Handboken. Antidiures i praktiken. 4:e upplagan
|
|
- Maj-Britt Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handboken 4:e upplagan Antidiures i praktiken Författad av Med. Dr Tryggve Nevéus, Docent Överläkare Göran Läckgren, Docent Överläkare Arne Stenberg och Professor Torsten Tuvemo.
2 Denna handbok har författats av Med. Dr Tryggve Nevéus, Docent Överläkare Göran Läckgren, Docent Överläkare Arne Stenberg, Professor Torsten Tuvemo och publicerats av Ferring Läkemedel AB. Innehållet uttrycker författarnas egna åsikter och behöver ej nödvändigtvis överenstämma med Ferring Läkemedel AB s. Ferring Läkemedel AB
3 Förord Fram till 1970-talets början var behandling av Diabetes Insipidus utomordenligt besvärlig. Patienterna gavs injektioner av pitressintannat i olja, en mödosam behandling med otillfredsställande resultat. Minirin innebar en absolut revolution för denna patientgrupp. den fullständiga normaliseringen av urinvolymerna och vätskeintaget innebar plötsligt ett helt normalt socialt liv för dessa patienter. Ungefär vid samma tidpunkt utprövades Minirin som njurfunktionstest där det snabbt kom att inta en förstarangsplats, särskilt vid kontroll efter infektion i urinvägarna. Då Minirin så effektivt kunde styra urinproduktionen och var väsentligt biverkningsfrittkorrekt använt- uppkom tankarna på att använda det vid nattenures, ett för både barn och vuxna mycket svårt socialt handikapp. Den första kontrollerade studien med Minirin vid nattenures ( ) visade god effekt, och
4 vi kunde föreslå en effektiv och väsentligen biverkningsfri terapi även vid denna indikation. Minirin-behandlingen har numera förenklats då tabletter utvecklats som visat sig fungera väl. Denna handbok i bröstficksformat beskriver på ett enkelt och okomplicerat sätt antidiuresproblematiken och Minirins roll i terapin.vår förhoppning är att boken skall fungera som ett praktiskt hjälpmedel för alla som arbetar med patienter inom dessa områden. Med. Dr Tryggve Nevéus Docent Överläkare Göran Läckgren Docent Överläkare Arne Stenberg Professor Torsten Tuvemo Uppsala Enuresis Research Group, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala Medlemmar i Svenska Enures Akademin (SEA)
5 Introduktion FERRING Ett flertal av Ferring s ursprungliga läkemedel har utvecklas primärt för substitutionsterapi vid relativt ovanliga sjukdomar. Klinisk forskning har bidragit till att hitta bredare användningsområde för existerande läkemedel. Ett exempel är Minirin (desmopressin) som denna praktiska handboken handlar om. Ferring är ett läkemedelsföretag med internationella framgångar och en stark forskningsprofil inom framförallt området peptidläkemedel. Ett område som erbjuder intressanta perspektiv för nya framtida läkemedel.ferring har alltid investerat stora resurser på forskning. Ferring har en kontinuerlig dialog med sjukvården som ger en viktig återföring av information, för fortsatt utveckling av nya läkemedel och terapiområden. Kontakta oss om du har frågor och idéer om områden vi arbetar med, t ex antideuresbehandling, eller om du vill ha informationsmaterial. Slutligen skulle vi vilja tacka författarna till denna skift Med.Dr Tryggve Nevéus,Docent
6 Överläkare Göran Läckgren,Docent Överläkare Arne Stenberg och Professor Torsten Tuvemo för en skrift som säkerligen kommer ge värdefull vägledning åt många läkare i deras dagliga arbete. Ferring Läkemedel AB
7 Innehåll Fysiologi vid antidiures...2 Reglering av urinproduktion,vasopressin, Nedsatt vasopressineffekt, Antidiuretiska farmaka. Nattlig sängväta...14 Definitioner, Etiologi och patogenes, Konsekvenser, Prognos, Diagnostik, Behandling, Patientinformation. Minirin-test: njurfunktionsprov...31 Bakgrund, Genomförande, Indikationer, Tolkning av resultatet. Diabetes insipidus...37 Definition och uppdelning, Etiologi vid central diabetes insipidus, Patofysiologi, Klinik, Diagnos, Behandling. Litteratur
8 Fysiologi vid antidiures Reglering av urinproduktionen Det ligger förstås en fundamental sanning i att vätskeintaget påverkar urinproduktionen. Dricker man mycket så måste man också kissa mycket. Sambandet är dock inte okomplicerat, en rad centralnervösa, endokrina, renala och urologiska mekanismer är aktiva mellan dricksglaset och toaletten. Orsakskedjans riktning är inte heller alltid självklar: lika väl som man kissar mycket för att man dricker mycket så kan det i det enskilda fallet vara tvärtom. Vätskeintaget regleras av törsten. Känslan av törst uppkommer när specifika centralnervösa centra (belägna i hypothalamus) noterar att serumosmolaliteten är hög. Det är dock värt att notera att vi inte alls alltid dricker för att vi är törstiga; ibland dricker vi bara av gammal vana eller för att det är gott. Primärurinen bildas genom ultrafiltration i njurarnas glomeruli och är isoton med plasma. I det distala nefronet resorberas därefter det mesta av vätskan och elektrolyterna under inflytande av 2
9 delvis separata regulatorer. Bland dessa är reninangiotensin-aldosteronsystemet den främsta styrmekanismen för utsöndringen av natriumkloridhaltig urin, och därigenom för regleringen av kroppens totala vätskeinnehåll. Frisättningen av dessa hormoner stimuleras när kroppen behöver behålla vätska och elektrolyter. Även andra hormoner såsom den atrienatriuretiska peptiden, liksom lokala prostaglandiner och det autonoma nervsystemet är också inkopplade här i ett komplicerat samspel. Styrmekanismen för utsöndrandet av vatten i urinen är mindre komplicerad. Här är det ett ensamt hormon som innehar huvudrollen: vasopressin. Vasopressin Vasopressin eller det antidiuretiska hormonet (ADH) bildas i form av en prekursor i neuron, vilka är belägna i främre hypothalamus. Prekursorn lagras i vesikler och förs genom axonal transport till hypofysens baklob (neurohypofysen). Prekursormolekylen klyvs och det biologiskt aktiva hormonet frisätts till blodbanan där det cirkulerar fritt med en halveringstid på ca 5 minuter. Den antidiuretiska effekten är dock väsentligt längre. 3
10 Produktion Transport Baklob Frisättning Bland de faktorer som reglerar vasopressinfrisättningen är plasmaosmolaliteten den viktigaste. Om osmolaliteten överskrider ca 285 mosm/kg reagerar osmoreceptorerna i främre hypothalamus, som i sin tur stimulerar de vasopressinproducerande cellerna så att utsöndringen av hormonet ökar, vilket sker inom ett par minuter från det att osmolaliteten stigit.vid ungefär samma plasmaosmolalitet reagerar också andra närliggande osmoreceptorer och ger upphov till törstkänsla. Till andra faktorer som kan stimulera till vasopressinfrisättning hör hypotension, blodförlust, hypoglykemi och illamående. 4
11 Osmoreceptorer Hypovolemi Hypotension Hypoglykemi Smärta illamående angiotensin nikotin Vasopressin Vasopressinets effekter medieras via i huvudsak två receptorer,v 1 och V 2.V 1 -receptorer finns framför allt centralnervöst samt i glatt muskulatur, t ex i blodkärl och uterus. Stimulering av dessa receptorer ger bland annat blodtrycksstegring, vasokonstriktion och uteruskontraktion. En särskild receptor ger också ökad frisättning av ACTH från hypofysen. Vasopressin V 1 - receptorer V 2 - receptorer 5
12 V 2 -receptorerna finns i det distala nefronet, närmare bestämt i epitelet den tjocka ascenderande delen av Henles slynga och i samlingsrören. När vasopressin stimulerar denna receptor ökas den intracellulära koncentrationen av cykliskt AMP varvid speciella vattenkanalbildande proteiner (Aquaporin) förflyttas till det luminala cellmembranet som därigenom blir vattenpermeabelt. För att förstå vad detta får för effekter bör vi gå tillbaka ett ögonblick och repetera lite basal njurfysiologi. glomerulus K+ Na+ tubulus H 2 O H 2 O CI - Na+ Na+ CI - samlingsrör H 2 O H 2 O Ur de ofantliga mängder primärurin (hos en vuxen människa ca 180 l) som dagligen bildas genom filtration i glomeruli måste normalt omkring 99% av 6
13 vattnet återresorberas i det distala nefronet. Under färden genom proximala och distala tubuli rensas primärurinen från nyttigheter som glukos och små peptider samtidigt som slaggprodukter och vätejoner anrikas. Framför allt de hormonella mekanismerna är orsak till att salter utsöndras i mån av tillgång. När urinen sedan har nått samlingsrören är den färdig och ska bara koncentreras för att vattenutsöndringen ska anpassas till tillgången. En central faktor i denna process är den hyperosmolära miljö som råder i det medullära njurparenkymet genom vilka samlingsrören passerar på sin väg ut mot njurbäckenet. Om nu samlingsrören, genom vasopressinpåverkan av V 2 -receptorerna, blir permeabla för vatten, återresorberas vatten och urinen koncentreras. Ju mer vasopressin på V 2 -receptorerna, desto högre permeabilitet. Ju högre permeabilitet, desto mer återresorption av vatten och högkoncentrerad urin. Sammanfattningsvis ger en stegrad plasmaosmolalitet (såsom vid vätskebrist), via osmoreceptorerna i hypothalamus, en ökad vasopressinfrisättning från hypofysens baklob, varvid en ökad vattenpermeabilitet i njurens samlingsrör gör så att vatten återresorberas till kroppen och urinmängderna minskar. 7
14 K+ V 2 H 2 O H 2 O 1,5 L Vasopressin Nedsatt vasopressineffekt Nedsatt vasopressineffekt med sänkt renal koncentrationsförmåga och ökad urinproduktion kan bero på: nedsatt vasopressinfrisättning ökad nedbrytning specifikt nedsatt renal vasopressinkänslighet tubulära njurskador Nedsatt vasopressinfrisättning kan orsakas av skadade 8
15 osmoreceptorer, skadade vasopressinproducerande neuron eller skada på hypofys eller hypofysstjälk. Den bakomliggande orsaken kan vara till exempel trauma, kirurgi, tumörer, CNS-infektion, eller inlagringssjukdomar, men inte sällan hittar man ingen säker orsak. Ökad nedbrytning av vasopressin förekommer huvudsakligen under graviditet, detta på grund av att det placentärt producerade enzymet oxytocinas vilket har som syfte att skydda livmodern från för tidig oxytocinstimulering också i viss utsträckning kan neutralisera vasopressin. Nedsatt frisättning trauma kirurgi tumör Ökad nedbrytning oxytocinas under graviditet Nedsatt känslighet graviditet litium x-bunden defekt psykogen polydipsi Njurskador pyelonefrit tubulär nekros 9
16 Nedsatt renal vasopressinkänslighet förekommer under graviditet (det finns alltså fler orsaker än livmoderns tryck mot urinblåsan bakom gravida kvinnors myckna kissande) och som en biverkan vid litiumbehandling. Ärftliga, oftast X-kromosombundna, defekter i V 2 -receptorn förekommer också, även om detta är sällsynt. Det bör också i detta sammanhang nämnas att ett överdrivet drickande (till exempel på grund av psykisk sjukdom) i sig kan leda till ett sänkt renalt svar på vasopressin. Detta beror på att med en ständigt hög urinproduktion kommer den hyperosmolära miljön i medulla att vara svår att upprätthålla elektrolyterna i parenkymet s a s sköljs ur varvid njurens koncentrationsförmåga minskas. Slutligen kan förstås alla slags skador på det distala nefronet, såsom vid exempelvis pyelonefrit, akut tubulär nefros, tubulointerstitiell nefrit eller obstruktiv uropati, orsaka en nedsatt antidiuretisk effekt av vasopressin. Antidiuretiska farmaka Selektiv V 2 -agonist (1-desamino-8-D-arginin vasopressin) Minirin (desmopressin). Minirin är en syntetisk 10
17 analog till humant vasopressin som framställdes första gången redan på 60-talet. Modifieringen av molekylen renodlade V 2 -effekterna medan effekten på V 1 -receptorerna försvann. Därigenom verkar substansen kraftigt antidiuretiskt, medan den saknar till exempel blodtryckshöjande och uteruskontraherande effekter, liksom kliniskt betydelsefulla ACTH-frisättande effekter. Minirin V 1 - receptorer V 2 - receptorer Vid kraftigt ökade doser ser man också en ökning av koncentrationen av koagulationsfaktorer i plasma. Detta beror på att både faktor VIII och von Willebrandfaktorn frisätts från levern och från depåer i kärlväggarna. Effekten är dock övergående. Minirin ger antidiuretisk effekt som uppträder inom en timme och varar i 8-12 timmar, om det ges i gängse doser vid diabetes insipidus eller enures (se nedan). 11
18 Läkemedlet kan administreras som nässpray, näsdroppar, tabletter eller som injektion.vid behandling med rekommenderad dos ses inga biokemiska, hematologiska eller hormonella bieffekter, en egenskap som har gjort substansen till förstahandspreparat vid diabetes insipidus och vid urinkoncentrationstest sedan 70-talet.Vid nokturn enures har Minirin använts sedan 80-talet. Minirin används också på hematologiska indikationer, men då i mångdubbelt högre doser. Oselektiva V 1 - och V 2 -agonister: lysinvasopressin och (arginin-)vasopressin Lysinvasopressin (Postacton ) och det humanidentiska hormonet argininvasopressin tillverkas nu syntetiskt men har tidigare extraherats från djur. Både V 1 - och V 2 -receptorerna stimuleras, varför preparaten förstås har fler effekter än just antidiures.vasokonstriktion, uteruskontraktion och Lysinvasopressin V 1 - receptorer V 2 - receptorer 12
19 ACTH-stimulering sker i så hög grad att effekterna utnyttjas terapeutiskt/diagnostiskt. Lysinvasopressin och argininvasopressin har tidigare använts som antidiuretika, men har nu vid denna indikation sedan länge ersatts av desmopressin. Vasopressinfrisättare mm Klorpropamid, klofibrat, karbamazepin och nikotin ger ökad vasopressineffekt, antingen genom stimulerad frisättning av hormonet eller ökad renal känslighet. Preparatens övriga effekter gör dem dock olämpliga för användning som antidiuretikum. Tiazider Urinvolymen kan, något överraskande, ofta minskas vid diabetes insipidus genom behandling med tiaziddiuretika. Till följd av en minskad extracellulär vätskevolym minskar den glomerulära filtrationen varigenom urinmängderna minskar. Tiazider används endast vid renala former av diabetes insipidus. 13
20 Nattlig sängväta Definitioner Den vetenskapliga termen för nattlig sängväta hos ett barn som fyllt fem år är nokturn enures (NE). Barn som kissar på sig dagtid lider av (dagtida) urininkontinens. Man skiljer ofta på primär och sekundär NE, varvid det förra innebär att barnet aldrig varit spontant torrt nattetid mer än högst ett par månader i sträck. Monosymtomatisk NE är nattväta utan samtidig urininkontinens dagtid.vi kommer i detta kapitel att fokusera på monosymtomatisk NE, eftersom det är dessa barn som ofta har nytta av Minirin. Etiologi och patogenes Det har funnits många teorier om enuresens orsaker. Tidigare hävdades i regel att det rörde sig om en psykisk åkomma, som hade med dålig uppfostran, mental omognad eller psykosociala faktorer att göra. Dessa teorier har nu helt kunnat överges. Det är dock viktigt att påpeka att barn med nattenures sekundärt kan få störningar och 14
21 nedsatt självkänsla. I stället har man kommit till klarhet med att nattväta orsakas av ett samspel mellan åtminstone tre olika faktorer: urinproduktionen, sömndjupet och blåsfunktionen. Bakom dessa ligger sannolikt i sin tur genetiska faktorer. Hereditet NE har ett tydligt ärftligt inslag. Om ena föräldern varit nattvätare är det 44% risk att barnet blir det, om båda föräldrarna var drabbade stiger siffran till 77%. Ungefär 20% av femåringarna har NE. Monosymtomatisk NE är vanligare hos pojkar än flickor. Urinproduktionen Redan i en rapport från 1952 antydde Poulton att barn med NE kunde uppvisa en nattlig polyuri, men den föll snart i glömska.vid epokgörande Blåsvolym ml Blåskapaciteten överskrids enures normal tid 15
22 forskning under 1980-talet kunde dock en dansk forskargrupp i Århus visa att sängvätande barn har en tendens att lägga en oproportionerligt stor andel av dygnets urinproduktion under nattens timmar. I deras studier tenderade enurespatienterna att ha en mer än fördubblad nattlig urinproduktion jämfört med torra barn. Man kunde också koppla denna nattliga polyuri till en brist på vasopressin. PAVP pg/ml enures normal Dag Natt Dag Medan torra barn och vuxna tenderar att kraftigt öka vasopressininsöndringen under sömnen, skedde hos dessa barn ingen förändring i hormonnivåerna under natten. Eftersom de sängvätande barnen sover djupare än andra barn så vaknar de inte när urinblåsan är 16
23 full, som den ju blir om för mycket urin bildas under natten, utan tömmer urinen i sängen. Senare forskning har visat att vasopressinbrist och nattlig polyuri inte kännetecknar alla barn med NE, men kanske två tredjedelar. Sömnen Undersökningar med nattligt EEG visar inga tydliga skillnader mellan barn med enures och torra barn. Däremot är det åtminstone bland föräldrar till sängvätande barn välkänt att dessa barn är svåra att väcka på natten. Detta har nu också objektivt kunnat verifieras. Ett ökat sömndjup är alltså en av orsaksfaktorerna bakom NE. Blåsfunktionen Urinblåsan är ett säreget organ. Dess aktivitet sköts till största delen av det autonoma nervsystemet parasympaticus för tömning och sympaticus för lagringsfunktionen och ändå skall den stå under viljans kontroll. I blåsan förenas det autonoma och det sensoriska nervsystemet, endast i sfinktern finns viljestyrd muskulatur. Det säger sig självt att störningar i det här området lätt kan uppkomma. En normal, koordinerad blåstömning initieras av att man volontärt slappnar av i sfinktern och 17
24 sänker bäckenbotten. Blåshalsen kommer därvid att vidgas, vilket utlöser en spinal reflex som leder till detrusorkontraktion och ytterligare relaxation av uretra. Icke viljestyrda detrusorkontraktioner uppkommer lätt även hos barn och vuxna utan enures eller inkontinens. Ju kraftigare blåsfyllnad, desto lättare utlöses sådana kontraktioner. I normala fall kan man dock motverka dessa kontraktioner eller avbryta dem innan urinläckage uppkommer. Det finns nu forskning som visar att en undergrupp av barn med NE har problem med ofrivilliga nattliga detrusorkontraktioner. Detta gäller framför allt de barn som inte lider av den ovan beskrivna nattliga polyurin. Något som också utmärker denna grupp av barn är att deras blåskapacitet i regel är sänkt jämfört med torra barn. Psykiska störningar Man har nu övergivit gamla hypoteser om att nattväta skulle vara uttryck för en psykisk störning. Det har visat sig att själsliga problem hos barn med NE i regel är orsakade av nattvätan och inte tvärtom. 18
25 Konsekvenser Barn med monosymtomatisk NE har bara nattväta och ingen dagtida urininkontinens. Barnen sover i regel djupt och lugnt och på morgonen vaknar de i en sjöblöt säng. Skulle de lyckas vakna och i stället gå upp och kissa på natten så kommer i regel en stor volym med utspädd urin. Full blåskontroll är ett viktigt steg på vägen till oberoende. Övernattningar hos kompisar eller lägervistelser med jämnåriga är ofta centrala för utvecklandet av en egen social roll. Barn med NE undviker i regel sådana aktiviteter och alla andra situationer då den pinsamma nattvätan kan komma att avslöjas. Därmed hämmas utvecklandet av självförtroende och sociala färdigheter. Det är klart visat att barn som kissar på sig lider av ett generellt sänkt självförtroende jämfört med andra barn så länge nattvätan pågår, men att detta normaliseras vid framgångsrik behandling. NE är påfrestande för hela familjen. Föräldrar kan ibland gå på knäna p g a nattliga lakansbyten, ständiga tvättar och madrassbyten. Sömnbrist och självanklagelser kan göra sitt till, och en del föräldrar tappar behärskningen och bestraffar barnet. Genom att gamla vanföreställningar om nattvätans orsaker gärna hänger kvar finns det många föräldrar 19
26 som endera tror att de har gjort något fel eller att barnet kissar på sig med flit. Det är lätt att se hur sådana föreställningar kan leda till skuldkänslor och anklagelser. Många sängvätande barn upplever att en nerkissad säng är ungefär det värsta som kan hända. Skamkänslor är regel, barnet känner sig otillräckligt och tycker sig vara en belastning för övriga familjen. Och släktingar kan komma med olämpliga kommentarer och göra saken än värre för både föräldrar och barn. Ofta försöker familjen att hålla det hemligt. Prognos Tidigare data talade för att barn med nattväta som inte får behandling blir torra av sig själva med en takt på ungefär 15% per år. För barn med svår nattväta (som kissar på sig mer än varannan natt) är prognosen sannolikt sämre och behandling ännu viktigare. Någon procent riskerar att behålla sin nattväta upp i vuxen ålder. 20
27 Diagnostik Oftast räcker anamnes och status för att ställa diagnosen och kunna ge ett behandlingsförslag. Anamnes Det är viktigt att veta om det förekommer samtidig daginkontinens eller om miktionsmönstret är avvikande (normalt ska ett barn kissa mellan 4 och 8 gånger per dag och inte besväras av kraftiga trängningar). Förstoppning skall också efterfrågas, liksom tecken på aktuell eller genomgången urinvägsinfektion. Det är också viktigt att veta om barnet upplever nattvätan som ett stort problem eller än så länge tar det hela med ro. Fråga också föräldrarna om de upplever barnet som mycket svårväckt nattetid. Slutligen behöver du veta om barnet har för vana att dricka mycket. Status En vanlig kroppsundersökning, inklusive inspektion av yttre genitalia (trång förhud? sipprande läckage?) och rutinneurologi (stegrade reflexer? positiv Babinski?), räcker i regel. Provtagning Vid monosymtomatisk NE behöver inga blodprover, röntgenundersökningar eller urodynamiska under- 21
28 sökningar genomföras. Man kan då nöja sig med att kontrollera en urinsticka för att utesluta diabetes mellitus eller urinvägsinfektion. Detta är förstås extra viktigt vid nytillkommen nattväta. Vidare utredning Ytterligare utredning behöver bara göras om ovanstående initialutredning pekat på någon allvarlig störning.vid dagtida urininkontinens bör uroterapeut eller barnläkare kopplas in.vid tecken på neurologiska eller urologiska avvikelser skall förstås också barnet remitteras vidare till barnmottagning. Kriterier Sängvätning Ej daginkontinent Aldrig varit riktigt torr nattetid under längre perioder Diagnos Nattenures Uteslut UVI Organisk skada Utlösande psykiskt trauma Penetrera Mönster för vätskeintag Behandlingsmotivation Tidigare behandlingar 22
29 Behandling Med tanke på den negativa påverkan på självförtroendet som nattväta orsakar så är det viktigt att inte dröja för länge med behandlingen. Förhållningssättet att bara ge barnet en klapp på axeln och förklara att det växer nog bort snart, ska du se är inte försvarbart. Barn som själva upplever att de har ett problem bör i regel behandlas. I praktiken innebär detta att det i regel är befogat att sätta igång i sexårsåldern, så att barnet har en chans att bli torrt till skolstarten. Behandlingen inleds med en genomgång av eventuella tidigare försök och en förklaring till varför de inte fungerat. Informera också om nattvätans orsaker och att du vet att barnet inte själv kan rå för sina problem. Berätta för barnet att nästan alla så småningom blir torra, men att det kan behövas behandling för att påskynda detta. Det finns två förstahandsbehandlingar vid monosymtomatisk NE: enureslarmet och Minirin. Det är lämpligt att familjen får information om båda dessa alternativ, så att de kan fatta ett klokt beslut baserat på just deras förutsättningar. Denna skrift fokuserar på behandling med Minirin. 23
30 Minirin Minirins effekter vid behandling av enures är att det minskar barnets nattliga urinproduktion. Hos den stora grupp sängvätande barn som lider av nattlig polyuri är det logiskt att denna behandling kan ge torra nätter: urinproduktionen minskas helt enkelt såpass mycket att urinblåsan inte hinner bli full under natten. För de barn med NE och polyuri som lider av nattlig vasopressinbrist kan behandlingen ses som substitutionsterapi. Blåsvolym ml Blåskapaciteten överskrids enures Minirinbehandlad tid Det har visat sig att Minirin ger torra nätter för omkring två tredjedelar av de sängvätande barnen, även om inte alla blir torra. De sängvätande barn som får torra nätter av behandling med Minirin sammanfaller sannolikt med den grupp barn som har polyuri som orsak till sin nattväta. Emellertid 24
31 kan en del barn komma att svara på Minirin om ett nytt försök görs om sex till tolv månader. Oro för att Minirin skulle rubba den endogena vasopressinfrisättningen eller andra hormonsystem har inte besannats. Även vid långtidsbehandling får Minirin betraktas som ett synnerligen säkert och ofarligt läkemedel, detta under förutsättning att patienten inte intar stora mängder vätska i kombination med Minirin. Undersökt Effekt av Minirin Blodtryck Blodceller S-urea Elektrolyter Kreatinin Leverfunktionstest Tyroxin (T4) LH FSH Prolaktin Kortisol Hämning av endogent ADH En annan fördel med behandling med Minirin är att effekten kommer snabbt. Familjen märker redan inom de första veckorna (ofta redan efter första dosen) om medicinen fungerar eller inte. De kurativa effekterna är dock små. Hos vissa 25 Varierar inom gränsvärdena Normal Normal Normal Normal Normal Ingen påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan Ingen påverkan Normal Ingen
32 barn som delvis svarat på Minirin kan långtidsbehandling (>3 månader) vara indicerat, men om medicinen inte givit någon som helst positiv effekt på ett par veckor är det bättre att föreslå annan behandling. Minirin kan ges som tabletter (dos 0,2-0,4 mg till natten) eller nässpray (dos: ug till natten). Tabletterna har fördelen att deras effekt inte påverkas av samtidig nästäppa. För barn som har svårt att svälja piller går de bra att krossa eller lösa upp i lite vätska. Doseringen är oberoende av kroppsvikt. Initialt bör högsta möjliga normaldos ges, 0,4 mg avseende tablett alternativt 40 ug med spray. Svarar ej barnet tillfredställande kan man gå upp till 0,6 mg avseende tablett och 60 ug med spray. Om den högst dosen har god effekt är det lämpligt att gå ner i dos och se om inte detta fungerar lika bra. 26
33 Minirin sätts in, 0,40 mg till natten. Torra nätter? Nej Öka dosen till 0,60 mg. Ja Titrera ut minsta dos, 0,10-0,60 mg. Ja Torra nätter? Nej Larm + ev Minirin Om det ej hjälper Vidare utredning + ev nytt försök med Minirin om 6-12 månader. En del barn med god effekt av Minirin väljer att ta läkemedlet varje kväll, andra tar det bara inför viktiga nätter. Om man väljer det förra så är det viktigt att emellanåt göra ett uppehåll, lämpligtvis en vecka var tredje månad, för att se om nattvätan har gått över. Slutligen är det ytterst viktigt att familjen får information om att barnet ska hoppa över Minirin under kvällar då det intagit stora mängder vätska. 27
34 Minirin i 3 månader Torr utan Minirin? Ja Bra! Nej Larm i 1-2 månader + ev Minirin Om torr Larm Minirin med Minirin fortsätt med Minirin, om inte prova larm Minirin i 3 månader eller längre Lyckad behandling? Ja Bra! Nej Vidare utredning & ev nytt försök med Minrin om 6-12 månader Torr utan Minirin? Ja Bra! Enureslarmet Enureslarmet är en behandling som i korthet går ut på att barnet med hjälp av en apparat kopplad till en detektor under lakanen eller i pyjamasen väcks av en ljudsignal varje gång det kommer kiss i sängen. Principen är att barnet därigenom gradvis lär sig att själv vakna innan blåsan hunnit tömma sig. Enureslarmet är lämpligt till välmotiverade familjer som är beredda att arbeta hårt med pro- 28
35 blemet. Är familjen verkligen välmotiverad blir ungefär 75% av barnen torra. Om man använder larmet är det dock viktigt att man ger ordentlig information och följer upp behandlingen. 1-2 månader är en lämplig behandlingstid. Fördelarna med larmet framför Minirin är att det har större kurativ potential, nackdelarna är att det kräver mer engagemang från familjen och inte ger effekt lika fort. Hos vissa barn, till exempel de som kissar i sängen flera gånger per natt, kan det vara av värde att kombinera larmbehandling med Minirin. Minirin kan också vara lämpligt att ge till barn som står i kö för att få larmbehandling. Patientinformation Barn Barnet informeras om orsaken/orsakerna till sängvätning och hur behandlingen förväntas fungera. Anhöriga Anhöriga informeras noga om bakgrunden, orsaker och spontantillfriskande samt om äldre, icke verifierade teorier. Bör också informeras om att det finns non-responders, men att dessa ofta 29
36 svarar på en senare behandling. De anhöriga bör också medvetengöras om hur sängvätning kan hämma barnets självförtoende, sociala färdigheter, risken för självanklagelse hos barnet samt hur det kan påverka barnets relation till föräldrar, syskon och övrig omgivning samt att självkänslan återupprättas då sängvätningen upphört. Informationsmaterial Ferring har tagit fram ett antal enkla hjälpmedel för att underlätta informationen till patienter och anhöriga samt tar löpande fram nytt material. Frågor och svar om sängvätning är en liten folder om sängvätning och behandling utformad tillsammans med Svenska Enures Akademin (SEA). Den färgillustrerade foldern ger svar på de vanligaste frågorna om sängvätning. Tag kontakt med Ferring för mer information om och beställning av diverse informationsmaterial om sängvätning. 30
37 Minirin-test: njurfunktionsprov Bakgrund Törstprov, som mäter njurarnas förmåga att koncentrera urinen, är ett av de bästa och äldsta funktionstest vi har.testet kan i korthet gå till på följande sätt: barnet får inte inta någon vätska från kl på kvällen till kl på förmiddagen, och urinosmolaliteten mäts vid omkring kl 07.00, och Törstprovet är förstås helt beroende av en god patientmedverkan, varför man ofta numera väljer att i stället göra ett Minirin-test. Genom att ge en syntetisk vasopressinanalog stimulerar man då njurarna till produktion av maximalt koncentrerad urin. 31
38 Renala orsaker till nedsatt koncentrationsförmåga Nedsatt effekt av vasopressin Defekt V2-receptor x-bunden ärftlig sjukdom Receptorpåverkan litium, kalcium, graviditet Effekt i epitelcellen litium, tetracyklin Otillräcklig osmotisk gradient Ökad genomblödning i njuren feber, infektioner Minskad metabol kapacitet anoxi, skada, njurinfektion, loop-diuretika Minskad GFR njurinfektion Minskad urearecirkulation hyperhydrering, svält, njurinfektion Saltbrist Genomförande Till vuxna ges Minirin 0,4 mg peroralt (2 tabl à 0,2 mg), alternativt ges 40 ug intranasalt. Effekten håller i sig i ca 8 timmar, så tidpunkten när urinprovet tas kan anpassas till patientens önskemål. Oftast blir det lagom med 3-5 timmar efter Minirindosen. Ett alternativ är att patienten tar Minirintabletter till natten och lämnar urinprov på morgonen. Mycket stora vätskeintag kan påverka resultatet även hos en njurfrisk patient, dessutom kan det potentiellt vara farligt att dricka mycket i samband med Minirin-medicinering (risk för vattenintoxikation). 32
39 Vätskekarens natten före och sparsamt vätskeintag under provtiden rekommenderas därför. Detta är extra viktigt för patienter som är extra känsliga för övervätskning (t ex hjärtsjuka eller småbarn). Blåsan töms en timme efter dosering (sparas inte!), eftersom det är först då som läkemedlet har hunnit få full effekt och koncentrerad urin produceras. Urinprov för osmolalitetsbestämning tas 3-8 timmar efter att Minirin har givits. Inom 2 dygn bör urinprovet ha kommit till laboratoriet för analys. Barn över ett år ges lämpligen 20 ug Minirin intranasalt, medan skolbarn kan ges 0,2 mg peroralt och barn som väger över 50 kg kan ges samma dos som vuxna.tabletterna går att krossa eller lösa upp i lite vätska om barnet har svårt att svälja dem. Minirin-test är sällan motiverat på spädbarn, dessutom är det av praktiska skäl svårt att genomföra. Dosen är annars 10 ug intranasalt i denna åldersgrupp. På laboratorier mäts oftast osmolaliteten med fryspunktsnedsättningsmetoden i en osmometer. På en vårdcentral kan man enkelt mäta urindensiteten med en refraktometer. Urindensiteten har god korrelation till osmolaliteten. 33
40 Indikationer Det finns tre huvudsakliga indikationsområden: 1) kontroll av njurengagemang vid urinvägsinfektion (UVI), 2) utredning av polyuri/polydipsi och 3) kontroll av litiumbehandlade patienter. Kontroll av njurengagemang vid UVI Njurpåverkan vid UVI kan ge en tillfällig eller permanent nedsättning av den renala koncentrationsförmågan. Minirin-test kan utföras vid: - Kontinuerlig uppföljning av recidiverande bakteriuri - Som en hjälp i nivådiagnostiken vid oklar UVI - Kontroll av njurpåverkan efter genomgången pyelonefrit - Kontroll av behandlingseffekt vid pyelonefrit - Långsiktig uppföljning vid recidiverande UVIer Utredning av polyuri/polydipsi Vid utredning av polyuri/polydipsi är Minirintestet en viktig del i differentialdiagnostiken mellan central och renal diabetes insipidus, det ger också 34
41 ledning i differentialdiagnostiken gentemot habituell eller psykogen polydipsi. Vid dessa frågeställningar är det mycket användbart att genomföra både törstprov och Minirin-test. Kontroll av litiumbehandlade patienter Litium används med framgång vid manodepressiv sjukdom, men har tyvärr vissa nefrotoxiska effekter. Litium påverkar cellerna i tubuli och vasopressinfunktionen, ibland även vasopressinfrisättningen. Litium bör sättas ut 2 doser före Minirin-testet, som lämpligen utförs årligen. Observera att patienter med psykogen polydipsi löper risk för allvarlig överhydrering (övervätskning) om Minirin ges utan att patienten avbryter sitt överdrivna vätskeintag. Tolkning av resultatet Kontroll av njurengagemang vid UVI Nedsatt koncentrationsförmåga (urinosmolalitet <800 mosm/kg) tyder på njurengagemang. Det kan ofta vara av nytta att jämföra med ett tidigare värde taget i infektionsfritt intervall. 35
42 Utredning av polyuri/polydipsi Kraftigt nedsatt koncentrationsförmåga vid Minirin-test (<400) tyder på renal diabetes insipidus, medan intermediär sänkning (<600) förekommer vid habituellt/psykogent överdrivet drickande.vid central diabetes insipidus är svaret på Minirin-testet normalt, medan törstprovet visar kraftigt sänkt osmolalitet. Kontroll av litiumbehandlade patienter Nedsättning av den renala koncentrationsförmågan pekar på njurskador och bör föranleda ställningstagande till terapiändring. 36
43 Diabetes insipidus Definition och uppdelning Uttrycket diabetes insipidus (DI) betyder stora urinvolymer som inte smakar något (jfr mellitus = söt). Definitionen idag är stora urinvolymer till följd av helt eller delvis nedsatt vasopressinfunktion. DI indelas i renal och central form. Vid renal DI är vasopressinnivåerna normala, men njurens förmåga att svara på hormonet är nedsatt. Detta förekommer i större eller mindre utsträckning vid skador på det distala nefronet, till exempel pyelonefrit, tubulär nekros och obstruktiv uropati. Renal DI förekommer också vid litiumbehandling och som en ärftlig, x-bunden defekt i V 2 -receptorn. Central DI, som är fokus för detta kapitel, innebär minskad vasopressinfrisättning. Etiologi vid central diabetes insipidus Postoperativt Postoperativ DI uppkommer inom 24 timmar. Efter sellär kirurgi (i hypofysens ficka ) är hor- 37
44 monbortfallet oftast övergående, medan suprasellär kirurgi särskilt vid kraniofaryngiom hos barn kan resultera i permanent DI. Trauma Sträckningar i hypofysstjälken vid ett skalltrauma kan slita av förbindelsen mellan de vasopressinproducerande neuronen och hypofysens baklob. Ju mer proximalt på stjälken skadan sitter, desto större risk för DI. Övriga hypofysfunktioner kan ofta vara intakta. Tumör Primära tumörer i området (kraniofaryngiom, germinom, meningeom, opticusgliom) eller metastaser (bröstcancer) i hypothalamus/hypofysområdet kan skada vasopressinneuronen och/eller Renal DI Litium Pyelonefrit Tubulär nekros x-bunden receptordefekt Idiopatisk DI Okänd orsak Central DI Postoperativt Trauma Tumör Ärftlighet Graviditet Sarkoidos, aneurysm, ischemi 38
45 osmoreceptorerna. Skadan beror på infiltrativ växt eller lokalt tryck som samtidigt kan påverka andra delar av hypofysens funktion. Arv Det finns sällsynta fall med ärftliga/medfödda skador på osmoreceptorer eller vasopressinneuron. Graviditet Placenta bildar oxytocinas som bryter ned vasopressin, samtidigt som den renala känsligheten är nedsatt. En latent DI kan därför utlösas, men den försvinner oftast post partum. Övrigt Olika infiltrativa eller lokalt påverkande störningar, som sarkoidos, Langerhans cell histiocytos, Hand- Schüller-Christians syndrom, aneurysm eller ischemi kan också ge DI. Dessutom måste en stor undergrupp av sjukdomsfallen ännu betraktas som idiopatiska, då man inte hittar någon bakomliggande orsak. Patofysiologi När vasopressinets effekt på V 2 -receptorerna bortfaller blir epitelcellerna i samlingsrören imper- 39
46 meabla för vatten.vatten kan då inte passera ut i det hyperosmolära parenkymet i medulla, varför urinen blir abnormt utspädd. Eftersom slaggprodukter utsöndras i oförändrad omfattning ökar urinproduktionen till 4-25 l/dygn. När vattenutsöndringen ökar blir plasma hyperosmolär. Osmoreceptorerna stimulerar törstcentrum vid en plasmaosmolalitet på över ca 290 mosm/kg, och törsten blir svår vid värden över 300. Är patienten i övrigt frisk och kan dricka obehindrat K+ V 2 H2O H2O Vasopressin 5 25 L per dygn 40
47 undviks dehydrering, svår hyperosmolalitet och cirkulationssvikt. Vid samtidig påverkan på hypofysens ACTH-produktion blir plasmakoncentrationen av cortisol låg, varvid den glomerulära filttrationen minskar och symtomen på DI i viss mån maskeras.vid panhypopituitarism manifesteras ofta DI när ACTH eller korticosteroider ges. Klinik Symtom Sjukdomen börjar ofta plötsligt, ibland kan patienten uppge klockslag. Kardinalsymtom är polyuri, oftast ca 5 l per dygn (ibland upp till 25 l), och polydipsi med typisk förkärlek för iskalla drycker. Så länge törstcentrum inte är skadat och tillgången till vatten är god bevaras kroppens vätskebalans ganska väl. Nykturi eller enures uppträder eftersom blåskapaciteten överskrids långt innan man sovit färdigt. Lab Hög plasmaosmolalitet i kombination med låg urinosmolalitet.vasopressinprovtagning har begränsat värde i diagnostiken. 41
48 Polyuri ger vätskebrist Stimulerar osmoreceptorerna Stimulerar törstcentrum Polydipsi kompenserar vätskebristen Komplikationer Vid medvetslöshet kan svår dehydrering med cirkulationssvikt uppstå eftersom vätskeintaget inte längre styrs av törstcentrum. Detsamma gäller om törstcentrum eller osmoreceptorerna skadas av hypothalama processer med adipsi/hypodipsi som följd. Dessa patienter kräver mycket strikt vätskeövervakning.vid central DI är det förstås alltid också viktigt att kontrollera övriga hypofysfunktioner. 42
49 Diagnos Symtombild och labstatus tillsammans med normalt koncentrerad urin vid Minirintest ger diagnos. Om inte orsaken till DI är uppenbar skall vidare utredning företas. Hos barn beror ungefär hälften av fallen på en hypofysnära tumör, som ibland inte kan påvisas förrän ett par år efter debut av DI. Differentialdiagnoser Diabetes mellitus går också med polyuri och polydipsi. Detta utseluts med blod- och urinsockeranalys. Psykogen polydipsi med ett tvångsmässigt vattenintag, ger låg plasmaosmolalitet. Minirin-testet kan här ge ett intermediärt svar eftersom långvarig polydipsi minskar den osmotiska gradienten över epitelet i samlingsrören. Renal DI ger ett uteblivet svar på Minirin-testet. Vid skadade osmoreceptorer kan frånvaro av törst trots hyperosmolär plasma uppstå. Minirin-testet ger normala resultat och vasopressinfrisättare (som nikotin) ger koncentrerad urin. 43
50 Diabetes Mellitus Glykosuri, hyperglykemi Psykogen polydipsi Låg plasmaosmolalitet Diabetes insipidus Hög plasmaosmolalitet Låg urinosmolalitet Minirintest ger normalt koncentrerad urin Renal DI Minirin - test ger okonc. urin Skadade osmoreceptorer ingen törst trots hög plasmaosmolalitet nikotin koncentrerar urinen Hand Schüller Christian osteolys exoftalmus Behandling Ett vattenintag som täcker förlusterna är tillräckligt för att undvika dehydrering. Det är viktigt att det ökade vätskeintaget är vatten och ej energirika vätskor, vilket kan ge en okontrollerad viktökning. Syftet med den farmakologiska behandlingen blir 44
51 därför att hålla nere förlusterna på en socialt acceptabel nivå. I det läget kan biverkningsintensiva farmaka inte accepteras. Minirin, den selektiva V 2 -receptoragonisten, är drug of choice sedan mitten av sjuttiotalet. Minirin ger effektiv långvarig diures utan effekt på glatt muskulatur. Överdosering kan ge vätskeretention med huvudvärk och konfusion små barn är särskilt känsliga varför det kan vara lämpligt att tillåta en genombrottspolyuri någon gång per vecka. K+ V 2 H 2 O H 2 O 1 2 L Minirin 45
52 Minirin kan ges som tabletter, näsdroppar (rhinyl), nässpray eller injektion.tablettbehandling ger bättre kontroll över det faktiska intaget av aktiv substans på grund av bättre patientcompliance. Doseringen är individuell. Tabletter: begynnelsedos 0,1 x 3 (barn och vuxna), normaldosering 0,1-0,2 mg x 3. Nasalt ges 5-10 ug x 1-2 till barn och ug x 1-2 till vuxna. Av injektionslösningen ges 1-4 ug till vuxna och till barn 0,2-1 ug. Observera att postoperativ DI kan vara övergående, permanent eller uppvisa ett trifasiskt förlopp. I det senare fallet har patienten först DI i ett par dagar, sedan remission i upp till 2 veckor och till sist permanent DI. Remissionen beror på att vasopressin frisätts när neuronen går under. Patientinformation Patienten eller föräldrarna informeras om risken med överdosering och att underdosering lätt kompenseras med törstens hjälp. Patienten bör meddela sina anhöriga om risken vid medvetslöshet (trauma) så att Minirin inte glöms bort och dehydrering kan undvikas. Patienten bör 46
53 också informeras om att DI i sig inte ger några följdsjukdomar. 47
54 Litteratur The Regulation of Vasopressin Function in Health and Disease. Recent Prog Horm Res 1977;33: Robertson GL. Diabetes Insipidus in Man Karger Chernichow P, Robinson AG. Diurnal Antidiuretic Hormone Levels in Enuretics. J Urol 1985;134: Nørgaard JP, Pedersen EB, Djurhuus JC. Handbook of Neurohypophyseal Hormone Analogues Volume II part 1-4. CR C Press Jost K, Leibl M, Brtnik F. Enuresis in Seven-Year-Old Children. Acta Pædiatr Scand 1988;77: Järvelin MR,Vikeväinen-Tervonen L, Moilanen I, Huttunen N-P. Urodynamics in Normal Infants and Children. Scand J Urol Nephrol 1988;(Suppl 114): Hjälmås K. Abnormal Diurnal Rhythm of Plasma Vasopressin and Urinary Output in Patients with Enuresis. Am J Physiol 1989;256:F Rittig S, Knudsen UB, Nørgaard JP, Pedersen EB, Djurhuus JC. 48
55 Nocturnal Studies in Enuretics. A Polygraphic Study of Sleep-EEG and Bladder Activity. Scand J Urol Nephrol 1989;125:73-8. Nørgaard JP, Hansen JH, Nielsen JB, Rittig S, Djurhuus JC. Nattlig sängvätning en ny behandlingsstrategi mot fysiologisk bakgrund S.Wille och K. Hjälmås. Assignment of Dominant Inherited Nocturnal Enuresis (ENUR1) to Chromosome 13q. Nature Genetics 1995;10(July): Eiberg H, Berendt I, Mohr J. Sängvätning och annan urinkontinens hos barn S.Wille och K. Hjälmås (red.), Studentlitteratur. Self-Esteem Before and After Treatment in Children with Nocturnal Enuresis and Urinary Incontinence. Scand J Urol Nephrol 1997;31(Suppl 183): Hägglöf B, Andrén O, Bergström E. Marklund L,Wendelius M. Elevated Sleep Arousal Thresholds in Enuretic Boys: Clinical Implications. Acta Pædiatr 1997;86: Wolfish NM, Pivik RT, Busby KA. Enuresis Nocturna in Adults. Scand J Urol Nephrol 1997;31(6): Hirasing RA, van Leerdam FJ, Bolk-Bennink L, Janknegt RA. 49
56 The Genetics of Primary Nocturnal Enuresis; Inheritance and Suggestion of a Second Major Gene on Chromosome 12q. J Med Genet 1997;34(5): Arnell H, Hjälmås K, Jägervall M, Läckgren G, Stenberg A, Bengtsson B, Wassén C, Emahazion T, Annerén G, Pettersson U, Sundvall M, Dahl N. Standardization and Definitions in Lower Urinary Tract Dysfunction in Children. Br J Urol 1998;81(Suppl 3):1-16. Nørgaard JP, van Gool JD, Hjälmås K. Djurhuus JC, Hellström A-L. Nocturnal Enuresis: a Suggestion for a European Treatment Strategy. Acta Paediatr 1999;88:1-7. Läckgren G, Hjälmås K, van Gool J, von Gontard A, de Gennaro M, Lottman H,Terho P. Sleep of Children with Enuresis: a Polysomnographic Study. Pediatrics 1999;106(6 Pt 1): Nevéus T, Stenberg A, Läckgren G,Tuvemo T, Hetta J. Enuresis Background & Treatment, Scandinavian Journal of Urology & Nephrology,Vol. 34, 2000, Suppl. No 206. Nevéus,T. et al. Renal Concentrating Capacity Testing using Desmopressin at Bedtime. Pediatric Nephrology (Pediatr-Nephrol), 2001, 16, Marild S, Rembratt A, Jodal U, Nørgaard J-P. 50
57 Referenser och bibliografi kring Minirin kan beställas från Ferring Läkemedel AB. 51
58 Egna anteckningar 52
59 53
60 54
61 55
62 56
63 57
64 58
65 Box 30063, Limhamn. Telefon: Telefax: Art. nr Aug ISBN X OD GRAFIK Cirkapris: 80: kronor exkl. moms.
Frågor och svar om sängvätning
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.
Läs merSÄNGVÄTNING ENURES. Mia Herthelius. Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
SÄNGVÄTNING ENURES Mia Herthelius Njursektionen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Förekomst av sängvätning i olika åldrar Prevalens, %
Läs merUTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.
ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar
Läs merTörstprov och minirintest
Törstprov och minirintest Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Endokrina PM mars 2018 Indikation: Differentialdiagnostik av polyuriska tillstånd Bakgrund: Vid begränsad tillgång till vatten ökar insöndringen
Läs merPatientinformation om MINIRIN
Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du
Läs merEnures. Diagnostik och behandling. Svenska Enures Akademien, genom Tryggve Nevéus, Anna-Lena Hellström och Annika Lindgren
Enures Diagnostik och behandling Svenska Enures Akademien, genom Tryggve Nevéus, Anna-Lena Hellström och Annika Lindgren Vad är Enures? Enures är den medicinska termen för nattväta. Barn över 5 år som
Läs merFrågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När
Läs merENURESHANDBOK. Tryggve Nevéus April 2017
ENURESHANDBOK Tryggve Nevéus April 2017 DEFINITIONER, EPIDEMIOLOGI Enures betyder nattväta, alltså ofrivillig miktion under sömn. Den kan vara monosymtomatisk eller kombinerad med dagtida blåsrelaterade
Läs merFrågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska EnuresAkademin Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn
Läs merEnures. Diagnostik och behandling. Svenska Enures Akademien, genom Tryggve Nevéus, Anna-Lena Hellström och Annika Lindgren
Enures Diagnostik och behandling Svenska Enures Akademien, genom Tryggve Nevéus, Anna-Lena Hellström och Annika Lindgren Vad är Enures? Enures är den medicinska termen för nattväta. Barn över 5 år som
Läs merUTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.
BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN Lind/Ekholm 2016-06-30/2014-03-06 ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande
Läs merFÖRSLAG TILL UTREDNINGSGÅNG VID ENURES
FÖRSLAG TILL UTREDNINGSGÅNG VID ENURES Detta dokument är sammanställt av Svenska EnuresAkademin och är tänkt att vara till ledning för läkare och annan sjukvårdspersonal. STEG 1. BARNET SÖKER FÖRSTA GÅNGEN
Läs merUPPE & KISSAR PÅ NATTEN?
UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOKTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik VAD ÄR NOKTURI? Nokturi (nattkissning)
Läs merSTÖRNINGAR I URINBLÅSANS
STÖRNINGAR I URINBLÅSANS FUNKTION HOS BARN En sammanfattning för icke-medicinare Denna sammanställning handlar om barn som kissar på sig. Grundsyftet är att visa vad det här beror på, vad det inte beror
Läs merInformation om sängvätning
Information om sängvätning Skriven av specialist i barnsjukdomar Pirjo Terho Åbo Utgivare Ferring Lääkkeet Oy Sängvätning är vanligt Sängvätning eller enures hör till de allra vanligaste besvären hos barn
Läs merSvenska EnuresAkademien
Terminologi/definitioner Prevalens Patogenes Behandling Sven Mattsson, PNUT-enheten Barn o Ungdomssjukhuset, US, Linköping 2010.11.02 Svenska EnuresAkademien http://svenskaenures.se/ Pediatrisk Neuro Urologi
Läs merFrågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När
Läs merFrågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När
Läs merMinirintest, subkutan
2015 11 11 05 1(5) Metodbeskrivning Godkänd av: Minirintest, subkutan BAKGRUND, INDIKATION OCH TOLKNING Minirin (Ferring) innehåller desmopressin (desaminocys-d-arg 8 -vasopressin), som är ett syntetiskt
Läs merNätverk NOKTURI RIKTLINJER FÖR
Nätverk RIKTLINJER FÖR INLEDNING Störd nattsömn på grund av urinblåsetömningar, så kallad nokturi, är en vanlig orsak till sömnproblem. Många gånger förringas besvären med nokturi och ses som en del av
Läs mer- Pati enti nformati on
- Patientinformation Nocutil 0,1 mg och 0,2 mg tabletter. Information till föräldrar Läs noga igenom bipacksedeln som finns i läkemedelsförpackningen innan du börjar använda detta läkemedel. Vad Nocutil
Läs merUPPE & KISSAR PÅ NATTEN?
UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi
Läs merNätverk NOKTURI RIKTLINJER FÖR
Nätverk NOKTURI RIKTLINJER FÖR NOKTURI Nätverk NOKTURI NÄTVERK NOKTURI Med dr och bitr överläkare Marie Degerblad, Karolinska Universitetssjukhuset Med dr och specialistläkare Caroline Elmér, Stockholms
Läs merFrågor och svar om sängvätning
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enuresakademien Hur vanligt är sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När ett barn
Läs merUppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten
Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten Vad är nokturi? Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Nokturi (nattkissning)
Läs merUppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten
Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik 2 Vad är nokturi? Nokturi
Läs merHokus, pokus, fili...borta!
NYHT! Nu som SMÄLTTBLTT Hokus, pokus, fili...borta! Lätt att ta Smälter snabbt i munnen Ingen vätska behövs Lägre dos. Samma effekt. Lägre effekt. MINIRIN (desmopressin)120 µg Frystorkad tablett 120 µg
Läs merTryggve Nevéus Bosönseminariet oktober -14. Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner
Tryggve Nevéus Bosönseminariet oktober 14 Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner Input Fett Socker Protein Lagringsbar energiform Snabbt tillgänglig energiform Bygger
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa 3 M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Minirin 4 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning. desmopressinacetat
Bipacksedel: Information till användaren Minirin 4 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning desmopressinacetat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merHinner du? Information om manlig inkontinens
URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som
Läs merInformation om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.
Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.
Läs merUrinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)
Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas
Läs merTill dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merRapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste
Läs merKarolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi
Karolinska intensive care nephrology group Njurfysiologi Johan Mårtensson Dept of Intensive Care Austin Hospital, Melbourne Section of Anaesthesia and Intensive Care Dept of Physiology and Pharmacology
Läs merVätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra
Läs merFarmaka som verkar på njurar och renal homeostas
Farmaka som verkar på njurar och renal homeostas ADH-analoger, ACE-hämmare, AT 1 -receptorantagonister och diuretika Filip Bergquist Avd för farmakologi ADH (vasopressin) ADH=antidiuretiskt hormon (vasopressin),
Läs merVarför behöver vi ett PM för urinretention hos barn?
Varför behöver vi ett PM för urinretention hos barn? Flera avvikelser om stora blåsvolymer på barn som legat inlagda på barn- och ungdomsavdelningen Uppmärksammats vid operationer på barn Lex Maria anmälan
Läs merURINVÄGSINFEKTIONER 2002
URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...
Läs merEN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT
EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns
Läs merPublicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 2
Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Inger Jansson, Uroterapeut, Barn- och ungdomsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (injan) Giltig från: 2017-04-24 Godkänt av:
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs merSköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merMognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information
Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till första tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende
Läs merIntegrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor , , ,
Karolinska Institutet Läkarutbildningen, Den Friska Människan 2 (DFM2) MBB, FyFa Integrationsuppgifter, urinorgan & kroppsvätskor 130703, 140219, 150305, 160202 Mål och innehåll: Arbete med kliniskt anknutna
Läs merUppsala Enures. För barnhälsovården Bakgrund, praktikaliteter och senaste nytt
Uppsala 2019 Enures För barnhälsovården Bakgrund, praktikaliteter och senaste nytt Vad kommer jag att prata om? Kapitel 1 Teoretisk bakgrund Kapitel 2 Hur gör man? Kapitel 3 Nyheter från forskningsfronten
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merAthir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213
ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merförstå din katts njurhälsa
förstå din katts njurhälsa Att få veta att din katt har njurproblem kan komma som en chock, men du kan vara lugn. Med rätt behandling och vård kan du hjälpa din katt att fortsätta leva ett långt och lyckligt
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merPatientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)
Jinarc (tolvaptan) Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merPatientbroschyr. Jinarc (tolvaptan)
Jinarc (tolvaptan) Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merBlåsdysfunktion hos äldre
Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Dick Delbro Ht-09 Urinbildande organsystemet:
Läs merNedre urinvägssymptom vid MS
Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.
Läs merSkaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318
BVC-träffar Skaraborg När och hur barn blir torra Skaraborgs Sjukhus Malin Stålklint 110318 Diskussionsämnen Hur, när kissar friska barn? Utveckling av blåskontroll Toaletträningsmetoder Nu och då Alarmbehandling
Läs merUtskicksinformation för läkare och apotekspersonal om Bupropion 150 mg och 300 mg tabletter med modifierad frisättning
Utskicksinformation för läkare och apotekspersonal om Bupropion 150 mg och 300 mg tabletter med modifierad frisättning Läs produktresumén för läkemedlet noga innan du förskriver Bupropion Sandoz till en
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs mergraviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merPATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa Egna anteckningar BOTOX-behandling när andra läkemedel inte har hjälpt Du tillhör den grupp patienter med neurogen överaktiv urinblåsa
Läs merPatientinformation till dig som får Emselex Överaktiv blåsa?
Patientinformation till dig som får Emselex Överaktiv blåsa? Det finns hjälp för både kvinnor och män! Denna broschyr är framtagen i samarbete med docent Aino Fianu Jonasson och uroterapeuterna Agneta
Läs merPatientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY
Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.
Läs merDesmopressin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Desmopressin 16.12.2015 Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Sängvätning Sängvätning (kallas
Läs merOBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM
VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar
Läs merVesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr
Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merUretravalvel. Gundela Holmdahl. Göteborg
Uretravalvel Gundela Holmdahl Göteborg 2011 OBS! Redigerade bilder i denna presentation. I följande bildspel har vissa bilder/illustrationer tagits bort med tanke på att materialet kommer att publiceras
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merHypotyreos. Låg ämnesomsättning
Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merNjurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13
Njurens Fysiologi Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Kroppens vätskerum Anatomi Vena cava inferior Vena renalis Aorta Arteria renalis Uretär Urinblåsa Anatomi Cortex Pelvis
Läs merDiabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS
Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol
Läs merEndokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),
Läs merINFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)
Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i
Läs merÄr genetiken på väg att bota diabetes?
Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början
Läs merPATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay
PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur
Läs merMedfödd hypotyreos. 24 frågor och svar
Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?
Läs merURINVÄGAR. Infek.oner Enures. Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521
URINVÄGAR Infek.oner Enures Linda Wigh, överläkare barnkliniken 150521 Urinvägsinfek.oner, allmänt Första levnadsåret vanligare hos pojkar Vid 7 års ålder har ca 2 % av alla pojkar och 8 % av alla flickor
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merLäkemedelsbehandling och amning
Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer
Läs merBipacksedeln: Information till patienten. Desmopressin Ferring 0,1 mg tabletter Desmopressin Ferring 0,2 mg tabletter desmopressinactetat
Bipacksedeln: Information till patienten Desmopressin Ferring 0,1 mg tabletter Desmopressin Ferring 0,2 mg tabletter desmopressinactetat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta
Läs merPRODUKTRESUMÉ. Minirin 60 mikrogram: Vit, rund frystorkad tablett präglad med en droppe på ena sidan.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Minirin 60 mikrogram frystorkad tablett Minirin 120 mikrogram frystorkad tablett Minirin 240 mikrogram frystorkad tablett 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Minirin
Läs merDIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION
1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och
Läs merMAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA
V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 2 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Nocdurna 50 mikrogram frystorkad tablett. desmopressin
Bipacksedel: Information till användaren Nocdurna 25 mikrogram frystorkad tablett Nocdurna 50 mikrogram frystorkad tablett desmopressin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.
Läs merIntroduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén
Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes
Läs merZomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning , Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Zomacton 10mg/ml pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 10.9.2015, Version 5.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merUnga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER
Unga kvinnors URINVÄGSINFEKTIONER Utvärderats av Centret för hälsofrämjande rf. Utgiven av: Studenternas hälsövårdsstiftelse Tölögatan 37 A 00260 Helsingfors Beställning: julkaisutilaukset@yths.fi Författare:
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared VC FoU-centrum Södra Älvsborg Strama Västra Götaland Prescriptions/1 000 inhabitants and year Antibiotikarecept
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merParenteral vätskebehandling till vuxna Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vätska och nutrition Giltig fr.o.m: 2016-10-26 Faktaägare: Pär Lindgren, regional chefläkare Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska komittén
Läs mer