Läkare måste utbildas i att ge svåra besked

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkare måste utbildas i att ge svåra besked"

Transkript

1 Patient läkarkommunikation Läkare måste utbildas i att ge svåra besked Cancerläkaren måste dagligen hantera den svåra uppgiften att ge patient och anhöriga besked om obotlig sjukdom; en uppgift som kräver stor erfarenhet, lyhördhet och självkännedom. Men det finns också metoder som underlättar dessa samtal. Utbildning i dessa kommunikationsmetoder och återkommande träning bör bli ett självklart inslag i grund- och vidareutbildningen för läkare. Kommunikationen mellan läkare och patient har länge varit ett etiskt debattområde, men börjar nu också bli ett forskningsområde som kan ge underlag för djupare förståelse, mer relevant etisk debatt, ändrad sjukvårdspraxis Författare MARGARETA ANDRÉ med dr, överläkare, onkologiska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå KNUT ASPEGREN docent, universitetslektor, enheten för medicinsk pedagogik, Lunds universitet BIRGITTA BERGLÖF biträdande överläkare, leg psykoterapeut, psykosociala enheten, onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund CHRISTINA BOLUND docent, överläkare, psykosociala enheten, Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset, Stockholm JOHANNA NORDENGREN avdelningsläkare, kvinnokliniken, Ängelholms sjukhus SYLVIA SAUTER avdelningschef, Cancerfonden, Stockholm CLAES-GÖRAN WESTRIN professor emeritus, institutionen för socialmedicin, Uppsala universitet. och som kan påverka undervisningen av medicinstudenter och läkare. Den tidiga forskningen i ämnet tog upp frågan: Skall man säga sanningen om cancerdiagnosen? Bakgrunden var en allmänt spridd uppfattning bland läkare och allmänhet att människor inte kunde klara av att få veta att man hade cancer. Man varnade för självmord och psykiskt sammanbrott om man lämnade sådana besked. Fram till 1950-talet fanns föga forskning inom området. En av pionjärerna var den svenske kirurgen Philip Sandblom och medarbetare som 1960 publicerade studien»the patient with inoperable cancer from the psychiatric and social standpoint» [1]. Den grundade sig på observationer på 101 patienter med obotlig cancer. År 1960 var endast 6 procent av amerikanska läkare beredda att meddela en cancerdiagnos, och då endast om patienten hade mycket starka önskemål och skäl att få veta! 18 år senare ansåg 97 procent av amerikanska läkare att man självklart skulle lämna besked om cancerdiagnosen [1, 2]. De starka pådrivande krafter som funnits i USA har måhända saknats i andra länder. Ändå har utvecklingen mot full information gått mycket snabbt, särskilt i de nordliga och västliga europeiska länderna. I den latinska delen av Europa, i Östeuropa och i Japan är den etiska debatten just nu livlig och liknar den som fanns här på 1970-talet. Olika praxis i olika länder En enkätundersökning genomförd 1992 bland europeiska gastroenterologer [3] visade att attityder, och därmed även praxis, varierar starkt mellan olika länder i Europa. Skandinaviska, tyska och holländska läkare liknar varandra i sin beredskap att meddela diagnosen, men inte lika självklart prognosen, till patienten eller anhöriga. Läkare från Syd- och Östeuropa liknar varandra i att snarare informera anhöriga än patienter. Sådana kulturella skillnader är viktiga att känna till i en tid när både patienter och läkare rör sig över gränser. Vad vill patienter och anhöriga veta i dag? I en aktuell undersökning från Spanien [4] var det endast 20 procent av inneliggande cancerpatienter som kände till sin diagnos. De anhöriga önskade i 63 procent av fallen att patienten skulle skyddas från vetskap, varför dessa patienter inte informerades. Tillfrågade friska personer ville i 73 procent ha information om sin egen hypotetiska cancersjukdom men önskade till 60 procent undanhålla en cancersjuk anhörig samma vetskap. I en samtidig engelsk studie [5] tillfrågades 101 cancerpatienter varav cirka hälften hade god och andra hälften dålig prognos. 95 procent av dem önskade få ingående vetskap om sin sjukdom. Information är nödvändig Patienter behöver information, inte bara för att kunna fatta ett välgrundat beslut utan också för andra viktiga behov [6]: att få veta mer ger mindre osäkerhet och kanske mindre ångest, att identifiera problem gör det möjligt att hitta lösningar (coping), att få en karta gör det möjligt att orientera sig i en ny värld, att behandlas med respekt gör att man får självkänsla, att få alternativ ger en frihet att fatta beslut, att få både positiva och negativa fakta ger hopp och balans. Effekten av olika läkarstilar vid informationssamtalet belystes i en av många studier av psykiska reaktioner på bröstsparande behandling versus mastektomi [7]. De läkare som var beredda att använda båda behandlingsmodaliteterna (om så var möjligt) och gav patienterna valfrihet hade patienter som var mer nöjda och mindre depressiva än de läkare som hade sin uppfattning om val av behandlingsmetod klar från början. Viktiga strategier En aktuell studie från USA [8], som är baserad på attityder hos såväl erfarna cancerläkare som erfarna cancerpatienter, visar på viktiga strategier vid cancerinformationen. Mest hoppingivande var: att läkaren lovar modernast möjliga behandling, att både patientens egen läkare och specialistläkaren informerar, LÄKARTIDNINGEN VOLYM 95 NR

2 FOTO: JAN HÅKAN DAHLSTRÖM/BILDHUSET. att läkaren försäkrar patienten att denne inte skall överge patienten, att läkaren kan svara på alla slags frågor, inte bara de rent medicinska, att läkaren kan konsultera experter vid behov, att det finns många behandlingar som kan påverka sjukdomen, att en anhörig eller en god vän finns med vid informationen, att läkaren är öppen för okonventionell behandling av sjukdomen. Minst hoppingivande var: att läkaren verkar nervös, att läkaren säger:»du har tur, en annan patient avled i sjukdomen», att läkaren inte vill svara på frågor då det kan oroa patienten, att läkaren verkar ledsen, att beskedet ges i närvaro av andra patienter, att diagnosen meddelas av en okänd läkare, att diagnosen meddelas per telefon. Att ge en patient besked om obotlig sjukdom kräver erfarenhet, lyhördhet och självkännedom hos läkaren. En inte ovanlig strategi för att hantera den svåra situationen är att upprätta en nära relation till patienten. Studier från Sverige visar att sådana strategier ibland inte tillämpas. Drugge påvisade 1986 [9] att endast 40 procent av patienter med cancersjukdom fick sin diagnos i samtal i enrum med läkaren, och att 17 procent fick den per telefon. I en studie på melanompatienter fick 43 procent sitt diagnosbesked per telefon. Efter publikation och debatt i fackpressen gjordes studien om [10]. Telefonbeskeden hade då minskat, men fortfarande fick 30 procent diagnosmeddelandet per telefon. 46 procent av de tillfrågade var missnöjda med den information de fått, och 58 procent önskade mer. I en tredje studie på melanompatienter [11] erbjöds patienterna gruppinformation i samband med första kontrollbesöket. 65 procent av de inbjudna deltog. Av dem var 87 procent nöjda medan 17 procent ville ha ytterligare information. Unga läkare ofta oförberedda Som ung läkare upplever man att det är svårt att t ex informera om att behandlingen inte längre kan bota cancersjukdomen. Yngre läkare ställs ofta i situationer de inte är förberedda för, till exempel när de måste svara på frågor från cancerpatienter de inte tidigare träffat. Då man inte vet vad som tidigare sagts mellan den ordinarie läkaren och patienten kan man bli överrumplad av de reaktioner som ett för patienten oväntat och hotfullt besked ger upphov till: aggressivitet, tung sorg och andra djupa emotioner. Man blir»ställd», vilket skapar osäkerhet och en bristande tilltro till den egna förmågan att hantera situationen. Patientens djupa emotioner väcker de egna psykologiska försvaren, och kommunikationen försvåras eller avbryts. Unga läkare efterlyser mera kunskap om krisreaktioner, psykologiska försvar hos både patient och läkare, samtalsteknik och träning under handledning att hantera svåra situationer. Mera utbildning i sådant under grundutbildningen till läkare efterlyses. Efter läkarexamen behöver man få lära sig mera om t ex palliativ vård och få fortbildning i medicinsk psykologi, både teoretiskt och genom handledning på eget patientarbete. Svårt även för erfarna Erfarna cancerläkares svårigheter är inte så värst annorlunda. Det som här framförs grundar sig på erfarenheter som två av författarna (KA och BB) har från kurser i samtalsmetodik och medicinsk psykologi speciellt för läkare med lång yrkeserfarenhet av cancersjukvård [12]. Erfarenhetsmässigt är det fyra områden som upplevs som speciellt svåra: 1. Att informera om återfall i cancersjukdomen eller progress av den trots behandling. Den situationen är för patienten svårare än när det första insjuknandet skedde. Patienten är förtvivlad, orolig och besviken. Men situationen är svår även för läkaren som också upplever maktlöshet, besvikelse och osäkerhet när de medicinska verktygen inte räcker till. Läkaren måste klara av att bära dessa tunga känslor och behålla dem inom sig själv så att patienten fritt kan uttrycka sina. 2. Samtal där läkaren blir anklagad. Innehållet kan vara förmodade misstag i diagnos och behandling och anklagelser mot läkarens uppträdande, men även anklagelser som av läkaren upplevs som helt främmande. Anklagelserna mot diagnos och behandling kan vara speciellt svåra att bära eftersom rädsla för misstag i yrkesutövningen alltid finns hos läkare. Man ifrågasätter gärna sina egna bedömningar och handlingar. Självanklagelser och patienternas anklagelser går hand i hand. Läkare går ofta ensamma med anklagelser och självanklagelser och känner sig kanske utpekade. I läkarnas yr LÄKARTIDNINGEN VOLYM 95 NR

3 ANNONS

4 ANNONS

5 keskultur finns inga bra former att ta hand om dessa svåra och ofta förlamande känslor. 3. Samtal med en avvisande patient. Patienten kan vara avvisande genom att vara tyst och sluten, aggressiv eller glättigt avvisande. Läkarens upplevelse blir att det inte går att nå patienten, att det döljer sig något bakom fasaden, men att det är oåtkomligt. Ju mindre vi vet om en människa, desto mera benägna blir vi att skapa oss föreställningar om denna. Särskilt gäller det om människor vi har ansvar för och som har en svår, obotlig sjukdom. Läkaren fantiserar gärna med utgångspunkt från sina negativa erfarenheter från liknande fall, vilket blir en belastning. Motsatsen är den öppne patienten som berättar om sig själv, sina tankar och sina känslor. Ju mer det sker, desto mindre behöver läkaren fylla ut själv med sina gissningar och farhågor. 4. Samtal med en krävande anhörig handlar oftast om mycket sjuka, kanske döende patienter. Läkaren kan vilja avstå från behandlingar och undersökningar som skulle öka patientens lidanden medan de anhöriga vill ha sådana gjorda. Den anhörige tar ofta på sig ett tolkningsföreträde för patienten och»vet» hur denne skulle vilja ha det och vad läkaren skall och inte skall göra. Väcker motstridiga känslor Hur ska läkare orka med uppgiften att ständigt informera om allvarlig eller livshotande sjukdom? För att få svar på den frågan gjorde en av oss (MA) under en systematisk serie intervjuer med 20 strategiskt utvalda erfarna läkare som dagligen arbetade med vuxna cancerpatienter. Resultaten av studien har publicerats i en avhandling [13] och en populärvetenskaplig skrift [14]. Cancerläkare måste dagligen hantera sådana svåra situationer som berörts ovan. Det väcker hos dem motstridiga känslor att ge information som kan skrämma patienten, att vara auktoritet och att vara nära patienten. Läkarna hanterar sin egen rädsla genom att mobilisera egna psykologiska försvar. Olusten kan behärskas genom att man rustar sig med kunskap och finner lösningar i svåra situationer. Man söker stöd för sina åtgärder hos erfarna kolleger och delar därigenom sin oro med dem. En avledande strategi kan vara att man»dränker sig i arbete så att man slipper tänka». Det innebär allvarliga risker för överbelastning och uttröttning. En strategi som vissa läkare använder är att upprätta en nära relation till patienten. Den medför en vinst men också en risk för att inte kunna särskilja sina egna och patientens emotionella behov. Anmärkningsvärt är att läkare i högre grad söker sådana relationer hos patienterna än hos kolleger. Olusten i en allvarlig situation kan avledas genom humor. Det är en värdefull strategi som emellertid kan vara skrämmande för läkaren själv och framför allt för utomstående. Den måste därför anpassas till olika personer och situationer. Ett viktigt resultat av studien var att den pekade på att läkare som var effektiva i kommunikationen med sina cancerpatienter hade utvecklat en bred repertoar av varierade psykologiska försvar. De kunde därigenom effektivt reducera sin olust inför de svåra uppgifterna och bättre tillgodose sina patienters psykologiska behov. Lyhördhet och tolerans för tystnad underlättar De svåra samtalen med patienterna underlättas om man är förtrogen med tekniker som t ex öppna frågor och att man lär sig att tolerera tystnad. Det räcker emellertid inte. För att samtalen skall bli en dialog måste läkaren kunna fånga upp patientens känslomässiga budskap och kunna skilja dem från sina egna. Det är en färdighet som patienterna förväntar sig av den läkare som har att ge svåra besked. Förutsättningen för det är att läkaren granskar och reflekterar över sina tidigare erfarenheter, bl a av konflikter och sitt sätt att hantera dem. Nyligen har en systematisk sammanställning av litteraturen kring»breaking bad news» gjorts av Ptacek och Eberhart [15]. Artikeln tar upp problemen ur både patientens och läkarens synvinkel. Upplevelsebaserad undervisning mest effektiv Med katederföreläsning och självstudier kan kunskaper ökas medan attityder och beteenden sällan förändras. Maguire och medarbetare [16] genomförde en randomiserad prövning av fyra olika metoder för handledning. Den visade att effektiv undervisning i kommunikation med patienter bör göras upplevelsebaserad»lära genom att göra» genom videoinspelning av patientsamtal med omedelbar återkoppling på den egna prestationen av en kompetent handledare. Sådan undervisning bedrivs effektivast i smågrupper, vars storlek brukar variera mellan fyra och tolv elever. Vissa moment av den basala kommunikationsfärdigheten kan utföras av enbart en av deltagarna i fyramannagrupper. Effekten blir lika stor som om alla fyra aktivt gjorde momentet [17]. Här finns således en möjlighet till en mera kostnadseffektiv undervisning än vad individuell träning av varje gruppmedlem innebär. Mera komplicerade färdigheter måste dock tränas individuellt. Effektiv träning i kommunikationsfärdigheter kräver således mycket handledning, individuellt eller i grupp. Den blir därigenom tidskrävande och dyrbar. För att bli effektiv behöver den också en kongruent studiemiljö, vilket påvisats i en svensk studie [18]. I den undersöktes studenter på terminerna 1, 6 och 8 på två olika kursorter med ett affektavläsningstest som mäter förmågan att avläsa egna känslor inför en standardiserad men äkta patientsituation. Man fann på termin 6 en signifikant effekt efter undervisning i samtalsmetodik. Den effekten kvarstod bland studenterna på den ena kursorten där man följde upp med seminarier i medicinsk psykologi och fortsatt praktisk träning i kommunikation på de två följande terminerna. På den andra kursorten, där man inte hade motsvarande undervisning, sjönk testpoängen under den åttonde terminen (kirurgiterminen) till en nivå som var under nivån för testgruppen på termin 1. Utbildning i kommunikation bäst på klinik Alla moderna läkarutbildningar för in patientrelaterade moment så tidigt som möjligt. Avsikten med dem är att redan från början introducera ett psykosocialt förhållningssätt till patienter. Det är dock inte säkert att detta alltid leder till målet. En tankeväckande erfarenhet kommer från träningen av kliniska färdigheter vid den medicinska högskolan i Maastricht. Den är en av de första reformskolorna som systematiskt arbetat med studentaktiverande pedagogik. I Holland ägnar man de fyra första åren av medicinstudierna åt enbart teoretiska kurser, i vilka man inte bara lär basal vetenskap utan även studerar alla kliniska ämnen. Dessa fyra första helt teoretiska år följs sedan av två års kliniska kurser, där man undervisas i den praktiska delen av de kliniska ämnena. Maastricht-skolan förbereder under de fyra teoretiska åren studenterna genom att i särskilda»clinical skills labs» undervisa olika kliniska färdigheter som undersökningsteknik och intervjumetod. Man har simulerade patienter och arbetar med videoinspelning och grupphandledning. Utfallet har rapporterats av Kraan och medarbetare [19]. Man fann att»basic interviewing skill» och»exploring reasons for encounter» inte förbättrades utan snarare försämrades under de sex åren medan»medical history taking» förbättrades något, och det blev en klar förbättring av»structuring the interview» och»presenting solutions». De delar av kommunikationsfärdigheten som är kognitivt inriktade (struktur, problemlösning) kan sålunda tränas i laboratoriemiljö medan de delar som kräver inslag av empati i bemötan- LÄKARTIDNINGEN VOLYM 95 NR

6 det inte kan det. Sådana delar behöver läras i ett kliniskt relevant sammanhang, vilket är i överensstämmelse med vad man vet hur vuxna lär,»adult learning theory»[20]. Den slutsatsen bekräftas bl a i en studie från England [21] där man avsevärt kunde förbättra kommunikationsfärdigheten hos läkare under specialistutbildning. De som hade de största bristerna i sin förmåga att kommunicera med patienter drog mest nytta av undervisningen. Samma erfarenhet har också gjorts i en kurs för erfarna cancerläkare, vilken getts i regi av Nordisk cancerunion [21]. Effekten av träning blir bestående Maguire och medarbetare [22] följde upp 108 studenter som genomgått fyra veckors upplevelsebaserad utbildning i intervjumetod under sin grundkurs i psykiatri. Fyra till sex år efter genomgången träning hade dessa unga läkare signifikant bättre intervjumetod än en kontrollgrupp som inte hade gått denna utbildning. Båda grupperna var emellertid lika dåliga i att informera patienter [23]! Undersökningen visar på att det inte tycks finnas en»allmän» kommunikationsfärdighet, utan olika situationer som en läkare möter i sitt yrkesliv behöver övas. Läkare behöver träning i basala kommunikationsfärdigheter för att kunna fungera professionellt i patient läkarrelationen. Det finns idag effektiva metoder för sådan undervisning och utvärdering av dem. För att träningen skall bli effektiv skall den vara uppgiftsrelaterad och finnas i sitt kliniska sammanhang. Undervisningens innehåll skall tillämpas i elevernas omgivning. De som bäst behöver träningen drar också mest nytta av den. Den ökade förmåga man fått genom utbildning kvarstår om den tillämpas i det dagliga arbetet. Kommunikationsträning ett måste för cancerläkare Från»The Toronto Consensus Statement» [24] citeras:»sufficient data have now accumulated to prove that problems in doctor patient communication are extremely common and adversely affect patient management. It has been repeatedly shown that the clinical skills needed to improve these problems can be taught and that the subsequent benefit to medical practice are demonstrable, feasible on a routine basis, and enduring. There is therefore a clear and urgent need for teaching of these clinical skills to be incorporated into medical school curriculums and continued into postgraduate training and courses in continuing medical education. If current knowledge is now implemented in clinical practice, and if the priorities for research are addressed, there may be material improvement in the relationship between patient and doctor.» Vi instämmer i detta uttalande och anser, mot bakgrunden av den vetenskapliga litteraturen och egna erfarenheter, att träning i kommunikation måste vara en självklar del av en cancerläkares utbildning och vidareutbildning. Referenser 1. Gerle B, Lundén G, Sandblom P. The patient with inoperable cancer from the psychiatric and social standpoints. A study of 101 cases. Cancer 1960; 13: Novack DH, Plumer R, Smith RL. Changes in physicians attitudes towards telling the cancer patient. JAMA 1979; 24: Östergaard-Thomsen O, Wulff HR, Martin A, Singer PA. What do gastroenterologists in Europe tell cancer patients? Lancet 1993; 341: Arraras JI, Illaramendi JJ, Valerdi JJ, Wright SJ. Truth-telling to the patient in advanced cancer: Family information filtering and prospects for change. Psychooncology 1995; 4: Fallowfield LJ, Ford S, Lewis S. No news is good news: Patient preferences for information. Psychooncology 1995; 4: Holland J: Now we tell But how well? [editorial]. J Clin Oncol 1989; 7: Fallowfield LJ, Hall A, Maguire GP, Baum M. Psychological outcomes of different treatment policies in women with early breast cancer outside a clinical trial. BMJ 1990; 301: Sardell AN, Trierweiler SJ. Disclosing the cancer diagnosis. Procedures that influence patient hopefulness. Cancer 1993; 72: Drugge G. Cancervård på en kirurgklinik. Medicinskt och psykologiskt omhändertagande 359 patientsynpunkter. Östersund: Jämtlands Läns Landsting, Kuratorsavd. 1986, Rapport Brandberg Y, Bolund C, Ringborg U, Sjödén PO. Telefonbesked vanligt vid malignt melanom. Läkartidningen 1995; 92: Brandberg Y, Bergenmar M, Bolund C. Information to patients with malignant melanoma: a randomized group study. Patient Education and Counselling 1994; 23: Aspegren K, Birgegård G, Ekeberg Ö, Hietanen P, Holm U, Bonde-Jensen A et al. Improving awareness of the psychosocial needs of the patient: A training course for experienced cancer doctors. Acta Oncologia 1996; 35: André M: Facing death. Physicians difficulties and coping strategies in cancer care [dissertation]. Umeå: Umeå universitet, medicinska fakulteten, Andræ M. För deras ångest är ju också min. Lund: Studentlitteratur, Ptacek JT, Eberhardt TL. Breaking bad news. A review of the literature. JAMA 1996; 276: Maguire P, Roe P, Goldberg D, Jones S, Hyde C, O Dowd T. The value of feedback in teaching interviewing skills to medical students. Psychol Med 1978; 8: Maguire P. Can communication skills be taught? Br J Hosp Med 1990; 43: Holm U, Aspegren K. Empatiutveckling bland läkarstuderande under de första kliniska kurserna. Läkartidningen 1995; 92: Kraan HF, Crijnen A, devries MW, Zuidweg J, Imbos T, van der Vleuten C. To what extent are medical interviewing skills teachable? Medical Teacher 1990; 12: Regehr G, Norman GR. Issues in cognitive psychology: Implications for professional education. Academic Medicine 1996; 71: Gask L, Goldberg D, Lesser AL, Millar T. Improving the psychiatric skills of the general practice trainee: an evaluation of a group training course. Med Educ 1988; 22: Maguire P, Fairbairn S, Fletcher C. Consultation skills of young doctors: I. Benefits of feed back training in interviewing as students persist. BMJ 1986; 292: Maguire P, Fairbairn S, Fletcher C. Consultation skills of young doctors: II. Most young doctors are bad at giving information. BMJ 1986; 292: Simpson MA, Buchman R, Stewart M, Maguire P, Lipkin M, Novak D. Doctor patient communication: the Toronto consensus statement. BMJ 1991; 303: LÄKARTIDNINGEN VOLYM 95 NR

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet Professionellt förhållningssätt Mia Ramklint Uppsala universitet Våra programmål Kunskaper Färdigheter Professionellt förhållningssätt www.lakarprogrammet.uu.se Programmets delmål professionellt förhållningssätt

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter 1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET Underlag för bedömning av den pedagogiska

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Motiverande Samtal - MI

Motiverande Samtal - MI Motiverande Samtal - MI Odontologiska fakulteten Malmö högskola 2012 Björn Axtelius*, Dan Ericson**, Sven Persson*** Prof vid Malmö högskola: *Samhällsodontologi, **Kariologi, ***Pedagogik Lärandemål tandläkarutbildningen

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård

Läs mer

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst steg 2+ Och sen då? Samtalskonst Vad ni kan Vad mer behövs? Hur kan ni skaffa det? Röstkort Ja, tillräckligt Nej, inte tillräckligt Uppnådd kompetens i samtalskonst Egna känslor Självvärdering

Läs mer

Patientcentrerad konsultation

Patientcentrerad konsultation 1 Patientcentrerad konsultation BAKGRUND En patientcentrerad konsultation syftar till att effektivisera samtalet mellan läkare och patient, stärka patient-läkarrelationen, samt beakta både patientens och

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-99/2010 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Paediatric Care, 60 Higher

Läs mer

Kurskod: OM1730 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5

Kurskod: OM1730 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap C, Klinisk omvårdnad V:Specifik omvårdnad vid geriatrisk sjukdom och palliativ vård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Clinical Care

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Mötet läkare patient fundamentet i läkekonsten

Mötet läkare patient fundamentet i läkekonsten Om de manliga läkarstudenterna brister i empati (1): Inför i så fall stödundervisning! Om det verkligen förhåller sig så, att manliga läkarstuderande i högre grad än kvinnliga förlorar sin empatiska förmåga

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

Studiehandledning Omvårdnad med.- o kir. sjukdomstillstånd, O0056H Omvårdnad, 15 Hp

Studiehandledning Omvårdnad med.- o kir. sjukdomstillstånd, O0056H Omvårdnad, 15 Hp Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Studiehandledning Omvårdnad med.- o kir. sjukdomstillstånd, O0056H Omvårdnad, 15 Hp Sjuksköterskeprogrammet Termin 6: ht 2012 Kursansvarig: Åsa

Läs mer

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt

En introduktion till patientcentrerat arbetssätt 1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt Karolinska Institutet har patientcentrerat arbetssätt som lärandemål och Nya Patientlagen 2015 betonar patientens delaktighet: Hälso-och sjukvården ska

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Pedagogisk portfölj Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Ann-Charlotte Falk Leg. Sjuksköterska, Docent, Omvårdnadsansvarig PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits

Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits 1 av 6 Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments, 30.0 Credits Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 2PE121 Ansvarig institution: Pedagogiska inst Datum för

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP310 Klinisk nutrition 2, 30 högskolepoäng Clinical Nutrition 2, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för medicin 2013-04-11 och

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Drömmen om det goda är en ideell förening.

Drömmen om det goda är en ideell förening. Drömmen om det goda Drömmen om det goda är en ideell förening. Syftet är att ge barn, elever, lärare, och rektorer möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att skapa lugn och ro. Vi riktar

Läs mer

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik

Praktik med examensarbete i idrottspedagogik Kursplan Uttagen: 2014-09-19 Praktik med examensarbete i idrottspedagogik Placement with Bachelors Essay in Sport Education 15.0 högskolepoäng Kurskod: 2IP022 Inrättad: 2009-05-28 Inrättad av: Programkommittén

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet

Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09 Utbildningsplan för kompletterande utbildning för läkare med utländsk från land utanför EU/EES och Schweiz 7KL09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-02-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-02-24

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska

Läs mer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer

Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Kursplan Uttagen: 2014-11-21 Kandidatkurs i pedagogik med inriktning mot beteendevetenskap och IT-miljöer Bachelor Course in Education with Specialisation in Behavioural Analysis and IT Environments 30.0

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg. Elisabeth Bergdahl Leg. Sjuksköterska, med dr. PKC, Palliativt kunskapscentrum Förhållningssätt, möten och relationer Bakgrund 1)

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Marina Moraes de Mello, AT- läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Februari 2011. Ur Learning to teach in higher education. Ramsden; 2003.

Marina Moraes de Mello, AT- läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Februari 2011. Ur Learning to teach in higher education. Ramsden; 2003. Slutredovisning av förbättringsprojekt om studenthandledning och projekt om klinisk handledning av medicinstuderande på medicinsk akutmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhus område Mölndal Marina Moraes

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07 Kursplan Dnr 513-499-07 Benämning på kursen Psychiatry, 16,5 credit points Poäng 16,5 Kurskod Ansvarig institution Huvudområde Nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar Utbildningsområde Betygsgrader

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher

Läs mer

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg Översyn av specialitetsindelningen Frida Nobel Thomas Wiberg Socialstyrelsens förslag Fler baser och fler tillägg samt common trunk? Socialstyrelsens uppdrag ST-rådet ska bistå Socialstyrelsen med att

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens

Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Fem dimensioner av kompetens. Fem dimensioner av kompetens Hur är en expert inom anestesi och intensivvård? Kompetens =? Jan Larsson Health Services Research Uppsala Universitet Anestesi- och intensivvårdkliniken och Kliniskt träningscentrum Akademiska sjukhuset,

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013

STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560. RÖS5 Vårterminen 2013 130416 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING KLINISK OMVÅRDNAD INOM SOMATISK VÅRD 7,5 HÖGSKOLEPOÄNG OM6560 RÖS5 Vårterminen 2013 Kursansvariga lärare: Eva Bergelin Tel: 031-786 6127

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi KURSPLAN

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi KURSPLAN KURSPLAN Allmän och specifik omvårdnad Kliniska studier inom primärvård och äldrevård samt alternativt psykiatrisk/pediatrisk/obstetrisk vård, B General and Specific Nursing - Clinical education in primary

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Undervisning om»det svåra samtalet«bör ingå i läkarutbildningen

Undervisning om»det svåra samtalet«bör ingå i läkarutbildningen etik och läkarroll läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se Undervisning om»det svåra samtalet«bör ingå i läkarutbildningen Läkarens empati viktig vid besked om cancer, visar

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

4PE154 Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen, 7.5 hp

4PE154 Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen, 7.5 hp 4PE154 Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen, 7.5 hp gå in i handledande och vägledande uppgifter på ett reflekterande sätt. 4PE154 Tutoring and Developing Professional Skills within

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Karriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen

Karriärutvecklingsmodell. för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra Götalandsregionen Foto: Västra Götalandsregionen/Sergio Joselovsky Karriärutvecklingsmodell för sjuksköterskor och barnmorskor i Västra

Läs mer

INFORMATION OCH KURSPLAN

INFORMATION OCH KURSPLAN INFORMATION OCH KURSPLAN Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KBT för psykodynamiker Höstterminen 2015 vårterminen 2016 INFORMATION SAPU inbjuder härmed för sjätte gången till en utbildning

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin

Forskningen måste inriktas på individanpassad medicin En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

PSPB13, Kurs 3: Människan i livsloppsperspektiv, 32,5 högskolepoäng Course 3: Lifespan Development, 32.5 credits Grundnivå / First Cycle

PSPB13, Kurs 3: Människan i livsloppsperspektiv, 32,5 högskolepoäng Course 3: Lifespan Development, 32.5 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten PSPB13, Kurs 3: Människan i livsloppsperspektiv, 32,5 högskolepoäng Course 3: Lifespan Development, 32.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

Studiehandledning. Psykosocial Onkologi II 7,5 poäng

Studiehandledning. Psykosocial Onkologi II 7,5 poäng Studiehandledning Psykosocial Onkologi II 7,5 poäng HT 2015 Kursen Psykosocial onkologi II, 7,5 poäng ingår som en delkurs i specialist sjuksköterskeexamen i onkologisk vård som ges vid Institutionen för

Läs mer

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm

Nya ST. målbeskrivningen från SPF mm Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens

Läs mer

Sjukvårdens processer och styrning

Sjukvårdens processer och styrning Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader

Läs mer