Politikens språk i mediernas offentlighet Arbetsrapport IV. Ja men Alf om telefonväkteri i radio

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politikens språk i mediernas offentlighet Arbetsrapport IV. Ja men Alf om telefonväkteri i radio"

Transkript

1

2 Forskningsprogram Politikens språk i mediernas offentlighet Arbetsrapport IV Ja men Alf om telefonväkteri i radio Ulla Moberg Koordinator: Mats Ekström HUMANISTISKA INSTITUTIONEN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP Telefon: E-post:

3 1 Ja men Alf om telefonväkteri i radio Ulla Moberg Via radio och TV kan människor som normalt inte deltar i offentliga debatter finna en alternativ offentlig arena. Samtal av det slag som förs i radions ring-in-program har blivit allt vanligare medan medieforskningen ofta inriktar sig på mediehändelser som behandlar kriser, katastrofer, våld, politiska utspel. Ring-in-program häcklas inte sällan av de debattörer som redan har tillträde till offentligheten, de som skriver på tidningarnas debattsidor och uttalar sig i radio och TV. Lyssnare som ringer till dessa program karakteriseras som äldre, bittra, åsiktsstyrda, känslodrivna etc. Samhällsfrågor skall uppenbarligen debatteras offentligt av experter och även för public service har utgångspunkten varit att experter vet mer än mannen på gatan, att journalister och mediearbetare har förmåga att se övergripande mönster och att den kunskapen sedan skall förmedlas till lyssnarna (Murdock 1996:21). Respekten och förståelsen för människors politiska uppfattningar brister, och vissa av offentlighetens röststarka debattörer har uppenbarligen svårt att tro att folk möjligtvis på goda grunder kan bilda sig en egen uppfattning om olika samhällsfrågor. Tal och föredrag som var så vanliga i radio under de första decennierna blir allt ovanligare inslag. Inlärda monologer har nu bytts ut mot intervjuer, samtal och diskussioner som uppfattas som spontana, omedelbara och autentiska. Gårdagens mycket väl förberedda debatter har ersatts av vardagligt, oplanerat prat som uppstår i situationen och även i direktkontakt med lyssnarna. I medierna finns och har länge funnits möjligheter för människor att göra sin stämma hörd. Till Sveriges Radios Ring P1 ringer varje vardag lyssnare och vädrar sina åsikter i dialog med en programledare, och det telefonväkteri som infördes på 60- talet när folk kunde ringa in och tala med politiker är en programtyp som ännu lever kvar. Väljare och valda möter här varandra i samtal i offentligheten. Politikerna ställs till svars; de måste i samtalen sträva efter att vara trevliga och tillmötesgående gentemot den som ringer samtidigt som de naturligtvis har ett intresse av att ge svar som har en viss allmängiltighet, dvs. politikern vänder sig till den lyssnande publiken och inte bara till inringaren. En erfaren

4 2 politiker kan använda situationen som en sorts talarstol varifrån ett mer generellt politiskt budskap levereras till och fångar in alla lyssnare. I stället för att svara på frågor passar man alltså på att, när tillfälle ges, hålla ett monologiskt tal. Dessa olika roller, å ena sidan en samtalspartner, å andra sidan en politiker som talar gör att dialogen tenderar att bli kvasiliknande med långa oavbrutna turer. Här krävs det att partiledaren kan dels föra en dialog med inringaren, dels med retoriska strategier nå ut med sina politiska budskap till den lyssnande publiken den publik för vilken radioprogram produceras. För politiker som blir intervjuade är därför kunskapen om regler för samtal lika viktig som retoriken är för offentliga tal. Från inringarens sida handlar det emellertid om spontant tal riktat till just den person som är ens samtalspartner, och man ställer inte sina frågor för publikens skull utan för sin egen. Jämfört med intervjuer mellan en journalist och en politiker präglas denna interaktion till viss del av oförutsägbarhet. Det är inte fråga svar som hela tiden gäller och inringande lyssnare är inte alltid så disciplinerade att konstruera identiteterna som utfrågare och svarare. Samtalsdeltagarna placerar sig alltså delvis inom olika format vilket dessutom förstärks av att programledaren och politikern sitter i en radiostudio, medan inringaren sitter hemma med sin telefon, i en privat miljö. Syftet Denna artikel koncentrerar sig på telefonväkteri med en ledande politiker, kristdemokraternas Alf Svensson. Det handlar här om ett faktiskt samtal mellan människor som möts i en medierad interaktion en interaktionssituation som är medierad dels via telefon, dels via direktsänd radio inför en lyssnande publik och med en programledare som är aktiv och närvarande. Publiken inbjuds att delta i ett offentligt samtal, att inta rollen som intervjuare. Inspelningarna har transkriberats i detalj (se transkriptionsnyckel), och utdrag ur transkriptionerna får belysa olika interaktionspraktiker. I analysen av hur politiker svarar är det deltagarnas perspektiv som får gälla, dvs. i detta fall lyssnarens som ringer in, programledarens och den utfrågade politikerns. Telefonsamtal i radio Telefonsamtal i radio är institutionella därför att åtminstone en av deltagarna, programledaren, är inriktad mot en uppgift som organisationen tilldelat honom/henne. Samtalen pågår dessutom i ett offentligt rum; de är etersända; de är styrda av tidstablåer och teknik; det finns en fördelning av roller som medför åtskilda rättigheter och skyldigheter och det finns lyssnare att ta hänsyn till. Samtalen är inte förberedda utan argument och samtalsämnen uppstår i situationen i det ögonblick inringarna tar till orda och utvecklar sina synpunkter eller ställer sina frågor till politiker i studion. Den sociala interaktionen liknar vanliga samtal; den som ringer in har bestämt samtalsämne och man kan inte riktigt veta varthän samtalet kommer att gå. Telefonväkteriprogram med politiker är en situation där två tämligen väl förtrogna med situationen, programledaren och politikern, interagerar med en lyssnare som ringt in från sitt hem eller arbete, vanligtvis en person som inte är van att uttrycka sin mening offentligt i medierna. Inringarna växlar, nya röster förs in, medan de två i studion är desamma hela

5 3 kvällen. Samtalen sänds direkt och liknar varandra i uppläggning. De består av en uppsättning faser som följer i en bestämd ordning. Samtalen inleds med en sekvens om 3 6 turer där alla tre deltagarna har minst en tur var. Kontakten upprättas av programledaren/moderatorn som inleder: Programledaren: Inringaren: Programledaren: Inringaren: Politikern: Inringaren: Stina Skog från Skara hej på dej ja hej hej du har en fråga ja hej Stina Skog jo ja tänkte fråga Programledaren identifierar inringaren med namn och ort, hälsar och för in denne i programmet. I dessa samtal hälsar alltså programledaren, den uppringde, i den första turen och inringaren svarar. Därmed hamnar inringaren i en position där han/hon måste lyssna på vad den uppringde säger i stället för tvärtom som är fallet i vanliga telefonsamtal (Schegloff 1972). Efter hälsningssekvensen och efter att relationer upprättats mellan de tre deltagarna och med lyssnarna, förväntas inringaren fråga något och därefter skall partiledaren svara. Programledaren avgör så småningom när det är dags att runda av och ställer också ibland en och annan fråga till inringaren och till partiledaren. Att delta i dessa program är interaktionellt krävande eftersom den som ringt in snabbt måste växla mellan olika talarroller. Inom loppet av några minuter eller t.o.m. sekunder förväntas man gå igenom en rad positioneringar (Goffman 1981), från den som tagit initiativet och ringt till Sveriges radio till rollen som talare off-line och sedan som uppringd talare som väntar, till positionen som aktiv deltagare i ett offentligt radioprogram med två erfarna samtalsdeltagare. Via dessa positioneringar kommer man till slut fram till rollen som utfrågare, dvs. den som ska ställa en fråga om ett ämne som redan initierats före sändning och som programledaren och politikern i förväg via slussen känner till. Frågeställaren går sällan rakt på frågan utan etablerar på olika sätt sin roll som utfrågare: jo ja tänkte fråga, eeh ja funderar lite grann varför, eeh den viktigaste frågan som ja tycker då, eeh ja undrar va vill du göra. Härmed har den som ringt till programmet återtagit sin initiativrätt och antagit identiteten som utfrågare. Intervjuer Clayman & Heritage (2002) har studerat nyhetsintervjun, dvs. situationer där en journalist ställer frågor till politiker, makthavare inom näringslivet etc. Strukturellt har i dessa lägen den som ställer frågan en stark position. En fråga utgör den första delen i ett närhetspar, den kräver ett svar och den som frågar har rätten att tala igen efter svaret (Sacks 1995, s. 49). Så förhåller det sig så länge man befinner sig i positionen att ställa frågor, dvs. frågaren styr och kontrollerar interaktionen. Särskilt starkt är detta i institutionella samtal, t.ex. i domstolar, klassrum och nyhetsintervjuer. I ring-in-program är identiteterna som utfrågare och svarare däremot mer diffusa. Den starkare positionen som frågare mjukas upp p.g.a. deltagarstrukturen. Inringarens möjligheter beskärs i och med att han/hon får positionen som uppringd snarare än den som ringer. I dessa program är dessutom förhållandet mellan utfrågare/lekman, politiker och programledare klart asymmetriskt till utfrågarens nackdel den som ställer frågorna har här ingen självklar institutionell status (Thornborrow 2001, s. 20).

6 4 Ett allmänt antagande är att politiker svarar undvikande på frågor i medierna, något som i sig inte är så konstigt eftersom frågorna ofta är kritiska och ifrågasättande. Ett klart och entydigt svar på sådana frågor kan ju komma att ge för politikern icke önskvärda effekter. Men ett undvikande svar kan å andra sidan ge upphov till följdfrågor och öppet ifrågasättande från journalistens sida. En lyssnare som ringer in och ställer frågor har knappast den rutinen, men även om frågeställaren inte lägger märke till att politikern kanske slirar på svaret så kan publiken eller programledaren göra det och därav dra slutsatsen att politikern har något att dölja. I en situation med frågor och svar förväntar sig ju både frågeställare och lyssnare ett svar. Telefonväkteri med Svensson I detta utdrag ur ett samtal med Alf Svensson har programledaren annonserat vem som ringer, Ingvar, och ämnet: statliga egendomar, en rubricering som inte helt överensstämmer med den fråga som följer. Efter en hälsningssekvens är alla tre med i samtalet och Ingvar går som en professionell utfrågare och till skillnad mot de flesta andra inringare direkt på frågan utan inramning eller etablering av frågarrollen. Här handlar det om en ja-/nejfråga angående regeringsbildning kopplad till ägandet av naturtillgångar: kommer du å medverka i en borgerli regering följd av en konditional bisats: om vi ska sälja ut våra naturtillgångar som vattenfall sveaskog å LKAB me mera Ingvar: kommer du å medverka i en borgerli regering om m- om vi ska 101. sälja ut våra naturtillgångar som vattenfall sveaskog å LKAB 102. me mera (hh) 103. Alf: (.) ja ja tror att de finns en eh del som vi kan sälja ut men ja ha[in Ingvar: (.) ja ja tror att de finns en eh del som vi kan sälja ut men ja ha[va då 105. Alf: jaa till exempe:l eeh e Vasakronan[ fastighetsbolaget[(.)nordea>> 106. Ingvar: jaa tillexempel: eeh e Vasakronan[ja [ja ja men 107. Alf: >>ja tycker vi kunde ha sålt ut hela Telia samtidigt så ä de ju så 108. atte (.) man ska ju *inte sälja* när börsen är som lägst men att 109. de finns anledning att fundera över varför staten ska äga de om man 110. nu tror som ja som eh (.) aktieägarna kan ta hand om [bättre 111. Ingvar: nu tror som ja som eh (.) aktieägarna kan ta hand om [ ja m ja men Alf [de ä ju du å jag å alla våra medborgare som äger>> 113. Alf: ja men Alf [ja 114. Ingvar: >>vattenfall vi äger sveaskog me me[ra va(.) ] å vå- å v- våra>> 115. Alf: >>vattenfall vi äger sveaskog me me[m ja men än-] 116. Ingvar. >>kommande generationer ska inte dom få ög- äga några 117. naturtillgångar över huvud taget? 118. Alf: men om man nu nu nämnde ja ju inte eh de du[nämnt ] 119. Ingvar: men om man nu nu nämnde ja ju inte eh de du[nä men] men ja ha 120. nämnt de ja 121. Alf: va sa du 122. Ingvar: ja nämnde ju vatttenfall [sveaskog å LK[AB 123. Alf: ja nämnde ju vatttenfall [jaeaskog å LK[ja ja ja nämnde ju inte 124. dom men ja sa [att de finns] 125. Ingvar: dom men ja sa [nä men de ]ä ju dom ja vill ha svar på Alf Svensson inleder med att referera till och upprepa sälja ut. Samtalsturen kan, eftersom den anknyter till villkorsbisatsen, vara ett relevant preludium till ett kommande svar. Men det kan också röra sig om ett icke efterfrågat svar som omärkligt styr bort från själva frågan om medverkan i en borgerlig regering. Svensson har helt enkelt anpassat frågan till det svar han är beredd att ge. Ingvar släpper för tillfället frågan och avbryter i stället och söker klarhet

7 5 angående utförsäljningarna. Svensson undviker emellertid att ange naturtillgångarna när han exemplifierar och på rad 109 vagt påpekar att de finns anledning att fundera över varför staten ska äga. Ingvar återkommer emellertid till naturtillgångarna och Svensson invänder på rad 118: men om man nu nu nämnde ja ju inte eh de du nämnt. Ingvar står på sig och Svenssons fråga va sa du kan vara ett sätt att vinna tid. På rad upprepar han ja ja ja nämnde ju inte dom utan att låtsas om att det faktiskt var naturtillgångarna som explicit togs upp i den inledande frågan. Detta vill Ingvar nu ha besked om. Alf värjer sig och håller fast vid principer för statlig egendom över huvud taget. Så småningom kommer svaret på frågan om vattenfall sveaskog å LKAB, 16 turer efter inledningsfrågan. Svaret är jaa de vet inte ja om dom ska säljas ut vilket kanske förklarar obenägenheten från Svenssons sida att snabbt ge ett besked. Programledaren ingriper: 144. PL: varför Alf Svensson kan du inte svara på om eh om du tycker att 145. staten ska sälja ut [till exempel vattenfall] 146. Alf: staten ska sälja ut [därför att ja ty- (.) ] ja tycker inte att de ä dom 147. företag som man i förstone ska sälja ut om man ska sälja ut 148. dom senare de får de ju bli resonemang å debatt om mellan 149. utförsäljarna i nuläget så ä inte så att säja (.) försäljningsintresset 150. tror ja särskilt omfattande vare sej för eh telia den del som staten 151. har kvar eller för vasakronan men ja ser inte de som rimligt att 152. [staten ska äga å konkurrera å inte göra de möjligt för aktieägare>> 153. Ingvar: [nä men 154. Alf: >>[att komma in 155. Ingvar >>[ja men Alf 156. Alf: ja Svensson värjer sig för exemplet vattenfall och nämner i stället telia och vasakronan (rad ). Ingvar försöker komma in i samtalet nä men, ja men Alf för att återföra samtalet till vattenfall. Han bemöts av Svensson som hellre vill tala om vin å sprit (rad 166) Alf: men ja men du talar hela tiden om vattenfall Ingvar Jacobsson 165. Ingvar: ja 166. Alf: men om vi talar om vin å sprit 167. Ingvar: [ja 168. Alf: [ä de så orimligt att de säljs ut 169. Ingvar: varför ska vi sälja ut Sverige för 170. Alf: varför ska vi ja Sverige vin å sprit ä väl inte Sverige 171. Ingvar: jo men de ä v- de ä väl delvis i alla fall nä men ja menar vi måste ju 172. s- tänk svara nu på sveaskog vattenfall å LKAB[ kommer du å>> 173. Alf: s- tänk svara nu på sveaskog vattenfall å LKAB[nä 174. Ingvar. >>medverka i en borgerli regering om dom säljs ut eller kommer du 175. å avgå om m- när de kommer opp 176. Alf. nää så kan man inte resonera att man kommer å avgå eller inte avgå 177. man måste våga vända och vrida på frågeställningarna ja sitter ju här 178. å säjer att de ä inget prioriterat från vårt håll när de gäller 179. utförsäljningar ja talar om vasakronan telia apoteksbolaget vin[ å>> 180. Ingvar: utförsäljningar ja talar om vasakronan telia apoteksbolaget vin[ja 181. Alf: >>sprit 182. Ingvar: ja men hörre du= 183. Alf: =SAS kan ja tänka mej å sälja 184. Ingvar: ja men Alf 185. Alf: ja 186. Ingvar: de ä inga naturtillgångar vattenfall ä en naturtillgång skogen ä en 187. naturtillgång och LKAB ä en naturtillgång 188. Alf: ja (.) [därf Ingvar: ja (.) [och de ä ju de vi ska prata om

8 Alf: (.) jaa vi tala väl generellt inledningsvis om om staten ska äga eller om 191. vi kan sälja ut en del utav de som staten för närvarande[ äger 192. Ingvar: vi kan sälja ut en del utav de som staten för närvarande[ja men ja ha 193. ja ha hela tiden prata om vattenfall [sveaskog å LKAB Utfrågaren ger inte upp utan uppmanar på rad 172 Svensson att svara nu på sveaskog vattenfall å LKAB och återkopplar därmed till och upprepar den fråga han inledde samtalet med men aldrig fått något svar på, nämligen om Svensson kommer att medverka i en borgerli regering om dom säljs ut eller kommer du å avgå. Svenssons svar på rad 176 visar att han tycker att det är omdömeslöst att ställa den frågan och återgår till vasakronan telia apoteksbolaget vin å sprit. Han avbryts av en något uppgiven Ingvar på rad 182 och 184 ja men hörre du; ja men Alf, och han slår fast ytterligare en gång i en trelistning: vattenfall ä en naturtillgång skogen ä en naturtillgång och LKAB ä en naturtillgång (rad ). Han påpekar att de ä ju de vi ska prata om (rad 189). Så tycker emellertid inte Svensson: vi tala väl generellt inledningsvis (rad 190). Men Ingvar har redan från första början talat om vattenfall sveaskog å LKAB ett mantra som han upprepat med vissa modifikationer åtta gånger under samtalet. Samtalet avslutas med att Svensson hävdar angående vattenfall sveaskog å LKAB att de ä ingenting som ligger i så att säja första hand om de blir tal om utförsäljning, och programledaren avrundar: ja tror inte att du får så jättemycke tydligare eh svar än så. Utfrågaren är stark och vill veta dels om Svensson tänker bilda regering med partier som är beredda att sälja ut Sverige, dels om en borgerlig regering kommer att avhända sig våra naturtillgångar. Svensson försöker på olika sätt att undvika ett rakt svar. Han girar åt ett annat håll genom att t.ex. redogöra för vilka företag han är beredd att sälja i stället för att tala om vilka som inte, enligt kristdemokraterna, bör avyttras. En undvikandestrategi är att som Svensson hålla sig inom ämnessfären, i detta fall utförsäljningen av statliga bolag, men med en utvikningsmanöver styra samtalet så att frågan lyfts upp på ett övergripande, generellare plan och kommer att gälla sådana bolag som inte förknippas med naturtillgångar. Men Svenssons undvikande manövrar uppmärksammas av såväl programledaren som den inringande lyssnaren och båda kräver besked. Vanligtvis undviker politiker sådana omvägar eftersom de vet att detta kan leda till besvärliga följdfrågor (Clayman & Heritage 2002, s. 245). Det kan i detta fall vara så att Alf Svensson underskattat utfrågaren. Detta exempel visar några strategier som politiker kan utnyttja när de av olika skäl inte är beredda att, eller inte kan, ge ett entydigt svar på en konkret fråga. Ibland slutar ändå samtalet med att både programledare och inringare tycker att de fått ett adekvat svar, men i exemplet Alf Svensson talar parterna förbi varandra och utfrågaren anser att han inte fick något svar på sin fråga.

9 7 Litteraturförteckning Clayman S. & Heritage J., 2002: The News Interview. Journalists and Public Figures on the Air. Cambridge: Cambridge University Press. Goffman, E., 1981: Forms of Talk. Oxford. Heritage, J. & Greatbatch, D., 1991: On the Institutional Talk: The Case of News Interviews. In: Boden, D. & Zimmerman, D.H. (eds.), Talk and Social Structure. Berkeley: University of California Press. S Jefferson, G., 1990: List-Construction as a Task and Resource. In: Psathas, G. 8ed,), Interaction Competence. Lanhamn. S Murdock, G., 1996: Rights and Representations: Public Discourse and Cultural Citizenship. In: Gripsrud, J. (ed.) Rhetoric Knowledge mediation. Working papers No Bergen. University of Bergen. S Sacks, H., 1995: Lectures on conversation. Vol I & II. Ed. by Jefferson, G. Oxford: Blackwell Publishers. Schegloff, E. A., 1972: Sequencing in conversational openings. I: Gumperz & Hymes (eds.) Directions in Sociolinguistics. New York. S Thornborrow, J. 2001: Questions, control and the organization of talk in calls to a radio phone-in. In: Discourse Studies. London m.fl.: SAGE Publications. S Transkriptionsnyckel: (.) paus kortare än 0,5 sekunder [ ] överlappande tal = yttrandena sammanbinds utan paus hundar emfatiskt tryck ja sägs med svag röst me- avbrutet ord (hh) (.hh) utandning resp. inandning? frågeintonation >> repliken fortsätter på ny rad (används vid samtidigt tal) (HOSTAR) versaler visar metakommentarer ja: förlängning av vokalen

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

2

2 Bilaga 1 1 2 3 4 5 6 Bilaga 2 Frågor till studenterna i SFBX04 inför den muntliga examinationen 1. Hur länge har du vistats/bott i Sverige? 2. Varifrån kommer du? Vilket är ditt modersmål? 3. Vilken är

Läs mer

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Allmänt format på testet. Testets format. Swedex B2 Testformat

Allmänt format på testet. Testets format. Swedex B2 Testformat Allmänt format på testet Hela testet på B2-nivå består av fyra delar: muntlig färdighet, hörförståelse, läsförståelse samt skriftlig färdighet. Vi har valt att inte ha någon specifik testdel för ordkunskap

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara!

Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! Framgångsfaktorer vid kontakt med media* * Bra att ha i alla lägen. Skriv ut och spara! 9 Framgångsfaktorer vid kontakt med media Det finns många faktorer som avgör om du lyckas i en intervjusituation.

Läs mer

BESLUT Dnr: 14/02890, 2904, 2909 och 2994 SAKEN BESLUT INSLAGEN

BESLUT Dnr: 14/02890, 2904, 2909 och 2994 SAKEN BESLUT INSLAGEN BESLUT 2015-04-27 Dnr: 14/02890, 2904, 2909 och 2994 SAKEN SVT Forum, SVT2, 2014-12-02, Ekot, P4, 2014-12-02, kl. 16.29, Extra Rapport, SVT1, 2014-12-03, kl. 17.20, direktsändningar av presskonferenser

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Intervjutips. Vad äter du helst? Korv eller hamburgare? "Det finns bara en stjärna i en intervju - och det är inte du!" John Sawatsky, journalist

Intervjutips. Vad äter du helst? Korv eller hamburgare? Det finns bara en stjärna i en intervju - och det är inte du! John Sawatsky, journalist Intervjutips "Det finns bara en stjärna i en intervju - och det är inte du!" John Sawatsky, journalist Det första man bör göra som journalist är att förbereda sig. Det handlar om att ta reda på så mycket

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för. I en muntlig debatt möts företrädare för olika åsikter för att diskutera aktuella ämnen, till exempel inom politik, etik eller forskning. Debatten är en strukturerad diskussion där deltagarna har en viss

Läs mer

Handledning. för arbete med. Dialogduk

Handledning. för arbete med. Dialogduk A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet

Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2014-02-03 Dnr: 13/02387 SAKEN Västerbottensnytt, SVT1, 2013-10-01, kl. 19.15, inslag om en kurs vid Uppsala universitet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Samtal med barn som far illa och. En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt

Samtal med barn som far illa och. En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt Samtal med barn som far illa och emotionell hanterbarhet En tystnadens kultur att aldrig prata om våldet; som om det inte hänt Barnkonventionen Barnets rätt att komma till tals I alla frågor som rör dem

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad

Svenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och

Läs mer

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer

Läs mer

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt För några generationer sedan var uppfattningen att personlig mognad var att ha utvecklat sin förmåga att samtala. Nu har vi levt

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Rädda världen och krama mej

Rädda världen och krama mej Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Rädda världen och krama mej Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Radda_varlden_Rosa6_INLAGA.indd

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G SEMINARIER På de kommande sidorna kan du ta del av vårt utbud av seminarium. De flesta ämnen finns i utföranden med olika ambitionsnivå. Kunskapen kan även förstärkas genom att ämnet utförs som en halvdag

Läs mer

PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå

PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA. Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå PARTES-MODELLEN - EN RETORISK VERKTYGSLÅDA Tomas Rosengren, Strömbäcks folkhögskola, Umeå www.lektion.se RETORIK EN PROCESS I SEX STEG Intellectio - har med förståelse att göra Inventio - har med innehåll

Läs mer

PETTER ASP. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik NR 3

PETTER ASP. Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik NR 3 PETTER ASP Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik 2002-03 NR 3 732 DEBATT Uppsåtstäckning vid aberratio ictus replik på en replik Peter Borgström och Samuel Cavallin har i en lång debattartikel

Läs mer

Att lyssna är en konst. Del 1.

Att lyssna är en konst. Del 1. Inte sällan lyssnar vi på andra, men hur ofta hör vi vad de verkligen säger? Vi lyssnar mera på vår åsikt om det som sägs än på det personen faktiskt säger, vilket innebär att vi lyssnar mera på oss själva

Läs mer

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack FÄRDIGHET 6: Att presentera sig FÄRDIGHET 7: Att presentera

Läs mer

Ordtavlor och Talspråksfrekvenser från GSLC, sammanställda med tanke på användning i talande samtalsjälpmedel. Arbetsmaterial, Bitte Rydeman 2009.

Ordtavlor och Talspråksfrekvenser från GSLC, sammanställda med tanke på användning i talande samtalsjälpmedel. Arbetsmaterial, Bitte Rydeman 2009. Ordtavlor och Talspråksfrekvenser från GSLC, sammanställda med tanke på användning i talande samtalsjälpmedel. Arbetsmaterial, Bitte Rydeman 2009. Listorna i det här dokumentet kommer från Göteborgs Talspråkskorpus

Läs mer

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

Om tröst och att trösta 1

Om tröst och att trösta 1 Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om?

Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om? Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om? Idiolekt Varje unik individ har sitt eget unika sätt att prata. Ingen annan människa pratar precis som du. Tjenare! Hej där! Yo! Hallå! Tja! God dag! Idiolekt

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning. Olga Keselman

När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning. Olga Keselman När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning Olga Keselman Barns rätt att komma till tals och delta Har stöd i både Utlänningslagen och Barnkonventionen och är direkt kopplat till deras status

Läs mer

Effektivt påverkansarbete

Effektivt påverkansarbete Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial TJ UGAN. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Berättaren är en flicka, eller pojke, som ska köpa julklappar. Hon/han ger en tjuga till en kvinna som sitter och tigger. I en affär blir berättaren

Läs mer

BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag

BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag 23. Laila Araya och Tamara Maskovic BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag En snöboll kastas på rasten, en knuff i matkön eller några hårda ord i korridoren är allt som behövs för

Läs mer

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia G 16 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia Fastställda av kommunstyrelsen 2003-01-08, 1 Dnr 2002.568 105 Innehåll Sida 1. Inledning

Läs mer

Vad är en resonerande text

Vad är en resonerande text Vi resonerar! Vad är en resonerande text Vad är en resonerande text I en resonerande text ska du fundera och diskutera med dig själv. Du ska utgå från ett ämne och sedan försöka se på det från olika perspektiv.

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör 1978 Scen 1. Personer emma jerry robert en servitör 1977 är Emma 38 och Jerry och Robert 40. * Betrayal hade premiär på National Theatre i London, 15 november 1978, i regi av Peter Hall. Pub. 1977. Vår.

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Varför är Carl Bildt så skicklig på att hantera journalister?" Peter Dahlgren. medie- och kommunikationsvetare"

Varför är Carl Bildt så skicklig på att hantera journalister? Peter Dahlgren. medie- och kommunikationsvetare Varför är Carl Bildt så skicklig på att hantera journalister?" Peter Dahlgren medie- och kommunikationsvetare" Status kärnfrågan i en debatt" 1 Fakta: Gjorde han det?" 2 Definition: Vad gjorde han?" 3

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk

Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk Kommunikationsanalys (5) Mathias Broth Avdelningen för språk och kultur/ikk Kapitel 10: Joint commitment Joint actions är beroende av att alla inblandade är beredda att delta. Transfer of goods : någon

Läs mer

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 1(5) Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 Sammanfattning En del länder vill behålla reglerna ungefär som de är, medan andra vill avskaffa hela systemet. De länder som vill behålla reglerna ser

Läs mer

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker.

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker. Insändaren är en argumenterande text där en eller flera personer argumenterar för en åsikt. Texterna brukar ofta publiceras på särskilda sidor i tidningen som är avsedda för läsarkretsens tankar och åsikter.

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Omformuleringar som en resurs för gemensam förståelse Preliminära resultat från min avhandlingsstudie om gemensam förståelse

Omformuleringar som en resurs för gemensam förståelse Preliminära resultat från min avhandlingsstudie om gemensam förståelse Omformuleringar som en resurs för gemensam förståelse Preliminära resultat från min avhandlingsstudie om gemensam förståelse Inst. för Nordiska språk, Uppsala 5 juni 2012 Karin Sheikhi Göteborgs Universitet/Mälardalens

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM Birgitta Lagercrantz, Barn- och Ungdomskliniken, Växjö Åsa Persson, Barn- och ungdomskliniken, Kristianstad BAKGRUND Magisteruppsats Astma-

Läs mer

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48 Slutrapport Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Projekttitel Sökande Projektledare E-postadress Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Fanzingo/Radio Totalnormal Bodil Lundmark

Läs mer

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn 15-01-17 hem ETT sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn innehåll Workshop#1: Organisering & innehåll Sammanfattning av workshopen Diskussion/slutsatser 3 4-6 7 Organisering & innehåll Workshop

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-03-12, inslag om ett företag; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-03-12, inslag om ett företag; fråga om opartiskhet och saklighet 1/7 BESLUT 2015-11-09 Dnr: 15/00928 SAKEN Plus, SVT1, 2015-03-12, inslag om ett företag; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

Invändningar och köpmotstånd

Invändningar och köpmotstånd Hur besvarar man köpsignaler? Köpsignaler är när kunden ställer frågor som bara är relevanta om han vill köpa: Vad har ni för betalningsvillkor? Finns den i en annan färg? Har ni den i lager? När kan ni

Läs mer

FRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b

FRÅGA QK3a OM RÖSTADE, KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b QK EU-parlamentsvalet hölls den 7 juni. Av en eller annan anledning var det en del i Sverige som inte röstade i detta val. Röstade du själv i EU-parlamentsvalet? Röstade Röstade inte FL Q TREND MODIFIED

Läs mer

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI Rollspel F 002 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista pensionsfrågor ålderspension premiepension inkomstrelaterad pension förtidspension allmänna pensionssystemet förvärvsarbetande kärlkramp sjukbidrag

Läs mer

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Radio / Podcast. Radioröst

Radio / Podcast. Radioröst Radio / Podcast Radioröst Sammansatt av Jens Franzén med mycket material från: Lindgren, Mia & Ohlsson, Mia. Den självkörda radioboken. Liber. Malmö 2005 Radions styrkor! Snabb! Tillgänglig! Känslostark!

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

HÅLLA PRESENTATION SÄNDARE-MEDDELANDE-MOTTAGARE

HÅLLA PRESENTATION SÄNDARE-MEDDELANDE-MOTTAGARE KOMMUNIKATION HÅLLA PRESENTATION SÄNDARE-MEDDELANDE-MOTTAGARE GENSVAR Att man under presentationen har någon som lyssnar/läser texten och reagerar på den. Den som får gensvar får synpunkter som den kan

Läs mer