- PDF Free Download

Transkript

1 Minnesanteckningar från mötet i arbetsgrupp uppströms Sommen, Aneby 26/ Välkomna! Lars-Erik Fält tar på sig ansvaret att vara ordförande och hälsar alla välkomna! Därefter ges en kort presentationsrunda av de närvarande (se närvarolista). Kommande möte - tema Ralången Detta är temat för vårens första möte målet är, förutom att få klarhet i fallet Ralången, att få till ett stort allmänt möte för att visa upp vattenrådet och fånga upp en och annan intresserad. Mötet bör hållas efter vårsådden, slutet av april - början av maj, för att alla ska kunna närvara. Ralingsåsgården föreslås passa som samlingspunkt. Här kan vi anpassa förläggningen av våra aktiviteter beroende på väder. Då vattenmötet innan jul blev inställt bjuds Frida Carlsson in att för att redogöra för Hushållningssällsskapet angående deras arbete i Svartån under 1990-talet. Andra tänkbara punkter under mötet är en presentation från Aneby kommun gällande kommunens satsning på kommunalt avlopp vid Ralingsåsgården, arbetet med enskilda avlopp och LOVA-ansökningar. Den nya DHI-rapporten bör föredragas kort. Nässjö kommun kan bjudas in för att redogöra för projekt Ryssbysjön. För att förbättra Ryssbysjön från att ha varit en övergödd sjö med tidvis kraftig algblomning och stort utflöde av fosfor startades 2006 ett projekt med syfte att få en sjö i balans med mindre algblomning, bättre siktdjup, ett bra fiskbestånd och ett rikt fågelliv. Projektet har bestått av flera olika delar. Ett av dessa delprojekt pågick under 2007 och 2008 då genomfördes fiske i sjön för att minska framför allt braxen och mört. Stora bestånd av dessa fiskar stör sjöns balans och medverkar till algblomning och ökad omsättning av fosfor. Det samma gäller för Ralången där man nu har skrivit LOVA-ansökan för ett liknande projekt. Vi bör sätta ihop en kort beskrivning av vad mötet syftar till och skicka med till exempelvis fiskevårdsföreningars årsstämmor, även markägare och övriga intressenter kring sjön bör få särskild inbjudan. Förmodligen ska mötet vara på en veckodag. Torbjörn, Maria och Jakob gör ett program och en inbjudan till temamötet. Ett planeringsmöte bör hållas inom det närmaste. Finansieringslistan Det finns inga konkreta medel tilldelade till vattenråden. Däremot finns det projektmedel att söka. Bidrag till fosforfällor kan sökas direkt från vattenmyndigheten. Andra exempel är att söka projektmedel genom tex. LOVA eller LONA. Exempel på projekt kan vara återställning och nyskapande av våtmarker. Länsstyrelsen och kommunerna bör kartlägga vilka områden som kan vara lämpliga för anläggning av våtmarker. Tyvärr verkar det vara ett svalt intresse från lantbrukarnas sida när det gäller anläggning av våtmarker.

2 Vissa lantbrukare finner det dock intressant, oftast de som har mark som inte längre går att bruka. Kan något göras för att öka intresset för återställning och nyskapande av våtmarker? LRF hade en informationskväll för ca 2 år sedan och Hushållningssällskapet har en informationskväll ikväll. Representanter från kommunens sida anser att det borde ligga på länsstyrelsens ansvar att försöka få med lantbrukarna på detta. Bör lantbruket, i likhet med skogsbruket, börja målklassa hur mycket jordbruksmarken läcker ut i våra vatten? Att göra denna klassning är svårare i jordbruket där det varierar mycket från år till år till skillnad från skogsbruket där man gallrar med ett visst tidsintervall och sedan gör en avverkning. Åttingen information I nästa nummer av Åttingen som utkommer 25 mars vill vi få med information om vattenrådet och Ralångenmötet. Det är bra om underifrånperspektivet kommer fram och att vi kan få med så många olika intressenter som möjligt. T.ex. kan det skrivas flera olika artiklar exempelvis om vattendirektivet, Länsstyrelsen, LRF, Skogsstyrelsen, kommunen, fiskevårdsförening etc. Tobbe pratar med Maria på Åttingen som sedan får ta kontakt med dem som ska medverka i tidningen. Maria på Åttingen bör få en lista med frågor att utgå ifrån. Rapporter från LOVA-projekt Kommunerna Aneby, Tranås och Nässjö har gjort en gemensam LOVA-ansökan med avsikt att samverkan för att bearbeta tillgängliga data i syfte att erhålla kunskapsunderlag gällande näringsbelastningssituautionen inom Svartåns avrinningsområde söder om Sommen. Aneby kommun har även ansökt om LOVA-bidrag för att genom provfiske, undersökningar och en förstudie utvärdera potentialen att genom biomanipulation minska Ralångens internbelastning och bidrag till näringsbelastningen av Svartån och Södra Östersjön. Miljöenheten på Aneby kommun har tagit över projekt från det kommunala bolaget Aneby Miljö & Vatten AB (Amaq), som dock fortsatt är huvudman för projekten. DHI-rapporten är klar. Rapporten beskriver en modell för att beräkna närsaltbelastningen. Med hjälp av denna kan det bland annat göra modeller för att utröna vad utfallet blir om exempelvis ett reningsverk flyttas. Rapport från seminariedag Miljökvalitetsnormer för vatten och den fysiska planeringen Länsstyrelserna i Jönköping, Östergötland och Värmland bjöd in till en konferensens vars syfte var att skapa en bild av hur man kan arbeta med miljökvalitetsnormerna för vatten i översiktsplanering, detaljplanering och planeringsunderlag. Det informerades bland annat om slutsatserna från ett projekt kring miljökvalitetsnormerna för vatten och fysisk planering som Länsstyrelserna i Jönköping, Värmland och Östergötlands län och kommunerna Tranås, Aneby, Jönköping och Karlstad har arbetat tillsammans med. Representanter från Uppsala kommun berättade om hur de arbetar med planering av vattenfrågorna i Uppsala. Det diskuterades även hur vi ska få med vattenfrågorna i ett tidigt skede av detaljplaneringen. Genomgång av prioritetslistan Saker som är avklarade: Representant från Trafikverket och flyget Uno Kenstam har hittat en representant från trafikverket, Anne Andersson. Hon kommer fortsättningsvis få en inbjudan till våra vattenrådsmöten men då hon sitter i Kristianstad kan vi inte räkna med att hon ska medverka på våra möten.

3 Saker som ska diskuteras vidare: Tranås kommuns deltagande på mötena Ingen närvarande från Tranås på det här mötet heller. Maria undersöker om vi kan förlägga nästa möte i Tranås, kanske kan detta locka någon därifrån att medverka. Skolrepresentanter i vattenrådet Inget nytt sedan förrförra gången. Torbjörn Adolfsson funderar vidare. Vattenanalys hos mjölkbönder, hur får man loss dessa data? Carl-Gustaf Svensson har undersökt möjligheterna att få tillgång till dessa data men har fått avslag på frågan. Frågan skickas vidare till styrelsen. Dagvatten i allmänhet Det ska enligt miljömålen finnas en renodlad dagvattengrupp med kommundeltagare. Eventuellt är det länsstyrelsen som ska ta initiativ till det. På förra mötet fick vi inte fram någon information om detta via nätet utan får återkomma i frågan. Enskilda avlopp som går ut i Svartåsystemet Detta är ibland ett juridiskt problem för kommunerna. På förra mötet berättade Torbjörn och Rebecca om ett fall där de lagt ett förbud på ett enskilt avlopp vilket överklagades och ogillades av länsstyrelsen som ville ha en större utredning. Kommunen ansåg frågan tillräckligt utredd och gick vidare till miljööversdomstolen som inte heller godkände förbudet. Om fler överklagade skulle kommunens arbete med avlopp bli mycket svårhanterligt. Rebecca har gjort ett utkast till skrivelse om principdilemmat i frågan och lämnat till Torbjörn för korrektur, den skrivelsen ska sedan vidare till styrelsen. Sportfiskeaktiviteter i No(by)ån Det är ett naturskönt område, men här finns ingen fisk som är intressant ut sportfiskeperspektiv. Att plantera ut t ex öring är inget alternativ om inte öring en gång funnits naturligt där. Dessutom finns där gott om vandringshinder. Kanske är området bättre ur naturturismsynpunkt? I Noån ses uttern frekvent. Icke desto mindre är det intressant att få med en sportfiskerepresentant i gruppen. Genusperspektivet Det är bekymmersamt att det är så få kvinnor som kommer på mötena. Detta är ett problem i alla vattenråd. Kan man ha en vattendirigent i Svartån? I Emån har man en person som sitter och har den övergripande kollen över hela systemet. Den tjänsten bekostas delvis av Mönsterås som har ett stort intresse av ett jämnt vattenflöde för sin verksamhet. Detta är en fråga som dyker upp även i andra arbetsgrupper och det kommer helt säkert att komma möten som handlar om det här. Frågan skickades förrförra gången vidare till Karl-Gustaf Fransson på Svartåregleringsföretaget. Hur ska vi nå ut till nyckelpersonerna? Svår fråga eftersom vattenrådsadministratörstjänsten är ytterst begränsad, vilket gör att det varken finns tid eller pengar till manuella utskick eller att tjata på folk för att de ska komma. Kan det vara en lösning att de mejl som skickas ut förses med svarskvitto och då kan kontakt tas med någon som läser sin mejl mer frekvent så att han/hon kontaktar personen i fråga? Det är ett dilemma att vi av effektivitetsskäl måste köra mycket via mejl och hemsida samtidigt som det finns engagerade personer utan datorvana. Skulle det kunna fungera med en vanlig hederlig telefonkedja?

4 Tänkbara teman till kommande möten: Varifrån kommer utsläppen till vatten, förutom från enskilda avlopp, dagvatten, fordon, industrier, lantbruk och skog? Kanske är utsläpp i vatten ett tema för något kommande möte som kan locka allmänheten? Ekologiskt anpassade rensningar av vattendrag Är ett temaämne tillsammans med Vasslåtter i Säbysjön. Jakob tipsade om Johan Kling som jobbar på Vattenmyndigheten i Göteborg och som är duktig på anpassade rensningar. Angående Projekt Säbysjön är det Daniel Brelin (lst Jönköping) och Tranås kommun som sitter på de största kunskaperna. Samtliga dessa borde gå att bjuda in till en temakväll. Skogstema Hur påverkar skogsbruket vårt vatten. Kommande möten Näst nästa möte är onsdagen den 7 september Maria undersöker möjligheterna för att förlägga detta möte i kommunhuset i Tranås. Övriga frågor Uno Kenstam har återgått till sitt ordinarie arbete efter att ha varit kommunalråd, vem som efterträder honom i vattenrådet är ännu inte klarlagt. Maria har fått tre nya namn som kommer att få inbjudan till dess vi vet vem som tar på sig uppdraget. Sveriges fyra skogsägarföreningar (Södra Skogsägarna, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna) har tillsammans tagit fram den första heltäckande boken om skogens vatten vars syfte är att lära och stimulera skogsägare till att utforma en bra vattenhänsyn. Målgruppen är skogsägare men den riktas även till en vidare läsekrets. Vi undersöker om boken kan köpas in till vattenrådet. En fråga ställdes om flodkräfta i Bordsjön. Vid provfiske i Bordsjön har det framkommit att det inte längre finns några flodkräftor (sedan 2005). Därefter har det under 2-3 år satts ut yngel med flodkräfta. Helt enkelt en återintroduktion för att försöka få tillbaka den gamla beståndet. Några uppföljningar är ännu inte utförda. Jakob undersöker hur kommunen ska rapportera sitt vattenrådsarbete till vattenmyndigheten. Kan strykas då Rebecca hittade enkäten på Vattenmyndighetens hemsida. En fråga kom upp om varför det rivs vandringshinder (dammar) i vissa vatten medan andra sparas? Varje vatten behandlas efter den kunskap som finns att tillgå i form av exempelvis biologiska värden och fysiska (morfologiska) egenskaper. Som exempel togs Bordsjöbäcken; i dess övre del tas vandringshinder ej bort för att motverka att signalkräftan ska tas sig upp och utrota den starkt hotade flodkräftan. I den nedre delen av Bordsjöbäcken har dock ett omlöp (fiskväg) byggts för att gynna den uppströmslekande öringen från Västra Lägern. Vid tangenterna: Maria Johansson

5 Närvarolista Aneby 26/1-11 Maria Johansson, Stiftelsen Sommen Jakob Bergengren, Länsstyrelsen i Jönköpings län Lars-Erik Fälth, Aneby kommun Åke Gustafsson, Skogsstyrelsen Christer Bårring, LRF Aneby Marianne Skillermark, allmänhet Ingvar Lindgren, allmänhet Carl-Gustaf Svensson, LRF Aneby Linn Enroth, ungdom, allmänhet Rebecca Enroth, Aneby kommun Torbjörn Adolfsson, Aneby kommun