Paradigm VEO ger bättre reglerade barndiabetiker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Paradigm VEO ger bättre reglerade barndiabetiker"

Transkript

1 nr ETT NORDISKT NYHETSMAGASIN FRÅN MEDTRONIC AB I SVERIGE Paradigm VEO ger bättre reglerade barndiabetiker Succé i Finland och Danmark för det nya insulinpumpssystemet SID 9 Stort behov av MR-säkra devicer SID 4 Kirurgisk navigering ger trygghet SID Säkrare PCI med nya stentplattformen Integrity SID

2 E LEDARE REIDAR GÅRDEBÄCK Ökad säkerhet och förbättrad livskvalitet en fundamental målsättning Medtronic växer ständigt och Medley följer med i den trenden. Det här numret är en milstolpe på så sätt att det är det första som kommer att översättas till danska, finska och norska. Det innebär att ytterligare cirka och totalt ungefär adressater i norden kommer att få ta del av Medley. Förhoppningsvis finns det något här för er alla att läsa! Ja, Medtronic växer och antalet produkter är större än någonsin. Man kan säkert ifrågasätta vikten av att ständigt lansera nya varianter av redan befintliga produkter. Behöver vi verkligen alla dessa nya modeller? Mitt svar är ja. För att vi alltid ska kunna försäkra oss om att vi verkar för Medtronics mission att lindra smärta, återställa hälsa och förlänga liv behöver vi ständigt finslipa och förbättra. Det är en evig process att verka för att möta alla patienters olika behov, öka säkerheten och noggrannheten ytterligare och sist men inte minst: ge så många som möjligt en så pass bra livskvalitet som vi bara kan. De innovationer som ni kommer att få ta del av i detta nummer är bland annat MR-säkra pacemakers, en ny ICD som eliminerar oönskade chocker, en insulinpump som själv stänger av insulintillförseln när blodsockret blir för lågt och ett stent som anpassar sig till kärlets anatomi istället för tvärtom, med mycket mera. Per Blomström från Akademiska sjukhuset i Uppsala ger oss en bra insikt i varför MR-säkra pacemakers kommer att bli så viktiga i framtiden. Och i takt med lanseringar av sådana produkter blir det även angeläget för sjukhusen att ta fram riktlinjer för vilka patienter som ska få tillgång till dem. I artikeln med Fikru Maru och Afsaneh Mohii-Oskarsson, kardiologer på S:t Görans sjukhus kan ni läsa om en förstudie på en ny ICD som beräknas minska risken för oönskade tillslag. Förstudien har bedrivits i Europa, USA och Japan och de slutgiltiga resultaten presenteras under HRS i Denver. Efter vårens alla nylanseringar väntar en härlig tid med sommar och semester. Jag hoppas att solen kommer värma skönt och ser fram emot några veckors ledighet som bland annat kommer att tillbringas i Stockholms vackra skärgård. När man pratar med vänner och kollegor inser man att vi alla har olika mål med vår sommarledighet. För en del kan semestern ses som början på något nytt, en tid att träffa vänner eller kanske inleda nya mat- och träningsvanor. Vad än semester betyder för dig önskar jag att dina förhoppningar infrias. sida 8 9 sida sida 4 sida 6 Medley är Medtronics kundmagasin och vänder sig till läkare, övrig sjukvårdspersonal, journalister samt opinionsbildare inom sjukvården. Nu finns möjligheten att prenumerera på Medley via e-post. Anmäl dig på medley@medtronic.com för att få tidningen i pdf-format fyra gånger per år, för att anmäla adressändring eller säga upp din prenumeration. Skriv namn, e-postadress och märk brevet Medley- prenumeration. Medtronic AB innehar utgivningsbevis för Medley som ges ut fyra gånger per år. Ansvarig utgivare: Reidar Gårdebäck Redaktionschef: Elenore Schmidt Foto: Medtronic och Christian Evers Text och form: Care of Haus Adress: Medtronic AB, Box 1034, Kista Tel: Fax: E-post: medley@medtronic.com Hemsida: Medtronic AB. Medtronic är ett av Medtronic Inc registrerat varumärke. Andra varumärken, produktnamn och terapinamn som nämns i Medley är Medtronics eller respektive ägares egendom. 2

3 Så här går det till 1. Med hjälp av en nål och en vanlig glatt sutur görs två stora stygn i vävnaden invid införingshylsan. 2. Samtidigt som instrumentet dras ut ur fascian dras vävnaden ihop med en glidknut, hålet i fascian stryps och lägger sig som ett plåster över hålet i blodkärlet. Perkutana ingrepp kompletteras av enkel metod Thomas Larzon i Örebro har infört en metod att enkelt, snabbt och billigt försluta blodkärlet efter ett perkutant ingrepp i ljumsken. Den miniinvasiva endovaskulära tekniken förfinas därmed ytterligare och patienten utsätts för så litet trauma som möjligt. Thomas Larzon är chef för kärlkirurgen på Universitetssjukhuset i Örebro och har sedan snart tio år arbetat för att skapa en effektiv vårdkedja i behandlingen av kroppspulsåderbråck. Traditionellt har endovaskulära ingrepp via ljumsken gjorts genom öppen friläggning av kärlet. Thomas har infört en metod att vid ett perkutant ingrepp försluta kärlet med bara en mindre friläggning och tekniken röner stort intresse runt om i världen. Enkelt, snabbt och billigt När själva operationen är klar görs ett mindre snitt ner till den djupa fascian. Det faktum att blodkärlet ligger tätt emot fascian utnyttjas. Hålet i fascian stryps och lägger sig över hålet i blodkärlet, som därmed försluts med så kallad non-touch-teknik. Det finns en rad fördelar med perkutana ingrepp, förklarar Thomas. Operationstiden minskar, liksom återhämtningstiden för patienten eftersom det kirurgiska såret inte alls är lika stort. Det är lättare att använda lokalbedövning och det är lättare att bevara blodcirkulationen ner till benen under ingreppet. Det är också det snabbaste sättet att komma in och påbörja ingreppet, och tiden är väsentlig vid brustet pulsåderbråck. Den enda nackdelen jag kan komma på är att man inte direkt upptäcker eventuella komplikationer och inlärningskurvan blir därmed längre. Vid öppen friläggning får man direkt återkoppling på eventuella misstag. Väl beprövad metod Teamet i Örebro har använt sig av fasciasuturen i närmare tio år och har vid det här laget gjort en bra bit över tusen förslutningar. De har gjort kliniska sammanställningar och forskningsstudier och 2006 publicerades metoden för första gången. Bland annat har vi i studier kommit fram till att metoden kan användas också på riktigt stora hål. Vi har även jämfört den med andra förslutningsmetoder, mekaniska suturinstrument, och funnit att vår metod är snabbare, betydligt mycket billigare och har samma fåtal komplikationer. Införingsinstrumenten får allt lägre profil och anpassas för perkutan teknik. Den här metoden gör att varje del i ingreppet kan göras miniinvasivt och ge mindre trauma. Jag hoppas att det gör att tröskeln för att införa perkutana metoder sänks. Ordförklaring Perkutan: Genom huden. Endovaskulär teknik: Den plats i kärlet som skall behandlas nås via kärlets hålrum Vår metod är snabbare, betydligt mycket billigare och har samma fåtal komplikationer. Fasciasuturen en väl beprövad metod E Se hur metoden går till på : Thomas Larzon vill slå ett slag för mini m invasiv teknik i stort. I samarbete med Medtronic kommer han att erbjuda träning i olika tekniker. 3

4 Den patientgrupp som kommer att ha stor nytta av MR-undersökningar i framtiden är alltså den som idag får eller kommer att få flest pacemakerbehandlingar. Per Blomström, docent och överläkare på arytmisektionen, kardiologkliniken vid Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala. MR-säkra implantat betydelsefullt Samtidigt som implantationsfrekvensen av ICD:er och pacemakers stiger, ökar också behovet av MR-undersökningar markant. En kardiologisk device-implantation är idag en kontraindikation för MR-undersökning. Enligt överläkare Per Blomström är därför MRsäkra system av högsta betydelse för dessa patienter. På Akademiska sjukhuset har man på en ung patient med medfött hjärtfel valt att implantera en MRsäker pacemaker. Patienten har tidigare opererats för hjärtfelet, men har kvar ett hål mellan kammarväggarna och ett läckage i pulmonalklaffen. Problem med bland annat förmaksarytmier ledde också till att patienten fick en pacemaker. Eftersom vi räknar med att patienten på grund av sitt medfödda hjärtfel är i behov av MR-uppföljning, så valde vi att implantera en MRsäker device, säger Per Blomström, docent och överläkare på arytmisektionen, kardiologkliniken vid Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala. Om hålet vidgas eller läckaget ökar behöver patienten förmodligen genomgå ytterligare en operation. MR-undersökning är den bästa uppföljningsmetoden för detta, eftersom metoden inte utsätter patienten för strålning och tack vare dess överlägsenhet vid vävnadskaraktäristik och be dömning av organfunktion. MR-undersökning risk för patient med device MR-undersökning innebär ett antal potentiella risker för device-patienter, säger Per. I litteraturen finns det beskrivet att MR-undersökning har or sakat skada på dosa och elektrod. MR kan också medföra att dosan går över i backup-mode som inte går att programmera om. Vidare nämns att elektrodspetsen kan skadas så att en snabb tröskelökning sker, vilket kan skada myokardiet. Det allvarligaste är dock att MR kan orsaka snabb och asynkron pacing med samma frekvens som radiopulserna, vilket kan leda till livshotande kammararytmier. Snabbt växande behov Med tanke på att antalet MR-undersökningar ökar markant är det viktigt att vi har MR-säkra devicer, säger Per Blomström. Därmed undanhåller vi inte device-patienter en undersökningsmetod som är överlägsen vad det gäller vävnadskaraktäristik och funktionsbedömning inklusive tumördiagnostik. Även om vi använder MR-undersökningar för att karaktärisera patienter med medfödda hjärtfel och inlagringssjukdomar i hjärtmuskeln utgör dessa endast en liten del av indikationen för MR-undersökning. Den största gruppen består av de med neurologiska sjukdomar och ortopedsjukdomar samt de i behov av tumördiagnostik det vill säga sjukdomar som drabbar den åldersgrupp som också många gånger är i behov av behandling med någon form av kardiologisk device. Den patientgrupp som kommer att ha stor nytta av MR-undersökningar i framtiden är alltså den som idag får eller kommer att få flest pacemakerbehandlingar, säger Per. Därför är det oerhört viktigt att vi få fler MR-säkra devicer framöver som är kostnadseffektiva och som kan användas på alla device-beroende patienter. Läs om Medtronics nya MR-säkra pacemakersystem på sid Innovationer för livet Läs om hur Medtronic kontinerligt arbetar för forskning och utveckling av nya medicintekniska metoder som hjälper människor runt om I världen.

5 Ny ICD med inprogrammerad trygghet Nu lanserar Medtronic den implanterbara defibrillatorn Protecta, med flera nya funktioner som ska minimera risken för oönskade tillslag. S:t Görans sjukhus deltar i en stor studie där de nya funktionerna ska utvärderas. Studien har ett viktigt syfte, därför är vi gärna med och testar den nya defibrillatorn, säger Fikru Maru och Afsaneh Mohii-Oskarsson, kardiologer på S:t Görans sjukhus i Stockholm. Att minska risken för oönskade chocker är ett starkt önskemål från både patienter och läkare, berättar Fikru. Patienter som lever med implanterad defibrillator har redan drabbats hårt, eftersom de lever med en hjärtsjukdom som ger risk för plötslig hjärtdöd eller rytmrubbningar. En chock från defibrillatorn är både smärtsam och psykiskt påfrestande, och leder i många fall till ökad oro och försämrad livskvalitet. Därför är det så viktigt att patienten enbart får en chock när det verkligen behövs, säger Afsaneh. Även för oss läkare skapar oönskade chocker en oro. Dessutom tar det tid från annat att behandla patienten efter chocken, de behöver mycket samtalstid och defibrillatorn måste programmeras om, menar Fikru och tillägger: En mer tillförlitlig defibrillator bör medföra att vi i Sverige kan öka implantationsfrekvensen, idag ligger vi mycket lågt internationellt sett. Nya funktioner Protecta är en ICD och CRT/D som innehåller sex nya funktioner för att minska antalet oönskade chocker. Bland annat handlar det om att identifiera mer ofarliga rytmrubbningar och rubbningar som avtagit samt att undvika chock på grund av elektrodproblem. Tidigare fanns till exempel en risk för tillslag om patienten fick hjärtklappning av annan anledning, Protecta E Protecta är en ICD / CRT-D som bygger på Medtronic Vision 3D-plattform (Maximo II/Secura). Fokus ligger på att minska oönskade chocker från alla källor för alla patienter. Den innehåller SmartShock som består av sex nya funktioner. oavsett om den var regelbunden eller inte. De nya diskriminatorerna ger en valmöjlighet att programmera så att den risken minskas, förklarar Afsaneh. Världsomspännande studie Studien genomförs i Europa, USA och Japan och består av två faser. Den första fasen är en säkerhetsstudie som ska verifiera att utrustningen fungerar som väntat. När den är klar kan produkten bli CE-märkt. Den andra fasen är en utvärdering av de nya funktionerna med avseende på livskvalitet och hälsoekonomi. En mer tillförlitlig defibrillator bör medföra att vi i Sverige kan öka implantationsfrekvensen. Afsaneh Mohii-Oskarsson och Fikru Maru på S:t Görans sjukhus i Stockholm har inkluderat två patienter i fas ett av Protecta-studien. Fler kommer att inkluderas i fas 2, då produkten har fått sin CE-märkning. 5

6 Nya beräkningar från SBU visar: Bättre kostnads effektivitet för primärpreventiv ICD-behandling Patientöverlevnad vid ICD-behandling Slutsats: Mer än 60 % av patienterna lever längre än tio år. procent månader Sannolikhet för komplikationer Slutsats: Mer än 90 % är komplikationsfria efter 10 år. procent månader Free of any event Failures: Corrections, complications, replacements Censored: Patients death, System chance Free of generator Change Failures: Replacements Censored: Patients death, System chance Free of generator Change Failures: Replacements Censored: Patients death, System chance

7 SBU har översatt och kommenterat en kanadensisk rapport om förebyggande ICD-behandling. Rapporten stärker SBU:s tidigare slutsatser om ICD:ernas primärpreventiva effekt. SBU har även gjort en ny hälsoekonomisk beräkning där kostnaderna för primärpreventiv behandling minskat till mindre än hälften. Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health (CADTH) gjorde 2007 en metaanalys av studier inkluderande över 7000 kanadensiska patientfall med primärpreventiv ICD-behandling. I analysen utvärderade CADTH effekter, komplikationer, livskvalitet, kostnadseffektivitet och etiska konsekvenser. Man kom bland annat fram till att kostnadseffektiviteten var högre än man tidigare räknat med tack vare bland annat högre överlevnad, färre komplikationer och lägre priser på devicer. Fredrik Gadler, överläkare på Hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna var med i SBU:s projektgrupp som 2009 granskade den kanadensiska rapporten och som tog fram ett nytt beräkningsunderlag för kostnadseffektivitet enligt uppdaterade svenska förhållanden. Inom SBU har vi med hjälp av medicinskt sakkunniga och hälsoekonomer gjort en översättning av rapporten till svenska förhållanden, säger Fredrik Gadler. Vi kom fram till att det föreligger klart ökad kostnadseffektivitet tack vare att devicepriserna har sjunkit och genom ökad kunskap om ICDbehandling. Risken för plötslig död signifikant lägre Vid den kanadensiska analysen kom man fram till att risken för plötslig död var signifikant lägre med 67 % relativ riskreduktion. För all död var risken lägre med 28 % och för båda grupperna gällde ungefär 7 % absolut riskminskning. Vad gäller ischemisk orsak så var det ingen tvekan om riskreduktionen, säger Fredrik. Vad gäller icke ischemisk orsak så var risken för plötslig Den kanadensiska rapporten ger en ökad vetenskaplig bas för att primärpreventiv ICD-behandling är kostnadseffektiv och leder till minskad plötslig död. död lägre medan risken för all död inte var lägre. I rapporten beräknade man hur många patienter som måste behandlas med ICD för att förebygga ett dödsfall resultatet blev 12 för patienter med ischemisk bakgrund och 28 för de med icke ischemisk bakgrund. Det pekar på att det är mindre kostnadseffektivt att ICD-behandla patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion utan ischemisk orsak. Låg komplikationsfrekvens I den kanadensiska rapporten tittade man även på psykosociala effekter. Analysen visade att det är relativt vanligt med oro och depression efter en ICD-implantation. Därför pekar man på nödvändigheten av noggrann information innan en ICDbehandling. Man granskade också komplikationer och biverkningar efter en ICD-implantation eftersom dessa har ett stort inflytande på kostnadseffektiviteten. SBU gjorde därför en genomgång av sextusen ICD-implantationer i Svenska Pacemakerregistret där man kom fram till att komplikationsfrekvensen för allvarlig eller reoperationskrävande komplikation är cirka 6 procent. I SBU:s rapport visar vi att kostnaden per räddat levnadsår sjunker rejält mot tidigare rapporter, tack vare lägre komplikationsfrekvens, längre överlevnadstid och lägre devicepriser. Om vi utgår från överlevnad på tre år blir kostnaden från kronor per räddat levnadsår. I de hälsoekonomiska studier som ingick i den kanadensiska rapporten varierade dock den förväntade överlevnaden för ICD-patienter mellan 7 och 13,5 år. Om vi istället antar en överlevnad på 7,5 år och att skillnaden i dödlighet är lika stor efter 7,5 år som efter 3 år, minskar kostnaden per räddat levnadsår från kronor till kronor. Ökad evidens för kostnads - effektivitet Avslutningsvis kan man säga att den kanadensiska rapporten ger en ökad vetenskaplig bas för att primärpreventiv ICD-behandling är kostnadseffektivt och leder till minskad plötslig död, säger Fredrik. Vi ser även i arbetet med svenska pacemakerregistrets årsrapport för 2009 att överlevnaden är förvånansvärt lång för ICD-patienter och komplikationsfrekvensen inte är särskilt anmärkningsvärd. Ordförklaring SBU: Statens beredning för medicinsk utvärdering Rapporter från SBU E SBU skickar ut sina rapporter till samtliga läkare i Sverige. På SBU:s hemsida kan alla rapporter laddas ner. Ladda ner den kanadensiska rapporten, SBU:s utvärdering av rapporten och den svenska hälsoekonomiska beräkningen på: Livslängd ICD- generatorer per fabrikat procent månader Slutsats: Livstiden på en ICD påverkar kostnadseffektiviteten. Statistik från registret visar att Medtronics ICD:er har betydligt längre livslängd än konkurrenternas TOTAL GUIDANT medtronic ST. JUDE Källa: Svenska ICD- och Pacemakerregistret, data från ICD:er implanterade sedan 2000 Fredrik Gadler är ansvarig för svenska ICDoch Pacemakerregistret. Registret är ett nationellt medicinskt kvalitetsregister, vars syfte är öka patientsäkerheten och höja vårdkvaliteten. Samtliga implanterande svenska kliniker rapporterar till registret som sammanställer pacemakeranvändandet i Sverige. I Sverige görs cirka 5000 pacemakeroperationer varje år. Läs mer om registret på: 7

8 Paradigm VEO har varit en fantastisk hjälp för flickan och hela familjen. Birthe Olsen, diabetesläkare på pediatriska kliniken i Glostrup, har som en av de första i Norden provat Medtronics nya insulinpump Paradigm VEO. Danmark: Stor ökning av diabetesbehandling med insulinpump Av 2200 barn med diabetes i Danmark använder cirka 700 insulinpump. Birthe Olsen är diabetesläkare på pediatriska kliniken vid Glostrops sjukhus. Hennes avdelning har omkring 500 barn, varav 170 använder insulinpump. Birthe har också provat Medtronics nya insulinpump Paradigm VEO med mycket lyckat resultat. Under många år i Danmark har vi varit ganska konservativa och behandlat våra barn med 2 3 insulininjektioner per dag, säger Birthe Olsen. De senaste fem åren har dock antalet insulinpumpsanvändare ökat snabbt, från väldigt få till cirka 30 procent av alla unga diabetiker. Register visar signifikant bättre värden Från det danska diabetesregistret kan vi utläsa att barnen som behandlas med pump har signifikant bättre värden både vad det gäller metabolisk funktion, färre hypoglykemier och färre ketoacidoser. Majoriteten av barnen har stor nytta av sin insulinpump. I många fall förändras hela familjens liv friheten och livskvaliteten ökar betydligt. Istället för att kliva upp 3-4 gånger varje natt och mäta blodsockret för att undvika att barnet inte får hypoglykemi, kan föräldrarna slappna av. Vi har lagt ner stor möda på att övertyga våra politiker om att insulinpumpsbehandling är effektivt och höjer livskvaliteten för barnen och deras familjer. De goda resultaten har självklart bidragit till att vi fått ökade ekonomiska medel. Paradigm VEO lyckade testfall Danmark och Finland var först ut i Norden med att få prova Medtronics nya insulinpump Paradigm VEO. Paradigm VEO kan kombineras med kontinuerlig glukosmätning och har en unik funktion som tillfälligt stänger av insulintillförseln när blodsockernivån sjunker under inställt värde. Vi provade Paradigm VEO på två svåra fall precis innan pumpen lanserades, säger Birthe. Det ena var en svårt drabbad 14-årig flicka som ofta kom till sjukhuset på grund av svåra hypoglykemier eller ketoacidoser. Först lät vi flickan prova en vanlig insulinpump, men vi förstod snabbt tack vare CGM-mätning att hon hade ett mycket lågt behov av insulin under nattens första timmar då hon också fick sina hypoglykemier. När vi insåg det ville vi prova Paradigm VEO på henne eftersom pumpen stänger av insulintillförseln när blodsockret blir för lågt. Hon blev snabbt bättre men fick fortfarande hypoglykemier i det läget ställde vi in pumpen så att den slog av tidigare. Nu har hon inga nattliga hypoglykemier och pumpen slår ifrån flera gånger varje natt, i synnerhet tidigt under natten. Hennes mamma säger att Paradigm VEO har varit en fantastisk hjälp för flickan och hela familjen. Det andra fallet var en 18-årig pojke med svår diabetes vars släkt hade flera tidiga dödsfall på grund av diabetes. Pojkens mamma börjar jobba tidigt varje morgon och har fått slita hårt när hon tvingats kliva upp flera gånger på natten för att kontrollera sonens blodsocker. Efter att pojken fick Paradigm VEO har familjen fått ett mycket lättare liv. Ordförklaring Ketoacidoser: syraförgiftning på grund av insulinbrist FAKTA E Andel danska diabetesbarn som har insulinpump 100% 44% 31% 30%

9 Vi ser det nya insulinpumps systemet Paradigm VEO som ett stort steg framåt inom diabetes behandling, och där är CGM-mätning en av nyckelfunktionerna. Hanna Huopio, barnläkare på Kuopios Universitetssjukhus, känner stor tillfredsställelse över att se hur den nya tekniken hjälper hennes patienter. Finland: Paradigm VEO ger bättre reglerade barndiabetiker Barnkliniken på Kuopios Universitetssjukhus var först i Finland med att prova Paradigm VEO, Medtronics nya insulinpumpssystem. På barnkliniken har man stor erfarenhet av insulinpumpsbehandlig, och man anser att Paradigm VEO är ett viktigt steg framåt inom diabetesbehandling för barn. Tvåhundrafemtio patienter med typ 1 diabetes är knutna till barnkliniken på Kuopios Univer sitetssjukhus, varav cirka sjuttio använder insulinpump. Hälften av de tvåhundrafemtio patienterna är enligt barnläkaren Hanna Huopio kandidater för insulinpumpsbehandling. Våra erfarenheter av Paradigm VEO är väldigt positiva, säger Hanna Huopio, barnläkare på Kuopios Universitetssjukhus. Med Paradigm VEO kan vi ge låga basaldoser i steg om 0,025 U/h, vilket är oerhört betydelsefullt för barn som är insulinkänsliga och svårreglerade med större doser. Exaktheten i doseringen är till stor hjälp för att hålla blodsockret på rätt nivå. Vi ser det nya insulinpumpssystemet Paradigm VEO som ett stort steg framåt inom diabetesbehandling, och där är CGMmätningen en av nyckelfunktionerna. Bättre reglering, färre hypoglykemier CGM-mätningen hjälper patienterna att bli bättre reglerade och därmed vara i bättre balans. Och föräldrarna mår också de mycket bättre tack vare att de får färre nätter med mätningar. Hela familjen berörs när ett barn har diabetes, så stressnivån hos familjen minskar när barnets hypoglykemier blir färre. Dessutom är insulinpumpen och CGMmätningen lätt att använda, vilket är ett stort plus. Ökad livskvalitet för hela familjen Hanna Huopio säger att det skänker henne och hennes kollegor stor tillfredställelse att veta hur mycket CGM-mätning hjälper barn med diabetes och också den avlastning som den innebär för familjen. Det betyder så mycket för hela familjen när föräldrarna kan lita på att insulinpumpen varnar om blodsockernivån sjunker för lågt. Och att de också kan känna sig säkra på att Paradigm VEO stänger av insulintillförseln när nivån sjunker under inställt värde, så att risken minskar att barnet får hypoglykemier. Som jag ser det ökar inte bara Paradigm VEO barnets livskvalitet, utan också hela familjens. Önskningar inför framtiden Framöver vill Hanna Huopio se CGM-sensorn och infusionssetet som ett enda system, vilket enligt henne skulle göra CGM-mätningen ännu enklare att utföra. Hon skulle också vilja se en fjärrstyrning till insulinpumpen, där fjärrstyrningen inte är större än t.ex. ett armbandsur. Utvecklingen går hela tiden framåt, säger Hanna. Vi är glada för nyheterna som Paradigm VEO för med sig, men varför sluta där, det finns mer att önska av framtida diabetesbehandling. Ett system som mäter kontinuerlig blodsockernivå vore väldigt bra, även om kontinuerlig glukosmätning redan är till stor hjälp. Och på önskelistan skulle jag också vilja att även sensorerna omfattades av den statliga ersättningen. Ordförklaring Ketoacidoser: syraförgiftning på grund av insulinbrist FAKTA E Andel diabetesbarn som är kandidater för insulinpump på Kuopios Universitetssjukhus 100% 20% 40% 40%

10 Integrity gör PCI enklare och säkrare Medtronic har med stentplattformen Integrity introducerat en helt ny standard för ballongstentning vad gäller framkomlighet och flexibilitet. Jens Flensted Lassen på Århus universitetssjukhus Skejby var den förste i Norden som använde Integrity på en patient. Stentet följde med mycket bra i de kringliga kärlen och det hade god pushability. 1 0

11 Jens Flensted Lassen är överläkare inom invasiv kardiologi på Århus universitetssjukhus Skejby i Danmark. I februari fick han tillfälle att använda Medtronics nya stent Integrity för första gången. Personal från Medtronic i Danmark och Sverige fanns på plats, liksom en av de ingenjörer som bidragit till utvecklingen av det nya stentet, Julie Garvey från Medtronics fabrik i Galway, Irland. Alla ville höra Jens första spontana reaktion på stentet. Det följde med mycket bra i de kringliga kärlen och det hade god pushability, det vill säga det gled fram lätt när jag tryckte på levereringsskaftet. På genomlysningen med röntgen var det lätt att se att stentet expanderade fint mot kärlväggen, och det var lätt att efterdilatera. Jens konstaterar att det inte var något extremt utmanande fall. Patienten hade klassiska bröstsmärtor och stenos, relativt lättillgängliga kärl men kringliga. Han passerade förgreningar för att leverera Integrity. Känslan att föra in Integrity var bättre än de flesta andra stent jag prövat. Om det är problem att komma fram med ett vanligt stent kan jag mycket väl tänka mig att det är en bättre lösning att använda Integrity, säger han och påpekar att hans erfarenhet av Integrity dock hittills är begränsad till det här enda fallet. Efter ingreppet gjordes även OCT, optical coherence tomography, för att ännu tydligare kunna utvärdera resultatet. Då kunde vi se att stentet satt väl expanderat mot kärlväggen och det vi kallar scaffolding var också bra, det vill säga stentet nådde helt ut till kärlväggen. Detta är viktiga egenskaper för ett stent. På det hela taget visade OCT ett väl implanterat stent. Nu ser jag mycket fram emot att Medtronic ska lansera Integrity som ett läkemedelsavgivande stent. Här i Danmark används sådana i procent av fallen, så det är först då som vi på allvar kan börja använda det nya stentet. Systematisk utveckling Medtronics stent är redan tidigare kända för sin goda framkomlighet, vilket inte hindrar utvecklarna att sträva efter ännu bättre produkter. Det finns en systematisk plan för vilka parametrar som bör förbättras, och Integrityplattformen är steg ett i den planen. Stentet är uppbyggt av en obruten vågformad tråd i spiralform, till skillnad mot tidigare generationer som består av vågformade ringar som enligt ett optimalt mönster sammanfogats med laser till ett stent. Samma sammansättningsmönster återfinns på Integrity, det är den obrutna spiralformen som gör att stentet blir ännu mer följsamt och flexibelt i alla riktningar. Genom att ta ett enda steg i taget i utvecklingen är det enkelt att utvärdera värdet av förbättringen. Därför är det även samma dimension och samma material i tråden som tidigare, för att säkert kunna avgöra att det verkligen är spiralformen som gör hela skillnaden. Nu väntar flera steg i utvecklingen. Senare under 2010 kommer Resolute Integrity, ett läkemedelsavgivande stent på Integrityplattformen med Resolutes alla värdefulla egenskaper. Integritys egenskaper Det finns en rad fördelar med den nya Integrityplattformen. Användarvänlighet är ett ord som på ett bra sätt sammanfattar dem alla och grundtanken är att stentet ska anpassa sig till kärlets anatomi inte tvärtom. Trådens spiralform gör att stentet blir ännu mer flexibelt, böjligt och rörligt åt alla håll. Med ett jämnt tryck kan stentet levereras även i de smalaste, kringligaste kärlen längst in. Stentet anpassar sig till kärlväggen på ett bra sätt och det ger en minimal vessel straightening, det vill säga det påverkar inte kärlets läge och form. Båda dessa faktorer gör att risken för restenoser minskar. ANGIOBILD ANGIOBILD Traditionell angiografi, som visar att stentet har bra flöde, kompletterades med OCT, som visar att stentet ligger väl an mot kärlväggen. 11

12 Många fördelar med Freestyle Läkarna på thoraxkliniken vid Landspítali universitetssjukhus i Reykjavik på Island har Medtronics Freestyle aortarotsprotes som sitt förstahandsval när de ska utföra ett aortaklaffsbyte. Här berättar de varför. Bjarni Torfason är chef på thoraxkliniken och Thorarinn Arnorsson är hjärtkirurgspecialist. Tillsammans med sitt team har de använt Freestyle aortarotsprotes i mer än tio år. Produkten passar bra i de allra flesta fall och har uppenbara fördelar. Man kan välja att sy in den i patientens aortarot eller byta roten, helt beroende på behoven. Även om hela roten byts ut är det lätt att undvika postoperativa blödningar, eftersom den liknar normal vävnad. Dessutom är den mycket mjuk och lätt att hantera. Funktionell fysiologi Bjarni konstaterar att som hjärtkirurg bör man rensa bort så mycket kalk som möjligt ur kärlet. Med Freestyle kan man med gott samvete ta bort all kalk, även om en del av kärlväggen tas bort på samma gång. Ju större öppning vi får, desto större klaff kan vi sätta in, och det är mycket viktigt för att få en funktionell fysiologi efter operationen. Freestyle reparerar helt enkelt de skador som kalken och kalkrensningen gjort. Det är också möjligt att behålla den önskvärda naturliga sinusformen på roten. Eftersom Freestyle inte har något stent eller sykrage kommer det inte att finnas något som hindrar flödet. Det händer faktiskt ofta att kardiologen vid kontroll av hjärtat efter operationen med eko-kardiografi, ultraljudsundersökning, inte kan se annat än en normal, väl fungerande aortaklaff och det tolkar jag som ett bra betyg. Med en stor klaff går remodelleringen av hjärtat snabbare, det vill säga hjärtat återhämtar sin friskhet på kortare tid. Freestyle sätts alltid in i aortan som en subkoronar implantation och kan därför inte heller komprimera flödet till kranskärlsöppningarna. Eftersom det i stort sett bara är klaffbladen som kommer i kontakt med blodet behövs ingen blodförtunning efter operationen, möjligtvis Magnecyl (aspirin). Det är inga problem för patienten att genomgå MRI eller CT och på bilderna kan man se att det är minimal artefakt av den implanterade klaffen. Fördelar för kirurgen Läkarna är överens om att Freestyle är lätt att hantera. Den är mjuk och lätt att klippa till så att den passar perfekt, nästan lika smidig som en homograft. De har hört fördomar om att det skulle vara tekniskt svårt att implantera Freestyle. Det tycker vi inte alls. Det tar visserligen lite längre tid, men med modern kardioplegi är det inga problem. Den tiden återvinns med råge postoperativt, eftersom en patient som mår bra kan lämna intensiven snabbare. Vi är tacksamma för att vi tidigt fick lära oss många tips och tricks av den välkände kirurgen Gebrine El Khoury. Det har hjälpt oss och har ökat arbetsglädjen oerhört mycket. Det är också en stor fördel att få mycket kirurgisk träning. Alla hjärtkirurger vill kunna göra en så kallad valve-sparing, till exempel David-tekniken, där man behåller den friska klaffen men byter ut aortaroten på grund av ett aneurysm. Subkoronar implantation av Freestyle är ett utmärkt träningspass inför David, för att kunna hjälpa både yngre och äldre patienter med livs hotande aneurysm att få behålla sin egen klaff. Eftersom det går att ha så stor öppning i kärlet med Freestyle är den lämplig om patienten förväntas leva längre än klaffens beräknade livslängd, år. Freestyle är känd för att inte förkalka med åren, så den är en idealisk landningsplats för en klaff som levereras via ljumsken eller apex, en metod som ökar alltmer. Man kan till och med spek ulera om det skulle gå att sätta ytterligare en klaff och på så vis sannolikt undvika öppna reopera tioner. I vilket fall är utsikterna goda för behandling i framtiden. När väljs Freestyle? Generellt väljer de isländska läkarna Freestyle vid aortaklaffstenos och infektion i hjärtat, samt vid läckage om det inte går att åtgärda med valve-sparing. Officiellt rekommenderas biologisk klaff om patienten är över 70 år. Det finns dock speciella Man kan välja att sy in den i patientens aortarot eller byta roten, helt beroende på behoven. Bjarni Torfason och Thorarinn Arnorsson är de två läkare i Reykjavik som huvudsakligen implanterar de stentlösa aortaklaffarna. 1 2

13 Ordförklaring Subkoronar implantation, nedanför kranskärlen, i aortan. Artefakt, artificiell effekt som stör tolkningen av resultaten. Kardioplegi, metod att vid hjärtoperation, med speciell lösning, stanna hjärtat och skydda det från skador. situationer där vi använder den på patienter som till och med är yngre än år. Kranskärlssjukdom, infektion i hjärtat eller om patienten inte tål eller vill ha antikoagulationsmedel är några sådana fall. Om man i övriga fall väljer en mekanisk eller biologisk klaff beror bland annat på patientens ålder och beräknade livslängd. Klaffen håller längre för äldre patienter. Efter implantationen Att byta aortaklaff är ett tacksamt ingrepp. Patienterna har oftast en förväntad livslängd på mindre än 2 3 år utan operation. Efter en lyckad operation lever de lika länge som sina jämnåriga. Det är oerhört viktigt med träning efter implantationen. Här på Island är det obligatoriskt med fyra veckor på ett träningscenter. Som regel är patienterna arbetsföra inom två och en halv till tre månader efter operationen, eller i motsvarande skick om de är pensionerade. Och det gäller även om de var sängliggande eller sjukhusbundna före operationen. FREESTYLE E Biologisk aortarotsprotes med helrotsgestaltning för ökad flexibilitet vid implantering. Avsaknad av stent och sykrage ger bättre blodflöde. Avancerad vävnadsteknologi motverkar förkalkning och gör att klaffen behåller sin naturliga anatomiska form. Mer info om Freestyle finns på: thoraxsurgery/freestyle.html 13

14 Utvecklingen av navigering går snabbt. Ju enklare och mer användarvänlig utrustningen blir, desto fler användningsområden blir aktuella. Ryggkirurgi, ortopedisk trauma och öron, näsa, hals är områden som tillkommit på senare år. De flitigaste användarna har länge funnits inom kraniell kirurgi, som har kunnat utvecklas tack vare alltmer förfinade möjligheter i navigeringen. Navigering för säkerhet och trygghet Navigering i människokroppen fungerar på liknande sätt som GPS-navigering i bilar. Kartan bildas av bilder som tas med CT, datortomografi, eller MR, magnetisk resonanstomografi. Själva navi geringen sker med ett instrument, i sin enklaste form en pekpinne. Det finns i huvudsak två olika tekniker för att spåra instrumentens position, optisk och magnetisk. Läget visas i alla tre bildplanen samtidigt och förutom läget på instrumentet visas även riktningen. Samma utrustning används ofta både preoperativt och peroperativt, det vill säga både vid planering av ingreppet och under själva operationen. På det här uppslaget presenteras tre av Medtronics utrustningar. O-arm för ryggkirurgi O-armen kan användas för peroperativ CT på hela kroppen, även kraniella undersökningar. Vanligast är dock att den används för ryggkirurgi. Den har gett upphov till ett kraftigt ökande intresse för navigering bland ryggkirurger, eftersom den är enkel att hantera och ger omedelbar navigering med ett minimum av intervention från kirurgen. Under pågående operation kan kirurgen peka med exempelvis en borr för att få bekräftat att den förs in på rätt ställe. I direkt anslutning till operationen tas nya bilder, som visar om skruvarna är rätt placerade. Eventuellt olämpligt placerade skruvar kan repositioneras omedelbart. O-armen sparar tid i operationssalen, lidande för patienten och pengar för vården, inte minst genom att en del revisionsoperationer kan undvikas. O-armen finns installerad i Ålborg och Århus i Danmark, Uleåborg i Finland och sedan helt ny - ligen även i Malmö. Globalt finns närmare 150 system installerade. PoleStar för kraniell kirurgi PoleStar är en peroperativ MR med integrerad navigering, som används exempelvis när hjärntumörer ska avlägsnas. Den är enkel att använda, kan installeras i befintliga operationsrum och sköts av kirurgen själv. Med hjälp av navigering blir även planeringen enklare. Med hjälp av en pekpinne kan kirurgen säkerställa att strukturer inte kommer att skadas vid ingreppet. När kraniet öppnats kontrolleras riktningarna igen. Detta ökar möjligheten att göra tillräckligt radikala men ändå säkra ingrepp. Med navigering kan man också ta vävnadsprov på misstänkt patologiska strukturer i hjärnan genom ett borrhål, utan att dessa procedurer måste planeras och beräknas i förväg, vilket ökar flexibiliteten. Med peroperativa MR-bilder kan kirurgen dessutom se vad som avlägsnats och vad som finns kvar av tumörrester, det är enklare att avgöra om mer kan tas bort utan att skada känsliga områden. Tidigare problem med så kallad brain shift avhjälps genom att nya bilder tas efter att kraniet öppnats. Brain shift innebär att hjärnan ändrar läge när vätska runnit ut vid ingreppet eller för att inre tryck från tumör eller annat minskar och att den i förväg tagna MR-bilden därför inte stämmer exakt vid navigering. Med PoleStar ökar möjligheten för neurokirurgen att kunna ta bort mer av tumören och i vissa fall kanske helt bota patienten, med bibehållen funktion och livskvalitet. Flera kliniker i Norden planerar att satsa på den här tekniken. Globalt finns drygt 50 MR-system från Medtronic installerade. 1 4

15 O-ARM O-armen kan användas både för röntgen och genomlysning vid 3-D scanning. Polestar och Fusion Polestar, till vänster, används exempelvis vid avlägsnande av hjärntumörer och Fusion, till höger, är Medtronics nya bildguidningssystem som förenar magnetisk och optisk bildguidning. Fusion för kirurgi inom öron, näsa, hals Fusion använder magnetisk navigeringsteknik med preoperativ CT och/eller MR. Hela hanteringen har förenklats och fördelarna jämfört med traditionell navigering är så stora att allt fler intresserar sig för den här tekniken. Fusion används exempelvis vid FESS, functional endoscopic sinus surgery, på patienter där traditionella metoder inte har hjälpt. Det handlar ofta om ingrepp där det är svårt att kontrollera läget och där närheten till bland annat synnerver, blodkärl och skallbas gör att kirurgen avstår från att öppna delar av anatomin. I Norden är skador vid sådana ingrepp sällsynta. Den konservativa nordiska traditionen inom medicinen, välgrundad då patienterna mestadels inte har maligna åkommor, innebär dock att andelen reoperationer är större eftersom kirurgerna är alltför försiktiga vid ingreppen. Med hjälp av Fusion Navigering får kirurgen tydlig information om instrumentets placering och kan öka radikaliteten i ingreppen utan att ta mer risker. Vissa ingrepp som tidigare inte har kunnat utföras kan genomföras med Fusion, exempelvis pannhålekirurgi utan extern öppning. Det omöjliga blir möjligt. Fusion finns installerad på 15 platser i Norden, globalt finns ungefär 500 system installerade, utrustningen lanserades för bara två år sedan. Med PoleStar ökar möjligheten för neurokirurgen att kunna ta bort mer av tumören och i vissa fall kanske helt bota patienten, med bibehållen funktion och livskvalitet. Per Wiman är specialist på utrustningar för bildvisning och navigation hos Medtronic i Sverige. 15

16 Bot för vissa dementa Demens kan i vissa fall vara orsakad av sjukdomen vuxenhydrocephalus, som i de flesta fall enkelt kan behandlas med en shunt. Möjligheten att ställa en korrekt diagnos har förbättrats och forskning pågår för att kunna utveckla behandlingen ytterligare. Försämrad gång, lätt demens, inkontinens och viss apati, det är symtom som känns igen hos många äldre med exempelvis Alzheimers. Just den här kombinationen kan dock tyda på att patienten i stället lider av vuxenhydrocephalus (normaltryckshydrocephalus, NPH). Sjukdomen har fått sitt namn av att det intrakraniella trycket (ICP) vid standardmätning tycktes vara normalt. Nu har det dock visat sig att det dynamiska trycket, det vill säga det tryck som induceras av varje hjärtslag, är förhöjt. Det innebär att den fysiska miljön för hjärnan påverkas. De flesta patienter med vuxenhydrocephalus blir hjälpta av att få en shunt implanterad, berättar Per Kristian Eide som är sektionsöverläkare för hydrocephalus på Oslo universitetssjukhus. Konsten är att hitta dem! Ökat intresse För inte så länge sedan trodde läkare att de visste det mesta som fanns att veta om NPH. När det nu har kommit fram mer information har intresset ökat hos både neurokirurger och neurologer för att forska ytterligare om både bakgrunden till sjukdomen och hur den på olika sätt kan behandlas. Läkare från Norge, Danmark och Sverige har bildat Nordics Hydrocephalus Academy, där de delar med sig av forskning som pågår samt diskuterar möjliga framtida forskningsprojekt inom området hydrocephalus. Per Kristian var med och startade gruppen och är Norges representant i den. Det är viktigt att resultatet av utredning och behandling återkopplas till den allmänläkare eller neurolog som remitterat patienten. Med ökad kunskap har läkarna bättre möjlighet att ställa diagnos. Även allmänhetens kunskap är betydelsefull och då spelar media en stor roll. Här i Norge var det en stor artikel i Aftenposten för ett drygt ett år sedan och den gav utslag i att vi fick fler patienter. Diagnos Det är just kombinationen av symtom som är karaktäristiskt för NPH, säger Per Kristian. Han rekommenderar den allmänläkare eller neurolog som misstänker NPH att även göra en CT eller MR för att se om det finns ett ökat vätskeutrymme i hjärnan samt att vara liberal med att remittera vidare. Neurologen bör också undersöka patienten för att utesluta andra orsaker till sjukdomen. Innan vi opererar en patient gör vi dessutom en egen utredning på neurokirurgen. Typen av utredning varierar mellan olika länder, så som det lätt blir med vagt definierade tillstånd. Här i Norge har vi på flera universitetssjukhus liknande praxis, som resultat av flera års forskning. Utredningen består främst av en tryckmätning med fokus på det dynamiska trycket. Om det visar att det intrakraniella trycket höjs vid varje hjärtslag innebär det att hjärnan får dåligt med plats och att patienten med all säkerhet har nytta av en shunt. Det är just kombinationen av symtom som är karak täristiskt för NPH. Enkel operation En shunt implanteras på ungefär en halvtimme. En kateter placeras i hjärnans hålrum och en annan i bukhålan. Mellan dem fästs en enkelriktad ventil som bestämmer mängden, riktningen och trycket på vätskan som leds ut. Vi uppskattar att ungefär nio av tio av väl utredda patienter blir hjälpta av shunten, helt eller delvis, säger Per Kristian. Han tror att resultatet blir bättre om patienten haft sjukdomen en kortare tid och inte är till åren kommen, men lång tids sjukdom eller hög ålder är inte i sig anledning att avstå från behandling. Utredning av varje enskild patient är viktigare än strikta regler, påpekar han. Inom bara en vecka efter operationen har patientens symtom lättat eller försvunnit. Orsaken till att NPH uppstår är än så länge okänd, förutom när det gäller sekundär NPH som kan vara en följd av exempelvis hjärnblödning. Allt fler får hjälp På Oslo universitetssjukhus får mellan 40 och 50 patienter den här behandlingen varje år. Från 2002 till 2007 satte vi in shunt på 131 patienter med idiopatisk vuxenhydrocephalus, berättar Per Kristian. Antalet ökar successivt vartefter tillståndet blir mer känt, både bland läkare och hos allmänheten. Det brukar antas att ungefär 5 procent av dem som är dementa har NPH, men det finns ett stort mörkertal och verkligheten kan vara både fler och färre. Oavsett vilket är det lätt att konstatera att det finns många som bär på sjukdomen utan att ha fått rätt diagnos och därför inte heller rätt behandling. De flesta som insjuknar är mellan 60 och 70 år gamla, några är i 50-årsåldern. Den yngste som behandlats i Oslo var bara 28 år. Ordförklaring NPH: Normal Pressure Hydrocephalus, normal - trycks hydrocephalus, vuxenhydrocephalus. CT: Computer Tomography, datortomografi. MR: Magnetresonanstomografi, ger underlag för att utesluta andra sjukdomar. 1 6 Från och med 1:a maj säljs Neurologic Technologies produkter inte längre via distributör utan direkt från Medtronic, i Finland. Din kontakt på Medtronic heter Ritva Juhantalo. Tel kundservice: ( )

17 Implantationen av en shunt tar bara en halvtimme, men kan ge patienten många år med betydligt förhöjd livskvalitet. Per Kristian Eide på Oslo universitetssjukhus förklarar att mätning av det dynamiska intrakraniella trycket med ganska stor säkerhet kan visa vilka patienter som blir hjälpta av att få en shunt implanterad. Vuxenhydrocephalus E NPH är en sjukdom som lätt förväxlas med andra åldersrelaterade sjukdomar. De viktigaste symtomen är försämrad gång, lätt demens, inkontinens och viss apati. Sjukdomen delas in i idiopatisk och sekundär NPH. Symtomen kan i nio fall av tio försvinna eller lindras med hjälp av en inopererad shunt som utjämnar trycket i skallen. 17

18 Paulin Andréll, Clas Mannheimer och Wei Yu. 3-årsuppföljning av EARL-studien visar: Ryggmärgsstimulering vid kärlkramp fortsatt effektivt 3-årsuppföljningen av EARL-studien (European Angina Registry Link) visar att patienter med svår kärlkramp som behandlas med ryggmärgsstimulering upplever fortsatt symtomlindring och förhöjd livskvalitet. Enligt läkarna Wei Yu och Paulin Andréll är det viktigt att kännedomen om behandlingsformen och dess goda effekter ökar hos både läkare och patienter. ST-läkaren Paulin Andréll vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och kardiologen Wei Yu vid S:t Görans Sjukhus är projektledare för EARL. Studien är en europeisk multicenterstudie, med bland annat svenskt och norskt deltagande, för långtidsuppföljning av patienter med svår kärlkramp som behandlas med ryggmärgsstimulering. För samtliga patienter gäller att man har bedömt att varken konventionell medicinering, bypass operation eller ballongvidgning kan lindra kärlkrampen. Effektiv lindring ger högre livskvalitet Vid 3-årsuppföljningen ser vi att patienterna med ryggmärgsstimulering visar bibehållen förbättring avseende kärlkramp, säger Paulin Andréll. Studien visar att ryggmärgstimulering ger bestående symptomlindring vad det gäller svår kärlkramp och förbättrad livskvalitet. Vardagliga saker som att duscha, raka sig och liknande frambringar kärlkrampsattacker, vilket påverkar det dagliga livet i hög grad. Jag anser att det är viktigt att denna patientgrupp får tillgång till effektiv smärtlindring, vilket kan leda till högre livskvalitet. Adekvat smärtlindring är inget som ifrågasätts för t.ex. cancerpatienter, därför är det rimligt att ryggmärgsstimulering lyfts fram som alternativ för dessa patienter med avancerad kranskärlsjukdom och svår kärlkramp. Ökad medvetenhet önskvärt Idag får vi endast de svårast sjuka patienterna till oss, säger Wei Yu. Även patienter med lindrigare kärlkramp kan ha nytta av behandlingsformen, vilket man sett vid andra studier och kliniska observationer. Enligt tidigare studier vet vi också att mer än 80 procent av de som behandlas med ryggmärgsstimulering upplever symptom- och smärtlindring. Som vi ser det är många läkare omedvetna om att ryggmärgsstimulering kan vara ett alter nativ för patienter med svår angina. Enligt Social styrelsens riktlinjer är behandlingsformen priori terad som klass 4 av 10 (evidensgrad 1 enligt SBU) för patienter med svår kärlkramp. Det är önskvärt att få med ryggmärgstimulering som behandlingsstrategi i vårdprogrammet för stabil angina på varje sjukhus. Enligt tidigare studier vet vi också att mer än 80 procent av de som behandlas med ryggmärgsstimulering upplever symptom- och smärtlindring. Professor Clas Mannheimer kommenterar: EARL-studien visar att vi kan hjälpa patienter med svår koronalsjukdom och svår angina med ryggmärgsstimulering så att dessa patienter får bättre funktion och livskvalitet. Alla patienter där indikationen för resvaskularisering endast är symtomatisk skulle dock kunna vara potentiella kandidater. Studier på djur indikerar att ryggmärgstimulering även kan ha gynnsamma effekter på ventrikulära arytmier och systolisk funktion. Dessa resultat måste dock konfirmeras i ytterligare studier på djur och människa. 1 8

19 Nyhet inom ryggmärgsstimulering: Sensing-teknologi ger lägesanpassad stimulering Medtronics nya uppladdningsbara pulsgeneratormodell Restore Sensor för ryggmärgsstimulering innehåller några helt nya funktioner; en sensing-enhet som tack vare ett inbyggt gyro känner av patientens kroppsläge och via funktionen AdaptiveStim anpassar stimuleringsstyrkan automatiskt vid lägesändring. Ytterligare en nyhet är den inbyggda dagboken som registrerar patientens rörelser. Kliment Gatzinsky, specialist i neurokirurgi och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg samt på Universitetssjukhuset i Stavanger sitter med i Medtronic Pain Advisory Board och har utvärderat möjligheterna med de nya funktionerna. Aktivitetsgrad mäts objektivt Jag ser väldigt positivt på de nya funktionerna, säger Kliment. Den inbyggda dagboken är det första objektiva sättet att mäta patientens aktivitetsgrad. Tidigare har vi fått nöja oss med patientens subjektiva uppfattning. Nu kan vi med dagbokens hjälp registrera kroppens lägesförändringar och antalet steg patienten tar. Förser man patienten med en extern RestoreSensor innan implantationen får vi värdefulla referensvärden. Jämför vi sedan dessa med värden registrerade efter inläggningen av systemet kan vi se om patientens aktivitetsgrad har ökat. Minskat obehag, större frihet För patientens del är AdaptiveStim-funktionen värdefull av flera anledningar. Problemet har tidigare varit att patienten kan ha en stimulering som känns bra vid till exempel stående ställning, men när patienten lägger sig ner blir stimuleringen för kraftig och känns obehaglig. Patienten måste då själv reglera detta med sin fjärrkontroll. Nu slipper patienten detta eftersom AdaptiveStim följer med kroppens rörelser och ställer in sig automatiskt. Obehaget minskar eftersom stimuleringen blir mer följsam. Följsamheten ger bättre sömn Patienter som använder stimuleringen på natten får också bättre sömn tack vare AdaptiveStim. Det är inte ovanligt att patienten vaknar vid vändning från rygg till mage eller sidan på grund av att stimuleringen blir för kraftig och därmed uppfattas som obehaglig. Styrkan på stimuleringen som behövs under dagtid är ofta högre än den som krävs under natten. Nu behöver patienten inte tänka på att sänka styrkan innan sänggåendet, eftersom stimulatorn gör det automatiskt. Med hjälp av dagboken kan vi också utläsa aktiviteterna under natten med andra ord bedöma om sömnen blivit bättre. Implanteringsfrekvens I Stavanger har man årligen legat på mellan 30 och 40 nyimplantationer de senaste åren. Motsvarande antal på Sahlgrenska i Göteborg ligger mellan 15 och 35. Skillnaden beror på att Stavanger tar emot patienter från hela Norge medan Sahlgrenska mest har regionala patienter. Vilka kan Restore Sensor vara lämpligt för? Samma patientgrupper som för Restore Ultra, säger Kliment. D.v.s. i första hand patienter med ryggsmärta som strålar ut i ben, t.ex. de som har opererats för diskbråck men där ischiassmärtan kommer tillbaka utan att man kan påvisa nya diskbråck. Den inbyggda dagboken är det första objektiva sättet att mäta patientens aktivitetsgrad. Neurokirurgen Kliment Gatzinsky anser att den nya sensing-teknologin ger läkaren värdefull hjälp med att konkret avläsa att behandlingen hjälper patienten.

20 Kännedomen om sakral nervstimulering ökar sakta Skillnaderna i implantationsfrekvens i Norden vad det gäller sakral nervstimulering för urin- och analinkontinens är stor. Danmark har den högsta frekvensen med 17 per miljoner invånare och Sverige har den lägsta med 6. På Universitetssjukhuset i Nord-Norge (UNN), Tromsö, ser man att antalet implantationer kommer att stiga under kommande år. Stig Norderval, överläkare på UNN, föreläste på Nordic INTERSTIM Nurse Forum 2010 om UNN:s arbete med Interstim-terapi för analinkontinens. Den gastrokirurgiska avdelningen på UNN har bedrivit behandling för analinkontinens sedan mitten av åttiotalet, och 1999 startade man med sakral nervstimulering. Under 2009 implanterade man tjugo Interstim-stimulatorer. Inom sakral nervstimulering går utvecklingen fort, därför är uppdatering som den här på Nordic INTERSTIM Nurse Forum extra viktigt för oss. Stig Norderval, UNN, Tromsö Vi har under lång tid byggt upp kompetens inom området, och allt eftersom fått patienter remitterade från hela landet. Sedan vi 2007 eta blerade ett centrum för inkontinens och bäcken bottensjukdomar har hänvisningarna hit ökat betydligt. Nu behandlar vi patienter med komplicerade inkontinenstillstånd i samarbete med gastro kirurg, gynekolog, urolog, neurolog och fysioterapeut. Tillsammans diskuterar vi varje patient och föreslår vidare utredning och behandling. Under 2010 räknar vi med att öka till tjugofem implantationer. TV ökade kännedomen I varje av de fem hälsoregionerna i Norge finns ett centrum som kan erbjuda sakral nervstimulering vid analinkontinens. När det gäller urininkontinens är det bara Oslo och Tromsö som kan erbjuda detta. Patienterna blir hänvisade till oss från allmänläkare eller specialister på andra sjukhus. Vårt terapiområde och det vi kan erbjuda börjar bli bättre känt hos allmänläkarna i Nord-Norge, så vi får fler patienter remitterade än tidigare. Även om res tiden hit för patienterna kan vara lång, är patienterna mycket tacksamma när får hjälp med sina problem det är värt några timmar på buss, tåg eller flyg. Några patienter tar själva direkt kontakt med oss. I dessa fall ber vi patienterna kontakta sin allmänläkare eller specialist så att denne skickar en formell remiss med relevanta upplysningar. Vi märkte ett tydligt ökat intresse efter att en av våra patienter hade blivit intervjuad i ett populärt hälso program på TV. Välutbildad personal viktigt Inom sakral nervstimulering går utvecklingen fort, därför är uppdatering som den här på Nordic INTERSTIM Nurse Forum extra viktigt för oss. Nya indikationer tillkommer exempelvis, och det finnas alltid något att lära från andra med erfarenhet av sakral nervstimulering. Patienterna ska kunna lita på att vi har kvalificerad kunskap om metoden och uppföljningen efter implantationen. Vår erfarenhet är att en del patienter har behov av vidare uppföljning. Därför är det viktigt att varje behandlingscenter har ett väl utbildat team som kan ta emot patienter med behov av uppföljning. Vår inkontinens och bäckenbottencentrum har tre sjuksköterskor, två för analinkontinens och en för urininkontinens, som följer upp patienterna efter implantation. Implantationsfrekvens i Norden E Sakral neuromodulering antal implantationer per miljoner invånare Danmark Finland Norge Sverige Mer än femtio nordiska sjuksköterskor deltog på Nordic INTERSTIM Nurse Forum Nypublicerade data visar att Medtronics InterStim-behandling minskar kronisk analinkontinens och påverkar livskvalitén på ett positivt sätt. Läs mer på vårt nyhetsrum på

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Barium-id Giltigt t.o.m Version 4

Barium-id Giltigt t.o.m Version 4 Innehållsansvarig: Daniel Hellner, Överläkare, Läkare Kardiologi (danhe) Granskad av: Erik Frick, Överläkare, Läkare Kardiologi (erifr) Godkänd av: Stellan Ahlström, Verksamhetschef, Ledningsgrupp M3 (steah)

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information inför förestående operation för hydrocefalus Du har nu fått diagnosen hydrocefalus och ska opereras med inläggning av en shunt. Du kommer

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING

POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING I denna avhandling presenteras kunskapsläget om komplikationer till ERCP och vad som är känt som effektiva åtgärder för att minimera risken för negativa effekter av undersökningen.

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17

kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 kliniken i fokus Ny mottagning för sena Här får unga 62 onkologi i sverige nr 6 17 Det behövs mycket mer kunskap om seneffekter hos personer som överlevt barncancer. Och kunskapen behöver också spridas

Läs mer

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC

Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

1 Information till patienter med hål i gula fläcken

1 Information till patienter med hål i gula fläcken 1 Information till patienter med hål i gula fläcken VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg...

Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg... Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg......oavsett om du behandlas med insulinpenna eller pump. Nordic Säkert har du vid det här laget hört talas om kontinuerlig glukosmätning (CGM).

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

PATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm

PATIENTINFORMATIONSHÄFTE. Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm PATIENTINFORMATIONSHÄFTE Endovaskulära stentgraft: Ett sätt att behandla bukaortaaneurysm Innehåll Inledning 1 Bukaortans anatomi 3 Vad är ett aneurysm? 4 Vilka symptom förknippas med 5 Vilka riskfaktorer

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

ICD Inopererad defibrillator

ICD Inopererad defibrillator Medicinsk Patientinformation patientinformation ICD Inopererad defibrillator Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-04-26. Dokument-id 27236 Sammanfattning ICD är en liten inopererad

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Patientinformation 2012-01-16

Patientinformation 2012-01-16 Patientinformation 2012-01-16 Deep Brain Stimulation (DBS) Vad är DBS? DBS är en behandling som kräver kompetens och engagemang från flera håll. För att kunna möta den ökade efterfrågan och för att kunna

Läs mer

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU SBU:s roll i regional kunskapsstyrning Måns Rosén SBU SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvården SBU har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett medicinskt,

Läs mer

Patientfall. Diabetesforum 2017

Patientfall. Diabetesforum 2017 Patientfall 1 /Träder i kraft I:2017-04-01/ Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) respektive

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS?

Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Ischemisk Hjärtsjukdom Riskbedömning SYNTAX score Hur och när behandlar vi enligt SoS? Regionmöte i Kardiologi och Klinisk fysiologi Jönköping 2015-03-19 Jörg Lauermann Hur behandlar vi? Hur behandlar

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

SOF Strategiplan

SOF Strategiplan SOF Strategiplan 2018-2020 Strategier för Svensk Ortopedisk Förening 2018-2020 Baserat på en analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter Fastställd 2017-11-28 av SOF styrelse efter (i) beredning

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Välkommen till Victoriakliniken

Välkommen till Victoriakliniken Välkommen till Victoriakliniken Vi på Victoriakliniken strävar alltid efter att skapa ett estetiskt vackert och naturligt resultat utifrån dina personliga förutsättningar. Vi erbjuder dig en trygg och

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Höjdpunkter 2014 Uppdaterad grafisk profil Den nya moderna loggan visar även vår samhörighet med Svenska Diabetesförbundet. Armband för forskningen I vårt fortsatta samarbete

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Kranskärlskliniken SUS

Kranskärlskliniken SUS Kranskärlskliniken SUS Information till dig som skall genomgå kranskärlsingrepp KRANSKÄRLSRÖNTGEN OCH BALLONGVIDGNING patientinformation Hjärtat är en muskel som genom regelbundna sammandragningar pumpar

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK

CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet

Läs mer

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,

Läs mer

Hål i gula fläcken. Patientinformation

Hål i gula fläcken. Patientinformation Hål i gula fläcken Patientinformation VAD ÄR HÅL I GULA FLÄCKEN? Gula fläcken (makula) är den centrala delen av näthinnan (retina) som svarar för synskärpan. Det är med gula fläcken man kan läsa och se

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) 0 S l Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) * ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 27-2009 2009-12-11 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala ÖVERKLAGAT

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möjligheternas hus Bild- och interventionscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vem är framtidens patient? Vad kommer sjukvården att kunna göra för honom eller henne? Vilken teknik och vilka lokaler

Läs mer

Frågor och svar om sängvätning

Frågor och svar om sängvätning Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN

FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN FÖRE OCH EFTER ÖGONLASER FÖRE OCH EFTER DIN Ögonlaseroperation 1 Snart är du fri från ditt synfel Du har bokat tid för en ögonlaseroperation. Det betyder att du snart kommer att ha korrigerat ditt synfel.

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

BESLUT. Datum 2012-04-25

BESLUT. Datum 2012-04-25 BESLUT 1 (8) Datum 2012-04-25 Vår beteckning FÖRETAG Medtronic AB Box 1034 164 21 Kista SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslutar att nedanstående

Läs mer