DIABETESVÅRD. Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård. NR

Transkript

1 DIABETESVÅRD Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård NR Diabetesläger 2014 Rapport från EADN i Wien Swediabkids IQ rapporterar Rapport från Almedalen 2014 Rapport från internationellt barndiabetesmöte

2

3 DIABETESVÅRD NR Ordföranden har ordet Efter en fantastisk sommar som jag hoppas att ni alla använt till att ladda batterierna och lagra sol och värme inför kommande höst och vinter är det dags att återgå till vardagen. I handen har du nu höstens nummer av diabetesvård som jag hoppas att du finner innehållsrik. Några av föreningens stipendiater har skrivit om sitt arbete. Mer är att vänta i nästa nummer. Hoppas att det inspirerar och berikar. Styrelsen har träffats och börjar få struktur på programmet till nästa års symposium som hålls den april Håll utkik på vår hemsida i början på nästa år då anmälnings möjligheterna öppnas. Viktigt att komma ihåg är att medlemsavgiften ska vara betald senast 31 december för att kunna erhålla den lägre anmälningsavgiften. Det du knappar in i din anmälan är det som kommer att stå på din namnskylt I tidningen finns en sammanfattning från utvärderingen av årets symposium som ni kan läsa och jag hoppas att ni förstår att det är svårt att tillfredsställa alla med hela programmet. Vi försöker så gott vi kan att försöka hitta något för olika arbetsområden så som barn, sjukhus, primärvård, kommun. Styrelsen är tacksam för de förslag som kommer in på föreläsare då det underlättar vårt arbete med att skapa ett tilltalande program. De första specialistsjuksköterskorna är examinerade till vilka vi framför våra gratulationer. Fler högskolor är på gång med utbildningar som kommer att starta under 2015, det kommer också att vara möjligt att tillgodoräkna sig viss utbildning så håll ögonen öppna. Vi lägger ut information fortlöpande på hemsidan. Vad det gäller minnesfonden efter föregående ordförande Britt-Marie Carlsson så vill vi att det skall vara korrekt juridiskt och därför har det inte varit möjligt att dela ut några fondmedel ännu. Arbetet med detta pågår skyndsamt. Det finns möjligheter att skänka pengar till fonden i dagsläget. Självklart så informerar vi er så fort allt är klart och vi kan böja dela ut fondmedel. Skulle också vilja passa på att informera er om att vi får diverse förfrågningar angående utskick från olika firmor via vårt medlemsregister. Vi lämnar aldrig ut några uppgifter till företagen utan de utskick som kommer till er går via medlemsansvarig i styrelsen. De som inte får utskick är de som inte har någon registrerad e- post adress hos oss. Känner du att du hör till den gruppen och önskar utskick via e-post anmäl dig till agneta@sfsd.se. Ingela Bredenberg T INNEHÅLL NDR-nytt 4 Rapport från Almedalen God diabetesvård i hemsjukvården Autoantikroppar överförs till fostret under graviditeten 17 Risk för glutenintolerans högst i Sverige 21 Swediabkids IQ rapporterar Diabetesläger Rapport från EASD 2014 i Wien Rapport från internationellt barndiabetesmöte Tidigare upptäckt av ögonskador 40 Nya rön; mekanismer bakom utvecklingen av typ 2 diabetes 45

4 4 DIABETESVÅRD NR NDR-nytt Knappen mer tillgänglig Som ni vet kan man sedan i januari se utdata genom det nya verktyget Knappen. Med hjälp av Knappen utökas tillgänglighet till resultat i realtid och minimerar behovet av specialbeställda rapporter direkt från NDR, nu kan ni själva ta fram de data som ni behöver. Funktionen kommer du åt direkt via hemsidan och där kan data på landstingsnivå och över tid enkelt ses. Fram tills nu har det varit ett krav på att du använder ditt tjänstekort. Den begränsningen var tänkt att bara finnas i inledningsfasen, för att sedan öppna upp verktyget mera tillgängligt för alla i valda delar. Styrelsen för Svensk Förening för Diabetologi, Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrnings regiongrupp (NSK), NDRs styrgrupp, samt Diabetesförbundet ställer sig bakom detta beslut. Alla enheter som registrerar i NDR informerades före sommaren och har givits möjligheter att komma med synpunkter. Med denna förankring kommer nu Knappen således att bli en tjänst som fungerar för alla från och med 23 september, men med utökad funktion för de som är inloggade med sitt tjänstekort. Huvudsyftet med att visa data om diabetesvård som jämförelser mellan landsting, kliniker och vårdcentraler är att jämförelser kan väcka intressanta frågor om variation och hur olika resultat uppkommer. Syftet med att formulera indikatorer och visa jämförelser är absolut inte att utse det landsting eller den enhet som är bästa landsting/klinik/vårdcentral eller att ge patienterna korrekt och säkerställd konsumentinformation om vårdcentralens kvalitet. Rankinglistor är tyvärr ofta ett säkert sätt att nå uppmärksamhet i medierna, men är sällan tillräckligt väl underbyggda. Data som de framställs i knappen håller inte för att göra rankningslistor! När resultaten av indikatorbaserade jämförelser skall analyseras mera djupgående och i ett utvärderingssyfte, bör bland annat följande faktorer beaktas: Hur bra är indikatorn fångas den avsedda kvalitetsaspekten? Hur komplett är rapporteringen av data? Är registreringen av de använda variablerna likformig eller kan de påverkas av lokala traditioner hos de som rapporterar? Är resultaten stabila över tid eller resultat av slump? Hur skiljer sig patienterna åt ålder, sjukdomsduration, samsjuklighet, andra aspekter på sjukdomens svårighetsgrad, förmågan att bidra till sin egen vård, till exempel genom att förändra levnadsvanor? Kvalitetsjämförelser ställer således höga krav på att man på ett korrekt sätt tar hänsyn till patientsammansättning vid respektive vårdenhet. Text om begränsningar och om tolkningsförsiktighet kommer att läggas ut på NDRs hemsida. Men om resultaten som här skall användas för att ge stöd för förbättring av diabetesvård behöver man inte ha svar på alla dessa komplexa frågor, men man måste vara medveten att detta påverkar de redovisade resultaten. Observera att konfidensintervallen ofta är stora och resultaten skiljer sig inte alltid signifikant från rikets medelvärde. De som arbetar på en klinik eller vårdcentral har goda möjligheter att förstå och diskutera sina resultat och identifiera möjliga förbättringar med hjälp av de egna resultaten och kunskapen om den egna verksamheten. Öppen redovisning av data är ett steg mot ökad transparens och kan bidra till diskussionen om kvalitet i hälso- och sjukvård. Detta kan även ge bidra till förbättringar, vi har goda exempel på detta, till exempel från hjärtsjukvården i Sverige. Man kan även påminna om att resultaten på sjukhusklinikerna i NDR har redovisas öppet i årsrapporten i många år nu. För primärvården ingår alla patienter i underlaget för redovisningen, men bara vårdcentraler med fler än 50 patienter redovisas. Vårdcentralerna visas per landsting, för att underlätta för användaren. Registrering av insulinpump Ytterligare en nyhet i NDR är förbättrad registrering avseende pumpbehandling. Denna funktion finns nu online i NDR och många registreringar har kommit in. Alla kliniker har dock inte kommit igång ännu, men förhoppningen är att det sker under hösten. Alla krafter behövs Har ni synpunkter eller funderingar är ni som alltid hjärtligt välkomna att höra av er. Det gäller förstås också för Er som har idéer om forskning och utveckling utifrån NDR-resultaten. Alla krafter behövs så att resultaten leder till förbättring! Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare NDR Pär Samuelsson, utvecklingsledare par.samuelsson@registercentrum.se

5 DIABETESVÅRD NR Indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete I detta avsnitt redovisas resultat för ett antal viktiga indikatorer, både för diabetesvård i primärvård och för vården av personer med typ 1 diabetes vid medicinklinik. För motsvarande indikatorer för medicinklinik och typ 2 diabetes, hänvisas till NDRs hemsida och till presentationsverktyget Knappen. Innehållet är egentligen inte nytt, utan dessa eller snarlika data har brukat visas i årsrapporten. Den viktigaste nyheten är istället att redovisningen byggs upp kring ett antal indikatorer, som formulerats med syfte att sätta fokus på viktiga kvalitetsaspekter för diabetesvården. Vi tror att detta kommer att vara en hjälp för både vårdgivare och landsting, och för andra som vill kunna följa och förbättra diabetesvårdens kvalitet. Detta betyder inte att just dessa indikatorer är de enda måtten som är intressanta och värda att följa. När man gör ett urval, väljer man samtidigt bort. Vidare kan indikatorerna formuleras på olika vis och det finns för- och nackdelar med olika alternativ. För att minska risken för ensidig fokusering på just ett indikatorvärde visas till exempel i diagram hur stora andelar av patienterna som når flera olika nivåer för HbA1c, blodtryck och LDL, inte bara ett. Standardredovisningen består av diagram med resultat per landsting, rikets utveckling över tid och resultatet per klinik eller vårdcentral i ett diagram där spridningen, men inte varje vårdcentrals utfall kan ses, det kan man återfinna i Knappen. Kliniker visas i diagram. Utöver själva indikatorredovisningen visas även annan, relevant information, som till exempel uppgift om bortfall/avsaknad av värde, där detta är särskilt viktigt att uppmärksamma. Resultaten per landsting visas för primärvård även i avsnittet med landstingsprofiler (avsnitt x i årsrapporten), som också innehåller den piltavlepresentation av resultat som har visats i flera tidigare årsrapporter. Resultat per vårdcentral kan studeras efter inloggning via hemsidan och presentationsverktyget Knappen. Ingen åldersavgränsning i primärvården Efter att en diskussion om detta förts, i SKLs och Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser 2013 inkluderades exempelvis enbart patienter yngre än 80 år. Ett ofta framfört motiv till åldersavgränsning är att för de allra äldsta måste oftare olika kliniska målsättningar vägas mot varandra. Ett motiv för att som här inkludera alla patienter är att detta ger en signal om vikten av att alla patienter skall inkluderas i NDR, även de äldsta. NDR har också studerat resultaten både med och utan ålderavgränsning, och inte funnit några viktiga skillnader. Att tolka indikatorbaserade jämförelser All tolkning av data kräver en kunskap om lokala förutsättningar, täckningsgrad och registreringskvalitet och även om patientgruppernas sammansättning, framförallt på olika vårdcentraler och kliniker. Då kan resultaten vara en viktig grund för det egna förbättringsarbetet. Huvudsyftet med att visa data om diabetesvård som jämförelser mellan landsting, kliniker och vårdcentraler är att jämförelser kan väcka intressanta frågor om variation och hur olika resultat uppkommer. Syftet med att formulera indikatorer och visa jämförelser är inte att utse det landsting eller den enhet som är bästa landsting/klinik/vårdcentral eller att ge patienterna korrekt och säkerställd konsumentinformation om vårdcentralens kvalitet. Rankinglistor är tyvärr ofta ett säkert sätt att nå uppmärksamhet i medierna, men är sällan tillräckligt väl underbyggda. Det kan finnas skäl att i fördjupande analyser göra kvalitetsjämförelser, med höga krav på att de är rättvisande, i meningen att man fångar egenskaper hos och kvaliteten i enhetens vårdprocesser, och inte andra faktorer. Men detta är resurskrävande och därmed bortom den löpande redovisningen av resultat från NDR. När resultaten av indikatorbaserade jämförelser skall analyseras mera djupgående och i ett utvärderingssyfte, bör bland annat följande faktorer beaktas: Hur bra är indikatorn fångas den avsedda kvalitetsaspekten? Hur komplett är rapporteringen av data? Fortsättning på sid 6!

6 6 DIABETESVÅRD NR Är registreringen av de använda variablerna likformig eller kan de påverkas av lokala traditioner hos de som rapporterar? Är resultaten stabila över tid eller resultat av slump? Hur skiljer sig patienterna åt ålder, sjukdomsduration, samsjuklighet, andra aspekter på sjukdomens svårighetsgrad, förmågan att bidra till sin egen vård, till exempel genom att förändra levnadsvanor? Med detta sagt om resultaten som här skall användas för att ge stöd för förbättring av diabetesvård behöver man inte ha svar på alla dessa komplexa frågor. De som arbetar på en klinik eller vårdcentral har goda möjligheter att förstå sina resultat och identifiera möjliga förbättringar med hjälp av de egna resultaten och kunskapen om den egna verksamheten. ÖPPNA JÄMFÖRELSERS BAKGRUND OCH SYFTE I rapportserien Öppna jämförelser redovisas årligen indikatorbaserade jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet års rapport är den åttonde rapporten och innehåller jämförelser mellan landsting med avseende på medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Öppna jämförelser baseras på nationell och allmänt tillgänglig statistik om hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är gemensamt ansvariga för arbetet. Huvudsyftet är att bidra till hälsooch sjukvårdens ledning och styrning. Genom att belysa goda resultat och mindre goda resultat sporras landstingen till ett ökat lärande som bidrar till fördjupade analyser och uppföljningar för att uppnå bättre resultat. Lokala förbättringsarbeten kan initieras utifrån resultaten i Öppna jämförelser. Ett annat syfte är att göra den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn. Allmänheten, både som medborgare och patienter, har rätt att få information om verksamhetens kvalitet och effektivitet. Öppna jämförelser ger underlag för den offentliga och politiska debatten om hälso- och sjukvården och förbättrar därmed även förutsättningarna för ansvarsutkrävande. Öppna jämförelser är ett av flera kunskapsunderlag som kan användas av olika aktörer på såväl nationell som regional och lokal nivå för att stödja utförare inom vården i arbetet med att främja en god vård och bättre hälsa i mötet med den enskilde individen. Ytterligare ett syfte med jämförelserna är att bidra till förbättrad datakvalitet och förenklad dataåtkomst avseende resultat och prestationer i hälso- och sjukvården. När vårddata används aktivt i öppet publicerade jämförelser, ökar kraven på att de ska vara aktuella, rikstäckande och korrekta. Behovet av både nya och förbättrade datainsamlingar tydliggörs. Brister avseende datatillgång och datakvalitet utgör påtagliga begränsningar när kvalitetsjämförelser ska göras och resultaten tolkas. Rapporten syftar inte till och är inte utformad för att stödja patienternas val av vårdgivare. Kvalitetsjämförelser som grund för vårdval ställer höga krav på att man på ett korrekt sätt tar hänsyn till patientsammansättning vid respektive vårdenhet. Kraven på datakvalitet, på korrekt och komplett rapportering, bör vara höga så att inte jämförelserna är missvisande. Öppna jämförelser är ett av flera underlag om kvalitet i hälso- och sjukvården som Socialstyrelsen och SKL ställer till förfogande för landstingen och för hälso- och sjukvårdens olika vårdgivare och organisationer, liksom för allmänhet, media och patientföreningar TOLKNING AV JÄMFÖRELSER OCH RESULTAT Jämförelserna ska vara underlag för förbättring, och de är inte ensamma tillräckliga för att värdera ett landstings resultat på ett specifikt område i termer av bäst eller sämst. KONFIDENSINTERVALL Ett konfidensintervall är ett intervall som med en förutbestämd säkerhet innefattar det sanna värdet av till exempel en andel, ett medeltal eller en oddskvot. Det används ofta för att uppskatta osäkerheten i ett skattat värde vid slumpmässiga urval. Vanligen anges den övre och nedre gränsen för det intervall inom vilket det sanna värdet med 95 procents säkerhet befinner sig. Jämförelserna i denna rapport baseras i många fall inte på ett slumpmässigt urval, utan på totala antalet observationer inom en tidsperiod. Detta gäller för alla jämförelser som har Socialstyrelsens hälsodataregister som källa och för flera av de som har kvalitetsregister som källa. Ändå kan det finnas en slumpvariation över tid på grund av att utfallet måste ses som ett av flera möjliga utfall från en process som innehåller slump. Det är osäkerheten på grund av denna variation som här beskrivs med 95 % konfidensintervall. Även för rikets värden finns en slumpmässig variation över tid, om än mindre. Också rikets värde redovisas i de flesta fall med konfidensintervall i diagrammen. Observera att konfidensintervallen inte avspeglar annan osäkerhet, till exempel den som beror på att återgivna data inte med säkerhet är representativa,

7 DIABETESVÅRD NR Start av specialistsjuksköterskeutbildning inriktning Diabetes vid Uppsala Universitet Utbildningen planeras att starta hösten Mer information kommer att ges på SFSD symposiet 2015 och på SFSD hemsida samt i tidningen Diabetesvård. Information berör frågor som ansökningstider, tillgodoräknande och upplägg av utbildningen. Hej Sedan i våras har jag långsamt med hjälp av övriga styrelsen försökt skolas in på att ta hand om vår tidning. Men jag behöver också er hjälp med att fylla den med intressanta, roliga, spännande artiklar. Alla ni som skriver/skrivit C och D uppsatser, skicka dem jätte gärna till mig så kan vi dela med oss av våra kunskaper! Har ni varit på något möte, kongress etc, skriv några rader (behöver inte vara på flera sidor) så att alla som inte har haft möjlighet att åka kan läsa och ta del av det som sas. Med hopp om många spännande artiklar! Victoria Carter Diabetessköterska Alingsås victoria@sfsd.se eller victoria.carter@vgregion.se

8 8 DIABETESVÅRD NR Rapport från Almedalen 2014 Aktiviteterna i Almedalen var fler än någonsin tidigare. Enligt programmet fanns ca 3400 olika events registrerade. Det är fantastiskt att vem som helst kan åka till Visby denna vecka och fritt kunna bevista utställningar, seminarier, debatter och föreläsningar utan kostnader eller andra restriktioner. Ett fantastiskt forum för demokratin måste man nog säga. Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård var representerade för tredje året i rad och vi har ökat våra aktiviteter. Våra aktiviteter var i samarrangemangen med Dagens Medicin och/eller läkemedelsindustrin. Dagens Medicin hade en fast mötesplats under hela veckan där man varvade sammanlagt 16 seminarier av olika slag. Av dessa seminarier så handlade tre om diabetesvården. Inför Almedalsveckan så har Nationella Diabetes Teamet (SFD, SDF, SFSD, Diabetesdietister och diabetesbarnläkarna) tagit fram en Blåbok, en programförklaring med 10 punkter som vi tycker det är viktigt att satsa på under de närmaste åren. Boken mottogs med entusiasm och gick åt som smör i solsken. På tisdagen gick seminariet Vågar Sverige utmana I diabetesmatchen? Medverkande: Claes-Göran Östensson (Karolinska sjukhuset), Fredrik Löndahl, SDF, Sara Koski, patientföreningen Finland, Roger Molin, Soc dept, Ulf Österstad, SFAM, Hans Karlsson, SKL, Helen Öberg, Stockholm (mp), Monica Selin, Västra Götaland (kd), Jan-Olof Jacke, Astra Zeneca. Här redovisades en undersökning från Finland där patientföreningen hade räknat frekvensen hjärtinfarkter och andra komplikationer hos patienter med typ 2 diabetes år 2000 jämfört med Under denna period har man tagit krafttag för att förbättra diabetesvården. Man kunde visa en betydligt lägre andel av patienterna som fick hjärtinfarkt 2010 än Det var dock nästan dubbelt så många patienter vilket kan tyda på ökad screening med fler tidigt diagnostiserade patienter under Fredrik Löndahl från Svenska Diabetesförbundet redogjorde för en svensk undersökning där man bland bristerna kunde konstatera att mer än hälften av patienterna inte hade fått någon utbildning om sin sjukdom. Diskussionen om primär- och sekundärpreventiva åtgärder blev livlig och vikten av att nå målvärden för blodtryck, lipider och glukos poängterades på nytt. På onsdagen var det dags för symposiet Hur högt ska svensk diabetesvård sikta? åter i regi av Dagens medicin. Medverkande: Lena Furmark, Soc dept (kd), Vivianne Macdisi, Uppsala, Lars-Erik Holm, Soc styr, Karin Träff, SFAM, Johan Assarsson, Inera, Fredrik Löndahl, SDF, Mona Landin-Olsson, SFD, Janet Leksell, SFSD, Ingrid Bengtsson-Rijavec, Region Skåne. Från politikerhåll vill man framhålla det fria vårdvalet som en faktor i patientmakten, där patienter väljer det bästa och det sämsta försvinner per automatik. Tyvärr är det endast en liten grupp patienter som gör aktiva val medan majoriteten litar på att de får god vård på sin närmsta vårdcentral. NDR data som blir fritt tillgänglig nu måste också tolkas med omdöme. Ett lågt medel HbA1c vid en vårdcentral kan betyda bra vård men också på att man skickar ifrån sig alla dåligt reglerade patienter som behöver insulin eller annan behandling. Även felkällor som dålig täckningsrad måste beaktas. Certifiering av vårdcentraler diskuterades som en utväg. Detta drabbar glesbygden där valet av vårdcentral är begränsat eller obefintligt. Från primärvården efterlystes enkla checklistor och algoritmer att användas i samband med kontroll av diabetespatienter för att säkerställa att målen nås. Vi tre från Nationella Diabetes teamet (Janeth, Fredrik och Mona) hade fördelen av att få sammanfatta symposiet på slutet och försatte inte tillfället att lansera vår Blåbok och framföra våra krav på kvalitetssäkring av enheter som behandlar diabetes, ökad satsning på särskilt utsatta grupper som yngre med dålig kontroll, invandrargrupper, psykiskt sjuka och andra som av olika anledning behöver mer eller annorlunda omhändertagande. Vi vill också se ökade primärpreventiva insatser i form av bättre omhändertagande av kvinnor med genomgången graviditetsdiabetes och patienter med ischemisk hjärtsjukdom, grupper där vi vet att insjuknandefrekvensen i typ 2 diabetes är mycket hög. På torsdagen gick symposiet Gick diabetespatienterna på pumpen? Medverkande: Mona Landin-Olsson, SFD, Sofia Larsson-Stern, initiativtagare till facebook upprop, Jonas Andersson, Västra Götaland (fp), Dag Larsson Stockholm (s), Marie Morell, Östergötland (m), Margareta B Kjellin, nationell samordnare riksdagen (m), Svante Norgren, Barnläkarföreningen, Fredrik Löndahl, SDF. Mona uppdaterade läget nu när ett halvår gått sedan TLV lyfte ur insulinpum-

9 DIABETESVÅRD NR parna ur förmånssystemet och därmed slopade den statliga subventionen. Jämfört med förra året har förskrivningen av insulinpumpar sjunkit med 30 %, dock med den reservationen att Omnipod inte finns med i statistiken. Vi tror emellertid inte att Omnipod har 30 % av marknaden i dagsläget så sannolikt är detta en reell minskning samtidigt som vi vet att antalet patienter inte blivit färre utan tvärtom. Politikerna efterlyste evidens för insulinpumpens hälsoekonomiska fördelar. I en Cochrane analys från 2010 visas sänkning av HbA1c men ökad livslängd eller kostnadsbesparing är svårt att visa med gängse metoder. Senare utredningar av SBU och TLV visade inget mer än vad Cochrane analysen redan visat. Patienter vittnade om att de blivit nekade tekniska hjälpmedel med hänvisning till att ekonomin inte tillåter detta. Vi har inte heller någon större nytta av riktlinjerna. För patient med typ 1 som har frekventa hypo- eller hyperglukemier kan hälso- och sjukvården med prioriteringsgrad 4 erbjuda insulinpump och som prio 6 även erbjuda kombination med kontinuerlig glukosmätning. Hur gör vi med patienter som ligger bra i blodsocker och vill ha pump? Måste de först ligga dåligt för att komma ifråga? Från patienthåll ifrågasattes vad den nya lagen om patientinflytande innebär. Varför är inte brukarna dvs individer med diabetes med i prioritetsarbetet av riktlinjerna? Varför ingår inte livskvalitet i riktlinjernas prioritetsrankning? I nuläget har 16 av 21 landsting handlat upp insulinpumpar men endast 12 har också upphandlat CGM. Mycket tid går åt till upphandling och resultatet kan vara varierade, eftersom större lansting får oftast bättre priser. Förslag om att insulinpumparna upphandlas nationellt och bekostas nationellt motargumenterades med att staten upphandlar för flera år och man hindrar nya innovationer att införas eftersom man är bunden till avtalet. Detta kan dock lösas genom att man formulerar avtalet så att nya innovationer som främjar syftet ska ingå i avtalet. På nationella diabetes teamets vägnar framförde vi krav på en ökad nationell samordning för tekniska hjälpmedel i form av nationell upphandling, nationellt kostnadsansvar och nationellt vårdprogram. Diskussion av nya preliminära versionen av Nationella Riktlinjer för Diabetes I en mindre sluten grupp diskuterades Mona Ladin-Olsson från Svensk förening för Diabetologi och Fredrik Löndahl, Svenska Diabetesförbundet de nya preliminära riktlinjerna för diabetes. Gruppen som arbetar med dessa har gått genom alla riktlinjer på nytt för att kontrollera om nya studier kommit. Trots detta är det inte mycket som har ändrats jämfört med tidigare. Den påtänkta riktlinjen om appar fick strykas eftersom man inte kunde kvalitetssäkra olika appar och det inte juridiskt går att göra rekommendation avseende dessa. Våra förslag var att man ska ha riktlinjerna som ett levande dokument med kontinuerlig revidering när nya studier kommer. Riktlinjerna kan annars lätt bli förlegade. Riktlinjernas hämmande effekt på att prova nya läkemedel och ny teknik där ännu ingen evidens finns diskuterades. Riktlinjernas begränsade användbarhet i det kliniska arbetet förklarades av att de inte primärt är avsedda för professionen utan i första hand avsedda att användas som ett redskap för beslutsfattare att förhålla sig till i den ekonomiska prioriteringen. Hur kan dagens diabetesvård minska kostnader, komplikationer och mänskligt lidande? Medverkande: Anna Olin Kardell, moderator, Tony Holm, SKL, Barbro Westerholm, Inger Lennerwald, Politiker region Skåne, Daniel Heden, Politiker region Skåne, Roger Molin, ansvarig för den s.k. kronikerstrategin, Fredrik Löndahl, SDF, Janeth Leksell, SFSD. Marta Frick Lilly, Anders Toll, Lilly. Under fyra år kommer regeringen att satsa totalt 450 miljoner kronor på kroniska sjukdomar. Syftet med Regeringens satsning är den väldiga utmaningen som sjukvården står inför med ökningen av kroniska sjukdomar % av vårdens kostnader går att hänföra till vården av personer med kroniska sjukdomar. En mindre grupp diskuterade utifrån ett antal frågor som: Hur kan vi förbättra möjligheten att välja den bästa individanpassade vården? Har man möjlighet att välja den bästa vården för varje enskild patient, eller finns det några begränsningar? Vilka prioriteringar behöver göras? Vem kan vinna och vem får betala? Hur kan vi få en ökad helhetssyn inom vården och flexiblare budgetar? För att minska kostnader, komplikationer och mänskligt lidande. Hur kan vi underlätta för patienten att sköta sin sjukdom? Behöver patienten bli mer delaktig/bättre utbildad/aktivare roll för att optimera behandlingen? Behöver vi tänka helt om och göra helt annorlunda? Ska t.ex. patienten få obegränsat med blodsockerstickor under en begränsad tid (2 veckor?) för att lära sig hur blodsockret påverkas av olika saker (mat, träning, infektioner etc)? Varför behövs bättre/nya behandlingar/hjälpmedel? På vilket sätt kan dyrare behandlingar förbättra följsamheten hos patienterna och bidra till minskade komplikationer? Vi från professionen och patientföreningen lyfte ett antal frågor utifrån Blå boken. Vi var inte sena att ge konkreta exempel på hur ojämlik dagens diabetesvård är i Sverige. Exempelvis lyftes tillgången till insulinpumpar, avsaknad av kulturanpassad diabetesutbildning, avsaknad av diabetesutbildning överhuvudtaget. Politikerna var mycket aktiva och skulle lyfta dessa frågor i deras respektive områden. Därtill lyfte vi frågan gällande att sociala medier inte prioriteras i nationella riktlinjerna relaterat till juridiska hinder. Barbra Westerholm lovade att ta med sig frågan till Riksdagen som menade att det är helt oacceptabelt att ny forskningsrönn och innovativa åtgärder ska stoppas av regler. En synkronisering av arbetet inom olika departement måste bli bättre. SFSD tog tillfället i akt att tackade Barbro för att hon skyndade på arbetet med en specialistutbildning för diabetessjuksköterskor. Roger Molin redogjorde för intentionerna med kronikerstrategin och tydliggjorde för oss alla att en förändring av vården för personer som lever med livslång sjukdom måste bli en realitet. Sammanfattningsvis bra möten där vi från professionens och patienternas sida har fått framföra våra tankar och önskningar så får vi ser vart det leder. Janeth Leksell Svensk förening för sjuksköterskor i Diabetesvård och Nationella Diabetesteamet i Almedalen 2014

10 10 DIABETESVÅRD NR Utvärdering av Symposiet maj 2014 Jättebra! Fattade inget. Helt orelevant. Dåligt. Ja så olika kan en och samma punkt på symposiet upplevas. För den som inte läst Ordförande har ordet Nr 2-3 rekommenderar jag er att göra det. Där ger Ingela en bra bild av arbetet som bedrivs i styrelsen och som bland annat leder fram till det årliga symposiet. Ett smakprov på resultatet från årets utvärdering finns även med. För den som vill veta lite mer följer här en summering av framkomna synpunkter. SYMPOSIUM 2014 Stockholm, Norra Latin 3-4 april Diabetes i tiden SFSD s styrelse vill börja med att tacka alla er som tog er tid att svara på utvärderingsfrågorna. Vi fick in 271 svar från ca 325 deltagare. För några hade utvärderingsblanketten förkommit. Ändå hade man bemödat sig om att skriva ner synpunkter och lämnat in. Då är man engagerad och det känns väldigt trevligt. Att göra en sammanställning och därefter genomgång av inkomna synpunkter är lärorikt och intressant, vilket ju är tanken med utvärderingen. Vad var bra? Vad var mindre bra? Vad kan göras annorlunda? Vad ska satsas på till kommande symposium? Det blir även väldigt tydligt hur olika upplevelsen är av allt det som finns med på ett symposium. Utvärderingen speglar också olikheter inom diabetesvården. Diabetessjuksköterskor från barnklinik, medicinklinik, primärvård och kommun finns representerade. Även några andra yrkeskategorier med anknytning till diabetesvård har deltagit. Av de kommentarer som inkommit kan även utläsas att synen på symposiet troligen speglas av hur länge man har arbetat med diabetes och om man deltagit vid flera tidigare symposier. Summering av utvärderingen: Föreläsarna fick överlag goda omdömen. Önskemål om att ha en kortare presentation av föreläsarna i Symposiehäftet tar vi till oss och ser om det är möjligt att få med. Att ha en mer lättsam föreläsning som avslut är fortsatt uppskattat. Av de som hade möjlighet att stanna och lyssna på Egon Rommedahl gav 99 % av de svarade honom högsta betyg. Utställarna är som tidigare mycket uppskattade. Trots att det är många utställare och att det blir något trångt ses det som en bra mix med adekvata produkter inom olika delar av diabetesområdet. Rent organisatoriska/praktiska synpunkter kring symposiet kommer att ses över och i de fall där det är möjligt försöker vi få till bättre lösningar. Kring maten finns som vid alla symposier/sammankomster väldigt varierande uppfattningar. Några av alla omdömen som speglar svårigheten med att lyckas: God mat vid ALLA måltider, maten inget vidare varken lunch eller middag, maten under all kritik, mycket god mat under hela symposiet, m.m. Till detta kan sägas att beställningen görs utifrån en begränsad meny. Sen är förhoppningen naturligtvis att det ska bli viss variation och smaka bra. Många synpunkter kring kvällens middag, utmärkelser och lokal. Antalet utmärkelser har med åren blivit fler. Detta ses som positivt. Angående upplägget kring utdelningen har många lämnat synpunkter på att man önskar få en förändring. Det blir något vi får fundera över om det går att göra på annat sätt. Underhållningen fick enbart positiva kommentarer. Många är ni som lämnat förslag angående programpunkter. Det tackar vi för och det finns med när vi nu satt oss ner och börjat planera för nästa års symposium april Som säkert de flesta vet är SFSD en ideell organisation och avslutningsvis riktas därför ett STORT och varmt tack till alla er som var med i den styrelsen som arbetade fram 2014 års symposium. Förutsättningarna för er blev denna gång extra komplicerade både praktiskt och känslomässigt. Lotta von Unge

11 Lantus (insulin glargin) Px, F, A10AE04, 100 enheter/ml injektionsvätska, lösning är en långverkande insulinanalog. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. Varning och försiktighet: Lantus skall ej användas för behandling av diabetesketoacidos. För ytterligare information se Förpackningar: Lantus SoloStar 5 x 3 ml, cylinderampull 5 x 3 ml och injektionsflaska 10 ml. Prisuppgift se Datum för senaste översynen Lantus ingår i läke medelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. Referenser: 1. Lantus produktresumé. 2. Mullins et al. Clin Ther 2007;29: The ORIGIN Trial Investigators. N Engl J Med 2012;367: SE.GLA MAJ 2014 Sanofi AB, Box 30052, Stockholm. Tel Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com

12 12 DIABETESVÅRD NR God diabetesvård i hemsjukvården Vid årets diabetessymposium fick vi äran att ta emot ett stipendium för vårt arbete som handlar om att ge samma förutsättningar för bra diabetesvård för tablett och insulinbehandlade diabetespatienter inskrivna i hemsjukvård i Mönsterås kommun. Arbetet har gjorts i samverkan mellan oss, diabetessjuksköterskorna på Blomstermåla och Mönsterås hälsocentral (landstinget), samt tre sjuksköterskor i hemsjukvård (kommunen). Bakgrunden till att vi började med detta arbete var att vi inte riktigt visste vilka patienter som, utöver den årliga läkarkontrollen, behövde komma till diabetesmottagningen eller vilka som kunde skötas helt i hemsjukvården. I kommunen fanns 61 insulin och tablettbehandlade personer med diabetes vid arbetets början. Den äldsta är född 1915 och den yngsta Vi blev förvånade att många av patienterna och speciellt de med insulin låg så lågt i sitt blodsocker att risken för fallskador och även död var stor (se fig. 1). Den som hade lägst HbA1c var född 1915, bodde ensam var insulinbehandlad och hade ett Hba1c på 39 mmol/mol. I hälsocentralernas journaler, var det i början av förbättringsarbetet, få av dessa patienter som hade någon vårdplan där det fanns noterat något om deras diabetes, vem som sköter vad etc. I bästa fall stod det att de hade hjälp med insulingivning-inget mer. Förutom att specialkompetens inom diabetes saknas i hemsjukvården i vår kommun, så fanns det heller inga riktlinjer, vårdprogram eller specifika behandlingsplaner var det gällde diabetespatienter som blir inskrivna i hemsjukvården. Vi hade och har inte samma datajournalsystem kommun/landsting så kommunsköterskan kan inte se provsvar som till exempel HbA1c. De två hälsocentralerna arbetade också olika vad det gäller att kalla och följa upp dessa patienter Vi satte upp mål som: *Ett gemensamt flödes-schema gällande samtliga personer med diabetes i hemsjukvården. *100% av hemsjukvårdspatienterna med diabetes som behandlas med insulin eller tabletter ska ha en vårdplan utarbetad i samverkan mellan Hälsocentralerna och Hemsjukvården. *Patienterna ska ha individuella målvärden för HbA1c beroende på ålder, sociala omständigheter med mera, med utgångspunkt från målvärden från de nationella riktlinjerna, *Förhindra fotkomplikationer *Kontinuerlig uppdatering inom diabetesområdet för de som arbetar inom hemsjukvården. Vad har gjorts Diabetesläkemedel har justerats och insulin har, på grund av risken för hypoglykemi, satts ut på över 10 % av patienterna. Vi har utarbetat innehåll för vad en vårdplan ska innehålla som är: Målsättning med behandlingen (för flertal äldre med hemsjukvård är målsättningen i första hand att patienten mår bra och hypoglykemier undviks). Vem som har huvudansvaret för fortsatt diabetesvård, kommunsköterska eller diabetessjuksköterskan, ska framgå i vårdplanen Om kommunsköterskan har ansvaret ska prover på Hba1c, Kreatinin Natrium, Kalium, Hb samt vikt tas 1 gång/år vid läkemedelsgenomgång. Proverna ska då ordineras av läkare och svaret skrivas in i NDR. Vem som ska ge insulin; patienten, anhörig, hemtjänst eller kommunsjuksköterskan? Målvärde för blodsocker och hur ofta blodsocker ska tas. Görs i samråd diabetessjuksköterska eller läkare och kommunsköterska. Utbildning Vi ska informera kommunsjuksköterskorna saker inom diabetesområdet minst en gång om året. I vintras hade vi en har föreläsare som talade om äldre och diabetes och då var även all personal på de båda hälsocentralen inbjudna. I höst planerar vi att prata om diabetsfoten. Teamträffar minst 2 ggr /år. Det vi kan se med vårt arbete är att det medfört säkrare vård både vad det gäller läkemedelshantering och uppföljning av diabetes vilket ger ett ökat välmående för patienterna. Personalen har fått ett mer strukturerat sätt att arbeta och dubbelarbete har minskat. Det har också bidragit till bättre kunskapsutnyttjande. Diabetessjuksköterskorna står för den yttersta kunska-

13 DIABETESVÅRD NR pen om sjukdomen, medan sjuksköterskan eller annan personal i hemsjukvården har den största kännedomen om patientens mående och behov. Tillsammans kan vi därför planera för bästa vård för patienten. På så vis utnyttjar vi varandras kompetenser och synliggör behov på ett bra sätt. Arbetet är dock fortfarande i sin linda och vi har fortfarande inte uppnått alla målen. Vi har en del problem att tampas med och några kan vi inte rå på, men vi är glada för att SKL kommit ut med ett nationellt vårdprogram om äldre och diabetes för de som arbetar i hemsjukvård. Det får oss ytterligare en grund att stå på. För våra stipendiepengar hade vi tänkt åka på någon studieresa. Är det någon som kan rekommendera något som passar bra ihop med vårt arbete (äldre eller yngre inom omsorgen). Pia Nes Blomstermåla Hc och Carina Jonsson, Mönsterås Hc pian@ltkalmar.se HbA1c hos diabetiker i hemsjukvård Mönsterås och Blomstermåla HbA1c mmol/mol HbA1c mmol/mol Diabetiker i hemsjukvård Mönsterås och Blomstermåla HbA1c hos diabetiker i hemsjukvård Mönsterås och Blomstermåla Negativt värde > >73 Positivt värde < Födelseår Godkänd för barn från 2 år. Negativt värde >73 Få koll på ditt blodsocker! Just nu och vart det är på väg... Positivt värde < 52...oavsett om du behandlas med insulinpenna eller pump. Läs mer på infucare.se/diabetes NordicInfu Care AB, , info@infucare.se NordicInfu Care is an activity of Air Liquide Healthcare

14 14 DIABETESVÅRD NR Att vara bra nog som diabetesförälder räcker långt Att ha barn med en kronisk sjukdom är en utmaning som kan vara tung att bära. Barn med typ 1-diabetes behöver mycket stöd av sina föräldrar men ett stort engagemang kan också vara problematiskt. Många föräldrar pressar sig själva hårt i vissa fall för hårt i jakten på bättre blodsockervärden. Caisa Lindström är kurator vid Barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. Hon är även medicine licentiat och har i sin forskning tittat närmare på utbrändhet hos föräldrar till kroniskt sjuka barn. Jag märkte att många föräldrar var trötta. Och när jag började titta närmare såg jag att det inte bara var trötthet, utan tydliga tecken på utmattningssyndrom. När Caisa undersökte saken närmare i sin forskning visade det sig att betydligt fler föräldrar till barn med kroniska sjukdomar var utbrända i klinisk mening jämfört med andra föräldrar. Varför är det så här, tror du? Det svåra med diabetes är dels att det är en kronisk sjukdom som man inte kan ta semester från. Men sedan är det också en sjukdom där större delen av behandlingen sköts av individen i form av egenvård. Och när det gäller barn blir det ju föräldrarna som tar ansvar för behandlingen. Tyvärr blir pressen för stor ibland, och när man går över gränsen kan man hamna i ett läge när man själv blir sjuk av stressen. Tror du att föräldrar känner en sorts press att lyckas med diabetesbehandlingen? Eller att föräldrar idag är så vana vid att hjälpa sina barn i vardagen att de helt enkelt gör för mycket, att de är för ambitiösa? Visst är många föräldrar pressade. Det ironiska är att det är bra med engagerade föräldrar men att de som verkligen är engagerade drabbas både oftare och hårdare av utbrändhet. Så man står inför en svår balansgång här, där det är många faktorer som spelar in. Men när det gäller diabetes är det mycket som är mätbart. Du kan kontrollera blodsockret och anpassa insulindoser jämt och ständigt och det är lätt att falla in i ett beteende där man jagar något som inte går att uppnå. Mammorna drabbas generellt hårdast av att de dessutom känner ett kontrollbehov och ett prestationsbehov. Jag tror att många föräldrar pressar sig själva väldigt hårt. Det finns gott om föräldrar som inte sovit en hel natt på flera år och det säger sig självt att det inte är bra. Sedan kan man mycket generellt säga att både mammor och pappor drabbas av att de har liten egentid. De hinner inte med sig själva riktigt. Men sedan har många också liten partid, vilket betyder att de i stort sett inte gör något tillsammans. Och båda sakerna hänger ihop med att man oftast har väldigt lite praktisk hjälp. Så det är viktigt att vara engagerad och att man som förälder känner att man gör en bra insats men man måste samtidigt ha självinsikten att inte jaga efter perfektion. Att känna sig bra nog, helt enkelt. Går det att uppnå? Ja, bara att veta att det är så här är ett steg i rätt riktning. I och med att vi identifierar problemen så tar vi också de första stegen mot att arbeta för en lösning eller en lättnad av problemen. Sjukvården och diabetesteamen har en viktig uppgift i att stötta familjer och att vara uppmärksamma på att se tecken på utbrändhet. Sedan kan projekt som Diabetescoach, där föräldrar hjälper andra föräldrar, vara till stor hjälp både för att förmedla praktisk kunskap och som en ventil. Ett sätt att lätta på trycket. Psykologen Peter Sand har föreläst för föräldrar som är med i projektet Diabetescoach och han håller med. Jo, visst är det så. Ju tidigare man kan förebygga konflikter och underlätta familjens förmåga att kommunicera på ett bra sätt finns mycket att vinna. Och då kan goda förebilder vara viktiga, precis som coachning, samtal och andra sätt att skaffa sig kunskap. Peter Sand är psykolog och psykoterapeut vid Psykologenheten på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Han har i sin forskning följt etthundra familjer under två år i en omfattande studie för att kartlägga olika faktorer som påverkar hälsan hos föräldrar till barn med typ 1-diabetes. Det här är en studie som ser till hela familjens situation. Vi har bland annat tittat på föräldrarna och på saker som påverkar deras stressnivå. Vi har studerat barnens livskvalitet i relation till hälsofrågorna och vi har försökt se trender och mönster i olika psykologiska reaktioner.

15 DIABETESVÅRD NR Vad har ni sett, vad ser ni för mönster? En viktig del är barnets ålder vid insjuknandet. För familjer är det störst omställning med barn som insjuknar från förskoleåldern upp till låg- eller mellanstadiet. Barn i tonåren har en större grad av självständighet. Viktigt är också hur relationen sett ut innan insjuknandet om man som familj är bra på att diskutera saker och lösa problem eller om man har svårt att kommunicera. Sedan ser stödet från omgivningen väldigt olika ut. Man kan få hjälp både på det psykologiska planet men också rent praktiskt, och familjer som får stöd av släktingar och vänner har det enklare. Det finns alltså en mängd faktorer som påverkar risken att drabbas av svår påfrestning, psykologiska reaktioner eller liknande. Det är tungt för alla familjer, men det är inte så att man nödvändigtvis behöver drabbas bara för att man är i risksektorn. Vad kan vi lära oss av den här forskningen? Vi kan se vilka riskfaktorer som finns, och rikta in åtgärder mot dem. Det görs liknande forskning i flera andra länder, bland annat Belgien, Tyskland och USA. Vi hoppas att vi kan lära oss mer om hur skillnader i behandlingen påverkar. Det som är typiskt svenskt är framför allt att vi strävar efter att få båda föräldrarna delaktiga i behandlingen. Varför gör vi det? För att vi tror att detta är bäst för barnet och barnets behandling, helt enkelt. När ett barn insjuknar i diabetes påverkas hela familjen. Så vi tror att det är viktigt att båda föräldrarna är med, de måste kunna prata om både behandlingen och om sina känslor och de måste ha möjlighet att lösa konflikter som uppstår på ett smidigt sätt. Oavsett om de bor ihop eller är skilda. I en av våra studier har vi kunnat se att såväl modern som fadern påverkar utfallet av barnets behandling ett år efter diabetesdebuten lika mycket. Vi har kunnat visa på vikten av att båda föräldrarna är delaktiga. Vi ska komma ihåg att barnets sociala utveckling alltid är central och att den ställs på sin spets när barnet får diabetes. Det är oerhört viktigt att föräldrarna stödjer barnet i att komma tillbaka i sina sociala aktiviteter skola, vänner och fritidsaktiviteter. Caisa Lindström pratar om att föräldrar reagerar olika. Vad ser du för skillnader mellan mammor och pappor? Generellt sett så reagerar de olika, berättar Peter Sand. Papporna är tystare och pratar inte om sina känslor, utan tar tag i praktiska saker och försöker lösa dem. Är det en familj med syskon är det ofta så att pappan uppmärksammar dem. Mammorna är ofta mer öppna med hur de känner och kan berätta om saker som är svåra. Det finns ju stora individuella skillnader och det är inte så att det finns något rätt eller fel i det här. Men vi kan se att depression, oro, ångest och sorg är vanligast bland mammorna. Kanske är det så att vi ser det tydligare hos mammorna, men det är vanligt att båda föräldrarna känner just sorg. Det är något som tar olika lång tid att bearbeta och för många kan det handla om en kronisk sorg. Hur ska vi tackla det? Och hur ska vi förhindra att stressnivåerna blir för höga? Vi behöver tala om det, och skaffa oss kunskap. Se till att de som behöver hjälp får det i tid och då kan aktiva och lyhörda diabetesteam spela en viktig roll. Text: Andreas Ferm Diabetesköket recept för smaklökar och blodsockervärden Titel: Diabetesköket recept för smaklökar och blodsockervärden Författare: Gunilla Willsteen, leg. dietist Förlag: Belfrage Förlag Ansvarig utgivare: Annica Carnbring Belfrage Hemsida: belfrageforlag.se E-post: info@belfrageforlag.se Telefon: Inköpsställe: adlibris.se, bokus.se! Med lättlagad, husmansinspirerad mat och möjlighet för var och en att räkna ut sitt energibehov, hoppas diabetesdietist Gunilla Willsteen att kok- och inspirationsboken ska bli en hjälp för en sundare mathållning. Rätterna är gjorda på rena råvaror som ger bra kalorier och bidrar till stabilare blodsocker, förbättrade blodfetter och sänkt blodtryck. Rena rama medicinen, helt enkelt, konstaterar Gunilla Willsteen, dietisternas representant i Nationella Diabetesteamet, som till vardags arbetar vid Endokrinologiska kliniken i Malmö, SUS. För att beräkna sitt energibehov föreslår Gunilla att man multiplicerar vikten med 30. Exempel för en person som i dag väger 100 kg: 100 kg x 30 = kcal/dag. Vill personen väga 60 kg blir det: 60 kg x 30 = kcal/dag. Det kan skilja sig beroende på kön, ålder och hur mycket man tränar men detta ger en bra fingervisning. Alla recept är näringsberäknade. Förutom kalorier och kolhydrater anges även gram kostfiber, protein och fett per portion.!!!!!!!!!!

16 16 DIABETESVÅRD NR FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN Hund hemma kan förhindra typ 1 diabetes Enligt en finsk studie kan daglig kontakt med hund under första levnadsåret minska risken för typ 1 diabetes. I undersökningen deltog fler än barn. Alla hade riskgener för sjukdomen men i jämförelse hade lill-mattarna och lill-hussarna en halverad risk för att insjukna i typ 1 diabetes jämfört med barn som inte hade hund hemma. - Vi har i tidigare studier visat att hundkontakt förebygger besvär som i luftvägsinfektioner. Nu kan vi visa att hemmahundar ger en säkerställt lägre risk att insjukna i typ 1 diabetes, säger professor Suvi Virtanen från finska Nationella institutet för hälsa och välfärd och en av forskarna bakom studien. Riskgener för typ 1 diabetes Alla de barn, 3 143, som ingick i studien hade riskgener för typ 1 diabetes. Antikroppar i deras blod, som signalerar att processen mot sjukdomen har startat, analyserdes regelbundet sedan barnens födelse. Barnen var födda mellan åren 1996 och Forskarna registrerade om det i barnens hem fanns hund eller katt eller om de bodde på en gård där det fanns häst, ko eller kyckling. Människans bästa vän Forskarna kunde inte hitta något samband när de gällde hund som inte bor i boningshus eller för de andra djuren. Däremot när det gäller hund som lever inomhus tillsammans med familjen var det skyddande samband säkerställt. Risken att utveckla antikroppar var reducerad med 47 procent och risken för att insjukna i typ 1 diabetes minskad med 40 procent. - Eftersom det är första gången någon forskargrupp har visat de här skillnaderna mellan barn som växer upp med eller utan hund i hemmet så krävs det mer forskning för att bekräfta våra resultat, säger Suvi Virtanen. En för ren start på livet öker risken för diabetes typ 1? Hygienhypotesen Kopplingen mellan husdjur och minskad risk för allergier är undersökt och bekräftad i flera olika undersökningar. Ett sätt att förklara sambandet är den så kallade hygienhypotesen. Den säger att om vårt immunförsvar ska utvecklas normalt måste det stimuleras med olika mikroorganismer och olika allergiframkallande ämnen. Om inte mognar det inte på ett normalt sätt. Hygienhypotesen diskuteras även i samband med autoimmuna sjukdomar som typ 1 diabetes. För rena och infektionsfria omgivningar I dagens moderna samhälle utsätts inte barn för lika många virus, bakterier, svampar, parasiter, inälvsmaskar och insektbett. Hypotesen säger att det är de fienderna som skärper och rustar immunförsvaret. Idag lever för rent. Det omogna och sysslolösa immunförsvaret vänder sig mot kroppens egna celler. I fallet med typ 1 diabetes mot de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. - Det är första gången någon har visat ett sådant samband mellan hemmahund och risken för typ 1 diabetes. Därför krävs mer forskning så att våra resultat kan bekräftats i andra studier, säger Suvi Virtanen. Text: Tord Ajanki Läs mer på diabetesportalen.se Sysslolöst immunförsvar spårar ur Parasit förebygger diabettes hos möss Länk till den finska undersökningen i tidskriften Journal of the American Medical Association Pediatrics Microbial Exposure in Infancy and Subsequent Appearance of Type 1 Diabetes Mellitus Associated Autoantibodies

17 DIABETESVÅRD NR FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN Autoantikroppar överförs till fostret under graviditeten Kan en virusinfektion hos den gravida mamman leda till att barnet får typ 1 diabetes? En internationell studie visar att så kan vara fallet och att det kan förklara varför vi i Sverige, med årliga förkylningsepidemier, näst efter Finland har den högsta andelen människor med typ 1 diabetes i världen. Forskare världen över har länge spekulerat i att det skulle kunna vara virus som ligger bakom utvecklingen av typ 1 diabetes. Den nyligen publicerade internationella studien visar att mammor som varit drabbade av virusinfektioner under graviditeten har bildat autoantikroppar mot GAD65 som finns i bukspottskörtelns betaceller. Autoantikropparna uppstår till följd av att virus skadar de insulinproducerande betacellerna. Forskarna har analyserat blodprov från 107 friska gravida kvinnor och letat efter autoantikroppar som är ett tecken på diabetes flera år innan de första symptomen på sjukdomen dyker upp. De testade också för antikroppar mot rotavirus och Coxsackie B3. Fler autoantikroppar på vintern Forskarna fann en uppenbar skillnad mellan kvinnor som testats under olika årstider vilket tyder på en koppling till vinterepidemierna. Under förkylningsepidemierna under vintermånaderna uppvisade tio procent av de gravida kvinnorna autoantikroppar trots att de inte hade någon autoimmun sjukdom i familjen. Att överföringen skett under fosterutvecklingen styrks av att koncentrationen av autoantikroppar i navelsträngsblodet var större än motsvarande prov från mamman, och att navelsträngsblod visat antikroppar i fall där modern visat sig vara negativ. Vaccinera före befruktningen - Om vår hypotes kan verifieras, kan ett vaccin ges före befruktningen och hindra den fortsatta utvecklingen av typ 1 diabetes och andra autoimmuna sjukdomar, säger professor Zvi Laron vid Schneider Children's Medical Center i Israel som lett studien. - Det finns inget bot mot diabetes typ 1 så förebyggande åtgärder är viktiga såväl psykologiskt som ekonomiskt då kostnaderna för livslånga kroniska och andra autoimmuna sjukdomar är enorma. Bekräftar svenska resultat - Resultaten från Israel bekräftar och stärker de fynd som vi gjorde i samband med att navelsträngsblodet från fler än nyfödda barn undersöktes i Skåne, säger professor Åke Lernmark som leder TEDDY, världens största typ 1 diabetesstudie på barn. - Skånemammor med autoantikroppar mot betacellerna hade haft en tarmvirusinfektion under den första trimestern. Fynden från Israel är intressanta för oss eftersom det var möjligt att koppla autoantikropparna till rotavirus och CoxsackieB3 virus. Tack vare att blodprov från alla havande mammor har sparats i Region Skånes biobank är det nu möjligt för oss att undersöka om infektioner med dessa två virus också har ställt till det för mammor i Skåne. Text: Sara Liedholm Fakta/Typ 1 diabetes Näst efter Finland har Sverige största andelen personer med typ 1 diabetes i världen. Sjukdomen utvecklas när betacellerna i bukspottkörteln förstörts av kroppens eget immunförsvar. Insulinproduktionen upphör så småningom. Insulin är ett livsnödvändigt hormon som reglerar blodsockernivån i blodet efter att man har ätit och måste därför tillföras i rätt dos i samband med varje måltid. För lågt blodsocker kan leda till medvetslöshet eller i värsta fall döden, medan för högt blodsocker under en längre tid leder till komplikationer på många andra organ såsom hjärta, kärl, njurar, och ögon.

18 18 DIABETESVÅRD NR Ung diabetes Varje år arrangeras Nordiskt forum där representanter från diabetesorganisationerna i de nordiska länderna möts för att utveckla samarbetet och diskutera. I år var det Sveriges tur att vara värdland och stora delar av Ung Diabetes råd var på plats i Helsingborg i början på juni. Den del av helgen som Ung Diabetes anordnat för de unga representanterna handlade främst om ungt engagemang, mentorskapprogram och frågan övergången från barnavdelningen till vuxenvården. Under helgen kommer många likheter fram och att det i alla länder finns saker man vill förändra när det gäller övergången från barn till vuxen och att många unga med diabetes tycker att den förändringen är svår att hantera. Vi i Ung Diabetes tycker det är en viktig fråga som vi hoppas kunna jobba med och kunna hjälpa till att göra den övergången lättare att hantera. Senare under sommaren åkte Ung Diabetes ordförande och vice ordförande för andra året i rad till Visby under Almedalsveckan för att vara på plast och kunna ge ett ungt perspektiv i diskussionerna om diabetes. Det blev en hel del seminarier och samtal om diabetes men även om annat som ideellt engagemang och andra funktionshinderfrågor. En ytterligare ung röst på plats var Sofia Larsson-Stern, som deltog i ett seminarium om pumpar anordnat av Diabetesförbundet med flera. Vi var väldigt glada för att det var en ung person med diabetes som fick tala för något som Ung Diabetes tycker är otroligt viktigt allas lika rätt och tillgång till tekniska hjälpmedel. Under sommarens varmaste dagar så hade Ung Diabetes ett vandringsläger för sina medlemar vid Höga kusten. Vandringen skedde i dunkla skogar, längs stenstränder och landsvägar, uppför höga toppar (med otrolig utsikt!) och avslutades med en kanotpaddling i Vågsfjärden. Vandringen var lång och gav en riktig utmaning för både blodsocker och fysik. Under vandringslägret hölls också diskussioner kring diabetes och hur det är att vara ung och leva med sjukdomen. Nästa år planerar Ung Diabetes ännu en fysisk utmaning för våra medlemmar så håll utkik på hemsidan efter mer information.

19 SE/TB/0614/ /2014 TRESIBA En gång dagligen Duration i över 42 timmar. 1,4 Tresiba (insulin degludek) Referenser: 1. Tresiba SPC 05/ Zinman B et al. Insulin Degludec Versus Insulin Glargine in Insulin-Naive Patients With Type 2 Diabetes. A 1-year, randomized, treat-to-target trial (BEGIN Once Long) Diabetes Care 2012;35(12): Heller S et al. Insulin degludec, an ultra-longacting basal insulin, versus insulin glargine in basal-bolus treatment with mealtime insulin aspart in type 1 diabetes. Lancet 2012;379(9825): Kurtzhals P, Heise T, Strauss HM, et al. Multi-hexamer formation is the underlying mechanism behind the ultra-long glucose-lowering effect of insulin degludec. Diabetes 2011;60(Suppl.1):LB12 (Abstract 42-LB). Tresiba (insulin degludek), Rx, (F), ATC- kod: A10AE06. Injektionsvätska, lösning 100E/ml Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Indikation: Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig användning av pioglitazon. Byte från andra insulinpreparat. Förpackningar: Tresiba FlexTouch 5x3 ml förfylld injektionspenna, Tresiba Penfill 5x3 ml cylinderampull. SPC uppdaterad 05/2014. För fullständig förskrivarinformation och pris, se Subventioneras vid typ 1-diabetes. Subventioneras vid typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå ehandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. 1. Sänkning av HbA 1c. 2,3 2. Lägre risk för nattliga hypoglykemier jämfört med glargin. 1,2,3 3. Injiceras en gång om dagen vid flexibel tidpunkt när det behövs. 1 At Novo Nordisk, we are changing diabetes. In our approach to developing treatments, in our commitment to operate profitably and ethically and in our search for a cure. insulin degludek Novo Nordisk Scandinavia AB Box Malmö Tel Fax scandinavia@novonordisk.com

20 20 DIABETESVÅRD NR FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN Gruppstöd effektiv hjälp vid hög diabetesrisk Med hjälp av gruppstöd och fokus på fysisk aktivitet lyckades patienter inom Närhälsan i Skövde minska både sin vikt, sitt midjeomfång och sitt blodtryck samtliga viktiga riskfaktorer för typ 2 diabetes och hjärtsjukdom. Metoden redovisas i en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Typ 2 diabetes föregås ofta av en nedsatt glukostolerans som gör att sockerkoncentrationen i blodet stiger för högt. Internationella studier visar att deltagare med nedsatt glukostolerans som lyckades öka sin fysiska aktivitet och begränsa sitt kaloriintag också minskade risken att utveckla diabetes. Forskare vid Sahlgrenska akademin har i ett unikt försök omsatt de vetenskapliga studierna i en konkret metod inom Skövdes primärvård, där 52 personer med nedsatt glukostolerans erbjöds delta i en studie för att öka sin fysiska aktivitet. Hjälp att komma igång Forskarnas slutsats är att det enkla programmet kan hjälpa högriskpatienter att komma igång med fysisk aktivitet, och på så sätt både förhindra typ 2 diabetes och förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Göteborgsforskarna har också utvecklat en särskild enkät som visat sig användbar för att identifiera patienter som gynnas av livsstilsförändring. I framtiden skulle man kunna använda sig av screening bland högriskindivider på vårdcentralen och annonsering i media för att hitta personer som skulle ha hjälp av livsstilsförändringar. Med hjälp av ett enkelt program skulle sedan de som vill kunna få hjälp att komma igång med fysisk aktivitet och på det sättet minska risken för utveckling av diabetes och hjärtsjukdom, berättar doktoranden och distriktsläkaren Margareta Hellgren. Källa: Pressmeddelande från Göteborgs universitet Länk till avhandlingen DIAVIP, Diabetesprevention i Primärvård effekten av fysisk aktivitet Begränsar inflammationen Metoden lyckades både öka deltagarnas fysiska aktivitet och leda till kostförändringar. Som ett resultat minskade deltagarna sin vikt och sitt midjemått med i genomsnitt tre procent, och sitt blodtryck med i genomsnitt åtta procent. Män med förstadier till typ 2 diabetes har hög sannolikhet för att ha en låggradig inflammation i kroppen och har större risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom än individer med normal glukosomsättning. Dock, en högre grad av fysisk aktivitet verkar effektivt kunna både begränsa inflammationen och minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, säger Margareta Hellgren, distriktsläkare inom Närhälsan Skövde och doktorand vid Sahlgrenska akademin. På gång i styrelsen Ett axplock av aktiviteter där styrelsemedlemmar/medlemmar deltar: IVBAR Nationella Diabetes Teamet Nationella Programrådet NDR Socialstyrelsen, graviditetsdiabetes Socialstyrelsen Målnivåer Vägledning vid upphandling av plasmaglukosmätarsystem för egenmätning