Diskussionsmöte angående den finlandssvenska missbrukarvården

Transkript

1 Diskussionsmöte angående den finlandssvenska missbrukarvården Närmare 50 personer fanns samlade till diskussionsmötet som hölls i Åminne sommarrestaurang i Malax. På plats fanns representanter från barnskydd, ungdomsarbetare, socialbyråer, missbrukarvård, A-kliniker, primärvård och gruppbehandling, personer med egen erfarenhet, öppenvård, eftervård och stödboenden, tredje sektorn, anhörigföreningar och övriga organisationer. Inledning, Yvonne Holming, ordf. USM r.f, socialdirektör Malax kommun - Kort presentation kring utvecklingen av den finlandssvenska missbrukarvården samt USM:s andel och verksamhet. Verksamhet inom den finlandssvenska missbrukarvården: - Kårkulla skn./pixnekliniken, styrelseordförande Veronica Hertzberg. Pixnekliniken har för närvarande ansträngd ekonomi, detta p.g.a. att kommuner runtom i svenskfinland de senaste åren har dragit sig ur betalningssystemet som innebär att man betalar 2,90 /svenskspråkig invånare och får därefter använda vården på Pixnekliniken till ett pris av 109 /dygn. För de klienter som kommer från kommuner som inte är med i årsavgiftssystemet kostar ett vårddygn 218. Den ansträngda ekonomiska situationen innebär en stor osäkerhet gällande Pixneklinikens framtid. Veronica Hertzberg kan i nuläget inte säga något om hur det blir, följande styrelsemöte hålls nästa vecka den 1.9 där man kommer att diskutera frågan. Fastigheten där Pixnekliniken har sin verksamhet är inte i sådant skick att det klarar många år till, och man borde också få till stånd en ny sådan. Inom Kårkulla skn finns 22 medlemskommuner (hela svenskfinland förutom Åland), och av dessa är det idag endast 6 av dessa kommuner som betalar årsavgift till Pixneklinken. Dessa kommuner är Vasa, Korholm, Malax, Korsnäs, Jakobstad, Kimito. Förutom dessa medlemskommuner betalar även Brändö, Finström, Hammarland, Mariehamn och Saltvik. I och med att många kommuner dragit sig ur innebär det svårigheter med att budgetera eftersom man inte kan säkerställa inkomsten inför kommande år. De kommuer som avgått från årsavgiftssystmet har inte heller köpt Pixneklinikens tjänster. - Pixnekliniken Tore Lund, presentation av verksamheten Pixnekliniken tar emot personer med alla former av beroende och missbruk, alkohol, drog-, tablett- och spelmissbruk. Klienterna stannar i regel 28 dagar, men man kan även hålla längre behandlingstider om behov finns. Pixnekliniken ordnar anhörigveckoslut och man ser gärna att anhöriga är delaktiga. Marianne Siermala som deltar i mötet som representant från Stödförening för nästaående till missbrukare skulle gärna vilja att Pixnekliniken ännu mera jobbar med och för anhöriga och önskar att anhörigvården ska utvecklas.

2 -USM r.f, presentation av verksamheten, Eva Marander, Jenni Ahlbäck, Camilla Berts-Orre Förenigen USM r.f. tog initiativ till att hålla diskussionsmötet dels för att kunna bereda och planera inför kommande år, och dels för att få in åsikter kring behoven som man ser inom missbrukarvården. Föreningen USM r.f. upprätthåller eftervård i form av stödboende/halvvägshem för missbrukare (både kvinnor och män, sammanlagt 10 platser) i nära anslutning till Pixnekliniken. Boendet finns till för i främsta hand klienter är personer som vårdats för missbruk på Pixnekliniken. De klienter som behöver längre tid i trygg miljö, som har tyngre och svårare missbruk bakom sig, som är bostadslösa eller som känner att tiden på Pixnekliniken är för kort kan stanna kvar på halvvägshemmet efter behandlingstiden. Det sker via en betalningsförbindelse från hemorten, med rekommendation på minst 3 månader. De klienter som flyttar över till USM:s halvvägshem efter avslutad behandling på Pixnekliniken behöver vara avgiftade och även fria från beroendeframkallande mediciner (benzodiazepiner eller opiatpreparat tillåts ej). Klienten förbinder sig till ett avtal gällande att vara alkohol och drogfri och att ta ansvar för sitt tillfrisknande med allt vad det innebär. På halvvägshemmet finns personal tillgänglig på vardagar mellan 8 och 16, övriga tider ska klienterna klara sig på egen hand. USM r.f. ordnar verksamhet för barn till missbrukare (Se mej) i form av läger, träffar och utfärder. Barnen och ungdomarna fångas upp via Pixneklinikens klienter, barnskydd, socialbyråer, skolor, hälsovårdare, och övriga barn och ungdomsenheter. USM ordnar läger och träffar 2-4 ggr/år. Underjuni 2016 ordnades ett 4 dagars läger på Åland tillsammans med Folkhälsan på Åland. Med på lägret var 18 barn/ungdomar i åldern år, alla från Österbotten. Det var riktigt lyckat och vi vill gärna fortsätta utveckla denna viktiga och förebyggande verksamhet. Enligt den erfarenhet man sett kunde denna verksamhet utvecklas och bli större, och man kan åstadkomma ett fint och värdefullt förebyggande arbete bland dessa barn och ungdomar. USM r.f. ordnar också skolningar och kurser för personal inom missbrukarvården, psykiatrin samt social och hälsovårdssidan som kommer i kontakt med missbruksproblematik. Inom föreningen nätverkar vi gärna med övriga organisationer och skapar samarbete genom att delta i kurser, seminarier och övriga evenemang inom det sociala området. RAY-stöd: RAY stöder föreningens grupp- och individuell stödverksamhet för missbrukare, och ordnar en öppen daglig gruppverksamhet för missbrukare, för både boendeklienter och för personer som bor inom sådant avstånd att de kan ta sig till gruppen. Gruppen samlas på vardagar från kl 8 med grötfrukost och kaffe, och gemensam samling kl 9. Stödet och gemenskapen från andra i gruppen är rehabiliterande i sig, och det r bra att ha rutiner och få en bra start på dagen. Gruppens stöd kan vara ett bra komplement för att få styrka, stöd och hjälp i sin fortsatta nykterhet. Inom gruppen får klienterna stöd i vardagliga göromål, motiveras till att gå kurser, utbildningar och rehabiliterande arbetsverksamhet.

3 RAY stöder även projektet Tillbaka till livet, som riktar sig till svenskspråkiga brottspåföljdsklienter. Det gäller alltså personer i pågående rättsprocesser, klienter med samhällstjänstdomar, fängelsestraff, övervakningsstraff. I Finland är fångvården finskspråkig och svenskspråkiga klienter svårt att få stöd på sitt modersmål. Projektet ska jobba med motiverande insatser, för att få klienterna till vård och behandling för sina missbruksproblem (90 % av fångar i fängelserna har missbruksproblematik), så att man kan bryta det kriminella livet. Grupparbete diskussion i mindre grupper Deltagarna delades in i 4 olika grupper för att diskutera de på förhand utsända frågeställningarna. Frågorna som diskuterades: Hur upplevs behovet av missbrukarvård inom ert område? Vilken form av missbruk ser ni främst? (alkohol-, bland-, drog, spelmissbruk?) Hur upplever ni möjligheterna till och utbudet av finlandssvensk missbrukarvård idag? Vilka förväntningar har ni på vård och rehabilitering för missbrukare på svenska? Vilka utvecklingsbehov ser ni inom den finlandssvenska missbrukarvården (avgiftningsvård, rehabiliterande anstaltsvård, substitutionsvård, öppenvård, övrig eftervård)? Finns det tillräckliga alternativ idag? Saknas något? Sammanfattning från gruppdiskussionerna: Gemensam åsikt hos alla grupper är att anstaltsvården behövs, alla klienter klarar inte av den öppna vården. Enligt erfarenhet från personer som jobbar på fältet samt åsikter från erfarenhetsexperterna är att ett avbrott i vardagen är ett måste för att få en början på nykter- och drogfriheten. Alla klienter borde ha rätt att få vård på sitt modersmål, eftersom språket är det enda arbetsredskap man har inom missbrukarvården. Man har märkt att drogoch blandmissbruk ökar, och unga drogmissbrukare är det växande klientelet. För dessa personer går beroendeprocessen väldigt snabbt och det tar inte många år innan ett uppenbart vårdbehov finns. Ett annat ökande klientel är också spel- och skärmmissbrukare. Inom grupperna diskuterades också ökat behov av samtalsgrupper för barn och ungdomar. Alla efterlyser en fungerande vårdkedja, katko-institution-eftervård-halvvägshem- enskilda samtal-gruppverksamhet-sysselsättning-stödbostad-daglig verksamhet-självhjälpsgrupper. Det vore viktigt att erfarenhetsexperterna, både personer med egen erfarenhet av missbruk samt anhöriga har möjlighet att komma till tals då verksamheter planeras, och att man beaktar dessa. Samarbetet och nätverkande mellan olika organisationer som jobbar med missbrukare är viktigt. Flera efterlyser ett ökat samarbete mellan psykiatrin och missbrukarvården, likaså samarbete mellan akutvård, sjukvård, polis och övriga

4 organisationer som möter missbrukare. Man önskar även se ett tätare samarbete mellan skolor och övriga utbildningsenheter och missbrukarvården. I dagens läge är det många klienter som behöver habiliteras istället för rehabiliteras! Dessa klienter saknar livshanteringsfärdigheter, t.ex handla, laga mat, få hjälp och stöd med pappersärenden, hushållsarbete. Det finns svårigheter i att klara av vardagliga funktioner hos klienter som inte någon gång i livet har haft en fungerande vardag, och denna målgrupp ökar hela tiden. Unga drogmissbrukare har idag inte tillräckliga vårdalternativ, och man behöver kunna erbjuda andra lösningar än öppenvård. Det behöver alltså ytterligare kunna få utveckla anstaltsvård för yngre drogmissbrukare. Som förslag uppkommer Pixnekliniken som ett sorts missbrukarvårdscenter med allt under samma tak som skulle vara heltäckande med avgiftning, primärvård/anstaltsvård, medicinsk nedtrappning, förlängd behandling med längre vårdtider än en månad, halvvägs-/stödboende, intensiv öppenvård, eftervård, stödsamtal och självhjälpsgrupper. Från Pixnekliniken kunde man då koordinera vård som behövs till olika håll. Ett förslag till eftervård är också att man från behandlingsenheten kunde göra besök i hemmet efter behandlingens slut. Raseborgs stad har de senaste åren byggt upp ny form av missbrukarvård inom kommunen, i form av ett öppenvårdsteam med sammanlagt 9 personal. De fungerar som ett mobilt team, med avbrottsvård i hemmet, tidsbeställningar, öppenvårdssamtal m.m På Åland finns behov av stödboende/halvvägshem för de klienter som återvänder till hemorten efter behandling. Det skulle underlätta övergången till hemmet, klienterna kunde med fördel under tiden på stödboendet/halvvägshemmet lättare då söka bostad, jobb, studier, arbete eller praktik på hemorten. Samarbetet till Åland har under åren fungerat bra och man har ett tätt samarbete till alkohol- och drogmottagningen i Mariehamn. I södra Finland har man upplevt brist på behandlingshem för unga missbrukare som inte har medicinsk vård. Missbruket kryper ner i åldrarna, märks i alla delar av landet. Man kan konstatera att levnadssättet och konsekvenserna av missbruket ser olika ut beroende på om man använt droger eller alkohol, därför borde vården kunna anpassas mer individuellt i mån av möjlighet, alternativt ha separata vårdenheter för alkoholister och drogmissbrukare. Det är inte realistiskt att tänka sig flera enheter, det har man redan provat och det är inte hållbart ekonomiskt, därför borde man hitta en helhetslösning för anstaltsvården och Pixnekliniken. Sammanfattningsvis kunde man konstatera att missbrukarvården behöver få en eloge som sköter HELA människan, allt från fysisk och psykisk hälsa, relationer, sociala problem, sysselsättning, arbete, praktik, rehabiliterande arbetsverksamhet, ekonomiska ärenden, bostadslöshet osv!

5 USM hade också innan diskussionsmötet sänt ut frågor till olika enheter och organisationer inom svenskfinland, och fått in en del svar på dessa. Nedan följer några kommentarer på frågorna som sändes ut. Nytt tänk! Genom att utveckla något för de unga användarna. Något för dubbeldiagnoser, längre behandlingstider, mer samverkan mellan psykiatrin och missbrukarvården. Preventiva insatser också runt om i svenskfinland i form av projekt till en början. Samarbete med polis också väldigt viktigt! Mer tillgänglighet på avgiftning, specialiserade sjukskötare, mer intensivt arbete. NÄTVERKA! NÄTVERKA! Det krävs att alla parter inom en människas liv har en kommunikation och förståelse för varandra. För unga är det viktigt att t.ex. skola/arbetsplats, missbrukarvård och socialen samarbetar. Rehabiliterande vård är effektivare än öppenvård! Utbilda personal! Drogmissbruk Alkohol Alla behöver få rätt vård och stöd på sitt modersmål! Blandmissbruk Sexmissbruk Spelmissbruk Svenskspråkigheten fungerar inte inom öppna vården. Egentligen får inte unga vuxna tillräcklig hjälp enbart via öppna sidan. Anstaltsvård för unga bör utvecklas och finnas till med en rehabiliterande vård. Begränsat utbud på svenskspråkig vård. Pixnekliniken och USM gör ett bra jobb, men saknar ett hem för yngre missbrukare och med längre behandlingstider. Beroendekliniker gör ett bra jobb. Professionell och tillgänglig missbrukarvård. Kompetenta professionella. Förståelse för att missbrukarvården är ett specialområde inom vården.

6 Under året har även Ungdomsverkstäderna i svenskfinland gjort en enkätundersökning för att kartlägga behovet av vård från deras synvinkel. Frågorna som besvarats var följande: 1. Hur ser behovet av vård ut från Er horisont? 2. Är det möjligt att få in de vårdbehövande på Pixne? 3. Räcker fyra veckors behandling? 4. Ser ni behov för att det borde göras en större satsning på missbrukarvård på svenska i Finland? 5. Finns det behov av missbrukarvård/service för ungdomar enligt tidigare koncept som fanns på Tolvis Center i Malax? Svaren som inkommit visar entydigt samma behov som de svar som USM har fått in: Anstaltsvård behövs och behöver utvecklas främst för unga drogmissbrukare. Närmare upplysning och information om deras enkätundersökning ger Rainer Lytz, Projektledare ULA, tel USM r.f. Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård r.f. Pixnevägen Malax Tel (Eva)