RAPPORT Livscykelanalyser av fjärrvärme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT Livscykelanalyser av fjärrvärme"

Transkript

1 RAPPORT Livscykelanalyser av fjärrvärme En förstudie NR Juni 2003

2 Livscykelanalyser av fjärrvärme en förstudie Jessica Johansson och Göran Finnveden fms/foi ISSN Svensk Fjärrvärme

3 Förord Denna studie har genomförts på fms (Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier) som är ett samarbete mellan personal från FOI (Totalförsvarets forksningsinstitut), KTH och Stockholms Universitet. Författarna till denna rapport är anställda på Institutionen för miljöstrategiska studier vid Avdelningen för försvarsanalys på FOI. Till avsnitten har Åsa Moberg, fms, också bidragit. Arbetet har genomförts på uppdrag av Svenska Fjärrvärmeföreningen. I arbetet har vi haft stöd av en referensgrupp bestående av Mikael Gustafsson, Fjärrvärmeföreningen, Erik Larsson, Fjärrvärmeföreningen, Britt Sahleström, Birka Energi och Mats Strömberg, Gävle Energi. Vi vill tacka dessa samt alla personer som hjälpt oss med olika typer av information. Flera av dessa är nämnda i rapporten och refererade till som personlig kommunikation. 2

4 Sammanfattning Denna förstudie belyser metodval och systemavgränsningar som kan vara aktuella vid livscykelanalyser på fjärrvärmesystem. En genomgång görs också av befintliga studier och dataunderlag som kan vara användbara vid sådana analyser. Det finns flera studier som behandlar miljöpåverkan i samband med produktion av fjärrvärme. Dock saknas det fortfarande en fullständig studie för svenska förhållanden som belyser hela systemet från utvinning av bränslen till leverans av värme till kund, med rekommenderade systemavgränsningar. Ofta koncentrerar man sig på produktion och förbränning av bränsle, eftersom man kan anta att det är under dessa faser som den största miljöpåverkan oftast sker. Eftersom det inte finns någon studie som belyser hela systemet, vore det av intresse att genomföra en sådan studie. Den bör då göras på ett sådant sätt att den kan återanvändas för att besvara flera olika typer av frågeställningar, exempelvis för jämförelser mellan fjärrvärme och andra alternativ, jämförelser mellan olika bränslen osv. 3

5 Innehållsförteckning 1. Inledning En introduktion till livscykelanalys Från vaggan till graven ett nytt tankesätt Utförande Brett användningsområde Begränsningar Pågående utveckling Allokering och utvidgade systemgränser Olika systemavgränsningar för livscykelanalyser av fjärrvärme Ett fjärrvärmesystem i grundutförande Några exempel på syften och därav följande systemavgränsningar Gjorda studier och användbara data Miljöfaktabok för bränslen Iris LCA-referenser CPMs databas CITs energi- och transportdatabas Insamling av data från anläggningar Jämförelse mellan naturgas- och biobränsleeldade kraftvärmeverk EPD för fjärrvärme från Göteborg Energi LCA för fjärrvärme från förbränning av avfall och biobränsle i Umeå LCA för Vattenfalls elproduktion LCA för Sydkrafts elproduktion Energigasernas miljöeffekter faktahandbok från SGC Byggnation och rivning av anläggning Distribution av värme Anslutning av ytterligare en villa till fjärvärmenät LCA av dansk el och kraftvärme En schweizisk studie av energi och transporter GEMIS en tysk LCA-databas EU-projektet ECLIPSE Något om avfallsstudier av relevans Miljöräkenskaperna Övrigt Preliminära resultat och behov av vidare studier...27 Referenser

6 1. Inledning Det finns flera studier som behandlar miljöpåverkan i samband med produktion av fjärrvärme. Dock saknas det fortfarande en fullständig studie för svenska förhållanden som belyser hela systemet från utvinning av bränslen till leverans av värme till kund. Ofta koncentrerar man sig på produktion och förbränning av bränsle, eftersom man kan anta att det är under dessa faser som den största miljöpåverkan oftast sker. Denna förstudie är tänkt att belysa de metodval och systemavgränsningar som kan vara aktuella vid livscykelanalyser på fjärrvärmesystem. En genomgång görs också av befintliga studier och dataunderlag som kan vara användbara vid sådana analyser. Mot bakgrund av resultaten från dessa studier görs sedan en bedömning av behovet av en mer fullständig livscykelanalys på fjärrvärme. 2. En introduktion till livscykelanalys Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att bedöma en produkts miljöpåverkan under dess hela livscykel, från vaggan till graven. I detta avsnitt ges en kort introduktion till livscykelanalysens metodik. Avsnittet bygger framför allt på den internationella standard som finns för LCA (ISO 1997, 1998, 1999), den Nordiska vägledningen för LCA (Lindfors et al. 1995) samt en introduktion till ämnet utgiven av UNEP (1996) och är bearbetad från tidigare rapporter (Johansson et al. 2001). Den som tidigare är bekant med livscykelanalyser kan hoppa över stora delar av kapitel 2 men bör kanske åtminstone skumma avsnitt Från vaggan till graven ett nytt tankesätt Livscykelanalysen började utvecklas under 1970-talet parallellt med energianalyser, som metoden också influerades av. LCA är dock betydligt bredare än dessa analyser och i teorin studeras potentiell miljöpåverkan orsakad av en produkt under hela dess livstid, från vaggan till graven. En produkt kan vara en materiell sådan, men också en tjänst. Ett exempel på en produkt som kan studeras med hjälp av LCA är en kwh el. Metoden tar hela livscykeln i beaktande, från utvinning av råvara över tillverkning, distribution, användning, återanvändning, underhåll och återvinning till sluthantering av avfall. Transporter inkluderas för alla steg. En LCA ska omfatta potentiella hälsoeffekter, potentiella effekter på ekosystem och naturresursanvändning. Hur dessa delas in i olika typer av miljöeffekter, s k effektkategorier, varierar, men den indelning som rekommenderas i den Nordiska vägledningen (Lindfors et al. 1995) kan tjäna som utgångspunkt, se tabell 2.1. I praktiken är det dock ofta svårt att hitta data för samtliga flöden som ger upphov till dessa miljöeffekter. Data för energi och material, växthusgaser, ozonnedbrytande och försurande ämnen är lättast att finna och dessa kategorier finns med i de flesta LCA-studier. Fotooxidantbildning, övergödning och toxiska 5

7 effekter är svårare att täcka in och finns med ibland, medan markanvändning och påverkan på biodiversitet sällan ingår (Finnveden et al. 2000). Tabell 1. Ett förslag till indelning av miljöeffekter i sk effektkategorier, som teoretiskt sett borde ingå i en LCA-studie, hämtat från den Nordiska vägledningen för LCA (Lindfors et al. 1995). Effektkategori Resurser Energi och material Resurser Vatten Resurser Mark Human hälsa Toxikologiska effekter (utom arbetsmiljö) Human hälsa Icke-toxikologiska effekter (utom arbetsmiljö) Human hälsa påverkan i arbetsmiljön Växthuseffekt Ozonskiktsuttunning Försurning Övergödning Fotooxidantbildning Ekotoxiska effekter Habitatförändringar och påverkan på biodiversitet Användningen av LCA ökade under åttiotalet, men samtidigt riktades en del kritik mot att analyser gjorda på samma produkt kunde ge väldigt olika resultat. För att försöka motverka detta problem påbörjades arbetet med att utveckla en gemensam metodik (UNEP 1996). Metoden är fortfarande under utveckling, men är numera standardiserad enligt ISO (International Organisation for Standardisation) (ISO 1997, 1998, 1999) Utförande Enligt ISO-standarden kan man dela in en LCA i fyra delar (se figur 2.1): Mål och omfattning Inventeringsanalys Miljöpåverkansbeskrivning Resultattolkning En insikt som har blivit allt mer accepterad under de senaste åren är att det finns två huvudtillämpningar av livscykelanalyser som kan kräva lite olika val av data och metodik (se t.ex. Tillman 1999 och Weidema 2001). Dessa två tillämpningar har flera olika namn men den ena kan kallas effektorienterad och den andra för rapporterings LCA. I en effektorienterad LCA är man intresserad av att studera effekterna av ett val. Man ställer exempelvis frågan: Vad blir konsekvenserna om jag väljer alternativ A jämfört med alternativ B? I en sådan LCA bör data och metodikval spegla de faktiska konsekvenserna av beslutet. De ideala data i en 6

8 sådan studie kan då typiskt vara någon slags marginaldata som speglar den produktion som förändras till följd av beslutet. I en rapporterings-lca rapporterar man vilka miljöprestanda som var relaterade till det studerade systemet. Man ställer exempelvis frågan: Vad var de potentiella miljöeffekterna per producerad kwh värme i Sverige förra året? I en sådan tillämpning bör data och metodik spegla de faktiska förhållanden som rådde. De ideala data i en sådan studie kan då typiskt vara någon slags genomsnittsdata. Ett exempel på en rapporterings LCA kan vara de livscykelanalyser som ligger till grund för så kallade miljö-varudeklarationer, sk EPDer. Livscykelanalysens struktur Definition av studiens mål och omfattning Tillämpningsområden: Inventerings analys Resultattolkning - Produktutveckling och förbättringar - Strategisk planering - Opinionsbildning - Marknadsföring - Annat Miljöpåverkans beskrivning Figur 1. Livscykelanalysen är en iterativ process som kan delas in i fyra faser (modifierad efter ISO 1997). I inventeringsanalysen kan ett flödesschema konstrueras som beskriver produktens livscykel. För varje process i flödesschemat behövs data som beskriver in- och utflöden. Ett viktigt steg är att avgränsa det studerade systemet. Det finns tre huvudtyper av systemgränser i en LCA (Guinée et al. 1993). 1) Den första gränsen är den mellan det tekniska systemet och naturen. I princip ska alla flöden följas tillbaka till vaggan dvs. från den punkt då de extraheras ur naturen. Exempelvis ska inte bensin vara ett inflöde till en LCA utan man bör gå tillbaka till den punkt då råoljan pumpas upp. I praktiken kan denna gräns dock ibland vara svår att dra, det gäller framför allt vid jord- 7

9 och skogsbruk. På motsvarande sätt ska alla utflöden följas till den punkt då de lämnar det tekniska systemet och blir emissioner. Här kan deponier vara ett gränsdragningsproblem. Hur länge är en deponi en del av det tekniska systemet? 2) Den andra huvudtypen av systemgräns är den mellan det studerade tekniska systemet och andra tekniska system. Denna typ av systemgräns ger upphov till så kallade allokeringsproblem beträffande hur olika typer av miljöbelastning ska fördelas (allokeras) mellan olika produkter. Ett exempel på ett allokeringsproblem är när flera produkter tillverkas ur samma process, exempelvis el och värme ur ett kraftvärmeverk. Den här typen av systemgränsdragning diskuteras närmare i avsnitt 2.6 nedan. 3) Den tredje huvudtypen av systemgräns är den mellan relevanta och mindre relevanta flöden. Allt kan ju inte inkluderas så vissa aspekter måste exkluderas. Avvägningar görs här, bland annat, med avseende på om ett flöde anses försumbart, men också beroende på om data är mycket svåra, eller rentav omöjliga att få tag på. Avvägningar som görs ska tydligt framgå i studien. Redan efter inventeringsfasen kan ett slags resultat presenteras, det kallas då en Livscykelinventering, LCI. En sådan inventering kan bestå av sidvis med siffror, som inte säger så mycket om graden av miljöpåverkan. Bland annat för att ge ett mer lättförståeligt resultat genomför man en miljöpåverkansbeskrivning i flera komponenter. 1) Det första steget i en sådan är att bestämma mer i detalj vilka typer av miljöproblem man vill inkludera i analysen. Miljöproblemen kallas sedan ofta för effektkategorier (till exempel växthuseffekt, försurning, över-gödning osv) 2) I ett andra steg, den så kallade klassificeringen, beskriver man vilka emissioner som bidrar till vilka miljöproblem. 3) I ett tredje steg, den så kallade karaktäriseringen, försöker man kvantifiera hur stort bidraget är från olika emissioner till respektive effektkategori. Detta görs ofta med så kallade ekvivalensfaktorer. Det mest kända exemplet är Global Warming Potentials som beskriver olika ämnens bidrag till växthuseffekten jämfört med koldioxid. Klassificeringen och karaktäriseringen ska baseras på naturvetenskapliga metoder och data. Genom dessa steg har man minskat siffermängden och fått fram en (eller några) siffror för varje effektkategori. Efter karaktäriseringen kan man avsluta eller gå vidare med element som ofta beskrivs som frivilliga i en livscykelanalys. 4) Man kan välja att normalisera resultaten från karaktäriseringen genom att jämföra dem med några referensvärden, exempelvis samhällets totala bidrag till respektive effektkategori under ett år. 5) Som ett avslutande steg kan man också välja att försöka vikta de olika påverkanskategorierna mot varandra. Alltså, att värdera försurning mot övergödning osv. Detta kan göras med hjälp av expertgrupper eller t ex 8

10 genom att använda befintliga värden, såsom miljöskatter eller skadekostnader. I viktningssteget måste man använda olika typer av politiska och etiska värderingar. Val av karaktäriserings- och viktningsmetod kan ha stor effekt på resultatet. Det är mycket viktigt att komma ihåg att det fjärde steget i en livscykelanalys, resultattolkning, tar in information från alla de föregående stegen och att resultatet av viktningen alltså inte ger det slutgiltiga svaret. I resultattolkningen dras slutsatser från hela studien och resultat från alla delsteg ska då kombineras med olika typer av känslighets- och osäkerhetsanalyser. Översikter över karaktäriserings- och värderingsmetoder finns publicerade bland annat i (Udo de Haes et al. 2002). Kvantitativa livscykelanalyser är dataintensiva och kräver omfattande beräkningar. Databaser och datorprogram för beräkningarna är därför nödvändiga. Ett antal kommersiella datorprogram finns tillgängliga och flera översikter över sådana har publicerats, (t ex Rice et al. 1997, Jönbrink et al. 2000) Vikigt att komma ihåg är också att LCA inte ska vara en enbart kvantitativ metod, utan att även kvalitativa aspekter ska tas med. Men det finns dock många exempel som visar att de kvalitativa aspekterna lätt försvinner i sifferexercisen Brett användningsområde Livscykelanalyser är alltid i någon mening jämförande. Ofta är man intresserad av att jämföra två eller flera alternativa system. Ett annat användningsområde är för att identifiera viktiga miljöaspekter inom ett system, då jämför man olika faser av livscykeln med varandra. Även jämförelser med ett referenssystem kan vara aktuella. LCA är framtagen som hjälpmedel för företag och industri och de är också de största användarna. Ofta används verktyget främst för internt bruk, lärande så väl som för att understödja beslut. UNEP (1996) presenterar de främsta användningsområdena som kommunikation, design och utveckling av processer och produkter, utformning av företagsstrategier, beslut om miljömärkningskriterier, utformning av produktpolicy och policystrategier, inköpsbeslut och livsstilsförändringar. En LCA fokuserar alltså på en produkt, eller snarare en funktion och den miljöpåverkan som beräknas är platsoberoende, möjlig påverkan. Diskussioner förs för närvarande om möjligheten att göra metoden mer platsberoende till vissa delar (Potting 2000). På så sätt skulle känsliga områden kunna belysas och eventuellt skulle också en del synergistiska effekter kunna inkluderas. En stor fördel med LCA är att metoden är välkänd och accepterad, samt att det finns en internationell standard. Den internationella harmoniseringen av metodik fortsätter bland annat med ansatser att identifiera best available practise inom 9

11 miljöpåverkansbedömningen (Udo de Haes et al. 1999a, Udo de Haes et al. 1999b, Udo de Haes et al, 2002). UNEP och SETAC (Society for Environmental Toxicology and Chemistry) har nyligen startat ett gemensamt projekt The Life Cycle Initiative som bland annat syftar till att fortsätta den internationella harmoniseringen av LCA metodik. Här har framför allt LCA som en kvantitativ metod beskrivits. Det finns även diskussioner om att förenkla livscykelanalyser och använda mer kvalitativa metoder. Dessa kan vara baserade på exempelvis olika typer av checklistor och matriser över produktens livscykel. Olika sådana ansatser har kanske framför allt utvecklats för användning i samband med produktutveckling (Christiansen 1997, Graedel 1998) Begränsningar Det är lätt att förstå att en metod som utger sig för att vara heltäckande får stå till svars för en del kritik, men är man bara medveten om vilka avvägningar och val som gjorts, samt vilka luckor som finns i en studie måste LCA anses som ett av de bredaste miljöanalysverktygen. Den breda ansatsen gör att det fordras mycket resurser för att utföra en fullständig studie och eftersom metoden är mycket datakrävande är databrister ett ofta förekommande problem. I praktiken ingår inte alltid alla relevanta typer av miljöpåverkan, utan urvalet är mer begränsat, både på grund av att det är svårt att hitta data och på grund av att viss miljöpåverkan är svår att beskriva. Som tidigare nämnts är det framför allt effekter relaterade till markanvändning och biologisk mångfald som är svåra att beskriva, men även toxiska effekter har visat sig vara problematiska att få med. En LCA kan endast studera potentiell miljöpåverkan och kan därmed inte förutsäga faktisk miljöpåverkan. Det beror bland annat på att man inte vet var och när t ex en emission sker, samt hur mycket som släpps ut just där och då. En annan orsak är att miljöpåverkan är relaterad till den funktionella enheten. Detta innebär att hela utsläppet inte beaktas utan bara den del som är relaterad till den funktionella enheten. Det kan i vissa fall vara svårt att identifiera den relevanta funktionella enheten och sedan allokera resursanvändning och emissioner mellan just den funktionen och andra. Kritik har också riktats mot metoden för att den snarare gör vaggan och graven studier, då det i många fall kan vara svårt att mäta miljöpåverkan under användningsfasen. Det finns även en viss risk att avvägningar och val medvetet kan göras på ett sådant sätt att önskvärda resultat nås Pågående utveckling Utvecklingen inom LCA-området är fortfarande stark. Ett antal olika utvecklingsområden kan spåras. En sådan är kopplingen mellan frågeställningen och val av metodik och data. En del av de klassiska metodproblemen, exempelvis vad gäller allokering kan möjligen förstås bättre om målsättningen med studien preciseras bättre. Ett annat utvecklingsområde gäller data och databaser. Ett tredje viktigt område är metodik för miljöpåverkansbedömningen. Här finns utvecklingsbehov både vad gäller metodik för karaktäriseringen av vissa typer av 10

12 effektkategorier och för att utveckla platsberoende metodik och data. Det finns även behov av utveckling av viktningsmetoder Allokering och utvidgade systemgränser I avsnitt 2.2 nämndes kortfattat de s k allokeringsproblem som uppstår vid gränsdragningen mellan olika produktsystem. Allokeringsproblem har diskuterats mycket i LCA-världen. Man har nått en slags samsyn som bland annat kommer till uttryck i ISO-standarden (ISO, 1998), samtidigt som diskussionerna fortsätter (exempelvis Ekvall och Finnveden 2001 och Weidema 2001). Allokeringsproblem uppstår när en process uppfyller flera olika funktioner. Ett klassiskt exempel illustreras i figur 2. I en process tillverkas två produkter A och B och man vill göra en LCA på en av dessa produkter. Huvudfrågan är då, hur skall inflöden och emissioner fördelas (allokeras) mellan produkterna A och B? Ett exempel på denna situation kan vara kraftvärmeproduktion där produkterna A och B motsvaras av el och värme. Inflöde Process Produkt A Produkt B Emissioner Figur 2. Ett exempel på ett allokeringsproblem. ISO-standarden ger följande riktlinjer: I första hand ska man försöka att utvidga systemgränserna exempelvis genom att systemet omfattar båda produkterna A och B, detta diskuteras närmare nedan. Om allokering inte kan undvikas, ska man i första hand söka en allokering baserad på fysikaliska principer, exempelvis genom att studera hur inflöden och emissioner förändras när produktionen av den ena produkten förändras samtidigt som den andra hålls konstant. Om det inte är möjligt att finna ett fysikaliskt orsakssamband att basera allokeringen på, kan andra orsakssamband sökas, exempelvis baserad på ekonomiska orsakssamband. Utvidgning av systemgränserna kan göras på två olika sätt. Antingen väljer man att ha två funktionella enheter i studien, alltså både produkterna A och B. I fallet fjärrvärme skulle det kunna innebära att man väljer att inte studera bara värme utan både kraft och värme i samma system om värmen produceras i ett kraftvärmeverk. 11

13 Om man vill jämföra värme från ett kraftvärmesystem med ett rent värmesystem, måste man lägga till en viss mängd elproduktion till värmesystemet för att de båda systemen ska uppfylla samma funktioner. Det andra sättet att utvidga systemgränserna på är att välja att studera subtraherade system. I stället för att lägga till elproduktion till det rena värmesystemet, kan man dra ifrån elproduktion från kraftvärmesystemet. Man kan då säga att man i kraftvärme-systemet slipper producera el från någon annan energikälla. Man kan därför ge kraftvärmesystemet credit genom att dra bort miljöpåverkan från motsvarande mängd ren kraftproduktion. På så sätt produceras bara värme från de studerade systemen och de blir därmed jämförbara med varandra. De två olika sätten att utvidga systemgränserna på ger kvantitativt olika resultat, men kvalitativt ger de samma resultat om man exempelvis jämför olika värmeproduktionssystem. Det är därför mest en praktisk fråga om man vill utvidga systemgränserna genom att lägga till funktioner, eller dra ifrån. Oavsett hur man utvidgar systemgränserna i fallet kraftvärmeproduktion, kommer resultaten att bero väldigt mycket på vad man väljer för alternativ kraftproduktion. Det blir stor skillnad om man exempelvis antar att den producerade kraften från kraftvärmen kan konkurrera med svensk genomsnittsel (huvudsakligen baserad på vatten- och kärnkraft), eller om man väljer en marginalproduktion baserad på kolkondens (vilket ibland kan vara ett rimligt antagande). Vad som är ett rimligt val av konkurrerande bränsle beror bland annat på om man gör en konskekvensorienterad studie eller en rapporterings-lca enligt diskussionen ovan i avsnitt 2.2. Fjärrvärmesystemet diskuteras närmare nedan i avsnitt 3 och där framgår att det finns flera intressanta allokeringsproblem i samband med fjärrvärmeproduktion. Allokeringsproblemet vid kraftvärmeproduktion har redan berörts. Ett annat allokeringsproblem uppstår om avfall används som bränsle. Förutom att producera värme från avfallet, så har ju förbränningen ytterligare en funktion, att ta hand om avfallet. Även detta allokeringsproblem kan hanteras genom att utvidga systemgränserna. Om man gör en LCA på fjärrvärmeproduktion kan man utvidga systemgränserna genom att ge värmeproduktionssystemet credit för att man slipper ta hand om avfallet på något annat sätt. Man drar då ifrån den miljöpåverkan som uppstår från annan alternativ avfallshantering som man slipper, från det studerade fjärrvärmesystemet. Även i detta fall kommer resultaten att bero mycket på hur man antar att avfallet skulle ha omhändertagits annars. Det blir exempelvis skillnad i resultaten om man antar att avfallet annars hade deponerats jämfört med om man antar en långt driven materialåtervinning. Att utvidga systemgränserna så att även alternativa avfallshanteringsystem ingår leder naturligtvis till ett större och mer komplicerat system. Samtidigt ger det en betydligt mer rättvisande bild av systemet än om man exempelvis försöker göra någon form av allokering. Ett inte ovanligt förfarande är att man skär i systemgränserna så att avfallet kommer in i det studerade systemet utan miljöbelastning och att man samtidigt bortser från den avfallsomhändertagande funktionen av förbränningen. Om avfallet har en begränsad roll i systemet kan detta 12

14 vara ett acceptabelt förfaringssätt, men om avfallet har en central roll i det studerade systemet eller för beslutssituationen bör man försöka ta hänsyn till vad man kan göra med avfallet om man inte kan förbränna det och därmed använda utvidgade systemgränser. Detta är exempelvis fallet om man vill jämföra avfallsbränslen med andra bränslen. Då kan det vara viktigt att man arbetar med utvidgade systemgränser. Det är intressant att notera att om man använder utvidgade systemgränser så blir systemen likartade om man studerar fjärrvärme med avfall som bränsle, eller om man studerar avfallshanteringsmetoder med förbränning som ett alternativ. Om man studerar fjärrvärmeproduktion med utvidgade systemgränser så ska man ju ta hänsyn till hur avfallet hade tagits hand om annars. Om man istället studerar avfallshanteringssystem med utvidgade systemgränser ska man i gengäld ta hänsyn till hur värmen hade producerats om man inte hade använt avfall som bränsle. Att systemen blir likartade innebär att man ibland kan använda LCA-studier på avfallshanteringssystem även som exempel på LCA-studier av fjärrvärmeproduktion. Detta diskuteras närmare nedan i avsnitt Ytterligare ett intressant allokeringsproblem uppstår om man använder spillvärme från någon processindustri (exempelvis ett raffinaderi eller en massaindustri) i fjärrvärmesystemet. Här består allokeringsproblemet i att man i processindustrin dels producerar sina huvudprodukter och dels spillvärme som kan föras över till fjärrvärmesystemet. Även i detta fall kan man rent teoretiskt använda utvidgade systemgränser. Det skulle dock antagligen leda till en del konstiga resultat, man driver ju inte ett raffinaderi eller en massaindustri för att producera spillvärme. Ett annat alternativ kan vara att anta att man skulle få spillvärmen ändå, och att fjärrvärmesystemet därför kan få den gratis utan att man tar någon hänsyn till den miljöpåverkan som har uppstått vid produktionen av spillvärmen. Det skulle man dock kunna hävda är orättvist och att producenten av spillvärmen borde få någon slags credit för att de producerar spillvärme som kan tas omhand. Ett sätt att komma runt detta kan vara att man gör någon slags allokering, kanske baserat på ekonomiska orsakssamband. Detta är dock en fråga som kan kräva närmare studier och vad som anses vara ett rimligt svar kan bero på om man gör en konsekvens-studie eller en rapporterings-lca enligt diskussionen ovan i avsnitt 2.2. Om spillvärmen har liten betydelse för systemet kanske det inte spelar så stor roll hur man löser detta allokeringsproblem, men om spillvärmen har stor betydelse eller om beslutssituationen berör spillvärmet, kan det val man gör här få betydelse för resultaten. Ytterligare en intressant allokeringssituation uppstår om restprodukter från förbränningen kan återanvändas exempelvis som utfyllnadsmaterial. I detta fall kan det var rimligt att arbeta med utvidgade systemgränser och ta hänsyn till att restprodukterna kan ersätta andra material. I samband med återanvändning av restprodukter dyker en annan intressant systemgräns upp, nämligen tiden som systemgräns. Om olika typer av restprodukter används så kommer de (precis som de material de ersätter) att 13

15 emittera en del spårämnen, bland annat tungmetaller. Dessa emissioner bör då ingå i studien. Frågan är dock under hur lång tid man ska ta hänsyn till dessa emissioner. Ska vi ta hänsyn till de emissioner som uppstår under några år, eller decennier, eller något sekel eller ännu längre? Denna fråga liknar den frågan som uppstår vid modellering av deponier i samband med livscykelanalyser. Under hur lång tid ska vi ta hänsyn till de emissioner som uppstår från en deponi? Denna fråga har diskuterats mycket men inte fått någon lösning (se exempelvis Finnveden 1999). Det är en intressant fråga bland annat för att den innehåller etiska dimensioner: Vilket ansvar har vi för kommande generationer? Hur viktig är miljöpåverkan i framtiden jämfört med idag? Vi har i vårt arbete med deponier räknat med två olika tidsperspektiv: 1) Ett överblickbart tidsperspektiv som motsvarar ungefär ett sekel och 2) Ett hypotetiskt oändligt tidsperspektiv som motsvara att alla ämnen har spridits i omgivningen, antingen genom emissioner eller genom erosion. Tid som en systemgräns har också diskuterats i samband med miljöpåverkansbedömningen. Där finns en internationell rekommendation från en arbetsgrupp inom SETAC (Society for Environmental Toxicology and Chemistry) som föreslår att man i första hand ska studera ett oändligt tidsperspektiv, detta kan sedan kompletteras med ett 100-årigt perspektiv om det är önskvärt, och även ytterligare tidsperspektiv om man anser det vara intressant (Udo de Haes et al. 1999a). Betydelsen av tiden som systemgräns illustreras i en nyligen publicerad Schweizisk doktorsavhandling där man specialstuderat just de långsiktiga emissionerna från deponerade askor från avfallsförbränning (Hellweg 2000). Bland slutsatserna kan noteras att emissioner av tungmetaller kan ha en obetydlig påverkan på resultatet från hela avfallsförbränningssystemet när emissioner från askorna betraktas bara i ett kort tidsperspektiv. Samtidigt kan de fullständigt dominera resultaten när ett långsiktigt tidsperspektiv används. 14

16 3. Olika systemavgränsningar för livscykelanalyser av fjärrvärme I detta avsnitt kommer några exempel på syften och frågeställningar som kan vara aktuella för en LCA på fjärrvärme att tas upp, samt något om det system som kan behöva studeras i vart och ett av fallen. I fokus är hela tiden hur fjärrvärmesystemet ska modelleras inte så mycket hur de olika jämförelseobjektens system ser ut. Först skisseras i grova drag ett relativt fullständigt system som kan tjäna som en allmän utgångspunkt för livscykelanalyser av fjärrvärme Ett fjärrvärmesystem i grundutförande Ett grovt processträd för ett fjärrvärmesystem visas i figur 3. Energi för fjärrvärme kan utvinnas från många olika källor. Dessa källor ska i normalfallet följas från utvinning av råmaterial ur naturen. Vissa källor kan dock sägas ha sitt ursprung i det tekniska systemet i och med att de uppstår som någon typ av restprodukter. Typiska exempel på det är avfall och spillvärme. Avfallets livscykel brukar ofta antas börja där avfallet uppkommer, t ex när det har hamnat i soptunnan. Insamling och transport av avfallet, samt i förekommande fall t ex balning och brikettering, ingår således i det studerade systemet. Om avfall som bränsle ska vara jämförbart med andra bränslen måste, enligt resonemanget ovan i avsnitt 2.6, hänsyn tas till hur avfallet hade tagits omhand om det inte hade eldats i fjärrvärmeverket. Spillvärmens livscykel kan, för fjärrvärmesystemets vidkommande, anses börja i den anläggning där värmen uppkommer och då tas endast de speciella anordningar som behövs för att ta vara på värmen med i systemet. Produktionen av biobränsle kan ibland vara komplicerad att modellera, då det inte är helt självklart var gränsen mellan naturen och det tekniska systemet ska dras, samt hur allokering mellan bränslet och de andra produkter som ibland produceras i samma odlingssystem ska göras. Vad gäller själva fjärrvärmeanläggningen ska byggnation, underhåll och rivning av denna tas med. Det innebär att de ingående komponenterna följs till vaggan och att avfallshanteringen vid rivning tas med. För driften behövs kemikalier och elenergi, vars produktion följaktligen också ska vara med i det studerade systemet. Vid förbränning av t ex biobränsle och avfall bildas stora mängder slagg och aska. Denna kan antingen läggas direkt på deponi eller återvinnas. Om askorna härrör från biobränsle kan askåterföring vara ett aktuellt alternativ. Restprodukter från förbränning kan även användas som fyllnadsmaterial i exempelvis vägbankar. Om så sker ersätter de andra fyllnadsmaterial som t ex naturgrus eller bergkross och produktionen av något av dessa material bör i så fall ingå i det studerade systemet. I samtliga fall är det viktigt att modellera utlakningen från restprodukterna. Om studien rör ett kraftvärmeverk så produceras förutom fjärrvärmen en del el. Om ett sådant system ska jämföras med ett system som bara producerar värme, eller ett med en annan verkningsgrad, måste en alternativ elproduktion tas med i det studerade systemet. 15

17 Distribution av fjärrvärmen till kunden via fjärrvärmenätet ska också ingå. En viktig parameter att ta hänsyn till här är de värmeförluster som sker. Anläggningen och avvecklingen av distributionssystemet ingår också i systemet. Bränsleutvinning Ev. alternativ avfallshantering Ev. alternativ produktion av fyllnadsmaterial, t ex grus eller bergkross Transport 1a Fyllnadsmaterial Produktion av kemikalier Kemikalier Bränsleförädling Transport Ev. slagg och aska Alt. 1 Alt. 2 Återvinning av askor Deponering av askor 1b Askåterföring till jord- eller skogsbruksmark Produktion av byggmaterial Bygga (kraft-) värmeverk Energiomvandling Riva (kraft-) värmeverk Avfallshantering Elproduktion Processel Ev. el till nät Ev. alternativ elproduktion Bygga distributionssystem för fjärrvärme Distribution av värme Avveckla distributionssystem för fjärrvärme Värme till kund Figur 3. Processträd för fjärrvärmeproduktion Några exempel på syften och därav följande systemavgränsningar På nationell nivå kan man fundera över om andelen fjärrvärme bör öka och om några åtgärder i såfall ska sättas in för att gynna en sådan utveckling. I det fallet är det intressant att jämföra fjärrvärmen med andra alternativ för uppvärmning, som t ex villapannor med olika bränslen, direktverkande el, bergvärme osv. Fjärrvärmesystemet bör modelleras så fullständigt som möjligt, från utvinning av energiråvaror till distribution av värme till slutanvändare. Dels kan det vara intressant att jämföra befintligt fjärrvärmesystem med befintliga alternativ. Då är det den bränslemix som faktiskt användes under t ex ett visst år som ska jämföras med andra uppvärmningssystem, så som de faktiskt såg ut. Dels kan det vara 16

18 intressant att studera vilka effekter en utbyggnad av fjärrvärmen skulle få. Detta kan göras genom att olika scenarier med olika antaganden om bränslemixar och alternativa uppvärmningssystem undersöks. Man kan också tänka sig att föra ett marginalresonemang och göra antaganden om vilket bränsle man skulle använda sig av på marginalen när kapaciteten ökas och jämföra det med vad som skulle användas på marginalen om man istället antog en kapacitetsökning av alternativa uppvärmningssätt. På lokal nivå kan beslutet handla om huruvida en fjärrvärmeanläggning ska byggas eller inte. Även här bör hela systemet beaktas. I detta fall finns större möjligheter att ta med platsspecifik information, beträffande exempelvis vilket bränsle som kommer att användas och hur distributionssystemet ska se ut. Det kan även här vara intressant att jämföra fjärrvärmen med alternativa uppvärmnings-metoder. I många sammanhang kan det vara intressant att jämföra olika bränslen med varandra. Denna information kan t ex dels användas vid val av bränsle, och dels som byggsten när man modellerar olika bränslemixar. Vid en jämförande analys kan de delar som är lika i de olika systemen uteslutas. Därför kan distributionssystemet utelämnas, eftersom det inte skiljer sig åt mellan de studerade systemen. En annan fråga kan vara om man ska ansluta fler kunder till ett befintligt nät. Ur fjärrvärmeföretagets synvinkel är då frågan om ytterligare utbyggnad av nätet lönar sig i förhållande till efterfrågan på värme hos de extra kunder som kan anslutas. På plussidan kommer att det finns fler som kan dela på den miljöbelastning som värmeverket ger upphov till. På minussidan får man räkna med de ökade värmeförluster som uppkommer i tunnare rör om uppvärmnings-underlaget är glest. Detta gäller så länge utbyggnaden inte innebär att själva fjärrvärmeverket måste byggas ut, för i så fall får den påverkan som sker i och med att en ökad kapacitet måste byggas, exempelvis i form av ytterligare en panna, att fördelas på de nya tilltänkta kunderna. Det blir ett slags modulärt tänkande. Ur den enskilda kundens synvinkel kan det förutom detta vara intressant att jämföra med andra uppvärmningssätt som utgör realistiska alternativ. Ibland kan det vara värdefullt att veta vilken miljöprestanda en viss fjärrvärmeanläggning faktiskt har. Denna information kan redovisas i en miljövarudeklaration, s k EPD. Informationen kan t ex användas för att göra jämförelser mellan olika anläggningar, eller med ett genomsnitt av anläggningar. Man kan också göra jämförelser mellan olika delar av livscykeln och mellan olika år. Dessa jämförelser kan sedan ligga till grund för förbättringsarbete. Om livscykelanalysen ska ligga till grund för en EPD finns riktlinjer för hur systemavgränsningarna får göras i de produktspecifika råden för el och fjärrvärme (Nilsson et al. 2000). Det är viktigt att använda så platsspecifika inventeringsdata som möjligt för att resultatet ska bli användbart. 17

19 4. Gjorda studier och användbara data Det finns ett antal studier och databaser som kan vara användbara som underlag till en LCA på fjärrvärme. I det följande görs en kort översikt över några befintliga studier och datakällor Miljöfaktabok för bränslen IVL har på uppdrag av Svenska petroleuminstitutet sammanställt en miljöfaktabok för bränslen (Uppenberg et al. 2001). Där har en litteraturgenomgång gjorts av datakällor som är relevanta för produktion och användning av bränslen i Sverige. Man har även värderat data och gjort en bedömning av vilken data som är mest användbar för livscykelanalyser. Data för användning för fordonsdrift, samt för produktion av el och värme redovisas. Bränslen av direkt intresse för fjärrvärmeproduktion, som finns med, är eldningsolja, gasol, kol, naturgas, torv, avfall och trädbränslen (salix, skogsbränsle och pelleter/briketter). För samtliga bränslen sker de största emissionerna vid förbränningen. Skillnaderna kan dock vara stora mellan olika specifika anläggningar Iris LCA-referenser Iris är en sammanslutning av svenska industriforskningsinstitut. Inom ramen för Iris har den LCA-data som de olika instituten har tillgång till sammanställts i en referensdatabas. Databasen finns på Iris hemsida (www.irisresearch.a.se). I denna anges ursprungskälla, funktionell enhet, vagga och grav, när och var studien är gjord, representativitet, samt en kontaktperson på institutet. När det gäller energi, transporter och avfallshantering finns det mest att hämta hos IVL. Av referenser till data om fjärrvärme finns det allra mesta med i miljöfaktaboken för bränslen. En del referenser till olika processer vad gäller t ex produktion av kemikalier och byggnation kan vara användbara CPMs databas CPM är ett kompetenscentrum vid Chalmers tekniska högskola, med verksamheter kring produkters miljöpåverkan. Vid CPM har man byggt upp en databas med LCI-data i dataformatet SPINE. Data som finns i basen kan köpas i olika filformat eller utskrivna på papper. På CPMs hemsida kan man få tillgång till en databas där den data som kan köpas beskrivs relativt ingående (www.globalspine.com/index.htm). Av störst intresse när det gäller fjärrvärme är data som sammanställts från en studie av Vattenfalls värmeproduktion. Data kommer huvudsakligen från en miljörapport från Vattenfall AB värme Västsverige från Data rörande förbränning av naturgas, kol, torv, propan, pulveriserat trä, träflis, träpellets och avfall i olika typer av värme och kraftvärmeverk beskrivs CITs energi- och transportdatabas CIT Ekologik AB marknadsför olika LCA-databaser för LCA-mjukvaran LCAiT, bland annat en för energi och transporter. Den ingår om man om man köper en 18

20 licens på LCAiT, men kan även köpas separat. Den innehåller bland annat data på produktion och förbränning av stenkol, olja, brunkol, LPG och naturgas, samt förbränning av träflis och torv. Där finns även data för svensk och dansk medelfjärrvärme. Det framgår inte av informationsbladet var denna data har hämtats ifrån (www.lcait.com/download/energy&trp_database.pdf) Insamling av data från anläggningar Inom forskningsprogrammet Effektiv som bedrivs inom Centrum för effektiv energianvändning (CEE) håller man för närvarande på att konstruera ett verktyg för jämförelser mellan olika uppvärmningsalternativ. Verktyget bygger på LCAmetodik. Tanken är att specifika data från olika fjärrvärmeproducenter ska läggas in så att man kan räkna ut påverkan från ett visst fjärrvärmeverk. Miljöpåverkan kan sedan jämföras med olika bränslemixar, med andra fjärrvärmeverk eller uppvärmningsalternativ. Än så länge finns mest generiska data hämtade från (Uppenberg et al. 2001) inlagda (Wahlström, pers kom 2002). Detta snabbverktyg kommer att vara tillgängligt på Internet och kan vara mycket användbart för t ex privatpersoner som snabbt vill skaffa sig en bild av miljöeffekterna av olika uppvärmningsalternativ. Det kan också användas av fjärrvärmeproducenterna för att jämföra sin egen miljöprestanda med den hos övriga företag i branschen. Det kan också vara värdefullt för att göra översiktliga beräkningar av vad olika val av bränsle och teknik kan ha för miljöeffekter. Den data som kommer att rapporteras in av fjärrvärmeproducenterna kan också vara användbar för fullskaliga LCAstudier. Inom programmet har man även gjort studier av miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem (Wahlström et al. 2001, Wahlström och Olsson-Jonsson 2002). Olika sätt att värma upp en bostad har då jämförts, både med avseende på inom- och utomhusmiljö. Studien av utomhusmiljö är gjord med hjälp av LCAmetodik. De olika uppvärmningsalternativen som jämförs är fjärrvärme (svensk medelmix), direktverkande el (svensk medelmix), värmepump och användning av olja, naturgas, ved eller pelleter/briketter i en villapanna. Vilka mixar som antas ligga bakom produktionen av el och fjärrvärme är avgörande för hur dessa uppvärmningsalternativ ska falla ut i jämförelsen. Detta framgår tydligt av den jämförelse som görs med en annan likande studie där elen antas vara producerad i koleldade kondens- och kraftvärmeverk Jämförelse mellan naturgas- och biobränsleeldade kraftvärmeverk Vattenfall Energisystem har på uppdrag av Göteborg Energi och Vattenfall Naturgas gjort en miljöstudie som bygger på LCA-metodik där fyra olika scenarier för delar av Göteborgs framtida energiproduktion jämförs (Harnevie et al. 1997). Detta för att belysa ett beslutsalternativ som innebär att ett naturgaseldat kombikraftverk byggs. Detta grundalternativ jämförs med att bygga ett biobränsleeldat kraftvärmeverk som då måste kompletteras med elproduktion från andra anläggningar eftersom dess elverkningsgrad är sämre än det naturgaseldade kraftvärmeverkets. Den kompletterande elproduktionen antas vara producerad med 19

21 kol- eller naturgaskondens. Man gör även en jämförelse mellan den naturgasbaserade kraftvärmeproduktionen och elproduktion med naturgaskondens, samt värmeproduktion med en naturgaseldad hetvattencentral. Den data som används kommer huvudsakligen från Vattenfalls tidigare LCA-studier, men med vissa kompletteringar och uppdateringar. Exempelvis har nya grunddata för biobränsleeldade anläggningar samlats in. För kolkondenskraften som antas vara producerad i Danmark har data inhämtats för danska förhållanden. I studien ingår resursförbrukning och emissioner från bränsleproduktion och driften av anläggningarna. Byggnation och rivning har uteslutits eftersom tidigare studier har visat att dessa moment endast bidrar med en liten del av den totala miljöpåverkan. Man kostaterar i studien att resursförbrukning och emissioner generellt sett är lägst i alternativet med naturgaseldat kraftvärmeverk, medan det är störst i alternativet med biobränsleeldat kraftvärmeverk som kombineras med dansk kolkraft. Utsläppen av CO 2 är lägst i fallet där det biobränsleeldade kraftvärmeverket kombineras med naturgaskondens. När det gäller utsläpp av NO x och CO 2, samt förbrukning av energi kan man konstatera att den största delen påverkan sker under driftsfasen jämfört med bränsleproduktionsfasen. När det gäller utsläpp av SO 2 blir utsläppen väl så stora även vid produktionen av bränslet, vilket bland annat beror på att naturgas är nästan fri från svavel EPD för fjärrvärme från Göteborg Energi Göteborg Energi har publicerat den första och hittills enda certifierade miljövarudeklarationen för fjärrvärme i Sverige. Den beskriver förhållandena under år 2000 som ett årsmedelvärde. Deklarationen gäller de delar av Göteborgs fjärrvärmesystem som fysiskt hänger ihop och redovisar den genomsnittliga miljöbelastningen över året för 1 kwh levererad fjärrvärme. Man har valt att redovisa summan av alla livscykelsteg för respektive resursanvändnings- och emissionsparameter. Det gör att det inte går att se vilken påverkan som kommer från vilken process. Det framgår inte heller klart vilka processer som finns med och inte. Data för att beskriva miljöpåverkan från de olika delarna av bränslemixen är huvudsakligen hämtade från Uppenberg et al. (2001) (Holmberg pers. kom. 2002) LCA för fjärrvärme från förbränning av avfall och biobränsle i Umeå I ett examensarbete utfört av Daniel Johnson vid Umeå Universitet har en LCA för fjärrvärmeproduktion med avfall, trä och torv som bränslen gjorts (Johnson 2000). Studien är tänkt att ligga till grund för en EPD för fjärrvärmeproduktionen vid Umeå Energi. Den funktionella enheten är 1 kwh värme levererad till fjärrvärmenätet. Det studerade systemet innefattar byggnation av värmeverket, underhåll av förbränningsanläggningen, produktion och transport av material som behövs för byggnation och underhåll, produktion och transport av bränsle och kemikalier, drift av förbränningsanläggningen, samt transport av askan till deponi. 20

22 Data redovisas i en mycket disaggregerad form vilket gör att det går att plocka användbara uppgifter därifrån. Studien visar att de absolut största bidragen till kategorierna växthuseffekt, försurning och övergödning kommer från driftsfasen. Vad gäller fotooxidantbildning bidrar driftsfasen med 58 %, medan övriga faser står för resten av bidraget LCA för Vattenfalls elproduktion Vattenfall har gjort livscykelanalyser för sin elproduktion. Materialet är till stora delar inte offentligt, men i den sammanfattningsrapport som kom 1996 (Vattenfall 1996) finns en hel del matnyttig information. Studierna är mycket omfattande och har med bränsleproduktion, byggande, drift och underhåll, samt rivning av kraftverket uppdelat på de olika kraftslagen. De kraftslag som behandlas är vattenkraft, kärnkraft, oljekondens, gasturbinkraft, naturgaskombi, vindkraft och biobränsleeldat kraftvärmeverk. I senare studier finns även distributionssystemet med, samt solceller, bränsleceller och dansk kolkraft, men data för detta är som sagt inte publicerad. Av direkt intresse är två kraftverkstyper för skogsbränsleeldade kraftvärmeverk. I övrigt kan denna data användas för att modellera driftel och alternativ elproduktion, samt för att hämta data om olika processer som är lika de i ett fjärrvärmesystem, exempelvis bränsleproduktion LCA för Sydkrafts elproduktion Sydkraft har gjort livscykelanalyser för sin elproduktion. LCA-rapporten är inte offentlig, men vissa resultat redovisas i en förhållandevis omfattande sammanfattning. Analyser har gjorts för vattenkraft, kärnkraft, oljekondens, gasturbiner, naturgaseldad kraftvärme och vindkraft. Data redovisas per MWh el ut från kraftverket uppdelat på bygg och rivning, bränsle samt drift. Tanken är att studien ska kunna ligga till grund för en miljövarudeklaration och den följer därför de riktlinjer för LCA som ges av AB Svenska Miljöstyrningsrådet. Vad gäller fjärrvärme är analysen av det naturgaseldade kraftvärmeverket av intresse. Allokeringen har, enligt rekommendationen från miljöstyrningsrådet, gjorts enligt den s.k. alternativproduktionsmetoden. Även om påverkan redovisas endast för elen går det lätt att räkna om resultaten så att de återspeglar värmens andel eller den sammantagna påverkan. I sammanfattningsrapporten nämns också en LCA som gjorts för ett fastbränsleeldat kraftvärmeverk i Örebro. Data för elframställning kan, i likhet med Vattenfalls data, användas för att modellera driftel och alternativ elproduktion, samt som datakälla för olika processer i fjärrvärmesystemet som liknar de i elproduktionssystemet Energigasernas miljöeffekter faktahandbok från SGC Svenskt gastekniskt center AB (SGC) har gjort en sammanställning över energigasernas, och med dem konkurrerande bränslens, miljöeffekter vid olika tillämpningar (SGC 2000). LCI-data presenteras för bland annat naturgas, biobränslen, kol, olja och torv. 21

23 4.12. Byggnation och rivning av anläggning Getachew Assefa och Ola Eriksson vid KTH har gjort en sammanställning över byggnadsfasens betydelse i förhållande till driftsfasen för en förbränningsanläggning (Assefa och Eriksson 2001). Sammanställningen är baserad på en japansk studie utförd av (Otoma et al. 1997), Vattenfalls LCA av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk (Vattenfall 1996) och den studie av Umeå Energis förbränningsanläggning som beskrivs i avsnitt 4.8 (Johnson 2000). När det gäller energianvändning och utsläpp av växthusgaser är bidraget oftast marginellt. För vissa andra effektkategorier kan det dock se annorlunda ut, t ex för fotooxidantbildning där, enligt Johnsson (2002), nästan hälften av bidraget härrörde från andra faser än driftsfasen Distribution av värme Vid Kemisk Miljövetenskap på Chalmers har distributionssystemet för fjärrvärme studerats ur ett livscykelperspektiv. Det finns en färdig rapport som behandlar miljöbelastningen från läggning av fjärrvärmerör (Fröling och Svanström 2002). Den tar upp läggning av rör av tre olika dimensioner i grönområde respektive gatumiljö. Inom kort väntas också resultat från en livscykelanalys av tillverkning av rören (Fröling, pers. kom. 2002). Fröling har även för avsikt att göra en sammanställning över hela distributionssystemets miljöpåverkan. Ett väntat resultat är att värmeförlusterna kommer att utgöra en betydande del av miljöpåverkan från distributionssystemet. Även de material som ingår i rören kan vara betydelsefulla för det sammantagna resultatet. (Fröling, pers. kom. 2002) Anslutning av ytterligare en villa till fjärvärmenät I ett examensarbete utfört vid Dalarnas högskola och Borlänge Energi har Maya Hanna gjort en miljöutredning av effekterna av att nyansluta en villa till ett befintligt fjärrvärmenät (Hanna 1999). I utredningen ingår miljöeffekterna av det arbete och den utrustning som behövs för att ansluta en villa till ett befintligt stamnät. En jämförelse görs också mellan miljöpåverkan av att värma villan med fjärrvärme och med oljepanna LCA av dansk el och kraftvärme I ett stort samarbetsprojekt som samlade huvuddelen av de danska producenterna, systemoperatörerna och transmissions- och distributionsföretagen på el- och värmeområdet har en LCA för dansk el och kraftvärme tagits fram (Anonym 2000). Livscykelanalysen speglar produktionen av el och kraftvärme i de ingående företagen under Detta täcker ungefär häften av den danska energiproduktionen det året. Reslutat redovisas dels på systemnivå och dels uppdelat på olika bränslen (kol, orimulsion, olja, naturgas, avfall och biomassa). För el finns även vindkraft med. På systemnivån är det 1 kwh el respektive värme levererad till kund som är den funktionella enheten, medan det för energislagen är 1 kwh producerad el eller värme vid kraftverket. Allokering mellan el och kraftvärme har gjorts på två sätt. Dels redovisas resultat baserade på energiinnehåll 22

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Metoder - LCA. LCA resultat Miljöpåverkansbedömning. Livscykeln för en produkt. Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter

Metoder - LCA. LCA resultat Miljöpåverkansbedömning. Livscykeln för en produkt. Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter Källa: Sveriges Verkstadsindustrier, Teckning: Ulf Östlund HB Livscykeln för en produkt Metoder - LCA LCA resultat Miljöpåverkansbedömning Bedömning av olika systems potentiella miljöeffekter Användning

Läs mer

MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN. Del 1. Huvudrapport

MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN. Del 1. Huvudrapport MILJÖFAKTABOK FÖR BRÄNSLEN Del 1. Huvudrapport Resursförbrukning och emissioner från hela livscykeln Framtagen på uppdrag av Svenska Petroleum Institutet Stefan Uppenberg, Mats Almemark, Magnus Brandel,

Läs mer

PM: Uppdatering av miljöbedömningsprogrammet EFFem

PM: Uppdatering av miljöbedömningsprogrammet EFFem PM: Uppdatering av miljöbedömningsprogrammet EFFem Åsa Wahlström och Carolina Hiller oktober 2008 Förord Inom programmet EFFEKTIV som leddes av Elforsk 1999-2003 har ett fritt webbaserat miljöbedömningsprogram

Läs mer

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87 Företaget EFG European Furniture Group AB Box 1017 573 28 TRANÅS Org.nr: 556236-7259 ISO 14001 certifikat nr: 194848 FSC-COC certifikat nr: EUR-COC-061003

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23

Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23 2011 Värmeforsk 2012-05-23 Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm. 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen,

Läs mer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning miljövärdering 2014 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska fördela miljövärden från kraftvärmeproduktion

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Miljöaspekter på ersättning av konventionell värmeproduktion med industriell restvärme analys av potential i Östergötland och Örebro län

Miljöaspekter på ersättning av konventionell värmeproduktion med industriell restvärme analys av potential i Östergötland och Örebro län Miljöaspekter på ersättning av konventionell värmeproduktion med industriell restvärme analys av potential i Östergötland och Örebro län Jenny Ivner & Anton Helgstrand LIU-IEI-R--11/0146--SE Avdelningen

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 1030 Varunamn Konstruktionsplywood Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen

Innehåll. Livscykelanalys - exempel. De olika LCA stegen. De olika LCA stegen Livscykelanalys - exempel Ingenjörsmässig Analys, föreläsning 4 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Repris: Vilka steg ska man göra i en LCA? Målbeskrivning

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning miljövärdering 2012 guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska fördela miljövärden från kraftvärmeproduktion

Läs mer

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09

ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL SYSTEMANALYS AV SAMMANDRAG UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI. Stockholm 2000-03-09 SYSTEMANALYS AV ENERGIUTNYTTJANDE FRÅN AVFALL UTVÄRDERING AV ENERGI, MILJÖ OCH EKONOMI SAMMANDRAG Stockholm 2-3-9 Jan-Olov Sundqvist, IVL Svenska Miljöinstitutet (projektledare) Andras Baky, Jordbrukstekniska

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget, 1999 Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993) (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

Fortum Värme och miljön 2014

Fortum Värme och miljön 2014 Fortum Värme och miljön 014 En positiv hållbar utveckling steg i rätt riktning Energiåret 014 var händelserikt. Det var varmare än normalt och behovet av upp värmning minskade jämfört med året innan. För

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LK Golvvärme-/ Värme och Universalrör PE-X Ny deklaration Ändrad deklaration Artikel-nr/ID-begrepp

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser

Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser FOI-R--0369--SE Februari 2002 ISSN 1650-1942 Vetenskaplig rapport Utvärdering av två förenklade metoder för livscykelanalyser Elisabeth Hochschorner, Göran Finnveden, Jessica Johansson TOTALFÖRSVARETS

Läs mer

LIVSCYKELANALYS Miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion 1999

LIVSCYKELANALYS Miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion 1999 LIVSCYKELANALYS Miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion 1999 Innehåll 1 Inledning sid 2 2 Sydkrafts eltillförsel och elproduktionen i Norden 5 3 Sammanställning av miljöpåverkan från Sydkrafts elproduktion

Läs mer

... Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem Etapp 2. Åsa Wahlström, Agneta Olsson-Jonsson. Projektrapport

... Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem Etapp 2. Åsa Wahlström, Agneta Olsson-Jonsson. Projektrapport ............... Miljöpåverkan från byggnaders uppvärmningssystem Etapp 2 Åsa Wahlström, Agneta Olsson-Jonsson Projektrapport EFFEKTIV är ett samarbetsprojekt mellan staten och näringslivet med ELFORSK

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID BVD 313 Varunamn Byggträ Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2013-02-18

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Koldioxidneutrala eller energineutrala?

Koldioxidneutrala eller energineutrala? Framtida lösning för byggnader Koldioxidneutrala eller energineutrala? Andreas Molin Linköpings Universitet, Energisystem 1 Översikt presentation Energianvändning i byggnader Avvägning: centraliserad energikonvertering

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn Art Mosaik Ny deklaration Ändrad deklaration BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Artikel-nr/ID-begrepp 3A0000 Vid ändrad deklaration

Läs mer

Energy Saving through Promotion of Life Cycle Assessment in Buildings ENSLIC BUILDING

Energy Saving through Promotion of Life Cycle Assessment in Buildings ENSLIC BUILDING Energy Saving through Promotion of Life Cycle Assessment in Buildings ENSLIC BUILDING Uppstart Sverige 18 okt 2007 SYFTE Uppnå energibesparing vid byggande och drift av hus genom att understödja tillämpningen

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer för BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 27 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn iq Toro SC Ny deklaration Ändrad deklaration

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer för BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 27 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn iq Granit Acoustic Ny deklaration Ändrad

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID Varunamn C6 Artikel-nr/ID-begrepp SBSL040107190598581 Varugrupp 04201 Kökssnickerier

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

KP SSAB BLUND. Fjärrvärme

KP SSAB BLUND. Fjärrvärme KP SSAB BLUND Fjärrvärme Fossilfritt* *Vår strävan är att bli fossilfria. Under 2010 var den fossila andelen bränsle till fjärrvärmeproduktionen endast 1,1 %. (Källa: 365 fördelar med Borlänge) Varmt och

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

LIVCYKELANALYS, LCA Från vaggan till graven

LIVCYKELANALYS, LCA Från vaggan till graven LIVCYKELANALYS, LCA Från vaggan till graven Varje människas enskilda beslut, inköp och handlingar sprider sig som ringar på vattnet genom hela industrisamhället, genom samhällssektorer, förbi nationella

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LINC Modell 2-62 Artikel-nr/ID-begrepp 502-562 --- -- Dokument-ID BVD 3-INR-030 Varugrupp

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION. Dokument-ID Artikel-nr/ID-begrepp. Varugrupp Se nedan

BYGGVARUDEKLARATION. Dokument-ID Artikel-nr/ID-begrepp. Varugrupp Se nedan BYGGVARUDEKLARATION 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn Se nedan Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den Dokument-ID Artikel-nr/ID-begrepp Varugrupp Se nedan Vippor Vid ändrad deklaration

Läs mer

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning

Fjärrvärme från Feab. bekväm och miljövänlig uppvärmning Fjärrvärme från Feab bekväm och miljövänlig uppvärmning En trygg, bekväm och miljövänlig värmekälla När du väljer fjärrvärme som värmekälla gör du ett val för bekvämlighet, trygghet och för miljön. Det

Läs mer

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd Rekommendation, uppdaterad version 2013 SABO sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Skåneinitiativet är en målsättning att minska energianvändningen

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 2214:2 Varunamn weber.floor 140 nova Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad

Läs mer

Framtidens el- och värmeteknik

Framtidens el- och värmeteknik Framtidens el- och värmeteknik Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion Lars Wrangensten 1 Nytt Elforsk-projekt: "Inventering av Framtidens produktionstekniker för eloch värmeproduktion" Bakgrund

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LLENTAB Högprofilplåt Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2013-01-10

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 Version: 08.5 Upprättad enligt Golvbranschens riktlinjer BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation DokumentID ARTISANT4 Varunamn Bolon Artikelnr/IDbegrepp

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Kraftproduktion med Biobränsle

Kraftproduktion med Biobränsle Bra Miljöval Anläggningsintyg Kraftproduktion med Biobränsle 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Bristaverket i framtiden

Bristaverket i framtiden September 2009 Bristaverket i framtiden med avfallseldad kraftvärme u Avfallseldad kraftvärme i Brista Fortum Värme ansökte under våren 2009 om miljötillstånd för utbyggnad av kraftvärmeverket Bristaverket

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Säkerhet, hälsa och miljö

Säkerhet, hälsa och miljö Säkerhet, hälsa och miljö Vattenfall Värme Kalix fjärrvärme Redovisning av verksamheten 2010 Värme för miljömedvetna Vilka är de främsta fördelarna med fjärr värme tycker du? Det är bekvämt och förhållandevis

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser.

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser. Direkt = mycket stor = stor = medelstor Lätta vägtransporter (typ personbilstransport eller liknande inom arbetet) Utsläpp till luft av CO, NO x, SO x, CO, Partiklar, förnybara naturresurser. Miljöpåverkan

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag förord Skåneinitiativet är en målsättning att minska energianvändningen bland SABOs medlemsföretag

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID ESSVE 2013 Varunamn ECM Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2013-05-22

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer