Användning av Vattenfalls EnergyWatch PRO på lantbruksföretag. Erfarenheter från en undersökning på fyra gårdar

Transkript

1 Användning av Vattenfalls EnergyWatch PRO på lantbruksföretag Erfarenheter från en undersökning på fyra gårdar Lars Neuman, LRF Konsult, 2013

2 Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 2

3 Innehåll sida Sammanfattning 4 1. Syfte 5 2. Mål 5 3. Bakgrund Behov Beskrivning av den nya tekniken Installation Information i EnergyWatch PRO via webben 7 4. Genomförande och metodik Resultat och diskussion Allmänt Effektuttag Elförbrukning Identifiera elförbrukare Några slutsatser Framtida utveckling - önskemål 28 Författare: Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare, LRF Konsult, Ulricehamn. lars.neuman@lrfkonsult.se Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 3

4 Användning av Vattenfalls EnergyWatch PRO på lantbruksföretag Rapport från ett delprojekt i det större projektet Underlag energieffektivisering. LRFs projekt Underlag energieffektivisering finansieras inom landsbygdsprogrammet. version Sammanfattning Grundläggande för effektivisering av energianvändningen på ett företag är mätning och uppföljning. Vid energikartläggning saknas ofta möjlighet att mäta och att registrera mätdata över tid och det finns ett behov av rationella hjälpmedel. Vattenfalls tjänst Energikontrollen med EnergyWatch PRO erbjuder möjligheter i den vägen. EnergyWatch Pro är en mätutrustning med fjärravläsning. I syfte att undersöka användbarheten på lantbruk har LRF och Vattenfall i samarbete placerat ut EnergyWatch PRO på fyra gårdar med olika produktionsinriktningar: mjölk, slaktsvin, ägg och slaktkyckling. Genom att följa elanvändningen på de fyra gårdarna har vi fått en uppfattning om systemets möjligheter och, inte minst viktigt, dess begränsningar. Fokus har legat på tekniken som sådan och det har inte varit syftet att genomföra energieffektivisering på de fyra testgårdarna. Installation och igångsättning bereder inga större problem, förutsatt att man har bra förbindelse över mobilnätet. Manualerna ger här god vägledning. Mätningarna bygger på pulsfrekvensen i elmätaren, där varje puls, varje blinkning i lysdioden, motsvarar en viss energimängd. Pulsernas frekvens motsvaras av effekt, energi per tidsenhet. Data sänds via en3g-router till en server på Vattenfall för att bearbetas och presenteras via Internet. Systemet identifierar olika effektändringar som förbrukare, vilka får identitet genom ett nummer. Användaren, som har behov av det, kan sedan undersöka vilka apparater och utrustningar som motsvarar dessa förbrukare. Systemet registrerar till- och frånslag och därmed driftstiden för de identifierade förbrukare och sedan beräknas elförbrukningen i kwh som effekt (kw) x tid (tim). Via webbläsaren i datorn får man en bra överblick och programmet ger många sätt att följa upp förbrukningen genom olika val i huvudmenyn. Uppföljningen sker på ett bra och lättfattligt sätt med hjälp av grafer och siffervärden. Det är dock viktigt att känna till systemets begränsningar så att man tolkar grafer och siffervärden rätt. Så kan t.ex. de förbrukare som går kontinuerligt inte identifieras över huvud taget. Man får missvisande energiberäkningar på apparater som går med varierande belastning, apparater som varvtalsregleras och belysningar som regleras med dimmer. Ingen förbrukning registreras på förbrukare som inte slås av och på varje dygn, något som en uppdatering av programvaran kanske kunde förändra. Lantbrukaren, liksom rådgivaren vid energikartläggning, har nytta av EnergyWatch PRO till att avslöja effekttoppar för att föreslå åtgärder att minska dem. avslöja om apparater stått på i onödan. få visst grepp om apparaters effektuttag. Detta förbättras med en kommande app. få viss ledning om när och hur lång tid apparater varit påslagna. se elförbrukningen totalt per timme. se elförbrukningen totalt per dag. se elförbrukningen totalt per månad. se elförbrukning per timme, per dag och per månad för apparater som har ett tydligt effektsteg. få hjälp att se vilka de större förbrukarna är. Möjligheten att fullständigt kartlägga apparaters energianvändning är tyvärr begränsad, men Energy- Watch Pro blir ändå ett viktigt hjälpmedel i energikartläggningen. Att mäta är att veta. Möjligheten att med en utrustning som EnergyWatch PRO följa upp sin elförbrukning bidrar till att öka företagarens medvetenhet om elförbrukning på gården. Man kan även se Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 4

5 kostnaderna för elenergin per timme, per dygn o.s.v. Medvetenhet är en viktig nyckel till energieffektivisering. Rapporten avslutas med några önskemål och tankar om utveckling av systemet. Rapporten avser den teknik som ställdes till förfogande under våren Förhoppningen finns att tekniken kan förbättras med avseende på begränsningar som anges här. 1. Syfte Syftet med detta projekt har varit att testa användbarheten hos EnergyWatch PRO, dels för lantbrukaren som vill följa gårdens elanvändning och dels för energirådgivaren som gör energikartläggning. Projektet har genomförts i samarbete mellan Vattenfall och LRF och ett annat syfte har varit att få ett underlag för framtida samarbete kring tjänsten Energikontrollen med EnergyWatch PRO. 2. Mål En skriftlig rapport med erfarenheter från testerna. 3. Bakgrund 3.1. Behov Mätning och uppföljning av elförbrukningen är en grundläggande åtgärd för en företagare som vill effektivisera energianvändningen i sitt företag. Det ger också viktig information till energirådgivare som gör energikartläggning på företaget. Det finns ett behov av att utveckla rationella hjälpmedel. Man vill då inte bara mäta effektuttaget momentant utan det bör finnas möjlighet att logga värden på effekt. Det medför då en möjlighet att i lämplig programvara integrera effekten över tid, d.v.s. att även beräkna och registrera energianvändningen och dess variation Beskrivning av den nya tekniken Det finns på marknaden några olika utrustningar som baserar effekt- och energimätningarna på pulserna, blinkningarna, i den lysdiod som sitter på den moderna elmätaren. Ett mätöga registrerar pulserna i lysdioden och skickar signaler för att behandlas av utrustningens mjukvara. Varje puls representerar en viss energimängd, som kan vara t.ex. en tusendels eller en tiotusendels kwh. På elmätaren finns angivet hur många pulser som motsvaras av energimängden 1 kwh. Märkningen kan då vara 1000 imp/kwh eller imp/kwh. Eftersom effekt är energi per tidsenhet så är i varje ögonblick pulsfrekvensen proportionell mot effektuttaget. Med lämplig programvara kan man sedan få fram data på energi och effekt momentant och över tid. Marknadens olika mätutrustningar av denna typ är mer eller mindre utvecklade med avseende på loggning och programvara med verktyg för att analysera elförbrukningen. Vattenfalls EnergyWatch PRO får sägas vara en representant för de mest utvecklade. Den är en vidareutveckling för företag av EnergyWatch, som först lanserades för privatkunder och för mätning i bostäder. EnergyWatch PRO ingår i Vattenfalls tjänst Energikontrollen, som även inkluderar rådgivning och support. Lanseringen skedde i maj Avläsning och registrering av pulsfrekvensen sker så ofta som varje sekund. Insamlade data skickas via mobilnätet till en server hos Vattenfall, där de behandlas och lagras. Som användare/företagare kan man logga in via webben och följa upp sin elförbrukning i webbläsaren. Man kan bland annat få upp- Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 5

6 gift på elförbrukning timme för timme, dygn för dygn och månad för månad. Det visas också som stapeldiagram. Se beskrivningen längre fram. För ytterligare information om Energikontrollen och EnergyWatch PRO hänvisas till Vattenfalls internetsidor på där man också kan ladda ner installations- och användarmanualer Installation För mer detaljerad information hänvisas till installationsmanualen (se länken ovan). Före installation noteras elmätarens pulsfrekvens (ex imp/kwh) enligt märkning. Vid huvudsäkring större än 63 A är elmätaren oftast utrustad med en strömtransformator och då måste programvaran räkna om pulsfrekvensen med hjälp av en mätarkonstant. Denna konstant kan man få från elnätsbolaget, då man meddelar mätarnummer eller anläggningsnummer. Från Vattenfall får man ett användarkonto med inloggningsuppgifter och vid första inloggningen knappar man in pulsfrekvens och eventuell mätarkonstant. EnergyWatch PRO kommunicerar med Vattenfall via mobilnätet. I leveransen ingår därför en 3Grouter, som ansluts med adapter till ett vanligt eluttag. Vid elmätaren placeras mätögat över lysdioden och ansluts med kabel till en datainsamlingsbox. Denna kommunicerar trådlöst med routern men över ett begränsat avstånd från elmätaren, riktvärde ca 20 m. BILD 1. BILD 2. Mätögat sätts fast över lysdioden och ansluts med Boxen, här i botten på skåpet, har trådlös en nätverkskabel till datainsamlingsboxen förbindelse med routern.. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 6

7 BILD 3. 3G-routern placeras så nära boxen som möjligt, inte över ca 20 m. Den ska kunna anslutas till ett vanligt 230 V eluttag. Mobiltäckning måste finnas. Operatör är Telia Information i EnergyWatch PRO via webben För att kunna följa elförbrukningen i sin dator ska man ha Adobe Flash Player, ett program som man kan ladda ner utan kostnad. Efter installationen av EnergyWatch PRO bör man låta programvaran arbeta ett tag. Efter något dygn kan man logga in och man hamnar på startsidan. I bild 4 visas startsidan med aktuellt effektuttag (just nu), energianvändning i kwh från midnatt fram tills nu, totalt och timme för timme, samt gårdagens totala energianvändning. Huvudmenyn till vänster innehåller de olika menyvalen. BILD 4. Startsidan som visas efter inloggning och uppdatering av data sedan förra inloggningen. Här ser man effektuttaget i realtid och energianvändningen sedan midnatt, timme för timme. Cirkeldiagrammet till höger är bara för information och det anger genomsnittligt elpris innevarande dygn och hur elpriset förändras timme för timme på den nordiska elbörsen. Därefter kan man välja Förbrukning i huvudmenyn och få fram en bild som i bild 5. Det undre diagrammet är identiskt med det på startsidan (bild 4), om man väljer fliken Dag. Det övre diagrammet är Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 7

8 mer detaljerat. Här har man en möjlighet att avslöja effekttoppar. I denna bild kan man bara se innevarande dygn. Man kan se motsvarande detaljerade diagram för tidigare dagar om man går till Analys. BILD 5. Med verktyget förbrukning får man en sådan här bild. Det undre diagrammet är identiskt med det på startsidan (bild 4), om man väljer fliken Dag. Här finns också möjligheter att göra jämförelser med någon tidigare, valfri, dag. Visas i bild 6. Om det finns stora avvikelser från det vanliga mönstret, som här mellan 09:00 och 10:00, så kan det vara skäl till ytterligare analys. BILD 6. Genom att sätta en bock i rutan visa jämförelse får man möjlighet att jämföra med valfri dag, vars förbrukning timme för timme visas som cirklar. Man kan också följa elanvändningen dag för dag i valfri månad och man klickar då på flik Månad. Diagrammet ändras till det i bild 7. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 8

9 BILD 7. Exempel på hur man kan avläsa elförbrukningen dag för dag i valfri månad, i detta fall under juni. Den exakta elförbrukningen för ett dygn visas i en liten ruta när man ställer musmarkören på önskad dag. Här kan man också välja att göra jämförelser med andra månader, se bild 8. BILD 8. Om man väljer flik Månad och sätter bock i rutan Visa jämförelse så kan man jämföra månader och dagar. I detta fall är det nog så att ett minskat uppvärmningsbehov orsakar minskningen från april till juli. Programmet lämnar särskilda uppgifter om utrustning som är ständigt på. Klickar man på Energiverktyg i huvudmenyn får man följande bild, bild 9. Vattenfalls förklaring är hämtad ur användarmanualen: Ständigt på handlar om elförbrukare som aldrig slås av. När elförbrukare får förbruka el över dygnets alla 24 timmar blir summan av Ständigt på stor. Denna information kan nog ha ett större värde för den private som följer bostadens elförbrukning än för den som följer förbrukningen på ett lantbruk med stort antal förbrukare. Ett animalieproducerande lantbruk kan, som i detta fall, ha cirkulationspumpar som är ständigt på under eldningssäsong eller fläktar som alltid snurrar och som måste göra det. Det intressanta kan vara, om det finns större avvikelser från dag till dag. Det kan i så fall tyda på att utrustning, som borde stängts av på natten, ändå har varit igång. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 9

10 BILD 9. Under Energiverktyg hittar man denna bild. Diagrammet visar här elförbrukningen dag för dag som staplar. Om man ställer muspekaren över stapeln en viss dag får man siffervärdet. Dessutom får man elförbrukningen för den utrustning som stått ständigt på under dygnet. I bilden ser vi att den 20 juni förbrukades totalt 388,2 kwh och av detta förbrukades 281 kwh av utrustning som ständigt var påslagen. Dessutom visas sammanlagda effekten hos utrustning som ständigt varit på under föregående dygn, W. Den stora minskningen 5-7 juni beror på att gårdens slaktkycklingstall då tömdes på djur och att mycket utrustning stängdes av. Menyvalet Analys ger möjlighet att identifiera åtminstone en del av förbrukarna. Se Bild 10. BILD 10. Under Analys hittar man denna bild med uppdelning på förbrukare. Dygnsvy. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 10

11 Programvaran i EnergyWatch PRO registrerar förändringar i pulsfrekvens och räknar om till förändringar i effektuttag. När en förbrukare slås på, noteras storleken på effektökningen. Varje sådan effektökning identifieras som en förbrukare med ett unikt nummer som identitet. Systemet ska ha tid på sig, något dygn, att läsa in förbrukarna innan man går in och följer upp. Identifierade förbrukare indelas i stora och små förbrukare, där gränsen mellan dem kan vara 700 W. I kommande programversion ska gränsen vara ställbar. När en förbrukare är identifierad som ett visst effektpåslag, så kommer systemet att hålla reda på den förbrukaren, när den slås på och av och med hjälp av driftstiden beräkna dess elförbrukning. Bild 11 visar hur förbrukarna listas, med effekt och med elförbrukning hittills under dygnet (när man valt dygnsvy, fliken Dag) BILD 11. De identifierade förbrukarna finns listade i två grupper, Stora förbrukare och Små förbrukare. Här ser man elförbrukare 165. Flera förbrukare markeras och förbrukningarna adderas i diagrammet, om man bockar för dem. I kolumn Status finns markerade de förbrukare som är igång för ögonblicket. Man kan sortera förbrukare efter namn/nummerordning, effekt, förbrukning eller status genom att klicka på resp. rubrik. När man klickar på en förbrukare eller bockar för dem, blir de markerade i diagrammet med start- och avslagstider. Den markerade ytan är proportionell mot den av EnergyWatch PRO beräknade elförbrukningen i kwh. Observeras bör att en elförbrukare här inte är liktydigt med en apparat eller utrustning. En elförbrukare betyder här ett visst effektsteg. Detta diskuteras vidare längre fram under avsnitt 5, Resultat och diskussion. Om man kan knyta en förbrukare till en viss apparat så kan man döpa om förbrukaren till den apparaten eller utrustningen. Se bild 12. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 11

12 BILD 12. Under knappen Hantera förbrukare finns funktioner som ex. ändra namn. Man kan också samla grupper av förbrukare som hör till samma utrustning eller samma område. Man kan markera samtliga stora förbrukare genom att t.ex. klicka på namnlisten stora förbrukare och då visas samtligas förbrukning som i bild 13. BILD 13. Samtliga stora förbrukare visas i diagrammet. På motsvarande sätt kan man visa Små förbrukare, vilket dock är mindre intressant, när de utgör så liten del av totalen. Alla förbrukare kommer inte att kunna identifieras. Det finns ju utrustningar som är i konstant drift och därför inte visar upp någon effektökning. Det handlar om cirkulationspumpar, ventilationsfläktar, apparater i standby m.m. Oidentifierad elförbrukning uppstår som en restpost för ex. innevarande dygn enligt detta samband: Oidentifierad = Elförbrukning sedan midnatt - Elförbrukning Stora förbrukare - Elförbrukning Små förbrukare Man ser i bild 13 att oidentifierat kan vara en ganska stor del, vilket i sig är hinder för en mer detaljerad energikartläggning. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 12

13 BILD 14. Månadsvy när man väljer Analys i huvudmenyn. Om man klickar på namnlisten Oidentifierad så visas detta i stapeldiagrammet. Ställs muspekaren över ett dygn, så får man ett siffervärde på dygnets oidentifierade förbrukning. Istället för en dygnsvy kan man välja en månadsvy, som i bild 14. Där kan man på samma sätt visa valda förbrukare, bild 15. Om man ställer pekaren över en stapel, ett dygn, så får man värden på dygnets totalförbrukning och man får även förbrukningen under det dygnet för den eller de förbrukare som man bockat för. Bilden visar att denna funktion behöver uppdateras. Informationen om värme och varmvatten är tydligen en rest från privatkundsversionen och Vattenfall kommer att ändra detta. BILD 15. Månadsvy när man väljer Analys i huvudmenyn. Bilden visar att denna funktion behöver uppdateras. Informationen om värme och varmvatten är tydligen en rest från privatkundsversionen. I tjänsten Energikontrollen ingår rådgivning och support, obegränsad personlig rådgivning från Vattenfalls energiexperter under ett år. Därför finns en funktion där EnergyWatch-användaren kan ge en annan person tillgång via sin dator, tidsbegränsat under 24 timmar. I samband med inloggningen kan man klicka på en knapp Dela med energiexpert och då får man upp rutan i bild 16. Förutom kontakten med Vattenfalls egen support kan lantbrukaren ha behov av kontakt med någon energirådgivare med lantbrukskompetens. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 13

14 BILD 16. För att få hjälp med tolkning och med råd om elanvändningen kan EnergyWatch-användaren temporärt ge en annan person, ex. en rådgivare, tillgång till samma information över Internet. 4. Genomförande och metodik Vattenfall har tillhandahållit fyra utrustningar EnergyWatch PRO för testning i projektet. Vi har valt ut fyra animalieproducerande gårdar med olika produktionsinriktning: mjölk, slaktsvin, slaktkyckling och ägg. Kort information om gårdarna: Mjölkproducent, Västergötland. Ca 150 kor i ganska nybyggd lösdriftslagård med robotmjölkning. Elmätaren mäter endast på mjölklagården. Slaktsvinsproducent, Västergötland. Relativt nytt slaktsvinsstall med en produktion av 5200 grisar per år. Gården har egen spannmålstork, egen foderberedning och blötutfodring. Under gårdens elmätare finns slaktsvinsstall, spannmålstork, mindre förråd samt två bostäder. Slaktkycklingproducent. Västergötland. I slaktkycklingstallet med två avdelningar produceras 0000 kycklingar per år. Under gårdens elmätare finns förutom stallet en fliseldad panncentral, spannmålstork, mindre förråd samt en bostad. Äggproducent, Öland. Äggproduktion bedrivs med frigående hönor i fyra olika avdelningar. Produktion är 280 ton ägg per år. Elmätaren mäter endast på hönshusen inklusive packeri. Vattenfalls representant och undertecknad projektledare har tillsammans besökt tre av gårdarna och installerat EnergyWatch PRO. Efter utbildning i installation och handhavande har projektledaren gjort installationen på den fjärde gården. Tillsammans har vi efter ca två månaders drift besökt två av gårdarna för att undersöka möjligheterna till uppföljning och analys. Projektledaren har regelbundet logggat in och följt upp funktion och elförbrukning på samtliga fyra gårdar från sin dator. Värden på kwh/dag har lagts i Excel-ark. Än så länge finns ingen exportfunktion så att man enkelt kan flytta data till ett kalkylprogram. Om det funnits mer tid och resurser avsatta till undersökningen, skulle det vara intressant att mera försöka identifiera apparater och utrustningar ute på gårdarna, för att finna åtgärder för energieffektivisering. Men detta har inte prioriterats, även beroende på svårigheter med identifieringen. Detta behandlas längre fram. Till saken hör också att projektet har valt ut de fyra gårdarna för tester och det har inte varit något uttalat behov att energieffektivisera hos de berörda lantbrukarna. Det gör det svårare att ta deras tid i anspråk för noggrannare undersökningar på gårdarna. Dock har projektet haft en mindre budget för att ersätta lantbrukarna för deras nedlagda tid i samband med installation och uppföljning. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 14

15 5. Resultat och diskussion 5.1. Allmänt Det har varit viktigt i projektet att se både möjligheter och begränsningar hos EnergyWatch PRO. Erfarenheterna av installation, igångsättning och inloggning på de fyra testgårdarna är att det har fungerat bra. Bedömningen är att ett stort antal lantbrukare kan göra detta själva med hjälp av manualerna, medan andra kan behöva hjälp av en tekniker. En förutsättning för en bra funktion är att Telias 3Gnät har en bra förbindelse vid gården. Eftersom det finns brister i mobiltäckning på landsbygden, så är detta något som man måste kontrollera, innan man beställer tjänsten. Man kan sedan behöva pröva olika placeringar av routern för att få en bra mobilförbindelse, samtidigt som den trådlösa förbindelsen mellan datainsamlingsboxen och routern måste fungera. Vattenfall rekommenderar att avståndet inte överstiger 20 m, men här får man också prova sig fram. Fjärravläsning via en dator ger möjligheten att med en bärbar dator gå runt på gården och följa upp förbrukare och försöka identifiera dem. Den bärbara datorn ska då vara utrustad med trådlöst bredband alternativt trådlös förbindelse som gör det möjligt att använda en mobiltelefon som trådlös router. Datorn ska ha visningsprogrammet Adobe Flash Player installerat. Under andra halvåret 2013 kommer ytterligare ett hjälpmedel att lanseras, en app till mobiltelefonen. Med den kan man följa effektförändringar, d.v.s. på- och frånslag av apparater. Information om varje förändring kan avläsas på datorn med bara några få sekunders fördröjning. Data ska först sändas från gården till Vattenfalls server och där behandlas av systemet innan det kan visas på webben. Förloppet är ganska snabbt. Det går också ganska snabbt att växla till en ny vy, när man har en snabb uppkoppling. Man får vara beredd på lite längre fördröjning om uppkopplingen är t.ex. via en mobiltelefon som router. Uppföljning via webben och ute på gårdarna har visat på potential, när man vill följa elanvändningen både som lantbrukare och som rådgivare, t.ex. i samband med energikartläggning. Man får en hel del uppgifter om effektuttag och energianvändning, som utvecklas mer i det följande. Undersökningen har också visat på viktiga begränsningar i användbarheten, om man ser till vad man som energikartläggare skulle vilja önska sig. Det hade exempelvis varit önskvärt i en energikartläggning att kunna identifiera och namnsätta samtliga förekommande förbrukare, men vissa förhållanden gör att detta inte är möjligt. Viktiga begränsningar finns angivna i användarmanualen, som bör studeras före ett köp. Manualen finns på att ladda ner via webben Effektuttag Intressant information om effekt, som man kan få ut är: Aktuellt effektuttag, just nu, Startsida. Siffervärde (bild 4, sida 7) Effektuttagets variation under innevarande dygn, Förbrukning. Diagram med god upplösning (Bild 5, sida 8.) Effekt för elutrustning som är Ständigt på, Energiverktyg. Siffervärden, för föregående dygn, för dygn med lägsta effekt ständigt på och för dygn med högsta effekt ständigt på. (Bild 9, sida 10.) Effektuttag hos samtliga förbrukare som systemet identifierat och numrerat, Analys. (Bild 11, sida 11.) Effektuttag för de förbrukare som är på i ögonblicket, Analys. (Bild 11, sida 11.) Man har som företagare nytta av att följa effektuttagets variationer för att hitta effekttoppar och stora energiuttag, så som det visas i bild 5 och bild 10. Gårdens huvudsäkring och därmed även abonnemangsavgift bestäms av de högsta strömmarna. Till exempel så motsvaras en huvudsäkring på 100 A av ett effektuttag på ca 120 kw eller lägre, beroende på hur stora startströmmarna är. En omfördelning Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 15

16 av effektuttaget kan göra det möjligt att gå ner ett steg i huvudsäkring och därmed minska den fasta avgiften för abonnemanget. När abonnemanget innehåller s.k. effekttariff är det också viktigt av kostnadsskäl att minska det maximala effektuttaget. Det vore önskvärt att EnergyWatch PRO registrerade värden på och tidpunkter för effekttoppar. Den funktionen finns inte idag. Man kan från diagram som i bild 5 bara utläsa effekttopparna under innevarande dygn och sedan midnatt. Det är begränsad information, men om man går till Analys, kan man se motsvarande kurvor för föregående dygn. Man bläddrar bakåt till önskat datum Bild 15. Exempel, effektuttag under dygnets första 15 timmar på grisgården. Effektkurvan har berg och dalar, där bergen representerar utfodringar. Varje utfodring innebär kortfattat malning, blandning, pumpning, blandning och slutligen pumpning ut till grisarna. Genom att följa variationen, t.ex. nattetid med normalt lägre aktivitet, kan man kanske avslöja onödiga energianvändare. Effekttoppar kan t.ex. innebära läckage i ett tryckluftssystem, vilket medför att kompressorn måste gå då och då för att hålla trycket uppe, även om ingen tryckluft används. Med den utökade funktionen att se föregående dygn förbättras denna möjlighet ytterligare. Effekt för elutrustning som är ständigt på under ett dygn kan vara intressant. Det finns kanske apparater och motorer som står på i onödan, liksom belysning. Man får ett siffervärde för det senaste dygnet. Systemet talar också om lägst resp. högst effekt ständigt på sedan starten och vilka dygn detta inträffat, se bild 16. Värdet av informationen diskuteras under 5.3 Elförbrukning. Bild 16. Under Energiverktyg i huvudmenyn får man bl.a. denna information om utrustning som är ständigt på. Informationen om högsta och lägsta effekt för ständigt på har mindre värde i djurproduktion där effektuttaget varierar med exempelvis omgångsuppfödning. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 16

17 5.3. Elförbrukning Viktig information som ges: Elförbrukning timme för timme under innevarande dygn Elförbrukning dygn för dygn i valfri månad Elförbrukning månad för månad valfritt år Elförbrukning för identifierade förbrukare (inom vissa gränser) I bilderna 5-8 ges exempel på hur elförbrukningen kan avläsas i olika diagram med tillval. Dessutom kan man, beroende på vald vy, jämföra med valfritt dygn, månad eller år. Sådana jämförelser är viktiga, när man vill spåra förändringar, kanske genom åtgärder gjorda som led i energieffektivisering. Utbudet av olika grafer gör det lätt att följa upp det man vill. Förbrukningen visas grafiskt som staplar i diagrammen, men man kan också få fram siffervärdena genom att föra musmarkören till önskad stapel. Se bild 17. Bild 17. Om man för musmarkören till en stapel som representerar en månad, ett dygn eller en timme så får men fram en liten ruta med elförbrukningen i kwh. I bilden ges exempel på förbrukning per månad och per dygn. Om man väljer vyn dag så får man motsvarande information för varje timme. Elförbrukning Ständigt på är en speciell information som nog kan ha ett större värde för den private som följer bostadens elförbrukning än för den som följer ett lantbruks förbrukning. Ett animalieproducerande lantbruk kan, som i detta fall, ha cirkulationspumpar som är ständigt på under eldningssäsong eller fläktar som alltid snurrar och som måste göra det. Det intressanta kan vara, om det finns större avvikelser. Det kan i så fall tyda på att utrustning, som borde stängts av på natten, ändå har varit igång. Se bild 18. Elförbrukning Ständigt på i kwh/dygn beräknas som dygnets lägsta effektuttag i kw multiplicerat med 24 tim. Systemet kan inte kolla exakt vilka apparater som står på dygnet runt. Därför betyder det inte med automatik att dygnets lägsta effektuttag motsvaras av samma apparater som är påslagna 24 timmar det aktuella dygnet. Uppföljningen har skapat osäkerhet om värdet av information i Ständigt på. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 17

18 Bild 18. I det här exemplet har gården inte mycket utrustning som är ständigt på, beroende på låg aktivitet nattetid i mjölklagården. Det finns ändå en variation i förbrukningen med ständigt på, från lägsta 23 kwh den 21 juni till högsta 79 kwh den 20 juni. Bild 19. Jämför föregående bild med denna bild från samma gård, som visar effektuttag sedan midnatt. Här visas exempel på att effektuttaget kan gå ned till ett minimum under mycket kort tid, som här strax efter då effekten gick ned till ca 4 kw. Därför bör man inte fästa för stor vikt vid informationen om ständigt på Identifiera elförbrukare Effektuttag och elförbrukning som det beskrivs i det föregående, lämnar mycket information som kan vara tillräcklig för att få kontroll över elförbrukningen och inleda en energieffektivisering. EnergyWatch PRO ger utöver det vissa möjligheter att i systemet hitta vad olika apparater och utrustningar förbrukar. Att göra detta kan kanske vara av större intresse för en energirådgivare än för en lantbrukare. Om det verkligen skulle fungera fullt ut och man kunde utläsa vad de flesta apparater förbrukar, så skulle det bli ett mycket gott verktyg för energirådgivaren vid en energikartläggning. I dagens kartläggningar på lantbruk finns små möjligheter till mätningar. Man är mest hänvisad till att beräkna energianvändningen på grundval av märkeffekt och uppgifter om driftstid. För motorer måste man också göra ett antagande om verkningsgrad och då utifrån schablonvärden, då uppgift om verkningsgrad oftast saknas. Svagheterna i denna beräkning är att man inte vet aktuell eller genomsnittlig belastning och man vet inte verkningsgraden. Ibland kommer man inte heller åt märkeffekten, som i inbyggda fläktar. Dessutom blir driftstiderna i många fall ungefärliga, baserade som de är på uppgifter från lantbrukaren eller gårdens personal. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 18

19 EnergyWatch PRO kan bli till viss men begränsad hjälp i energikartläggningen, använt på rätt sätt. Processen för att se vilken apparat som har en viss effekt och använder en viss mängd energi under ett dygn eller en månad, sker i två steg: 1. EnergyWatch PRO identifierar förbrukare. Programmet registrerar olika effektförändringar och listar dem som numrerade elförbrukare. 2. Energirådgivaren eller lantbrukaren identifierar apparater och utrustningar. Man använder listan på förbrukare och tar reda på vilka apparater och utrustningar som kan knytas till de numrerade förbrukarna. Steg 1. EnergyWatch PRO identifierar förbrukare Systemet har efter någon dags drift numrerat ett antal förbrukare (eg. ett antal effektsteg). Under Analys i huvudmenyn får man upp en lista på de elförbrukare som systemet identifierat, tillsammans med den s.k. dygnsgrafen. En sådan visas i bild 20. Det har också beskrivits tidigare i anslutning till bild 10 på sida 10. Bild 20. Under Analys på huvudmenyn visas en detaljerad graf över dygnets effektuttag samt listan på identifierade förbrukare. De delas in i stora och små förbrukare. I bilden har listan på stora förbrukare expanderats. Listan på små förbrukare är mindre intressant. Förbrukare som inte slagits av och på under tiden kan inte identifieras som elförbrukare av systemet och de hamnar därmed i det som kallas oidentifierad förbrukning. Det kan i en del fall omfatta en stor del av elförbrukningen. Exempel på det visas i bild 21. EnergyWatch PRO har inte så bra kontroll på apparater som går kontinuerligt. Om en motor går i kontinuerlig drift och inte slås av och på förrän efter ex. 40 dagar, kl 13, så är det först då som den blir identifierad av systemet. Energianvändning för motorn beräknas bara för tiden från påslag och fram till midnatt. Någon energianvändning före kl 13 registreras inte. I bild 22 visas i princip hur EnergyWatch PRO behöver av- och påslag varje dygn, för att en förbrukare ska registreras för elförbrukning. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 19

20 Bild 21. På den här gården har systemet på månadsbasis identifierat förbrukare som svarar för 58 procent av juni månads förbrukning. Oidentifierat svarar för 42 procent. A. Motor som stoppas och startas flera gånger per dygn. Identifierades tidigt. verklig driftstid registrerad förbrukning EW Pro oidentifierad förbrukning Tid B. Motor som går kontinuerligt men stoppas en gång för service. Då först identifieras den. identifieras här verklig driftstid registrerad förbrukning EW Pro oidentifierad förbrukning Tid C. Motor som går mycket, stoppas ibland. Tidigare identifierad. verklig driftstid registrerad förbrukning EW Pro oidentifierad förbrukning Tid Bild 22. Principbild som visar samband mellan start/stopp och registrering av elförbrukning under tre dygn. A. Motorn är identifierad. Den startas och stoppas flera gånger per dygn. All gångtid registreras för förbrukning. B. Denna motor har gått kontinuerligt sedan före installation av EnergyWatch PRO och den har därför inte hunnit bli identifierad. Det sker först när den tillfälligt stoppas för service. Under resten av samma dygn registreras den för förbrukning. Under följande dygn går den kontinuerligt, men förbrukningen är oidentifierad. C. Motorn är identifierad. Den stoppas bara då och då. Varje dygn som den inte stoppas, blir förbrukningen oregistrerad och hamnar därmed i det oidentifierade. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 20

21 Man måste vara klar över att systemet bara har identifierat förbrukare efter vissa egenskaper såsom effektstegets storlek och kanske dessutom hur effekten ökar detta steg. Det finns skäl till att Vattenfall anger reservationer och skriver så här i användarmanualen: EnergyWatch PRO identifierar elförbrukare efter vissa identifieringsegenskaper. Det innebär att systemet inte kan skilja på två likadana elförbrukare eller två olika med mycket liknande egenskaper. Förbrukare med liknande egenskaper kan därför överlappa varandra och ses som en enda förbrukare. EnergyWatch kan inte avgöra vilken fysisk apparat, utrustning eller installation den analyserar. En elförbrukare är inte alltid detsamma som en enskild apparat. Ett exempel på det är en spis som ofta består av en elförbrukare per platta och därför visas som fyra olika elförbrukare. Ett annat exempel är moderna värmepannor och varmvattenberedare som kan bestå av olika effektsteg och därför registreras som olika förbrukare av EnergyWatch PRO. Vidare säger man att förbrukaren måste ha en tydlig effektnivå. Detta är i och för sig självklart och samtidigt utesluter det många apparater från identifiering. En motor kan starta vid olika belastningar. Så kan t.ex. en pump starta mot olika mottryck i ledningen beroende på omständigheterna. Det gör det omöjligt att identifiera just den pumpen, ge den ett namn och därefter få en uppgift på hur mycket energi den använt, effekt x tid, såsom det visas i bild 20. Å andra sidan kan man med EnergyWatch PRO och ett frånslag få ett sannare värde på effekt, än om man går efter pumpens märkeffekt. Samma problem gäller motorer med frekvensstyrning. En vakuumpump till en mjölkningsrobot går kontinuerligt och kommer därför att hamna i det oidentifierade. Vi har ingen möjlighet att läsa ut en sådan vakuumpumps elförbrukning över tid, även om den skulle ha hittats av EnergyWatch PRO. Orsaken är att effektuttaget ständigt går upp och ner med varvtalet och en uträkning baserat på effekt x tid skulle helt enkelt inte bli sann. I tabell 1 nedan finns en sammanställning av hur många förbrukare som identifierats på de fyra testgårdarna. Ett stort antal försvårar identifiering i steg 2. Mycket av förbrukningen tillhör oidentifierade förbrukare, så mycket som 48 procent på en av gårdarna. Tabell 1. Sammanställning av antal identifierade förbrukare och oidentifierad förbrukning på testgårdarna. Enhet Mjölkprod. Slaktsvinsprod. Slaktkycklingprod. Äggprod. Kommentar mjölkstall hela gården hela gården hönsstallar Period månad juni juni juni 6-30 juni Stora förbrukare Antal st Högst effekt, W W Lägst effekt, W W Små förbrukare Antal st Högst effekt, W W Lägst effekt, W W Andel förbrukning Stora förbrukare % Små förbrukare % Oidentifierad % Förbrukning kwh/mån Steg 2. Energirådgivaren identifierar apparater och utrustningar. Energirådgivaren eller lantbrukaren tar reda på vilka apparater och utrustningar som kan knytas till de numrerade förbrukarna. Här borde man inte tala om identifiera, eftersom det begreppet används när systemet identifierar förbrukare i steg1. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 21

22 Särskilt i en energikartläggning kan det vara intressant för energirådgivaren att se vilka de numrerade förbrukarna är och döpa om dem till ex. varmvattenberedare, kompressor, belysningsgrupp 1, o.s.v. Ledtrådar och hjälp får man på olika sätt: Effektuttaget bör ligga ganska nära märkeffekten, men man ska beakta den avvikelse, som beror på belastningen. I Analys kan man markera en förbrukare i listan och avläsa i grafen när den har varit igång. I Analys kan man se under Status vilka av de stora förbrukarna som är på för ögonblicket. I Förbrukning, av och på de senaste 12 minuterna kan man avläsa effektsteg av och på. Då kan man samtidigt försöka följa vilken utrustning som slås på och av, med automatik eller att man själv slår på och av. Man kan sluta sig till att apparater med bestämda effektsteg och som alltid startar mot samma belastning, kan namnsättas i listan. Så bör fallet vara med varmvattenberedare och elpatroner. Man ska då också kolla om de arbetar i olika effektsteg. I så fall namnsätter man stegen och samlar dem i en grupp. Sådana funktioner finns systemet. Det kan tyckas vara så att en värmepump, en kylkompressor, borde ha ett bestämt effektsteg vid start och därmed skulle vara enkel att identifiera. Detta prövades på mjölkgården med avsikt att identifiera mjölktankens kylkompressor och fastställa dess förbrukning. Det misslyckades emellertid att hitta någon av förbrukarna i listan, som hade använt så många kwh som rimligtvis motsvarade den kylda mängden mjölk. Det går åt minst 12 kwh för att kyla 1 ton mjölk, oftast närmare 20 kwh/ton, ibland ännu mer. På mjölkgården produceras det totalt 1360 ton mjölk per år eller i medeltal ca 155 l/tim. Om man går in och tittar i Analys-bilden kl , så borde det alltså finnas en förbrukare som under dygnet använt minst 0,155 x 12 x 17 = 31,6 kwh Det framgår av bild 23 att ingen förbrukare når upp till den förbrukningen, den högsta angivna är Elförbrukare 55 med 17,60 kwh sedan midnatt. Just mjölktanken är en utrustning, vars elförbrukning är svår att uppskatta i energikartläggningen, beroende på att märkeffekt och driftstid är svåra att ta reda på. Om kylkompressorn vore en unik förbrukare, så hade det underlättat energikartläggningen. Bild 23. Listan på stora förbrukare har ordnats efter förbrukning i kwh sedan 00:00 och med största förbrukaren överst. Eftersom ingen enskild förbrukare kommer upp i det antal kwh, som rimligtvis gått åt för att kyla mjölk sedan midnatt, konstateras att kylkompressorn här inte kan representeras av en förbrukare, ett effektsteg, utan minst två. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 22

23 En foderpump arbetar liksom den frekvensstyrda vakuumpumpen med varierande effekt, men på ett annat sätt. Exempel på detta från grisgården visas i bild 24. En centrifugalpump pumpar ut blötfoder från blandningstanken i en rundgående slinga. Grisboxarna får foder tilldelat i tur och ordning när styrsystemet efterhand öppnar en ventil till varje box. Man ser i diagrammet hur effekten sjunker i perioder när ventiler öppnas och mottrycket går ner. Detta upprepas med 40 boxar i varje avdelning. I och med detta så kan vi inte med EnergyWatch Pro mäta foderpumpens verkliga elförbrukning. Bild 24. Foderpumpens effekt stiger i perioder när pumpen arbetar mot ett slutet system, med alla foderventiler stängda. Däremellan går mottrycket ner, när en ventil öppnas. Skillnaden i effekt är ungefär 1 kw. När foderpumpen vid start identifierades som en förbrukare så skedde det mot stängda ventiler. Beräkningen av foderpumpens elförbrukning kommer då naturligtvis att baseras på effekt med stängda ventiler. Förbrukningen överskattas därför att effekten går ner ca 1 kw vid öppna ventiler. En annan förbrukare antas ha identifierats med en effekt som motsvarar en viss belastning. Bild 25 vill illustrera hur den verkliga elförbrukningen ökar med ökande belastning. kw 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, förbrukarens identifierade effektsteg tid > ökat effektuttag vid ökad belastning Bild 25. Ett tänkt exempel på hur den verkliga elförbrukningen underskattas vid varierande belastning. Denna tänkta förbrukare har identifierats som ett effektsteg på 2500 W. Bilden visar hur den startar vid 2,5 kw, vilket används för att beräkna elförbrukningen med sambandet energi = effekt x tid. Den ökade belastningen gör att medeleffekten faktiskt är 2,77 kw och verklig elförbrukning blir därmed ca 10 procent högre. Överskottet förs till oidentifierad förbrukning. Ett annat exempel på svårigheter med identifieringen av apparater är från mjölkgården. Där hade belysningen i lösdriftsstallet delats in i grupper, såsom det rekommenderas. Här prövades att identifiera en grupp och se effektökningen. Det blev ingen distinkt effektförändring. Istället ökade effekten gradvis, tydligen för att alla metallhalogenlamporna i gruppen inte tändes samtidigt. Efter några sekunder hade hela gruppen tänts. En sådan grupp kan därför inte identifieras och kartläggas så som vore önskvärt. När man använder EnergyWatch PRO för att bedöma en apparats effektuttag så är det bättre att använda effektminskningen vid frånslag. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 23

24 Bild 26 visar exempel på en dygnsgraf. I beskrivningen på sidan 11 visades att om man markerar en förbrukare i listan, så visas i dygnsgrafen när förbrukaren är på. Dock har det visat sig att beräkningarna kan fördröjas, så att man inte helt kan lita på dessa markeringar. Därför är det ett osäkert sätt att koppla listans förbrukare till gårdens apparater, men det kan ge viss vägledning. Det bör vara säkrare att titta på föregående dygn. Bild 26. En förbrukare som bockas för i listan, som här nr 69, markeras då med driftstid i diagrammet. Flera förbrukare kan bockas för och då visas deras sammanlagda effekt. I bild 27 visas ett exempel på detaljerat effektuttag under de senaste 12 minuterna. Bilden finns alltså under Förbrukning i huvudmenyn. Detta är kanske det bästa hjälpmedlet. Här kan man samtidigt försöka följa vilken utrustning som slås på och av, antingen med automatik eller manuellt. Påslag markeras då med gröna staplar och frånslag med röda. Om man för musmarkören till dessa staplar får man information om effektförändringens storlek. Se bild 27 och 28. Bild 27. Här visas effektförändringar detaljerat. De gröna staplarna visar effektnivån på förbrukaren som slagits på. När man för musmarkören till en grön stapel får man information om effektökningens storlek. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 24

25 Bild 28. De röda staplarna visar hur stor effekt som slagits av. När man för musmarkören till en röd stapel får man information om effektminskningens storlek. En grön stapel, en effektökning, kan vara ett resultat av att mer än en apparat slås på samtidigt. Det ser ut att vara fallet i bilderna ovan. Det gör det naturligtvis svårare att se vilka apparaterna är så att man kan namnsätta dem. Man kan ju också konstatera att programvaran här inte kan tala om vilka av de numrerade förbrukarna det är som slås på och av, trots att de kanske är identifierade. Man kan se att denna bild, Av och på de senaste 12 minuterna, uppdateras ofta - med några sekunders mellanrum. Man bör själv undersöka vilken fördröjning man har från ett tillslag eller frånslag till dess att förändringen visar sig på datorskärmen. Ett stort antal förbrukare gör det svårare att hitta rätt bland dem i denna metod. Man kan använda metoden till att bättre hitta rätt i eleffekt, belastning och verkningsgrad för en motor i energikartläggningen. Det är då klokare att utgå från effektminskningen vid frånslag än från effektökningen vid tillslag. Effektminskningen vid frånslag representerar bättre effekten vid normaldrift. Vid påslag kan effekten påverkas av höga startströmmar, även om systemet kompenserar för detta och använder den stabila nivån efter en kortvarig pik. En slutsats av problemet med startströmmarna och därmed det högre effektuttaget vid start är att det finns risk för att en motors beräknade elförbrukning under en driftssekvens blir felaktig eftersom elförbrukningen i systemet beräknas som effekt gånger tid. Bild 29. Uppföljning av elförbrukningen via webben inne på gårdskontoret. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 25

26 6. Några slutsatser Installation och igångsättning bereder inga större problem, förutsatt att man har bra förbindelse över mobilnätet. Manualerna ger god vägledning. Via webbläsaren i datorn får man en bra överblick och programmet ger många sätt att följa upp förbrukningen genom olika val i huvudmenyn. Uppföljningen sker på ett bra och lättfattligt sätt med hjälp av grafer och siffervärden. Det är dock viktigt att känna till systemets begränsningar och att veta hur man ska tolka informationen. Man får en bra uppfattning om effektuttag under dagen, och det är ett plus att man kan se effektuttag och dess variationer även för tidigare dygn. Det går bra att följa elförbrukningen i kwh per timme under en dag, kwh per dag under en månad och kwh per månad under ett år. Det är en fördel att man dessutom kan jämföra förbrukningen för två valda dagar eller för två valda månader. Programvaran identifierar effektändringar som förbrukare och när en viss effektändring återkommer knyts den till den identifierade förbrukaren. Det är viktigt att veta vad förbrukare innebär och att det inte är detsamma som en apparat. Tiden mellan till- och frånslag registreras också och därmed kan förbrukarens elförbrukning beräknas och ackumuleras. Den sålunda beräknade förbrukningen, som man kan utläsa under Analys, kan vara missvisande av flera orsaker. Därför ska man inte fästa för stor vikt vid de beräkningarna. Orsaker till missvisning kan vara: Effektändringar kan feltolkas av programmet, t.ex. om två apparater slås av eller på samtidigt. Efter tillslag kan belastningen variera, beroende på driftssituationen, och det har programmet inte förmåga att registrera. Elförbrukningen beräknas nämligen som effekt gånger tid. Effekt är då den effekt som förbrukaren har enligt identifieringen. Effektuttaget vid start skiljer sig från normaldrift, beroende på förhöjd startström. En förbrukare har gått kontinuerligt mer än ett dygn och eftersom det krävs att förbrukaren slås av och på under dygnet för att det ska registreras förbrukning på den under dygnet, så blir sammanräkningen för månaden missvisande. Identifiering av elförbrukare förutsätter att apparater slås av och på. Det är först när en apparat slagits av och på som EnergyWatch PRO med ledning av bl.a. effektändringen kan identifiera förbrukaren, ge den ett nummer och föra upp den på listan av elförbrukare. Den elförbrukning som inte kan knytas till identifierade förbrukare tillförs restposten oidentifierat. Denna restpost kan bli ganska stor, beroende på att det finns ett antal motorer som går kontinuerligt och därför inte har kunnat identifieras, exempelvis cirkulationspumpar och fläktar. Eftersom oidentifierat är en restpost kommer en del förbrukning från en förbrukare som belastas utöver det identiferingsgrundande effektsteget att tillföras det oidentifierade. På samma sätt kommer den oidentifierade förbrukningen att minskas, om en motor startar med ett effektuttag som är högre än normaldriften. Frekvensstyrda motorer och dimmerreglerade belysningar kan heller inte identifieras, vilket Vattenfall också påpekar i manualen. Det är tidskrävande för lantbrukaren eller rådgivaren att identifiera och namnsätta apparater och utrustningar som förbrukare enligt Analys. Skälet till att göra det skulle vara att man vill ta hjälp av EnergyWatch PRO att beräkna dessa apparaters elförbrukning över tid. Om det fungerar skulle det vara till stor hjälp i en energikartläggning, särskilt där vi vill dela upp på förbrukningen på moment. Men det är tidskrävande, det verkar osäkert och den beräknade förbrukningen verkar inte tillförlitlig av de orsaker som angetts. Slutsatsen blir att det bara är på vissa premisser som det är befogat. Det kan vara en apparat med ett exakt effektpåslag såsom en elpatron. Elförbrukning Ständigt på är förbrukningen hos apparater som står på hela tiden och som inte slås av eller på och därmed inte heller identifieras av systemet. Intrycket är att detta har ett större värde i föregångaren till EnergyWatch PRO, privatversionen av EnergyWatch. Rapport från del av projekt Underlag energieffektivisering. Lars Neuman, Sida 26