KUNGL TEKNISKA HÖGSKOlAN

Transkript

1 ~ KUNGL TEKNISKA HÖGSKOlAN Institutionen för fastigheter och byggande Avdelningen för fastighetsvetenskap Examensarbete nr Utfört av: Max Lokrantz Handledare, likaledes examinator: Thomas Kalbro Stockholm 2003

2 Title: 30 mobile network -Agreements and permission process. Author: Max Lokrantz Royal Institute oftechnology, Stockholm

3 Förord Detta examensarbete har utförts på Vattenfall Service Syd AB i Solna som ett led i utbildningen till civilingenjör i lantmäteri vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Examensarbetet omfattar 20 poäng och har utförts på deltid mellan juni 2002 och mars Denna kurs avslutar studierna på inriktningen Markoch fastighetsteknik inom civilingenjörsprogrammet Lantmäteri. Handledare och likaledes examinator har varit Thomas Kalbro, biträdande professor vid institutionen infrastruktur, KTH. Jag vill härmed riktiga ett stort tack till alla de personer på Vattenfall Service Syd AB som tagit sig tid och hjälpt mig på olika sätt. Tack också till de personer som låtit sig bli intervjuade samt Thomas Kalbro för tips och värdefulla synpunkter på uppsatsen. Stockholm, mars 2003 Max Lokrantz 111

4 Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att ge en bild över vilka rättigheter och tillstånd som behövs när 3G-master ska byggas. Arbetet har utförts dels genom intervjuer med representanter för nätoperatörer och kommuner dels genom litteraturstudier. Rättighetsprocessen startar efter det att man valt ut en lämplig plats rör en mast eller antenn. Det krävs då tillstånd från fastighetsägaren samt bygglov, samråd, hindersprövning och anmälan om telekonflikt. Tillstånd från fastighetsägaren kan ersättas med ett ledningsrättsbeslut i de fall de rör sig om byggnation aven mast. Ledningsrättsförfarandet är dock tidskrävande och det är i dagsläget ovanligt att nätoperatörerna nyttjar den möjligheten. Kravet på bygglov, samråd och hindersprövning kan vara undantaget i de fall det rör sig om enbart antenner som sätts upp på befintliga byggnader. Kommu. nen har genom detaljplanen möjlighet att bestämma vilka byggnationer som kräver bygglov. Anmälan om telekonflikt skall alltid göras till Försvarets Materialverk. Vilket tillstånd som söks först varierar. Vissa entreprenörer väljer att först söka bygglovoch sedan träffa överenskommelse med fastighetsägaren medan vissa gör tvärtom. Eftersom byggloven inte är knutna till sökanden kan en konkurrent till den som söker bygglovanvända sig av det beviljade bygglovet och bygga om man har slutit avtal med fastighetsägaren. Avtalen som sluts med fastighetsägarna är antingen ett arrendeavtal eller ett hyresavtal. Arrendeavtal används när man vill bygga en mast medan hyresavtal används när man bygger antenner och teknikbodar på och i befintliga byggnader. IV

5 Abstract The aim of this Master of Science thesis is to provide an overview of the different permissions needed to build the 30 mobile network. The report is based on interviews with representatives from both UMTS operatofs and local authorities, as weil as an review of the existing literature in the topic. The permission process starts of af ter the most suitable location for the aerial or mast have been located. Before the building process begins, permission from the landowner is required together with a building permit. Consultation with affected parties, e.g. Swedish Civil A viation Administration and the Swedish Armed Forces might in same cases be needed. If it's a mast that is going to be built it is possible to apply for line authorisation instead of getting permission from the landowner. This is, how ever, a very slow process and since the operators don't have mush time they usually pay the landowner some extra to accept their proposal. If it' s just an aerial that is going to be built on an existing building, it might be enough with an agreement with the house owner. The local authorities have the possibility to prescribe which construction works that requires a building permit. This is regulated in the detailed development plan. Permission from the Swedish Civil A viation Administration is needed if the aerials or masts reach higher than 20 meter above gro und floor. There is no specific order in which the contractor have to apply for different permission. SOfie contractors first apply for a building permit and others choose to first settie an agreement with the landowner. Any one can use a building permit that has been accepted as long as they have an agreement with the land- or house owner. The different agreements that are settled with the land- or house owner are either leasehold or rent al agreements. Leasehold agreements are used if it's a mast and aerial that is about to be put up. Rental agreements are used if it's only the aerial and the technical equipments that are placed in an existing building. v

6 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Avgränsning 1.4 Metod 1.5 Disposition 1.6 Begreppsförklaringar 2 Allmänt om UMTS 2.1 UMTS 2.2 Master och antenner 2.3 Så fungerar nätet 2.4 Hur har licensutgivningen gått till Den svenska fördelningen Internationell jämförelse 2.5 Vilka krav finns på nätoperatörerna Täckningskrav Egen infrastruktur eller samlokalisering Tekniska krav 2.6 Aktörerna De nio budorden Konstalationer -Samarbeten 3 Lagstiftningen 3.1 Bygglov 3.2 Samråd 3.3 Allmänna intressen 3.4 Hindersprövning och telekonflikt 3.5 Nyttjanderätt och ledningsrätt Hyra och arrende Ledningsrätt 4 Fallstudier, exempel på tillståndsprocessen 4.1 Fallstudier SiteA (Site A, 3GIS) Site B (Site A, 3GIS) 4.2 Tillvägagångssättet Nätoperatörerna Synpunkter från kommunerna VI

7 5 Slutsatser 5.1 Flödesschema över tillståndsprocessen Källförteckning 28 7 Bilagor 30 VII

8 "'!""C!'c" 1 Inledning 1.1 Bakgrund I början av 80-talet byggdes ett nytt telekommunikationssystem ut i Sverige - mobiltelefonin. Detta telefonisystem har sedan utvecklats allt eftersom och nu förtiden har vi i vårt tekniskt avancerade samhälle blivit mer eller mindre beroende av det. I dagsläget använder sig drygt 7 miljoner människorl, ca 80 % av Sveriges befolkning, av mobiltelefoner. Som ett led i utvecklingen har man inom Europeiska Unionen, EU, enats om ett samordnat införande av ett system för mobil och trådlös telekommunikation av tredje generationen, UMTS, inom gemenskapen. Detta fastlades i EU parlamentets och EU rådets beslut nri28/1999/eu. För att få det nya mobiltelefonisystemet att fungera krävs det infrastruktur i form av basstationer, antennmaster, radiolänkar m.m. Eftersom det rör sig om stora informationsöverföringar räcker inte de platser (s.k. siter) för basstationer som idag används för det nuvarande mobiltelefonisystemet. Därför måste nya siter etableras. På senare år har man även börjat diskutera vilka hälsorisker som kan sättas i samband med exponeringen av strålning från mobiltelefonernas basstationer. Debatten har i första hand handlat om eventuellt ökad risk för cancer. Denna debatt har gjort att det blivit svårare att få till stånd frivilliga upplåtelser samtidigt som ersättningen som fastighetsägarna vill ha har drivits upp. 1.2 Syfte Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur olika aktörer på marknaden genomför utbyggnaden av det nya 3G-nätet. Främst genom att kartlägga med vilken rätt som aktörerna placerar ut sina master/antenner och vilka tillstånd de söker hos olika myndigheter. 1.3 Avgränsning Jag har valt att avgränsa mig genom att enbart följa processer i Stockholms, Västmanlands och Södermanlands län. Vidare har jag inte titta närmare på de avtal som nätoperatörerna ingår med varandra vid så kallad samlokalisering. 1.4 Metod Arbetet har bedrivits genom intervjuer och litteraturstudier. Detta har skett genom besök på Enköpings kommun, 3GIS och Orange. Mycket information har hämtats från Internet. l Post- och Telestyrelsen Svensk Telemarknad (30)

9 1.5 Disposition Rapporten är indelad i fyra övergripande delar. Den första delen utgörs av kapitel två och kan ses som allmän information om tekniken och aktörerna. Andra delen utgörs av kapitel tre och där ges en genomgång av lagstiftningen. Tredje delen utgörs av kapitel fyra som innehåller fallstudier samt en beskrivning av hur de olika aktörerna agerar. Fjärde delen utgörs av kapitel fem som innehåller dragna slutsatser. 1.6 Begreppsförklaringar lg Samlingsnamn på första generationens mobiltelefonsystem. I Sverige är det nordiska systemet NMT mest känt. Det gamla NMT -systemet var analogt och klarade bara av rösttrafik. 2G Samlingsnamn på andra generationens mobiltelefonsystem. I Sverige och Europa är GSM-nätet, som fortfarande används, det vanligaste systemet. I GSMnätet, som är digitalt, kan man både prata och sända och ta emot data och fax. 3G Tredje generationens mobiltelefoni som är nästa steg i utvecklingen av mobil kommunikation. 30 möjliggör multimedia i mobilen. Basstation En central sändare och mottagare av radiosignaler. Bygglov Tillstånds som söks rör att få uppföra vissa typer av byggnader. Söks hos kommunen. Hindersprövning Tillstånd som söks hos Luftfartsverket och Försvarsmakten för byggnadsverk högre än 20 meter. Ledningsrätt Ledningsrätt bildas vid lantmäteriförrättning och innebär en rätt för en ledningshavare att utnyttja annans mark för ledningsändamål. Nätoperatör Ett företag som tillhandahåller ett nätverk för mobil kommunikation. Operatör Ett företag som tillhandahåller tjänster via mobiltelefoninätet Post- och telestyrelsen, PTS Den myndighet som bevakar tele-, IT -, radio- och postområdena i Sverige. Målet är att alla ska ha tillgång till effektiv och prisvärd kommunikation inom dessa områden. PTS ska verka för konkurrensen och väl fungerande markna- 2 (30)

10 der. De ska även verka Ior ett effektivt resursutnyttjande inom sitt ansvarsområde samt tillvarata konsumenternas intresse genom att verka för god säkerhet, kvalitet och tillgänglighet till varor och tjänster. Ramavtal Ett grund avtal som förhandlats fram av huvudorganisationer Roaming Tekniska förmågan att i ett radionätverk byta basstation utan att användaren behöver koppla ned pågående överföring Samlokalisering Samlokalisering innebär att man använder utrustning tillsammans. Det kan antingen röra sig om att två eller fler nätoperatörer som använder en mast gemensamt och monterar på egna antenner eller att de använder hela anläggningen, mast och antenner, tillsammans. Servitut Servitut innebär rätt för viss fastighet att i något hänseende nyttja annan fastighet. Man skiljer på två huvudtyper av servitut, avtalsservitut och officialservitut. Den förstnämnda typen bildas på frivillig basis, enligt jordabalkens regler, och skrivs in i fastighet efter anmälan därom till inskrivningsmyndighet. Officialservitut bildas vid en lantmäteriförrättning. Generellt sett är servitutet en i tiden obegränsad rättighet som gäller mellan fastigheter. Rätten blir därmed oberoende av framtida ägarskiften. Site En site består av antenn, basstation och transmissionsutrustning. Teknikskrubb Liten byggnad i vilken den tekniska utrustningen placeras. Telekonflikt Eftersom det finns risk att försvarets kommunikation kan störas av signalerna till och från 3G-antennerna skall en ansökan lämnas till Försvarsmakten. Transmissionsutrustning Transmissionsutrustningen ingår i en s.k. site och har till uppgift att skicka vidare radiosignaler. UMTS Är en förkortning av Universal Mobile Telecommunications System och är en teknikstandard som populärt kallas tredje generationens mobiltelefonisystem (30). 3 (30)

11 2 Allmänt om UMTS 2.1 UMTS UMTS betyder Universal Mobile Telecommunications System och är en teknikstandard som populärt kallas tredje generationens mobiltelefonisystem (30). Termen 30 lanserades under slutet av 1990-talet av utrustningstillverkare som menade att de analoga näten, så som NMT -systemet, var första generationen (10) och de digitala näten, så som OS M-systemet, var andra generationen (20) av mobiltelefonnät. UMTS möjliggör snabbare informationsöverföring till mobiltelefoner och andra mobila terminaler än vad som är möjligt med dagens mobiltelefoni. Teoretiskt sett kan UMTS nå överföringshastigheter på upp till 2 Megabit/s, vilket är flera hundra gånger snabbare än dagens GSM-nät. Tekniken bygger på att data skickas uppdelat i paket, liksom nuvarande Internet-uppkopplingar. Det medför att man kan vara uppkopplad hela tiden men bara betala för de datapaket som överförs. Systemet ska göra det möjligt att, förutom ljud, även skicka och ta emot grafik, rörliga bilder, stillbilder och andra typer av avancerade informationstjänster, till exempel positioneringsbaserade tjänster. Användandet av mobiltelefoner och andra mobila enheter kommer med UMTS-tekniken mer att likna dagens användande av Internet på en vanlig PC än dagens mobiltelefoner. 2.2 Master och antenner UMTS använder en högre frekvens än dagens GSM-nät. Räckvidden blir kortare och uteffekten lägre. Därför behövs det tre till fyra gånger fler antenner än till GSM-systemet. I stadsmiljö kommer antenner att placeras med ca 250 meters mellanrum och på landsbygden med en knapp mils mellanrum2. Totalt rör det sig om basstationer2 (master, antenner och teknikbodar). Ungefär 30 % av dessa beräknas kunna placeras på redan befintliga master och byggnader och det är framför allt i glesbyggd som det behövs nya master. Om nätoperatörerna samverkar kan det handla om nybyggnation av master2. Dessa master är vanligen meter höga och når alltså över den gräns på 20 meter3 som finns för hinder för luftfart. Detta leder till att det krävs samråd med luftfartsverket och försvarsmakten om masternas lokalisering (se 3.4 Hindersprövning nedan). 2 Svenska Kommunförbundet Mastiga frågor 3 Luftfartsverket, Luftfart och Samhälle Rapport 2002:03 Luftfartens riksintressen 4 (30)

12 2.3 Så fungerar nätet Ett samtal från mobiltelefonen fångas upp av antennen på en närliggande basstation där informationen bearbetas och förs vidare till en central radioväxel (se Figur 1). Kommunikationen där sker genom en radiolänk som är en trådlös förbindelse mellan två antenner. De antennerna ser lite annorlunda ut jämfört med de som kommunicerar med mobiltelefonen (se Figur 2). Om den man pratar med använder en fast telefon skickar växeln samtalet vidare till det fasta telefonnätet, via en mobilteleväxel. Skulle samtalet gå till en annan mobiltelefon letar radioväxeln rätt på den basstation som är närmast mottagaren och skickar vidare signalerna dit. Den utvalda basstationen skickar i sin tur ut signalerna till den andra mobiltelefonen. Figur I. Radionät 5 (30)

13 ~"t;?f;,,';',j-~ Figur 2. Antenner 2.4 Hur har licensutgivningen gått till Fördelningen av UMTS-tillstånden sker på olika sätt runt om i världen. I Europa finns det ett EU-direktiv4 som antogs våren Det är ett så kallat tillståndsdirektiv som säger att medlemsstaterna ska bevilja UMTS-tillstånden på grundval av urvalskriterier som ska vara objektiva, icke-diskriminerande, specificerade, genomblickbara och proportionerliga. Med dessa krav som bakgrund finns det i huvudsak två olika sätt att fördela tillstånden. Den stora skillnaden går mellan dem som fördelar tillstånden via ett auktionsförfarande och de som fördelar dem via något administrativt förfarande, ofta kallat skönhetstävling Den svenska fördelningen I Sverige är Post- och Telestyrelsen, PTS, den myndighet som är ansvariga för fördelningen av UMTS-tillstånden. Telelagen (Lag 1993 :597), som reglerar hur tillståndsgivningen ska gå till, föreskriver i 12 att detta skall ske genom en så kallad skönhetstävling. Den 12 maj 2000 bjöd myndigheten in till allmän ansökan. Ansökningstiden gick ut den 1 september samma år och då hade det inkommit tio ansökningar. Tre och en halv månad senare, den 16 december, meddelade PTS att Europolitan AB (nuvarande Vodafone), Te1e2 AB, Hi3G Access AB (nuvarande Tre) och Orange Sverige AB erhållit tillstånd att tillhandahålla nätkapacitet för mobila teletjänster enligt UMTS/IMT 2000 standard. Beslutet överklagades men fastställdes i dom av länsrätten den 27 juni 2001 och domen har vunnit laga kraft. 4 Europaparlametttets och rådets direktiv 97/13(EG 6 (30)

14 2.4.2 Internationell jämförelse Det har väckts en del kritiska röster i Sverige mot att man inte tog tillfållet att tillförskaffa staten den extra inkomst som en auktion hade medfört. I både Tyskland och Storbritannien använde man sig av ett auktionsförfarande, vilket medförde att Tyskland inkasserade motsvarande 426 miljarder kronors till statskassan och Storbritannien motsvarande drygt 317 miljarder kronor Vilka krav finns på nätoperatörerna PTS har ställt vissa villkor för de tillståndshavare som erhållit ett UMTStillstånd. Dessa har formulerats i de tillståndsvillkor7 för UMTS som meddelats licenstagarna. De innehåller bland annat krav på: täckning, samt hur täckningen ska definieras och redovisas egen infrastruktur teknik Täckningskrav PTS har möjlighet att ställa villkor rör tillståndshavarna att bedriva verksamheten va.raktigt och med god kapacitet, tillgänglighet och kvalitet för att främja ett effektivt utnyttjande av frekvenserna. Detta enligt Telelagen (1993:597) 13 1 st. 4 p. I begreppet tillgänglighet anses bland annat täckning ingå och kravet som PTS ställer på nåtoperatörerna avser ett angivet antal boende som skall täckas av nåtet vid ett visst givet datum. PTS ställer inga krav på att någon tillståndshavare ska installera ett visst antal basstationer eller investera en viss summa pengar i utbyggnaden. Täckningskravet bygger dels på de utfästelser som tillståndshavarna gjorde i sina licensansökningar enligt 10 PTSFS 2000:5, och som PTS beaktade vid tilldelningen av licenser och dels de telepolitiska målen att uppnå god tillgänglighet och regional balans. I tillståndsvillkoren8 står det att tillståndshavarna har åtagit sig att tillhandahålla en nätkapacitet som har en täckning på minst personer. Nätkapaciteten skall också ha en täckning motsvarande minst de hela rutor i SCBs offentliga befolkningsstatistik i rut-format där tillgodoräknande av befolkningstäckning har skett. Enligt detta format för statistik skall befolkningsrutor med en person tas bort, och befolkningsrutor med två personer anses innehålla tre personer. Befolkningsstatistiken i rutor är baserat på folkbokföring av individer per fastighet och dess koordinatpunkter. Tillståndshavarna har möjlighet att begära undantag från kravet om det 16religger särskilda skäl Department of Trade and Industri P/2000/96 7 Bilaga 1 8 Bilaga 1, sid 2 punkt (30)

15 3.2 Tillståndshavaren ska senast utgången av år 2003 ha uppfyllt täckningskraven och detta ska redovisas senast den 1 mars 2004 genom elektroniska kartor som visar täckningen Egen infrastruktur eller samlokalisering Det finns två sätt att bygga ut infrastrukturen. Nätoperatörerna kan antingen utnyttja infrastrukturen effektivt genom att samarbeta om den eller så kan de bygga ut egna nät. Det första alternativet är billigare många gånger eftersom man kan dela på kostnaderna för att bygga upp siterna. Ett annat sätt att se på saken är att om nätoperatörerna bygger upp sin egen infrastruktur så gynnar det konkurrensen på markanden samtidigt som nätoperatörerna använder den frekvensresurs de faktiskt har ansökt om och erhållit. Med anledning av detta har PTS ställt upp vissa föreskrifter när det gäller samlokalisering för utbyggnaden. Nätoperatörerna är tvingade att med egen radioinfrastruktur täcka 30 % av befolkningen medan 70 % kan ske på annat sätt, t.ex. genom nationell roaming. Som radioinfrastruktur räknas radiokommunikationsanläggningar, transmissions anläggningar, matarledningar och antenner, men inte master, byggnader eller kraftförsörjning1o. Det gäller samma krav på nätkapaciteten, vad gäller utlovad kvalitet, för den del av nätet som samlokaliseras (se avsnitt Tekniska krav nedan) Tekniska krav Eftersom det är flera olika nätoperatörer på marknaden krävs det att dessa samverkar ror att säkerställa ett sammanhållet och effektivt system. Det är av stor betydelse att det är möjligt att kunna kommunicera mellan nätoperatörer såväl inom som utanror landets gränser. Nyttan av det är även stor inom industrin eftersom det säkerställer att utrustningstillverkarnas utrustning kan fungera överallt i världen. Internationella teleunionen, ITU som är en mellanstatlig internationell organisation för global samordning av telenät, teletjänster och radio spektrum har godkänt globala rekommendationer ror tredje generationens mobiltelesystem under beteckningen IMT De olika ländernas standardiseringsorgan har sedan genomfört standardiseringen i respektive land, så även i Sverige. Med stöd av Telelagen (1993:597) 13 1 st. 4 p ställer PTS krav på de nätoperatörer som erhållit licenser att de ska rolja internationella och svenska standarder inom detta område. De är även skyldiga att hålla sig informerade om vilka rekommendationer och standarder som gäller ror de olika gränssnitten. 2.6 Aktörerna Det finns olika aktörer som är aktiva när det gäller att bygga master och antenner för tredje generationens mobiltelefoni. När det gäller rättigheterna bakom masterna och antennerna så är det emellertid vissa aktörer som är med och påverkar mer än andra. Min bedömning är att det är dels de fyra nätoperatörer- 9 Bilaga l, sid 3 punkt och l. 10 Bilaga l, sid 3 punkt 3.1 och (30)

16 na, Vodafone, Tre, Tele2 och Orange Sverige AB, dels Svenska UMTS-Nät AB och 3GIS som är två bolag som nätoperatörerna har bildat tillsammans (se avsnitt Konstalationer -Samarbeten nedan). Det är dessa bolags policy som påverkar hur man har löst rättighetsfrågorna. Utöver dessa så har även kommunen en viktig roll. Detta eftersom alla master kräver bygglov De nio budorden För att möta kraven från de svenska myndigheterna och frågorna från allmänheten har alla svenska nätoperatörer, i dag verksamma inom 30, enats om en policy för hur deras mobilnät ska byggas. Policyn har givits formen av nio budord. Det ska göra det enklare att möta statens krav på täckning och utbyggnadstaktutan att bryta mot konkurrensreglerna och samtidigt stävja den oror som finns ror elektromagnetisk strålning. De nio budorden år: 1. Dialog Mobilteleoperatörema skall föra en dialog med lokala myndigheter och andra berörda intressenter om de krav på infrastruktur som mobiltelenät medför för den lokala planeringsprocessen vad avser exempelvis planfrågor, men även andra samhällsfrågor kan komma ifråga. 2. Samordning Mobilteleoperatörerna skall överväga möjligheterna att utnyttja existerande master eller annan befintlig infrastruktur, där detta låter sig göras med hänsyn till konkurrenslagar, tekniska och ekonomiska villkor samt licensvillkor. 3 Hänsyn Mobilteleoperatörerna skall visa hänsyn vid lokalisering och utformning av basstationer, master och antenner för att minimera det visuella intrånget. Nätoperatörerna skall sträva efter att basstationernas miljöpåverkan skall vara så liten som möjligt. 4 Information Mobilteleoperatörerna skall förse reglerings- och planeringsmyndigheter med information om utvecklingen inom mobil telekommunikationsteknologi för att öka kunskapen i de frågor som uppkommer i samband med nätutbyggnader. 5 Riktlinjer Mobilteleoperatörerna skall försäkra sig om att alla existerande och nya basstationer uppfyller de nationella riktlinjerna för allmänhetens exponering för elektromagnetiska fålt utfårdade av EV och Statens strålskyddsinstitut, SSI. 6 Deklarationer Mobilteleoperatörerna och leverantörerna skall tillhandahålla en skriftlig deklaration om att basstationerna har konstruerats och anlagts så att de uppfyller nationella och europeiska riktlinjer för exponering för elektromagnetiska fålt. 9 (30)

17 7. Frågor Mobilteleoperatörerna skall ha en tydlig och dokumenterad process för att hantera frågor och klagomål rörande basstationer från allmänheten. 8. Gränsvärden Mobilteleoperatörerna skall följa forskning av god kvalitet inom EU och Sverige som baseras på Världshälsoorganisationens (WHO) forskningsagenda och som ger underlag rör fortlöpande revision av gränsvär. den för elektromagnetiska fält. 9. Dokumentation Mobilteleoperatörerna skall sträva efter att använda tydlig och enhetlig dokumentation i information till reglerande myndigheter och planmyndigheter för att underlätta myndigheternas arbete Konstalationer -Samarbeten För att dra ner på investeringskostnaderna, minska antalet master, förkorta byggprocessen och helt enkelt leverera en kostnadseffektiv nättäckning med hög kapacitet till kunderna har nätoperatörerna valt att samarbeta i vissa frågor Svenska UMTS-Nät AB Telia, som inte fick någon licens (se avsnitt 2.4 Hur har licensutgivningen gått till ovan), äger tillsammans med Tele2 ett gemensamt företag som heter Svenska UMTS-Nät AB. Telia och Tele2 äger vardera 50 %. Företagets uppgift är att inrikta sig på själva byggandet, driften, finansieringen och upphandling av system när det gäller själva nätet och kommer alltså inte att ha någon direktkontakt med slutkunden. Telia och Tele2 i sin tur ansvarar för att utveckla produkter och tjänster till slutkunden GIS 3GIS ägs av Vodafone, Tre och Orange Sverige AB och har till uppgift att ta hand om den administrativa processen kring hela byggnationen och installationen, samt även sköta drift och underhåll. Detta dock enbart för de delar av nätet som är gemensamt för dess tre ägare. Det vill säga den del av nätet som ligger utanför Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlskrona. I dessa städer ska nämligen nätoperatörerna själva bygga sitt nät. Detta för att följa PTS krav på egen infrastruktur som finns för att gynna konkurrensen (se avsnitt Egen infrastruktur eller samlokalisering ovan). 10 (30)

18 ~-."f '!;t~~~; 3 Lagstiftningen 3.1 Bygglov Alla nya master kräver bygglov, enlig 8 kap. 2 5 P Plan och bygglagen, PBL. Bygglovsplikten har tillkommit för att kunna bedöma hur master inverkar på stads- och landskapsbilden och hur säkerhetsfrågorna ska regleras. Inom detaljplanelagt område ska lov ges med stöd av detaljplanen. Om ändamålet mast inte finns angivet i detaljplanen så måste planen därför ändras. Enligt 8 kap st. PBL kan bygglov ges för åtgärder som innebär en mindre avvikelse från planen om de är förenliga med syftet med planen. Master har dock en så pass stor omgivningspåverkan att de inte är se som en mindre avvikelsell. Utanför detaljplanelagt område kan bygglov för mast ges med stöd av översiktsplanen, dock inte om mastens placering strider mot översiktsplanens syfte (1 kap. 3 PBL). När det gäller antenner inom detaljplanelagt område kräver dessa bara lov om de avsevärt påverkar byggnadens utseende, om de placeras på befintliga master utanför detaljplanelagt område krävs det inget bygglov. Antenner som placeras på tak eller fasader omfattas inte av plankravet utan kan prövas direkt i bygglovsansökan. Vad det gäller de så kallade teknikbodar som byggs i anslutning till antenner och master så krävs det bygglov för dem, även om de placeras i ett utrymme som tidigare används till något annat, det vill säga om det leder till ändrad användning. Ett förrådsutrymme får till exempel inte utan vidare användas för en basstation. Kommunen har möjlighet att i detaljplanen eller översiktsplanen skärpa eller ta bort kraven på bygglov för många av de ovan nämnda verksamheterna. I de fal de rör sig om större konstruktioner finns det krav på att det ska upprättas en miljökonsekvensbedömning, MKB, med utgångspunkt ur miljöbalken. MKB:n prövas av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. 3.2 Samråd Byggandet aven telemast räknas inte in under någon av de verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalken. Eftersom byggandet påverkar naturmiljön så gäller ändå kravet på samråd, enligt 12 kap. 6 Miljöbalken, MB. Detta enligt propositionen till Miljöbalken (proposition 1997/98:45 s 278), där det står: "Exempel på verksamheter som det kan vara motiverat att anmäla för samråd är...uppförande av radio- och telemaster...". Anmälan om samråd skall vara skriftlig och åtföljas aven karta samt innehålla en beskrivning av den planerade verksamheten. Länsstyrelsen har även möjlig- II Kammarrättens dom den 25 augusti 2000 i mål nr (30)

19 . het att begära en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. MB för en anmälan om samråd, om det behövs för att belysa verksamhetens påverkan på naturmiljön. Normalt avslutas samrådet med att Länsstyrelsen yttrar sig i ärendet. Länsstyrelsen kan även förelägga operatören att vidta åtgärder till skydd för naturmiljön, t.ex. ett föreläggande om att masten uppförs utan staglinor till skydd för fågellivet, vilket kan bli aktuellt i områden med rik eller känslig fågelfauna. Om ett föreläggande inte är tillräckligt för att motverka skada på naturmiljön och om det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, kan Länsstyrelsen förbjuda uppförandet av masten. 3.3 Allmänna intressen Masterna och antennerna är en del av samhällets infrastruktur och därför ett bland flera andra allmänna intressen som ska vägas mot andra allmänna och enskilda intressen i planering och lovgivning. Om hela nätets funktion står och faller med en lokalisering kan den placeringen väga tyngre och komma att jämföras med ett riksintresse, enligt 3 kap. l MB. Om två riksintressen kommer i konflikt med varandra ska företräde ges till det intresse som är av störst betydelse för en långsiktig god hushållning med naturresurser (3 kap. 10 MB). Vidare gäller det i områden av riksintresse att bygglov inte får ges om det medför påtaglig skada på t.ex. natur- och kulturmiljön, (3 kap. 6 MB, 2 kap. 1 PBL). 3.4 Hindersprövning och telekonflikt Försvarsmakten och Luftfartsverket granskar masterna med avseende på flyghinder, så kallad hindersprövning, och telekonflikt. Enligt Luftfartsverkets författningssamling, Bestämmelser för Civil Luftfart -Flygplatser (BCL-F) kapitel 4.1, skall alla byggnadsverk med en höjd över 20 meter skall samlas i en databas som Försvarsmakten och Luftfartsverket sköter tillsammans. Höga anläggningar utgör ett viktigt allmänt intresse eftersom de bland annat utgör allvarliga hinder för räddningstj änstens helikopterverksamhet. Ä ven lägre master kring flygplatser kan utgöra flyghinder, därför kan samråd med lokala räddningstjänsten vara nödvändigt vid lovgivning. När det gäller telekonflikt så gör Försvarets materialverk, FMV, en prövning av antennplaceringen för att se hur försvarsmaktens radiolänksystem påverkas. Anledningen är att de frekvenser som används i 3G-nätet gränsar till de frekvenser som används av militären (se Figur 3). Militärens radiolänksystem används för att trådlöst överföra militär telefoni samt data-, radio-, och radarinformation inom Sverige. Samma ansökan används till hindersprövning och telekonflikt. Ansökan skickas till berört militärdistrikt och kopia på ansökan skickas till Militära flyinspektionen, FRA (Sveriges signalspaningsorganisation), FMV samt Luftfartsverket, se bilaga (30)

20 1920 MHz 2025 MHz 2110 MHz 2200 MHz Figur 3. Militären ger plats åt civila frekvenser. 3.5 Nyttjanderätt och ledningsrätt Hyra och arrende De nyttjanderättsavtal som nätoperatörerna upprättar med fastighetsägarna är främst hyres- eller arrendeavtal. Vilken typ av avtal som sluts beror på vad som ska byggas. Hyresavtal tillämpas i de fall där hus eller del av hus upplåts mot ersättning (12 kap. 1 Jordabalken, JB), alltså när antenner placeras på eller i befintliga byggnader. Arrendeavtal används när det är fråga om upplåtelse av jord mot ersättning (8 kap. 1 JB), vilket inträffar när man bygger en mast som man placerar antennerna på. Det finns olika typer av arrende beroende på vad marken ska användas till. Ändamålet mast klassas enligt 11 kap. 1 JB som anläggningsarrende och regleras i 11 kap. JB Hyra Definition Reglerna i hyreslagen (12 kap. JB) är tvingande till hyresgästens förmån och det finns inga formkrav på själva hyresavtalet. Avtalet, skriftligt eller muntligt, kännetecknas dock av fyra rekvisit som ska vara uppfyllda. (1) Det ska röra sig om upplåtelse av hus eller del av hus, (2) upplåtelsen ska vara begränsad i tiden, (3) det ska utgå ersättning för upplåtelsen och (4) upplåtelsen ska ha skett genom avtal. Vad det gäller begreppen i hyreslagen så kallas ett utrymme som upplåts, alltså föremålet för hyresavtalet, för lägenhet. Begreppet har alltså inte den betydelse som vi normalt tänker oss. Om det rör sig om en lägenhet för bostadsändamål kallas den bostadslägenhet (12 kap. 1 3 st. JB). Är användningsområdet något annat än bostadsändamål används benämningen lokal (12 kap. 1 3 st. JB), vilket är fallet när lägenheten skall användas för antenner med tillhörande teknik. Avta/stid När det gäller avtalstiden så begränsas den av de allmänna reglerna om ny ttj ande rätter i 7 kap. 5 JB. Några speciella bestämmelser för hyra ges inte utan istället skiljer man på nyttjanderätt inom och utom detaljplanerat område. Inom detaljplanerat område är längsta avtalstiden 25 år och utanför 50 år. Det är dock mer regel än undantag, när det gäller lokaler, att avtalstiden bestäms i avtalet till en kortare tid. Uppsägningstid När det gäller uppsägningstid så är grundregeln för lokaler nio månader eller längre (12 kap. 4 1 st. 2 p, 2 st. 5 P JB). Vid alla hyresavtal ger dock lagen 13 (30)

21 parterna rätt att i vissa fall frånträda avtalet i förtid om motparten stått för ett kontraktsbrott. Besittningsskydd När det gäller besittningsskydd så grundar sig reglerna i hyreslagen på en avvägning mellan hyresgästen och hyresvärdens intressen. Det finns två olika metoder för att skydda hyresgästen, direkt och indirekt besittningsskydd. Det direkta besittningsskyddet används vid hyra av bostadslägenheter och det indirekta besittningsskyddet används vid hyra av lokaler. Det indirekta besittningsskyddet innebär ett svagare skydd för hyresgästen än det direkta besittningsskyddet. Hyresvärden kan t.ex. inte tvingas att rorlänga hyresavtalet. Han kan däremot bli tvungen att ersätta hyresgästens skada till följd av flytten. Intresseavvägningen mellan hyresgästen och hyresvärden innebär att hyresgästens besittningsskydd kan brytas om hyresvärdens intresse av att avtalet upphör är så starkt i förhållande till hyresgästens intresse av att fortsätta hyra lägenheten. Det finns vissa inskränkningar i besittningsskyddets omfattning (12 kap. 56 JB). Skyddet gäller inte om hyresförhållandet varat kortare tid än nio månader, om hyresrätten är förverkad (12 kap. 42 JB) eller om hyresgästen struntar i att ställa säkerhet enligt 12 kap. 28 JB. Det är möjligt att avvika från reglerna till nackdel för hyresgästen. Det måste dock upprättas en separat handling och i vissa fall godkännas av hyresnämnden. Det finns fem olika fall då besittningsskyddet bryts (12 kap. 57 JB), kontraktsbrottsfallet, rivnings fallet, ombyggnads fallet, generalklausul fallet och vilkorsfallet. Kontraktsbrottsfallet innebär att "...hyresgästen har åsidosatt sinaförpliktelser i så hög grad att det icke skäligen kan fodras att hyresvärden förlänger hyresförhållandet." (12 kap P JB). Dessa regler kan vara användbara om det rör sig om lindriga kontraktsbrott eller om hyresvärden är osäker på om skälen till uppsägningen är tillräckliga för att hyresrätten ska förverkas. Rivningsfallet (12 kap P JB) och ombyggnadsfallet (12 kap P JB) innebär att huset ska rivas alternativt genomgå en större ombyggnad så att hyresgästen inte kan vara kvar. För att besittningsskyddet skall brytas krävs det antingen att hyresvärden anvisar en godtagbar ersättningslägenhet eller att hyresavtalet innehåller en rivnings- /ombyggnadsklausul. Generalklausulen (12 kap P JB) innebär att hyresvärden kan upplösa hyresförhållandet om han har annan befogad anledning. Det är en oklar formulering i lagtexten och det som står i förarbetena är knapphändigt. Det finns däremot rikligt med underrättspraxis som behandlar klausulen, dock endast tvål2 rättsfall från Högsta domstolen. Ett exempel då generalklausulen kan komma till användning är när hyresvärden vill genomföra en lönsam 12 Bengtsson, B & Victorin, A Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom. s (30)

22 ändring av användningsområdet för lokalen. Hyresgästen bör då flytta utan ersättning om han inte bjuder hyresvärden kompensation genom att gå med på lika rormånliga villkor som hyresvärden kan få genom den ändrade användningen. Villkorsfallet(12 kap P JB) innebär att om de villkor som hyresvärden ställer för en förlängning är skäliga och överrensstämmer med god sed i hyresförhållanden så bryts besittningsskyddet om hyresgästen inte godtar kraven. Ersättning Om inte någon av de besittningsbrytande grunderna i 12 kap. 57 JB förekommer så har hyresgästen rätt till ersättning om hyresförhållandet upphör. Reglerna om ersättning återfinns i 12 kap. 58b JB och ger hyresgästen alltid rätt till en minimiersättning motsvarande en årshyra enligt det uppsagda hyresavtalet, dock högst fyra basbelopp. Är förlusten högre ska hyresvärden täcka den i skälig omfattning. Grundregeln är att hyresgästen ska få ersättning för hela sin förlust till följd av att hyresavtalets upphör. Det förekommer att ersättningskraven blir föremål för jämkning, t.ex. om hyresgästen åsidosätter sina förpliktelser efter uppsägningen. Ersättningsgill skada utgörs främst av fyra poster, nämligen:. Flyttkostnader. I samband med flytten kommer hyresgästen att få betala själva flytten samt eventuell magasinering. Värdeminskning på hyresgästens egendom. Inventarier som inte passar i en ny lokal eller brevpapper med felaktig adress som måste kasseras. Förlust av värdet på förbättringsarbeten som hyresgästen har bekostat. Skada på grund av hinder eller intrång i hyresgästens näringsverksamhet. Skadan kan bestå av inkomstbortfall, ökade omkostnader eller minskat goodwillvärde Arrende Fo rmkra v I 8 kap. JB, ges de allmänna reglerna om arrende. Bland annat så föreligger det ett formkrav på arrendeavtalet. Det måste vara skriftligt för att det ska vara giltigt (8 kap. 3 JB). När det gäller att arrendera mark för att bygga master så är även 11 kap. JB tillämpligt. Där ges de särskilda bestämmelserna kring anläggningsarrende. Anläggningsarrende karakteriseras av att arrendatorn använder det arrenderade området till förvärvsverksamhet och att uppförda byggnader används i verksamheten. Detta framgår av 11 kap. 1 JB. Avta/stid Arrendeavtalet måste vara träffat för en viss tid (11 kap. 2 JB). Om arrendetiden inte anges i arrendeavtalet gäller avtalet i fem år. För att arrendeavtalet ska upphöra att gälla krävs det att det sägs upp, annars anses det vara förlängt med arrendetiden, dock längst fem år (11 kap. 3 JB).. 15 (30)

23 Besittningsskydd När det gäller besittningsskyddet har man ansett att ett indirekt skydd, liknande det vid hyra av lokaler, varit tillräckligt. Ersättning Arrendatorns rätt till ersättning upphör om arrendatorn misskött sig (11 kap. 5 1 st. 1 P JB), eller om jordägaren kan bevisa att marken skall användas för annat ändamål och ett sådant ändamål påtagligt överväger arrendatorns intresse av fortsatt arrende (11 kap. 5 1 st. 2 P JB), eller om jordägaren har någon annan befogad anledning att upplösa arrendeförhållandet (11 kap. 5 1 st. 3 P JB). Förlust för arrendatorn som beror på att arrendatorn uppfört byggnader eller utför annat arbete på arrendestället skall tas med i beräkningen av ersättning om det är utfört i enlighet med arrendeavtalet (11 kap. 5 3 st. JB). Arrendeavgift Vad som räknas som skälig arrendeavgift regleras i 11 kap. 5 1 st. JB och är en avgift som inte överstiger den avgift som arrendestället vid arrendetidens utgång kan antas betinga på öppna marknaden (11 kap. 5a JB). Uppsägning Om jordägaren vill säga upp avtalet skall han i uppsägningen klargöra villkoren för förlängning alternativt skälen till att han vägrar medge en förlängning. Det ska även framgå att om arrendatorn inte vill lämna arrendestället utan ersättning enligt 11 kap. 5 JB så måste han hänskjuta tvisten till arrendenämnden inom två månader för medling (11 kap. 6 1 st. JB). Om jordägaren inte gör detta är uppsägningen utan verkan (11 kap. 6 2 st. JB) och om arrendatorn inte hänskjuter tvisten till arrendenämnden inom ovan nämnda tid så förfaller rätten till ersättning (11 kap. 6 3 st. JB). Om arrendeförhållandet skall upphöra kan arrendenämnden ge uppskov med avträdet under skälig tid, dock högst ett år från arrendetidens utgång. Arrendenämnden beslutar om skäliga arrendevillkor för tiden från avtalets upphörande till avflyttningen (11 kap. 6b JB). Bestämmelserna om ersättning till arrendatorn om arrendet upphör kan avtalas bort enligt 11 kap. 4 JB Ledningsrätt Genom ledningsrätt, som regleras i ledningsrättslagen, LL, skapas rätt för ledningshavaren att anlägga, nyttja och underhålla sådana ledningar som finns uppräknade i lagen (1 kap. 2 LL). Själva ledningsrätten bildas vid en lantmäteriförrättning och innebär en rätt för en ledningshavare att utnyttja annans mark för ledningsändamål. I det ledningsbeslut som fattas av lantmäteriet anges vad ledningshavaren och markägarna har för rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Av beslutet ska det framgå vilken typ av ledning det är fråga om, vilket utrymme på den tjänande fastigheten som tas i anspråk och när tillträde till området får ske för byggande, tillsyn och drift. 16 (30)

24 För att markägaren skall drabbas så lite om möjligt av bestående skador regleras även hur marken skall återställas efter att arbetet är utfört samt eventuella restriktioner så som förbud mot att uppföra byggnader, plantera träd, schakta eller spränga. Dessutom avgörs vilka ersättningar ledningshavaren skall betala till markägarna. Fördelarna med ledningsrätt är själva ledningsrätten kan knytas till en fastighet eller en juridisk person, t.ex. en nätoperatör. Vidare är ledningsrätt, liksom servitut, obegränsad i tiden och redovisas i fastighetsregistret. Likt officialservitut så berörs inte heller ledningsrätten av ändringar i fastighetsindelningen och eftersom den är knuten till den tjänande fastigheten så är den oberoende av om fastigheten byter ägare. Andra fördelar är att den ger ledningshavaren en enhetlig rättighet utefter hela lednings sträckan, den kan upplåtas mot en fastighetsägares vilja och den underlättar belåning av ledningarna. Ledningsrätt lämpar sig i de fall som man annars skulle använda sig av arrende men av olika anledningar väljer att söka ledningsrätt. Till exempel på grund av att en markägare vägrar samarbeta. Lagen är dock inte anpassad för den moderna tekniken och en utredning av ledningsrättslagen (LL) är på gång (Kommittedirektiv 2002:17. Översyn av vissa frågor om ledningsrätt) Översyn av ledningsrättslagen Som nämnts tidigare så är ledningsrättslagen under översyn. Målet är bland annat att anpassa den till dagens teknik (Kommittedirektiv 2002: 17. Översyn av vissa frågor om ledningsrätt). Enligt l LL kan ledningsrätt upplåtas för den som för ledning vill utnyttja ett område inom en fastighet. I 2 anges vilka slag av ledningar som ledningsrätt får upplåtas ror. Den tekniska utvecklingen har lett till nya metoder för att överföra signaler och nya kommunikationsnät. Signaler överförs numera i stor omfattning via radio, optiskt eller elektromagnetiskt. De traditionella fasta kommunikationsnäten har kompletterats med markbundna mobilnät, kabel-tvnät och satellitnät. Med den tekniska utvecklingen har följt ett behov av att utnyttja utrymme på annans mark för andra anordningar än ledningar, t.ex. mobiltelefonimaster och radiolänkstationer. I utredningen (SOV 2 002: års ledningsrättsutredning) har man kommit fram till att en egentlig ändring av lagen med hänsyn till ovanstående resonemang om ändrade typer av ledningar och kommunikationsnät inte är nödvändig men bör ändå genomföras för att tydliggöra lagen. Det som utredarna stödjer sig på när de anger att det egentligen inte behöver komma till stånd någon lagändring är ett antal rättsfall där man sökt ledningsrätt ror master och fått det beviljat)3. Så länge frågan inte har behandlats av Högsta domstolen kan det dock inte sägas föreligga någon klar och entydig praxis på området. 13 Hovrättens ror Nedre Norrlandutslag den 12 februari 1999 i mål Ö 730/95. Fastighetsdomstolens i Malmö utslag den 22 augusti 2001 och den 7 juni i målen F resp. F samt Hovrättens över Skåne och Blekinge utslag den 3 september 2002 i mål Ö (30)

25 4 Fallstudier, exemdel Då tillståndsprocessen För att se hur lagen tillämpas i praktiken följer här nedan först en beskrivning av arbetsgången i två olika fall. Efter det följer en generell forklaring av tillvägagångssättet for hur de olika aktörerna agerar. Informationen grundar sig på intervjuer och fallstudier från 3GIS och Orange. 4.1 Fallstudier SiteA (Site A, 3GIS) Bakgrund Site A är en 60 meter hög mast och en teknikbod som man vill bygga i Enköpingskommun, Uppsala län. Området är obrukad skogsmark och det finns inga hus i närheten. Fastighetsägaren, som är en privatperson, är positivt inställd till att utarrendera ett markområde ror masten. Det finns i dagsläget inga andra nätoperatörer med anläggningar på fastigheten. För att få bygga masten krävs det att m an upprättar ett arrendeavtal med fasbygglov, hindersprövning, telekonflikt tighetsägaren samt att man ansöker om samt samråd enligt 12 kap. 6 MB. För att kunna komma fram med maskiner under byggtiden samt kunna utföra underhåll av anläggningen krävs det att man anlägger en ny skogsbilväg på ca 150 meter Arrendeavtal Mellan 3GIS, kallad arrendatorn, och fastighetsägaren, kallad jordägaren, har ett avtal om anläggningsarrende ingåtts. Avtalet undertecknades Genom avtalet upplåter jordägaren ett markområde om 100 m2 på sin fastighet till arrendatorn för uppförande av"... anläggning med utrustning, stagad antennmast samt tre fästpunkter till staglinor...". Avtalet ger arrendatorn rätt att placera staglinorna och fästena utanför området enligt en, till avtalet, bifogad karta. Arrendatorn ges även rätt att "... förlägga jordtag utanför arrendeområdet..." samt att "... på egen bekostnad dra fram erforderliga tele- och kraftledningar samt anlägga väg till området... ". Allt ska göras så att jordägaren störs så lite som möjligt och enligt en, till avtalet, bifogad karta. Avtalstiden är tio år och måste sägas upp skriftligen 12 månader före avtalstidens utgång för att upphöra att gälla. I annat fall förlängs avtalet med fem år åt gången. Arrendatorn ges en rätt att säga upp avtalet i förtid under förutsättning att "... telefoni- och radiolänkssignaleringen inte fungerar tillfredställande..., något av arrendatorns ägares UMTS-tillstånd skulle försenas, överklagas eller återkallas... eller arrendator av annat skäl inte vill behålla anläggningen...". En förtida uppsägning ska vara skriftlig med tre månaders uppsägningstid. Avtalet börjar gälla vid undertecknandet av det, dock med villkoret att om det krävs byggloveller andra tillstånd för anläggningen så börjar inte avtalet gälla förrän dessa tillstånd har erhållits. Vad det gäller arrendeavgiften så skall den betalas i förskott årligen. Avgiften är anpassad till indextalet för oktober månad 2000 (262,6) som bastal enligt 18 (30)

26 konsumentprisindex med år 1980 som bas år. Skulle indextalet någon påföljande oktobermånad ha rörändrats med mer än tre enheter i förhållande till bastaiet, skall 50 % av årshyran justeras till indextalet. När anläggningen tas bort är arrendatorn skyldig att återställa det arrenderade området. Arrendatorn skall även hålla sig försäkrad så att jordägaren kan hållas skadelös för skador som kan uppkomma genom arrendatorns anordningar. När det gäller tillträde så äger arrendatorn "... oinskränkt tillträde till platsen för installation, tillsyn, underhåll, service, reparation respektive nedtagning av utrustning...". Jordägaren förbinder sig att inte upplåta nyttjanderätt till annan operatör eller anlägga anläggning som kan störa arrendatorns anläggning. När det gäller andrahandsupplåtelse så har arrendatorn rätt att upplåta plats i sin anläggning till andra företag. Om hyresgästen i arrendatorns anläggning sätter upp en egen teknikbod på fastigheten krävs det att de upprättar ett eget arrendeavtal med jordägaren. För att säkra nyttjanderätten medger jordägaren arrendatorn rätten att skriva in arrendeavtalet i fastigheten. Jordägaren förbinder sig även att göra förbehåll om arrendatorns nyttjanderätt vid en eventuell överlåtelse av fastigheten Tidplan Den 16 april 2002 söktes bygglov för siten. Bygglovsansökan har lämnats med 6 meter extra höjd och I extra teknikbod inom samma yta. Detta for att möjliggöra för andra nätoperatörer att utnyttja masten och bygglov för denna. Den 23 april 2002 skickades ansökan om samråd enligt 12 kap. 6 MB in till länsstyrelsen. Den 4 april 2002 skickades ansökan om hindersp~övning och telekonflikt till Försvarsmakten. in Den 5 juni 2002 skickas ansökan om hindersprövning in till Luftfartsverket. Den 16 augusti 2002 kompletteras bygglovshandlingarna med en justerad placering av masten. Den nya placeringen är förskjuten 25 meter för att tillgodose fastighetsägarens önskemål. Den 12 augusti 2002 erhålls svar från Försvarsmakten angående hindersprövning och telekonflikt. De har inget att erinra. Den 10 september 2002 beviljades bygglovet ror en 66 meter hög mast och två teknikbodar. Det hade då gått nästan 5 månader sedan den ursprungliga bygglovsansökan skickades in och 4 veckor sedan den kompletterade bygglovsansökan skickades in. Den 25 september 2002 meddelar Luftfartsverket att de inte har något att erinra mot placeringen av masten. Den 1 oktober 2002 erhålls ett informellt svar från länsstyrelsen angående ansökan om samråd. (Något formellt svar har inte framkommit i skrivande stund). 19 (30)