Läkare måste utbildas i att ge svåra besked

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkare måste utbildas i att ge svåra besked"

Transkript

1 Patient läkarkommunikation Läkare måste utbildas i att ge svåra besked Cancerläkaren måste dagligen hantera den svåra uppgiften att ge patient och anhöriga besked om obotlig sjukdom; en uppgift som kräver stor erfarenhet, lyhördhet och självkännedom. Men det finns också metoder som underlättar dessa samtal. Utbildning i dessa kommunikationsmetoder och återkommande träning bör bli ett självklart inslag i grund- och vidareutbildningen för läkare. Kommunikationen mellan läkare och patient har länge varit ett etiskt debattområde, men börjar nu också bli ett forskningsområde som kan ge underlag för djupare förståelse, mer relevant etisk debatt, ändrad sjukvårdspraxis Författare MARGARETA ANDRÉ med dr, överläkare, onkologiska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå KNUT ASPEGREN docent, universitetslektor, enheten för medicinsk pedagogik, Lunds universitet BIRGITTA BERGLÖF biträdande överläkare, leg psykoterapeut, psykosociala enheten, onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund CHRISTINA BOLUND docent, överläkare, psykosociala enheten, Radiumhemmet, Karolinska sjukhuset, Stockholm JOHANNA NORDENGREN avdelningsläkare, kvinnokliniken, Ängelholms sjukhus SYLVIA SAUTER avdelningschef, Cancerfonden, Stockholm CLAES-GÖRAN WESTRIN professor emeritus, institutionen för socialmedicin, Uppsala universitet. och som kan påverka undervisningen av medicinstudenter och läkare. Den tidiga forskningen i ämnet tog upp frågan: Skall man säga sanningen om cancerdiagnosen? Bakgrunden var en allmänt spridd uppfattning bland läkare och allmänhet att människor inte kunde klara av att få veta att man hade cancer. Man varnade för självmord och psykiskt sammanbrott om man lämnade sådana besked. Fram till 1950-talet fanns föga forskning inom området. En av pionjärerna var den svenske kirurgen Philip Sandblom och medarbetare som 1960 publicerade studien»the patient with inoperable cancer from the psychiatric and social standpoint» [1]. Den grundade sig på observationer på 101 patienter med obotlig cancer. År 1960 var endast 6 procent av amerikanska läkare beredda att meddela en cancerdiagnos, och då endast om patienten hade mycket starka önskemål och skäl att få veta! 18 år senare ansåg 97 procent av amerikanska läkare att man självklart skulle lämna besked om cancerdiagnosen [1, 2]. De starka pådrivande krafter som funnits i USA har måhända saknats i andra länder. Ändå har utvecklingen mot full information gått mycket snabbt, särskilt i de nordliga och västliga europeiska länderna. I den latinska delen av Europa, i Östeuropa och i Japan är den etiska debatten just nu livlig och liknar den som fanns här på 1970-talet. Olika praxis i olika länder En enkätundersökning genomförd 1992 bland europeiska gastroenterologer [3] visade att attityder, och därmed även praxis, varierar starkt mellan olika länder i Europa. Skandinaviska, tyska och holländska läkare liknar varandra i sin beredskap att meddela diagnosen, men inte lika självklart prognosen, till patienten eller anhöriga. Läkare från Syd- och Östeuropa liknar varandra i att snarare informera anhöriga än patienter. Sådana kulturella skillnader är viktiga att känna till i en tid när både patienter och läkare rör sig över gränser. Vad vill patienter och anhöriga veta i dag? I en aktuell undersökning från Spanien [4] var det endast 20 procent av inneliggande cancerpatienter som kände till sin diagnos. De anhöriga önskade i 63 procent av fallen att patienten skulle skyddas från vetskap, varför dessa patienter inte informerades. Tillfrågade friska personer ville i 73 procent ha information om sin egen hypotetiska cancersjukdom men önskade till 60 procent undanhålla en cancersjuk anhörig samma vetskap. I en samtidig engelsk studie [5] tillfrågades 101 cancerpatienter varav cirka hälften hade god och andra hälften dålig prognos. 95 procent av dem önskade få ingående vetskap om sin sjukdom. Information är nödvändig Patienter behöver information, inte bara för att kunna fatta ett välgrundat beslut utan också för andra viktiga behov [6]: att få veta mer ger mindre osäkerhet och kanske mindre ångest, att identifiera problem gör det möjligt att hitta lösningar (coping), att få en karta gör det möjligt att orientera sig i en ny värld, att behandlas med respekt gör att man får självkänsla, att få alternativ ger en frihet att fatta beslut, att få både positiva och negativa fakta ger hopp och balans. Effekten av olika läkarstilar vid informationssamtalet belystes i en av många studier av psykiska reaktioner på bröstsparande behandling versus mastektomi [7]. De läkare som var beredda att använda båda behandlingsmodaliteterna (om så var möjligt) och gav patienterna valfrihet hade patienter som var mer nöjda och mindre depressiva än de läkare som hade sin uppfattning om val av behandlingsmetod klar från början. Viktiga strategier En aktuell studie från USA [8], som är baserad på attityder hos såväl erfarna cancerläkare som erfarna cancerpatienter, visar på viktiga strategier vid cancerinformationen. Mest hoppingivande var: att läkaren lovar modernast möjliga behandling, att både patientens egen läkare och specialistläkaren informerar, LÄKARTIDNINGEN VOLYM 95 NR

2 FOTO: JAN HÅKAN DAHLSTRÖM/BILDHUSET. att läkaren försäkrar patienten att denne inte skall överge patienten, att läkaren kan svara på alla slags frågor, inte bara de rent medicinska, att läkaren kan konsultera experter vid behov, att det finns många behandlingar som kan påverka sjukdomen, att en anhörig eller en god vän finns med vid informationen, att läkaren är öppen för okonventionell behandling av sjukdomen. Minst hoppingivande var: att läkaren verkar nervös, att läkaren säger:»du har tur, en annan patient avled i sjukdomen», att läkaren inte vill svara på frågor då det kan oroa patienten, att läkaren verkar ledsen, att beskedet ges i närvaro av andra patienter, att diagnosen meddelas av en okänd läkare, att diagnosen meddelas per telefon. Att ge en patient besked om obotlig sjukdom kräver erfarenhet, lyhördhet och självkännedom hos läkaren. En inte ovanlig strategi för att hantera den svåra situationen är att upprätta en nära relation till patienten. Studier från Sverige visar att sådana strategier ibland inte tillämpas. Drugge påvisade 1986 [9] att endast 40 procent av patienter med cancersjukdom fick sin diagnos i samtal i enrum med läkaren, och att 17 procent fick den per telefon. I en studie på melanompatienter fick 43 procent sitt diagnosbesked per telefon. Efter publikation och debatt i fackpressen gjordes studien om [10]. Telefonbeskeden hade då minskat, men fortfarande fick 30 procent diagnosmeddelandet per telefon. 46 procent av de tillfrågade var missnöjda med den information de fått, och 58 procent önskade mer. I en tredje studie på melanompatienter [11] erbjöds patienterna gruppinformation i samband med första kontrollbesöket. 65 procent av de inbjudna deltog. Av dem var 87 procent nöjda medan 17 procent ville ha ytterligare information. Unga läkare ofta oförberedda Som ung läkare upplever man att det är svårt att t ex informera om att behandlingen inte längre kan bota cancersjukdomen. Yngre läkare ställs ofta i situationer de inte är förberedda för, till exempel när de måste svara på frågor från cancerpatienter de inte tidigare träffat. Då man inte vet vad som tidigare sagts mellan den ordinarie läkaren och patienten kan man bli överrumplad av de reaktioner som ett för patienten oväntat och hotfullt besked ger upphov till: aggressivitet, tung sorg och andra djupa emotioner. Man blir»ställd», vilket skapar osäkerhet och en bristande tilltro till den egna förmågan att hantera situationen. Patientens djupa emotioner väcker de egna psykologiska försvaren, och kommunikationen försvåras eller avbryts. Unga läkare efterlyser mera kunskap om krisreaktioner, psykologiska försvar hos både patient och läkare, samtalsteknik och träning under handledning att hantera svåra situationer. Mera utbildning i sådant under grundutbildningen till läkare efterlyses. Efter läkarexamen behöver man få lära sig mera om t ex palliativ vård och få fortbildning i medicinsk psykologi, både teoretiskt och genom handledning på eget patientarbete. Svårt även för erfarna Erfarna cancerläkares svårigheter är inte så värst annorlunda. Det som här framförs grundar sig på erfarenheter som två av författarna (KA och BB) har från kurser i samtalsmetodik och medicinsk psykologi speciellt för läkare med lång yrkeserfarenhet av cancersjukvård [12]. Erfarenhetsmässigt är det fyra områden som upplevs som speciellt svåra: 1. Att informera om återfall i cancersjukdomen eller progress av den trots behandling. Den situationen är för patienten svårare än när det första insjuknandet skedde. Patienten är förtvivlad, orolig och besviken. Men situationen är svår även för läkaren som också upplever maktlöshet, besvikelse och osäkerhet när de medicinska verktygen inte räcker till. Läkaren måste klara av att bära dessa tunga känslor och behålla dem inom sig själv så att patienten fritt kan uttrycka sina. 2. Samtal där läkaren blir anklagad. Innehållet kan vara förmodade misstag i diagnos och behandling och anklagelser mot läkarens uppträdande, men även anklagelser som av läkaren upplevs som helt främmande. Anklagelserna mot diagnos och behandling kan vara speciellt svåra att bära eftersom rädsla för misstag i yrkesutövningen alltid finns hos läkare. Man ifrågasätter gärna sina egna bedömningar och handlingar. Självanklagelser och patienternas anklagelser går hand i hand. Läkare går ofta ensamma med anklagelser och självanklagelser och känner sig kanske utpekade. I läkarnas yr LÄKARTIDNINGEN VOLYM 95 NR

3 ANNONS

4 ANNONS

5 keskultur finns inga bra former att ta hand om dessa svåra och ofta förlamande känslor. 3. Samtal med en avvisande patient. Patienten kan vara avvisande genom att vara tyst och sluten, aggressiv eller glättigt avvisande. Läkarens upplevelse blir att det inte går att nå patienten, att det döljer sig något bakom fasaden, men att det är oåtkomligt. Ju mindre vi vet om en människa, desto mera benägna blir vi att skapa oss föreställningar om denna. Särskilt gäller det om människor vi har ansvar för och som har en svår, obotlig sjukdom. Läkaren fantiserar gärna med utgångspunkt från sina negativa erfarenheter från liknande fall, vilket blir en belastning. Motsatsen är den öppne patienten som berättar om sig själv, sina tankar och sina känslor. Ju mer det sker, desto mindre behöver läkaren fylla ut själv med sina gissningar och farhågor. 4. Samtal med en krävande anhörig handlar oftast om mycket sjuka, kanske döende patienter. Läkaren kan vilja avstå från behandlingar och undersökningar som skulle öka patientens lidanden medan de anhöriga vill ha sådana gjorda. Den anhörige tar ofta på sig ett tolkningsföreträde för patienten och»vet» hur denne skulle vilja ha det och vad läkaren skall och inte skall göra. Väcker motstridiga känslor Hur ska läkare orka med uppgiften att ständigt informera om allvarlig eller livshotande sjukdom? För att få svar på den frågan gjorde en av oss (MA) under en systematisk serie intervjuer med 20 strategiskt utvalda erfarna läkare som dagligen arbetade med vuxna cancerpatienter. Resultaten av studien har publicerats i en avhandling [13] och en populärvetenskaplig skrift [14]. Cancerläkare måste dagligen hantera sådana svåra situationer som berörts ovan. Det väcker hos dem motstridiga känslor att ge information som kan skrämma patienten, att vara auktoritet och att vara nära patienten. Läkarna hanterar sin egen rädsla genom att mobilisera egna psykologiska försvar. Olusten kan behärskas genom att man rustar sig med kunskap och finner lösningar i svåra situationer. Man söker stöd för sina åtgärder hos erfarna kolleger och delar därigenom sin oro med dem. En avledande strategi kan vara att man»dränker sig i arbete så att man slipper tänka». Det innebär allvarliga risker för överbelastning och uttröttning. En strategi som vissa läkare använder är att upprätta en nära relation till patienten. Den medför en vinst men också en risk för att inte kunna särskilja sina egna och patientens emotionella behov. Anmärkningsvärt är att läkare i högre grad söker sådana relationer hos patienterna än hos kolleger. Olusten i en allvarlig situation kan avledas genom humor. Det är en värdefull strategi som emellertid kan vara skrämmande för läkaren själv och framför allt för utomstående. Den måste därför anpassas till olika personer och situationer. Ett viktigt resultat av studien var att den pekade på att läkare som var effektiva i kommunikationen med sina cancerpatienter hade utvecklat en bred repertoar av varierade psykologiska försvar. De kunde därigenom effektivt reducera sin olust inför de svåra uppgifterna och bättre tillgodose sina patienters psykologiska behov. Lyhördhet och tolerans för tystnad underlättar De svåra samtalen med patienterna underlättas om man är förtrogen med tekniker som t ex öppna frågor och att man lär sig att tolerera tystnad. Det räcker emellertid inte. För att samtalen skall bli en dialog måste läkaren kunna fånga upp patientens känslomässiga budskap och kunna skilja dem från sina egna. Det är en färdighet som patienterna förväntar sig av den läkare som har att ge svåra besked. Förutsättningen för det är att läkaren granskar och reflekterar över sina tidigare erfarenheter, bl a av konflikter och sitt sätt att hantera dem. Nyligen har en systematisk sammanställning av litteraturen kring»breaking bad news» gjorts av Ptacek och Eberhart [15]. Artikeln tar upp problemen ur både patientens och läkarens synvinkel. Upplevelsebaserad undervisning mest effektiv Med katederföreläsning och självstudier kan kunskaper ökas medan attityder och beteenden sällan förändras. Maguire och medarbetare [16] genomförde en randomiserad prövning av fyra olika metoder för handledning. Den visade att effektiv undervisning i kommunikation med patienter bör göras upplevelsebaserad»lära genom att göra» genom videoinspelning av patientsamtal med omedelbar återkoppling på den egna prestationen av en kompetent handledare. Sådan undervisning bedrivs effektivast i smågrupper, vars storlek brukar variera mellan fyra och tolv elever. Vissa moment av den basala kommunikationsfärdigheten kan utföras av enbart en av deltagarna i fyramannagrupper. Effekten blir lika stor som om alla fyra aktivt gjorde momentet [17]. Här finns således en möjlighet till en mera kostnadseffektiv undervisning än vad individuell träning av varje gruppmedlem innebär. Mera komplicerade färdigheter måste dock tränas individuellt. Effektiv träning i kommunikationsfärdigheter kräver således mycket handledning, individuellt eller i grupp. Den blir därigenom tidskrävande och dyrbar. För att bli effektiv behöver den också en kongruent studiemiljö, vilket påvisats i en svensk studie [18]. I den undersöktes studenter på terminerna 1, 6 och 8 på två olika kursorter med ett affektavläsningstest som mäter förmågan att avläsa egna känslor inför en standardiserad men äkta patientsituation. Man fann på termin 6 en signifikant effekt efter undervisning i samtalsmetodik. Den effekten kvarstod bland studenterna på den ena kursorten där man följde upp med seminarier i medicinsk psykologi och fortsatt praktisk träning i kommunikation på de två följande terminerna. På den andra kursorten, där man inte hade motsvarande undervisning, sjönk testpoängen under den åttonde terminen (kirurgiterminen) till en nivå som var under nivån för testgruppen på termin 1. Utbildning i kommunikation bäst på klinik Alla moderna läkarutbildningar för in patientrelaterade moment så tidigt som möjligt. Avsikten med dem är att redan från början introducera ett psykosocialt förhållningssätt till patienter. Det är dock inte säkert att detta alltid leder till målet. En tankeväckande erfarenhet kommer från träningen av kliniska färdigheter vid den medicinska högskolan i Maastricht. Den är en av de första reformskolorna som systematiskt arbetat med studentaktiverande pedagogik. I Holland ägnar man de fyra första åren av medicinstudierna åt enbart teoretiska kurser, i vilka man inte bara lär basal vetenskap utan även studerar alla kliniska ämnen. Dessa fyra första helt teoretiska år följs sedan av två års kliniska kurser, där man undervisas i den praktiska delen av de kliniska ämnena. Maastricht-skolan förbereder under de fyra teoretiska åren studenterna genom att i särskilda»clinical skills labs» undervisa olika kliniska färdigheter som undersökningsteknik och intervjumetod. Man har simulerade patienter och arbetar med videoinspelning och grupphandledning. Utfallet har rapporterats av Kraan och medarbetare [19]. Man fann att»basic interviewing skill» och»exploring reasons for encounter» inte förbättrades utan snarare försämrades under de sex åren medan»medical history taking» förbättrades något, och det blev en klar förbättring av»structuring the interview» och»presenting solutions». De delar av kommunikationsfärdigheten som är kognitivt inriktade (struktur, problemlösning) kan sålunda tränas i laboratoriemiljö medan de delar som kräver inslag av empati i bemötan- LÄKARTIDNINGEN VOLYM 95 NR

6 det inte kan det. Sådana delar behöver läras i ett kliniskt relevant sammanhang, vilket är i överensstämmelse med vad man vet hur vuxna lär,»adult learning theory»[20]. Den slutsatsen bekräftas bl a i en studie från England [21] där man avsevärt kunde förbättra kommunikationsfärdigheten hos läkare under specialistutbildning. De som hade de största bristerna i sin förmåga att kommunicera med patienter drog mest nytta av undervisningen. Samma erfarenhet har också gjorts i en kurs för erfarna cancerläkare, vilken getts i regi av Nordisk cancerunion [21]. Effekten av träning blir bestående Maguire och medarbetare [22] följde upp 108 studenter som genomgått fyra veckors upplevelsebaserad utbildning i intervjumetod under sin grundkurs i psykiatri. Fyra till sex år efter genomgången träning hade dessa unga läkare signifikant bättre intervjumetod än en kontrollgrupp som inte hade gått denna utbildning. Båda grupperna var emellertid lika dåliga i att informera patienter [23]! Undersökningen visar på att det inte tycks finnas en»allmän» kommunikationsfärdighet, utan olika situationer som en läkare möter i sitt yrkesliv behöver övas. Läkare behöver träning i basala kommunikationsfärdigheter för att kunna fungera professionellt i patient läkarrelationen. Det finns idag effektiva metoder för sådan undervisning och utvärdering av dem. För att träningen skall bli effektiv skall den vara uppgiftsrelaterad och finnas i sitt kliniska sammanhang. Undervisningens innehåll skall tillämpas i elevernas omgivning. De som bäst behöver träningen drar också mest nytta av den. Den ökade förmåga man fått genom utbildning kvarstår om den tillämpas i det dagliga arbetet. Kommunikationsträning ett måste för cancerläkare Från»The Toronto Consensus Statement» [24] citeras:»sufficient data have now accumulated to prove that problems in doctor patient communication are extremely common and adversely affect patient management. It has been repeatedly shown that the clinical skills needed to improve these problems can be taught and that the subsequent benefit to medical practice are demonstrable, feasible on a routine basis, and enduring. There is therefore a clear and urgent need for teaching of these clinical skills to be incorporated into medical school curriculums and continued into postgraduate training and courses in continuing medical education. If current knowledge is now implemented in clinical practice, and if the priorities for research are addressed, there may be material improvement in the relationship between patient and doctor.» Vi instämmer i detta uttalande och anser, mot bakgrunden av den vetenskapliga litteraturen och egna erfarenheter, att träning i kommunikation måste vara en självklar del av en cancerläkares utbildning och vidareutbildning. Referenser 1. Gerle B, Lundén G, Sandblom P. The patient with inoperable cancer from the psychiatric and social standpoints. A study of 101 cases. Cancer 1960; 13: Novack DH, Plumer R, Smith RL. Changes in physicians attitudes towards telling the cancer patient. JAMA 1979; 24: Östergaard-Thomsen O, Wulff HR, Martin A, Singer PA. What do gastroenterologists in Europe tell cancer patients? Lancet 1993; 341: Arraras JI, Illaramendi JJ, Valerdi JJ, Wright SJ. Truth-telling to the patient in advanced cancer: Family information filtering and prospects for change. Psychooncology 1995; 4: Fallowfield LJ, Ford S, Lewis S. No news is good news: Patient preferences for information. Psychooncology 1995; 4: Holland J: Now we tell But how well? [editorial]. J Clin Oncol 1989; 7: Fallowfield LJ, Hall A, Maguire GP, Baum M. Psychological outcomes of different treatment policies in women with early breast cancer outside a clinical trial. BMJ 1990; 301: Sardell AN, Trierweiler SJ. Disclosing the cancer diagnosis. Procedures that influence patient hopefulness. Cancer 1993; 72: Drugge G. Cancervård på en kirurgklinik. Medicinskt och psykologiskt omhändertagande 359 patientsynpunkter. Östersund: Jämtlands Läns Landsting, Kuratorsavd. 1986, Rapport Brandberg Y, Bolund C, Ringborg U, Sjödén PO. Telefonbesked vanligt vid malignt melanom. Läkartidningen 1995; 92: Brandberg Y, Bergenmar M, Bolund C. Information to patients with malignant melanoma: a randomized group study. Patient Education and Counselling 1994; 23: Aspegren K, Birgegård G, Ekeberg Ö, Hietanen P, Holm U, Bonde-Jensen A et al. Improving awareness of the psychosocial needs of the patient: A training course for experienced cancer doctors. Acta Oncologia 1996; 35: André M: Facing death. Physicians difficulties and coping strategies in cancer care [dissertation]. Umeå: Umeå universitet, medicinska fakulteten, Andræ M. För deras ångest är ju också min. Lund: Studentlitteratur, Ptacek JT, Eberhardt TL. Breaking bad news. A review of the literature. JAMA 1996; 276: Maguire P, Roe P, Goldberg D, Jones S, Hyde C, O Dowd T. The value of feedback in teaching interviewing skills to medical students. Psychol Med 1978; 8: Maguire P. Can communication skills be taught? Br J Hosp Med 1990; 43: Holm U, Aspegren K. Empatiutveckling bland läkarstuderande under de första kliniska kurserna. Läkartidningen 1995; 92: Kraan HF, Crijnen A, devries MW, Zuidweg J, Imbos T, van der Vleuten C. To what extent are medical interviewing skills teachable? Medical Teacher 1990; 12: Regehr G, Norman GR. Issues in cognitive psychology: Implications for professional education. Academic Medicine 1996; 71: Gask L, Goldberg D, Lesser AL, Millar T. Improving the psychiatric skills of the general practice trainee: an evaluation of a group training course. Med Educ 1988; 22: Maguire P, Fairbairn S, Fletcher C. Consultation skills of young doctors: I. Benefits of feed back training in interviewing as students persist. BMJ 1986; 292: Maguire P, Fairbairn S, Fletcher C. Consultation skills of young doctors: II. Most young doctors are bad at giving information. BMJ 1986; 292: Simpson MA, Buchman R, Stewart M, Maguire P, Lipkin M, Novak D. Doctor patient communication: the Toronto consensus statement. BMJ 1991; 303: LÄKARTIDNINGEN VOLYM 95 NR

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Motiverande Samtal - MI

Motiverande Samtal - MI Motiverande Samtal - MI Odontologiska fakulteten Malmö högskola 2012 Björn Axtelius*, Dan Ericson**, Sven Persson*** Prof vid Malmö högskola: *Samhällsodontologi, **Kariologi, ***Pedagogik Lärandemål tandläkarutbildningen

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Välkommen till disputation! Marit Karlsson disputerar den 25 maj kl. 13.00 i Stockholm i Radiumhemmets föreläsningssal på CCK på sin avhandling: End of life care and

Läs mer

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren

Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Undervisning och lärande med case: en guide för läraren Version 1.0, oktober 2013 Inledning Denna lärarhandledning syftar till att ge en kortfattad introduktion till casemetodiken och de olika stegen i

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Ortodonti. Orthodontics

Ortodonti. Orthodontics Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.odont.umu.se Dnr 513-404-11 Datum 2012-12-20 Sid 1 (5) Ortodonti Orthodontics Högskolepoäng: 9 Kurskod:

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT

Utbildnings- och kursplan för Basutbildning, KBT 1 för Basutbildning, KBT Övergripande beskrivning av utbildningen 1. Omfattning Denna basutbildning är en sammanhållen deltidsutbildning fördelad över tre terminer. Den innehåller minst 240 timmar teoretisk

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014

Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Böljor, generationer eller träd? Om utvärderandets diffusion i Sverige och den atlantiska världen 1960-2014 Evert Vedung Professor emeritus, statsvetenskap ssk bostadspolitik, Uppsala Universitet Institutet

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015 ESCel Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott ESCel ESC e-learning ESCel Webbaserad plattform i syfte att underlätta harmonisering av specialistutbildning i cardiologi - över subspecialiteter

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Sten Anttila

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Läkarprogrammet Umeå Universitet

Läkarprogrammet Umeå Universitet LÄKARPROGRAMMET 11 Terminer 330 Högskolepoäng Leder till LÄKAREXAMEN Cellen Organen A Organen B Sjukdomslära Kliniska Undersökningsmetoder, Farmakologi mm Termin 1 Umeå Termin 2 Umeå Termin 3 Umeå Termin

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten

Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Gå 4 betala för 3! Hot, våld och missbruk för dig inom socialtjänsten Våldets mekanismer vad utlöser ett våldsbeteende? Hedersrelaterat våld vart går gränsen för våld i olika kulturer? Missbruksproblematik

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

UTBILDNING OCH CERTIFIERING TILL DIALOGTRÄNARE.

UTBILDNING OCH CERTIFIERING TILL DIALOGTRÄNARE. UTBILDNING OCH CERTIFIERING TILL DIALOGTRÄNARE. Kursen är ackrediterad specialistkurs inom specialistordningen för psykologer. Kursens syfte Utbildningen innebär att deltagarna får lära sig en specifik

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb.

Marie Gustafsson. Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga artiklar. marie.gustafsson@hb. Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens föreläsning: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer och informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Samtalsteman om alkohol

Samtalsteman om alkohol Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer A Verksamheten:

Läs mer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer

XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer 1 (8) Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU) Mall för avancerad nivå 2011-03-17/BS Förslag: Reviderad: XXXXXX Cystoskopi vid ytlig urinblåsecancer (Fyll i eng titel i tabellen på sista sidan) 30 högskolepoäng

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Anmäl dig före 4/9 och få 500 kr i rabatt Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. talare. Datum och plats: 30 september 1 oktober, Stockholm. Fördjupningsdag 2 oktober: Telefonrådgivning inom psykiatrin

Akutpsykiatrisk vård. talare. Datum och plats: 30 september 1 oktober, Stockholm. Fördjupningsdag 2 oktober: Telefonrådgivning inom psykiatrin Akutpsykiatrisk vård kunskap utveckling inspiration Suicidala personer öka din förmåga i samtal, bemötande och diagnostisering! Omvårdnad i intensiv och akutpsykiatri ta del av senaste forskningen och

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 15 oktober 2014 20 maj 2015 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015

PROGRAM. Minnen från Sundsgården 2013. Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 PROGRAM Minnen från Sundsgården 2013 Familjekurs på Sundsgårdens Folkhögskola Helsingborg, 26 juli 31 juli 2015 För familjer med barn med CI, Baha, hörapparat eller mellanöreimplantat. Söndag den 26 juli

Läs mer

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika

Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Studie över faktorer som påverkar läkares beteende vid förskrivning av antibiotika Uppdrag från Folkhälsomyndigheten Katarina Hedin, Malin André, Annika Brorsson, Hedvig Gröndahl, Joaquim Soares, Eva-Lena

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare

Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Projekt Västkompetens Yvonne Andersson - projektledare Besöksadress: Skärgårdsgatan 4, 414 58 Göteborg Telefon: 076 118 93 63 E-post: yvonne.ma.andersson@vgregion.se INBJUDAN TILL UTBILDNING! Projekt Västkompetens

Läs mer

Test kontra magkänsla? Om mänskligt beslutsfattande vid urval Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi

Test kontra magkänsla? Om mänskligt beslutsfattande vid urval Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi ? Om mänskligt beslutsfattande vid urval Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Bedömning & beslutsfattande Bedöma människor för att fatta beslut om att anställa, utbilda eller befordra VAD bedöma

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping

20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping 20-års jubileum Flyktingmedicinskt centrum fyller 20 år och inbjuder till en konferensdag kring ämnet Exil och Existens 4 maj 2006 i Linköping Flyktingmedicinskt centrum (FMC):s historia har påverkats

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer