VIDAREUTVECKLING AV ÖVERLIGGANDE REFLEKTORER FÖR FRISTÅENDE SOLCELLSYSTEM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VIDAREUTVECKLING AV ÖVERLIGGANDE REFLEKTORER FÖR FRISTÅENDE SOLCELLSYSTEM"

Transkript

1 VIDAREUTVECKLING AV ÖVERLIGGANDE REFLEKTORER FÖR FRISTÅENDE SOLCELLSYSTEM Strömförsörjning med solceller av fjärrstyrda frånskiljare i kraftledningsnätet Peter Krohn VATTENFALL UTVECKLING AB Rapportnummer U 04:

2 Vidareutveckling av överliggande reflektorer för fristående solcellsystem Från Rapportdatum Rapportnr Vattenfall Utveckling AB, FoU Produktion U 04:138 Författare Tillgänglighet Uppdragsnr Peter Krohn Öppen Beställare Elforsk AB Monika Adsten Stockholm Teknisk granskning Björn Karlsson Godkänd Anders Wik Sökord Antal textblad Antal bilagor Solcell, årstidsutjämning, reflektor, frånskiljare 14 - Sammanfattning Det nationella solcellsprogrammet SolEl som administreras av Elforsk har varit huvudfinansiär för projektet som är en uppföljning till den idé- och prototyputveckling som introducerades i den tidigare programperioden SolEl Projektet har genomförts av Vattenfall Utveckling AB med Vattenfall Eldistribution AB och Nortroll Svenska AB som medaktörer. Sedan slutet av 1980-talet har vid Vattenfall Utveckling AB pågått arbete med reflektorer inom solenergiområdet. Ett problem för energiförsörjning av en konstant last över året med solceller är att stor överdimensionering av solcellsarean uppstår sommartid för att säkra tillräcklig tillförsel under den mörkaste årstiden. Ett sätt att öka utbytet från en solcellsmodul vintertid är att tillfoga ett reflektorplan i överkant av modulen. Det ökar instrålningen mot modulen samt skyddar mot frostoch snöbeläggning. En applikation som kan tillgodogöra sig dessa fördelar är strömförsörjning med solceller till fjärrkontrollerade frånskiljare i kraftledningsnätet. I viss utsträckning har dessa problem med att energitillförseln blir otillräcklig på vintern, vilket skulle kunna avhjälpas med en tillsatsreflektor. I tidigare projekt har en reflektor konstruerats och åtta stycken prototypsystem har placerats ut i Vattenfall Eldistribution AB:s elnät i Norduppland.

3 Innevarande projekt syftar till att verifiera årstidutjämningsfunktionens tillräcklighet, i fält och laboratorium, med tillsatsreflektorn. Väderrelaterade problem har medfört avsevärda svårigheter att kunna göra en statistisk jämförelse i fält. Enstaka iakttagelser tyder dock på att tillsatsreflektorn gör nytta under den mörkaste delen av året. Olycklig placering av en solcellsmodul med skuggning som följd är dock svår att avhjälpa med tillsatsreflektor. Den skulle till och med kunna vara till nackdel genom dess också skuggande inverkan. I laboratorieundersökningarna med jämförande mätningar är resultatet entydigt att utbytet från solcellen med reflektor ökar under den kritiska årstiden. Med reflektorns hjälp har spänningsnivån hållits över 12 V hela året, vilket ej varit fallet i referenssystemet. På grund av förluster kopplade till batterierna och deras laddningsförfarande som ingår i systemet, blir skillnaden i totalt utbyte över året mellan system med och utan tillsatsreflektor, mindre än vad som visats i tidigare studier.

4 Distributionslista Företag Avdelning Namn Antal Elforsk AB Monika Adsten 1 Statens Energimyndighet Energiteknikavdelningen Maria Hall 1 Vattenfall Utveckling AB TUE Lennart Spante 1 Vattenfall Eldistribution AB NDAMF Einar Hellman 1 Vattenfall Service Syd AB TERN2 Håkan Eriksson 1 Nortroll Svenska AB Carl Norén 1

5 Innehållsförteckning Sida 1 BAKGRUND Praktiska försök Strömförsörjning av frånskiljarstation Projekthistorien Utveckling av reflektor Prov i fält 4 2 MÅL 5 3 FÄLTFÖRSÖK Väderberoende Iakttagelser i fält Orientering och placering 7 4 LABORATORIEMÄTNINGAR Nytta med reflektorn Den reala lasten Energiutbyte Nyttoperiod 11 5 SLUTSATSER 13 6 REFERENSER 14

6 1 Bakgrund Inom ramen för det nationella solcellsprogrammet SolEl 03-07, som administreras av Elforsk (se ), under verksamhetsområdet solceller som energikälla, har projektet genomförts som en uppföljning till den idé- och prototyputveckling som bedrivits under den tidigare programperioden i SolEl Projektet som har SolEl som huvudfinansiär, har genomförts av Vattenfall Utveckling AB med Vattenfall Eldistribution AB och Nortroll Svenska AB som medaktörer. Vattenfall Utveckling AB har sedan slutet på 1980-talet aktivt arbetat med reflektorer inom solenergiområdet för att öka utbytet per aktiv receptiv ytenhet. Först användes tekniken i solvärmesammanhang men senare även till solceller. I de fall energiuttaget sammanfaller med årstidsvariationen är det lätt visat att tillsatsreflektorer är billigare än att öka den aktiva solfångar- eller solcellsytan till motsvarande utbyte. Men tekniken beskriven ovan löser inte behovet av jämn energiförsörjning under hela året med annat än rejäl överdimensionering av solcellsytan sommartid om vinterförsörjningen tryggas med relevant modulstorlek. En lösning vore ju att dimensionera solcellsytan mot årsutbyte och införa ett årstidslager, det vill säga batterier. Det är emellertid visat i såväl nationella som internationella utredningar att batterierna tillför den tveklöst högsta livscykelkostnaden i sådana system. 1.1 Praktiska försök Som alternativ till batterier sattes ett första solcellsförsök upp vid Vattenfall Utveckling AB, Älvkarlebylaboratoriet, En nästan vertikalt monterad solcellsmodul försågs med en reflekterande skärm i överkant av modulen. En referensmodul i direkt anslutning till provet sattes också upp, se figur 1.1. Effekten av överkantsreflektorn är att vid låg solhöjd, det vill säga vintertid, erhålls mer infallande ljus per ytenhet på provmodulen relativt referensmodulen. Som bieffekt kommer, med valda storlekar och montageförhållanden, energiutbytet från provmodulen relativt referensmodulen att minska sommartid på grund av skuggning från reflektorskärmen. Sida 1 (14)

7 Figur 1.1 Installation från 1998 för jämförandeprov med överliggande reflektor, Vattenfall Utveckling AB, Älvkarlebylaboratoriet. En ytterligare årstidsförknippad fördel med den överliggande reflektorn är att beläggning med snö och frost minskar. Genom avskärmningen uppåt på himlen projiceras solcellsytan mindre mot den kalla himlen som är upphov till frostbildningen. 1.2 Strömförsörjning av frånskiljarstation En praktisk applikation som skulle kunna dra nytta av årstidsutjämningseffekten är strömförsörjningen till fjärrstyrningsutrustningen som förekommer på frånskiljarstationer i kraftledningsnätet. Sedan 1985 använder Nortroll Svenska AB solcellsmoduler som ett alternativ till strömförsörjning för fjärrkontrollerade frånskiljare med radioförbindelse. Vattenfall Eldistribution AB distributionsområde Mellan, tidigare Sveanät AB, använder Nortrolls utrustningar. Man har ungefärligen 400 fjärrkontrollerade frånskiljare i sitt ledningsnät som är strömförsörjda med solceller, se figur 1.2. Ett problem med utrustningarna har varit att energitillgången ibland varit för liten. Detta har främst aktualiserats vintertid då infallande ljus varit otillräckligt. Sida 2 (14)

8 Figur 1.2 Kraftledningsfrånskiljare med fjärrkontrollutrustning från Nortroll, strömförsörjd med solcell. 1.3 Projekthistorien Som en del i det nationella solcellsprogrammet SolEl påbörjades arbete under 2001 vid Vattenfall Utveckling AB med utvecklingen av en plan reflektor för frånskiljarstationer med solcellsförsörjning. I detta ingick också att se över några provplatser inom rimlig närhet till Älvkarlebylaboratoriet. 1.4 Utveckling av reflektor Ett grundläggande praktiskt krav är att en kristallin solcellsmodul måste ha jämn belysning över hela ytan för att leverera elektrisk effekt motsvarande instrålningen. Förklaringen till det är att de i modulen ingående cellerna är seriekopplade och principiellt begränsas strömmen av den sämst belysta cellen. Detta får i sin tur den praktiska följden att reflektorn måste ha en större bredd och längd än solcellsmodulen för att fungera under längre tid av dagen och året än bara den stund solljusets infallsvinkel överensstämmer med reflektorns position relativt solcellsmodulen. Den utprovade reflektorn fick storleken 130x98 cm² och är 3 cm tjock. Det kan jämföras med solcellsmodulen, Solarex MSX-30, med en storlek på 59x50 cm². Vid Sida 3 (14)

9 den praktiska utformningen av reflektorplanet höll ett misstag på att begås. Konstruktörerna förutsatte att reflektorn skulle monteras från ett fordon med skylift eller liknande anordning. Att nyttja ett sådant fordon vid montaget ansågs dock av nätägaren orimligt dyrt. Erforderlig reflektoryta måste också vara formstabil ur både optisk och mekanisk synvinkel. Trots dessa krav lyckades man få reflektorns vikt att stanna vid 5,7 kg. Det gör att reflektorplanet är hanterbart för hand även med stolpskor på fötterna uppe i en kraftledningsstolpe. I minst lika hög grad krävs att reflektorn placeras korrekt i förhållande till solcellsmodulen. För att erhålla klanderfri positionering ingår prefabricerade konsoler i systemet. Konsolerna monteras parvis i befintliga hål i solcellsmodulens ram. Härefter ställs själva reflektorplanet på fixerad plats i konsolerna och får utan egentliga justeringar rätt position direkt, för ytterligare detaljer se ref. [3]. Till systemet hör dessutom ett par stag som stabiliserar konstruktionen i både sid- och höjdled. Vindlasten på konstruktionen blir ju avsevärd med en så stor yta som 1,5 m² eftersom allt bärs upp av solcellsmodulens enarmade hållare, se figur 1.3. Tillsammans med entreprenören, personal från Vattenfall Service Syd AB, utvecklades en metod att montera reflektorplanen i fält som gör att det tar två man mindre än en timme att utföra monteringsarbetet. Figur 1.3 T.v. Solcellsmodul på sitt enarmade stativ. T.h. montagekonsoler med reflektorplan och stabiliserande stagning. 1.5 Prov i fält Åtta stationer i Vattenfall Sveanäts, numera Vattenfall Eldistribution AB, område är försedda med reflektorlösningen, fyra i Hållnäsområdet och fyra i Söderfors- Hedesundaområdet. Av anvisade platser har några avståtts från installation för att Sida 4 (14)

10 erhålla referenssystem. Vidare har några platser valts bort med hänsyn till dåliga förutsättningar på grund av skuggning eller annan för montaget besvärande anledning. Projektbudget och praktiska hinder för realistiskt genomförande medgav inte att installera kontinuerlig uppföljningsmätning på alla system som monterades i fält. Ett provsystem med referens för detaljerade jämförande mätningar sattes därför upp vid Vattenfall Utveckling AB, Älvkarlebylaboratoriet, se figur 1.4. Nortroll har ställt utrustning till förfogande för att kunna genomföra dessa mätningar. Figur 1.4 Provsystem uppsatt vid Vattenfall Utveckling, Älvkarlebylaboratoriet, med reflektorsystem och referenssystem. 2 Mål Projektet har haft som mål att verifiera årstidsutjämningsfunktionens tillräcklighet i fält och laboratorium vid lågljussäsong. Effektutjämningen åstadkommes med den överliggande tillsatsreflektor som konstruerats tidigare i projekthistorien och som förväntas kunna reducera investeringen genom ett alternativ till utbyte mot större solcellsmodul för periodvis ökat drivenergibehov. Sida 5 (14)

11 3 Fältförsök I Vattenfall Eldistribution AB:s lågspänningsnät i Norduppland försågs 8 stycken frånskiljarstationer med reflektorkonstruktionen i början av I projektplanen var avsikten att besöka dessa för att få jämförande uppgifter om batteristatus. Vid jämförelsen avsågs även att inkludera referenssystem utan tillsatsreflektor. 3.1 Väderberoende Liksom montageperioden drabbades av vädret har också utvärderingen drabbats. Under sommaren och hösten 2003 lät anläggningsägaren göra en genomgång av samtliga frånskiljarstationer i området för att säkra funktionen hos dem. Huvudsakligen två stormar under hösten och vintern ställde till avsevärda problem på kraftledningsnätet i det aktuella området. Vid det första uppföljningstillfället visar det sig att flera batterier helt tappat kapaciteten, fjärrstyrningar varit urkopplade och någon laddningsregulator helt enkelt gått sönder. Vid följande besök har status sedan ändrats i sådan grad att några slutsatser beträffande reflektorns inverkan är näst intill omöjlig att dra. Förhållandet understryks av att fyra solcellsladdade stationer i området byggts om till laddning från elnätet istället. I de fall det rör sig om nedmonterade reflektorer kommer dessa att flyttas över till andra frånskiljare där de förväntas kunna göra nytta. Det huvudsakliga problemet har varit skuggning av solcellsmodulerna av skoglig uppväxt. Då handlar det inte enbart om absolut höjd på träden. Exempel förekommer där terrängen ogynnsamt medverkar till skuggning trots att solcellen placerats förhållandevis öppet. Funktionen hos de fjärrkontrollerade frånskiljarstationerna är så pass viktig att de tilldrar sig ett icke obetydligt intresse för alternativa sätt att ordna strömförsörjningen. 3.2 Iakttagelser i fält Enstaka iakttagelser får därmed utgöra grunden för fältförsökens utvärdering. Vid installation , av reflektor, jämfördes laddningsströmmen i reflektorsystemet med ett närstående system utan reflektor med resultatet 1,69 A relativt 0,83 A. Vid två andra tillfällen , gjordes mätning av laddningsströmmen före respektive omedelbart efter montage av reflektor. Mätresultaten före/efter montage blev 1,34 A/2,15 A respektive 1,22 A/2,15 A. Även om absoluta prestanda inte kan bestämmas ur sådana mätningar ger de en bra indikation på funktionen. Batterispänningen är annars den parameter som lättast kan iakttagas i fält och ge ett ungefärligt mått på systemets status. Sida 6 (14)

12 I anslutning till en reparation den 19 februari uppmättes batterispänningen på en station med reflektorsystem till 12,2 V. Vid återbesök på morgonen den 23 februari hade spänningen ökat till 12,6 V. Man kan anta att batteriet inte var fullt laddat vid den första mätningen eftersom spänningen ökat med 0.4 V uppmätt vid lågljustid, tidigt på morgonen. Vid jämförelse med laboratoriesystemen som också uppvisar näst intill samma slutvärden ökar spänningen för referenssystemet med 0,25 V medan ökningen i reflektorsystemet bara är 0,11 V. Här kan man också se att under lördagen den 21 februari, som var en dag med mycket solinstrålning, inträtt laddningsbegränsning i reflektorsystemet men ej i referenssystemet. Totalt sett tyder dessa tecken på att reflektorn på systemet i fält givit ett bättre utbyte i systemet än om den inte funnits. I motsvarande grad är det svårt att kvantifiera storleken av förbättringen. 3.3 Orientering och placering Tillgängligheten hos systemen har som tidigare nämnts varierat kraftigt. I något fall förväntades spänningen i systemet ligga högre än vad som detekterats. Trots problem med hög växtlighet runt omkring har stationens solcellsmodul en gynnsam riktning nästan rakt söder ut med fritt ljusfält längs kraftledningsgatan. Här borde reflektorn göra stor nytta men försöket har alltså inte kunnat påvisa det. Ett annat exempel finns där stationen i och för sig placerats öppet trots mycket skog runt omkring. Här har laddningsnivån inte upprätthållits varför man kanske till och med skulle överväga att ta bort reflektorn i avsikt att öka andelen diffus instrålning som skärmas bort. Figur 3.1 Frånskiljarstationer som haft problem att upprätthålla spänningsnivåerna i batterierna trots en inte allt för ogynnsam placering. T.v. frånskiljarstation med fri sikt söderut, t.h. placering vid en öppning mot söder i skogen. Sida 7 (14)

13 4 Laboratoriemätningar En viktig del i utvärderingsarbetet har varit den prov- och referensuppställning med solcellsmoduler med respektive utan tillsatsreflektorn. Här följs belastning, laddningsström och batterispänning kontinuerligt med hjälp av mätningar med logger. 4.1 Nytta med reflektorn Det råder ingen större tvekan om att reflektorn verkligen gör nytta. Som exempel kan man titta på början av januari. Med bara några få solglimtar från den 1 till den 9 januari sjunker spänningen med 0,4 V till 12,13 V i reflektorsystemet respektive 12,02 V i referenssystemet. Den 10 januari kommer solen fram, se figur 4.1. Laddningsströmmen blir som högst 1,5 A i reflektorsystemet men bara 0,25 A i referenssystemet. Vid utgången av den 14 januari har ytterligare lite laddning tillförts. Spänningsnivåerna ligger då på 12,20 V och 11,98 V i reflektor- respektive referenssystem Ubatt [V] U reflektorsyst U referenssyst I [ma] PVström reflektorsyst PVström referenssyst :00 24: : : : :00 Figur 4.1 Spänningsnivå och laddningsström i reflektorsystem respektive referens. Sida 8 (14)

14 4.2 Den reala lasten I de första jämförelserna mellan system med reflektor och referens utan sådan, utnyttjades ett system med närmast oändlig last, det vill säga all solcellsproducerad el kunde nyttiggöras. Med frånskiljarsystemen är så inte fallet. I normal drift utgör styrutrustningen en konstant last om 60 ma. Det medför en energiförbrukning omkring Wh per månad eller sammantaget en årslast om 6600 Wh. Under 2003 levererade solcellsmodulen Wh i reflektorsystemet och Wh i referenssystemet, se figur 4.3. Förlusterna, som sannolikt uppstår på grund av att batterier har begränsad kapacitet, uppgår således till ungefärligen 50 % på årsbasis. Energiutbytessiffrorna för 2004 går i samma riktning, möjligen något men obetydligt lägre. Batterierna som används är Yuasa NPL38-12I. Det är två stycken parallellkopplade batterier om 12 V och 38 Ah vardera i respektive system. 4.3 Energiutbyte I mätningarna från 1999, se figur 1, uppmättes resultat som visade på stora utbytesförbättringar, omkring 30 %, med reflektor under vintermånaderna, se vidare figur Energi [Wh] med refl utan refl Jan Feb Mar Apr Maj Jun jul Aug Sep Okt Nov Dec 1999 Figur 4.2 Utbyte uppmätt i ett tidigt provsystem med och utan reflektor. Mätresultaten i figurerna redovisas i absoluta tal av energi utan hänsyn till systemets storlek. Det innebär att resultaten från 1999 härrör från ett annat system än vad som använts till redovisade mätningar 2003 och Vidare är ju mätresultaten direkt väderberoende vilket försvårar jämförelse mellan åren. Förhållandet med och utan reflektor är dock alltid jämförbart inom respektive månad. Sida 9 (14)

15 Energi [Wh] med refl utan refl Jan Feb Mar Apr Maj Jun jul Aug Sep Okt Nov Dec 2003 Figur 4.3 Utbyte uppmätt på laboratoriefrånskiljarsystemet med reflektor och referenssystem Den utbytesförsämring på årsbasis på grund av reflektorns skuggande effekt sommartid, som tidigare antogs ligga i storleksordningen 25 % förbättras således i det verkliga systemet till 10 %. Vilket i sig ändå blir en ointressant siffra eftersom den drunknar i de totala systemförlusterna. Mätresultatet för 2004 presenteras i figur Energi [Wh] med refl utan refl Jan Feb Mar Apr Maj Jun jul Aug Sep Okt Nov Dec 2004 Figur 4.4 Utbyte från solcellsmodulen i laboratoriefrånskiljarsystemet uppmätt Sida 10 (14)

16 Av figurerna 4.3 och 4.4 framgår också att man fått en verklig utjämning över året av energiutbytet från solcellsmodulen med reflektor. 4.4 Nyttoperiod Det är tydligt att reflektorns vinstsäsong är ganska kort. Åtminstone är den kortare än förväntat, åter igen refererande till de initiala försöken vid Älvkarlebylaboratoriet. Redan i slutet av februari, se figur 4.5, ser man att referenssystemet börjar ligga högre i spänning. Värdena som redovisas i följande figurer är uppmätta nattetid för att inte påverkas den spänningsstegring som hör samman med laddning av batterierna. Batterispänning 15.0 Ubatt [V] U reflektorsyst U referenssyst 1.0 Udiff [V] JAN 2004 U reflektorsyst - U referenssyst FEB MAR APR MAJ JUN JUL Figur 4.5 Batterispänningen uppmätt i laboratoriesystemen under första halvåret När september nås börjar energiutbytet från solcellen i reflektorsystemet överstiga referenssystemets. Ändå är spänningsnivån högre i referenssystemet ända fram till början av december, se figur 4.6. Sida 11 (14)

17 Batterispänning 15.0 Ubatt [V] U reflektorsyst U referenssyst 1.0 Udiff [V] JUL 2004 U reflektorsyst - U referenssyst AUG SEP OKT NOV DEC JAN 2005 Figur 4.6 Batterispänningen uppmätt i laboratoriesystemen under andra halvåret Trots att utbytet, i energi räknat, är högre för reflektorsystemet i mars månad ligger batterispänningen högre i referenssystemet. Vad som händer är att vid mycket höga instrålningsnivåer den 21 februari inträder laddningsbegränsning i reflektorsystemet, se figur 4.7. Sida 12 (14)

18 Ubatt [V] U reflektorsyst U referenssyst I [ma] PVström reflektorsyst PVström referenssyst : : : :00 Figur 4.7 Spänningsnivåer och laddningsströmmar den 19 till 23 februari. Man ser tydligt hur laddningsbegränsning inträder den 21 februari. 5 Slutsatser Otvivelaktigt ökar utbytet från reflektorsystemet under den kritiska perioden på året, men det är svårt att fältmässigt kvantifiera storleken på ökningen. Den huvudsakliga förbättringen yttrar sig under soliga dagar i början av året. Med normalt ljusinfall och användande av systemet, finns ingen risk att totala energiförsörjningen över året ska bli otillräcklig. Med reflektorns hjälp har spänningsnivån hållits över 12 V hela året, vilket ej varit fallet för referenssystemet. Den initiala idén om årstidsutjämning har fungerat i allra högsta grad. Mekaniskt har inga problem uppdagats med reflektormontagen under provperioden. Nätägaren kommer att låta provsystemen sitta kvar. I de fall reflektorer monterats ned kommer dessa att återanvändas på andra platser i elnätet. Sida 13 (14)

19 6 Referenser 1. Setterwall C. (2000) Solceller, Sammanfattning och uppdatering av Elforsks LCI-studier inom solcellsområdet, Rapport, SwedPower AB. 2. Karlsson B., Helgesson A., Rönnelid M., (2001) Utveckling av moduler med överliggande reflektorer för fristående solcellssytem för årtidsutjämning och för att undvika snö och frostbeläggning, U 01:39, Vattenfall Utveckling AB. 3. Krohn P., (2002) "Utveckling av överliggande reflektorer för fristående solcellssystem för årstidsutjämning, lägesrapport ", PM UD 02-02, Vattenfall Utveckling AB. 4. Krohn P., (2003) Utveckling av överliggande reflektorer för fristående solcellssystem för årstidsutjämning UD 03:15, Vattenfall Utveckling AB. Sida 14 (14)

Solen som energikälla. Solen som energikälla

Solen som energikälla. Solen som energikälla Solen som energikälla Solen som energikälla Så här fungerar solcellssystem Energi från solen Solen är en gratis energikälla, i form av naturligt ljus och värme, som dessutom finns i överflöd. Det är möjligt

Läs mer

Förstudie Solceller på villa

Förstudie Solceller på villa Förstudie Solceller på villa Förutsättningar Villa Solhem ligger i Beddingestrand, mellan Trelleborg och Ystad. Den är uppförd 1914 med en total boarea på ca 240 m 2. Den tänkta placeringen för solcellsmodulerna

Läs mer

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012 Energibanken i Jättendal AB, november 2012 2012-11-13 Energibanken

Läs mer

Förstudie Solceller på flerbostadshus

Förstudie Solceller på flerbostadshus Förstudie Solceller på flerbostadshus Förutsättningar Bostadsrättföreningen Solskiftet är en HSB-förening, belägen i nordöstra delen av Landskrona. Föreningen består av 117 lägenheter, fördelade på 9 fastigheter

Läs mer

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH Elisabeth Kjellsson, Byggnadsfysik, LTH Innehåll Mål solkarta vad är det? Solinstrålning ytor på byggnader Solceller aktuellt läge (solfångare)

Läs mer

Rotebro idrottshall solel

Rotebro idrottshall solel Rotebro idrottshall solel Glasparti söderfasad 672st paneler Glasparti västerfasad 450st paneler Tunnfilmspaneler monterade på kil ovan tak 32st paneler. Övrig yta blir vanligt glas i liknande utseende

Läs mer

***** Testa laddbara batterier

***** Testa laddbara batterier ***** Testa laddbara batterier Kort version Ett laddbart batteri laddar man upp med energi från solceller eller från elnätet. Men får man tillbaka lika mycket energi som man stoppar in? Så här kan du göra

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

Partiell Skuggning i solpaneler

Partiell Skuggning i solpaneler Partiell Skuggning i solpaneler Amir Baranzahi Solar Lab Sweden 60222 Norrköping Introduktion Spänningen över en solcell av kristallint kisel är cirka 0,5V (vid belastning) och cirka 0,6V i tomgång. För

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Metoder för att öka utbytet från stationära koncentratorer med standardsolceller

Metoder för att öka utbytet från stationära koncentratorer med standardsolceller Metoder för att öka utbytet från stationära koncentratorer med standardsolceller Johan Nilsson Avd. f. Energi & ByggnadsDesign, Lunds tekniska högskola Disposition Bakgrund Metod för att utvärdera olika

Läs mer

Vår främsta energikälla.

Vår främsta energikälla. Vår främsta energikälla. Solen är en enorm tillgång! Med våra långa sommardagar har Sverige under sommaren lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet! Ett vanligt villatak tar emot ca 5 gånger

Läs mer

Appendix A LED-produkter Figurer

Appendix A LED-produkter Figurer 1 Appendix A LED-produkter Figurer 2 Figurer Appendix A LED-produkter Figurer visar ett antal bilder som illustrerar utvecklingen av LED-belysning och är representativ för nuvarande utvecklingsnivå åtminstone

Läs mer

Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor

Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor 1 1 Teknisk manual NASA BM-1C Kompakt Batterimonitor 2 2 Innehållsförteckning Läs detta först... 3 Sammanfattning... 3 Teknisk data... 3 Installation... 4 Varning-viktigt... 4 Display-enhet... 4 Shunt-och

Läs mer

Solenergi - Ett lysande energialternativ

Solenergi - Ett lysande energialternativ Solenergi - Ett lysande energialternativ Bild: istockphoto. Intro Denna broschyr syftar till att ge en introduktion till hur solenergi fungerar, vilka användningsområden som är fördelaktiga samt vilka

Läs mer

* El från solen. Prova. Solcell med fläkt Solcell med radio Solcell med mätinstrument

* El från solen. Prova. Solcell med fläkt Solcell med radio Solcell med mätinstrument * Kort version Prova Solcell med fläkt Solcell med radio Solcell med mätinstrument Hur skall solcellen riktas Hur skall speglarna vinklas Tag en lös spegel och rikta solkatten mot solcellen Samarbeta med

Läs mer

dagar utan kontaktuttag! Den bästa mobila energiförsörjningen HUSBIL BÅT STUGA

dagar utan kontaktuttag! Den bästa mobila energiförsörjningen HUSBIL BÅT STUGA 365 dagar utan kontaktuttag! Den bästa mobila energiförsörjningen HUSBIL BÅT STUGA HUSBIL BÅT STUGA En EFOY COMFORT laddar upp ditt förbrukningsbatteri helautomatiskt. Detta garanterar att du alltid har

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Projektnr 40 30 120. Solcellsanläggning. Uppsala 2008-07-04. Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01

Projektnr 40 30 120. Solcellsanläggning. Uppsala 2008-07-04. Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01 1(5) Projektnr 40 30 120 Mark-Vatten-Miljöcentrum, MVM SYSTEMVALSUTREDNING Solcellsanläggning Uppsala 2008-07-04 Kungsängsvägen 21 753 23 UPPSALA Tel: 018-13 97 00 Fax: 018-13 97 01 Upprättad av: Leif

Läs mer

Vi säljer färdiga systempaket som man lätt kan bygga på med extra paneler och batterier då energibehovet växer.

Vi säljer färdiga systempaket som man lätt kan bygga på med extra paneler och batterier då energibehovet växer. 3 olika paket SOLEL TILL FRITIDSHUSET med Naps Standard och Mediumsystem 50W, 80W, 125W Med Naps Standard och Medium-systemen kan man sköta fritidsbostadens belysning, kylskåp, radio och TV. Till bastun

Läs mer

* Elförsörjning med solceller

* Elförsörjning med solceller * Elförsörjning med solceller Kort version Denna utrustning får endast demonstreras av personal. Vad kan man använda elenergin från solcellen till Vad händer med elenergin från solcellen om man inte använder

Läs mer

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult.

Mats Areskoug. Solceller. Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Elevhandledning Experiment i miljöfysik Mats Areskoug Solceller Sveriges största solcellsanläggning på Ikea i Älmhult. Inledning Solceller ger elektrisk ström när solen lyser på dem. De består av specialbehandlade

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Solceller på tak på Uppsala Universitet hus 20 EBC

Solceller på tak på Uppsala Universitet hus 20 EBC Sida 1 av 13 Solceller på tak på Uppsala Universitet hus 20 EBC Utredning / teknisk redovisning av solcellsystem Ramböll Sverige AB, 2006-02-20 Beställare: Elkonsult: Göran Nyhlin Tommy Berggården Akademiska

Läs mer

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä

InnoVentums idé. Vårt Solar Power Set består av. 8 fotovoltaiska (PV) paneler. 8 mikroinverter. Monteringssystem för PV panelerna. Konstruktion i trä SOLAR POWER SET GRÖN OCH HÅLLBAR ELPRODUKTION InnoVentums idé InnoVentums Solar Power Set är en solpanelsmodul med en kapacitet på 2kWp. Den är perfekt anpassad för både privat och industriellt bruk. PV

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt. Sekvenser av experiment och annan verksamhet inom Klimat-X Här presenterar vi några tänkbara sekvenser av experiment och förslag till uppföljning med arbete i skolan, studiebesök mm. Materialet under denna

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel

Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10. Nettodebitering. En förutsättning för småskalig solel Bengt Stridh, SolEl seminarium 2011-11-10 Nettodebitering En förutsättning för småskalig solel Solcellsanläggning - 3,36 kw - 19,4 m 2 Tillgängliga takytor utnyttjas hyggligt Nettoköp av el maj-augusti

Läs mer

Solgården. Stefan Larsson

Solgården. Stefan Larsson Solgården Stefan Larsson Bakgrund Stefan Larsson (FoU solenergi + lokal småskalig energiproduktion ) Björn Karlsson, Bengt Perers, & Andreas Fieber (FoU energi i byggnader, LTH) Georg Lagnerius, David

Läs mer

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 -

yttervägg 5,9 5,9 3,6 4,9 - - Golv 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Tak 10,5 10,5 24 10,5 7 7 Fönster 2 2 4 3 - - Radiator 0,5 0,5 0,8 0,5 0,3 - B Lägenhetsmodell B.1 Yttre utformning Lägenheten består av tre rum och kök. Rum 1 och 2 används som sovrum, rum 3 som vardags rum, rum 4 som kök, rum 5 som badrum och slutligen rum 6 som hall. Lägenheten

Läs mer

Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power TENSOR.»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet«

Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power TENSOR.»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet« Blockbatterien Industri Batterier / / Motive Power»Det nya optimerade batteriet för högsta prestanda och maximal lönsamhet« Motive Power > Det unika högeffektbatteriet för maximalt ekonomiskt utbyte Prestanda

Läs mer

SOLEL till Fritidshuset med Naps Sypersystem Växelströmspaket 320W, 480W, 750W och 1Kw

SOLEL till Fritidshuset med Naps Sypersystem Växelströmspaket 320W, 480W, 750W och 1Kw Erbjudande 4 olika Paket SOLEL till Fritidshuset med Naps Sypersystem Växelströmspaket 320W, 480W, 750W och 1Kw Naps BigPack -system är pålitligt och mångsidigt Naps BigPack -växelströmssystem Solel är

Läs mer

Sammanfattningar (enligt beställning och med godkända revideringar) för pågående aktiviteter inom SolEl 03-07

Sammanfattningar (enligt beställning och med godkända revideringar) för pågående aktiviteter inom SolEl 03-07 6$00$1)$771,1*$5$93c*c(1'($.7,9,7(7(5,12062/(/(1/,*7%(67b//1,1*2&+0('*2'.b1'$ 5(9,'(5,1*$5 $NWLYLWHWHUUHODWHUDGHWLOOEHVOXWLQI UYHUNVDPKHWVnUHW (OIRUVNQU 6RO(O 6DPPDQIDWWQLQJHQOLJWEHVWlOOQLQJRFKPHGJRGNlQGDUHYLGHULQJDU

Läs mer

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning

Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Solenergi i stadsplaneringen Malmö, 20 april 2012 Beräkningsmodell för optimering av solcellsanläggningar utifrån ekonomi och energianvändning Dr. Joakim Widén Built Environment Energy Systems Group (BEESG)

Läs mer

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt

Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Vi bygger det hållbara samhället på riktigt Örebro Göteborg Stockholm Solel: Ekonomi David Larsson, Direct Energy Intäkter Kostnader Vad kostar solel? Lönsamhet Matchning, nettodebitering och försäljning

Läs mer

Tyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa

Tyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa Bengt Stridh, Malmö 2011-10-18 Att sälja överskott av solel Svårigheter och lösningar + jämförelse med Tyskland Tyskland världsbäst och föregångsland för solceller!! Sverige bland de sämsta i Europa Tyskland

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Välkomna till informationsmöte

Välkomna till informationsmöte Välkomna till informationsmöte Lundby Södra anläggningssamfälligheter Flygfoto över nybyggda Lundby, 1973. Bildkälla: Örebro stadsarkiv Information från Värmegruppen Agenda Värmegruppen informerar om arbetet

Läs mer

Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt?

Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt? Högskolan på Gotland Solceller för egen elproduktion Är det lönsamt? Kursdeltagare Marianne Lindeborg Oktober, 2011 Examinator: Göran Wall Högskolan på Gotland Kurs: Energi och miljö Höstterminen 2011

Läs mer

Solceller i dag och i framtiden

Solceller i dag och i framtiden Solceller i dag och i framtiden Solfångare Varmt vatten Solceller El Stabila Tysta Inga rörliga delar Lång livslängd 30 år Liten miljöpåverkan 20-40g CO2/kWh inkl. framställning. Hur fungerar solceller?

Läs mer

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik

Solel och solvärme i villan. Lisa Ossman, SP Energiteknik Solel och solvärme i villan Lisa Ossman, SP Energiteknik Hur mycket solenergi finns det egentligen? Instrålningen mot jorden täcker 10 000 ggr vårt årliga energibehov i världen 12 kvm solceller per person

Läs mer

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10

Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel. Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Utveckling och Marknadsläge för Solvärme och solel Björn Karlsson Mälardalens högskola 2012-11-10 Gammalt Budskap Solelsystem är för dyra! Solvärmesystem har låg täckningsgrad och kan ej konkurrera med

Läs mer

Solcellspaneler för leksaksdrift

Solcellspaneler för leksaksdrift ***** Mera om Solcellspaneler för leksaksdrift Att finna lämpliga solceller eller solcellspaneler för leksaksdrift är inte lätt. Det är en rad egenskaper man måste beakta, t.ex. solcellens typ, spänning,

Läs mer

Solel är enkelt, kul, underhållsfritt

Solel är enkelt, kul, underhållsfritt Nätanslutna solcellsanläggningar Solel är enkelt, kul, underhållsfritt...och numera prisvärt 1 Mycket energi går åt i våra hem Idag används nära 40 % av Sveriges totala energi i våra bostäder, en energi

Läs mer

Solel är enkelt, kul, underhållsfritt

Solel är enkelt, kul, underhållsfritt Nätanslutna solcellsanläggningar Solel är enkelt, kul, underhållsfritt...och numera prisvärt 1 Mycket energi går åt i våra hem Idag används nära 40 % av Sveriges totala energi i våra bostäder, en energi

Läs mer

** Bygg en bil som laddas av solceller

** Bygg en bil som laddas av solceller ** Bygg en bil som laddas av solceller Kort version Prova Låt solcellerna ladda batteriet i 5 minuter Hur länge kör bilen på en laddning Hur långt kör bilen på en laddning 1 ** Bygg en bil som laddas av

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13

Läs mer

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun Årsrapport 213 Brahehus 4 Mörbylånga Kommun SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller produktionsstatistik och analyser för teknisk och kommersiell förvaltning av Brahehus 4 under perioden 213-1-1 213-12-31.

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

Kort introduktion till solcellsanläggningar

Kort introduktion till solcellsanläggningar Kort introduktion till solcellsanläggningar En solcellsanläggning saknar helt rörliga delar som slits, kärvar eller går sönder. Detta gör att anläggningen behöver minimalt med service samtidigt som driftsäkerheten

Läs mer

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå.

Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Sebastian Häggström, EE1c, El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Anders Ztorm Innehåll: 1. Kort historik 2. Utvinning 3. Energiomvandlingar 4. För- och nackdelar 5. Användning 6. Framtid

Läs mer

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Solelserbjudande från Södra. Egen solel Solelserbjudande från Södra Egen solel Så här tillverkas solel Solelserbjudande från Södra För att producera din egen el från solens energi behöver du ett tak eller en markyta utan skuggor. Se över hur

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

Hur räknar man energimängden i en batteribank?

Hur räknar man energimängden i en batteribank? 22.4.2012, s. 1 Hur räknar man energimängden i en batteribank? 1) Jämför först med vilken tömningstid (urladdningstid) försäljaren meddelar batterikapaciteten. Det oftast använda värdet är 20-timmarsvärdet,

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker ! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler

Läs mer

Solavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS

Solavskärmning RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Solavskärmning I takt med att våra byggnader blir allt mer välisolerade och energieffektiva, uppstår ibland konflikter med solvärmelaster som blir besvärande för lokalernas användare

Läs mer

Var lyser solen bäst?

Var lyser solen bäst? Var lyser solen bäst? Bild: Institute för Environment and sustainability- European Commission Det strålar årligen in ca 10 000 gånger mer solenergi än den energi som används på jorden! Solceller (ger el)

Läs mer

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden Justera spanningarna 380 kv blir 400 kv blir 410 kv Coronaförlusten kan uppgå till 1 kw per 10 meter.

Läs mer

SOLCELLER PRODUCERAR GRÖN EL PÅ ULLEVI

SOLCELLER PRODUCERAR GRÖN EL PÅ ULLEVI Projektbeskrivning solceller på Ullevi 2007-12-03 Utförlig projektbeskrivning SOLCELLER PRODUCERAR GRÖN EL PÅ ULLEVI Projektbeskrivning solceller på Ullevi 2007-12-03 Innehåll 1. Inledning och bakgrund...

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på!

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! VÄRMEGARDIN Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! Genom att lyssna på vad konsumenten kan tänka sig att göra för att spara energi har

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

hur gör man? Belysning i sommarstugan? TV i barnens koja? Se hur du kan använda solens strålar som energikälla.

hur gör man? Belysning i sommarstugan? TV i barnens koja? Se hur du kan använda solens strålar som energikälla. hur gör man? solenergienkelt, snabbt och rent Belysning i sommarstugan? TV i barnens koja? Se hur du kan använda solens strålar som energikälla. innehåll förord... sid. 3 vad kan man göra?... sid. 4 hur

Läs mer

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2014-01-02-2014-12-29

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2014-01-02-2014-12-29 (8) 0400-043 Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 04-0-0-04--9 Sammanfattning registrerade synpunkter % Avslutade 4 00,0% Totalt 4 00,0% Registrering av synpunkter

Läs mer

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun Presentation Bakgrund Behov och möjligheter Erfarenheter Framtida utveckling Bakgrund Krav

Läs mer

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ Beskrivning av solenergisystemet Augustenborgsvägen 26, Malmö Sida 2(7) BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET. Innehållsförteckning 1 Allmänt...

Läs mer

Vår erfarenhet är din trygghet

Vår erfarenhet är din trygghet ENERGI FRÅN SOLEN. Solvärme i våra hushåll blir allt vanligare, det är bra för miljön och för ekonomin. Det sägs att solens strålar som träffar jorden under 5,5 minuter motsvarar jordens samlade energianvändning

Läs mer

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 1 ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 Peter Lindberg peter.lindberg@elsakerhetsverket.se RAPPORT Dnr/ref09EV841 2 3 Sammanfattning På söndagskvällen den 31 maj inträffade ett elavbrott som innebar att elförsörjningen

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi.

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi. SOLENS VÄG Övningens mål Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi. Sammanfattning av övningen Eleverna

Läs mer

Zoomax Snow Elektroniskt förstoringsglas

Zoomax Snow Elektroniskt förstoringsglas Bruksanvisning Zoomax Snow Elektroniskt förstoringsglas Svensk manual V.130328-1 V1.1 1 Innehållsregister Meny Sidnummer Produktbeskrivning 3 Medföljande innehåll 3 Översikt 4 Börja använda Zoomax Batteri

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31

Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31 apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning

Läs mer

Tips & Råd vid montering av Solfångare

Tips & Råd vid montering av Solfångare Tips & Råd vid montering av Solfångare Val av plats för solfångare-modul. Att sätta modulerna på taket, är det vanligaste valet Vid placeringen av nyinköpta solfångare. TH Solar vill att ni ställer er

Läs mer

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME. 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme

Till dig som är företagskund. ny prismodell FJÄRRVÄRME. 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme Till dig som är företagskund ny prismodell FJÄRRVÄRME 2016 inför vi en ny prismodell för fjärrvärme Först och främst, stort tack! Genom att du har fjärrvärme är du med och bidrar till ett hållbart samhälle

Läs mer

AUTOMATISK LASERNIVÅ. Modell: ALL-100 www.nomenta.com

AUTOMATISK LASERNIVÅ. Modell: ALL-100 www.nomenta.com AUTOMATISK LASERNIVÅ Modell: ALL-100 www.nomenta.com SV Säkerhetsföreskrifter Underlåtenhet att följa instruktionerna nedan kan orsaka produkt- eller personskada. Läs och förstå alla instruktioner innan

Läs mer

Solkraft & Plusenergi

Solkraft & Plusenergi -Varför är det en ekonomiskt bra lösning redan idag? 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Finnängen- plusenergirenovering 3 Solcellsexempel & Ekonomi 4 Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Bambino Banker. Sida 1

Bambino Banker. Sida 1 Sida 1 Bambino Banker 02-1235 Bambina Guard Wall Street Banker hingst Mätning 03-10-01 150-153 Mätning 03-12-22 153-154 Mätning 04-04-01 156-156 Mätning 04-07-01 Grupp 31-12-03 C (3) Grupp 21-03-04 B (2)

Läs mer

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR

SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR TEKNISK RIKTLINJE 1 (9) Enhet, verksamhetsområde Datum Version NT, Teknik 08-07-09 A TR 5-07 Samråd SKARVAR FÖR 220 kv OCH 400 kv LEDNINGAR Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på skarvar för stålaluminiumlinor

Läs mer

sommardäck på sommaren

sommardäck på sommaren sommardäck på sommaren Kör aldrig på dubbfria vinterdäck på sommaren. Vinterdäck har mönster och gummiblandning som är anpassade för att fungera när det är kallt och vinterväglag. På sommaren ger dubbfria

Läs mer

Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten

Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten Projektplan Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 2. UPPDRAGET... 3 3. SYFTE... 3 4. MÅL... 3 5. TIDPLAN... 4 6. PROJEKTSTRUKTUR... 4 6.1 ADMINISTRATION...

Läs mer

Plannja solelpaket TEKNISK INFORMATION

Plannja solelpaket TEKNISK INFORMATION Plannja solelpaket TEKNISK INFORMATION JANUARI 2015 Producera din egen elektricitet med Plannjas solelpaket Plannjas solelpaket är en lätt och smidig lösning för dig som vill producera din alldeles egna

Läs mer

Solceller Informationsbroschyr om att producera el med hjälp av solceller

Solceller Informationsbroschyr om att producera el med hjälp av solceller Solceller Informationsbroschyr om att producera el med hjälp av solceller Solcellstekniken blir allt intressantare, inte minst med tanke på klimatproblemen. Kostnaderna för solcellsgenererad el har minskat

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

AT100 Trådlös temperatursensor för inomhusbruk Användarmanual

AT100 Trådlös temperatursensor för inomhusbruk Användarmanual AT100 Trådlös temperatursensor för inomhusbruk Användarmanual 1 All information i följande manual gäller vid publikationstillfället och kan utan förvarning ändras. Vi rekommenderar därför att ni innan

Läs mer

Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART

Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART Byt till Sverigesolen Producera ditt eget varmvatten! För dig med direktverkande el! AQUASMART Sverigesolen spar upp till 50% och ger inga koldioxidutsläpp Energin är idag den enskilt största kostnaden

Läs mer

easy&cosy heat mat 150 Installationsguide

easy&cosy heat mat 150 Installationsguide easy&cosy heat mat 150 Installationsguide SE Fig. 1 Fig. 2 Fig. 4b Fig. 5 Fig. 8a Fig. 8b Fig. 3 Fig. 4a Fig. 6 Fig. 7 Fig. 9 Fig. 10 0,5 m Room : Date : Produktspecifikationer easy&cosy heat mat 150 W/m²

Läs mer

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005

Hedgefonder. Ulf Strömsten. Årets Hedgefond 2005 Hedgefonder Ulf Strömsten 1 Kort om Catella Catella ingår i Kamprad-sfären Catella Capital förvaltar för närvarande runt 24 mdr kr och är därmed en av Sveriges största fristående förvaltare. Catella Capital

Läs mer

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi

Agenda. Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Agenda Vad är vad? Solfångarsystem - solvärme Typer av solfångare Sol-värme-ekonomi Vad är el och elpris? Så fungerar en solcell! Elproduktion av solceller i Sverige? Sol-el-ekonomi! Frågor? Sol-el Genererar

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer