ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS Bota & lindra Tema Diabetes Diabetes drabbar Allt Yngre. Barnläkare om barn i en vuxensjukdom Sid 11 Livskvalité i fokus när Diabetesvården förnyas Sid 7 Hon är fri från sin diabetes Innan orkade jag ingenting, nu återupptäcker jag mig själv säger Synnöve Bergström, 67. Efter ett liv med svår diabetes är hon idag frisk.

2 2 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS Vi fortsätter framåt När Synnöve Bergström som barn fick diabetes på 1950-talet var det en ovanlig och allvarlig diagnos. Då kunde blodsocker bara mätas på sjukhus och insulin var ett trubbigt och långsamt redskap livet för personer med diabetes blev inrutat. (Läs mer om Synnöve Bergström nu 67 år och fri från sin typ 1-diabetes efter en transplantation på nästa sida). Idag är diabetes tyvärr en betydligt vanligare sjukdom än på 1950-talet. Runt fyra procent av alla svenskar har någon form av diabetes. Samtidigt har diabetesvården tagit stora steg framåt. Nya mediciner och andra behandlingsformer har ökat livskvalitén och gett mer frihet. Men diabetes är fortfarande en besvärlig och farlig sjukdom att leva med. Egentligen ska jag Bengt von zur-mühlen: Diabetesvården har tagit stora steg framåt. Överläkare vid transplantationskirurgen och koordinator för Centre of Excellence, typ 1-diabetes vid Akademiska sjukhuset. säga att de är besvärliga sjukdomar att leva med, säger Bengt von zur-mühlen, överläkare vid transplantationskirurgen på Akademiska sjukhuset. Han betonar pluraländelsen i ordet sjukdomar. Typ 1- och typ 2-diabetes är två olika sjukdomar, även om konsekvenserna blir ganska lika. [Läs mer om skillnaden på sidan 8-9] För att få ny kunskap och förhoppningsvis kunna ge ännu lite bättre vård och högre livskvalitet till dem som har diabetes, startade Akademiska sjukhuset 2012 ett så kallat Centre of Excellence för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes. Centret ska underlätta för forskare och vårdpersonal på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet att samarbeta. Vi kände att det var dags att markera att vi satsar på vård och forskning kring typ 1-diabetes. Vi ligger redan långt framme på området. Akademiska sjukhuset är idag störst i Sverige när det gäller exempelvis transplantationer av bukspottkörtlar och insulinproducerande öar, säger Bengt von zur-mühlen. [Se sidan ] Centret fokuserar på de med svår typ 1 diabetes, där vanlig insulinbehandling inte fungerar, men Bengt von zur-mühlen är säker på att resultaten kommer alla med diabetes till godo. Genom centret kan vi attrahera fler duktiga medarbetare, forskningsstudier och utprovningar av ny medicinsk teknik. Det ger kunskap som hjälper alla våra diabetespatienter, säger han. Innehållet i denna bilaga har tagits fram i samarbete mellan EN DEL AV MEDIEHUSET UNT Medverkande: Marie-Louise Olsen Produktion: Insert Media Form: UNiT Tryck: Pressgrannar Omslagsfoto: Johan Wahlgren För information om kundtidningar kontakta: Patric Salmonsson, Kort väntetid för ögonbottenundersökning vid diabetes. Du har Fritt Vårdval be din diabetesläkare om remiss till EyeDiagnostics Se & Synas Kort väntetid för ögonbottenundersökning vid diabetes. Öppet vardagar , lördagar Alla resultat bedöms av ögonläkare med lång erfarenhet av diabetesretinopati, både bedömning och behandling. EyeDiagnostics har avtal med två landsting om ögonbottenundersökning vid diabetes och hittills gjort över 3000 sådana undersökningar. Vanlig patientavgift och frikort gäller. Över ögonhälsoundersökningar har hittills gjorts enligt EyeDiagnostics koncept patienter har remitterats till ögonsjukvård och över 7000 kunder går på regelbundna kontroller pga riskfaktorer. Klipp gärna ut och spara annonsen till nästa besök hos din diabetesläkare. Drottninggatan 2, Uppsala. Tel e-post: eyediagnostics.info

3 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS 3 För några år sedan var Synnöve Bergström, 67 år, svårt sjuk i diabetes. Nu är hon en av ett par hundra personer i Sverige som genom bukspottkörtelstransplantation blivit fria från sin diabetes. Återuppståndelsen Timslånga kramper och blodsockerdippar på gränsen medvetslöshet var vardag innan transplantationen. Idag är Synnöve Bergström frisk. En sak jag inser ganska snart när Synnöve Bergström berättar om sitt liv är att diabetesbegreppet känning är ett starkt missvisande ord. Känningar är de symptom som den som har diabetes får vid lågt blodsocker, hypoglukemi. Själva ordet låter inte farligt. Synnöve Bergström, idag 67 år, har haft extremt mycket känningar under sitt långa liv med diabetes. Hon minns egentligen väldigt lite av dem, de kom på nätterna och ofta gled hon utan att vakna ut ur medvetenhet. Hennes man, Hans Bergström, minns desto mer: Det kunde vara lite krig ibland. Jag kunde prata med henne, hennes kropp var vaken och hyperalert. Men hjärnan var inte med. Hon förstod inte varför hon skulle dricka, utan kämpade emot. Då blev det fajt, för jag var ju tvungen att få i henne något, säger han. Synnöve flikar in: När blodsockret sjunker pumpar kroppen ut adrenalin, man blir väldigt aggressiv. Det är därför diabetiker ibland av misstag hamnar i fyllecell. Aldrig styra livet Idag talar Synnöve och Hans öppet om sjukdomen och allt den inneburit. Fast det var nog inte så roligt att som nygift make på natten brotta ner sin älskade fru för att tvinga i henne lite sockervatten. Men Synnöve ler hjärtinnerligt när Hans berättar om bataljerna och skakar på huvudet åt galenskapen. Det hade inget med deras förhållande att göra, det var diabetesen. Och den fick aldrig styra våra liv, säger Synnöve. Synnöve Bergström fick diabetes när hon var bara tio år gammal. Det var i slutet på 1950-talet och typ 1-diabetes var en ovanlig och mycket allvarlig diagnos. Man skötte sjukdomen helt annorlunda då. Jag kunde aldrig mäta vilka värden jag låg på för stunden och insulinet var mycket, mycket sämre. Ibland undrar jag hur jag över huvud taget överlevde, säger hon. Vi möts en måndagsförmiddag på Ofvandahls i Uppsala. Det gassar sol genom fönstren och borden runt oss fylls långsamt med diskuterande studenter och kaffesugna pensionärer. Synnöve och Hans har precis kommit hem från en längre resa med sin husbil till dottern som bor i Holland. Synnöve köper ett wienerbröd till maken. Det älskar han, säger hon. Nuförtiden kan jag äta socker utan att tänka mig för, men jag gör det sällan ändå. Jag är inte van vid det, säger hon. Svår typ 1-diabetes Synnöve Bergström har haft svår typ 1-diabetes. Med stora svängningar i blodsockret. Hon och Hans gifte sig 1969 och de fick två barn. De älskade att segla och var ofta långt ute i skärgården. Till vardags arbetade Synnöve som textillärare och hade egen syateljé. Delvis har sjukdomen gått i perioder. Det blev bättre när barnen kom, säger Hans. Synnöve håller med. Under många år fungerade allt ganska bra då. Men när Synnöve var i 50-årsåldern drabbades hon av en allvarlig infektion efter en operation. Efter det var inget som förut. Blodsockret svängde okontrollerat hit och dit. Det sliter på kroppen. Njurarna tar stryk och ett tiotal gånger har hon laserbehandlat ögonen för att inte mista synen. Hon har dåligt känsel i fötterna. Under tio års tid sov hon aldrig ensam. Risken för medvetslöshet var för stor. Jag var ofta vaken på nätterna för att kolla att hon var okej, säger Hans. Så kom kramperna. I händerna, inte roligt för den som jobbar med att sy. Men Forts nästa sida

4 4 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS Innan dubbeltransplantationen Synnöve Bergström fick både ny njure och ny bukspottkörtel var hon mycket trött. Jag orkade ingenting. Nu återupptäcker jag mig själv, som jag var innan jag blev så dålig, säger Synnöve Bergström. Läkarna på Akademiska förklarade att jag kunde bli av med diabetesen. Det hade jag aldrig hört talas om. Forts från föregående sida kramperna i underkroppen var värre. De kom på nätterna och varade i timmar. Jag kunde inte sitta, inte stå. Fötter, tår, ben, anklar och lår. Det gjorde så ont. Troligtvis berodde det på tilltagande njursvikt. Synnöve blev allt tröttare. Slutade jobba, var på slutet bara vaken fem, sex timmar per dygn. Jag orkade inte bry mig någonting längre, hade ingen egen motor reste vi genom Frankrike med goda vänner. Jag minns inget av den resan, säger hon transplantationer av bukspottkörtlar, ungefär, genomför varje år på Akademiska sjukhuset. Organen kommer från avlidna donatorer. På grund av organbrist och potentiellt svåra biverkningar ges behandlingen bara till personer med mycket svårhanterlig diabetes. Före och efter transplantationen Ordet slutet, med det menar Synnöve och Hans året före transplantationen, före det att Synnöve 2011 fick en ny bukspottkörtel och en ny njure på Akademiska sjukhuset. Efter transplantationen börjar en ny tidräkning i det Bergströmska livet. Tiden utan diabetes. Vi gjorde om resan till Frankrike två år efter transplantationen. Det var fantastiskt, säger Synnöve. Så vad hände? När Hans gick i pension flyttade paret från Stockholm till Östhammar. På Akademiska sjukhuset, som Östhammar hör till, har man sedan början av 2000-talet transplanterat bukspottkörtlar till patienter med svår typ 1-diabetes. Nu undrade en läkare om inte Synnöve ville genomgå en njur- och bukspottkörteltransplantation som en del i en forskningsstudie. Tidigare fanns det en åldersgräns för den typen av transplantationer, 60 år, men den ville läkarna på Akademiska ändra. De förklarade att jag kunde bli av med diabetesen. Det hade jag aldrig hört talas om. Det var inte svårt att tacka ja. Det här visste inte Synnöve då, säger Hans. Men när hon fick frågan var hon så dålig att jag var säker på att hon skulle dö när som helst. Alla dessa kramper. En så skör kropp klarar inte hur mycket som helst, säger Hans.

5 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS 5 Hjälp för alla! Men med min nya bukspottkörtel kan jag äta sötsaker. Jag är fri från diabetesen. Men jag gör det sällan ändå. Jag är avvand från socker, säger Synnöve Bergström. Underkläder och badkläder med fi ckor för insulinpump mm Specialstrumpor Hudprodukter Fotprodukter Kylande produkter och mycket mer... Vi tar till alla medel för att hjälpa! Bäverns Gränd 15, Uppsala Tel: Öppettider: vardagar lördagar Hans och Synnöve Bergström gifte sig Innan transplantationen var jag säker på att hon skulle dö när som helst. Nu är den rädslan borta, säger Hans Bergström. Återupptäcka sig själv En dubbel organtransplantation är en komplicerad operation, med en lång rehabilitering efteråt. Visst är det en hel del bök med tabletter och kontroller, erkänner Synnöve. Bland annat måste hon livet ut ta immunhämmande läkemedel för att hennes kropp inte ska stöta bort de nya organen. Men mediciner är jag van vid och jag har knappt haft en förkylning sen transplantationen. Jag kan ringa till läkarna på Akademiska när jag vill. Dygnet runt, året runt, om jag blir orolig, säger Synnöve. Fikastunden är slut. Det är en timme kvar till lunch. Vi tänkte hälsa på vänner i Täby. De vet inte om att vi kommer, vi ska överraska, säger Synnöve. Vi lever mycket för dagen, säger Hans. Ja, verkligen. Det gör vi. Det har varit väldigt roligt att återupptäcka mig själv, den jag var innan följderna av diabetesen blev så svåra. Synnöve Bergström har återuppstått, inte från de döda, men från en borttynande kropp. Så ler Synnöve och Hans mot varandra igen. Så där som man drömmer om att göra mot sitt livs kärlek när man är pensionär. Text: Marie-Louise Olsen Foto: Johan Wahlgren GOD CATERING EFTER DIN SMAK STUDENTBUFFÉ Spenat- & ricotta pizzaslice Beställ din catering på Här hittar du våra färdiga menyer och bufféer som till stor del innehåller Krav och ekologiska råvaror. Där kan du även läsa mer om vår goda matfilosofi. Har du egna önskemål och vill skapa en personlig meny? Ring eller maila oss! Tel Italiensk grönsakspaj toppad med salami, oliver & ruccola Limemarinerad krav kyckling Kall basilika & parmesansås Solgul bulgursallad med bönor, fetaost & ruccola Pastasallad med sockerärter & paprika Nybakat surdegsbröd Smör krav PRIS: 195:-

6 6 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS Fördel hemdialys Hemdialys Just nu sköter fem patienter knutna till Akademiska sjukhuset sin bloddialys hemma. Akademiska har erbjudit hemdialys i över tio år och runt 70 personer med njursvikt har hittills valt hemdialys istället för att tre gånger i veckan besöka Akademiska sjukhuset. Det motsvarar nästan ett halvtidsjobb att göra bloddialys dagtid på sjukhus och många patienter upplever hemdialysen som en stor frihet. Allt pekar på att denna hemdialys ger bättre rening av blodet än dialys på sjukhuset, eftersom patienten kan göra den oftare och mer anpassat efter behov. Det finns stora psykosociala fördelar med att själv välja när man vill göra behandlingen, säger Hans Furuland, överläkare i njurmedicin vid Akademiska. Sedan lite drygt ett år erbjuds även barn knutna till Akademiska sjukhuset hemdialys. Kan det inte kännas nervöst, att sköta en så komplicerad behandling och utrustning själv? Patienterna går en utbildning, där de bland annat övar i vår träningslokal innan vi släpper hem dem med egna apparater. Och vi finns alltid här om det är något de undrar över, säger Hans Furuland. Ytterligare runt 30 personer har just nu påsdialys, en slags hemdialys. Krakow med Resekompaniet Med UNT-kortet: Avresa och pris augusti 2014 Pris med UNT-kort: 6495:- Ord pris :- Priset inkluderar Flyg Arlanda-Krakow inkl. skatt och bagage t/r 4 nätter del i dubbelrum inkl.frukost 3 luncher exkl. dryck 4 middagar exkl. dryck Utflykter, Svensktalande guide i Polen Reseledare under hela resan Bokas hos Resekompaniet Tel Mail: 500:- rabatt! Insulin på pump Insulinpumpar istället för sprutor, har förenklat vardagen för många som har typ 1-diabetes. Insulinpumparna kan ge bättre blodsockerkontroll och mindre risk för låga blodsocker. Idag har 15 till 20 procent av 1 Pumparna programmeras för att ge en viss dos insulin vid olika tider på dygnet. Vid måltider och vid tillfälligt högt blodsocker kompletterar den som har pumpen själv med extradoser. 2 Det finns pumpar som kan kopplas till utrustning som mäter sockerhalten i underhudsfettet och larmar om den blir låg eller hög. Vissa pumpar slutar tillfälligt automatiskt att ge insulin om blodsockret sjunker farligt lågt. Ny specialistexamen alla med typ 1-diabetes insulinpump. Vi ser gärna att fler börjar använda pump, säger Jarl Hellman, överläkare vid sektionen för endokrinologi och diabetesvård vid Akademiska sjukhuset. 3 Patchpumpen är en ny typ av mycket liten och smidig insulinpump utan slang som fästes direkt vid kroppen och uppskattas av många patienter. Det forskas intensivt om pumpar som automatiskt justerar insulindosen, så kallade closed-loop pumpar. I höstas beslutade regeringen att diabetessjuksköterska ska bli en egen specialistexamen. Examen ska bland annat kunna tas vid Uppsala universitet. MED SVENSK RESELEDARE, 5 DAGAR Många säger att Krakow är som en saga, oförstört vacker där kyrktornen trängs med varandra. Det livliga medeltida torget utgör en mittpunkt i staden. Lyssna på Mariakyrkans vackra ringning. Följ med oss och upplev Zakopane, det kungliga slottet med sin rustkammare och de judiska kvarteren med Schindlers fabrik. Möjlighet finns också att köpa till extra utflykt till Auschwitz-Birkenbau alt. Wielicka saltgruvor. Vad tycker du själv? Noggrann kontroll av mätvärden är vardag för den som lever med diabetes. Men det är ovanligt att man mäter aspekter som rör livskvaliteten. Nu inför Akademiska sjukhuset en metod där vuxna med typ 1-diabetes själva skattar olika aspekter som rör livskvalitét. I ett formulär får alla bedöma sin faktiska situation på skalan när det gäller fysisk hälsa, känslomässigt välbefinnande, social samvaro och livskvalitet. Sen jämförs resultatet med hur de tror att de skulle ha det om de inte hade sin sjukdom. Stor skillnad mellan de båda värdena pekar på stor sjukdomsbörda. Det är inte alls säkert att en patient som har bra värden upplever att han eller hon mår bra. Här har vi möjligheter att sätta in extra insatser för de vi ser behöver det, säger Jarl Hellman, överläkare på Akademiska sjukhuset. Läs mer om aktuella erbjudanden på unt.se

7 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS 7 Blodsockervärden mäter inte livskvalitet Fina blodsockervärden i all ära, men man ska känna sig bra också. Nya läkemedel är bara en del i diabetesvården. Visst, du har rätt, säger Karin Wikblad. De medicinska möjligheterna har exploderat. Men, säger hon. Att medicinerna och tekniken blivit bättre betyder inte att patienten, människan som har diabetes, mår bra. Diabetes påverkar så mycket i livet. Smidigare hjälp att hålla blodsockret i schack är bara en liten del i utvecklingen av diabetesvården. Tonåringar och Tanzania Karin Wikblad är professor emerita i diabetesvård och tidigare ansvarig för enheten för diabetesvårdforskning vid Uppsala universitet. För mig har det alltid handlat om hur personer med diabetes upplever sin vardag. Många som har diabetes kommer till vården för kontroll två gånger om året, resten av tiden tar de hand om sig själva. Forskning i Tanzania När Karin Wikblad 1991 i en doktorsavhandling presenterade sin personcentrerade syn på diabetesvård var det ett ovanligt sätt att tänka. Så är det inte längre. Vi har till exempel en underbar diabetesmottagning på Akademiska sjukhuset. Och den gränsöverstigande satsningen på Centre of Excellence för typ 1-diabetes ökar samarbetet mellan specialisterna inom området och intresset för god omvårdnad. Flera forskningsprojekt på Karin Wikblads enhet har handlat om hur man hanterar diabetes som en del i livet. Om att exempelvis ha diabetes som tonåring och om föräldrastöd som måste fungera i ibland svåra situationer. I ett forskningsprojekt har Att se och vårda hela människan, inte bara diabetesen, har varit ett mantra i Karin Wikblads forskning. man följt diabetespatienter i Tanzania och Sverige, och jämfört erfarenheter av egenvård, livskvalitet och medicinsk behandling. Text: M-L Olsen Foto: Johan Wahlgren Att jobba med smarta byggnader kräver både drivkraft och passion. ÅF-medarbetare På ÅF har vi en passion för energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa lönsamma, hållbara och miljösmarta lösningar. Projektet Framtidens Akademiska är det största och mest genomgripande ny- och ombyggnadsprojekt som någonsin har genomförts på Akademiska Sjukhuset. ÅF bistår med konsultation, rådgivning och projektering av samtliga installationssystem. Med spetskompetens utvecklar vi installationssystem för framtiden. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

8 8 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS Har du rad med ett leende? Den som blir inbjuden att besöka ett barnsjukhus går inte därifrån utan att känna sig berörd. Av insikten i hur skört ett litet liv kan vara. Av rädslan för att ens egna barn ska bli sjuka. Men också av hur ett leende och en stunds lek och glädje mitt i det onda kan lindra smärtan och påskynda läkningen. Akademiska sjukhusets barnfond samlar in pengar till sådant som kan roa och stödja svårt sjuka barn som vårdas på Akademiska sjukhuset. Bankgironumret är För visst har du råd med ett leende? Foto: Johan Wahlgren Rytmik i blodsockrets mekanismer Typ 2-diabetes ökar lavinartat, men sjukdomens orsaker är dåligt kända. Arv och livsstil har betydelse och den enskilt viktigaste faktorn är funktionssvikt hos betacellerna i bukspottkörteln. Det är de celler som utsöndrar det blodsockersänkande hormonet insulin. Betacellen känner av små ökningar i blodsockerhalten och frisätter precist avvägda mängder insulin för att hålla blodsockret under kontroll. En finstämd reglermekanism utlöser rytmiska elektriska impulser och signalering innanför cellmembranet, som gör att insulinet utsöndras i pulser med ungefär fem minuters intervall. Pulserna är viktiga för den blodsockersänkande effekten och har visats försvinna i förstadier till diabetes. För att insulinpulser skall uppkomma i blodbanan måste alla celler utsöndra hormonet i samma rytm. Med tanke på att bukspottkörteln innehåller en miljard betaceller spridda i en miljon enheter, Langerhanska öar, kräver detta en utomordentligt effektiv samordning! I öarna finns också alfaceller som utsöndrar glukagon, ett hormon som skyddar från allvarlig blodsockersänkning genom att frisätta druvsocker från levern, men som överproduceras hos diabetiker. Glukagon pulserar i samma takt som insulin, men när insulin är högt är glukagon lågt och vice versa. Att klarlägga orkestreringen av öarnas hormonutsöndring är en spännande och angelägen uppgift för forskningen både för att kunna utveckla nya metoder för diabetesbehandling och för förstå hur sjukdomen uppkommer. Anders Tengholm Professor i sekretionsforskning vid Uppsala universitet akademiskasbarnfond.se BG

9 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS 9 Nyheter i vården Den första insulininjektionen till människa fick en 14-årig pojke i Kanada Innan dess var typ-1 diabetes en sjukdom med dödlig utgång. Idag ser världen helt annorlunda ut. Insulin på pump Bärbara insulinpumpar har revolutionerat vardagen för många med typ 1-diabetes. De första pumparna som användes i större utsträckning kom i början av 1980-talet. Dagens modeller mäter kontinuerligt bärarens blodsocker, larmar och dra ner insulindosen om blodsockret blir för lågt. Läs mer om insulinpumpar på sidan 6. Diabetespsykolog Diabetes påverkar många områden i livet. Tätt sammansvetsade vårdteam på diabetesmottagningarna hjälper patienterna att få grepp om vardagen. Akademiska sjukhuset är en av två platser i landet där det finns psykolog på diabetesmottagningen. Att diabetes är den i särklass snabbast växande kroniska sjukdomen i världen är givetvis en dålig nyhet. Samtidigt innebär den snabba ökningen att läkemedelsindustrin nu lägger stora pengar på att få fram Grattis, grattis Ackis Många söker nya svar Det har hänt mycket på läkemedelssidan de senaste decennierna. En grupp preparat har tyvärr visat sig ha ganska allvarliga biverkningar och vi har fortfarande få alternativ som ökar cellernas insulinkänslighet vid typ 2-diabetes. De äldre preparat som finns fungerar dock relativt bra och vi har lärt oss att bättre kombinera olika behandlingar, säger Per-Ola Carlsson. nya preparat, teknisk utrustning och behandlingsmetoder. Området attraherar även forskning i den akademiska världen. Vi frågar Per-Ola Carlsson, professor vid Uppsala universitet och överläkare inom diabetes och endokrinologi på Akademiska sjukhuset, om de senaste årens utveckling. Diabetesvården på Akademiska sjukhuset fick tidigare i år Svensk förening för diabetologi och Nationella diabetesregistrets pris för sitt systematiska kvalitetsarbete. Motiveringen är att man bland annat lyckats förbättra blodvärdena för sjukhusets typ 1-diabetespatienter. Att öka cellernas insulinkänslighet är inte det enda sättet att sänka högt blodsocker vid typ 2-diabetes. En ny grupp preparat får njurarna att filtrera bort mer socker när de renar blodet. Det finns också läkemedel som stärker den egna insulinproduktionen. Även insulinet har utvecklats. Idag finns det allt fler både snabbverkande och långtidsverkande insulin. 30 minuters promenad om dagen räcker för att markant öka cellernas insulinkänslighet, det vill säga att hjälpa dem att ta upp socker ur blodet. Att träna och röra på sig är fortfarande den viktigaste behandlingen vid typ 2-diabetes. Många vill gå ner i vikt, och det är givetvis positivt om man gör det, men träning hjälper insulinkänsligheten oavsett om man går ner i vikt eller inte, säger Per-Ola Carlsson. Operation smalare Gastrisk bypass, att operera och minska magsäcken, är en metod för att hjälpa personer att gå ner i vikt. Men eftersom typ 2-diabetes är tätt kopplat till övervikt blir många även av med sina diabetessymptom. Regnblött gräs? Nej, mesenkymala stamceller och endotelceller i ett forskningsprojekt. Läs mer på sidan Bot för de sjukaste Mellan 20 och 30 personer med typ 1-diabetes får varje år nya insulinproducerande betaceller vid Akademiska sjukhuset. Hälften är så kallade ö-cellstransplantationer, där patienten får betaceller transplanterade till levern eller i muskelvävnad, och hälften är transplantationer av hela bukspottkörtlar. Efter operationen blir de allra flesta fria från sin diabetes och slipper ta insulin. Varför inte operera alla med typ 1-diabetes? Det är brist på organ, samtidigt som de immunhämmande mediciner man måste äta efter transplantationen har biverkningar som kan vara värre än sjukdomen. Än är transplantation bara är ett alternativ för de allra hårdast drabbade patienterna. På Akademiska sjukhuset får personer som på grund av njursvikt behöver ny njure även nya ö-celler- eller ny bukspottkörtel. Inom kort inleder vi en studie där ö-celler placeras i en liten behållare som opereras i kroppen. Lyckas det behövs inga immunhämmande mediciner. Hallå där Marie Söderstedt-Ohlsén, barndiabetessjuksköterska Vad är diabetesmottagningen för barn och ungdom? Vi finns på Akademiska barnsjukhuset och tar emot alla barn och ungdomar med typ 1-diabetes i Uppsala län. Vi har runt 250 patienter från 0-18 år. Hur ser en dag på jobbet ut? Vi är ett sammansvetsat team med diabetessjuksköterskor, läkare, dietister och psykolog. Vårt arbete är att lära barn som har diabetes och deras föräldrar allt praktiskt de måste kunna. Det är mycket man måste ha kunskap om i en familj när ett barn har diabetes. Allt från att mäta blodsocker till att ge insulin och anpassa insulindoser beroende på mat, fysisk aktivitet och sjukdom. Allra intensivast är det precis när barnet får sjukdomen. Typ 1-diabetes kommer plötsligt. När barn insjuknar läggs de in akut på Barnsjukhuset tillsammans med sina föräldrar. De stannar i ett par veckor och får intensiv utbildning. Efter utskrivningen träffar Marie Söderstedt-Ohlsén jag som diabetessjuksköterska familjerna åtta till tolv gånger det första året. Därefter kommer de på läkarbesök fyra gånger per år. Jag jobbar också mycket med telefonrådgivning. Vad är en vanlig fråga på telefon? Ett exempel är magsjuka, som är vanligt bland barn. Får föräldrarna telefonrådgivning när barnet har magsjuka kan det förhindra att det behöver läggas in på sjukhus. Maginfluensa och diabetes kan vara komplicerat eftersom det påverkar aptit, blodsocker och insulindoser. Vad är det bästa med ditt jobb? Jag lär känna barnen som går hos mig och följer dem under många år. Diabetes är en komplex sjukdom. Mitt arbetet handlar mycket att utbilda och stötta familjerna så att de kan klara vardagen och ha ett gott liv trots att barnet har en kronisk sjukdom.

10 10 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS Kvinnofridsmottagningen Kvinnofridsmottagningen Mottagning och rådgivning för dig som utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp , kontorstid Mottagning och rådgivning för dig som Kvinnofridslinjen dygnet runt utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp , Kvinnofridsmottagningen kontorstid är en del av Nationellt centrum Kvinnofridslinjen för kvinnofrid dygnet Vi finns runtvid ingång 18. Kvinnofridsmottagningen är en del av Nationellt centrum för kvinnofrid. Vi finns vid ingång 18. Hemläkarjouren Ring Direkt kontakt med läkare för bokat hembesök alla dagar. Vuxna 330:-, barn 100:-. Frikort gäller. Attendo hemsjukvård och hemtjänst Om du inte kan ta dig till vårdcentral har du i Uppsala kommun möjlighet att få kostnadsfri hjälp av en sjuksköterska i ditt hem. Du kan till exempel få hjälp med att ta ditt insulin, få omläggningar och provtagningar gjorda. Våra sjukgymnaster och arbetsterapeuter hjälper dig gärna med fallprevention, bostadsanpassning och utprovning av hjälpmedel. Behöver du extra hjälp och stöd i vardagen utför vi även hemtjänst och hushållsnära tjänster. Kontakta oss så berättar vi mer, ring Varmt välkommen till Attendo hemsjukvård och hemtjänst Vi bygger ett halvt nytt Akademiska på sju år! Projektet Framtidens Akademiska är ett av de största och mest genomgripande ny- och ombyggnadsprojekt som någonsin har genomförts på Akademiska sjukhuset. Fram till år 2020 ska vi bygga kvadratmeter och bygga om och uppgradera ytterligare kvadratmeter. Det innebär en omfattande förnyelse av ingång 85, ingång 70, operations- och röntgenvåningarna samt en ny vård- och behandlingsbyggnad. Efter ombyggnad kommer Akademiska sjukhuset ha lokaler som kan möta vårdens krav, idag och i framtiden. Besök webbsida och vårt informationscenter Du som vill veta mer om Framtidens Akademiska är välkommen till vår webbplats. Här kan du se bilder, videoklipp eller hitta olika kartor. Du är även välkommen till vårt bemannade informationscenter, där du kan ta en kopp kaffe, ställa dina frågor och få material. Du hittar oss vid den norra infarten till Akademiska sjukhuset. För öppettider, gå in på vår webbplats: Illustration White

11 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS 11 I väntrummet på överviktsenheten på Akademiska Barnsjukhuset. Barn i en vuxens sjukdom De första larmen kom för några år sedan. Idag har åtta barn i Uppsala åldersdiabetes. På några år har barn som drabbas av typ 2-diabetes gått från att vara ett helt okänt fenomen, till åtta konstaterade fall bara i Uppsala. Det är samma trend i hela Sverige, och resten av världen för den delen. Barn får idag typ 2-diabetes, eller åldersdiabetes som sjukdomen ofta kallas eftersom den tidigare bara drabbade vuxna och äldre. Det har larmats i kvällspressen om den nya fetmadrivna diabetesepidemin. Anders Forslund, barndiabetesläkare och specialist på barnfetma, gillar inte rubrikerna, men håller till viss del med om budskapet. Det fanns inte på kartan att typ 2-diabetes kunde drabba barn. Nu gör den det och vi måste bryta trenden, säger han. Resten av livet Fredag eftermiddag. Korridorerna på överviktsenheten på Barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset ligger öde. Anders Forslund tar en paus från proverna i laboratoriet och slår sig ned vid sitt skrivbord. Lugnt och systematiskt berättar han om en utveckling barn- och diabetesläkare i hela världen oroar sig över. Allt pekar mot att det här bara är början. Fler och fler barn med övervikt kommer att få typ 2-diabetes och sjukdomen är dessutom aggressivare, mer svårbehandlad hos barn än hos vuxna, säger Anders Forslund. Till överviktsenheten på Barnsjukhuset kommer barn och ungdomar från hela länet. Vi upptäckte det första fallet här på mottagningen Idag har åtta barn som går hos oss typ 2-diabetes. Det yngsta barnet är bara 13 år. Åtta personer på två år, det låter kanske inte så farligt. Sammanlagt har ändå svenskar någon form av diabetes. Varje år insjuknar runt 800 barn i typ 1-diabetes. Men det är åtta barn för mycket och många fler är i riskzonen. Typ 2-diabetes är en livslång sjukdom. Även om diabetesvården har blivit bättre kommer varje barn som drabbas att leva resten av sitt liv med sjukdomen och alla dess följdsjukdomar. Det är otroligt sorgligt. Vi måste hjälpa de här barnen och bryta trenden innan många fler drabbas, säger Anders Forslund. Oroväckande resultat Anders Forslund har belägg för sin oro. Det finns olika sätt att testa om barn har diabetes, eller nedsatt sockertolerans som är förstadiet till typ 2-diabetes. Vanligast är att mäta socker och insulin i blodet när barnet fastat en hel natt. En mer avancerad metod är att göra en sockerbelastning, det vill säga att följa nivån av socker och insulin i blodet under ett par timmar efter att barnet druckit sockerlösning. Då ser man hur Forts nästa sida

12 STILLASITTANDE LIV ANNONS ANNONS HELA HELA DENNA BILAGA ÄR ÄR EN EN ANNONS ANNONS bota BOtA & Lindra LINDRA SAMMA NAMN, OLIKA SJUKDOMAR BARN & UNGDOMAR VUXE INTE ÖKAD ÖVERVIKT T YP 1-DIABETES Insulinproducerande celler i bukspottkörteln betaceller förstörs och patienten måste få insulin för att reglera blodsockret. Sjukdomen kommer ofta plötsligt, är kronisk och delvis ärftlig. Typ 1-diabetes har till skillnad från typ 2-diabetes inget samband med övervikt utan är en autoimmun sjukdom. T YP 2-DIABETES ÅRSÅLDERN. ES, INSJUKNAR OFTA I TTIDIGARE ENBART TYP 1-DIABE LTYDLIGT SAMBAND MEL ETYP 2-DIAB första fallet av typ 2-diabetes hos barn på överviktsenheten vid Akademiska sjukhuset. Typ 2-diabetes aggressivare och mer svårbehandlad hos barn än vuxna. STILLASITTANDE LIV TROS ORSAKA ÖKNING AV TYP 2-DIABETES I ALLA ÅLDRAR. Vid typ 2-diabetes blir kroppens celler mindre känsliga för insulin, insulinresistenta. Bukspottkörteln producerar stora mängder insulin, men cellerna tar inte till sig socker från blodet. Sjukdomen kommer succesivt, är kronisk. Fysik aktivitet och flera mediciner ökar insulinkänsligheten. Efterhand minskar kroppens egen insulinproduktion och patienten måste få insulin. Övervikt, brist på motion, rökning, åldrande och arvsanlag bidrar till sjukdomen. TES AN ÖVERVIKT TYP 1-DIABETES ÖKAR Antal barn som varje år insjuknar i typ 1-diabetes har fördubblats sedan 1970-talet, från 400 till 800. Ökningen verkar ha avstannat sedan DIAGNOSÅLDERN FÖR TYP 2-DIABETES HAR SJUNKIT KRAFTIGT I SVERIGE DE SENASTE DECENNIERNA GENOMSNITTÅLDERN ÄR IDAG RUNT 63 ÅR. Källa: Sjukvårdsrådgivningen 1177.se, Läkare vid UAS, DISS, Lunds Universitets Diabe Kanske finns det under en period en möjlighet för barnen Kanske finns det under en period en möjlighet för barnen att slippa sjukdomen, om de får hjälp i tid. att slippa sjukdomen, om de får hjälp i tid. Forts från föregående sida torskärmen. torskärmen. Hans fastesocker och fasteinsulin ser Forts från föregående sida kroppen reagerar när den får i sig mycket socker. ning och följer nivåerna i ett par timmar. relativt bra ut. Sen ger vi honom sockerlös- Hans fastesocker och fasteinsulin ser kroppen reagerar när den får i sig mycket socker. ning och följer nivåerna i ett par timmar. relativt bra ut. Sen ger vi honom sockerlös- Det motsvarar att till exempel dricka Då visar hans kurvor tydlig nedsatt sockertolerans. Han är 15 år och har förstadiet en stor mängd läsk, säger Anders Forslund. Det motsvarar att till exempel dricka Då visar hans kurvor tydlig nedsatt sockertolerans. Han är 15 år och har förstadiet Sedan ett par år gör Anders Forslund till typ 2-diabetes. en stor mängd läsk, säger Anders Forslund. och hans kollegor sockerbelastningar på Vi bläddrar igenom provresultat från Sedan ett par år gör Anders Forslund till typ 2-diabetes. alla barn som kommer till överviktsmottagningen. Så fort de dricker sött visar proverna att de- Anders Forslund, forskare och barnläkare. barn efter barn med exakt samma mönster. och hans kollegor sockerbelastningar på Vi bläddrar igenom provresultat från alla barn som kommer till överviktsmottagningen. Så fort de dricker sött visar proverna att de- Anders Forslund, forskare och barnläkare. barn efter barn med exakt samma mönster. Vi har upptäckt att barn som på fastande mage har relativt normala värden för Nästan hälften, 43 procent, av de 200 måttligt överviktiga syskon till kraftig överras kroppar inte kan hantera belastningen. Vi har upptäckt att barn som på fastandras kroppar inte kan hantera belastningen. socker och insulin, kan ha tydliga tecken barn vi testat har nedsatt sockertolerans. viktiga barn, har vi sett flera fall av nedsatt på mage nedsatt har sockertolerans relativt normala vid värden en sockerbelastning. för De Nästan flesta har hälften, fortfarande 43 procent, inga symptom av de 200 på måttligt sockertolerans. överviktiga Därför syskon är till vi rädda kraftig att överviktiga även socker och insulin, kan ha tydliga tecken barn diabetes, vi testat men har risken nedsatt är stor sockertolerans. att de utvecklar barn med barn, måttlig har vi övervikt sett flera kan fall ha av liknande nedsatt på nedsatt sockertolerans vid en sockerbelastning. De flesta sjukdomen har fortfarande om de inte inga går symptom ner i vikt på och sockertolerans. problem utan att Därför det upptäcks, är vi rädda eftersom att även de Nästan hälften diabetes, blir fysiskt men mer risken aktiva, är stor säger att han. de utvecklar sjukdomen barn sällan med gör måttlig sockerbelastningsprov. övervikt kan ha liknande Ta den här pojken som exempel, säger Mörkertalet om kan de inte vara går stort. ner i vikt och problem Däremot utan har att det man upptäcks, inte sett tecken eftersom på de typ Nästan han säger hälften och bläddrar fram en graf på da- blir fysiskt När vi mer har aktiva, gjort sockerbelastningar säger han. på sällan 2-diabetes gör sockerbelastningsprov. hos något barn med normal vikt. Ta den här pojken som exempel, säger Mörkertalet kan vara stort. Däremot har man inte sett tecken på typ han säger och bläddrar fram en graf på da- När vi har gjort sockerbelastningar på 2-diabetes hos något barn med normal vikt. Går det att bryta sjukdomsförloppet, om Går problemet det att upptäcks bryta sjukdomsförloppet, i tid? om Om barnen går ner i vikt och börjar problemet upptäcks i tid? leva ett fysiskt mer aktivt liv kan de, precis som vuxna, fördröja förloppet. Kanske Om barnen går ner i vikt och börjar leva ett fysiskt mer aktivt liv kan de, precis som vuxna, fördröja förloppet. Kanske finns det under en period en möjlighet att de slipper sjukdomen om de får hjälp i tid. finns det under en period en möjlighet att de slipper sjukdomen om de får hjälp i tid. Aggressivare sjukdom Lite oroväckande visar flera studier att typ Aggressivare sjukdom 2-diabetes är aggressivare när den drabbar Lite oroväckande visar flera studier att typ barn och ungdomar än vuxna. Risken för 2-diabetes är aggressivare när den drabbar komplikationer är större, sjukdomsförloppet går barn och snabbare ungdomar och än det vuxna. finns Risken få läkemeför barn. för komplikationer är större, sjukdomsförloppet går En snabbare slutsats vi och drar det av finns det är få att läkemeför barnen snabbt barn. måste få hjälp att gå ner i vikt, börja äta En bra slutsats varierad vi drar kost av och det öka är att sin barnen fysiska snabbt aktivitet, måste säger få Anders hjälp att Forslund. gå ner i vikt, börja äta bra varierad kost och öka sin fysiska aktivitet, säger Anders Forslund.

13 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR ÄR EN EN ANNONS ANNONS BOtA bota & LINDRA Lindra BOtA bota & LINDRA Lindra N, MEN GAMMAL Typ 2-diabetes vanligast, men kan även få typ 1-diabetes. Många som drabbats av typ 1-diabetes som barn får som vuxna följdsjukdomar, exempelvis njursvikt. Kroppen kan inte producera tillräckligt insulin under graviditeten. Innebär ökad risk för typ 2-diabetes senare i livet. 1,5DIABETES Latent Autoimmune Diabetes in Adults, LADA, en mildare form av typ 1-diabetes som drabbar vuxna. Liknar 2-diabetes i symptomen, därav smeknamnet 1,5 diabetes. PÅ ÅLDERNS HÖST AV -ÅR INGAR Nyblivna pensionärer är de som oftast får typ 2-diabetes, därav namnet åldersdiabetes. Ju äldre man blir desto vanligare att man får diabetes. har typ 2-diabetes, jämfört med fyra av hundra i hela befolkningen MÄNNISKOR I SVERIGE HAR DIABETES TYP 1-DIABETES TYP 2-DIABETES. Fysisk aktivitet ökar kroppens insulinkänslighet och hjälper cellerna att ta till sig blodsocker. Det fungerar lika bra som mediciner för många typ 2-diabetiker. 1 2 MOTION SOM MEDICIN tescenter diabetesportalen.se och Internationella Diabetesfederationen (IDF). Illustration: David Marklund Nu lutar sig Anders Forslund framåt, stödjer Nu lutar armbågarna sig Anders mot bordskivan. Forslund framåt, Det låter så lätt: rör dig mer och ät rätt. stödjer armbågarna mot bordskivan. Han sliter det hår han inte har och fortsätter: Det låter så lätt: rör dig mer och ät rätt. Han sliter det hår han inte har och fortsätter: Överviktiga vuxna som får typ 2-diabetes har ofta vägt mindre tidigare i livet. Överviktiga vuxna som får typ 2-diabetes har ofta vägt mindre tidigare i livet. De har positiva minnen av fysisk aktivitet. Barn som kommer till oss idag har inte De har positiva minnen av fysisk aktivitet. upplevt ett liv utan övervikt, för dem har Barn som kommer till oss idag har inte fysisk aktivitet alltid varit jobbigt. Många upplevt ett liv utan övervikt, för dem har av dem äter inte speciellt mycket heller, deras kroppar är bara otroligt duktiga på att fysisk aktivitet alltid varit jobbigt. Många av lagra dem energi. äter inte speciellt mycket heller, deras Anders kroppar Forslund är bara otroligt bläddrar duktiga fram en på ny att lagra bild på energi. skärmen. Den illustrerar en människa Anders omgiven Forslund av sitt bläddrar livspussel. fram en ny bild När på skärmen. överviktiga Den barn illustrerar kommer en hit människlar deras omgiven föräldrar av sitt om livspussel. mat och motion. Vi ta- När överviktiga barn kommer hit talar deras föräldrar om mat och motion. Vi 43% av barnen på överviktsmottagningen har nedsatt sockertolerans. När de av barnen på överviktsmottagningen dricker sött, exempelvis läsk, klarar har nedsatt sockertolerans. När de inte deras kroppar belastningen. dricker sött, exempelvis läsk, klarar inte deras kroppar belastningen. arbetar utifrån att både fetma och diabetes att utifrån sina förutsättningar gå ner i vikt arbetar kan bero utifrån på många att både fler parametrar. fetma och diabetes kan bero på många fler parametrar. Hur och bli mer fysiskt aktiva. Helst innan de Hur och att bli utifrån mer fysiskt sina förutsättningar aktiva. Helst gå innan ner de i vikt mycket vi sover till exempel, och stress. får diabetes. mycket vi sover till exempel, och stress. får diabetes. Omvänd orsak Har du några tips, så här inför Om fetman orsakar diabetes, eller diabetes orsakar fetma, är en fråga det forskas Vi ger samma råd till barn som till vux- sommaren med alla dess frestelser? Omvänd orsak Har du några tips, så här inför Om fetman orsakar diabetes, eller diabetes orsakar fetma, är en fråga det forskas Vi ger samma råd till barn som till vux- sommaren med alla dess frestelser? kring i EU-finansierade studien Beta-JU- na. Undvik till exempel att dricka sött. Läsk DO Beta-cell funktion in Juvenile Diabetes and Obesity som Anders Forslund energi utan mättnadskänsla. Drick vatten är allra värst, men även juice ger mycket kring i EU-finansierade studien Beta-JU- na. Undvik till exempel att dricka sött. Läsk DO Beta-cell funktion in Juvenile Diabetes and Obesity som Anders Forslund energi utan mättnadskänsla. Drick vatten är allra värst, men även juice ger mycket som forskare vid Uppsala universitet, är och ät frukt istället. Då får du i dig fibrer delaktig i. som håller dig mätt och andra nyttigheter. som forskare vid Uppsala universitet, är och ät frukt istället. Då får du i dig fibrer Det finns tecken på att barn som får Och rör på dig. En blandning av vardagsmotion fetma delaktig redan i. från början har skadade betaceller som håller och lite dig intensivare mätt och andra träning nyttigheter. underlättar Det och finns att det tecken orsakar på att fetma barn som som leder får Och insulinets rör på dig. arbete En blandning i kroppen. av vardagsmotion och lite intensivare träning under- fetma till diabetes. redan från Det början är viktig har forskning, skadade säger betaceller Anders och Forslund. att det Men orsakar så tillägger fetma som han: ledelättar insulinets arbete i kroppen. Oavsett till diabetes. om teorin Det är stämmer viktig forskning, kan vi idag säger laga Anders betaceller. Forslund. Barnen Men måste så tillägger få hjälp han: Foto: Johan Wahlgren Text: Marie-Louise Olsen inte Oavsett om teorin stämmer kan vi idag Text: Marie-Louise Olsen inte laga betaceller. Barnen måste få hjälp Foto: Johan Wahlgren

14 14 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS Framtidsforskning Ö-cellstransplantationer hjälper redan idag svårt sjuka diabetespatienter. Peetra Magnusson och Moa Fransson forskar för bättre och säkrare transplantationer. Ö-cellerna i bukspottkörteln är som små insulinproducerande miniorgan. Det är när de slutar fungera som vi får typ 1-diabetes, en livslång sjukdom. Idag kan skadade ö-celler ersättas med friska som transplanteras in i kroppen ofta till levern. Operationen gör den drabbade fri från sin diabetes. Låter det enkelt? Verkligheten långt mer komplicerad. Akademiska sjukhuset är den plats i Sverige där det gjorts flest ö-cellstransplantationer sedan behandlingsformen tog fart i början av 2000-talet. Samtidigt har det vuxit fram ett kluster av forskning kring transplantationerna. Skyddande medresenärer Att transplantera ö-celler är inte som att transplantera vanliga organ. Vi måste skydda och hjälpa cellerna mer. Idag dör många av de ö-celler som transplanterats inom några timmar, säger Peetra Magnusson. Hon är apotekare, leder en forskningsgrupp inom klinisk immunologi på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet och har forskat kring diabetes och ö-cellstransplantationer i snart tio år. Vi gör försök där vi transplanterar ö-celler tillsammans med andra celler för att skydda mot immunförsvaret och få ö-cellerna att trivas bättre i kroppen, säger Peetra Magnusson. En variant man testat är att klä ö-cellerna i endotelceller, en cell som normalt finns i blodkärlens väggar. Det verkar fungera. Men än så länge är våra studier bara i laboratorium och på möss. Inte på människor, säger Peetra Magnusson. För att ge de insulinproducerande ö-cellerna ytterligare skydd har Petra Magnusson och Moa Fransson kombinerat ö-cellerna med så kallade mesenkymala stamceller, som normalt finns i benmärg. Forts nästa sida Moa Fransson och Peetra Magnusson planerar att publicera sina resultat i höst. Vi tar hand om dig först. Det är därför vi heter Primärvården. Primär betyder det som kommer först. Det är alltså till oss du först ska vända dig om du blir sjuk eller vill prata om din hälsa. Läkare, sjuksköterskor och annan personal som du träffar här är specialutbildade för att kunna ta hand om hela dig. Oavsett vad du söker för får du hjälp och behandling, eller om det behövs, en remiss till en annan specialist. Primärvården i Uppsala län har 26 vårdcentraler. Lista dig hos den som du helst vill gå till. Mer information om våra vårdcentaler hittar du på eller ring landstingets växel på , så hjälper de dig att få kontakt med den vårdcentral du önskar.

15 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS ANNONS 15 Om ö-cellerna överlever den första kontakten med blodet är nästa utmaning att få blodkärl att växa in i öarna så att de får näring och syre. Det visar sig att mesenkymala stamceller stimulerar endotelcellerna att bilda nya blodkärl i cellöarna, säger Moa Fransson, som gör sin post-doc i Peetra Magnussons forskningsgrupp. Exakt hur mesenkymala stamceller fungerar vet ingen. Mesenkymala stamceller är ett forskningsområde i sig. Vi ser hur de tar över vävnad, får blodkärl att växa ut ur cellöar och koppla samman med kringliggande blodkärl. Precis det vi vill ska hända vid en ö- cellstransplantation. Samtidigt verkar mesenkymala stamceller skydda ö-cellerna från kroppens immunförsvar, säger Moa Fransson. Om allt går vägen publicerar gruppen resultat av studien på mesenkymala stamcells redan i höst. Ö-cellshotell Ett annat projekt gruppen arbetar med är att operera in kuddar av biomaterial i möss, för att skapa specialanpassade platser med goda förhållanden att transplantera ö-celler till. Peetra Magnusson och Moa Fransson är två av många forskare som arbetar med diabetes på Akademiska sjukhuset och vid Uppsala universitet. Andra forskare letar bland annat efter en stamcell som kan ersätta kroppens egna ö-celler och metoder för att säkert transplantera dem. Text: Marie-Louise Olsen Foto: Johan Wahlgren Kärt barn har många namn 1. Ö-celler är grupper av celler som finns i bukspottkörteln, pankreas. De kallas Langerhanska öar och består bland annat av insulinproducerande betaceller. 2. Vid typ 1-diabetes bryts betacellerna ned av immunförsvaret, medan typ 2-diabetes beror på insulinresistens i andra delar av kroppen. 3. Betacellerna kan utvinnas, skördas, och transplanteras till personer som har svår typ 1-diabetes. Det går även transplantera hela bukspottkörtlar. 4. Däremot går det än så länge inte att odla, föröka, betaceller i laboratorium och både bukspottkörteln och betacellerna måste därför komma från avlidna donatorer. 5. Det görs varje år transplantationer av bukspottkörtlar och ö-celler på Akademiska sjukhuset. 6. Åtta av tio som får ny bukspottkörtel blir botade från sin diabetes. Nästa nummer av Bota & Lindra kommer i oktober 2014 Tema barn För information om kundtidningar: Produktansvarig Patric Salmonsson, , Annonsbokning: Lena Broman Tanndal EN DEL AV MEDIEHUSET UNT Har du typ 2 diabetes och vill vara med i en läkemedelsstudie? Utmana dig själv med hjälp av en PT från SATS! Syftet med studien är att undersöka ett nytt läkemedels möjlighet att minska utsöndring av äggvita i urinen.tidigare studier har visat att behandling med detta läkemedel leder till viktminskning samt förbättring av blodsocker och blodtryck. Vi söker därför män och kvinnor med typ 2 diabetes som: Är 30 år eller äldre och har en hjärt-kärlsjukdom, t.ex. stroke, hjärtinfarkt eller annan hjärt-kärl sjukdom. Kom in och ta del av specialerbjudande på PT För mer information och anmälan är du välkommen att kontakta Sjuksköterska Gabriella Seger Tel: e-post: Ansvarig läkare i studien är Fredrik Huss Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden. Den information Du lämnar kommer att behandlas i enlighet med PUL (Personuppgiftslagen). CTC utför kliniska prövningar både på egen klinik på Akademiska Sjukhuset och i nära samarbete med andra kliniker och vårdcentraler i vår sjukvårdsregion på uppdrag av läkemedelsindustrin. LIMITED EDITION LIMITED Du kanske vill komma-igång, träna inför ett motionslopp, bli kvitt en skada eller helt enkelt må bättre? Oavsett anledning, tar våra duktiga tränare hand om dig och hjälper dig att lyckas med din träning. SATS Uppsala - Vi hjälper dig nå dina resultat! Vi söker Personliga Tränare Efterfrågan på Personlig träning är stor. Det gör att vi nu söker fler PT:s till Väderkvarnsgatan. Vill du arbeta med träning på heltid? Vill du få fler människor att träna regelbundet? Gillar du att arbeta i en positiv och framåtsträvande miljö? Är detta något som passar dig, skicka in din ansökan till: SATS Uppsala City, Väderkvarnsgatan 14 SATS Gottsunda Centrum Tel SATS Uppsala Vi kan träning

16 Illustration: Torbjörn Gozzi Ett ovanligt lyckat äktenskap Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset lever i ett ovanligt lyckat äktenskap. I över 300 år har vi gått hand i hand för att göra människor friskare. Akademiska är inte bara ett sjukhus utan även den medicinska forskningens kraftkälla. Många av dem som arbetar professionellt inom vården är också framgångsrika forskare vid universitetet och den nära relationen till patienterna spelar en avgörande roll för forskningens landvinningar. Det dagliga arbetet på sjukhuset väcker ständigt nya idéer till forskningsprojekt som resulterar i bättre behandlingar och mediciner. Framgångarna får snabbt genomslag i den dagliga vården vilket gör att patienterna får direkt nytta av de senaste rönen. Uppsala universitets och Akademiska sjukhusets långa samarbete kring forskning hjälper människor, inte bara i Uppsala, utan från hela världen att bli friska. Det är en livslång förbindelse som vi kan vara stolta över och som bidrar till en bättre framtid för oss alla.

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Här är jag Den här boken tillhör INNEHÅLL INNEHÅLL Ab Bukspottkörteln... 1 När Ab insulinnyckelproduktionen Bukspottkörteln...1 upphör..2 Vad När behövs

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på

Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Att ge en njure... Denna broschyr är utarbetad av Njurmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund och Kliniken för njurmedicin och Transplantation på Universitetssjukhuset MAS i Malmö, Februari

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

en av världens största hjälporganisa- tioner.

en av världens största hjälporganisa- tioner. Detta är LIONS Lions uppgift är att skapa och upprätthålla en anda av samförstånd mellan jordens folk gällande humanitära behov, genom frivilliginsatser med lokalt engagemang och internationell samverkan.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet

Har Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett)

3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) 1 3 livsmedel du kan äta sent (och som förbränner fett) Copyright www.maxadinfettforbranning.se LEGAL DISCLAIMER Den information som presenteras i denna rapport är på intet sätt avsedd som medicinsk rådgivning

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN

Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN Diabetes hos barn under skolåldern RÅD FÖR BARNOMSORGEN Ett stort tack till alla familjer, barnomsorgspersonal och diabetesexperter som har kommenterat manuskriptet. Diabetes hos barn under skolåldern

Läs mer

Fallbeskrivningar - egenvård

Fallbeskrivningar - egenvård Fallbeskrivningar - egenvård Innehåll Fallbeskrivning 1 Injektion fragmin - utskrivning från sjukhus... 2 Fallbeskrivning 2 Ögondroppar efter poliklinisk starroperation... 2 Fallbeskrivning 3 TENS-behandling

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Diabetes många ansikten ska demaskeras

Diabetes många ansikten ska demaskeras (Måste kompletteras med bilder) Diabetes många ansikten ska demaskeras Målen för diabetesforskningen på CRC är högt satta men förutsättningarna också bättre än någonsin. Forskarna djupborrar i de -minsta

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder

Jag på sjukhuset. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Jag på sjukhuset Jag på sjukhuset Alla rättigheter förbehålles. Den här boken tillhör. Utgivare: Förderverein Tumor- und Leukämiekranke Kinder Idé och bilder: Texter: Innehållsförteckning Intäkterna från

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Diabetes. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

Diabetes. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås Diabetes Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland Sjukhusbiblioteket Västerås FACKLITTERATUR Andersson, Gudrun Diabetes i balans : grundläggande kunskap för ett bra liv med typ-1 diabetes

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer