Från Norrland till Shenzhen

Transkript

1

2 Från Norrland till Shenzhen Foto: Sjöberg bild, Steve Vidler. I dag säljs Konftels produkter i omkring 50 länder jorden runt. Sedan företaget lämnade börsen och fick ännu tydligare fokus på sin affärsidé som tillverkare av konferenstelefoner har också omsättning och vinst stigit omsatte man cirka 30 miljoner kronor, 2006 omkring 45 miljoner och 2007 cirka 54 miljoner, samtliga år med plus i vinstkolumnen. För ett företag med omkring 15 anställda är det mycket bra siffror, särskilt med tanke på att en hel del av omsättningskostnaderna är investeringar för framtiden i form av forskning/utveckling och olika insatser för etableringar av nya marknader. Det mest intressanta i årsredovisningarna är Konftels volymtillväxt under 2000-talet var den +27%; % (hela världsmarknadens tillväxt av konferenstelefoner var 9%); % (världen +9%); % (världen +17%). Marknaden för konferenstelefoner växer alltså och intresset för Konftels produkter har ökat kraftigt de senaste åren. Strörre delen går på export. I början av 2000-talet tog vi beslutet att enbart fokusera på våra egna produkter och sluta med konsultverksamheten. Det var ett viktigt vägskäl. Vi kunde ha valt att enbart vara ett teknik- och utvecklingsbolag, men med så bra produkter tycker jag det hade varit fel val och definitivt inte lika roligt. 94

3 Att hålla på med både konsulteri och extern utveckling samtidigt som man säljer egna produkter håller inte i längden. Det blir för otydligt och det skiljer för mycket i både upplägg och affärslogik, säger Peter Renkel. Efter år på marknaden kände man på Konftel en stark trygghet för att produkterna svarade mot användarnas behov. Det kom hela tiden positiv feedback. Användarna gillade våra konferenstelefoner och våra samarbetspartners på distributions- och försäljningssidan visade förtroende för oss. Vårt sätt att arbeta fungerade och vi kände att det var möjligt att komma ännu längre. Vi hade klarat många test på vägen, gjort en del misstag men ännu mer som fungerade bra. Det bar för oss och vi tyckte att Konftel hade mer att tillföra marknaden, säger Peter Renkel. Målet var givetvis att växa. Eftersom Konftel redan var så stora på hemmaplan (75-80%) var det expansion i övriga Europa och så småningom USA/övriga världen som blev riktmärket. Det satte fokus på produktionen, både kostnaden och kapaciteten. Att växa en procent i världen är något helt annat än att växa fem procent i Norden. Det gäller att få fram produkterna i rätt tid, till rätt ställe, med rätt kvalitet och med ett konkurrenskraftigt pris. Än en gång hade vi nytta av vårt stora kontaktnät och alla år av samarbete med de stora aktörerna på telekom-marknaden. De flesta hade sin produktion i Kina, så vi började sondera möjligheterna att placera tillverkningen där. Och vi valde att inte krångla till det, påpekar Peter Renkel. Konftel började helt enkel med att titta på sin svenska kollega Ericsson och deras samarbetspartner IDT, Integrated Display Technology, ett Hong Kong-baserat företag med sin fabrik i Shenzhen på fastlandet i Kina, cirka tre mil från Hong Kong. Det blev i stort sett fullträff direkt. Vid närmare undersökningar motsvarade IDT sitt goda rykte och vi fick hjälp av en tidigare Ericssonanställd som arbetar på IDT att knyta de första kontakterna, berättar Peter Renkel som ansvarade för förhandlingarna. Ett problem var att IDT är väldigt stort i förhållande till Konftel. Men jag fick väldigt bra kontakt med ägaren och jag låg på för att visa vårt seriösa intresse, fast visst är det lite underligt att vi får den service vi får 95

4

5

6 Sedan tillverkningen fl yttades till Kina har garantitiden ökats från ett till två år. av IDT i förhållande till vår storlek. Det som produceras åt oss är en rännil i deras totala verksamhet. Kanske tycker ägaren att det är roligt att hjälpa ett litet svenskt företag som har en hög teknisk kompetens, en bra produkt och en VD som brinner för sin verksamhet. Jag vet faktiskt inte varför, men vi får fantastiskt bra behandling av dem och jag har personliga möten med deras ägare med jämna mellanrum för avstämningar både om våra produkter och om den allmänna funktionen i fabriken. Kanske använder han mig för att ta tempen på sin egen organisation, för jag gör som vanligt jag säker vad jag tycker. IDT producerar enorma volymer av andra produkter, främst till sitt eget varumärke Oregon Scientific. De är stora på väderstationer, klockor av olika slag, MP3-spelare, trådlösa telefoner och liknande elektronikprylar. Enkelt sammanfattat: volymprodukter, eller så kallade bulk-produkter för stora elektronikkedjor och shoppingcentrum. Det definitiva beslutet att flytta produktionen till Kina togs i november Till att börja med skrevs både ett produktionsavtal och ett licensavtal för tillverkning av konferenstelefoner under IDT:s eget varumärke. Men det blev ingen framgång för dem. Deras grej är att producera produkter i stora volymer i lägre prisklasser som inte vänder sig till specialanvändare som kräver lite mer bearbetning. Konferenstelefoner vänder sig till en annan kategori av kunder, så numera är IDT enbart tillverkare av våra produkter och det fungerar väldigt bra, säger Peter Renkel. De enda nackdelarna som han ser det är att tillverkning i Kina ställer högre krav på framförhållning i planeringen och ett större lager. Totalt sett har flytten till Kina varit avgörande för vår positiva utveckling. Jämfört med tillverkningen i Sverige har bruttomarginalen per såld enhet ökat väsentligt, berättar Renkel. Till det ska läggas att kvalitén har höjts. Efter flytten till Kina har Konftel kunnat öka garantitiden från ett till två år. Något som inte stämmer med den allmänna bilden om att det mest tillverkas skräp i Kina Det är definitivt en myt, som dessutom är ganska farlig för oss i väst, säger utvecklingschefen Torbjörn Karlsson. Vi kan inte luta oss tillbaka och tro att allt vi gör är mycket bättre. Visst finns det oseriösa tillverkare i Kina, men det finns också motsatsen. 98

7 Kineserna är väldigt stolta och sätter en heder i att göra bra ifrån sig. Jag kan bara tala av egen erfarenhet och berätta hur det går till på IDT. Våra svenska tillverkare var absolut inte dåliga, men de är inte i närheten av det kvalitetsarbete som presteras på IDT. De har ingenjörer vars enda uppgift är att plåga produkterna på alla möjliga och omöjliga sätt. De tar in produkten i ett antal veckor innan den sätts i produktion och släpper den från hög höjd, utsätter den för värme, kyla, vätska och så vidare, dessutom utför man handhavandetest av alla möjliga slag, berättar Torbjörn Karlsson. Peter Renkel påpekar att flytten till Kina blivit ett lyckokast för Konftel. Det har inneburit ökade intäkter och krattat manegen för en expansion över hela världen. Jag tycker det finns mycket fördomar om Kina, både om människorna och deras företag. Visst finns det dåliga exempel, mindre seriösa företag och säkert skurkar, men såna finns även i västvärlden. Sen tycker jag man ska vara positiv och tro på att utvecklingen kan gå i rätt riktning tack vare öppenhet och samarbete. Kineserna har ju börjat från en helt annan nivå än oss, men jag kan bara konstatera att kvalitén på tillverkningen hos IDT inneburit att vi kunnat öka garantitiden med ett år. Det har blivit billigare och bättre! Sen finns det kulturella skillnader som mest blir lite komiska för oss. Renkel berättar om asiaternas välkända aversion mot att säga Nej eller att tappa ansiktet. Något som kan innebära kulturkrockar. Det tog ett tag innan polletten trillade ner för oss. Är du på teknikernivå så vill man inte prata om problem de säger aldrig nej och gör alltid exakt som chefen och kunden säger. Det är den riktigt stora skillnaden jämfört med produktionen hos Leab i Lövånger. Då kunde ju en tekniker ringa direkt från golvet och säga om något var fel och det tycker jag är kanon, för så ska det vara om man vill komma framåt. Sen flyttade vi till Kina och körde en testserie på tusen apparater. Vid deras kvalitetskontroll visar sig ett mindre genomgående fel som borde ha varit uppenbart tidigare, så våra tekniker tar apparaten och går till produktionen och frågar: Har ni inte upptäckt det här felet? Yes, men vi har gjort precis enligt specifikationen. Vi har gjort precis som ni har beställt. 99

8 Ett tydligt exempel på en kulturkrock mellan Asien och Sverige menar Peter Renkel. Vi har jobbat med att försöka få dem att slappna av gentemot oss, försökt få dem att förstå att vi blir glada om de ringer när något är fel, säger han. Yes svarar de förstås, för de säger inte No. Fast mig veterligen har ingen ringt ännu, så om vi själva börjar misstänka att det kan vara problem med något är det vi som ringer eller mejlar och frågar. Svaret ser oftast ut så här: We will get back to you as soon as we have good news. Kampanjer i samspel med distributörer och återförsäljare är en viktig del i Konftels marknadsarbete. Här en kampanj tillsammans med Telia från början av 2000-talet. 100

9 När produktionen hos IDT började på allvar tillbringade utvecklingschefen Torbjörn Karlsson ett halvår i Kina. Det tar tid att bygga relationer med kineser. I Sverige är vi vana att bli personliga ganska snabbt när vi jobbar ihop, men så fungerar det inte i Kina och det måste man respektera. Jag har tillbringat mycket tid hos dem och det är tid det handlar om för att bygga de personliga relationerna i Kina. De är väldigt vänliga, snälla skulle jag vilja säga, och de vill inte komma med tråkiga besked. De höjer aldrig rösten. Jag har förklarat för dem att de gärna får ställa högre krav på oss, men jag har lärt mig att det handlar om att förstå deras sätt att uttrycka sig. Nämns en sak upprepade gånger, då måste man börja fundera på om det finns ett problem bakom det som sägs, förklarar Torbjörn Karlsson. Han äter förstås med sina kinesiska kolleger och det är pinnar som gäller. Det finns sked eller gaffel, men jag vill ta seden dit jag kommer. Helt klart blir jag uttittad när jag går runt i fabriken. En västerlänning är ett exotiskt inslag. Det som är trist är miljön runt 14-miljonersstaden det är inte många dagar man ser solen, och inte många verkar bry sig. Men jag kan inte tänka mig att kineserna vill ha det så, därför har myndigheterna en gigantisk fråga att ta tag i. Torbjörn Karlsson tycker att IDT:s fabrik håller bra standard arbetsmiljömässigt och att det är en juste arbetsgivare. Enligt det jag kunnat se är det så. Men man kan ju inte jämföra med Sverige, för det är väldigt hierarkiskt i Kina: Montörerna har en färg på jackorna, gruppledarna en annan, kvalitetsansvariga en tredje och ingenjörerna har skjorta och slips. Det arbetar drygt montörer på fabriken, mest unga tjejer. Arbetarbostäderna ser okej ut, likaså där de äter och umgås på kvällarna. De flesta kommer från byar som kan ligga flera hundra mil bort, så många bor på området. Lönerna verkar klart konkurrenskraftigt jämfört med andra fabriker. Många söker sig till IDT, säger Torbjörn Karlsson. 101