YES, jag klarade det!

Transkript

1 i karriären / i Livet nr 3 mars 2014 utgiven av far årgång 40 pris 65 kronor Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se YES, jag klarade det! Balans har följt Åsa Kroksgård fram till revisorsexamen s. 20 granskar Branschen allt mer jämställd 40 procent kvinnor i lednings grupperna. Men andelen kvinnliga delägare är fortfarande låg. experten Övergången till K3 Så identifierar du utmaningarna för en smidig övergång. profilen Från fräcka idéer till riskanalys Skatterådgivarens roll har genomgått en radikal förändring. s. 16 s. 34 s. 26

2 ekurs kostnadseffektiv inlärning Var du vill, när du vill och i din egen takt! Sven-Inge Danielsson din guide till K3-reglerna K3 mindre företag är en kurs som ger dig kunskaper för att kunna upprätta korrekta årsredovisningar enligt K3-reglerna. Du får grepp om de grund läggande principerna i K3 och om den praktiska utformningen av förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning, tilläggsupplysningar, mm. Värdering av tillgångar, skulder och fordringar är exempel på andra delar du lär dig. Själva insteget i K3, dvs hur man gör vid övergången till det nya regelverket, behandlas även det utförligt. K3 mindre företag 2 890:- (+ moms) Sven-Inge Danielsson, kursledare Gå kurs när du har tid och i din egen takt ekurser är ett bekvämt och extremt kostnadseffektivt sätt att skaffa ny kunskap eller uppdatera sig på olika områden. En ekurs går du via internet med hjälp av din dator, smartphone eller surfplatta. Det innebär att du kan ta del av kursen i princip var du vill och när du vill. En ekurs går du helt i din egen takt. Om du vill pausa mitt i kursen kan du skapa ett bokmärke. Särskilt intressanta avsnitt kan du gå igenom flera gånger. Från köptillfället har du tillgång till kursen i 6 månader. Scanna koden med din smartphone så kan du läsa mer om våra ekurser. K2 eller K3 dags att välja Läs mer och beställ! 1 890:- (+ moms) Vi tittar på de områden där skillnaderna mellan de båda regelverken är störst. Hur görs värderingar? Uppställningsform? Tilläggsupplysningar? För vilka företag är respektive regelverk att föredra? Kursledare: Anette Broberg och Lena Sörell K2 i praktiken 2 890:- (+ moms) I den här webbkursen lär du dig upprätta årsredovisning enligt K2-reglerna. Du får en praktisk genomgång av uppställningsformen för årsredovisningen, samtliga tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelsen. Vi går även igenom övergångsreglerna. Kursledare: Anette Broberg och Lena Sörell Våra ekurser ger utbildningstimmar för FAR! Björn Lundén Information Box 84, Näsviken Tel: salj@blinfo.se facebook.com/blinfo

3 Här måste jag bli (själv)kritisk. Jag tänker bland annat på revisions- och rådgivningsbranschens tillämpning av 3:12-reglerna. I efterhand är det lätt att se att branschen kunde ha agerat annorlunda. Ledare Balans Självreglering är både själv och reglering Sverige har precis tagit sitt andra OS-guld i skidstafett när Christer Ljungberg, CEO på Trivector AB, skriver på twitter: Sverige är bäst i lag. Hur drar vi nytta av det i näringslivet? Den frågan tarvar ett svar. Vi har i Sverige en lång tradition av självreglering, som ju är något slags lagspel eller socialt kontrakt. Näringslivet tar eget ansvar för att utforma spelregler som annars hade behövt lagregleras. Arne Karlsson, ny ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning, tryckte på detta vid ett seminarium nyligen när han sa: Självreglering är både själv och reglering. Precis så är det. Det får inte bara bli själv och så lite reglering som möjligt. Nej, det är tvärtom. Om självregleringen ska göra skillnad måste den vara proaktiv och minst ett steg före politikernas regleringsiver. Här måste jag bli (själv)kritisk. Jag tänker bland annat på revisions- och rådgivningsbranschens tillämpning av 3:12-reglerna. I efterhand är det lätt att se att branschen kunde ha agerat annorlunda. en annan och betydligt större fråga handlar om jämställdheten. Som näringsliv borde vi år 2014 naturligtvis ha kommit mycket längre. Av en annan artikel i detta nummer framgår att branschen visserligen gör framsteg på jämställdhetens område. I de största revisionsbyråerna utgörs ledningsgrupperna till 40 procent av kvinnor, att jämföras med 28 procent för företagsledningar generellt. Men i styrelserna är det långt ifrån jämställt även inom branschen. Och snittet för andelen kvinnor i börsbolagens styrelser är ofattbart lågt, endast 22,5 procent. Vad väntar vi på? Om Sverige vill vara bäst i lagspel måste näringslivet ta på sig ledartröjan och visa konkreta resultat. Ett nytänkande, modigt och framgångsrikt näringsliv tar alltid eget ansvar för utvecklingen. För mig är det därför självklart att aktieägarna måste ta rejäla kliv redan vid vårens årsstämmor. Annars hinner politikerna före med lagstiftning. när det gäller breddning av kompetensen i styrelserummen tror jag för övrigt att det finns utrymme att tänka nytt. För att matcha konkurrensen i en komplex och snabbt föränderlig värld vill det till att styrelsen är modern, framåtlutad och präglad av mångfald. På samma sätt som revisorer numera upphandlas kan man väl börja upphandla de kompetenser och perspektiv som behövs runt styrelsebordet. Vad händer om en musiker eller historiker får sitta med? För några veckor sedan presenterades 2014 Edelman Global Trust Barometer i Davos. Den globala barometern mäter förtroendet för olika samhällsinstitutioner på 27 marknader runt om i världen. Mätningarna visar att på global basis åtnjuter näringslivet ett högre förtroende än politiken. I årets mätning är gapet större än någonsin under de 14 år som mätningarna genomförts. Människors förväntningar är att företagen ska ta sig an och lösa stora samhällsfrågor som energiförsörjning, klimat och hälsa. Här sticker Sverige dock ut genom ett relativt högt förtroende för det politiska systemet. Barometern visar också på en växande insikt om att lönsamhet går hand i hand med socialt ansvarstagande och samhällsnytta. Det tror jag också. Om en verksamhet ska vara verkligt hållbar måste den skapa värde bortom egenintresset. För hållbarhet är inte längre ett buzzword, det är ett måste. I mätningarna hissas samtidigt varningsflagg för näringslivets oförmåga till självreglering. De senaste årens skandaler inom sektorer som bank och livsmedel tvingar därför fram lagreglering i land efter land. som bransch framhåller vi alltid vikten av självreglering. Och att vara bäst i lagspel är en konkurrensfördel. Men självreglering är som sagt inte bara själv utan också reglering. För förtroendets skull måste vi därför vara steget före och reglera oss själva. Det gäller i högsta grad också vår egen bransch. Med stärkt förtroende kan revisions- och rådgivningsbranschen göra än mer nytta för näringsliv och samhälle. Och det är trots allt det viktigaste, att vi skapar nytta för andra än oss själva. Vad händer om en musiker eller historiker får sitta med vid styrelsebordet? dan brännström är FAR:s generalsekreterare. Följ Dan på twitter.com/danbrannstrom och på Balans 3 # 3 / 2014

4 jessica thörn, VisMa spcs vill du ta lönsamheten till en ny nivå? då är Jessicas råd nya visma Byråpaket med advisor integrerad tidsredovisning Full koll på uppdrag och kunder betyder tid över till fler och bättre affärer, därför ingår Visma Advisor i våra nya byråpaket. Visma Advisor är en webbaserad tjänst som gör att du har tillgång till integrerad tidsredovisning och resursplanering när och var du vill. Du får en lösning som förenklar ditt arbete och ger dig full kontroll, effektivitet och lönsamhet i byrån. Sju av tio byråer använder redan våra bokföringsprogram.* Är du också intresserad, kontakta Jessica eller någon av hennes kollegor så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på eller läs mer på vismaspcs.se/byra. Källa: TNS Sifo Marknadsandelsmätning vi tar ditt företagande personligt

5 s. 24 s. 30 s. 26 Innehåll Balans # 3 / 2014 sida 12 sida 37 9 GT-revisor får varning av RN Revisionen i Kraft och Kultur var bristfällig. 11 Redovisningskonsultexamen Provet som testar förmågan att tänka själv. sida 15 Det är centralt att strukturen i svensk redovisning överensstämmer med en allmän uppfattning om krav på oberoende. Jan Marton sida 42 Karin Lepasoon har varit med och lett Skanskas omvandling, från svarta rubriker till branschens goda exempel. 12 Branschen en bro mellan företag och investerare Företagen allt bättre på hållbarhet, men finansbranschen har långt kvar. 16 Balans granskar: Jämställdhet Branschen allt mer jämställd. Men andelen kvinnliga delägare är fortfarande låg. 19 Krönika: Caroline Sundewall Vaberedningar i alla ägares tjänst? 20 Fokus: Revisorsprovet Balans har följt Åsa Kroksgård fram till godkänt resultat på revisorsprovet. 26 Profilen: Magnus Larsson Om skatt, moral och andra frågor som får blodet att koka. 34 Experten: Mattias Overud Vilka företag berörs av övergångsproblematik med K3? 38 Vår byrå: DUO Revision Byrån som vill vara nära kunden. Ann Theander tränar sin ledarroll i karriären / i Livet nr 3 mars 2014 Missa inte Debatt och Fördjupning på tidningenbalans.se karriär Branschen allt mer jämställd 40 procent kvinnor i lednings grupperna. Men andelen kvinnliga delägare är fortfarande låg. på omslaget experten Övergången till K3 Så identifierar du utmaningarna för en smidig övergång. omslag Åsa Kroksgård foto Kristofer Hedlund utgiven av far årgång 40 pris 65 kronor YES, jag klarade det! Balans har följt Åsa Kroksgård fram till revisorsexamen s. 28 karriär Från fräcka idéer till riskanalys Skatterådgivarens roll har genomgått en radikal förändring. Återkommande i Balans: Ledare 3 Chefredaktören 7 Nyheter 8 Balans granskar 16 Fokus 20 Profilen 26 Debatt 31 Experten 34 After Work 37 Vår byrå 38 Mot väggen 42 Balans 5 # 3 / 2014

6 SEB söker en senior analytiker med erfarenhet av likviditetsrisk inom banksektorn Förstår du likviditetsrisk? Vi söker dig som har akademisk examen inom ekonomi eller är civilingenjör Läs mer på seb.se/jobb 3 5 års relevant arbetslivserfarenhet goda kunskaper om bankers balansräkning och likviditetsrisker. Beställt än? Läs mer, köp dina böcker och onlinetjänster på Lagerbolag LagerboLag Likvidation SnabbavveckLing FuSion & FiSSion bolagsjuridik SkatteJuridik Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den stora fördelen med ett lagerbolag är att samma dag du köper lagerbolaget kan du komma igång med verksamheten. kompletta handlingar Leverans inom 2 timmar Bolagspärm Hjälp med firmanamnet box 1030, Sundsvall. Tel: Fax: En oberoende försäkringsförmedlare för revisorer Quality Broker erbjuder kompletta ansvars- och kontorsförsäkringar till revisorer och professionella rådgivare. Vi har tagit över de försäkringar som CJ Coleman tidigare erbjöd, och har dessutom ett brett utbud av t.ex. liv- och gruppförsäkringar. Vi erbjuder en hög servicenivå och enkel administration. välkommen att kontakta oss! Pia Jernberg pia@quality-broker.se 6 Balans # 3 / 2014

7 Balans Nummer 3/2014 Chefredaktör och ansvarig utgivare Pernilla Halling Redaktion Lisa Bergman Charlotta Marténg Rakel Lennartsson Grafisk form OH MY! Omslagsbild Kristofer Hedlund Annonser Mia Lagerbäck, Swartling & Bergström Media AB , Tryck Exakta ISSN Prenumerationsärenden , FAR-medlem: Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Webb tidningenbalans.se Medlem av Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad fackpressupplaga (2013) Adress Box Stockholm E-post fornamn.efternamn@far.se. Bra jobbat branschen! dags att fira, branschen är på god väg att bli jämställd! Jo, det är faktiskt så. Enligt Balans årliga jämställdhetsundersökning utgör kvinnorna 40 procent av de sju största byråernas ledningsgrupper och drygt fyrtio procent av antalet chefer. En gängse definition på jämställdhet är att könsbalansen ska ligga i spannet procent. Branschen har alltså lyckats kravla sig över gränsen i ovan nämnda kategorier. Och jag skulle inte bli förvånad om det ser ännu bättre ut utanför Big 7-sfären. vid bedömningar är det alltid bra med referenspunkter. Och vid en jämförelse med hur det ser ut i Sverige totalt ligger branschen bra till. I de svenska företagens ledningsgrupper är endast 28 procent kvinnor. Bland cheferna är 36 procent kvinnor. Samtidigt kan man ju tycka att branschens positiva siffror borde avspeglas bättre i delägarkollektivet. I dagsläget är endast drygt 18 procent av delägarna i de sju största byråerna kvinnor. Visserligen en ökning sedan förra året, men en bra bit från fyrtio procent. Men branschen är knappast sämst i klassen. Bland advokaterna, som branschen ibland jämför sig med, ser det betydligt sämre ut. Där är endast 13 procent av delägarna kvinnor. apropå att fira... en som har all anledning att unna sig något gott är Åsa Kroksgård. I januari fick hon beskedet att hon hade fått godkänt på revisorsprovet som hon skrev i december förra året. Balans har följt hennes resa, från beslutet att skriva provet till att hon fick veta hur det hade gått. Åsa delar frikostigt med sig av sina erfarenheter, om allt från studieupplägg till ångest och beslutsvåndor. och så ytterligare en anledning att fira: I detta nummer är det premiär för Balans Fördjupning - en bilaga som kommer att medfölja vartannat nummer av Balans. Här publiceras de så kallade fördjupningsartiklarna, som även publiceras löpande på tidningenbalans.se. Fördjupningsartiklarna lyftes ur tidningen i oktober förra året, för att endast publiceras på webben. Men på önskemål från ett flertal läsare kommer de alltså fortsättningsvis även i tryckt form. Chefredaktören Balans Vid en jämförelse med hur det ser ut i Sverige totalt ligger branschen bra till. Pernilla Halling pernilla.halling@far.se REDOVISNINGSHANDBOKEN HAR BLIVIT TVÅ nj.se/svenskredovisning För att möta ett förändrat behov har vi gjort två handböcker: Bokföringsboken konteringsinstruktioner för löpande redovisning och ett viktigt komplement till BAS-kontoplanen. Bokslutsboken för bokslut enligt Bokföringsnämndens K2- och K3-regler. Förklarar och kommenterar. Två unika delar som kompletterar varandra! Balans 7 # 3 / 2014

8 2 EU:s beslutsfattare redo för European 6 Utvecklingen av intern styrning och kontroll reflektioner utifrån uppdaterat 9 Rörelseförvärv enligt IFRS 3, åttonde året 15 Parallella världar Prosolviadomen och det aktiebolagsrättsliga skadeståndsan- 20 Progressiva avskrivningar på byggnader 22 Vattenfalls stiftelseåtertag vad säger tryggandelagen? Anders Palm 24 Prosolvia och normskyddsläran Bo Svensson 27 Externa revisorers utvärdering av internrevisionen Fredric Olsson 1 Balans Nyheter 61% av dem som skrev höstens revisorsexamensprov blev godkända. Läs mer om revisorsexamen på sidan Revisorn blir tv-hjälte Nu är den äntligen här! Tv-serien där en revisor spelar huvudrollen. 21 mars har Welcome to Sweden premiär i TV4. Serien, som sänds i tio delar, är skapad av Greg Poehler och baseras på hans liv. I serien blir Poehlers rollfigur, amerikanen och revisorn Bruce kär i Emma från Sverige och bestämmer sig för att flytta hit. Serien kommer även att sändas av NBC i USA. 60 personer har ansökt om att få avlägga vårens revisorsexamensprov. Höstens prov skrevs av 112 personer. Noterat Prövning i rätten fortsätter Turerna mellan Skatteverket och PwC fortsätter. Skatteverket har överklagat Förvaltningsrättens friande dom som kom i december, och menar att om aktierna har en värdering på tio kronor så har PwC mycket stora nedskrivningsbehov framför sig. Det var efter en granskning av aktierna i PwC som Skatteverket valde att upptaxera bolaget med 48 miljoner kronor, då aktiernas värde enligt Skatteverket understeg marknadsvärdet. Frågan hamnade i Förvaltningsrätten som dock gav PwC rätt. Men Skatteverket ger inte upp. Nu har myndigheten valt att överklaga till Kammarrätten för att få frågan prövad igen. Grant Thornton växer i Västerås Grant Thornton har förvärvat Admiral Ekonomi AB i Västerås. Därmed blir byrån en av de marknadsledande revisions- och konsultföretagen i Västerås, med 39 medarbetare. Admiral Ekonomi AB hade nio medarbetare, inklusive ägaren Ewa Radgren. Det känns spännande att gå upp i en revisionsbyrå som Grant Thornton. De har gjort sig kända för att stötta ägarledda företag med de ekonomiska frågorna och har smarta innovativa kundlösningar, säger Ewa Radgren. JIBS-studenter vann pris för uppsats Diana Rosales Buchard och Andrea Kreiner, tidigare studenter vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, JIBS, har belönats med ett pris på 400 euro för sitt examensarbete. Priset delades ut av arbetsmarknadskammaren i Graz, Österrike, för uppsatsen Sustainable International Joint Ventures: The Case of M&D Bygg. Uppsatsen skulle presentera en lösning eller ett positivt exempel som visar hur företag kan bidra till välfärden för sina anställda. Ansvarsfullt företagande handlar om innovation. Det är en utmaning för organisationer att ompröva sina strategier för att få en bättre effekt på samhället, säger Diana Rosales Buchard. Ingen prövning för carl Lindgren Frågan huruvida Carl Lindgren, KPMG:s tidigare ordförande, begick några fel i samband med revisionen i KF-koncernen 2012, kommer inte att prövas av RN. Frågan har varit föremål för en Carl Lindgren prövning i ett disciplinärende, men samtliga disciplinärenden som rört Carl Lindgren är enligt RN avskrivna sedan slutet av förra året. Anledningen är att Carl Lindgren 16 december 2013 avsade sig sin auktorisation. Balans Fördjupning - ny bilaga i Balans Public Sector Standards (EPSAS) Caroline Aggestam Pontoppidan ramverk Olof Arwinge, Torbjörn Wikland och inte blir det bättre Björn Gauffin, Sven-Arne Nilsson svaret Carl Svernlöv Fördjupning #1/2014 är det tillåtet vid tillämpning av K2/K3? FAR:s policygrupp för redovisning Fördjupningsartiklar publiceras löpande på tidningenbalans.se Sedan hösten 2013 publiceras fördjupningsartiklar löpande på Många har efterfrågat artiklarna i tryckt version och med start i detta nummer kommer fördjupningsartiklarna att publiceras i Balans Fördjupning - en bilaga som medföljer vartannat nummer av Balans. Agentumgruppen söker kvalificerade revisorer Framgångsrik och expansiv Revisions & Redovisningskedja söker en kvalificerad revisor eller en revisorsassistent som står i begrepp att skriva revisorsexamen. Placering för tjänsten är vid något av våra kontor i Leksand eller Mora. Förfrågningar om tjänsten lämnas av kontorschef Klaes Gidlund på telefon eller via mail klaes@agentumgruppen.se agentumgruppen.se 8 Balans # 3 / 2014

9 gt-revisor varnas! Ingen kritik mot KPMGrevisor Nyheter Balans vi tar till oss RN:s bedömning, men man måste komma ihåg att det i efterhand alltid är lätt att komma fram till att det skulle skett en djupare granskning, säger Lisbeth Larsson, informationschef på Grant Thornton. I Stockholms tingsrätt pågår en skadeståndsprocess mellan Troms Kraft AS, Kraft och Kulturs moderbolag, och Grant Thornton och Kraft och Kulturs tidigare revisor. Bakgrunden är att det i november 2011 upptäcktes att Kraft och Kulturs bokföring under flera års tid varit felaktig och att revisorn under revisionerna av räkenskapsåren inte slagit larm. Troms Kraft fick skjuta till närmare två miljarder kronor, pengar de vill ha tillbaka. Grant Thornton anser dock inte att det finns någon grund för stämningen. Nu har Revisorsnämndens tillsynsnämnd fattat beslut i ett disciplinärende angående revisionen av Kraft och Kultur. Den aktuella auktoriserade revisorn meddelas en varning. RN:s kritik som rör räkenskapsåren 2009 och 2010, avser bristfälligt revisionsarbete i fyra olika avseenden: granskningen av prissäkringar av elkontrakt till fast pris granskningen av posten upplupna intäkter ställningstagandena till frågan om fortsatt drift ställningstagandena till bolagets hantering av skatter och avgifter rn konstaterar att bristerna vad gäller granskningen av prissäkringar och upplupna intäkter var för sig är så allvarliga att revisorn inte har haft grund för sitt tillstyrkande av att bolagets resultat- och balansräkningar skulle fastställas, och mot den bakgrunden har RN beslutat att meddela revisorn en varning. på grant thornton ser man allvarligt på RN:s besked, som nu analyseras med hjälp av intern och extern expertis. Om beslutet ska överklagas eller inte har man ännu inte tagit ställning till och Lisbeth Larsson poängterar att skadeståndsmålet inte är avgjort. Det blir nu domstolen som får avgöra vem som bär ansvaret när bolagets egna företrädare, enligt de uppgifter som framkommit, manipulerat underlag och medvetet vilselett revisorn. Det framgår också tydligt att revisorn upprepade gånger påtalat brister i internkontrollen för styrelsen i Kraft och Kultur, som valt att inte agera. Domstolen ska göra sin bedömning och om man delar RN:s åsikt, måste man dessutom avgöra om det finns ett orsakssamband mellan granskningen och den påstådda skadan. Därefter följer en rad andra prövningar som domstolen har att göra, säger Lisbeth Larsson. dan brännström, far:s generalsekreterare, konstaterar att beslutet kan bidra till lärandet i branschen. RN kommenterar ganska utförligt hur en revisor ska förhålla sig till information från företagsledningen. Det är intressant, för det är här revisorns skeptiska inställning ofta sätts på prov. RN visar också på alternativa revisionsåtgärder, säger han. Även om RN inte belyser det så handlar det här caset också om styrelsens ansvar. Inte minst för att förhindra och upptäcka brister i intern kontroll och manipulation av redovisningen. Allt ansvar ligger inte på revisorn, säger Dan Brännström. charlotta marténg rn:s tillsynsnämnd riktar inte någon kritik mot KPMG-revisorn Johan Dyrefors revisionsinsats i HQ AB och HQ Bank. Det var väntat och det ska tilläggas att en oberoende granskning av revisionen från den statliga tillsynsmyndigheten är ett viktigt bestyrkande, säger Torgny Wettergren, KPMG:s advokat. Torgny Wettergren är advokat på advokatbyrån A1 och företräder KPMG. Vid frågan om hur RN:s tillsynsnämnds beslut påverkar skadeståndsprocessen som pågår konstaterar han att HQ:s krav på KPMG förutsätter att HQ kan visa att revisorn varit vårdslös vid revisionen. RN har nu, för alla relevanta år, konstaterat att det inte föreligger sådana fel i revisionen. Detta ger, försiktigt uttryckt, HQ en enorm uppförsbacke i målet, säger Torgny Wettergren. det var hq som anmälde KPMG-revisorn till Revisorsnämnden. Anmälan rörde specifikt året RN har gått igenom hela revisionsarbetet och tagit del av all dokumentation som revisorn upprättat. RN har också i flera omgångar ställt frågor till revisorn, som han har besvarat i ett antal inlagor till RN. RN gör bedömningen att det inte finns grund för att kritisera revisorn för att han förlitade sig på HQ Banks interna kontroll. RN anser också att revisorn har haft rimligt stöd för sin bedömning att den metod som HQ Bank tillämpade var godtagbar enligt IAS 39. rn har inte heller funnit anledning att kritisera revisorn för hans bedömning att HQ Banks redovisning av dag 1-resultat var förenlig med IAS 39 och utredningen som RN gjort visar inte annat än att revisorn hade grund för sin bedömning att inte anmärka på årsredovisningarnas utformning i sina revisionsberättelser. sammantaget har utredningen enligt RN inte visat att Johan Dyrefors kan anses ha brutit mot god revisionssed när han avgav revisonsberättelser utan avvikande från standardutformningen. FAR:s generalsekreterare Dan Brännström är inte förvånad över RN:s beslut. - Problematiken med värderingen av tradingportföljen var ju mindre Samtidigt kan jag förstå om många undrar vad som egentligen hände i HQ. Regeringen borde därför tillsätta en HQ-kommission, allt för lärandet i näringsliv och samhälle, säger han. charlotta marténg Balans 9 # 3 / 2014

10 Följer du med till Miami på skattekurs? Årets utlandsprogram erbjuder en rad intressanta ämnen och spännande resmål. Vad väljer du? Redovisningskonsultveckan 2014 Mallorca 2 9 oktober Aktualitetsveckan 2014 Mallorca 4 11 oktober Kvalificerade frågor inom redovisning, skatt och civilrätt i ägarledda företag och koncerner Panama City 24 oktober 2 november Kvalificerade skattefrågor Miami 7 15 november Kvalificerade bokslutsfrågor redovisning och skatt London november Revisorns, styrelsens och vd:s ansvar nyheter, ny praxis och redovisningsfrågor New York november Revisorsveckan 2014 Kapstaden 22 november 1 december Läs mer och anmäl dig på farakademi.se/utland

11 Nyheter Balans Erfarenhet av självständigt arbete är en förutsättning för att lyckas med redovisningskonsultexamen. Den slutsatsen drar FAR i analysen av resultaten från det senaste provtillfället. Fler kan lyckas med redovisningskonsultexamen foto: dreamstime Det är ett körkort vi talar om, inte någon övermänniska. Redovisningskonsultexamen testar förmågan till självständigt arbete. Redovisningskonsultexamen genomförs av FAR i samarbete med Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Vid senaste examenstillfället före jul deltog 83 personer. Bland de blivande FAR-medlemmar som deltog klarade 59 procent provet mycket bra, med godkänt resultat. Samtidigt är det många, både av dem som klarade sig och de som inte gjorde det, som tycker att provet var tidspressat. Det senaste provet upplevdes som mastigt och det är inte meningen att någon som är väl förberedd ska känna tidspress. Det är feedback som vi tar till oss. Vi ska skapa rätt förutsättningar för att lyckas på provet. Nivån på frågorna kommer inte att sänkas men vi tittar på struktur och omfång, säger Lena Sjöblom, ansvarig för redovisningstjänster på FAR. Provet testar den breda konsultrollen. För att lyckas ska man visa att man kan fatta självständiga beslut, vilket bygger på att man har fått träna på detta inom ramen för sitt arbete. Här har arbetsgivarna ett stort ansvar, betonar Lena Sjöblom. En auktoriserad redovisningskonsult ska kunna hantera uppdraget hela vägen från ax till limpa - men självklart inte kunna allt själv. Det är ett körkort vi talar om, inte någon övermänniska, säger Lena Sjöblom. FAR är mån om att medlemmarna ska lyckas och alla blivande FAR-medlemmar som genomförde examen har fått en personlig uppföljning per telefon. Lena Sjöblom är positiv efter samtalen och anser att de som nu inte blev godkända har goda chanser att klara sig nästa gång. Vi arbetar med att förändra redovisningskonsultrollen och det tar tid. En redovisningskonsults vardag ser olika ut på olika byråer och i olika delar av landet. Godkänt resultat i examen är startskottet på en ny karriärväg som kan se väldigt olika ut. Någon redovisningskonsult kan ha mycket hög kompetens inom skatteområdet medan en annan är bra på till exempel redovisnings frågor i större företag så ska det vara. Gemensamt för alla auktoriserade är att de tar ansvar och hanterar uppdragen på ett professionellt vis, säger Lena Sjöblom. rakel lennartsson lena sjöblom Ansvarig för redovisningstjänsgterna på FAR Balans 11 # 3 / 2014

12 Balans Nyheter: Världen BYRÅFUSION hållbarhet foto: dreamstime KPMG nyetablerar i Danmark. Uppåt för KPMG i danmark Den senaste tiden har de positiva nyheterna flödat in från Köpenhamn, skriver KPMG i ett pressmeddelande. Av den lättade tonen förstår man att firman varit under press sedan det blev känt att KPMG Danmark tänkte ansluta sig till EY. Den ovanliga affären, som fortfarande måste godkännas av den danska konkurrensmyndigheten, reste genast frågor om vart de största kunderna skulle ta vägen: Följa med sin danska KPMG-revisor in i EY, eller stanna kvar hos KPMG, där alla dotterbolag runtom i världen ju också återfinns? Vid den här tidningens pressläggning har både Carlsberg och A.P. Møller Mærsk gått ut med att de kommer att stanna kvar i KPMG, som nu alltså öppnar på nytt i Danmark. Arbetet med att säkra KPMG:s närvaro i Danmark har, som Balans berättat om tidigare, pågått alltsedan samgåendet blev känt. I januari anställdes de första medarbetarna och i förra veckan blev det klart att Thomas Hofman-Bang blir ny vd och Senior Partner för det nya KPMG. Vi är nu personer på plats som driver arbetet framåt. Fokus nu har legat på att rekrytera rätt profiler och att se till att vi har resurser för att säkra de globala kontona. Vi har också ägnat mycket kraft åt att se vilka samarbeten och förvärv som är möjliga, säger Ken Sorensen, chef för marknadsområdet finansiella tjänster och den som samordnar de svenska insatserna i Danmark. Rakel Lennartsson Branschen en bro företag och invest Medan företagen har blivit allt bättre på hållbarhet, fortsätter finansbranschen att domineras av kortsiktighet. Redovisning kan överbrygga glappet, enligt FN-chef. Redovisning, rapportering och revision kan överbrygga det växande glappet mellan företag och investerare. Det sa Georg Kell, chef för FN:s Global Compact, till Balans i samband med sitt Sverigebesök tidigare i vinter. 14 år efter Global Compacts bildande har globaliseringen och sammanlänkningen mellan länder, människor och olika delar av samhället bara ökat. Georg Kell talar i termer av interdependence och interconnectivity. I dagens sammanlänkade värld där allt är beroende av vartannat tenderar privata och allmänna intressen i ökande grad att överlappa varandra, säger han. han tecknar en optimistisk bild av utvecklingen där allt fler företag ser sin verksamhet i ett samhällsperspektiv och inser vinstpotentialen i att tänka hållbart. Men det finns ett orosmoln: investerarna. Den största utmaningen för hållbart näringsliv är fortfarande att finansindustrin har ett väldigt kortsiktigt perspektiv. Den saknar tålamod och intresse för långsiktiga och hållbara investeringar, säger han. Utvecklingen är inte entydig. Många menar att det är investerarnas krav på socialt ansvar som har tvingat fram förändringar i bolagen. Samtidigt hänvisar Georg Kell till att aktieinne havstiden har sjunkit dramatiskt, till i snitt sex till sju månader. FINANSIELLA PRODUKTER OCH verk stads produkter har som regel helt olika livscykler, så perspektiven blir väldigt olika i 12 Balans # 3 / 2014

13 Världen: Nyheter Balans illustration: my persson / shutterstock Handla mer än bläck hos inkclub! Nu har vi ett ännu bredare utbud av kontorsmaterial till ännu lägre priser! Värdet av hållbart företagande har inte nått fram till investerarna. Förhoppningen är att det nya ramverket för integrerad rapportering ska överlappa glappet, och i det arbetet har branschen en nyckelroll. JOPA pärmar 29 kr/st (tid. pris 39 kr/st) Kontorspapper mellan erare olika branscher. Enligt Georg Kell är ett av problemen att företagen inte varit tillräckligt duktiga på att kommunicera värdet av hållbart företagande till investerarna. här kommer redovisning och rapportering in i bilden. Förhoppningen är att det nya ramverket för integrerad rapportering ska över lappa glappet. Enligt Georg Kell spelar revisions- och rådgivningsbranschen en nyckelroll både som rådgivare till företagen och i det tekniska arbetet med att utveckla nya standarder. Men det gäller att ha tålamod. Kom ihåg att det tog kanske 100 år för redovisningen att utvecklas. Integrerad rapportering är en ambitiös satsning, men har varit igång sedan tre till fyra år så vi måste ha lite tålamod, säger han. rakel lennartsson FAKTA: Global Compact FN-initiativ från år 2000 för att involvera näringslivet i det globala hållbarhetsarbetet. Global Compact består av 10 principer som företag kan skriva under på. Företagen måste rapportera enligt principerna och de företag som inte håller måttet stryks från listan. År 2010 var Global Compact medgrundare till IIRC som nyligen lanserade ett första ramverk för integrerad rapportering. 199 kr (tid. pris 279 kr) Post-it-lappar, 12 pkt 119 kr (tid. pris 149 kr) Telefonkundtjänst du når oss på Snabba leveranser - beställ före och vi skickar dina varor samma dag. Balans 13 # 3 / 2014

14 Nytt allmänt råd om bokföringslagen Nytt allmänt råd om bokföringslagen har trätt ikraft, har du koll på innehållet? Kursomgångar: Kursen hålls på ett flertal orter under mars och april. Mer information hittar du på Lärare: Sven-Inge Danielsson och Claes Eriksson Affärsrådgivning för redovisningskonsulter Kursen ger kunskaper och verktyg som kan skapa en aktiv dialog med företagets ägare och ledning kring hur lönsamhet och likviditet kan förbättras. Kursomgång: 27 mars 2014, Stockholm Lärare: Mikael Carlson SRF Ekonomiutbildning Kunskap i praktiken K2 Upprätta årsredovisning enligt K2-reglerna Efter kursen ska du självständigt kunna upprätta en årsredovisning enligt dessa regler. Kursomgångar: 27 mars 2014, Malmö 3 april 2014, Stockholm Lärare: Sven-Inge Danielsson och Per Lindblom Boka och läs mer på srfekonomiutbildning.se Det spelar ingen roll vilken typ av kunder du har - Det finns alltid en lösning med e-conomics byråmodul Vill du veta mer? Ring oss idag! Med e-conomic får du: Möjlighet att skräddarsy arbetet för varje kund Obegränsad och gratis support när du behöver hjälp Gratis hjälp med att konvertera dina befintliga kunder till e-conomic Låter det intressant? Kontakta oss redan idag så berättar vi mer hur vi kan hjälpa dig att komma igång. Vill du veta mer? Ring oss på eller e-posta info@e-conomic.se för mer information Balans # 3 / 2014

15 Jan Marton Balans Synen på oberoende påverkar förtroendet för branschen Revisionsbranschen i Sverige har varit utsatt för en del turbulens under senare år, både kopplat till konkreta redovisningsproblem i vissa företag, och till en bitvis negativ granskning i media. Dessa händelser riskerar att leda till ett minskat förtroende för branschen. Som svar har FAR bland annat gett ut en idéskrift (Revisionsberättelsen Startskottet för ett angeläget lärande) och har en seminarieserie om förtroende för branschen. Detta understöds även av en debattartikel i Dagens Industri 25 november 2013, skriven av FAR:s ordförande och generalsekreterare. FAR lägger fram ett antal idéer för att stärka förtroendet för revision. Det finns dock ett väsentligt område som saknas i FAR:s problembeskrivning och förslag på åtgärder, nämligen makten över regelutgivning och tolkning av regler. Här finns en diskrepans mellan traditionell svensk syn på reglering och den syn som har blivit tydlig i samband med införandet av IFRS i Sverige. den traditionella svenska synen på reglering är att små grupper av personer, med starka nätverk och kopplingar till varandra, kan ta alla relevanta regleringsbeslut. Det är en fördel om dessa personer är aktiva inom de reglerade verksamheterna, eftersom kunskaper om den praktiska verkligheten då är lätt tillgänglig. Inom normsättning av redovisning framkommer detta synsätt tydligt genom att titta på sammansättningen av Bokföringsnämnden, Rådet för finansiell rapportering eller FAR:s egen verksamhet inom normsättningsområdet. Synen blir ännu tydligare om man betraktar de informella nätverk och kopplingar som finns mellan revisionsprofessionen och näringslivet. att tillvarata tillgänglig expertis kan ses som mycket relevant i ett litet land med ett begränsat antal experter på redovisning. För att ett sådant system ska vara legitimt krävs dock ett förtroende för att de personer som deltar i regleringen verkar i det allmännas intresse snarare än i sitt eget intresse. Här är kärnan i den förändring som skett under senare år. Det räcker inte längre att faktiskt verka för allmänna intressen. De som reglerar måste också, enligt den nya synen, ha incitament att verka i det allmännas intresse. Detta tolkas ofta som frånvaro av incitament att verka i eget intresse (det kan beskrivas som frånvaro av delikatessjäv). Det anses då olämpligt att aktiva revisorer, eller företrädare för revisionsbyråer, vars inkomster kan påverkas av redovisningsreglernas utformning och tolkning, är inblandade i denna utformning eller normsättande tolkning av regler (se även min krönika i Balans nr 3/2013). här är skälet till IASB:s mycket strikta krav på att IASB:s medlemmar inte får ha någon koppling till någon annan arbetsgivare. Medlemmarna är också vanligtvis i en ålder där de inte behöver anpassa sin normsättning efter framtida arbetsgivares uttalade eller outtalade behov. Detta synsätt är väsensskilt från det som finns i traditionell svensk normsättning. Problemet för svensk normsättning och regeltolkning är att det synsätt som ligger bakom IASB:s struktur är det som över tid i allt högre grad finns även i Sverige. Det är en grundläggande förändring som har skett i Sverige vad gäller synen på grad av oberoende som krävs i olika sammanhang. Förändringen märks inte minst i hur svensk media rapporterar om olika företeelser. vad krävs då för att öka förtroendet för den svenska revisionsbranschen, kopplat till denna förändrade syn? För det första behövs en grundlig genomlysning av vem som har makt över regler och normsättande tolkning av regler (normsättande tolkning innebär att göra tolkning av regler som sedan de facto ska följas av redovisande företag och av revisorer). Det är i dagens läge inte acceptabelt att de som sätter regler och utför normsättande tolkning själva påverkas av de regler de sätter. Det hjälper naturligtvis att IASB ger ut de standarder som ska följas, och att IASB inte har någon koppling till aktiva svenska redovisare eller revisorer. Problemet kvarstår dock i så motto att det finns regler för specifikt svenska företeelser och att tolkningen kan ske lokalt i Sverige. För det andra är det sannolikt att tillsynen av IFRS i Sverige behöver stärkas och göras mer oberoende. I dagsläget är tillsynen svag och alltför beroende av expertis från de revisionsbyråer vars tolkningar ska övervakas. Ur ett europeiskt perspektiv är det exempelvis uppseendeväckande att börserna utför tillsyn, eftersom börserna då ska utöva tillsyn över sina egna kunder (de noterade företagen). Vilka incitament är det som kan tänkas driva börsernas agerande i en sådan struktur? det är troligtvis en ryggmärgsreflex för revisionsbranschen att reagera negativt på de förslag som läggs fram ovan, särskilt hos de personer som i dag har makt i svensk redovisning. I förlängningen är det dock centralt att strukturen i svensk redovisning överensstämmer med en allmän uppfattning om krav på oberoende. Detta är en del i att stärka förtroendet för den svenska revisionsbranschen! Det är centralt att strukturen i svensk redovisning överensstämmer med en allmän uppfattning om krav på oberoende. Detta är en del i att stärka förtroendet för den svenska revisionsbranschen! jan marton är docent och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Han skriver i vartannat nummer av Balans. jan.marton@handels.gu.se Balans 15 # 3 / 2014

16 Balans Granskar: jämställdhet Revisions- och rådgivningsbranschen allt mer jämställd andelen kvinnor i de största revisionsbyråerna ökar och är större än genomsnittet bland svenska företag. Det visar Balans årliga jämställdhetsundersökning. Bland delägarna går det dock långsamt. Efter fem år av återkommande granskningar kan Balans konstatera att trenden med ökad jämställdhet inom de stora revisionsbyråernas ägarskikt är stabil, om än långsam. Kvinnorna utgör nu 18,4 procent av delägarna i de sju största revisionsbyråerna i Sverige. Det är en ökning med en procentenhet sedan förra året. Jämfört med advokatkåren står sig revisions- och rådgivningsbranschen väl. Enligt siffror från Advokatsamfundet är andelen kvinnliga delägare i genomsnitt 13,2 procent på de sju största advokatbyråerna. den långsamma utvecklingen av jämställdheten i partnerägda företag förklaras med att delägarskap är långsiktigt och ingenting som roterar, såsom styrelseposter eller andra ledar- och förtroendeposter. För att en nyrekrytering av kvinnor ska slå igenom krävs betydande pensionsavgångar, vilket nu också sker. Ett generationsskifte börjar synas. Att det inte saknas kompetenta kvinnor, och i förlängningen finns rekryteringsunderlag för kvinnliga delägare en så kallad partner pipeline bekräftas av statistiken från andra ledande befattningar inom revisionsbyråerna. ledningsgrupperna i de största revisionsbyråerna består till 40 procent av kvinnor. Att jämföra med 28 procent för svenska bolagsledningar som helhet, enligt Statistiska Central byråns siffror från procent uppfyller dessutom en vanlig definition av jämställdhet som innebär att könsbalansen ska ligga i spannet mellan Ingetdera könet får understiga 40 procent eller överstiga 60 procent för att en organisation ska kallas jämställd. Börsbolagens styrelser är föremål för mycket debatt och hot om lagstiftad kvotering. Snittet för andelen kvinnor i börsbolag ligger i dag på runt 23 procent. Att jämföra med 23 procent för samtliga företag och 26,4 procent för de största revisionsbyråerna. Ingen företagskategori når något jämställdhetsmål, men de största revisionsbyråerna har kommit närmare målet om jämställda bolagsstyrelser än svenska bolag i allmänhet. sammanfattningsvis förtjänar branschen beröm för sitt medvetna arbete med jämställdhet, som nu slår igenom i statistiken. Men än kan den inte slå sig till ro. Och kommer heller inte att göra det. Jämställdhetsarbetet ses nämligen inte som en rättvisefråga utan som ett affärsstrategiskt intresse, vilket tyder på att det inte kommer att avta. rakel lennartsson % Jämnställdhet uppnås enligt ett vedertaget mått när könsbalansen ligger mellan procent. Revisions- och rådgivningsbranschen uppfyller detta på både ledningsnivå och övrig chefsnivå. Mazars och Grant Thornton är branschledande på jämställdhet. Utvecklingen mot jämställdhet går alltför långsamt och därför anser jag personligen att kvotering kan behövas. Finansmarknadsminister Peter Norman Läs mer på sidan Balans # 3 / 2014

17 Granskar: jämställdhet Balans Utveckligen de senaste 5 åren andelen kvinnliga delägare. De ökar mest Deloitte och EY ser resultat av långsiktigt arbete % Andel kvinnor bland delägarna i procent Företag Delägare Antal kvinnor Andel kvinnor Andel kvinnor 2013 Mazars Grant Thornton Deloitte KPMG PwC ,5 EY BDO Mazars Grant Thornton PwC Deloitte KPMG BDO EY Andel kvinnor bland övriga delägarna ledare i i procent Företag Styrelse Ledningsgrupp Övriga chefer Totalt (inkl. delägare) Mazars (39) Grant Thornton (36) BDO (31) PwC (31) Deloitte (27) KPMG (24) EY de säger nej till kvotering men betonar vikten av målbilder och strategiskt arbete. Deloitte och EY har ökat andelen kvinnor bland del ägarna med tre procentenheter sedan förra året. efter att ha legat och skvalpat runt 13 procent kvinnliga delägare varje år sedan Balans började mäta, tar EY nu ett stort kliv mot ökad jämställdhet inom delägargruppen. Ökningen från 13 till 16 procent är resultatet av ett medvetet jämställdhetsarbete som initierades för fem år sedan. Vi var från starten klara över att det skulle vara ett långsiktigt arbete och vi har inte nått målet, men ökningen som börjar slå igenom nu är resultatet av ett hängivet och fokuserat arbete, säger Agneta Strandberg, HR-direktör och delägare i EY. målet sedan snart fem år tillbaka är minst 30 procent kvinnor bland delägarna. På EY tror vi på att arbeta med en tydlig målbild kring jämställdhet snarare än att införa kvotering. Har man en målbild kommer frågan upp på ett naturligt sätt både i rekrytering och i tillsättandet av nya positioner, säger Agneta Strandberg. Till skillnad från kvotering som av många uppfattas som kontroversiellt, Har man ingen målbild blir det ingenting i slutändan 18 % Lite mer än en av 6 styrelseledamöter i EU:s största börbolag är en kvinna. 82 procent är män. Drygt vart tredje medlemsland har infört någon form av reglering för att förbättra könsbalansen. Kvotering av kvinnor. Få frågor väcker så starka känslor som kvotering av kvinnor. Näringslivet vill ha självreglering men nu tycker politikerna att de har väntat för länge på resultat och hotar med tvingande lagstiftning. EU-parlamentet röstade för kvotering i november. Finansmarknadsminister Peter Norman är en av dem som drivit frågan i Sverige. För gruppen övriga chefer saknas jämförbar uppgift från EY på grund av att företaget numera är en nordisk organisation. Däremot finns, av juridiska, skäl fortfarande ett svenskt ledarskap och svenska delägare. Balans 17 # 3 / 2014

18 Balans Granskar: jämställdhet innebär att jobba med en målbild att frågan kommer upp på agendan utan risk för negativa debatter. ey:s nyrekryteringar består till 60 procent av kvinnor. Det råder inte brist på kompetenta kvinnor, men befordringar till högre positioner sker ofta vid en tidpunkt då många bildar familj. Jämställdhetsarbetets utmaning är att skapa förutsättningar för att kunna kombinera Vi är beredda att investera mer i kvinnor. familj med karriärsmöjligheter. Med tanke på att vi rekryterar så många kvinnor vore det ett slöseri om vi inte fick fram de duktigaste, säger Agneta Strandberg. på deloitte, som har ökat från 17 till 20 procent kvinnliga delägare, upplever man inte heller någon brist på kompetenta kvinnor. Det är inte svårt att hitta kvinnor som har rätt förutsättningar. Det handlar om hur vi förvaltar dessa förutsättningar, säger Anna Pontén, HR-direktör och delägare i Deloitte. en utmaning som hon ser är att göra partnerskapet attraktivt även för kvinnor. Kvotering är inte aktuellt, men en viss positiv särbehandling av kvinnor kan företaget tänka sig. Vi är beredda att investera mer i kvinnor för att rucka på den historiska obalansen, säger Anna Pontén. Både EY och Deloitte arbetar med en tydlig genusagenda och karriärstöd för medarbetarna. Jämställdhet på 2000-talet handlar inte om rättvisa, men om resultat. Jämställdhet är en affärsstrategisk fråga, säger Anna Pontén och nämner fyra skäl till detta. Samhällsutvecklingen i stort med ökad mångfald Varumärkeshänsyn och hur företaget vill uppfattas Talangförsörjning där kvinnorna står för hälften Kvalité i våra tjänster och att kunna matcha kunderna rakel lennartsson agneta strandberg anna pontén Är du intresserad att anta en ny utmaning? Nystartat bolag inom revision som utmanar branschen med marknadens bästa priser! ERBJUDANDET Vi finansierar ert uppbyggande av en helt ny kundstock Vi har kontakter till potentiella kunder Delägarskap i bolaget från första dagen Självständigt utförande av arbetsuppgifter Tillgång till kompetens i nätverk tillhörande bolaget VEM SÖKER VI Godkänd el auktoriserad revisor Hungrig på utmaningar Kan och vill jobba självständigt i en mindre verksamhet Serviceinriktad och kundfokuserad ÄR DU INTRESSERAD, vänligen kontakta Anders på Ansökan mailas till anders@revisionservice.se vi erbjuder dig att vara med och bygga upp en helt ny verksamhet från grunden. Hela uppbyggnaden av företaget finansieras till verksamheten står på egna ben. Vi erbjuder dig delägarskap från första dagen! vi tänker börja vår verksamhet i Skaraborg och söker därför: TVÅ REVISORER och TVÅ REVISORSASSISTENTER som revisor skall du vara godkänd eller auktoriserad revisor enligt revisors nämnden. Vi söker också två stycken revisorsassistenter som arbetat minst 1 år i den befattningen. Bolaget ingår i ett större nätverk med redovisning och konsultverksamhet men kommer agera helt självständigt. 18 Balans # 3 / 2014

19 Caroline Sundewall Balans Valberedningar i alla ägares tjänst? I de flesta fall är den stående kommentaren från valberedningarnas överläggningar att det som sägs i de slutna ägarrummen inte bör kommuniceras. caroline sundewall, är styrelseproffs och skriver i vartannat nummer av Balans. Så här års är det högtryck i börsnoterade bolags valberedningar. Tack vare genomarbetade koder för ägarstyrning har allt fler rättat in sig i ledet med en formaliserad process med profilframtagande och utvärderingar av kompetensbehov. Det som tidigare var en sluten klubb med de allra största ägarnas representanter, varav flertalet styrelseledamöter, är i dag en grupp som känner ansvar och anstränger sig för att finna en bra mix av kompetenser. Trots denna tydliga professionalisering finns det utrymme för förbättringar. Det handlar framför allt om att valberedningar, precis som styrelser, ska agera för samtliga ägares bästa. Visst kan man hävda att det är svårt att veta vad ägarna prioriterar. Är det exempelvis kostsam expansion på nya marknader och utvecklande av ny teknik som står högst i kurs? Eller föredras förvaltning av det man har för att kunna dela ut så mycket det bara går och successivt försvaga balansräkningen? Oavsett vad ägarna vill är det hälsosamt när missnöjda valberedare, som senast i februari i Husqvarna, kliver fram och berättar varför de inte längre tror sig kunna göra någon nytta som valberedare. Ibland uppstår läckor från valberedningars överläggningar, ibland planteras sådana för att något ska ske och ibland är det rena olyckshändelser. I de flesta fall är dock den stående kommentaren från valberedningarnas överläggningar att det som sägs i de slutna ägarrummen inte bör kommuniceras. men vem är det valberedarna arbetar för? Jo just det, det är ju alla ägare, oavsett storlek, som på stämman beslutar om vilka personer som ska ingå i valberedningen eller på vilket sätt de ska utses. Rapporten som valberedare ger ägarna på stämmorna är dock i många fall föga informativ. Är det av omtanke om styrelseledamöter som inte håller måttet? Eller för att undvika att avslöja de motsättningar mellan olika ägargrupper som ibland leder fram till att ingenting sker, trots stora behov? Därför är Husqvarna-fallet så befriande. När Electrolux knoppade av Husqvarna 2006 beslöt dåvarande storägare att toppa laget. Det var de allra vassaste i främst Team Investor som utsågs att hantera Electrolux tidigare dotterbolag. Styrelsens arvoden sattes raskt upp till internationellt sett klart attraktiva nivåer, för det gäller ju att få in de bästa och få dem att leverera aktieägarvärde. Åren gick och Husqvarnas styrelse gav inte sin dåvarande vd tillräckligt stöd. Inte ens ordförande såg tecken på att vd var på väg rakt in i väggen. När vd-skiftet var ett måste slog de två dåvarande huvudägarna sina kloka huvuden ihop och insåg att de måste samarbeta. Lundbergs hade successivt intagit posten som näst största ägare efter Investor. Först utsågs en tillförordnad vd och därefter en ordinarie vd. Styrelsen fick med vissa justeringar nytt mandat. Man kunde ju skylla på att den tidigare vd:n inte riktigt pallat trycket, och att en flyttad fabrik i USA inte gått som planerat. valberedningen i husqvarna jobbade vidare, bytte ut någon person, tog in representanter för den nye huvudägaren Lundbergs, och försökte förstå om styrelsen skulle få MVG, G eller IG i betyg vid stämmorna. I finanskvarteren runt Stureplan i Stockholm spreds rykten om en dåligt fungerande styrelse. Men dessa verkade inte nå Husqvarnas valberedning. Eller så valde den att bortse från skvallret. Inga signaler skickades till ägarstämmorna om att allt inte stod rätt till. När fondbolaget Didner & Gerges representant i Husqvarnas valberedning, den erfarne Henrik Didner, valde att avgå ur valberedningen var det därför en stor händelse för alla Husqvarnas ägare. Uppgiften om Didners avhopp placerades på Husqvarnas hemsida på undanskymd plats. Ingen av de kvarvarande valberedarna krävde att nyheten skulle spridas. Även om de insåg allvaret bedömde de uppenbarligen inte att informationen var relevant för övriga. Men de ska ju arbeta för alla ägare! Därför var det positivt att uppgiften om avhoppet dök upp i medierna, om än två månader efter att det inträffat. Raskt klev en institutionell ägarrepresentant, utan plats i valberedningen, fram och tydliggjorde behovet av att något måste förändras i Husqvarnas styrelse. hur bra koden än är finns det potential för förbättringar. Svenska valberedningar, i alla fall i noterade bolag, gör för det mesta ett bra jobb. Men det finns plumpar i protokollet. Valberedare behöver bli bättre på att förmedla information när den kan vara kurspåverkande eller av relevans för dem som äger eller funderar på att köpa eller sälja aktier i ett noterat bolag. Visst måste man vara varsam med uppgifter om individuella ledamöter. Men när det fortfarande finns styrelser som inte gör sitt jobb, finns det all anledning för valberedare att ge ägarna tydliga besked. Det är ju på alla ägares uppdrag de arbetar, inte några få ägarsfärer med lite ömma tår. Balans 19 # 3 / 2014