Rapport avseende arkeologisk förstudie inför muddring av Norrköpings hamn och deponering av muddermassor i Bråviken, Norrköpings kommun

Transkript

1 Statens maritima museer Arkeologisk rapport Rapport avseende arkeologisk förstudie inför muddring av Norrköpings hamn och deponering av muddermassor i Bråviken, Norrköpings kommun Östergötland, Norrköping kommun, Dagsberg, Hedvig, Krokek och Kvillinge socknar Boel Bengtsson och Jens Lindström

2 Statens maritima museer Marinmuseum / Naval Museum Sjöhistoriska museet / Maritime Museum Vasamuseet / Vasa Museum P.O. Box SE Stockholm Tel Fax

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Syfte Arkeologisk potential Genomförande Resultat... 7 Område Område Område Slutsats Referenser Tekniska och administrativa uppgifter... 9 Bilaga 1. Översiktskarta...Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 2. Förslag på skyddsområde för fartygslämningar...fel! Bokmärket är inte definierat. Bilaga 3. Side scan sonarbilder Fel! Bokmärket är inte definierat. 3

4 1. Sammanfattning Med anledning av Sjöfartsverkets planer på att bredda farleden in till Norrköping genom muddring, samt att deponera muddermassorna i Bråviken, har Statens maritima museer (SMM) i samarbete med UV Öst, utfört en arkeologisk förstudie i form av besiktningar av sonarindikationer. Förstudien utfördes på uppdrag av Norrköpings hamn AB och syftade till att utreda förekomst av fasta fornlämningar inom berörda vattenområden. Den totala ytan av de tre områden som berörs av arbetsföretaget uppgår till ca 5,8 km 2. Den arkeologiska förstudien föregicks av en analys av side scan sonardata. I denna förstudie har 18 indikationer på troliga fartygslämningar eller objekt av arkeologiskt eller kulturhistorisk värde besiktigats av dykande arkeologer och resultatet från dessa dykningar presenteras i föreliggande rapport. Förstudien har identifierat två fartygslämningar inom ett av de områden som kommer att beröras av dumpning av muddermassor. I båda fallen rör det sig om övergivna och utrangerade lastfartyg som under sina sista år tjänat som lastpråmar. Fartygslämningarna har inte kunnat dateras tillfredsställande. SMM gör bedömningen att mer än etthundra år förflutit sedan fartygen sänktes och att de därmed bör betraktas som fasta fornlämningar. SMM avråder därför dumpning av muddermassor på fartygslämningarna och föreslår att inga muddermassor deponeras närmare än 50 meter från var och en av lämningarna. 2. Inledning Statens maritima museer utförde under tre dagar i maj 2007 en förstudie med anledning av Sjöfartsverkets planer på att genom muddring bredda inseglingsrännan in till Norrköpings hamn, Norrköpings kommun. I arbetsföretaget ingår även att deponera muddermassor inom två områden i den nordvästra delen av Bråviken. Den sammanlagda ytan av de tre områden som kommer att beröras av arbetsföretaget uppgår till ca 5,8 km 2 (bilaga 1). Förstudien utfördes på uppdrag av Norrköpings hamn AB och den har utförts i samarbete med Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningsverksamhet (UV Öst). Förstudien utgjordes av okulärbesiktningar av de side scan sonarindikationer som identifierats vid den analys av sonardata som utfördes i april 2007 (SMM dnr: 63/07-51). Vid denna analys identifierades 33 indikationer på troliga fartygslämningar eller andra lämningar av arkeologiskt eller kulturhistoriskt intresse. 3. Syfte Syftet med den arkeologiska förstudien var att utgöra ett planeringsunderlag för de muddringsarbeten och deponeringar av muddermassor som planeras i Bråviken. Målsättningen var att fastställa om fasta fornlämningar eller andra lämningar av arkeologiskt eller kulturhistoriskt värde förekom inom planerade exploateringsområden. 4

5 4. Arkeologisk potential Norrköping ligger på båda sidor om Motala Ström som rinner genom staden och mynnar ut i Bråviken. Det goda fisket i Motala ströms forsar har under lång tid lockat människor att bosätta sig utmed dess stränder. Under framförallt historisk tid har strömmen utnyttjats som kraftkälla för att driva kvarnar och andra industrier. Det medeltida Norrköping var en liten stad där invånarna i huvudsak försörjde sig på fiske, kvarndrift och jordbruk. Staden Norrköping erhöll sina stadsprivilegier år 1384 och staden hade sin storhetstid på 1600-talet då ett flertal industrier etableras. Sjöfarten och närheten till havet har varit av stor betydelse för Norrköpings utveckling och under talen var staden produktionsort för en expansiv vapentillverkning och utförselhamn för bland annat stångjärnsexporten från östgötabergslagen. Textilindustrin i staden blev allt viktigare under 1800-talet då nästan hälften av Sveriges klädestillverkning skedde i Norrköping. Under 1800-talet var Norrköping Sveriges främsta fabriksstad och landets tredje största stad. De inre delarna av Bråviken har aldrig tidigare varit föremål för arkeologiska undersökningar och det finns få uppgifter om fartygsförlisningar eller kända fasta fornlämningar. Enligt Svenskt marinarkeologiskt arkiv (SMA) vid SMM, finns det en känd fartygslämning/fast fornlämning i anknytning till aktuella vattenområden. Utöver denna fartygslämning finns det uppgifter om ytterligare nio fartygsförlisningar som ännu inte har lokaliserats. Åtta av dessa skulle idag utgöra fasta fornlämningar om de påträffades. Typer av fartygslämningar som skulle kunna påträffas i området utgörs i första hand av lastfartyg, drivna av segel eller ånga, men också fartyg eller båtar som brukats för transporter av mer lokal karaktär, och som skulle kunna belysa olika skeenden i regionens och sjöfartens utveckling. 5. Genomförande I samband med SMM:s sonaranalys registrerades totalt 33 indikationer (bilaga 3). Fem av dessa bedömdes utgöra möjliga fartygslämningar, och 28 bedömdes utgöra enstaka objekt av eventuellt arkeologiskt eller kulturhistoriskt intresse. Inför förstudien valdes 18 av dessa 33 indikationer ut för besiktning. Urvalet gjordes efter en gallring bland de 33 indikationerna där tveksamma indikationer valdes bort. Fyra av de utvalda indikationerna utgjordes av troliga fartygslämningar och 14 av enstaka objekt. En av de tydliga fartygslämningarna (id 1) som noterades vid sonaranalysen valdes inte ut för besiktning då den låg ca 100 meter utanför område 1. En side scan sonar avbildar objekt som sticker upp mot omgivande botten och är därför lämplig i synnerhet för lokalisering av relativt hela lämningar efter fartyg. Metoden ger inte en exakt avbildning av alla lämningar som finns i ett område. Flertalet fartygslämningar, inte sällan de som är av äldre datering, eller som är belägna i grundområden, är fragmentariskt bevarade och kan vara spridda över större bottenområden. Indikationer på sådana lämningar framträder ofta som diffusa och svårtolkade bilder i en side scan sonar kartering och kan därför misstolkas som naturliga formationer. Likaså kan naturliga formationer misstolkas som nedbrutna fartygslämningar. Besiktningen av indikationerna utfördes av tre dykande arkeologer från SMM. All dykning skedde från båt. Varje indikation som i förväg valts ut för besiktning bojades ut med hjälp av 5

6 GPS. Havsbottnen i samtliga tre delområden utgjordes av lera vilken överlagrades av gyttja. Gyttjan var mycket lättflyktig vilket bidrog till att de redan dåliga siktförhållandena snabbt försämrades vid beröring av bottnen. Dykare vid ytan redo att påbörja cirkelsökning vid positionen för en av indikationerna. Fotograf: Clas Ternström, UV-Öst Indikationerna återfanns i huvudsak genom cirkelsökning vilket är en effektiv metod för att lokalisera objekt på bottnen under dåliga siktförhållanden. Dykaren går ner på den boj som i förväg lagts ut på positionen för indikationen. På bottnen driver dykaren ned en ca 2 meter lång aluminiumstång i bottensedimenten varpå en söklina fästes på den uppstickande delen av stången. Efter det simmar dykaren ut ca meter från cirkelns mitt och simmar därefter runt mittstången med sträckt lina till dess att ett varv är fullbordat. Därefter tar dykaren in ett par meter av söklinan och fortsätter att simma ännu ett varv till dess att hela cirkeln blivit avsökt. Med denna metod har ca 220 m 2 bottenyta avsökts i anslutning till varje indikation. Denna sökmetod bedöms vara tillräckligt effektiv för att kompensera för eventuella felmarginaler i positionering. De fartygslämningar som påträffades inom undersökningsområdet dokumenterades med hjälp av undervattensvideokamera. Inga prover för åldersbestämning togs. Totalt avsöktes ca m 2 i samband med besiktningarna. 6

7 6. Resultat De 18 utvalda indikationerna låg fördelade inom tre områden: muddringsområdet inom nuvarande farled, område 3, samt två deponeringsområden för muddringsmassorna, område 1 och 2 (bilaga 1). Av de 18 indikationer som valdes ut okulärbesiktigades 14. Vid två indikationer (id 33 och 34) i område 1 var vattendjupet meter vilket var betydligt djupare än vad som angavs på sjökortet. Indikationerna besiktigades inte på grund av att det stora vattendjupet, i kombination med de rådande siktförhållandena, bedömdes vara alltför stora riskfaktorer för säker dykning. Vidare besiktades inte två indikationer i område 2 (id 24 och 25) då id 25 låg ca 30 meter utanför områdets östra gräns och id 24 låg i utkanten av området. Område 1 I område 1, det västligaste av de båda deponeringsområdena, besiktades två indikationer (id 2 och 3) vilka visade sig utgöra två fartygslämningar. Fartygslämningarna, som återfanns på 17 respektive 18 meters vattendjup, är skrovhela, byggda i fur på kravell och har med största sannolikhet tjänat som pråmar innan de slutligen övergivits och sänkts. Inga riggdetaljer eller andra lösa föremål påträffades på fartygslämningarna vilket indikerar att de rensats på utrustning innan de sänktes. Trots i övrigt mycket välbevarade skrov är akterskeppen på båda lämningarna utfallna och trasiga vilket möjligen antyder att de sprängts sönder i samband med att de sänktes. Videoupptagningar av de båda lämningarna visar att de troligen legat på botten under lång tid då påverkan av erosion är påtaglig (se medföljande DVD). Den större lämningen (id 2) är meter lång, står upprätt på bottnen med fören pekande mot sydost. Förstäven sticker upp ca 4 meter över den omgivande botten och på däck finns två stora rektangulära lastluckor där sargen till den främre lastluckan står ca 1 meter över däck och har en metallklamp i framkant. Akterspegeln är rak, utfallen och på akterdäck finns resterna av en överbyggnad med en rund fönsterventil i ursprungligt läge i en av väggarna. Fartygslämningen har videodokumenterats Den mindre lämningen (id 3) är meter lång, har två rektangulära lastluckor och en reling som sticker upp ca 1 meter över däck. Skrovet har en svag slagsida åt babord och förstäven sticker upp ca 2,5 meter över den omgivande botten. Mellan bordläggningsplankorna noterades drevmaterial bestående av tjära blandat med djurhår. Mellan lastluckorna observerades ett masthål i däcket vilket tillsammans med ett urtag för bogspröt i förstäven indikerar att fartyget ursprungligen fört segel. Akterspegeln är utfallen. Fartygslämningen har videodokumenterats. Utöver fartygslämningarna i område 1 besiktigades ytterligare en indikation (id 31) av arkeologiskt eller kulturhistoriskt intresse. Denna kunde inte återfinnas utan allt som observerades på platsen var slät gyttjebotten. Område 2 I det östra deponeringsområdet, område 2, besiktigades totalt 8 indikationer. En av dessa (id 14) utgjordes av en stor järnring med ca 2 meter i diameter vilken tolkades som ett recent bojsänke. Två av indikationerna kunde identifieras som naturliga geofysiska formationer och vid återstående 5 indikationer återfanns endast slät botten. 7

8 Område 3 Totalt besiktigades tre indikationer inom muddringsområdet (område 3) varav två i själva farleden. De senare var klassificerade som tydliga/möjliga fartygslämningar (Id 4 och 5, bilaga 3) vid sonaranalysen. Vid okulärbesiktningen av dessa återfanns endast fördjupningar och förhöjningar i lerbottnen vilka sannolikt givit upphov till de båtliknande anomalier som registrerats av sonaren. Dessa fördjupningar/förhöjningar i bottnen har med största sannolikhet orsakats av nedfallna lermassor från kanten av den muddrade farleden. Resterande indikationer inom muddringsområdet utgjordes av stenar och lerklumpar, ca 1-2 dm i diameter. Ingen av indikationerna inom muddringsområdet var av arkeologiskt intresse. Id Område Koordinater RT X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y Klass Djup Beskrivning 1 18 m Verifierad som fartygslämning av kulturhistoriskt intresse, eventuellt fast fornlämning 1 17 m Verifierad som fartygslämning av kulturhistoriskt intresse, eventuellt fast fornlämning 1 13 m Lerformation 1 13 m Fördjupning i lera samt lerklumpar 3 17m Återfanns ej 3 16 m Lerklumpar 3 19 m Återfanns ej 3 17 m Återfanns ej 3 17 m Ring med järnbalk tvärs, troligen bojsänke, 2 m ø 3 18 m Lerklumpar, några decimeter i diameter 3 15 m Återfanns ej 3 15 m Återfanns ej 3 17 m Undersöktes ej 3 18 m Undersöktes ej, 29 meter utanför området 3 18 m Återfanns ej 3 28 m Undersöktes ej pga för stort djup 3 28 m Undersöktes ej pga för stort djup 3 3 m Stenar och lerklumpar, 1-2 dm ø samt flera gropar i rad Tabell 1. Samtliga sonarindikationer som tagits med i förstudien. Klass 1-objekt utgör möjliga/troliga fartygslämningar medan klass 3-objekt utgör enstaka indikationer av arkeologiskt eller kulturhistoriskt intresse. 8

9 7. Slutsats I samband med besiktningen av sonarindikationerna i de inre delarna av Bråviken har två skrovhela fartygslämningar påträffats, båda byggda i fur på kravell. I båda fallen rör det sig om övergivna och utrangerade lastfartyg som under sina sista år tjänat som lastpråmar. Spår av mast och bogspröt på den mindre av lämningarna tyder på att den ursprungligen fört segel. Båda fartygslämningarna som är av svårbestämd ålder har med största sannolikhet sänkts med avsikt vilket indikeras av att akterspeglarna förefaller vara medvetet förstörda. Lämningarnas karaktär, samt att de uppvisar spår av erosion, tyder på att mer än etthundra år förflutit sedan fartygen sänktes och att de därmed bör betraktas som fasta fornlämningar, enligt 2 kap. Lag (1988:950) om kulturminnen m. m. Exakta dateringar av lämningarna skulle kräva ytterligare antikvariska insatser. Lastfartyg och pråmar har generellt haft lång livstid och utan exakt datering i form av dendrokronologisk eller C14-datering, är det svårt att säga hur länge de legat i vattnet. Utöver fartygslämningarna noterades inget av antikvariskt intresse. SMM avråder dumpning av muddermassor på de påträffade fartygslämningarna och att skyddsområden om minst 50 meter upprättas för var och en av lämningarna och att de därmed utesluts från det planerade dumpningsområdet (bilaga 2). 8. Referenser SMA Svenskt marinarkeologiskt arkiv, Statens maritima museer. 9. Tekniska och administrativa uppgifter Plats: Bråviken Kommun: Norrköping Län: Östergötlands län Undersökningstyp: Arkeologisk förstudie Orsak till förundersökningen: Muddring av seglingsränna, deponering av muddermassor Uppdragsgivare: Norrköpings Hamn AB Projektägare: Statens maritima museer Projektnummer: Projektledare/fältarbetsledare: Andreas Olsson/Jens Lindström Övriga deltagare: Boel Bengtsson, Patrik Höglund samt Clas Ternström (UV-öst) Rapportansvarig: Boel Bengtsson Statens maritima museers dnr: 723/06-51 Undersökt yta: ca m 2 Vattendjup: 0-28 m Arkeologtimmar: 11 dagsverkan Fältarbetstid: 9 dagsverkan Koordinatsystem: RT 90-2,5 gon V Omslagsbild Dykare från SMM simmar ut till boj som markerar sonarindikation i Bråviken. Fotograf: Clas Ternström, UV-Öst. 9

10 Bilaga 1. Översiktskarta

11 Bilaga 2. Förslag på skyddsområden för fartygslämningarna N Område 1 Skyddszon 50 meter radie # # Id 2 # Id meter

12 Bilaga 3. Side scan sonarbilder Klass 1-objekt möjliga eller troliga fartygslämningar ID 1 (Utanför u-omr. ID 2 ID 3 ID 4 därför inte undersökt) ID 5 Klass 3-objekt enstaka objekt som ansågs vara av arkeologiskt eller kulturhistoriskt intresse ID 10 ID 11 ID 12 ID 13 ID 14 ID 15 Ej utvald ID 16 Ej utvald ID 17

13 ID 18 Ej utvald ID 19 Ej utvald ID 20 ID 21 ID 23 Ej utvald ID 24 ID 25 ID 26 Ej utvald ID 27 Ej utvald ID 28 Ej utvald ID 29 Ej utvald ID 30 Ej utvald ID 31 ID 32 Ej utvald ID 33 ID 34

14 ID 35 Ej utvald ID 36 Ej utvald ID 37 Ej utvald ID 38