

Krav på kassaregister. Effektutvärdering. Rapport 2013:2. * Skatteverket Krav på kassaregister Effektutvärdering Rapport 2013:2 * Skatteverket Krav på kassaregister Effektutvärdering Rapport 2013:2 www.skatteverket.se FÖRORD Kravet på kassaregister inom kontanthandeln började

Läs mer

KASSAREGISTERLAGEN - VILKA EFFEKTER HAR LAGEN MEDFÖRT?

KASSAREGISTERLAGEN - VILKA EFFEKTER HAR LAGEN MEDFÖRT? KASSAREGISTERLAGEN - VILKA EFFEKTER HAR LAGEN MEDFÖRT? Magisteruppsats i företagsekonomi för civilekonomexamen Paul Benjamin Jonas Carlsson VT 2012:CE16 Förord Det har varit lärorikt och intressant att

Läs mer

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande:

Advokatsamfundets inställning till utredningens olika förslag kan sammanfattas enligt följande: R-2005/0939 Stockholm den 14 september 2005 Till Finansdepartementet Fi2005/2479 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 maj 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Krav på kassaregister

Läs mer

Skatteundandraganden i kontantbranschen

Skatteundandraganden i kontantbranschen Mälardalens Högskola Akademien för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kandidatuppsats inom företagsekonomi FÖA300, 15 poäng Seminariedatum: 2010-06-03 Skatteundandraganden i kontantbranschen En studie

Läs mer

Revisionsrapport. Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun. 2010-03-30 Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun. 2010-03-30 Anneth Nyqvist Revisionsrapport Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun 2010-03-30 Anneth Nyqvist 2010-03-30 Anneth Nyqvist, uppdragsledare/projektledare 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Granskning av anställdas bisysslor

Granskning av anställdas bisysslor www.pwc.se Revisionsrapport Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av anställdas bisysslor Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning och bakgrund... 3 2.1. Revisionsmetod...

Läs mer

Personalliggare i byggbranschen

Personalliggare i byggbranschen Personalliggare i byggbranschen Lars Osihn Anders Ericson Conny Svensson Planering/samordning IT Metod Innehåll för dagen Bakgrund till den nya lagstiftningen. Den nya lagstiftningen om elektroniska personalliggare

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Granskning av anställdas bisysslor

Granskning av anställdas bisysslor www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Februari 2012 Granskning av anställdas bisysslor Surahammars kommun Innehållsförteckning 2.1. Revisionsmetod...3 2.2. Avgränsning...4 3.1.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

HFD 2014 ref 68. Lagrum: 39 kap. 7 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HFD 2014 ref 68. Lagrum: 39 kap. 7 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2014 ref 68 Tillhandahållandet av en genom lunchkupong förskottsbetald lunch har i visst fall ansetts inte utgöra en försäljning som utlöser registeringsskyldighet i kassaregister. Lagrum: 39 kap.

Läs mer

Nya Kassalagen 1. Ad Manus. Manual för nya Kassalagen

Nya Kassalagen 1. Ad Manus. Manual för nya Kassalagen Nya Kassalagen 1 Ad Manus Manual för nya Kassalagen Upprättad den 8 December, 2009 Nya Kassalagen 2 Ad Manus AB levererar denna manual i befintligt skick utan garantier i någon form. Ad Manus AB har när

Läs mer

Revisionsrapport. Tierps kommun. Granskning av anställdas bisysslor. Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Tierps kommun. Granskning av anställdas bisysslor. Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor Tierps kommun Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning och bakgrund 5 1.1 Revisionsfråga

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Minskat svartarbete i byggbranschen

Minskat svartarbete i byggbranschen Ds 2014:7 Minskat svartarbete i byggbranschen Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring 1 Bokföringsnämnden bfn@bfn.se Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Från Sigurd Elofsson Granvägen 69 138 33 Älta sigurd.elofsson@telia.se Stockholm den 28

Läs mer

Restaurang nr. Tillställningens art (bröllop, 50-årsfest el dyl.) Alkoholdrycker som önskas serveras Starköl Vin Spritdrycker Annan jäst alkoholdryck

Restaurang nr. Tillställningens art (bröllop, 50-årsfest el dyl.) Alkoholdrycker som önskas serveras Starköl Vin Spritdrycker Annan jäst alkoholdryck Ansökan om tillstånd enligt 8 kap 2 alkohollagen (2010:1622) för servering av alkoholdrycker vid enstaka tillfälle/tidsperiod till allmänheten ANSÖKNINGSUPPGIFTER Sökande Org. nr / Pnr. Tel. nr Adress

Läs mer

DOM 2015-02-04 Meddelad i Falun

DOM 2015-02-04 Meddelad i Falun Ellen Gräfnings Föredraganden DOM 2015-02-04 Meddelad i Falun Mål nr 2828-13 1 KLAGANDE Viljan Restaurang och Café AB, 556815-6086 Ombud: Victor Robertsson och Micha Velasco c/o Stiftelsen Den Nya Välfärden

Läs mer

Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten

Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten Konsekvenser vid ett avskaffande av revisionsplikten Hur påverkas kontrollen av företag inom restaurangbranschen? Magisteruppsats i Externredovisning Vårterminen 2008 Handledare: Gudrun Baldvinsdottir

Läs mer

Revision i kontantbranscherna vad är god revisionssed?

Revision i kontantbranscherna vad är god revisionssed? Revision i kontantbranscherna vad är god revisionssed? Magisteruppsats i företagsekonomi Externredovisning och företagsanalys Höstterminen 2006 Handledare: Jan Marton Anna-Karin Pettersson Författare:

Läs mer

DOM 2014-06-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-06-18 Meddelad i Stockholm FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM Enhet 3 DOM 2014-06-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 6801-14 K L A G A N D E S t o c k h o l ms ma r k n a d e r A B, 5 5 6 8 0 5-5 9 0 8 M ö r b y d a l e n 3 0 1 8 2 5 2

Läs mer

Kort och sammanfattningsvis handlar det om följande två huvudproblem:

Kort och sammanfattningsvis handlar det om följande två huvudproblem: 1 Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Anmälan mot Skatteverket och Swedac avseende den rättsliga hanteringen av kravet på certifiering av så kallade kontrollenheter för kassaregister enligt Skatteförfarandelagen

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

Hantering av kontantkassor Kalix kommun

Hantering av kontantkassor Kalix kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Hantering av kontantkassor Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Anställdas bisysslor

Anställdas bisysslor Revisionsrapport Anställdas bisysslor Krokoms Kommun Anneth Nyqvist December 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Rättsvetenskap. Mohammed Al-Mouti Daniel Engman Giang Lam SKATTEKONTROLLAGEN.

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Rättsvetenskap. Mohammed Al-Mouti Daniel Engman Giang Lam SKATTEKONTROLLAGEN. Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Rättsvetenskap Mohammed Al-Mouti Daniel Engman Giang Lam SKATTEKONTROLLAGEN Proportionalitetsprincipen och befrielse från kontrollavgift Taxes Control Act The

Läs mer

Dokumentation. CashOnCash Box Kassa program Version: 1.1.1.864 Datum: 2009-10-15 Författare: John Richard Jacobsson

Dokumentation. CashOnCash Box Kassa program Version: 1.1.1.864 Datum: 2009-10-15 Författare: John Richard Jacobsson Dokumentation CashOnCash Box Kassa program Version: 1.1.1.864 Datum: 2009-10-15 Författare: John Richard Jacobsson Sid 1 / 11 Innehållsförteckning Sid. 1. Introduktion... 3 2. Funktioner i kassaregister...

Läs mer

Skatteförfarandeförordning (2011:1261)

Skatteförfarandeförordning (2011:1261) Skatteförfarandeförordning, 2 kap. [5601] Skatteförfarandeförordning (2011:1261) 1 kap. Tillämpningsområde och betydelse av termer och uttryck [5601] Denna förordning gäller vid tillämpning av skatteförfarandelagen

Läs mer

En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens

En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens SHR:s etikprogram En växande och livskraftig besöksnäring kräver en god affärsmiljö med sund konkurrens I SHR:s etikprogram finns de regler som speglar medlemsföretagens gemensamma värderingar. Ledorden

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

16 Granskning genom automatiserad behandling

16 Granskning genom automatiserad behandling 229 16 Granskning genom automatiserad behandling 16.1 Allmänt Förutom de regler som finns i taxeringslagen m.fl. lagar har revisorn att iaktta särskilda regler i personuppgiftslagen och skattedatabaslagen

Läs mer

Skatteverkets större insatser 2015. 17 februari 2015

Skatteverkets större insatser 2015. 17 februari 2015 Skatteverkets större insatser 2015 17 februari 2015 Nya regler för rot- och rutarbete Pia Blank Thörnroos, rättslig expert Cajsa Toresten, verksamhetsutvecklare Nya regler för rot och rut Lagen infördes

Läs mer

Revisionspliktens avskaffande Ett hinder för Skatteverket?

Revisionspliktens avskaffande Ett hinder för Skatteverket? Revisionspliktens avskaffande Ett hinder för Skatteverket? Kandidatuppsats i företagsekonomi Extern redovisning och Företagsanalys Vårterminen 2010 Handledare: Pernilla Lundqvist Jan Marton Författare:

Läs mer

Den nya kassaregisterlagen

Den nya kassaregisterlagen Akademin Industri och samhälle HÖGSKOLAN DALARNA Kandidatuppsats 15 HP VT 2010 Den nya kassaregisterlagen Examensarbete i företagsekonomi Författare: Erik Nyström, Joán Henriksson Handledare: Chedva Cohen

Läs mer

Åtgärder mot svartarbete

Åtgärder mot svartarbete Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Malena Andén Maria Nilsson Åtgärder mot svartarbete - verktyg för ommålning från svart till vitt Företagsekonomi C-uppsats Termin: Vårterminen 2008 Handledare:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Personalliggare. Svartarbete inom frisörbranschen. Av: Maikel Isik och Goran Kovacevic. Handledare: Ogi Chun

Personalliggare. Svartarbete inom frisörbranschen. Av: Maikel Isik och Goran Kovacevic. Handledare: Ogi Chun Södertörns högskola Institutionen för Ekonomi och Företagande Kandidatuppsats 15 hp Redovisning Höstterminen 2009 Personalliggare Svartarbete inom frisörbranschen Av: Maikel Isik och Goran Kovacevic Handledare:

Läs mer

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se SLUTLIG BEDÖMNING Ärendenummer: FO 2007-001 Datum: 2007-03-12 Utredare: Mårten Hyltner Utredning om indragna serveringstillstånd

Läs mer

Är en effektivare skattekontroll nödvändig?

Är en effektivare skattekontroll nödvändig? 704 SKATTENYTT 2006 Mats Höglund Är en effektivare skattekontroll nödvändig? Regeringen har genom skattekontrollagen pekat ut restauranger och frisörer som särskilt oseriösa branscher. Trots att lagen

Läs mer

Generaldirektören Datum Dnr 2007-12-17 131 762423-07/113

Generaldirektören Datum Dnr 2007-12-17 131 762423-07/113 *Skatteverket 1(2) Generaldirektören Dnr 2007-12-17 131 762423-07/113 Regeringen Finansdepartementet Erfarenheter av kontrollen av personalliggare samt hemställan om en utvidgning till byggbranschen Lagen

Läs mer

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58)

Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) KKV1007, v1.1, 2010-03-04 YTTRANDE 2010-03-25 Dnr 729/2009 1 (5) Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Mervärdesskatt för den ideella sektorn, m.m. (Ds 2009:58) Fi2009/1548 Sammanfattning Konkurrensverket

Läs mer

* Skatteverket YTTRANDE

* Skatteverket YTTRANDE Datum 2013-02-22 131 815036-12/112 Dnr 1(7) Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens förslag till allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring (dnr 10-19) Skatteverket tillstyrker

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV. Er referens/dnr: Fi201 5/861. SN har liksom Visita (tidigare Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare) vid

SVENSKT NÄRINGSLIV. Er referens/dnr: Fi201 5/861. SN har liksom Visita (tidigare Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare) vid Skatte- och tullavdelningen Dnr 82/2015 2015-07-06 Fi201 5/861 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m.

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Qo SVENSK INSAMLINGS KONTO KONTROLL Stockholm i april 2013 Till 90-kontoinnehavare och kontorevisorer Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Kontaktperson

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:139

Regeringens proposition 2004/05:139 Regeringens proposition 2004/05:139 Inskränkt skattskyldighet för Right Livelihood Award Stiftelsen Prop. 2004/05:139 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 maj 2005 Göran

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73)

Yttrande över LSS-kommitténs delbetänkande Kostnader för personlig assistans (SOU 2007:73) Sundbyberg 2007-12-05 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08-546 40 422 Diarienummer 07-206 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över LSS-kommitténs

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Sveriges Byggindustrier

Sveriges Byggindustrier Sveriges Byggindustrier Därför strider vi tillsammans för moderna lagar Fasaddagen Malmö 5 februari 2015 Peter Löfgren Utvecklingschef, Sveriges Byggindustrier Telefon: +4631708 41 20 alt +46708210200

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Diarienummer: Ks2013/0256.103 Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Gäller från: 2013-07-01 Gäller för: Medarbetare och förtroendevalda i Ljungby kommun samt Kommunala bolag

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning

All rådgivning på ett ställe. Spelregler för hästföretagare. Beskattning All rådgivning på ett ställe Spelregler för hästföretagare Beskattning Spelregler för hästföretagare Beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler

Läs mer

H 49 Motion till Socialdemokraternas partikongress 2009

H 49 Motion till Socialdemokraternas partikongress 2009 H 47 Motion angående ekonomisk brottslighet. Enligt flertalet utredningar förlorar samhället ca 150 miljarder årligen på ekonomisk brottslighet och ca 70 miljarder på sk svartarbete. Detta är ofantliga

Läs mer

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten

Ett åtgärdsprogram för vita arbeten VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen i samverkan ska brett och aktivt delta i samhällsdebatten mot svartarbete. Vårt mål är en utbredd

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN

BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE Ett åtgärdsprogram för vita arbeten från byggbranschens arbetsgivar- och fackförbund BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Byggbranschen

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Konkurrens på sjysta villkor

Konkurrens på sjysta villkor KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2012-11-13 1 (5) Verksstaben Jimmy Dominius 08-7001580 Konkurrens på sjysta villkor Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom den 13 november 2012 vid konferensen

Läs mer

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet.

SFS 2009:244. 3 kap. 5 kap. Fattas beslut vid ett sammanträde, ska protokollet justeras av ordföranden, om denne inte har fört protokollet. Svensk författningssamling Lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220); SFS 2009:244 Utkom från trycket den 7 april 2009 utfärdad den 19 mars 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om stiftelselagen

Läs mer

Skatteverket och småföretagen. Skattefelskartan - leder den rätt?

Skatteverket och småföretagen. Skattefelskartan - leder den rätt? Skatteverket och småföretagen Skattefelskartan - leder den rätt? augusti 2008 Innehållsförteckning Inledning 3 Skattefelet 4 Vad är skattefelet? 4 Kartan leder lätt fel 4 Skattefelskartan - så ser den

Läs mer

Spelregler för. hästföretagare - beskattning

Spelregler för. hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Spelregler för hästföretagare - beskattning Hästintresset ökar i Sverige. Det tycker vi är jätteroligt, samtidigt får vi fler och fler frågor från hästföretagare

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

Köper ditt företag tjänster? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig!

Köper ditt företag tjänster? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig! F Ö R E B Y G G A N D E I N F O R M A T I O N Köper ditt företag tjänster? Då kan problemet med svart arbetskraft beröra dig! Skatteverket vill hjälpa upphandlande myndigheter och företag att göra rätt

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om personlig tidbok. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om personlig tidbok. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Agneta Edhner Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion regler yrkestrafik Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer