\ l. -e- , \ Vattenfall. STU-informatio!l NR n s meddeloode NR ll MAJ 1987

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "\ l. -e- , \ Vattenfall. STU-informatio!l NR 630-19117. n s meddeloode NR ll MAJ 1987"

Transkript

1 \ l -e-, \ Vattenfall MAJ 1987 n s meddelde NR ll STU-infrmati!l NR

2 Författare Mats Ekelund, Göran Fermbäck, Bernt Karlssn Titel (svenska/engelska) Naturgas- ch bigasdrivna bussar - förstudie av demnstratinsprjekt Serie Nr TFB-meddelande 11 + sep bilagedel {ing~ å~n i STUB publikatinsserie) :SBN ISSN Publiceringsdatum Juni 1987 Utgivare Sammanfattning (svenska) För att naturgas ska kunna vinna insteg sm alternativt drivmedel i Sverige bör man vara förvissad m att den i en utvecklad mtrknfiguratin kan erbjuda signifikant förbättrade emissinsvärden. Förstudiens slutsats, baserat på ett antal kntakter, är att en utveckling av mtrer för naturgasdrift bör kunna ge önskat resultat. Tekniska förändringar ch ptimeringar för att nå dessa låga emissinsvärden är trligtvis möjliga att utföra. Ett demnstratinsprjekt bör ckså innehålla utveckling av lättviktstanksystem samt infrastruktur i frm av tankstatiner även i praktiska driftprv. Transprtfrskningsberedningen, Svenska lkaltrafikföreningen, styrelsen för teknisk utveckling, Vattenfall Sammanfattning (engelska) In rder t give natural gas a psitin as an alternative fuel in Sweden it shuld be clear that an ptimized engine cnfiguratin culd meet demands fr significantly seduced exhaust emissins. The reprt tells, after a number f cntacts, that i t culd be wrth develping engins fr use f natural gas. Technical ptimicatins and changes are suppsed t be available in rder t reach lw emissin levets. An R& D prject shuld ats include the develpment f a tanksystem and infrastructure such as filting statins. TF8s dn r 168/ TFB-rapprter försäljs genm Liber Distributin Stckhlm. Tel Övriga TFB publikatiner i TF B-meddelande. TF B-stencil. TFB nytt m fj) beställs ch erhalles direkt från Transprtfrskningsberedningen. Man kan dessutm abnnera pa TFB-meddelande inm lika delmråden samt på nyhetsbladet TFB-nytt

3 Svjet-tg nu på gas Svjetuninen har udvik.let til et lkmtiv, p{lnatw~ Et mer rendret med bl.a et nyt kntrlsystem, så den kan frb~nde naturgassen uden prblemer, ap lyser det svjetiske ny hedsbureau APN. Prttypen kf) rer på en blanding af gas g diesellie, idet llen er nji!!dvendig fr sikker antrendin'g af gassen. Samme princip har HT i yjvrlgt anvendt i sin naturgasdrevne frsji!!gsbus. Det er tanken senere at gå ver til ren gasdrift, hvilket dg kra!ver f!llrst installatin af gnisttamdingssystem i dieselmtren. Det er umuligt at antrende gassen i cylindrene ved kmpressinsvanne alen. Lkmtivet kan ifqlge en svjetisk ekspert medbringe gas nk til t ciages krsel Gassen lagres kmprimeret i syv tryktanke. Hvis det nye lkmtiv kmmer i daglig drift, skal det isrer ske på banestrrekninger i tret beflkede mråder. Frklaringen er, at naturgas sm brrendstf er meget lidt frurenende. jan.i, t lfr/~l 1;("-ike-e ~-- ~, ~c

4 FÖRSTUDIE AV DEMONSTRATIONSPROJEKT MED NATURGAS- OCH BIOGASDRIVNA BUSSAR FÖRORD SAMMANF A TTNJNG FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPP l. INLEDNING l. l Bakgrund 1.2 Malsättning 1.3 Malgrupp 1.4 Avgränsningar SJDA l MOTIV OCH FÖRUTSÄTTNJNGAR FÖR DEMONSTRATIONSPROJEKT 2.1 Mtiv 2.2 Krav i praktiska demnstratinsprjekt 2.3 Förutsättningar 2.4 Demstrat i anspr je k t INFRASTRUKTUR OCH ENERGITILLGÄNGAR 3.1 Naturgastillförsel 3.2 Naturgasens egenskaper 3.3 Tankningsanläggning 3.4 säkerhet 3.5 Beredskapsaspekter 12! !B 4. FORDONSTEKNIK 4.1 Tankar 4.2 Bränslesystem 4.3 Mtrknvertering 4.4 Förbrukningstal 4.5 Teknik för emissinsbegränsningar 4.6 Säkerhet KOSTNADER FÖR STORSKALIG DRIFT 5.1 Förutsättningar 5.2 Bränslekstnader 5.3 Tankningsanläggning 5.4 Knvertering av bussar 5.5 Kstnadssammanställning 5.6 Rekmmendatin

5 !l 6. MILJÖ Emissinskrav för bussar Bränslets sammansättning Emissinsmätning av naturgasdrivna bussar Mutagena effekter Miljöeffekter vid tillförsel av naturgas Miljöeffekter vid tillförsel av bigas PROVBÄNKSKÖRNINGAR Allmänt Prvplatser Prv av tekniska alternativ Kstnader Rekmmendatiner DEMONSTRATIDNSPRDJEKT 49 MED NATURGASDRIVNA BUSSAR 8.1 Allmänt Plats för demnstratinsprjektet Lkalisering av tankplats ch depå Förslag till genmförande Kstnadssammanställning Rekmmendatiner DEMONSTRA TIONSPROJEKT 53 MED BIOGASDRIVNA BUSSAR 9.1 Allmänt Förädling av bigas Lkalisering av förädlings- ch tankningsanläggning Förslag till genmförande Investerings- ch driftkstnader för bigasprduk t iansan l ägg n in g 6] 9.6 Kstnadssammanställning Rekmmendatiner 63 lo. SVENSKA UTVECKLINGSMÖJLIGHETER AV 64 TEKNIK FÖR BIO- OCH NATURGASDRIVNA FORDON 10.1 Allmänt Katalysatrer Blandningsutrustning Lagringstankar Mtrutveckling för naturgas sm drivmedel Ratinell tankningsutrustning 66 HEFERENSLIST A 67 Bilagr i separat häfte BILAGA l: BILAGA 2: BILAGA 3: Budgetffert frön ORF Budgetffert fr an TNO Presentatinsmaterial fran United Stirling

6 l FÖRORD Miljöfrågrna ställs alltmer i fkus då persntransprter diskuteras. Dieseldrivna bussar är en typ av frdn sm fta utsätts för härd kritik för sin, enligt mängas mening, negativa inverkan på luftmiljön speciellt i tätrter. Vi avser inte att här diskutera huruvida kritiken är berättigad eller ej. Det kan dck knstateras, att bussarnas andel av luftförreningarna i begränsade mråden i tätrter är ganska str ch blir prprtinellt än större, dä katalytisk rening av avgaser frän persnbilar slagit igenm med full kraft mt mitten eller slutet på 1990-talet. Det är rimligt att anta, att emissinskraven p ä bussar pä längre sikt kmmer att bli minst desamma, sm man redan nu frmulerat ch beslutat m för lätta bensindrivna frdn. De bestämmelser beträffande emissiner frän tunga frdn, där dieseldrift dminerar, sm föreslagits börja gälla fr m 1995 ars mdeller, är med säkerhet endast att betrakta sm ett steg pa vägen mt mycket strängare krav. Mt bakgrund av denna situatin bör pririteringen av utvecklingsinsatser pa drivsystem För bussar alltmer ga mt satsningar på emissinsförbättrande åtgärder. Inte minst busstrafikföretagen, sm har ett hårdnande tryck pil sig att vidta åtgärder mt avgaserna, pressar nu pa för att utvecklingen mt ny dieselmtrteknik eller annan "miljövänligare" teknik skat! gå snabbare ch ske mera målmedvetet. Det är i denna situatin, sm föreliggande förstudie har tillkmmit. Den har utarbetats pa uppdrag av en grupp intressenter bestäende av bl a Transprtfrskningsberedningen (TFB), styrelsen för Teknisk Utveckling (STU), Svenska Lkaltrafikföreningen (SL TF), Vattenfall, Vlv ch Saab-Scania. TFB, STU ch Vattenfall har svarat för kstnaderna. Förstudien är utarbetad av en prjektgrupp bestående av Ragnar Thörnblm, SL (prjektledare), Thmas Carlqvist, Vattenfall (prjektsekreterare) samt tre knsulter, där Mats Ekelund, HB Eken, varit huvudredaktör. De övriga knsulterna har varit Göran Fermbäck, Therells, ch Aernt Karlssn, K-Knsult. Förstudien kan sägas vara ett slags nulägesheskrivning av naturgastekniken för bussdrift kmbinerad med rekmmendatiner m bänkprvningsförsök med mtrer ch demnstratinsförsök med bussar i linjetrafik, där naturgasens (bigasens) ptential sm miljövänligt bränsle för bussdrift skall undersökas. Naturgas är ett av flera drivmedelsalternativ, sm trs ha en gd ptential när det gäller möjligheter till låga emissinsnivåer för avgaser vid frdnsdrift. I ett läge, när naturgasen tycks bli ett för alla de nrdiska länderna plitiskt mycket intressant energialternativ, framstar det sm angeläget att drivmedelstillämpningen p~ frdn undersöks ur alla aspekter, inte minst vad gäller miljöfr~grna. I denna förstudie förekmmer begreppet "signifikant förbättrade emissinvärden". Med detta menas en ernissinsniv~, sm kan sägas mtsvara den, sm kan uppntls med trevägskatalysatr på en välutvecklad mdern bensindriven persnbilsmtr. Begreppet har inget samband med förslag till lagkrav för tunga frdn i Sverige eller nägn annanstans i världen. T stället menas härmed en kravniv~, sm skulle tänkas kunna bli uppställd för bussar pä mycket läng sikt ch sm kan vara en m~lsättning för utveckling av naturgasdrift för

7 2 sadana frdn. Utvecklingen bör då vara stegvis upplagd sä, att m ptentialen hs naturgasen inte befinnes medge sa läga emissiner, sil skall utvecklingen avbrytas till förmän för andra alternativ, sm kan vara intressantare. I denna förstudie har ambitinen varit att avstå från spekulativa resnemang ch argumenteringar i plemik med andra drivmedel eller tekniska lösningar. Sädant kan ibland förekmma i studier av lika slag, men en bjektiv ch saklig debatt gagnas inte därav. Förhppningsvis skall förstudlen därför inte ses sm en partsinlaga frän naturgasintressenter, utan istället betraktas sm i första hand en "State-f-the-Art" studie med presentatiner av id~er mkring frtsatt prjektarbete ch utveckling. Förstudien får gärna citeras m källan anges. Var förhppning är att lösryckta bitar ur materialet placeras i sitt rätta sammanhang ch inte används sa att missförständ uppstår. Slutligen är det prjektgruppens förhppning att materialet i förstudien ska utgöra tillräcklig grund för frtsatta diskussiner ch beslut. stckhalm i maj 1987 Ragnar Thörnblm Prjektledare

8 3 SAMMANFATTNING Mälsättningen med denna förstudie är att undersöka huruvida man genm att genmföra demnstratinsprjekt med naturgasdrivna ch bigasdrivna bussar skulle kunna p<'l:visa att signifikant förbättrade emissiner frän busstrafik kan uppnäs. Dessutm är mälsättningen att beskriva hur sädana demnstratinsprjekt kan utfrmas. studien visar att demnstratinsprjekt kan vara meningsfulla att genmföra:-- I demnstratinsprjekt med naturgas/bigas jämförs miljöeffekter i förhällande till hittills tillämpad ch prvad teknik. Inriktningen är att avgöra m det är meningsfullt att bedriva frskning ch utveckling kring mtrer, tanksystem ch infrastruktur mm för bussdrift. Bakgrunden är att nu gällande eller föreslagen lagstiftning beträffande emissiner enligt miljödepartementet på läng sikt kmmer att skärpas kraftigt. Begreppet ''signifikant förbättrade emissinsvärden", är en nivå avsevärt lägre än vad man med dagens teknik uppnär med serieprducerade dieselmtrer. Det bör kraftigt understrykas att mälsättningen är frmulerad i denna förstudie ch inte refererar till lagkrav. Värdena är sa valda att kravnivlln i strt kan sägas vara den samma sm för bensindrivna persnbilar med trevägskatalytisk avgasrening. TNO, Delft, Hlland ch Ontari Research Faundatian i Trnt, Kanada, bedömer dessa nivåer sm möjliga att nä med Ottknverterade naturgasdrivna tunga dieselmtrer av den typ sm används i bussar. För att minska emissinerna ch nä uppställda mäl kan t ex följande utrustning ch teknik enskilt eller i kmbinatin prvas på en naturgasdriven mtr: Trevägskatalysatr Lambda snd Oxiderande katalysatr (tvavägskatalysatr) Luftöversktt Laddluftkylning (intercler), kmpressr (turb) Avgasätercirkulatin Blandarutrustning Förändrat förbränningsrum Förändring av kamaxeltider Arbet!t med denna-- rapprt har visat -att det inte g är att hämta -~fl8renheter frän prjekt _med höga krav. p ä emissiner frän annat h(lfct Världen. Det är därför ett alltför strt steg att för emissins _prövning päbörja ett demnstratinsprjekt direkt med naturgasdrivna bussar i trafik. Erfarenheter frän tidigare Ottknverterade bussmtrer visar att mfattande ch metdisk kmpnent- ch mtrutveckling behövs för att uppfylla de nämnda emissinsmälen. Denna utveckling kan endast göras i ett mtrlabratrium. Utprvning av frdnstanksystem ch för frdnsdrift erfrderlig infrastruktur kan med fördel ske parallellt med denna mtrutveckling. För sädana funktinsprv kan bussar med ptimerade naturgasmtrer användas.

9 4 Da mtrer, frdnstanksystem ch infrastruktur har utvecklats, sa att uppsatta mal har blivit uppnådda, är det lämpligt att sammanföra dessa system i demnstratinsprjekt. Först i samband med detta kan miljöeffekter i praktisk drift studeras., Ll3_~y_~L_M~Jrn.Q ~_()_IJl St_Gkh.ltn Jlnns_ ~tt intresse för att genmföra demnstratinsprjekt med naturgas,_ bigas ch andra alternativa ----dm vmeoet -rr::~r --ussät. På bada dessa rter finns samman-lag t - 6 St bussar riied Ottknverterade dieselmtrer, vilka f n används för LPG prv. Dessa skulle kunna användas för kmmande demnstratinspr jekt. Naturgas kmmer trligtvis inte att finnas i Stckhlm förrän en bit in pä 1990-talet. Bigas kan prduceras ch förädlas till naturgasnivä i Henriksdals avlppsreningsverk, sm därmed kan användas sm gasprducent för en av SL:s större bussdepäer, Söderdepän. Denna depa, sm är närbelägen, är av flera skäl lämplig för bigasdrivna bussar. Gasen i Henriksdalsverket skulle räcka till att driva bussar. Sm slutsats av rapprtens utägesinventering ch de uttalanden sm gjrts av TNO ch ORF ges i denna rapprt rekmmendatiner m utveckling/prv i lika steg enligt följande: Mtrptimering mt uppställda emissinsmäl Med mtrptimering parallell utveckling ch funktinsprvning av tanksystem ch infrastruktur _ Demnstratinsprjekt med bussar i linjetrafik ch med --UEflYttjande av resultaten fran de tva vanstaende punkterna. Prjektmfattningen är da i mindre skala varvid miljöeffekter i verklig drift särskilt studeras. Försök i str s.kata mfattande--en hel bussdepå--med sikte p ä -stu-dier- av säväl miljöeffekter sm eknmi, teknik ch administratin. Det kan under mtrptimeringsarbetet ch de inledande teknikförsöken visa sig nödvändigt att i sidrdnade eller separata prjekt vidareutveckla sädana kmpnenter sm erfrdras för att nä emissinsmälen. Exempel pa sädana kmpnenter är katalysatrer, blandningsutrustning, lagringstankar ch tankningsutrustning. Prjektgruppen har en förhppning m att törstudien utgör tillräckligt underlag för beslut m ch utfrmning av ytterligare prjekt.

10 5 FÖRKORTNINGAR OCH BEGREPP Ames test Se kap 6.4 Bar/mbar Enhet för tryck CNG Campressed Natural Gas. Vedertagen förkrtning för kmprimerad naturgas CD Klxid ECE Ecnmic Cmissin fr Eurpe ECE R49 Mätning efter 13 mde-cykeln EGR Exhaust Gas Recycling, avgasätercirkulatin EPA Envirnment Prteetian Agency, USA:s SNV FUO Frskning, Utveckling, Demnstratin g/bhp Emissinsmängd i förhällande titt prducerat arbete g/kwh Emissinsmängd i förhällande till prducerat arbete HC Klväteföreningar LPG Llquified Petrleum Gas, "mtrgas" vid frdnsanvändning ML Malmö Lkaltrafik Mutagenicitat Se kap 6.4 NG Naturgas NGV Natural Gas fr Vehicles, Naturgas för frdn Nm3 Nrmalkubikmeter NOx Kvävexider ORF Onatri Research Fundatin, Trnt, Kanada Partiklar Rökpartiklar bestfiende av bl a st ch svavel R 49 Regulatin n 49 R 49 mdifierat Natinella skärpningar av R 49 krav Sign i fikant förbättrade emissinsvärden SL SLTF SNV s u TNO Transient 13mde US F ed Kravnivaer för emissiner, sm endast frmulerats i denna förstudie, se kap 2.3 Strstckhlms Lkaltrafik Svenska Lkaltrafikföreningen statens naturvärdsverk Statens Offentliga Utredningar The Netherlands Organizatin fr Applied Scientific Research (Rad-Vehicles-Research Institute, Departement f Internat Cmbustin Enging) Delft, Hlland Nrmerad emissinsprvningsmetd för att mäta avgasinneh~hl. Metden bygger pa en, så längt möjligt, verklighetsanpassad körcykel. Denna metd kräver mfattande resurser. Nrmerad emissinsprvningsmetd för att mäta avgasinnehäll. Metden bygger pa. förenklat körsätt. Federala USA bestämmelser, mätning sker efter transient-cykeln

11 6 l. INLEDNING 1.1 Bakgrund Den första naturgasen km till Sverige Det s k sydgasprjektet tg da sin början. Naturgas frän Danmark km till Skåne för att i huvudsak användas sm prcessenergi i industrin, men ckså sm energi för uppvärmning. Det planeras en vidare utbyggnad av gasledningsnätet till Stckhlm/Gävle. För närvarande förs diskussiner med Nrge, Svjet ch flera länder på den kntinentala delen av Eurpa m leveranser av naturgas till Sverige. Inm landet har även sökande efter naturgas förekmmit, Det mest kända är brrningarna i Siljansringen, sm delvis bygger på nya terier m var gas kan finnas. På Östgötaslätten finns mindre fyndigheter av gas. Försök med utvinning av gas ur klkvalib~er genm kemiska prcesser har förekmmit., Med början 1984 Gb _Q19n~rJld _a_v~jutnirm_ t.ml:fer S;mmaren 1987 g8nffiför-"stofsi'q(j(htms Lkaltra_fik_ ch _Malmö Lkaltrafik försök --med--- sfirllrll8iit~9~.:-s~~---bufisar (tre Vlv ch tre Scania) pa annat -QaSTOi-rTiiQt- bränsle, i dettei-flilf LPG. ttt <iv--mtiven till detta' fö"rsök 'Var-- mrväiltnlni.-i8n 'm b8.tt re-emissiner vilket dck inte uppnåddes. I augusti 1986 arrangerades en världsknferens m gasfrmiga bränslen för frdn, i huvudsak naturgas, i Vancuver, Kanada. J g_~-?e!m~_~r _ ~-~86 fär ~-i~:tällde Vattenfall rpetf en FUD-rapprt med rubriken "Naturgasdr1vna frddn". Transprtfrskningsberedningen (TFB) samlade i nvember 1986 intresserade parter frän industri, näringsliv ch myndigheter till diskussin m förutsättningar för ch möjligheter till FUD-verksamhet med naturgas för frdn. I december 1986 samlade Nrdisk Ministerräds energistyrelse intressenter frän Sverige, Nrge, Danmark ch Finland för liknande diskussiner. I januari 1987 samlades äter den grupp, sm samlats hs TFB i nvember 1986, för knkreta diskussiner. På mötet fattades beslut m framtagande av denna rapprt. Under 1987 kmmer Vattenfall att genmföra en studie med rubriken li1-te~!_,-~tinell bevakning_ Och 'UtVärdering med avseende "{Hl teknik, --el<nomi._~c~_.lll_iu~?y_jrdnsdrift rned naturgas". -- Utländska studier hävdar att naturgas sm drivmedel kan förbättra luftkvaliten. Den senaste tidens händelser har skapat en allt bättre grund för diskussiner, undersökningar ch även härdvaruprv med naturgas sm drivmedel för frdn. Eftersm naturgasen i dagsläget är planerad att dras till stckhlm/gävle via Götebrg, kmmer en str del av Sveriges beflkning att kunna betjänas av naturgasen.

12 Bild 1:1 Naturgasdriven buss, Hamiltn, Ontari, Kanada 7

13 8 1.2 Malsättning Mälsättningen med denna förstudie är att undersöka m man kan uppnä signifikant förbättrade emissiner frän naturgas- ch bigasdrivna bussar. Mälsättningen är cksa att beskriva hur demnstratinsprjekt med naturgas- ch bigasdrivna bussar kan utfrmas. Krav, mtiv ch förutsättningar beskrivs i kapitel 2. Med demnstratinsprjekt avses i denna förstudie driftförsök med bussar i linjetrafik. l.j MAlgrupp Inneh~Hlet i denna förstudie vänder sig till: Riks-, landstings- ch kmmunalplitiker Statens Naturvardaverk ch andra myndigheter Svenska Lkaltrafikföreningen Svenska frsknings- ch utvecklingsrganisatiner Mtr- ch kmpnenttillverkare Svenska naturgasdistributörer 1.4 Avgränsningar I studien diskuteras möjlig teknik för busstrafik. För övrig frdnsanvändning kan denna förstudie eventuellt ge vägledning för val av teknik. Prduktinen av bigas, i den förädlade frm sm krävs, medger endast drift av begränsade frdnsflttr. Naturgasen finns smmaren 1987 i Skane ch längst västkusten upp till Falkenberg. Varen 1988 kmmer gasen till Götebrg ch beräknas kmma till Stckhlm/Gävle.

14 9 2. MOTIV OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DEMONSTRA TIONSPROJEKT 2.1 Mtiv Mtivet till att genmföra demnstratinsprjekt är att undersöka m man med användandet av naturgas/bigas kan nä en signifikant psitiv miljöeffekt i förhallande till hittills tillämpad ch prvad teknik. Inriktningen är att prva m det är meningsfullt att bedriva frskning ch utveckling kring mtrer, tanksystem ch infrastruktur mm för bussdrift. Bakgrunden är att nu gällande eller föreslagen lagstiftning beträffande emissiner pä läng sikt med säkerhet kmmer att skärpas kraftigt. 2.2 Krav i praktiska demnstratinsprjekt l denna förstudie har följande krav uppställts pä praktiska demnstratinsprjekt. Signifikant förbättrade emissiner ska kunna uppnlls (se kapitel 2.3). Detta bör preliminärt kunna pavisas i inledande kmpnentprv. Rimlig eknmi vid strskalig drift Fullgd säkerhet hs tekniksystemet Tryggad tillförsel av drivmedlet Tillräckliga prestanda hs bussar Gällande bestämmelser för frdn ska med rimliga medel kunna uppfyllas 2.3 Förutsättningar Inför studien finns erfarenheter från prv med LPG drivna bussar i Malmö ch i Stckhlm. Malfrmuleringen för dessa prv var annrlunda jämfört med vad sm frmuleras i denna förstudie. Vid genmförandet av i denna rapprt skisserade demnstratinsprjekt finns alltså vissa erfarenheter att bygga vidare pa. Knvertering av dieselmtrer till Ottmtrer har t ex redan skett. Erfarenheten frän användning av gasfrmiga bränslen i bussar finns cksa, liksm erfarenhet av dessa bränslens emissiner. En viktig lärdm av prven med LPG sm bränsle är att emissinsptimering av en dieselmtr vid byte av drivmedel kräver ett mfattande utvecklingsarbete, vilket maste utföras i labratriemiljö. Frskningen ch utvecklingen kring dagens dieselmtrer syftar till att hlllla jämna steg med lagstiftningen i de länder där tillverkarna har sina intressanta marknader. För mätning av emissiner förekmmer i huvudsak tva skilda metder. Dessa är 13 mde-cykeln ch transient-cykeln, där den senare är en mdernare, dyrare ch mera verklighetsanpassad metd. Vid mätningarna registreras f n fyra viktiga emissinsbestandsdelar (CO, HC, NOx ch partiklar)&

15 lo Da emissinskrav frmuleras, tillämpas f n i Eurpa i huvudsak 13 mde-cykeln ch i Nrdamerika transient-cykeln. Enskilda mätningar enligt dessa bäda metder far inte direkt jämföras med varandra pga mätmetdernas principiella skillnader. Kravnivåer i strt kan dck jämföras i mera generella termer. I denna förstudie används begreppet "signifikant förbättrade emissinsvärden", vilka är avsevärt lägre än vad man med dagens teknik uppnar med serieprducerade dieselmtrer. Det bör kraftigt understrykas att kravnivan är frmulerad i denna förstudie ch inte refererar till lagkrav. Värdena är sa valda att malen i strt kan sägas vara den samma sm kraven för bensindrivna persnbilar med trevägskatalytisk avgasrening. Enligt de bada van beskrivna mätmetderna kan följande t va tabeller beskriva de uppsatta "signifikant förbättrade emissinsvärdena" i relatin till gällande föreslagen lagstiftning för dieselmtrer. CD HC NDx Partiklar US fed 1991 transient (g/kwh) signifikant förbättrade emissinsvärden (g/kwh) enligt denna förstudie 2 l 2 O. l Tabell 2:1 Emissinsvärden i jämförelse enligt transient-cykeln Värdena i tabell 2:1 överensstämmer inte helt med de värden sm angivits vid kntakterna med THO ch ORF. Detta berr pä att det under hand har funnits anledning att justera värdena. CD HC NDx Partiklar ECE R mde mdifierad (g/kwh) Ej redvisat Enligt svenskt förslag 1995 (g/kwh) O. l Signifikant förbättrade emissinsvärden enligt denna förstudie (g/kwh) l l Tabell 2:2 Emissinsvärden i jämförelse enligt 13 mde-cykeln De signifikt förbättrade emissinsvärdena i tabell 2:2 är valda sä att de kan anses mtsvara värdena i tabell 2:1.

16 Demnstratinsprjekt studien beskriver ett förfaringssätt där mtrer med kringutrustning ptimeras i prvbänk ch sedan för demnstratinsprjekt mnteras i bussar. Mtiven till detta beskrivs närmare i kapitel 7. Resultaten av inledande bänkprv utvärderas. Utvärderingen resulterar l slutsatser m ch hur demnstratinsprjekt kan genmföras. I sädana prjekt utvärderas: Emissinsnivåer i verkliga tal, i relatin till lagkrav ch i relatin till denna studies målsättning. Praktiska erfarenheter av naturgastragr vid naturgasdrift (tankning, risker ch rutiner) Eknmiska faktrer Möjligheter att köra frdnsflttr pä förädlad bigas. Frdnets körbarhet, tillgänglighet ch prduktinsförmäga. Tva lkaltrafikföretag har visat intresse för eller har för avsikt att genmföra prv med bi-/naturgasdrivna bussar. Dessa företag är Malmö Lkaltrafik ch Strstckhlms Lkaltrafik.

17 12 J. INFRASTRUKTUR OCH ENERGITILLGÄNG 3.1 Naturgastillförsel Gaskällr ch tillförselvägar Sverige har idag inga egna naturgastillgängar sm är lämpade för direkt användning sm frdnsbränsle. Tillgängen pä bi- eller rötgas är pä sina häll gd vilket antyds i kap. 9. För närvarande mäste vi således imprtera all den gas sm är tänkt att användas i frdn. Tillgängen pä gas i var mvärld är gd ch leveranser kan ske frän bäde Danmark, Svjet ch Nrge. Nedanstäende figur visar möjliga imprtvägar ch Sydsveriges förbindelse med det västeurpeiska gasnätet. Naturgas frän kntinenten kan nä Sverige under vissa förutsättningar, nämligen m Sverige skulle imprtera stra gasvlymer söderifrän, eller m nägn störning av prduktinen i de danska Nrdsjöfälten skulle inträffa Befintliga ch beslutade system Studerade system Trms ' l Traena8 Hallen~ ', Figur 3:1 Framtida tillförsel av naturgas till Sverige

18 13 Gastillg~nqen bakm de tre beskrivna införelsevägarna är betydande ch deras beräknade varaktighet framgår av följande tabell. Danmark Nrge Svjet Tillganger miljarder m Varaktighet ar Tabell 3:1 Naturgastillgängar i Sveriges mgivning. Varaktigheten är beräknad sm den tid tillgängarna räcker med ett llrligt uttag pä dagens nivå. Nya fynd förlänger hela tiden tillgangarnas varaktighet. Naturgasen förs in i Sverige genm imprt av dansk gas till Sydgasnätet. stamledningen i detta nät har genm riksdagsbeslut dimensinerats för att klara en större imprt än vad sm är aktuell i första etappen. Den frtsatta utbyggnaden är beslutad upp till Götebrg ch ledningen är idag driftsatt upp till Arstad sm ligger några km utanför Falkenberg. En frtsatt utbyggnad är planerad upp till Stckhlm/Gävle men n~gt slutligt beslut är ännu inte fattat. Utbyggnaden upp till Stckhlm/Gävle skulle kunna ske med en enda tillförselväg via Öresundsledningen frän Danmark. Denna situatin är dck ur beredskapssynpunkt inte tillfredsställande ch därför utreds även andra tillförselalternativ. De tvä mest aktuella alternativen är köp av rysk eller nrsk gas. Den ryska gasen kan föras in i landet via det finska nätet ch en sjöledning i Bttenhavet till stckhlm/gävle. Den nrska gasen kan levereras via flera alternativa vägar. Ur leveranssäkerhetssynpunkt vre det fördelaktigt att f~ en tillförsel narrifrän exempelvis fr~n Haltenbanken. Vattenfall genmför djupgasbrrningar i Siljansringen baserade p~ terier m gasens uppkmst uppställda av prfessr Thmas Gld. Gasen skulle kntinuerligt bildas i jrdens inre ch stiga genm manteln ch skrpan ut i atmsfären. Gasen skulle kunna fängas upp m det i manteln fanns ett mrade med pröst berg undet ett tätt lck. Dessa förutsättningar kan eventuellt vara uppfyllda inm Siljansringen sm är en gammal meternedslagsplats. Vattenfall driver för närvarande ett prjekt med syfte att brra ned till meters djup. Brrdjupet var i apri11987 ca meter. Den ttala imprtvlymen av naturgas är f n 220 miljner m3 per är mtsvarande ca 2,3 TWh.

19 14 Transprt av naturgas Naturgasleveranserna till Sverige sker enbart via fasta rörsystem med en kntinuerlig förbindelse mellan gaskällan ch knsumenten. En alternativ möjlighet är att köpa flytande naturgas (LNG) sm levereras med b at fr~n exempelvis Algeriet. Den vätskefasiga naturgasen förångas sedan ch levereras pä vanligt sätt genm ett system av rörledningar. Det system av rörledningar sm transprterar ch distribuerar gasen utfrmas i princip sm fig. 3:2 Föa Fördelningsledning Mttagningsstatin stamledning Förbrukare Figur 3:2 Rörledningssystem för naturgas stamledningen ch grenledningarna utgör högtryckssystemet ch är dimensinerat för ett högsta tryck av BO bar. Berende på driftförutsättningarna kan trycket i lika delar av detta system variera mellan 12 ch BO bar. I mttagningsstatinen reduceras gasens tryck till nrmalt 4 bar ch distribueras sedan ut till de enskilda knsumenterna. I vissa fall reduceras gasens tryck i ytterligare ett steg ned till 100 mbar. I mttagningsstatinen sker ckså en mätning av levererad gasmängd. Vid en eventuell uppbyggnad av ett system för fyllning av gasdrivna frdn är den naturliga placeringen av en tankningsanläggning i distributinsnätets 4 bars system Naturgasens egenskaper Naturgas är en gas sm utvinns på samma sätt sm lja. Gasens sammansättning varierar mellan lika källr. Huvudbeständsdelen är metan (CH4) sm är blandat med tyngre klväten säsm etan (CzH6), prpan (C3Ha) ch butan (C4Hr). De flesta naturgaser innehäller

20 15 cksä varierande mängder brännbara beståndsdelar såsm kvävgas (Nz), kldixid (COz) ch syre (Oz). De gaser sm är aktuella för imprt till Sverige har följande sammansättning enligt Vattenfalls rapprt "Naturgas Hälsa Miljö". Typ av naturgas Dansk gas Tysk gas Svjet T rms Kemisk sammamättning Metan CH 4 vl% 91,1 88,7 98,9 91,6 Etan C 2 H 6 vl OJ 4,7 5,3 0,2 3,6 Prpan C 3 Hs vl% 1,7 1,6 0,0 1,1 Butan C 4 H 10 vl OJ 1,4 0,6 0,0 0,4 ch tyngre klväten Kldixid C02 vlll,' 0,5 1,4 0,0 2,4 Kvävgas N2 vl OJu 0.6 2,4 0,9 0,9 Övre värmevärde (MJ/Nm') Undre värmevärde (MJ/Nm') Relativ densitet 0,62 0,63 0,56 0,62 Tabell 3:2 Jämförelse mellan lika typer av naturgas Relativ densitet är gasens täthet i förhällande tillluftens täthet. Förutm dessa kmpnenter tillsätts en mindre mängd luktmedel i frm av tetrahydrthiphen (C4HgS). Luktmedlet tillsätts i Klagshamn där gasen förs in i Sverige ch avsikten är att en persn med nrmalt luktsinne skall kunna känna "gaslukt" vid kncentratiner sm ligger lägre än 1/5 av gasens undre expssinsgräns. Naturgasen har ett explsinsmråde mellan 5 ch 15 vlymprcent vid blandning med luft. I mtrbränslesammanhang är naturgasen relativt langaamt brinnande ch svårantändlig. Detta innebär att en gasmtr maste ha en tidigare tändtidpunkt än mtsvarande bensinmtr. En psitiv egenskap hs naturgasen är det mycket höga ktantalet 130 (RON) i jämförelse med premiumbensinens 98. Detta möjliggör att mtrer kan utfrmas med högre kmpressinsförhällande ch därmed få en bättre verkningsgrad. 3.3 Tankningsanläggning Lagringen av naturgas i frdn sker i nrmala fall under högt tryck i cylinderfrmade behållare. Det maximala lagringstrycket varierar berende på system mellan 200 bar ch 300 bar. Tankanläggningen måste således kunna leverera gas vid tryck mellan l bar (tanken är tm) ch bar da tanken är helt full. Tankningen sker enligt tva skilda principer, snabb resp. längsam fyllning. Den längsamma fytlningsprincipen innebär att ett eller flera frdn kpplas direkt till en gemensam gaskmpressr sm sakta bygger upp trycket parallellt i alla frdn. Berende pa kmpressrns kapacitet i förhällande till antalet frdn tar denna prcess vanligen mellan en

21 16 ch sex timmar. Det nrmala förfarandet är att IJÖra detta under natten. När fullt txyck uppnatts sl<is kmpressrn autmatiskt ifrt'ln. Fördelarna med denna typ av anlä~jqninq är att kmpressrkapaciteten kan väljas n<jgt lägre dt'l lämye tid suk till förfgande vid tankningen. Den tempen1turhöjninq <>Om gasen f:"jr vid kmprimeringen hinner cksa utjämnas vilket innebär en bättre fyllnadsqrad i frdnets lagringstankar. Bild 3:1 Kmpressrstatin för W.ngsEHn fyllning Bild 3:2 Tryckstegsmanmetrar i krnpressranli:igqninq

22 17 Det andra systemet med snabbfyllning utnyttjas pa tankanläggningar av typ knventinella "mackar". Här lagras gasen i ett batteri av stälcylindrar, s k mellanlager, vid ett tryck pa ca 350 bar. Vid tankningen ansluts mellanlagret till frdnets tankar ch gasen strömmar frän cylindrarna med högre tryck till tankarna i frdnet. Prceduren tar ca 5 minuter frän helt tm till fylld tank. Fördelen med systemet är att frdnet kan fyllaspä krt tid. Kmpressrn måste arbeta upp ett högre tryck än vad sm krävs i frdnet vilket innebär en högre energikstnad för kmprimeringen. Detta kan i viss män undvikas genm att använda fler mellanlager med lika tryck sm successivt kpplas in vartefter trycket i frdnets lagringstankar stiger. Denna mkppling mellan lika mellanlager sker helt autmatiskt under tankningsförlppet. De kmpressrer sm används är klvkmpressrer där gasen kmprimeras i flera steg, vanligen 3 till 5 st. Mellan stegen kyls gasen för att öka kmpressrns ttala verkningsgrad. Energiåtgången är ca 0,3 kwh per m3 naturgas vilket är ca 3% av gasens energiinnehäll ch ca 10% av den mekaniska energi sm gasen, efter förbränning i frdnets mtr, prducerat. Kmpressrerna drivs nrmalt med en elmtar vilket ställer krav pa att elmatning finns tillgänglig där tankanläggningen skall uppföras. Där elmatning saknas kan en gasmtrdriven kmpressr användas. Den förbrukar då 10-15% av den gasmängd sm kmprimeras. Anslutningen av frdnet görs via en gasslang ch ett speciellt munstycke sm är utfrmat för att förhindra gasläckage. Den gas sm fylls i frdnet måste pa nagt sätt mätas för att en kund skall kunna debiteras. Under fyllningsförlppet ändras hela tiden tryck ch temperatur i tankningsanläggningens lika delar vilket försvårar fiödesmätningen. För detta ändamäl har det utvecklats en speciell typ av mätare sm direkt mäter massflödet. Nägn kmpensering för tryck ch temperatur behöver därmed inte göras. 3.4 Säkerhet Användningen av naturgas är en av de minst lycksdrabbade frmer för energianvändning sm tillämpas. Orsaken är att hela distributinen sker i fast installerade rörledningar med förhällandevis fä arbetsmment där människr kan skadas. Den största riskkällan är kundernas installatiner där bristfällig hantering ch eftersatt underhäll kan leda till lyckstillbud. I Hlland, sm är ett av de största gasanvänderländerna i Eurpa, har antalet lyckr per miljn abnnenter ch ar minskat frän llo är 1952, till 20 ar Den vanligaste rsaken till lyckr hs knsumenterna är förgiftning genm den klxid sm bildas vid förbränningen i en dåligt skött eller dåligt justerad värmeapparat med avgasröret mynnande inmhus (mycket vanliga i Sverige). Den näst största lycksrisken är brand eller explsin.

23 l B Vid distributin av naturgasen frän gaskällan ch ut till knsumenten sker mycket fä tillbud ch detta är den säkraste delen av naturgassystemet. De lyckr sm händer rsakas till största delen vid grävarbeten där ledningen skadas av entreprenadmaskiner. Vid användning av naturgas sm mtrbränsle tillkmmer ett led i distributinskedjan, tankningsanläggningen. Riskkällrna är främst läckage av gas frän kmpressrer ch täta anslutningar mt frdnen. Vad gäller säkerhetsaspekt p ä frdn hänvisas till avsnitt 4.6. Även de tankar sm används för mellanlagring på en snabbtankningsanläggning är en säkerhetsrisk. I dessa tankar finns en betydande energimängd lagrnd sm kan frigöras vid exempelvis brand inm mrädet. För att öka säkerheten vid tankning förses kpplingsmunstycket där fyllningsslangen ansluts med en kntakt sm förhindrar start av frdnet sa länge tankningen pagar. Andra typer av liknande atgärder kan användas för att höja säkerheten m det visar sig vara nödvändigt. Jämförs tankning av gas med tankning av bensin är lycksriskerna avsevärt färre vid gastankning. Gasen är hela tiden innesluten i tryckkärl eller rörledningar ch kan därmed inte blandas med luften sä att en explsiv blandning uppstår. Vid tankning av bensin finns alltid en viss mängd av bensinångan blandad med luft i prprtiner inm explsinsmrädet. Det är endast avsaknaden av en tillräckligt str gnista sm förhindrar att varje tankningstillfälle slutar med en explsin. En av de säkerhetsmässigt största fördelarna med naturgasen i jämförelse med alla andra flytande bränslen är att gasen vid ett läckagetillbud stiger uppät ch försvinner frän platsen. Flytande bränslen ligger istället kvar pä marken ch utgör en brandfara ända till de sanerats. 3.5 Beredskapaspekter Den gas sm idag distribueras till naturgasknsumenterna förs in i Sverige via Danmark sm är den enda befintliga införselvägen. Ett leveransavbrtt innebär att samtliga knsumenter påverkas. Denna situatin kmmer att kvarstä tills ytterligare en inmatningspunkt i systemet blir verklighet. För att förbättra beredskapssituatinen vid en eventuell störning tecknas en del stra knsumenter pil avbrytbara kntrakt. Detta innebär att dessa knsumenter behllller sin ljeeldningsmöjlighet ch vid en eventuell gasbrist växlar bränsle. Pä detta sätt kan förbrukningen i gasnätet minskas radikalt ch den mängd gas sm finns lagrad i ledningsnätet kan räcka till övriga knsumenter i flera dagar, även vid ett fullständigt avbrtt i leveranserna frän Danmark. För att ytterligare öka uthålligheten vid leveransavbrtt planeras underjrdiska naturgaslager kmbinerat med nödförsörjng av prpan/luft. Prpan/luft blandningen har förbränningsegenskaper sm liknar naturgasens ch kan ersätta denna vid förbränning i pannr ch liknande.

24 19 Sm bränsle i CNG-frdn duger den däremt inte p g a skilda fysikaliska egenskaper sasm kndensatinstryck ch liknande. En fyllningsstatin för CNG-frdn maste sthedes kpplas till den del av naturgasnätet sm alltid planeras ha sin försörjning tryggad. Sannlikheten för att ett leveransavbrtt skall ske är dck mycket liten. Energidistributinen med hjälp av ledningsbunden naturgas är ett av de mest pålitliga system sm finns. Om man definierar ett leveranssäkerhetsindex sm den genmsnittliga gasmängd sm inte levererats dividerat med den mängd sm skulle ha levererats m nllgt avbrtt ej skett, fik detta index ett värde pä l x I0-4 för det svenska nätet. Detta är en lika tag riskfaktr sm vilket annat nu tillämpat energidistributinssystem sm helst. Denna siffra täcker samtliga levernsavbrttsrisker frän gaskällan i nrdsjön ch fram till den enskilda gasknsumenten. Genm att en bussfltta knverterad till CNG inte har nägt alternativt bränsle kmmer dessa knsumenter att pririteras vid ett leveransbrtt vilket ökar leveranssäkerheten avsevärt.

25 20 4. FORDONSTEKN!K 4.1 Tankar Lagringen av naturgas i frdn kan ske enligt tre principer: kmprimering, absrptin eller i flytande frm. Den vanligaste frmen är kmprimering till ett tryck mellan 200 bar ch 300 bar ch lagring i cylinderfrmade tankar. Lagringssystemet bestar av ett fyllningsmunstycke, ledningar till ch fran tankarna, säkerhetsventiler, manuella avstängningsventiler pa varje tank ch en tryckreduceringsventil l ledningen fram till mtrn. Ttalvlymen för lagret berr pa erfrderlig kapacitet ch maximalt lagringstryck. Ju högre lagringstrycket är dest mer gas pa en given vlym. För en innerstadsbuss krävs en körsträcka pa minst 300 km mellan tankningarna ch med en förbrukning pä ca 5.5 m3 gas per 10 km mäste ttalt 165 m3 gas lagras pä bussen. Med ett maximalt lagringstryck pä 200 bar behövs ca 700 liters lagringsvlym. Med 300 bars tryck behövs ca 500 liters vlym. Tankarna utfrmas sm cylindrar med en diameter mellan lod mm ch 300 mm ch kan tillverkas i lika material säsm stal, glasfiberarmerad plast eller armerad aluminium. Cylindrarnas längd anpassas efter mntageutrymmet i frdnen. Det höga lagringstrycket ställer stra krav pa cylindrarnas hällfasthet ch därmed blir gdstjcklekarna i cylinderväggarna stra. Tillverkas behållarna i stal resulterar detta cksa i hög vikt. Andra material än stal ger möjligheter att reducera lagrets vikt, tabell 4:1 ger ttalvikten för nägra lika tanktyper. Cylinderdimensiner mm längd diameter vlym Antal Tankmm mm liter vikt ca stal ,7 700 stal/glasfiber ,5 560 Aluminium/ glasfiber ,3 500 Kmpsite 350 Tabell4:1 Tankvikt för ett frdnslager med 200 bars tryck ch 700 liters vlym Ovanstäende siffrr gäller enbart lagringstankarnas vikt. Den lagrade naturgasen är inte medräknad. För att kunna placera tillräckligt str tankvlym i bussen mäste fler utrymmen än den befintliga dieseltankens plats utnyttjas. Berende pa chassiutförande kan lika utrymmen under bussen användas för att placera tankarna. Finns inte tillräcklig plats under bussen kan t ex taket utnyttjas.

26 21 Bild 4:1 Naturgastankar placerade pi'\ undersidan av bussen Rild l~:2 Fyllningsans!utninq vid bmkning med tryckmanmeter 4~2 Bränslesystem Rräns\esystemets huvudkmpnenter är tryckreglerutrustning, blandare samt eventuell styrutrustning. Är frrlnet utrustat för tvf:!lbränsledrift i nögn frm tillkrnmer utrustning för det andra bränslesystemet.

27 22 Utfrmningen av systemet hänger samman med typen av mtr. När det gäller dieselmtrer finns följande mtralternativ. Blanddrift gas/diesel Dieseltändning Knvertering till Ottmtrer Vidare kan vart ch ett av vanstäende knverteringssätt kmpletteras med turbkmpressr eller utfrmas sm sugmtr. Vid blanddrift, sm är den enklaste knverteringen, tillsätts naturgasen i insugsluften till mtrn. Mängden naturgas styrs av belastningen så att gasflödet ökar vid högre mtrmment ch blir nll vid tmgång. Styrningen av NG-flödet sker pä signal frän mtrns rdinarie insprutningspump samt tryck ch eventuellt flöde i insugsröret. >- Systemen kan vara både mekaniskt ch elektrniskt reglerade. }-.,vr ~ c C1l ::J CY (]) ::J 4-,~ v engine lad _.,.. Fig 4:1 Bränslefördelning NG/diesel vid blanddrift I systemen med dieseltändning sprutas endast en sa str mängd diesel in i förbränningsrummet att gas/luftblandningen kan antändas (fig 4:2). Vid full effekt mtsvarar tänddieseln mellan 5% ch 10% av den tillförda energin. Resterande bränsle tillförs i frm av gas med insugsluften. Mängden diesel är i detta system relativt knstant i hela belastningsmradet ch andelen av ttalt tillförd bränslemängd stiger därför med sjunkande belastning. Systemet lämpar sig bäst för statinära mtrer sm har en hög ch jämn belastning. Bränslesystemet utfrmas i princippasamma sätt sm vid blanddrift.

28 23 l l l gaseus fuel l engine lad ->- Fig 4:2 Bränslefördelning NG/diesel vid dieseltändning Bränsletillförseln för en Ottmtr sker i sin enklaste frm via en tryckregulatr ch en venturiblandare. Regulatrn är da inställd pa ett tryck sm ligger nagt under atmsfärstryck. Da mtrn är stppad stänger saledes tryckregulatrn helt eftersm trycket i ventriblandaren ch insugsröret stiger till atmsfärstryck. När mtrn startas sjunker det statiska trycket i venturin ch mtrn suger in gas ch luft. Systemet kan utvecklas med hjälp av ett elektrniskt reglersystem sm styr gastillförseln med ledning av en mängd insignaler. >- ~ ~ c r :J - -(j) :J Fig 4:3 ~ \'J" ~," gaseus fuel l f l l l l l l l engine lad _,. Bränsletillförsel NG i Ottmtr

29 24 Den tryckregulatr sm ingar i samtliga system förses fta med värmning fran mtrns kylsystem. Värmningen är till för att kmpensera den temperatursänkning sm blir följden av tryckreduktinen från lagringstankarnas tryck till insugssystemets tryck. 4.3 Mtrknvertering Bussar är nästan undantagslöst försedda med dieselmtrer ch det är denna mtrtyp man måste utga ifran vid en knvertering till naturgasdrift. De möjligheter sm finns är mbyggnad till blandbränsledrift eller mbyggnad till Ottmtr med gnisttändning av bränslet. Den ur energisynpunkt mest intressanta knverteringsprincipen är mbyggnad till Ottmtr, av bl a följande anledningar: Bussen förbrukar 100% naturgas. Bussen behöver endast ett bränslesystem. Denna mtrtyp har med dagens teknik visat sig bättre kunna nä låga emissiner. Nackdelarna är: Knverteringen av mtrn är mfattande ch emissinsptimeringen kräven stra insatser i labratriemiljö. Inget reservbränsle att tillgå. Ombyggnaden fran dieselmtr till Ottmtr innebär att tpplcket förses med tändstift istället för insprutningsmunstycken. Vidare maste kmpressinen sänkas till ca 12:1 ch mtrn förses med en gas/luftblandare.

30 25 t l i Bild 4:3 Utfrmning av klv efter sänkt kmpressin (dieselklv med pik) Med Ottmtrn följer cks~ en möjlighet att utnyttja den katalytiska avgasreningen vilket skulle kunna möjliggöra en radikal sänkning av emissinsnivan i jämförelse med dagens dieselbussar. (se kap. 4.5) 4.4 Förbrukningstal En stadsbuss med dieselmtr förbrukar ca 5 liter diesel per 10 km med stra variatiner berende pä körförhallanden längs den aktuella körsträckan. De bussar sm byggts m för drift pa LPG ch prvkörts i Stckhlm ch Malmö har förbrukat ca 20% mer bränsle än dieselbussar räknat per energienhet. Förklaringen till den högre förbrukningen ligger till stra delar i att den ursprungliga dieselmtrn är resultatet av en läng utveckling med sikte p~ ll'!lg dieselförbrukning. Den knverterade mtrn är ur denna synpunkt mindre ptimerad. En annan förklaring är Ottmtrns lägre kmpressinsförh~llande sm gör att den teretiska verkningsgraden blir lägre. Den övre kmpressinsgränsen för en naturgasmtr är ca 13:1 medan dieselmtrer fta har ett kmpressinsförhällande pä 19:1. Jämförs förbrukningssiffrr fran flera knverterade bussar visar sig naturgasförbruknin len ligga p ä ca 1,1 m3 NG per liter diesel. Energiinnehället i en Nm naturgas mtsvarar en liten diesel.

31 26 4~5 Teknik för emissinsbegränsningar Ett av de starkaste argumenten för att införa naturgasdrivna frdn är möjligheterna att införa en effektiv avgasrening ch därmed nä lägre emissiner än frän dagens dieselbussar. Några miljökrav med undantag av rökbegränsning finns inte i Sverige. En frivillig mälsättning bland trafikföretagen är att uppfylla de krav sm gäller för USA Genm att utnyttja dagens bästa dieselteknik kan dessa krav redan nu uppfyllas av de svenska tillverkarna. Pa persnbilssidan kmmer nya avgasbestämmelser För att uppfylla dessa krav mäste biltillverkarna, med dagens kända teknik, införa katalytisk avgasrening. Förutm att begränsa utsläppen av CD, HC ch NOx har en katalysatr en psitiv effekt cksft när det gäller icke reglerade emissiner. För att minska emissinerna ch nä uppsatta krav kan följande utrustning ch teknik enskilt eller i kmbinatin användas pa en naturgasdriven mtr. T revägskatalysatr Ett sätt att begränsa em!ssjonerna är att förse mtrn med en trevägskatalysatr sm reducerar CD, HC, NDx ch förbrända prdukter. Förutm den xiderande färmagan kan trevägskatalysatrn även reducera NOx till rent kväve (N2), vilket ingär sm en naturlig del i Juften. De syremlekyler sm da frigörs xiderar CO ch HC. KBt..!,utm D<'ll <hva <M n,.,_,,i"'im a <M adel 'leta~;k>l sm llggt~ pil yliln av den perl erade Oeram;l., karnn Figur 4:4 Trevägskatalysatr

32 27 Den reducerande reaktinen NOx till Nz ch Oz sker inte vid luftöversktt (Lambda > l) i förbränningen. Pä samma sätt kan xiderande reaktinen inte ske vid Juftundersktt (Lambda < 1). För att det hela skall fungera krävs exakt stökimetrisk förbränning (Lambda = l) med ett mycket snävt tleransmråde pä Lambdaskalan. Lambda snd Med en nrmal gasblandare eller förgasare klarar man inte att hälla bränsle/luftblandningen inm ett snävt definierat mråde. För att klara detta införs ett äterkpplat reglersystem med följande funktin. I mtrns avgasrör mäts förbränningens Lambdavärde med en s k Lambdasnd sm är gjrd för att ge en mycket exakt signal. Signalen frm snden matas in i en elektrnisk styrenhet sm jämför signalen med ett förinställt Lambdavärde. Vid en eventuell avvikelse påverkar styrenheten tillförseln av bränslet så att rätt blandningsförhällande ch därmed Lambdavärde atertas. Vid stökimetrisk förbränning blir förbränningstemperaturen sm högst vilket kan resultera i mtrskadr p g a lkal överhettningar. Detta går dck att mtverka. Oxiderande katalysatr (tvavägskatalysatr) Den xiderande katalysatrn kallas ckså tvåvägskatalysatr p g a att den initierar tva xiderande reaktiner i avgaserna 1. 2 c + 2 blir z c 2 2. HxCx + Oz blir H20 + COz De kvarvarande förbrända beståndsdelarena i avgaserna reagerar på katalytisk väg med syre. F.:tt krav för att dessa reaktiner skall ske är att avgaserna innehäller ett luftöversktt. Den katalytiska reaktinen sker pä en yta av någn ädelmetall sm lagts på en stmme av keramiskt material. Katalysatrer av denna typ har en mycket begränsad effekt pa NOx-halten i avgaserna. NOx-halten kan istället begränsas vid förbränningen i mtrn. En möjlighet att göra detta är genm en sänkning av förbränningstemperaturen genm ett extremt strt luftöversktt eller avgasätercirkulatin (EGR). Figur 4.5 visar hur avgasemissinerna påverkas av blandningsförhållandet mellan bränsle ch luft (Lambda).

33 28 Luftöversktt fullp"'"' \ \ \ x ',../ \ ' '' ' ' ' \JS) j ' j l ' l u.~.~ 1>.6 u.7 u.~ u.~ j l ' ' -.., ' ' ' ' ' ' ' ' ' '.-~- Fig 4:5 Avgaseffekter vid lika bränsleluftblandningar (Källa: SNV Studsvlk).., ' ' ' ' ' ' ' ' Mängden luft i förhihiande till mängden bränsle mäts där utgångsläget, varken fet eller mager blandning, är ca 15,5 kg luft/kg bränsle för en dieselmtr (Lambda = l, stökimetrisk blandning). En ökning till luftöversktt, t ex lambda = 1,5, sänker NOx ch CO. Priset för sänkningen är minskad effekt. Leddluftkylning (intercler), kmpressr (turb) Gasfrmiga bränslen har större vlym än angerna frän flytande bränslen ch upptar därmed en större del av de tillgängliga insugsvlymer vilket ttalt sett innebär att en mindre mängd bränsle/luft tillförs. Ett sätt att kmpensera denna effektförlust är att inför en ktnpressr sm trycker in önskad gasmängd i cylindern. Kmprimeringen av insugsluften medför cksa att temperaturen höjs vilket har en negativ effekt pa bäde fyllnadsgraden Onsugsluftens densitet sjunker vid stigande temperatur) ch förbränningstemperaturen. Dessa negativa effekter kan begränsas med en laddluftkylare sm mnteras mellan kmpressrn ch mtrns insugsrör. Kylningen sker med mtrns kylvatten eller mgivningsluften. Leddluftkylaren har en psitiv effekt pa framför allt N02C. De flesta nya bussmtrer är idag försedda med turb (kmpressr) ch ibland även laddluftkylare. För att fa ut samma effekt ur mtrerna efter knverteringen maste även gasmtrerna utrustas med turbkmpressr ch laddluftkylare.

34 29 Avgasätercirkulatinen (EGR) Bildandet av NOx-mlekyler berr p!} tillgangen pä kväve ch syre (luft). Då ett luftundersktt uppstar kmmer nästan allt tillgängligt syre att förbrukas i förbränningen. Om avgaserna aterförs minskar luftinblandningen ch bildningen av NOx-mlekyler förhindras. Denna åtgärd minskar dck effektuttaget någt. EGR minskar ckså temperaturen vid förbränning vilket ytterligare minskar NOx bildningen. Blandarutrustning Mänga av de ptimeringar sm kan göras i en mtr är avhängiga av att bränsle/luftblandningen kan styras mycket nggrannt. Med utveckling av venturin (insugningskanalen) kan styrutrustningens signaler msättas i en nggrannt reglerad blandning ' 3 rs. POS. 6 7 B c D A Main adjustment screw B Lambda valva C Venturi gas mixer D Thrttle valve gas mixer 1 Ad justment screw- valve 2 Spring- valvc 3 Membrane- valve 4 Cmpensatin bre 5 Annular chamber 6 Trpeda shaped flw-bdy 7 Annular chamber 8 Bre fr manifld depressin 9 Butterfly I die bypass 1 Idle bypass actjustment F"few 2 Gas val ve 3 Gas valveseat Fig 4:6 Mekaniska delen av en blandarutrustning, utvecklad av TNO där venturiutfrmningen är anpassad för att enkelt kunna svara pä de regleringssignaler sm ges av t ex en Lambda snd. Förbränningsrummet Vid Lambdavärden högre än ett föreligger ett luftöversktt vilket dels sänker halten förbränt genm den rikligare tillgängen pä syre, dels NOx-halten tack vare en lägre förbränningstemperatur. Den rekatin sm svarar för bildandet av kvävexid är nämligen starkt temperaturberende ch vid läga temperaturer under ca 7c sker i strt sett ingen xidatin av luftens kväve.

- en sida från Lifeforum

- en sida från Lifeforum Miljöbilar - en sida från Lifefrum Direktlänk: http://www.lifefrum.rg/miljbilar/ Innehåll Miljöbilar? Alternativa bränslen ch nya metder Visinärt Vad kan jag göra nu? Några tillgängliga miljöbilsmdeller

Läs mer

Installation av fiber och IPTV i Seraljen

Installation av fiber och IPTV i Seraljen Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi

Laboration 1: Kalorimetrisk bestämning av neutralisationsentalpi LINKÖPINGS UNIVERSITET 2013-10-03 Avd för kemi, IFM Fysikalisk kemi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Labratin 1: Kalrimetrisk bestämning av neutralisatinsentalpi Uppgift: 1.

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Naturgasdrivna fordon Lägesrapport Programförslag Vattenfall FUD-87

Naturgasdrivna fordon Lägesrapport Programförslag Vattenfall FUD-87 Naturgasdrivna frdn Lägesrapprt Prgramförslag Vattenfall FUD-87 Naturgasdrivna frdn Lägesrapprt Prgramförslag Vattenfall FUD-87 Gasprjekt G2, Dec. 1986 Vattenfall FUD - RAPPORT Fr~ n 'Löpnummer Datum Kl.

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat

Globala energitrender Konsekvenser för global säkerhetspolitik och klimat Glbala energitrender Knsekvenser för glbal säkerhetsplitik ch klimat 1 Flk ch Försvar 19 nvember 2014 Kansliet för strategisk analys (UD SA) 2 En RK-gemensam funktin - intern tankesmedia. SA hanterar inte

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun

Kartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

www.kaeser.com Serie N För tryck upp till 13 bar sluttryck upp till 45 bar Kapacitet 0,28-18 m³/min

www.kaeser.com Serie N För tryck upp till 13 bar sluttryck upp till 45 bar Kapacitet 0,28-18 m³/min www.kaeser.cm Serie N För tryck upp till bar sluttryck upp till 45 bar Kapacitet,8-8 m³/min Varför använda bster? Genm att kunna erbjuda lika trycknivåer blir tryckluften ännu mer användbar sm energimedium.

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie Effektivare inmgårdstransprter genm övergång till elmaskiner förstudie Sökande: JTI Institutet för jrdbruks- ch miljöteknik SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Partner Wacker Neusn AB Sammanfattning

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Värjan

Bostadsrättsföreningen Värjan Viktig infrmatin m brandskyddet ch säkerheten i din bstad BRANDSKYDDSUTRUSTNING I BRF VÄRJAN Varje lägenhet i BRF värjan är utrustad med brandvarnare, brandsläckare ch brandfilt. Utrustningen tillhör lägenheten

Läs mer

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Centrala Sacorådet i Malmö stad Centrala Sacrådet i Malmö stad Enkät m tid för det fackliga uppdraget i samverkan Enkäten har skickats ut till alla Sacs representanter i samverkansgrupper på stadsmrådesförvaltningarna ch alla Sacs samverkansrepresentanter

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker

Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Lilla guiden till Systematiskt arbete med miljörisker Brschyren är i A5-frmat det innebär att när du skrivit ut den så skall sidrna bara vikas ihp på mitten ch häftas. Du måste skriva ut dubbelsidigt för

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium

BRANDFARLIGA VAROR Hantering på laboratorium BRANDFARLIGA VAROR Hantering på labratrium Denna infrmatin visar hur brandfarliga gaser ch vätskr kan hanteras på labratrier på ett sätt sm uppfyller lagstiftningens krav. Utgångspunkten för denna infrmatin

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning Tjänstebeskrivning C ilt Optimize CAA-1000 Tjänsteöversikt Denna Tjänstebeskrivning ("Tjänstebeskrivningen") ingås mellan dig, kunden, ("dig" eller "Kunden") ch den Dell-enhet sm identifierats på din faktura

Läs mer

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla

Lastbilsdäck och bränslebesparingar. red ut begreppen en gang för alla www.prinfhbr.dk 130092 SE Sant eller falskt? Lastbilsdäck ch bränslebesparingar red ut begreppen en gang för alla Manufacture Française des Pneumatiques Michelin, 23 place des Carmes, 63000 Clermnt-Ferrand,

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Luftströmning i byggnadskonstruktioner

Luftströmning i byggnadskonstruktioner Luftströmning i byggnadsknstruktiner Lars Jensen Avdelningen för installatinsteknik Institutinen för bygg- ch miljöteknlgi Lunds tekniska högskla Lunds universitet, 27 Rapprt TVIT--7/72 Lunds Universitet

Läs mer

Kravställ IT system på rätt sätt

Kravställ IT system på rätt sätt Kravställ IT system på rätt sätt Upphandling IT system petter.ulander@adviceu.se 070 2125800 Upphandling IT system Vad behöver vi? En mdern sprtbil? Upphandling IT system En rejäl lastbil? Upphandling

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

ÄR DITT HEM ELSÄKERT?

ÄR DITT HEM ELSÄKERT? ÄR DITT HEM ELSÄKERT? Det här frmuläret hjälper dig att kntrllera hur elsäkert ditt hem är. Gå igenm punkterna i checklistan ch markera vad sm är bra ch vad sm behöver åtgärdas. ELCENTRALEN Elcentralen,

Läs mer

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn

EFTER VALET Liten PM om trängsel-/framkomlighetsavgifter 2002-09-12/mn EFTER VALET Liten PM m trängsel-/framkmlighetsavgifter 2002-09-12/mn UTGÅNGSPUNKTER FÖR POLITISKA UPPGÖRELSER EFTER VALET 2002 OM ATT SNABBT INFÖRA TRÄNGSEL-/FRAMKOMLIGHETSAVGIFTER I STOCKHOLMSREGIONEN

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Plan för övergång till drift med icke-fossila bränslen inom sjötrafiken

Plan för övergång till drift med icke-fossila bränslen inom sjötrafiken 1(6) Trafikavdelningen Sjötrafiksektinen Fartyg, Teknik ch Säkerhet Handläggare Sara Catni 08-686 1937 sara.catni@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-23 Versin Trafiknämnden 2015-10-13, inf punkt 8 Ärende/Dk.

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6 Hur man skapar ett test i Test ch quiz i Mnd 2.6 Snabbstart Under Test ch quiz, namnge ditt test under fältet Namn ch klicka senare på Skapa. Börja sedan med att gå igenm inställningarna, för att kmma

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Våra mål och förbättringar

Våra mål och förbättringar Våra mål ch förbättringar 2015 Vi är ett väletablerat namn på marknaden när det gäller inrikes ch utrikestransprter, till framför allt den franska marknaden. Vi kan transprter ch service. Vi ser varje

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB

Gemensam upphandling Slutrapport. Hannele Johansson Energikontor Sydost AB Gemensam upphandling Slutrapprt Hannele Jhanssn Energikntr Sydst AB Sammanfattning I mars 2006 startade prjektet Gemensam upphandling på uppdrag av Reginförbundet i Kalmar län. Syftet med prjektet var

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson

ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Lokalförsörjningsplan 2011

Lokalförsörjningsplan 2011 Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29

Praktiska råd vid upphandling av tekniska produkter och tjänster. Södra teatern 2009 09 29 Praktiska råd vid upphandling av tekniska prdukter ch tjänster Södra teatern 2009 09 29 petter.ulander@adviceu.se 070-2125800 Presentatin AdviceU Ett leverantörsberende rådgivningsföretag inm upphandling.

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING

SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING SPECIALISTEN PÅ SLAMFÖRTJOCKNING Siljan PlySave Styrsystem för slamförtjckning Siljan Allards AB www.siljanallards.cm 1 Siljan PlySave är en datriserad styrenhet kpplad till en prvtagningsenhet för prvtagning

Läs mer

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015

Pedagogisk planering matematik Gäller för november-december 2015 Pedaggisk planering matematik Gäller för nvember-december 2015 Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skla L= mest för läraren E= viktigt för eleven I periden ingår bedömningsdelar vi pga muntliga prv ch annat

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1 KOMPLETTERANDE

Läs mer

. Slitdelar: Cyklonfoder, membran, avskrapare, tätningar etc.

. Slitdelar: Cyklonfoder, membran, avskrapare, tätningar etc. Vi frmgjuter idag allt ifrån centimeterstra detaljer till gjutningar på ca 1 tn. Det är framförallt slitstyrkan sm eftersträvas men ckså materialets utmärkta elastiska ch slagtåliga förmåga. Vi tillverkar

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag

Telia och Sonera går samman Skapar nytt ledande nordiskt telekommunikationsföretag Detta pressmeddelande får inte distribueras till eller publiceras i USA, Kanada, Australien eller Japan. Pressmeddelandet är en översättning från det engelska riginalet. Pressmeddelande 26 mars 2002 Telia

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer