Diabetes. Program för Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diabetes. Program för Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 Diabetes Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 14 februari 2005

2 Missiv - programarbete om diabetes Antaget av landstingsfullmäktige den 14 februari 2005 BAKGRUND Landstingsstyrelsen beslöt den 18 december 2000 att inleda ett arbete med att ta fram program för olika sjukdoms- och diagnosgrupper. Syftet är att programmen ska kunna tjäna som underlag vid politiska beslut genom att tillföra kunskap om de olika behov skilda patientgrupper har. Prioritering mellan olika verksamhetsområden kan därigenom underlättas. Programarbetet ska också bidra till att utveckla dialogen mellan politiker, medicinsk verksamhetsansvariga och allmänheten. Arbetet med att ta fram programmen är en flerårig process. Målet är att 75 procent av landstingets verksamhet ska vara täckt av program, vilket innebär cirka femton olika program. Följande program är klara och godkända av landstingsfullmäktige: Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Psykisk ohälsa hos vuxna Hjärt-kärlsjukdomar Stroke Ögon Smärttillstånd och besvär i rörelseorganen Programgruppen har bestått av Stefan Andersson (s) ordförande, Margareta Bäckman (m), Anneli Granholm-Halava (v), Erik Forss (fp), Åsa Lernskog-Lundin (c), Lars Lindegren (mp) och Anna- Karin Vaz Contreiras (kd). Tjänstemannastödet i gruppen har utgjorts av Bo Lindberg, processledare och Katarina Håkansson, sekreterare. DIABETES Diabetes mellitus är ett tillstånd med kroniskt förhöjt blodsocker, hyperglykemi, som beror på nedsatt eller upphörd insulinsekretion i kombination med varierande grad av nedsatt perifer insulinkänslighet, s.k. insulinresistens. Insulin produceras i s.k. öceller 1 i bukspottkörteln och öppnar kroppens celler för det socker de måste ha för att kunna fungera. Utan insulin stannar sockret i blodet och blodsockret stiger vilket ger symtomen stor urinmängd, ökad törst och viktnedgång. Vid typ 1-diabetes (tidigare benämnt barn- och ungdomsdiabetes) attackerar immunförsvaret de egna insulinbildande cellerna som förstörs. Det är inte klarlagt varför detta sker. Sjukdomen kan utvecklas när som helst under livet men det är vanligast att den debuterar i yngre åldrar. 1 Ö heter på latin insula. Därav namnet insulin. 1

3 I typ 2-diabetes är insulinbildningen för trög och kroppens vävnader är mindre känsliga för insulinet. Sjukdomen debuterar oftast efter 40 års ålder och hälften av dem som insjuknar är över 65 år. Debuten är smygande och många kan ha eller vara på gränsen att få typ 2-diabetes utan att veta om det. Typ 2-diabetes är mer ärftlig än typ 1-diabetes och det finns en påvisad koppling till livsstil och kostvanor. Typ 2-diabetes förekommer ofta tillsammans med högt blodtryck och blodfettrubbningar. Bidragande faktorer kan vara för mycket alkohol, stress eller felaktiga matvanor. Både typ 1- och typ 2-diabetes medför en ökad risk för andra komplikationer såsom 2-3 gånger ökat insjuknande i hjärtsjukdomar och stroke, 10 gånger högre frekvens av blindhet och 20 gånger högre risk för kallbrand och amputationer. Risken för en förtidig död ökar också. Övervikt är en viktig bidragande orsak till typ 2- diabetes. Det är därför mycket oroväckande att en allt större andel av befolkningen är överviktiga, att detta problem blir större också bland barn och ungdomar och att allt för många människor inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Om inte denna utveckling kan vändas kommer vi att se en ökad ohälsa i befolkningen. Detta leder i sin tur till en kraftigt ökad belastning på sjukvården i och med att fler och allt yngre får diabetes och därmed ökad risk för att få andra sjukdomar. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet måste därför ha hög prioritet i hälso- och sjukvården men också i samhället i övrigt som exempelvis i skolan. Landstinget bör påverka utvecklingen och söka samarbete med kommunerna så att man gemensamt kan driva frågor om folkhälsa. Programgruppen aktualiserar detta i sina förslag. Programgruppen har funnit att diabetesvården i länet på många sätt fungerar bra. Inom primärvården finns väl utbyggd verksamhet med diabetesteam som är tillgängliga över hela länet. Också inom sjukhusvården arbetar man i team och det finns en god samlad kompetens i arbetet med patienterna.. Det kan konstateras att det genomsnittliga HbA1c-värdet idag är lägre än för några år sedan, vilket tyder på bättre kontroll av sjukdomen. På några punkter finns det dock anledning att förstärka vårdkedjan, vilket också framgår av programgruppens förslag. Samarbetet kring patienten behöver förbättras Den elektroniska patientjournalen som är under införande i landstinget har redan visat sig underlätta överföring av information mellan vårdgivare. Ett ökat samarbete behöver utvecklas mellan landstinget och kommunerna när det gäller patientgruppen som får kommunal hälso- och sjukvård. Avtal och rutiner när det gäller subventionerad fotvård bör ses över så de patienter som har störst behov av vård prioriteras. Man har gemensamt i länet utarbetat en policy om diabetes. Det finns anledning att aktualisera särskilda riktlinjer framtagna gemensamt av landstinget och kommunerna när det gäller patientgruppen som får kommunal hälso- och sjukvård. 2

4 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Som ett led i att nå de långsiktiga målen föreslår gruppen följande åtgärder utan inbördes prioritering. Insatserna bör planeras utifrån epidemiologisk kunskap om olikheter i hälsoläge i olika delar av länet eller olikheter mellan könen. Arbete för att främja goda levnadsvanor Programgruppen ser en oroväckande utveckling i länet när det gäller övervikt. Inte minst är det allvarligt att även barn och ungdomar i högre utsträckning är överviktiga. En allt för stor andel av befolkningen är fysiskt inaktiva och äter en kost som är sockerrik. Om inte denna utveckling kan vändas kommer andelen personer som insjuknar i diabetes med påföljande komplikationer att öka. Arbetet med att främja hälsa och förebygga sjukdom behöver bedrivas både av landstinget, kommuner, organisationer och andra aktörer i samhället, men landstinget måste vara förebild och fungera som kompetensbank och pådrivande aktör. Nedan nämns några exempel. Barn och ungdomar Barn och ungdomar är den viktigaste målgruppen, och det är väsentligt att de åtgärder som beslutats i landstingets folkhälsoplan genomförs. I möten med barn, ungdomar och föräldrar ska landstingets vårdgivare aktivt förmedla kunskap och påverka attityder om kost, tobak och rörelse i enlighet med det vårdprogram som tagits fram om övervikt och fetma hos barn Mätning av längd och vikt är enkla undersökningar som bör göras vid varje besök på vårdcentraler och på barnsjukhuset. Med datorstöd är det sedan enkelt att följa utvecklingen av BMI och tidigt upptäcka de barn som riskerar att utveckla övervikt. Det fordrar inga komplicerade vetenskapliga studier men är ändå en god indikator på det hälsofrämjande arbetet och är enkelt att återrapportera. Det finns många exempel på att mödravård-, barnavård- och familjecentraler aktivt arbetar med hälsofrämjande arbete i form av bl.a. kostrådgivning och information om konsekvenser av rökning och alkoholbruk. Detta arbete måste utvecklas så att det vid alla enheter naturligt ingår i mötet med barn och föräldrar Hälsoäventyret har idag verksamhet i Uppsala och i Älvkarleby men det finns inte möjlighet att ta emot alla elever som vill komma. Den personal som idag arbetar med Hälsoäventyret ska kunna fungera som utbildare och handledare för att möjliggöra att Hälsoäventyret kan etableras på fler platser i länet. Verksamheten har unika möjligheter till fortsatt utveckling inom området Vuxna Inom både tandvård, primärvård och sjukhusvård pågår utveckling mot mer hälsofrämjande arbetssätt, vilket är positivt, men flera insatser sker ännu i projektform i olika delar av länet och har inte fått full genomslagskraft. Programgruppen anser att det aktiva arbetet med motivation för fysisk aktivitet, kostrådgivning och rökstopp 3

5 måste ha hög prioritet och status i hälso- och sjukvården. De kurser i motiverande samtalsmetodik som startats i länet ger en bra grund att stå på i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. En väl fungerande organisation skall finnas inom landstinget så att såväl vårdgivare som patienter uppfattar det som tydligt var man kan vända sig för att få stöd att ändra sina vanor när det gäller kost, motion och rökning. Fysisk aktivitet på recept Diabetes är en sjukdom där fysisk aktivitet i högsta grad påverkar hälsotillståndet. Det arbete som påbörjats med Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) behöver ges prioritet och vidareutvecklas så att fler förskrivare använder sig av detta sätt att arbeta. Programgruppen ansluter sig till tanken att det bör finnas någonstans för patienten att vända sig för att få information och stöd för att kunna efterfölja ordinationen. Stöd för viktminskning Programgruppen har funnit att det är kö till överviktsenheten på Akademiska sjukhuset medan det inte är kö till primärvårdens viktminskningsgrupper. Överviktsenheten har arbetat med utbildning av personal inom primärvården för att sprida kunskaperna om det systematiska arbetet med viktminskning. Det är viktigt att sådan utbildning finns att tillgå och att det finns ett gott samarbete mellan primärvården och överviktsenheten så att stöd för viktminskning ges på så tidigt stadium som möjligt. Särskilt vill programgruppen framhålla vikten av att det över hela länet finns ett aktivt arbete när det gäller överviktiga barn och ungdomar. Barnsjukhuset med sin särskilda kompetens bör kunna fungera som motor i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området. Man bör överväga om en särskild enhet för kraftigt överviktiga barn är motiverad vid Akademiska barnsjukhuset i dess roll som regionsjukhus och universitetsklinik. Kontinuitet i vården Patienter med diabetes har i de flesta fall under lång tid regelbunden kontakt med sjukvården. För denna patientgrupp är det av stor vikt att över tid kunna träffa samma läkare och diabetessköterska i så hög grad som möjligt. Om primärvården har hög personalomsättning leder det till att fler patienter remitteras till Akademiska sjukhuset eller lasarettet i Enköping, vilket är en olägenhet och kostnad både för patienten och för landstinget. Programgruppen förutsätter att detta tas i beaktande i det pågående förändringsarbetet inom primärvården. Samordning och samarbete kring patienten Programgruppen har noterat att ca. 20 procent av dem som vårdas på sjukhus för olika sjukdomar, t.ex. hjärt-kärlsjukdom eller njursjukdom, också har diabetes i sin sjukdomsbild. För att patienten skall få en god och adekvat vård krävs samarbete och att information om patientens sjukdomsbild görs tillgänglig för vårdgivarna såväl inom primärvård som inom specialistvård. Den gemen- 4

6 samma elektroniska journalen som är under införande, förväntas underlätta samarbetet kring patienten. Landstinget bör följa upp att dessa förväntningar uppfylls. Identifiering av individer med ökad risk för förtidig död För att minska risken för förtidig död hos yngre individer med diabetes krävs en tidig identifiering av personer med alkohol- och drogmissbruk liksom en tidig diagnos av depression och andra mentala problem. Samarbete mellan olika vårdgivare är här extra viktigt eftersom dessa personer ofta flyttar och byter läkare. Extra uppmärksamhet bör ägnas åt att fånga upp personer som ofta uteblir från bokade besök. Diabetesvård i samarbete med kommunens hälso- och sjukvård Programgruppen anser att alla personer med diabetes, oavsett ålder och boendeform, skall ha likvärdig tillgång till den kompetens som finns i primärvårdens diabetesteam. De personer som får kommunal hälso- och sjukvård i hemmet eller i särskilt boende, har en svagare koppling till primärvårdens diabetesteam. Personer som flyttar in i särskilt boende får tillgång till sjukvård genom de sjuksköterskor som finns på boendet och den läkare som är knuten till boendet. Oftast bryts då den kontakt som patienten tidigare har haft med diabetessköterska. Enbart om man har en komplicerad sjukdomsbild bibehålls kontakten. Kommunernas vårdpersonal har endast i undantagsfall särskild diabeteskompetens och det är därför viktigt att det finns ett samarbete mellan primärvården och kommunerna när det gäller kompetensutveckling. Programgruppen anser att det finns behov av särskilda riktlinjer framtagna gemensamt av landstinget och kommunerna när det gäller denna grupp av patienter. Fotvård Landstinget har avtal med ett antal fotterapeuter som skall svara för medicinsk fotvård för de personer som inte har behov av fotvård på sjukhus. Fotterapeuterna har vardera en kostnadsram som förbrukas efterhand som patienter tas emot och behandlas. När kostnadsramen är slut måste patienterna själva betala fullt pris för behandling eller söka en annan fotterapeut. Detta gör att patienter som behöver fotvård i slutet av året inte kan vara säkra på att få denna som sjukvårdande behandling inom ramen för högkostnadsskyddet. Det finns också skillnader i länet på vilket sätt bedömning görs av patientens fotstatus och behov av fotvård. Programgruppen anser att tillgången till subventionerad fotvård måste styras av det medicinska behovet. Det bör finnas en medicinsk bedömning gjord av diabetessköterska eller läkare som ligger till grund för tillgången till subventionerad fotvård. I samband med att nuvarande avtal med fotterapeuterna löper ut bör en översyn göras över hur avtalen är konstruerade när det gäller fotterapeuternas ersättning samt vilka bedömningar som gjorts kring olika risknivåer. 5

7 Tillgång till subventionerad tandvård Personer med diabetes har en ökad risk för försämrad munhälsa. Försäkringskassan kan därför medge en förhöjd tandvårdsersättning om patientens läkare utfärdar ett utlåtande som tandläkaren tillsammans med en förhandsprövning skickar till försäkringskassan. Kännedomen om detta är dålig bland såväl patienter som läkare och tandläkare. Detta tillsammans med att det inte finnas några normer för hur det ökade behovet ska bedömas, medför att patienter får olika tandvårdsersättning från försäkringskassan. Likaså finns det inom primärvården olika praxis huruvida patienten ska betala för att få ett intyg eller inte. Gruppen föreslår därför att landstinget tar initiativ till att rutinerna för ersättningen ses över i samverkan mellan diabetesläkare, tandläkare och försäkringskassa. Rapportering i nationellt diabetesregister Rapportering till det nationella diabetesregistret bör ha hög prioritet för alla som tar emot patienter med diabetes. Den elektroniska patientjournalen bör medge automatisk överföring av patientdata till diabetesregistret utan extra arbetsinsatser. en sund livsstil och som kan hjälpa dem att stå emot marknadsföringen av bl.a. godis och läsk. Fysisk aktivitet måste stimuleras både under skoltid och fritid. Landstinget har en stor medicinsk kompetens när det gäller egenvård och vård av diabetes. Det är viktigt att hitta bra former för att dela med sig av kunskaperna till de personalgrupper inom kommunen som i skolor, särskilda boenden m.m. möter personer med diabetes. För att få styrka i det förebyggande arbetet och för att inte personer med diabetes ska hamna mellan två stolar måste samarbetet utvecklas både på den politiska nivån och mellan landstingets och kommunernas personal på olika nivåer. IT som redskap för kommunikation Det pågår flera intressanta försök där kontakten mellan patienten och vårdgivaren underlättas via dator. Denna utveckling gör information och kontakt lättillgänglig och gör det möjligt för patienterna att vara mer delaktiga i behandlingen. Programgruppen vill uttala sitt stöd för att nya metoder och ny teknik prövas för att kunna möta patienterna utifrån deras behov. Samverkan mellan landsting och kommun För arbetet med att förebygga utvecklingen av diabetes är en nära samverkan mellan landstinget och kommunerna viktig. Barnen måste under hela uppväxten mötas av goda exempel som främjar 6

8 Förslag till beslut Programgruppen föreslår att hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige besluta enligt följande: Landstingsfullmäktige beslutar att anta programmet kring diabetes. Programmet skall utgöra underlag i diskussioner rörande prioriteringar inom landstingets verksamheter. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att i samband med vårdöverenskommelsearbetet beakta programmet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att i samråd med länets kommuner ta initiativ till konkreta åtgärder inom programområdet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att ett år efter antagandet av programmet genomföra en uppföljning av hur programmet har implementerats samt lämna en redovisning av uppföljningen till landstingsfullmäktige. För programgruppen Stefan Andersson Ordförande

9 Förord Programmet är ett politiskt övergripande dokument som på olika nivåer ska användas för att fatta bra beslut och möjliggöra förbättringar och prioriteringar kring sjukdomsområdet. Programmet ska ses som ett kunskapsunderlag för landstinget och länets kommuner. Programgruppen presenterar ett antal utvecklingsområden som ska ligga till grund för fortsatt utveckling av såväl det hälsofrämjande arbetet som vården av patienter med diabetes. En högre andel av befolkningen riskerar att utveckla sjukdomen diabetes och det kommer att ställas högre krav på hälso- och sjukvården. Samverkan mellan landstinget och länets kommuner i det förebyggande arbetet för att förbättra folkhälsan är därför avgörande. Programgruppen har nu slutfört sitt uppdrag. Jag vill rikta ett stort tack till alla som medverkat i framtagandet av programmet och alla värdefulla synpunkter som lämnats från olika instanser, internt och externt. Ett särskilt tack vill jag rikta till ledamöterna i programgruppen och tjänstemännen, Bo Lindberg och Katarina Håkansson för ett gott arbete i programgruppen. Tierp den 9 maj 2005 Stefan Andersson (s) Ordförande i programgruppen Landstingsfullmäktige fastställde programmet den 14 februari

10 2

11 Innehåll 1. Bakgrund, syfte m.m Bakgrund Syfte med programarbetet Arbetsformer och arbetssätt Etiska grundprinciper Analysmodell 9 2. Diabetes Grundläggande om sjukdomen Risk- och friskfaktorer Epidemiologi Ekonomi och resurser Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Exempel från primärvård Exempel från sjukhusvård Behandling av diabetes Behandling av typ 1-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Mätning av blodsocker 26 3

12 4.4 Fysisk aktivitet som behandling Forskning och utveckling Komplikationer vid diabetes Ögonsjukdom Hjärt-kärlsjukdom Nedsatt njurfunktion Nedsatt cirkulation i fötter Diabetes och munhälsa Diabetes och sex Kvalitetsarbete och kompetensförsörjning Nationella riktlinjer Team inom primärvården Lokala riktlinjer och central samordning Diabetesregistret Kompetensförsörjning Utbildning och kompetensutveckling Mål Mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet Mål för behandling av diabetes Analys Programgruppens förslag Indikatorer för uppföljning av programmet 58 4

13 5

14 6

15 1. Bakgrund, syfte m.m. 1.1 BAKGRUND Framstegen inom den medicinska forskningen och den tekniska utvecklingen har gjort att det idag går att behandla sjukdomar som för bara ett tiotal år sedan inte kunde botas. Möjligheterna att bota och/eller lindra begränsas dock av att de ekonomiska resurserna inte är oändliga, vilket gör att resurserna måste användas så effektivt som möjligt. Desto viktigare är det därför att kommuner och landsting utnyttjar anslagna resurser på ett effektivt sätt. De medel som den offentligt finansierade vården förfogar över räcker inte för att tillfredsställa alla önskemål. För att de förtroendevalda ska kunna prioritera krävs att de har kunskap om behoven och om vilka insatser hälso- och sjukvården kan göra för olika patientgrupper. Som ett steg i detta arbete har Landstinget i Uppsala län sedan 2000 arbetat med att ta fram program kring olika sjukdoms- och diagnosgrupper. Programmen ska utgöra underlag för politiska beslut och användas som riktlinjer i verksamheten. De förtroendevalda har som uppgift att fördela resurserna mellan olika sjukdomsgrupper och verksamhetsområden. Besluten om hur resurserna fördelas inom en sjukdomsgrupp tas inom verksamheterna. Erfarenheter hittills tyder på att det finns ett stort värde i att öka samspelet mellan verksamheter och politik såväl inför horisontella som vertikala prioriteringar. 1.2 SYFTE MED PROGRAMARBETET Det övergripande syftet med programarbetet är att ta fram ett underlag som ska vara styrande och vägledande vid tilldelning av resurser. Arbetsprocessen med att ta fram programmet förväntas även utveckla dialogen mellan politiker och medicinskt verksamhetsansvariga 7

16 om hushållning och prioritering. Inom vissa områden är ansvarsfördelningen mellan olika aktörer oklar. Utifrån en gemensam syn på behoven ökar samverkan över organisatoriska gränser såväl internt inom landstinget som externt och brukarnas ställning stärks. 1.3 ARBETSFORMER OCH ARBETSSÄTT Programgruppen inledde sitt arbete i januari Gruppen har bestått av Stefan Andersson (s) ordförande, Margareta Bäckman (m), Anneli Granholm- Halava (v), Erik Forss (fp), Åsa Lernskog-Lundin (c), Lars Lindegren (mp) och Anna-Karin Vaz Contreiras (kd). Tjänstemannastödet i gruppen har utgjorts av Bo Lindberg, processledare och Katarina Håkansson, sekreterare. I syfte att inhämta kunskaper om diabetes och dess komplikationer, har gruppen träffat Uppsala läns Diabetesförening samt verksamhetsföreträdare från primärvård, sjukhusvård, tandvård och kommunal vård. Genom att ta del av skriftlig information från bland annat Socialstyrelsen och Svenska Diabetesförbundet har ytterligare kunskap inhämtats. Under arbetes gång har två hearingar hållits där materialet presenterats för verksamhetsföreträdare, politiker och företrädare för patientorganisationen Uppsala läns Diabetesförening och lokala diabetesföreningar. Vid den sista hearingen medverkade också en företrädare för den nybildade föräldraföreningen för barn med diabetes. De synpunkter som har kommit fram vid hearingarna har varit mycket värdefulla. 1.4 ETISKA GRUNDPRINCIPER Prioriteringsutredningen Sedan 1997 finns en allmän prioriteringsregel i 2 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), baserad på den statliga utredningen Vårdens svåra val (prop. 1996/97:60). Utgångspunkten för prioritering ska vara att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Riksdagsbeslutet anges i form av allmänna riktlinjer baserade på en etisk plattform som består av tre grundläggande principer: Människovärdesprincipen - Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 8

17 Behovs- och solidaritetsprincipen - Resurserna bör fördelas efter behov. Kostnadseffektivitetsprincipen - Vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Det är oförenligt med de etiska principerna att låta en människas behov stå tillbaka på grund av hans/hennes ålder, födelsevikt, livsstil eller ekonomiska förhållanden. Däremot kan hänsyn tas till omständigheter som begränsar nyttan av de medicinska åtgärderna. 1.5 ANALYSMODELL I analysen av diabetesvården inom Uppsala län används en modell som utarbetades i samband med projektet Barnfamiljerna och samhällets service. Analysmodellen utgår från fem grundläggande begrepp: mål, behov, kompetens, utbud och efterfrågan. den rådande lagstiftningen samt centrala eller lokala riktlinjer. Behovet är skillnaden mellan det aktuella hälsotillståndet och det önskvärda. Behov kan vara medvetna eller omedvetna, verkliga eller tillskapade, individuella eller samhälleliga osv. I detta sammanhang definieras begreppet som ett tillstånd som, om det inte åtgärdas, leder till skada Med begreppet kompetens menas de metoder som används vid en verksamhet. Genom att anställa personal med viss utbildning och erfarenhet får man tillgång till de eftersträvansvärda metoderna. De insatser som faktiskt är tillgängliga från verksamheternas sida utgör utbudet. Efterfrågan avser vilket sätt individen söker en viss insats. Det kan vara en spontan handling eller ett resultat av remittering, rekommendation, kallelse, information etcetera. Med mål avses de intentioner som en viss verksamhet har. Målen utgår från 9

18 2. Diabetes 2.1 GRUNDLÄGGANDE OM SJUKDOMEN Diabetes mellitus är ett tillstånd med kroniskt förhöjt blodsocker, hyperglykemi, som beror på nedsatt eller upphörd insulinproduktion i kombination med varierande grad av nedsatt perifer insulinkänslighet, s.k. insulinresistens. Insulin produceras i öceller 1 i bukspottkörteln och öppnar kroppens celler för det socker de måste ha för att kunna fungera. Utan insulin stannar sockret i blodet och blodsockret stiger vilket ger symptomen stor urinmängd, ökad törst och viktnedgång. Vid typ 1-diabetes (tidigare benämnt barn- och ungdomsdiabetes) attackerar immunförsvaret de egna insulinbildande cellerna som förstörs. Det är inte klarlagt varför detta sker. Sjukdomen kan utvecklas när som helst under livet men det är vanligast att den debuterar i yngre åldrar. I typ 2-diabetes är insulinbildningen för trög och kroppens vävnader är mindre känsliga för insulinet. Sjukdomen debuterar oftast efter 40 års ålder och hälften av dem som insjuknar är över 65 år. Debuten är smygande och många kan ha eller vara på gränsen att få typ 2-diabetes utan att veta om det. Typ 2-diabetes har en högre ärftlighet än typ 1-diabetes och det finns en påvisad koppling till livsstil och kostvanor. Typ 2-diabetes förekommer ofta tillsammans med högt blodtryck och blodfettrubbningar. När flera sjukdomar förekommer tillsammans brukar de benämnas syndrom. Det metabola syndromet är en benämning på tillstånd där insulinresistens förekommer i kombination med nedsatt glukostolerans, högt blodtryck, blodfettsrubbning eller fetma. 1) Ö heter på latin insula. Därav namnet insulin. 10

19 2.2 RISK- OCH FRISKFAKTORER Varje fall av sjukdom, skada eller annan ohälsa beror på flera samverkande orsaker. Det kan vara faktorer i arvsmassan, uppväxtmiljön eller exponeringar senare i livet som samverkar för att det enskilda sjukdomsfallet ska uppstå. De faktorer som ökar risken för sjukdom eller ohälsa kallas för riskfaktorer. Framförallt under 1990-talet har man alltmer börjar intressera sig för kompensatoriska faktorer - så kallade friskeller skyddsfaktorer. Friskfaktorerna kan skapas på olika nivåer och av olika aktörer. Individen har själv möjligheter att genom livsstil och levnadsvanor ta ansvar för sin hälsa med avseende på matvanor, motion, bruk av tobak och alkohol m.m. Människors livsstil och levnadsvanor kan bero på hur samspelet med andra har utvecklats. En trygg och säker uppväxt har stor betydelse för vår hälsa. Föräldrar och syskon utgör viktiga förebilder för utvecklingen av levnadsvanorna och vårt val av livsstil. Ogynnsamma sociala förhållanden kan bidra till sämre förutsättningar för vår hälsa, t.ex. vad gäller val av livsmedel, möjligheter att delta i olika fritidsaktiviteter, tillgängligheten till natur och kultur etc. På samhällsnivå har de samlade ekonomiska, sociala, politiska och kulturella resurserna stor betydelse för hur vår hälsa utvecklas. Människor i socialt missgynnade miljöer har generellt sämre hälsa, både fysiskt och psykiskt. Hög arbetslöshet, dålig ekonomi och bostadssegregation är exempel på riskfaktorer på samhällsnivå. Självklart har även massmedia och reklam liksom impulser från andra länder betydelse. För typ 2-diabetes har ärftligheten stor betydelse som riskfaktor. Också övervikt påverkar direkt risken att få typ 2- diabetes. Ju mer fysiskt aktiv man är desto mindre är risken att få diabetes. Stora mängder fet mat och sockerhaltiga produkter ökar vikten och därmed diabetesrisken. Också överkonsumtion av alkohol, rökning och stress är bidragande riskfaktorer. När det gäller insjuknande i typ 1-diabetes så finns det ingen specifik bild över risk- och friskfaktorer. För dem som har fått sjukdomen så är väl sammansatt kost och motion av stor betydelse. 11

20 2.3 EPIDEMIOLOGI Nationellt I Sverige har 3-4 procent av befolkningen diabetes och flertalet av dessa personer är äldre. Omkring 20 procent av alla över 80 år har diabetes. Ungefär procent av all diabetes är typ 2- diabetes. Kvinnor och män drabbas i samma omfattning. Antalet personer som insjuknar i typ 1- diabetes har de senaste åren ökat svagt, men andelen riktigt små barn som drabbas av sjukdomen var dubbelt så stor 2002 jämfört med Tidigare fick de flesta barn sin sjukdom i puberteten men det är nu nästan lika vanligt att de insjuknar före skolåldern. Typ 2-diabetes ökar kraftigt i hela världen. I Sverige syns framför allt en ökning bland medelålders män. Det finns också en ökad förekomst av sjukdomen i vissa invandrargrupper, vilket ger särskilda problem eftersom språkliga och kulturella hinder kan försvåra genomförandet av en god diabetesvård. Eftersom man under lång tid kan vara symptomfri beräknas sjukdomen vara oupptäckt hos var tredje person som har den och är i åldern år. Trender i befolkningen tyder på att antalet personer med diabetes som har sjukvårdskontakt kommer att öka med närmare 10 procent fram till år Detta beror både på förändrad ålderssammansättning och på befolkningsökning. En ökad screening medför att flera fall av odiagnosticerad diabetes kommer att upptäckas, vilket naturligtvis är av godo eftersom behandling då kan startas. Övervikt och fetma är ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige och i övriga världen. Nära 2,8 miljoner människor beräknas vara överviktiga i Sverige. Som exempel kan nämnas att 50-åriga män idag väger i snitt 8 kg mer än vad de gjorde Utvecklingen syns också hos barn och ungdomar. Upp till två års ålder finns inga risker med hög vikt, men därefter bör övervikt uppmärksammas. Ökningen av antalet överviktiga beror till stor del på förändringar i våra matvanor och hur fysiskt aktiva vi är. Vardagsaktiviteten har minskat och vi rör oss allt mindre både på arbetet, på fritiden och vid resor till och från arbete och skola. Det finns också en klar koppling mellan övervikt och samhällsklass. 12

21 2.3.2 Uppsala län Diabetes Det finns ingen exakt redovisning av antalet personer med diabetes i länet. Om det antas att den andel som gäller för riket även gäller i vårt län, skulle det innebära ca individer. På barnsjukhuset i Uppsala har man kontakt med samtliga barn- och ungdomar under 18 år som har typ 1-diabetes. Från år 1992 till år 2002 har antalet patienter där ökat från 140 till 250 per år. Det finns också ett fåtal barn med typ 2-diabetes. Cirka personer med typ 1-diabetes och hälften så många med typ 2 har sin huvudsakliga diabeteskontakt vid sjukhusens mottagningar, medan ca individer med typ 2-diabetes huvudsakligen har sin kontakt med primärvården. På grund av åldersstrukturen i den norra länsdelen är andelen personer med diabetes något större där. Andelen personer som insjuknar i typ 2-diabetes kan förmodas öka i takt med att allt fler är överviktiga och för lite i rörelse. Andelen äldre i befolkningen kommer att öka vilket också kommer att medföra en större andel personer med diabetes. Enligt Socialstyrelsens statistik (EpiC) har Uppsala län större andel patienter i sjukhusvård med huvuddiagnos diabetes än riket i stort. Antal patienter i relation till invånare Kvinnor riket Män riket Kvinnor Uppsala Män Uppsala Uppsala län hade också fram till 2001 fler vårddagar på sjukhus per invånare än riket i stort. Detta kan bero på att det tidigare har funnits ett relativt stort antal vårdplatser i länet. Nu tas de flesta patienterna emot i dagvård/ dagsjukvård vilket troligen kommer att påverka statistiken framöver. Det kan också finnas olikheter i vilken utsträckning diabetes sätts som huvuddiagnos. I Uppsala läns landsting har under många år bedrivits en mycket aktiv diabetesvård, vilket kanske gjort att diabetesdiagnosen inte så ofta missats. Vårddagar i relation till invånare Kvinnor riket Män riket Kvinnor Uppsala Män Uppsala

22 Övervikt Personer med övervikt har en ökad risk att få typ 2-diabetes. Nedan redovisas uppgifter ur landstingets undersökning Liv och hälsa 2000 där personer i Uppsala län har svarat på en enkät om hälsa och levnadsvanor. Diagrammen visar skillnad mellan länets olika kommuner i fråga om övervikt och fetma. De visar också att män är överviktiga i något större utsträckning än kvinnor. Med övervikt avses här BMI 1 över 25 och med fetma avses BMI över 30. När det gäller barn och ungdomar finns följande uppgifter hämtade ur den skolenkät som landstinget genomförde 2003 i länets kommuner utom Uppsala. Uppgifterna bygger på ca enkätsvar. Den redovisar andelen överviktiga elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 i gymnasiet. Eleverna har besvarat frågor om kroppslängd och kroppsvikt som ligger till grund för beräkning av BMI. P=pojkar, F=flickor. 2.4 EKONOMI OCH RESURSER Det finns inte så många samhällsekonomiska studier av diabetes gjorda, och de som finns har brister. Om enbart kostnaderna vid diabetes som huvuddiagnos beräknas så innebär det att de verkliga kostnaderna underskattas eftersom diabetes ofta är bidragande orsak till andra sjukdomar. 1) BMI= Body Mass Index är ett mått för vikten uttryckt i kilo, dividerat med längden uttryckt i meter i kvadrat. Ett BMI mellan 25 och 29,9 betecknas som övervikt. BMI över 30 betecknas som fetma. 14

23 1) Studie i bl.a. Uppsala län. (Henriksson m.fl. 2000) refererad i Region Skånes hälso- och sjukvårdsprogram om diabetes mellitus (2002) 2) Källa: Läkartidningen nr 37, ) Diabetes Control and Complications Trial Research Group (DCCT) 1993, 1995, ) United Kingdom Prospective Diabetes Study (UKPDS 33, 34, 38, 39) 1998 Om man utgår ifrån alla kostnader för patienter med diabetes (d.v.s. också kostnaden för t.ex. hjärt- kärlsjukdom) får man ingen exakt uppskattning av själva diabeteskostnaden. En undersökning enligt detta beräkningssätt 1 har visat att sjukvårdskostnaderna i Sverige år 1998 för samtliga personer med typ 2-diabetes var sju miljarder kronor, vilket motsvarar sex procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Den genomsnittliga kostnaden var kronor per patient och år. Av dessa kostnader kunde 27 procent hänföras till kontroll/ skötsel av diabetessjukdomen, 34 procent till diabetesrelaterade komplikationer och 39 procent till vård av ej diabetesrelaterade sjukdomar. De patienter som utvecklar komplikationer medför en 3-4 gånger högre kostnad jämfört med dem som inte har komplikationer. Beräkningarna ovan ingår i en gemensam europeisk studie, CODE-2, som syftar till att ta fram data om diabetessjukdomens omfattning, konsekvenser och kostnader med inriktning mot just typ 2-diabetes. Denna studie kommer att möjliggöra jämförelser mellan Sverige och andra europeiska länder som deltar; Frankrike, Tyskland, Spanien, Italien, Storbritannien, Nederländerna och Belgien. 2 Amerikanska 3 och engelska 4 studier har bl.a. visat att de ökade sjukvårdsinsatser som krävs för att få en bättre kontroll av sjukdomen (blodsocker, blodfett, blodtryck) är kostnadseffektiva. I Uppsala län kan vi förmodas ha ca personer med diabetes (det måste betonas att mörkertalet sannolikt är stort, d.v.s. det finns många oupptäckta fall). En försiktig uppskattning är att ca personer har typ 1-diabetes och behöver ett-två läkarbesök per år vilket uppskattas totalt bli läkarbesök. Av de resterande patienterna med typ 2-diabetes torde, enligt medicinkliniken på Akademiska sjukhuset, ungefär hälften ha en komplicerad sjukdom som kräver ett-två läkarbesök per år vilket innebär totalt läkarbesök. Resterande patienter kanske behöver ett läkarbesök per år, d.v.s läkarbesök. Sammanlagt finns det således behov av läkarbesök/år. Till detta kommer minst lika många besök hos diabetessköterska, ögonkontroller, besök hos fotterapeut etc. Patienter med diabetes lever längre än tidigare. Det innebär att de i större utsträckning hinner få flera av de komplikationer som beskrivs senare i denna rapport. Ännu större re- 15

24 surser kommer därmed att krävas i framtiden. Nedan ges en översikt över de resurser som finns november 2004 för att möta detta behov. Bemanning på barnsjukhusets diabetesteam, Uppsala Läkare Diabetessk. Dietister Psykolog Klinik Barnsjukhuset ,5 Enbart diabetessköterskan arbetar heltid med diabetes. Teamet har tillgång till barnsjukhusets psykosociala team. Bemanning inom specialistvården detta i uppskattningen. Läkare, dietist, kurator och sjukgymnast deltar både i verksamheten på avdelning och mottagning, varför fördelningen mellan dessa också är en uppskattning. Den angivna personalen i Enköping och på överviktsenheten arbetar bara delvis med diabetesvård. Bemanning inom primärvården I primärvården finns diabetesteam med läkare och diabetessköterska vid 28 husläkarmottagningar, vilket täcker hela länet geografiskt. Läkare Diabetessk. Fotterapeuter Dietister Kurator/bet.vetare Sjukgymnast Klinik UAS mott 2 3,25 1,4 0,75 0,5 UAS dagv/ 1 5 0,25 0,5 dagsjv Enköping 1 1 0,8 0,75 Överviktsenh, 2, ,5 0,5 UAS Uppgifterna från UAS i tabellens två översta rader avser heltidstjänster. Personalresurserna är något svåra att uppskatta då avdelningen även utreder och behandlar patienter med andra endokrina sjukdomar. Hänsyn har tagits till 16

25 3. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 1) Diabetes prevention program research group: Reduction in the incidence of typ 2-diabetes with lifestyle interventions of metformin. N Engl J Med 2002; 346: ). 2) Eriksson KF et al. Diabetologia 1998; 41: ). Flera studier påvisar att det går att förebygga uppkomsten av typ 2-diabetes genom fysisk aktivitet, viktnedgång och tobaksfrihet. I en studie av amerikanska patienter med nedsatt glukostolerans (ett tillstånd som ofta föregår diabetes) visade det sig att intensiva insatser för att få deltagarna att förändra sin livsstil, minskade risken för diabetes med 58 procent. De gick också ner 5-7 procent i vikt. Insatserna bestod i att deltagarna i försöksgruppen promenerade 30 minuter per dag och de fick dessutom kostråd 1. Det finns även en mindre svensk studie som kommit till samma resultat 2. Formandet av våra barns och ungdomars livsstil och levnadsvanor påverkas bl a av hur den kommunala basverksamheten, som exempelvis förskola och skola, fungerar. Ett barn tillbringar timmar i en formbar del av livet i grund- och gymnasieskolan och de impulser barnet får med sig därifrån kan komma att få en avgörande roll för den fortsatta utveckling av en sund livsstil. Självklart har även reklam och internationellt inflytande betydelse. Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet har tagit fram rekommendationer om kost och motion. Alla rekommenderas att röra på sig minst 30 min per dag i måttlig intensitet motsvarande en rask promenad. Av energiintaget bör högst 30 procent komma från fett, procent från protein och från kolhydrater (högst 10 procent av energiintaget bör komma från tillsatt socker.) Alkoholintaget bör vara högst 15 gram per dag för kvinnor och 20 gram per dag för män (ett glas vin motsvarar 12 g, fyra cl sprit motsvarar sex g och 1/2 l öl 10 g alkohol). Intaget av kostfiber 17

26 bör öka till gram per dag och koksalt minskas till 5-6 gram per dag. Landstinget har av tradition arbetat med folkhälsoinsatser. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har landstinget ett ansvar att förebygga sjukdom. Det är därför naturligt att landstinget tar initiativ och agerar motor i såväl det hälsofrämjande som det sjukdomsförebyggande arbetet. Hälsojournal I den nya elektroniska patientjournalen som skall införas i hela landstinget kommer det att finns ett antal frågor om olika livsstilsfaktorer. Hälsojournalen ger förutsättningar för att i det längre perspektivet bättre mäta effekterna av det hälsofrämjande arbetet. Vidare kommer det att finnas enkla rutiner för att utfärda remisser till livsstilsbehandlingar. Hälsoäventyret Hälsoäventyret är en utvecklingsverksamhet som är tänkt att fungera som ett komplement till skolans hälsoundervisning. Eleverna får förståelse för sambandet mellan hälsa, miljö, levnadsvanor och livsstil. Genom att leka och dramatisera får eleverna uppleva, utforska och ha roligt. Ett besök på Hälsoäventyret ska ge kunskap och möjlighet till nya insikter och värderingar. Hälsoäventyret arbetar också med pedagogiskt utvecklingsarbete och metodutveckling som kan komma andra verksamheter till nytta. Hälsoäventyret finns i Uppsala och Älvkarleby och har program för elever i årskurs 2, 6 och 9. Alla som vill komma kan idag inte tas emot och det är därför önskvärt att verksamheten etableras i fler delar av länet. 3.1 EXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRD Frågor om patientens vanor när det gäller t.ex. rökning, fysisk aktivitet och kost skall regelmässigt ställas vid besök hos läkare eller sjuksköterska i primärvården. Som mål uttalas bl.a. att alla som är i behov av råd och stöd inom områdena tobak, alkohol, mat, fysisk aktivitet och stress skall få det. Icke-farmakologisk behandling skall vara förstahandsval i relevanta fall. Utbildning i motiverande samtal erbjuds kontinuerligt till personalen inom primärvården sedan februari I motiverande samtal arbetar man med att stärka patientens egen tilltro till sin förmåga att förändra levnadsvanorna 18

27 och öka kunskapen om hur dessa påverkar just henne/honom. Samtalsmetodiken stimulerar till egen aktivitet och ett eget ansvarstagande. Hösten 2004 har 400 personer deltagit i halvdagsutbildning och ett 50-tal har en fördjupad utbildning. Övervikt På barnavårdscentralerna förs samtal med föräldrar om kostens betydelse. På flera orter utvecklas familjecentraler där kommun och landsting samlokaliserar öppen förskola, förebyggande socialtjänst samt mödra- och barnahälsovård. Barn 9-12 år: Primärvården, skolhälsovården och idrottsrörelsen driver tillsammans gruppverksamhet för överviktiga barn, Viktiga gruppen. Barnen deltar en termin och man har fokus i första hand på rörelse och i andra hand på matvanor. Grupperna finns i Tierp, Skutskär, Uppsala, Enköping och Bålsta men är öppna även för barn från andra orter i länet. Flickor år: På prov drivs gruppen Tonvikt för flickor år. Temat är självkänsla och god självbild kopplat till fysisk aktivitet och matvanor. Projektet drivs av Hälsoäventyret och primärvården. Vuxna: Grupper för vuxna som vill gå ner i vikt finns vid mottagningar över hela länet. Det är ingen kö till denna verksamhet. Grupperna arbetar enligt samma metodik som överviktsenheten (se vidare avsnitt 4.2). I ett nätverk erbjuds gruppledare fortbildning kring överviktsfrågor. Dietister deltar i nätverket och samarbetar med gruppledarna. Inom landstinget finns vårdprogram om fetma både för vuxna och barn. De innehåller konkreta råd om hur man kan arbeta mot fetma. Tobak Vid varje vårdcentral inom primärvården, vid Akademiska sjukhuset och vid lasarettet i Enköping finns utbildade rök- och snusavvänjare som erbjuder hjälp individuellt eller i grupp. Behandlingen uppdelas i tre faser; förberedelse, aktiva stoppfasen och återfallprevention. Nikotinläkemedel rekommenderas vid behov. 3.2 EXEMPEL FRÅN SJUKHUSVÅRD Både Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping är hälsofrämjande sjukhus och deltar i ett internationellt nätverk inom världshälsoorganisationen 19

28 WHO. Det hälsofrämjande arbetet skall utvecklas kontinuerligt och vara integrerat i sjukhusets verksamhet. Arbetet skall vara tydliggjort, strukturerat och väl kommunicerat. När det gäller fysisk aktivitet på recept behandlas detta närmare i avsnitt 4. Överviktsenheten vid Samariterhemmets sjukhus utgör länets kunskapscentrum för fetmavård och vård vid det metabola syndromet som inkluderar typ 2-diabetes, lipidrubbningar 1 och hypertoni 2 samt övervikt. Enheten har bl.a. svarat för utbildning på 13 vårdcentraler i länet med målsättning att primärvården fortsättningsvis skall kunna genomföra gruppbehandlingar av dem som har övervikt men har ett BMI understigande 35. Vid Akademiska sjukhuset finns också ett projekt mot alkohol, Drick mindre, som innebär att patienter får frågor om alkoholkonsumtion. Indikatorer för uppföljning av programmet (se även avsnitt 10) Användning av fysisk aktivitet på recept Antal besök på Hälsoäventyret Antal deltagare i tobaksavvänjning Utveckligen av BMI hos barn respektive vuxna När det gäller barn med övervikt finns inte motsvarande kunskapscentrum inom länet. Med tanke på att fler barn är i behov av stöd för att gå ner i vikt, kan det övervägas om barnsjukhuset med sin särskilda forskningskompetens skulle kunna vara initativtagare och stimulera andra aktörer på motsvarande sätt som överviktsenheten gör när det gäller vuxna. 1) Lipider: fetter 2) Hypertoni: högt blodtryck 20

29 4. Behandling av diabetes 1) HbA1c, som är ett mått på blodsockernivåerna under de senaste 6-8 veckorna anges i procent. HbA1c-värdet bör ligga under 6.5 procent, ett värde över 7.5 procent är otillfredsställande. Ett gemensamt mål för behandling av både typ 1- och typ 2- diabetes är att hålla blodsockernivåerna på en så låg och stabil nivå som möjligt utan att patienten får insulinkänningar. Målet måste alltid formuleras utifrån individens situation och i samråd med denne. Målet kan variera under livet. När symptomfrihet snarare än prevention av komplikationer är målet, kan högre blodsocker- och HbA1c-värden 1 accepteras. I den gemensamma behandlingsstrategin ingår också att hålla blodfetter, blodtryck och vikt inom acceptabla gränser. En lämplig kost är basen i all diabetesvård, liksom den är av stor betydelse för många andra stora sjukdomsgrupper. 4.1 BEHANDLING AV TYP 1-DIABETES Barn Samtliga barn som har diabetes behandlas av barnsjukhusets diabetesteam. I teamet ingår läkare och sjuksköterskor med särskild kompetens i diabetologi, dietister, kurator och psykolog. Hela första året är att betrakta som ett utbildningsår. Först måste föräldrarna utbildas, och därefter blir det en andra utbildning när barnet själv skall lära sig egenvården. Varje besök som familjen gör är ett utbildningstillfälle. När sjukdomen uppstår läggs barnen in för två till tre veckors akutbehandling. Eftersom insulinproduktionen upphört måste alla behandlas med insulin, men behandlingen behöver också kombineras med lämplig kost och motion. Efter akutbehandlingen slussas barnen ut och inriktningen är att de bör komma på ca. 21

30 tio besök under det första året. Under den första tiden hålls kontakt varje vecka för att bland annat justera insulindosen. Familjen träffar en dietist fyra till sex gånger de första två veckorna. De nationella riktlinjerna anger att det bör ske fyra återbesök per år efter nybehandlingen. Detta klarar man inte idag eftersom antalet nya patienter har ökat. Teamet samarbetar nära med de skolor där barnen går. Vid behov samarbetar teamet med socialtjänsten. Vid 18 års ålder remitteras patienten över till medicinmottagningen vid respektive lasarett. Det är en ålder då mycket annat är viktigt i livet, och övergången kan ibland vara besvärlig eftersom patienterna inte alltid kommer till besök. Det sker en kortfattad informationsöverföring från barnsjukhuset, men i övrigt får patienten själv berätta om sin sjukdom och hur behandlingen fungerar Vuxna Typ 1-diabetes behandlas i huvudsak vid de sjukhusanknutna mottagningarna medan majoriteten av patienter med typ 2-diabetes behandlas i primärvården. Patienter med komplicerad typ 2- diabetes behandlas dock ofta vid sjukhusens diabetesmottagningar. När patienter med typ 1-diabetes blir äldre och får ett ökat omvårdnadsbehov så överflyttas patienten ofta till primärvårdens ansvar på grund av behovet av samverkan med t ex distriktssköterska. Vid endokrin- och diabetessektionen på Akademiska sjukhuset omhändertas ca patienter med typ 1-diabetes, över 500 patienter med komplicerad typ 2-diabetes samt ett mindre antal patienter med diabetesorsakade fotsår. På Akademiska sjukhuset är vården koncentrerad till dagtid och ges i tre nivåer: Mottagning Dagvård Dagsjukvård Mottagning På mottagningen förmedlas vård och patientutbildning inom ramen för individuella besök hos läkare, diabetessköterska, dietist eller fotterapeut. Gruppverksamhet förekommer i begränsad omfattning. Dagvård Dagvården arbetar med planerad verksamhet. Man arbetar med patienter i grupp utifrån ett gruppdynamiskt ar- 22

31 betssätt. Det handlar i stor utsträckning om att förmedla kunskap om hur det är att leva med en kronisk sjukdom. Grupperna är sammansatta med tanke på patienternas sjukdomsbild, erfarenheter och behov. En grupp kan utgöras av unga patienter med typ 1-diabetes och en annan grupp av äldre patienter med typ 1-diabetes som utvecklat komplikationer till sin sjukdom. De patientgrupper som har typ 2-diabetes kommer ofta från primärvården och fortsätter med sina kontroller hos sin läkare där efter dagvårdsvistelsen. De följs dock upp via dagvården efter 6 resp 18 månader. Dagsjukvård Denna sjukvård är avsedd för patienter som kan tillbringa natten hemma eller på patienthotell. Vården är huvudsakligen planerad och individuell. Patienter som insjuknar akut vårdas på akutvårdsavdelning tills läget har stabiliserats. Detta gäller både nyinsjuknade patienter och patienter som drabbats av akuta komplikationer till sin diabetes. När läget är stabilt kan patienten få sin fortsatta vård inom dagsjukvårdens ram. Mobilt team Det mobila teamet utgörs av läkare och diabetessköterska vilka samarbetar med sjukhusets övriga avdelningar som konsulter. På detta sätt nås diabetespatienter som vårdas inneliggande, antingen på grund av sin diabetes eller på grund av andra sjukdomar. Vid medicinkliniken i Enköping har ca. 400 patienter med typ 1-diabetes och 200 patienter med typ 2-diabetes sin vård förlagd vid kliniken. 4.2 BEHANDLING AV TYP 2-DIABETES Typ 2-diabetes kan i en del fall primärt behandlas med ändrad kost och ökad motion. Om detta inte är tillräckligt ges dessutom läkemedel som kan stimulera insulinproduktionen, öka känsligheten för insulin eller fördröja upptaget av glukos från tarmen. På sikt kan också behandling med insulin behövas. En del patienter börjar med tabletter eller insulin direkt vid behandlingens start. Kost och motion är dock hela tiden en del av behandlingen. Att sänka blodfetter och högt blodtryck är viktigt för att förhindra komplikationer. Som framgår ovan får patienter med typ 2-diabetes huvudsakligen vård inom primärvården. Patienter med komplice- 23

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Kicki Wickberg Landstinget Västernorrland Ledningsstaben, folkhälsocentrum 871 85 Härnösand Tel: 0611-800 57 kicki.wickberg@lvn.se

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet

Center of Excellence. ett centrum för diabeteskompetens. Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Center of Excellence ett centrum för diabeteskompetens Ett samlat grepp om diabetes forskning, behandling, utveckling och delaktighet Centrum för diabeteskompetens Centrum för diabeteskompetens Center

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Xenical och viktminskning

Xenical och viktminskning 1(13) Xenical och viktminskning Det finns tyvärr inga snabba kurer som har vetenskapligt dokumenterad effekt och ger en bestående viktminskning. Xenical är inget undantag det är ingen snabbkur. Däremot

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer