Bildande av vattengrupper inom Greppa Näringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bildande av vattengrupper inom Greppa Näringen"

Transkript

1 Bildande av vattengrupper inom Greppa Näringen En studie över framgångsfaktorer hos involverade företag och möjliga förändringar av projektet Therese Olsson Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd 15 hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: 28 mars 2014 Handledare: Anders Ericson och Micael Jonsson

2

3 Förord Jag vill tacka alla de personer som ställt upp och svarat på mina frågor under arbetets gång, både rådgivare, operativt ansvariga, chefer, lantbrukare och tjänstemän. Utan ert deltagande hade detta arbete inte varit möjligt! Det som framkommer i denna rapport är baserat på intervjuer och speglar därför hur jag har uppfattat och tolkat vad som sagts. I de fall någonting har blivit felaktigt i rapporten ligger detta därför på mitt ansvar. Jag vill också tacka mina handledare för den hjälp jag fått under projektet. Anders Ericson på Länsstyrelsen i Skåne för all hjälp och för de trevliga diskussioner vi haft under examensarbetet och Micael Jonsson för den hjälp jag fått genom en granskning av rapportens innehåll.

4

5 The creation of water groups in Greppa Näringen A study of the success factors amongst companies involved and possible modifications of the project Therese Olsson Abstract Agriculture has intensified around Europe since the 1940's with detrimental effects on the environment. Different measures have been undertaken in Sweden to reduce the environmental impact from agriculture. Among them is the project Greppa Näringen, which gives voluntary and free counselling to farmers. In order to develop Greppa Näringen a new concept with counselling to groups along watercourses have been tried in Skåne. Four companies have been working with creating and counselling the groups. One company has succeeded well and created far more groups than the other companies. The aim of this study was to evaluate the companies and their work with the water groups to identify possible success factors affecting the outcome and to evaluate why people participated in the groups. For this study a qualitative research method were used. Interviews were performed with personell and CEO at each company, as well as with farmers/land owners that had participated in water groups and with officials at the county administrative board. Outcome differences between the companies can be explained by a combination of factors. These factors are differences in the companies scope of practice, how they utilised their existing clientele, allocated resources to the project and the degree of team work. People participating in the water groups did this mainly because of an experienced problem with the watercourse in their vicinity. Key words: agriculture, water group, organization culture, farmer participation

6

7 Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund 1.1 Gödselanvändning och övergödning 1.2 Jordbruk och miljöarbete EU:s gemensamma jordbrukspolitik och landsbygdsprogrammet Vattendirektivet 1.3 Greppa Näringen Greppa Näringen i Skåne 1.4 Bildande av vattengrupper i Skåne 1.5 Syfte och frågeställningar 2 Material och metod 2.1 Etiska aspekter 2.2 Insamling av data 2.3 Intervjuer med personal på företagen Intervjuer med operativt ansvariga och rådgivare Intervjuer med chefer 2.4 Intervjuer med tjänstemän 2.5 Intervjuer med lantbrukare/fastighetsägare 2.6 Övriga intervjuer och aktiviteter 2.7 Analys av insamlat data 3 Resultat 3.1 Bakgrundsbeskrivning av företagen Företag A Företag B Företag C Företag D 3.2 Organisationsstruktur och -kultur hos företagen Företag A Företag B Företag C Företag D 3.3 Företagens marknadsföring och fördelning av resurser till projektet Företag A Företag B Företag C Företag D 3.4 Rådgivarnas/operativt ansvarigas arbete och kompetens Företag A Företag B Företag C Företag D 3.5 Bildade vattengrupper, inriktning och arbete 3.6 Upplägget med vattengrupper 3.7 Deltagarnas synpunkter 3.8 Intresse för vattengrupper och åtgärdsarbete

8 3.8.1 Anledningar till deltagande Anledningar att personer inte deltagit Tankar om hur intresset kan öka Intresse för att genomföra åtgärder 4 Diskussion 4.1 Val av metod 4.2 Företagens betydelse för projektet Verksamhetsområde och kundkrets Fördelning av resurser 4.3 Rådgivarnas/operativt ansvarigas arbete med projektet 4.4 Vattengrupperna och deras lokalisering 4.5 Anbudet och upplägget av projektet 4.6 Skapa intresse för vattengruppen och åtgärder 4.7 Förslag till förändringar Dikningsföretag Prioritering av områden eller åtgärder Manual över möjliga åtgärder och bidrag 4.8 Slutsatser 5 Referenser Bilagor Bilaga 1. Anbudsinbjudan Bilaga 2. Personer som intervjuats under examensarbetet Bilaga 3. Frågor till operativt ansvariga och/eller vattengruppsrådgivare Bilaga 4. Frågor till chefer på företagen Bilaga 5. Frågor till tjänstemän på Länsstyrelsen i Skåne Bilaga 6. Frågor till lantbrukare

9 1 Inledning och bakgrund Jordbruket i Sverige har haft en stor påverkan på landskapet och miljön. Genom att leda bort vatten från mark, s.k. markavvattning, ökade arealen åkermark från 1,5 miljoner hektar till 3,8 miljoner hektar från 1800-talet fram till 1930 och statligt stöd till markavvattning betalades ut fram till 1980-talet. I dagsläget finns det ungefär 2,6 miljoner hektar åkermark och på 78 % av åkermarken fungerar dräneringen tillfredsställande (Jordbruksverket 2014a). En fungerande dränering, oavsett om den är naturlig eller skapad genom t.ex. dikning, ökar markens avkastning (Miljösamverkan Sverige 2006). I många fall har markavvattningen skett genom att flera personer gått ihop och bildat ett dikningsföretag som tillsammans dränerat marken. Vissa anläggningar för markavvattning kan vara väldigt gamla och kännedom om dessa saknas därför idag (Jordbruksverket 2013a). Förutom markavvattning har även andra förändringar skett inom jordbruket. Sedan 1940talet har det svenska jordbruket effektiviserats allt mer och produktionsmetoderna förändrats. Från mindre gårdar med varierad odling har jordbruket blivit mer specialiserat och gårdarna större (Flygare och Isacson 2003). Effektiviseringen, som också har skett i många andra europeiska länder, har medfört att avkastningen ökat. Samtidigt har den bidragit till ett flertal allvarliga miljöproblem (Stoate et al 2001). Till dessa hör bland annat hot mot den biologiska mångfalden på grund av bekämpningsmedelsanvändning (Geiger et al. 2010) och på grund av att antalet slåtterängar och betesmarker minskat (Gärdenfors 2010; Ihse och Lindahl 2000). Jordbruket bidrar dessutom till utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Under 2011 stod jordbruket för drygt 12% av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige (Naturvårdsverket 2013). 1.1 Gödselanvändning och övergödning Sedan tiden efter andra världskriget har användningen av gödsel inom jordbruket förändrats. Tidigare använde svenska lantbrukare huvudsakligen stallgödsel på sina marker men efter kriget ökade användningen av handelsgödsel (Flygare och Isacson 2003). Tillförsel av stalloch handelsgödsel leder till läckage av framför allt kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav (Stoate et al 2001). Höga halter av dessa näringsämnen bidrar till övergödning av vattnet och risk för algblomningar. Övergödning av sjöar och vattendrag i Sverige är vanligast i södra och mellersta delarna av landet där ett intensivt jordbruk bedrivs (Naturvårdsverket 2008). Problematiken med övergödning är framträdande för Östersjön, där de stora mängderna tillförda näringsämnen varje år orsakar massblomning av alger. När de stora mängderna organiskt material som bildas genom massblomningarna ska brytas ned används syre, vilket resulterar i att syrebrist uppstår. Syrebristen medför att stora mängder fosfor kan frisättas från sedimenten samtidigt som många bentiska organismer, d.v.s. organismer som lever i och nära bottnen, dör (HELCOM 2006). Under 2009 stod jordbruket för ungefär 43% av den totala mänskliga tillförseln av kväve till svenska vatten, medan tillförseln av fosfor var 44% (Jordbruksverket 2013b), och jordbrukets betydelse för utsläpp av kväve och fosfor är liknande för övriga Östersjöländer (HELCOM 2011). Jordbruket har således en betydande roll när det kommer till övergödning av vattendrag, sjöar och hav. Samtidigt har utsläppen från jordbruket minskat. Mellan 1995 och 2009 sjönk utsläppen av kväve med 12% och fosfor med 9% (Jordbruksverket 2013b). 1.2 Jordbruk och miljöarbete Jordbruket orsakar en del miljöpåverkan, men mycket arbete bedrivs också för att minska jordbrukets påverkan. För att ge en tydlig inriktning på Sveriges miljöarbete har riksdagen infört 16 miljökvalitetsmål som tillsammans beskriver vilket tillstånd miljön i Sverige ska uppnå inom en generation (Regeringen 2013). Jordbrukssektorn berörs av flera av dessa mål, bl.a. Ingen övergödning, Giftfri miljö, Myllrande våtmarker och Ett rikt odlingslandskap. Detta gör att det inom jordbruket på olika sätt införts åtgärder för att 1

10 minska områdets negativa miljöpåverkan, exempelvis handlingsplanen för hållbar användning av växtskydd (Jordbruksverket 2013c), projektet Mångfald på slätten (Jordbruksverket 2013d) och Greppa Näringen (Greppa Näringen 2010) EU:s gemensamma jordbrukspolitik och landsbygdsprogrammet Liksom arbetet med miljömålen har även EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP (Common Agricultural Policy), stort inflytande på det svenska jordbruket. Sveriges inträde i EU 1995 medförde att reglerna i CAP började gälla även för Sverige. Lantbrukarnas möjligheter till olika former av miljöersättningar bygger på CAP och de villkor som ställs inom jordbrukspolitiken. Ett exempel på detta är införandet av gårdsstödet och tvärvillkoren i Sverige under Gårdsstödet innebär att det ekonomiska stöd lantbrukarna får inte längre styrs av hur mycket de producerar eller vad de producerar. Genom tvärvillkoren ställs däremot vissa krav på skötsel av åkermark, att lantbrukaren följer lagkrav kring livsmedelssäkerhet, miljö och djurskydd samt att skötsel sker av ängs- och betesmarker. Om lantbrukaren inte följer tvärvillkoren betalas inte heller hela jordbruksstödet ut (Norell et al. 2011). Inom den gemensamma jordbrukspolitiken finns två pelare, där pelare 1 innefattar bland annat gårdsstöden. I pelare 2 ingår de nationella landsbygdsprogrammen inklusive systemen för miljöersättningar till lantbrukare. De miljöersättningar som finns i det svenska landsbygdsprogrammet är därmed beslutade på nationell nivå och baserade på svenska förhållanden och målsättningar (Norell et al. 2011). Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet är därför av stor betydelse för det svenska miljömålsarbetet (Naturvårdsverket 2011; Wissman et al. 2012). Det landsbygdsprogram som varit aktuellt sträckte sig från , och det nya programmet som kommer gäller från Detta program är dock fortfarande inte klart, vilket gör att det inte är känt vilka miljöersättningar som ingår i det nya programmet (Jordbruksverket 2014b) Vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten, det s.k. vattendirektivet, kom 2000 och införlivades i svensk lagstiftning under 2004 genom bland annat 5 kap miljöbalken och förordning 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Målet med vattendirektivet är att säkerställa att det ska finnas vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder i alla EU-länder, d.v.s. att alla vatten ska uppnå en god ekologisk och kemisk status. För att kunna uppnå detta måste vattnet förvaltas gemensamt och arbetet ska därför ske inom avrinningsområden istället för inom administrativa områden och inom nationer. Dessutom poängteras vikten av att vattenförvaltningen ska inkludera alla, även allmänheten, för att säkerställa att vattenanvändningen blir hållbar (Havs- och vattenmyndigheten 2014). Då jordbruket har en stor påverkan på vattenmiljöer är det viktigt att åtgärder genomförs för att Sveriges vatten ska uppnå god status enligt vattendirektivet. Som en del i att minska jordbrukets påverkan har Jordbruksverket bland annat tagit fram förslag på 64 åtgärder som kan göras (Malgeryd et al. 2008) och gjort en utförlig beskrivning av jordbrukets påverkan på vattenkvaliteten och möjliga åtgärder (Bång et al. 2012). 1.3 Greppa Näringen I Danmark har lagstiftning införts kring gödselräkenskap för att minska läckaget av kväve från jordbrukssektorn. Gödselräkenskap innebär att det beräknas hur mycket kväve som maximalt får tillföras olika grödor beroende på växtföljd, tillgång till egen stallgödsel och plats. Även i Sverige fanns diskussioner om att införa en liknande lagstiftning, men istället togs projektet Greppa Näringen fram som ett sätt att bland annat minska jordbrukets utsläpp av kväve och fosfor (Hoffmann et al. 2011). Projektet Greppa Näringen startade som en del i lantbrukets miljöarbete och arbetet mot att 2

11 uppfylla miljömålen Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Myllrande våtmarker. Med tiden har även miljömålen Giftfri miljö och Ingen klimatpåverkan tillkommit i Greppa-projektet (Greppa Näringen 2010). Greppa Näringen är ett rådgivningsprojekt som Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många företag i jordbruksbranschen samarbetar inom (Greppa Näringen 2011). Projektet började våren 2001 i Skåne, Halland och Blekinge och har allt eftersom inkluderat fler län. I dagsläget är hela södra och mellersta Sverige, d.v.s. 17 av Sveriges 21 län, med i Greppa Näringen (Greppa Näringen 2010). Lantbrukare deltar frivilligt i projektet och får individuellt anpassad rådgivning av speciella Greppa-rådgivare för att kunna minska sina utsläpp av växthusgaser och växtnäring samt använda växtskyddsmedel på ett säkert sätt (Greppa Näringen 2012a). Greppa Näringen är uppbyggt av 43 rådgivningsmoduler/ rådgivningsbesök (Anders Ericson personlig kommunikation), t.ex. kring dränering, fosforstrategi, kvävestrategi, växtskydd och våtmarker (Greppa Näringen 2012b). Alla gårdar som deltar i Greppa Näringen får flera besök, vilket gör att olika åtgärders effektivitet kan följas upp (Greppa Näringen 2012a). Målgruppen för Greppa Näringen är lantbrukare i de 17 län som är med i projektet. Normalt förekommer även kravet att lantbrukarna ska ha 50 ha jordbruksmark och/eller 25 djurenheter för att rådgivning ska vara aktuellt för dem (Greppa Näringen 2013a) Greppa Näringen i Skåne Greppa Näringen har över medlemmar i Sverige. I Skåne är ungefär 4000 lantbrukare medlemmar och dessa lantbrukare brukar drygt 60% av all jordbruksmark i Skåne (Greppa Näringen 2012c). Utvärderingar som gjorts av projektet i Skåne visar att lantbrukare där har minskat kväveöverskottet med 11% på växtodlingsgårdar och 9% på mjölkgårdar (Greppa Näringen 2013b). 1.4 Bildande av vattengrupper i Skåne Greppa-projektet utvidgas hela tiden och nya koncept utarbetas och testas för att förbättra rådgivningen. Länsstyrelsen i Skåne har testat grupprådgivning kring vattendrag inom Greppa Näringen. Grupprådgivningen lades ut externt på företag genom att en anbudsinbjudan (se bilaga 1) skickades ut i två omgångar; en för perioden och en för perioden Under första perioden vann två företag anbudet och fick bilda vattengrupper, medan fyra företag arbetade med att bilda vattengrupper Syftet med projektet att bilda vattengrupper var att arbeta för att förbättra miljön i och längs de vattendrag där gruppdeltagarna bor. Genom att bilda vattengrupper var tanken även att den enskilda rådgivningen inom Greppa Näringen skulle öka (Anders Ericson personlig kommunikation). I anbudsinbjudan fanns det beskrivet vissa förutsättningar för vattengrupperna. Grupperna skulle ha en geografisk avgränsning och bestå av deltagare som var fastighetsägare eller lantbrukare runt tillrinningsområden till vattendrag i Skåne. Grupperna skulle bestå av ungefär 10 deltagare och målgrupp var lantbrukare med minst 10 djurenheter och/eller 25 hektar mark. De träffar som skulle ingå, eller åtminstone erbjudas, var: Inledande obligatorisk träff där deltagarna fick information om EU:s vattendirektiv, om sitt eget vattendrags statusklassning och om att de kan få rådgivning inom Greppa Näringen. Dessutom kunde annat av intresse för gruppen, t.ex. dikningsföretag, också tas upp. En frivillig vattendragsvandring längs det egna vattendraget. Ett frivilligt studiebesök till t.ex. ett lyckat vattendragsprojekt eller annat projekt av intresse för gruppen. Enskild rådgivning (frivillig) kring vissa moduler inom Greppa Näringen. En återträff för att diskutera olika åtgärder som föreslagits och eventuellt genomförts. Åtgärderna kan vara både enskilda och gemensamma. Under denna träff skulle det 3

12 också undersökas vad deltagarna kan gå vidare med. I sina anbud har företagen angett hur många vattengrupper de kommer att bilda och hur många träffar de kommer att genomföra under de olika momenten. Antalet bildade grupper har varierat mellan företagen och tre av fyra företag har bildat färre grupper än vad de uppgett. Endast ett företag har bildat det antal grupper, och fler därtill, som de uppgav i sitt anbud (Anders Ericson, personlig kommunikation). 1.5 Syfte och frågeställningar Länsstyrelsen i Skåne är intresserad av att arbeta vidare med vattengruppsrådgivning i en eller annan form. För att kunna arbeta vidare med grupprådgivningen måste vattengrupper i första hand bildas. Av den anledningen är det viktigt att utvärdera det projekt som pågått för att se vilka faktorer som påverkat att de fyra företagen bildat olika antal vattengrupper. Syftet med denna studie är därför framför allt att undersöka företagens roll i bildandet av vattengrupper för att kunna avgöra vilka faktorer som varit av betydelse för att framgångsrikt bilda vattengrupper. För att kunna arbeta vidare med grupprådgivningen måste även lantbrukare och fastighetsägare vara intresserade av att delta i vattengrupper. I denna rapport kommer därför även undersökas vad som fått lantbrukare och fastighetsägare att delta i vattengrupperna och hur intresset för deltagande kan öka. De frågeställningar som ska besvaras är: Hur skiljer sig upplägg, arbete, kompetens och bakgrund hos rådgivarna/operativt ansvariga mellan företagen? Varför har lantbrukarna velat/inte velat delta i vattengrupper? Har andra faktorer såsom vattendragets lokalisering och typ av lantbruk betydelse för hur många grupper företagen bildat? Vilka faktorer har betydelse för att en rådgivares och en vattengrupps arbete ska leda till fortsatt intresse att samarbeta inom vattengrupper? En avgränsning i detta arbete är att fokus till stor del ligger på företagens betydelse för att bilda vattengrupper. Hur samarbetet inom grupperna samt mellan grupperna och myndigheter kan förbättras är inte inkluderat i detta arbete, även om det är av betydelse för hur framgångsrikt gruppernas arbete blir. Till viss del ingår lantbrukarnas intresse för att delta i vattengrupper, eftersom det krävs intresse för att grupper ska bildas. Det finns redan ett examensarbete som till viss del undersöker lantbrukares engagemang för vattenvårdsåtgärder, dock inte enbart ur ett vattengruppsperspektiv (Hagstad 2013). Ytterligare en avgränsning i mitt arbete rör de lantbrukare/markägare som har intervjuats för examensarbetet. Varför personer inte har deltagit i grupperna är viktigt, men en avgränsning har gjorts till intervjuer med enbart deltagare i vattengrupper. 2 Material och metod För att kunna besvara frågeställningarna under projektets gång har en kvalitativ forskningsmetod använts. Kvalitativa forskningsmetoder är bl.a. baserade på intervjuer och kan användas för att beskriva olika typer av sociala interaktioner (Ahrne och Svensson 2011). Då företagen har uppnått olika resultat har det varit viktigt att undersöka hur de har lagt upp sitt arbete med vattengrupperna för att kunna identifiera viktiga skillnader mellan företagen. Mycket av fokus i arbetet har varit att jämföra dessa företag med avseende på de aspekter som kan ha haft inverkan på resultatet, t.ex. beslutsfattande, skillnader i organisationsstruktur samt möjlighet till samarbete och marknadsföring. Förutom enskilda intervjuer med personal på företagen har intervjuer genomförts med tjänstemän på Länsstyrelsen och med lantbrukare som har deltagit i olika vattengrupper för att vidare utvärdera projektet och undersöka hur det kan förbättras. 4

13 2.1 Etiska aspekter Etiska frågor är viktiga att ta hänsyn till vid all forskning. Då detta arbete är baserat på intervjuer med enskilda personer har bl.a. principen om informerat samtycke använts. Denna princip bygger på att alla som deltar i en studie ska få information om syftet med studien och ha möjlighet att välja att inte delta (Svensson och Ahrne 2011). Alla personer har därför innan intervjuerna informerats om examensarbetet och dess syfte för att de ska veta varför de blivit kontaktade. Delar av vissa intervjuer har spelats in efter godkännande. Alla som intervjuats har tillfrågats om ett godkännande att deras namn publiceras i en bilaga till rapporten. Namnen på de intervjuade personerna återges i bilaga 2. Även principen om konfidentialitet är viktig, vilket innebär att enskilda personer inte ska kunna identifieras utifrån de uppgifter som samlats in (Svensson och Ahrne 2011). I själva rapporten kommer ingen specifik person eller företag att pekas ut, eftersom detta inte är av intresse. Det som är intressant är de resultat företagen uppnått och hur de arbetat för att uppnå dem. Företagen namnges därför i rapporten som Företag A, Företag B, Företag C samt Företag D. På samma sätt kommer inte uppgifter som har framkommit under intervjuer med lantbrukare och tjänstemän att refereras till den som uttryckt åsikten. Istället används uppgifterna som framkommit mer generellt för att styrka och föra ett resonemang kring vattengrupperna och hur de kan utvecklas. 2.2 Insamling av data Alla intervjuer har när det varit möjligt skett genom personliga möten. Intervjuerna med personal och chefer på företagen samt med tjänstemän på Länsstyrelsen har spelats in, medan anteckningar har förts under intervjuerna med deltagarna i vattengrupperna. När det inte har varit möjligt att boka ett personligt möte har telefonintervjuer genomförts. Under dessa har anteckningar gjorts antingen på papper eller direkt i ordbehandlingsprogram på datorn. Anteckningarna från alla intervjuer har sammanställts så snart som möjligt efter intervjun och tankar och reflektioner kring själva intervjun och omgivningen har skrivits ned. I ett fall har en av de intervjuade läst igenom och kommenterat sammanställningen i efterhand. De intervjuer som spelats in har transkriberats efteråt. Intervjuerna har i många fall varat runt 45 minuter till en timme. Vissa har genomförts på inte fullt 30 minuter och några har tagit drygt 1,5 timme. Intervjufrågorna har diskuterats igenom med handledaren på Länsstyrelsen innan intervjuerna genomfördes. Frågorna har dessutom testats på en till två personer för att se om de behövde ändras. Intervjufrågorna har varit av öppen karaktär i den mån det varit möjligt för att de som blivit intervjuade ska kunna lämna personliga svar. Öppna frågor innebär att det inte finns något svarsalternativ (Trost 2010). Intervjuer kan enligt Trost (2010) variera i grad av standardisering, där frågorna och situationen är densamma vid högt standardiserade intervjuer. Intervjuer med låg standardiseringsgrad ger stora möjligheter till variation för varje intervju. I denna studie har intervjufrågorna haft en viss standardisering då personer i de olika grupper som intervjuats till stor del har fått samma frågor. Samtidigt har ordningen på frågorna kunnat variera, och vissa följdfrågor har ställts där det har funnits behov för detta. Trost (2010) anger även att kvalitativa intervjuer kan ha struktur. Struktur syftar då på att intervjun är inriktad på ett ämne. Frågorna i denna studie har en relativt hög grad av struktur med sitt fokus på vissa områden. 2.3 Intervjuer med personal på företagen För att få kunskap om hur de fyra företagen har arbetat med att bilda vattengrupperna har enskilda intervjuer genomförts med personal på alla företagen Intervjuer med operativt ansvariga och rådgivare De personer som valdes för intervjuer har varit delaktiga i projektet, framför allt som 5

14 operativt ansvariga och/eller som rådgivare för vattengrupperna. Information om vilka personer som har varit operativt ansvariga för projektet fanns delvis på Greppa Näringens hemsida, men har även erhållits från Anders Ericson, som var ansvarig för projektet på Länsstyrelsen. Antalet intervjuade har varierat mellan företagen, från en till tre personer beroende på hur många som har varit involverade i projektet. Totalt har sju personer intervjuats angående företagens arbete med vattengrupper. De frågor som ställts under intervjuerna återges i bilaga 3. I de fall flera personer från samma företag har intervjuats har inte alla intervjuade personer fått alla frågor. Vissa personer har då endast fått några av frågorna för att komplettera den information som framkommit under tidigare intervjuer. Tre av intervjuerna har genomförts genom personliga möten, medan tre har skett via telefon och en genom frågor via . Alla muntliga intervjuer bokades i förväg via telefonsamtal eller Intervjuer med chefer Förutom intervjuer med operativt ansvariga har intervjuer genomförts med en chef/vd på varje företag, för att få mer generell information om företaget och dess organisation. De frågor som ställts till cheferna återges i bilaga 4. Tre av cheferna intervjuades under personliga möten, medan en chef intervjuades via telefon. Alla intervjuerna bokades i förväg via telefon. 2.4 Intervjuer med tjänstemän För att få nödvändig information om projektet med vattengrupperna har intervjuer genomförts med två tjänstemän på Länsstyrelsen i Skåne. De frågor som har ställts finns i bilaga 5. Intervjuerna bokades i förväg via Intervjuer med lantbrukare/fastighetsägare För att kunna förbättra projektet och undersöka vad som gjort att lantbrukarna/fastighetsägarna varit intresserade av att delta i vattengrupper har enskilda intervjuer genomförts med deltagare från ett flertal av de bildade vattengrupperna. Information om deltagare i bildade vattengrupper har erhållits från företagen i tre av fallen och från Länsstyrelsen i Skåne i ett fall. Den information som företagen gav om vattengrupperna och deltagarna varierade. Ett företag hade i sitt dokument om deltagare i olika vattengrupper dels skrivit upp kontaktuppgifter till alla deltagare samt angett vilken grupp de tillhörde. För vissa grupper fanns det dessutom markerat vilka deltagare som varit väldigt aktiva och fungerat som kontaktperson för vattengruppen, samt vilka deltagare som varit mindre aktiva. I de fall sådana personer markerats gjordes intervjuer med både de som varit mer aktiva och de som varit mindre aktiva. I övriga grupper har intervjuer skett med den person på listan som först svarade när intervjuer bokades. Intervjuer har genomförts med en till tre personer i de grupper där det varit möjligt att få kontakt med deltagare. Ett av företagen hade endast kontaktuppgifter till en person i varje vattengrupp samt information om vattengruppens namn. I dessa fall har kontakt tagits med denna person via telefon för att boka en intervju. Ett av företagen hade en lista med namn och nummer till deltagarna i sina grupper. Listan var sorterad i alfabetisk ordning och ingen information fanns om namnet på de vattendrag grupperna bildats längs. I detta fall togs kontakt med personer i olika riktnummerområden för att försöka nå deltagare i alla bildade vattengrupper. Från Länsstyrelsen erhölls kontaktuppgifter till en grupp. Kontakt togs med första personen på denna lista för att boka en intervju. Denna grupp var enda gruppen som kontaktuppgifter gick att få tag på när det kommer till de grupper detta företag bildat. Intervjuer bokades i de flesta fall i förväg via telefon och har därefter om möjligt skett via 6

15 personliga möten. Vissa intervjuer har skett via telefon. Totalt har intervjuer genomförts med 18 lantbrukare från 11 olika vattengrupper. Frågor som ställts till deltagarna finns i bilaga Övriga intervjuer och aktiviteter Vissa vattengrupper har haft fortsatt aktivitet under 2014 trots att projektet i stort är avslutat. Två av dessa grupper har haft möte under perioden för examensarbetet och det har därför varit möjligt att delta på dessa möten. Under mötena har deltagarna i grupperna fått information om examensarbetet och efter mötet har intervjuer gjorts med några av deltagarna. Ett samtal har även genomförts med en person som arbetar bl.a. med intresseoch medlemsfrågor i en organisation för lantbrukare. Under samtalet diskuterades intresse hos lantbrukare och hur ett projekt bäst ska läggas upp för att lantbrukare ska bli intresserade av att delta. 2.7 Analys av insamlat data Kvalitativa metoder är, till motsats mot kvantitativa forskningsmetoder, inte konstruerade för att analyseras med hjälp av statistik. Istället görs en kvalitativ analys av det data som samlas in (Ahrne och Svensson 2011). För att kunna analysera ett omfattande material behöver det oftast först sorteras och sedan reduceras. Genom sortering fås struktur och överblick över materialet. Reduceringen gör sedan att viktig information kan plockas ut medan mindre relevant inte tas med för vidare analyser. Efter detta kan argumentering kring insamlat data göras (Rennstam och Wästerfors 2011). Det data som har samlats in under studien är sorterat och presenteras temavis utifrån de grupper som intervjuats. Tematisering av intervjuerna gör det enklare att följa de teman och faktorer som undersökts (Kvale och Brinkmann 2009). 3 Resultat Företagen har bildat olika antal vattengrupper. I tabell 1 visas antal bildade vattengrupper och hur många som företagen uppgett att de kommer att bilda i sina anbud. Tabell 1.Antal vattengrupper företagen angivit att de ska bilda enligt sina anbud samt antal vattengrupper företagen själva angett att de bildat totalt. a) Företaget tilldelades utökad avtalsomfattning i ett senare beslut. b) Företaget har deltagit i båda omgångarna och här redovisas antalet från båda anbuden. c) Uppgift om antalet bildade vattengrupper gäller båda upphandlingsomgångarna. Ingen uppgift finns om antalet bildade grupper för endast perioden Antal vattengrupper enligt anbud Totalt antal bildade vattengrupper Företag A 8 + 2a 9 Företag B 7 3 Företag C 8+4 Företag D 6 5-6c b 2-3 Det som framkommit under arbetet presenteras temavis. Först presenteras företagen, deras verksamhet och organisation. Därefter följer en beskrivning av rådgivarnas och/eller de operativt ansvarigas arbete med vattengrupperna. Slutligen beskrivs lantbrukarnas synpunkter på vattengrupperna och hur intresset för att delta kan påverkas. 3.1 Bakgrundsbeskrivning av företagen Nedan följer en kort bakgrundsbeskrivning av de fyra företagen som har deltagit i bildandet av vattengrupper. Informationen kommer dels från företagens hemsidor, men även från vad som framkommit under intervjuer med cheferna på företagen. 7

16 3.1.1 Företag A Företag A har ett 40-tal anställda. Företagets primära verksamhetsområde är rådgivning till lantbrukare (t.ex. om växtodling, energi, miljö och ekonomi), arrangerande av en mässa, att ge ut en tidning samt att hålla kurser och projekt. Företaget blev 2010 ett dotterbolag till ett större företag, som även t.ex. håller konferensanläggning, driver lantbruk och har fältförsöksverksamhet. Detta större företag har funnits i 200 år och har ungefär 4000 medlemmar, medan företag A har 1800 kunder. Personalen på företag A är mestadels utbildade agronomer eller lantmästare, men det finns även några personer med annan bakgrund, t.ex. civilingenjör och landskapsingenjör Företag B På företag B arbetar ett 60-tal personer och företagets verksamhet består av rådgivning till lantbrukare inom ett flertal områden, såsom växtodling, miljö, ekonomi, vatten och bygg. Förutom rådgivning arbetar företag B även med försöksodlingar och skogsbruk. Antalet medlemmar hos företaget uppgår till ungefär 3600 och företaget har bedrivit sin verksamhet under 200 år. Anställda på företaget är oftast utbildade agronomer eller lantmästare, men även t.ex. naturvårdsingenjörer finns Företag C Ett 20-tal personer arbetar på detta företag. Företaget har bedrivit sin verksamhet i ungefär 30 år och dess primära verksamhetsområde är inventeringar, naturinformation, utbildning och olika typer av projekteringar inom naturvård. De som jobbar på företaget är utbildade biologer som har någon form av specialistkompetens och med erfarenhet från andra anställningar innan Företag D På företaget arbetar färre än tio personer. Till den primära verksamheten hör olika former av vattenrelaterade frågor där övergödning och biologisk status är vanliga problem. Företaget arbetar mycket med att projektera och anlägga våtmarker och att restaurera åar och bäckar. Alla i personalen har någon form av miljöutbildning i grunden, såsom naturvårdsingenjör eller limnolog. 3.2 Organisationsstruktur och -kultur hos företagen Beskrivningen är baserad på vad som framkommit under intervjuer med chefer på företagen Företag A Företaget är ett aktiebolag och är personalägt till 40 %. Det har en relativt platt organisation, där arbetet främst sker genom målstyrning. Personalen får i så stor utsträckning som möjligt arbeta med vad de brinner för, om det stämmer med företagets målsättning och område i övrigt. De har även möjlighet att utveckla sina privata intressen till nya affärsområden om det är något som stämmer med företagets verksamhet. Företaget anställer tre personer netto varje år och omsättningen ökar hela tiden. Strävan finns att det ska vara flera personer som arbetar med varje ämnesområde för att personalen ska kunna bli duktiga på sitt område och ha någon att diskutera med. När det kommer till projekt är det viktigt att varje projekt har en huvudansvarig person, men sedan kan ett antal personer till vara involverade i projektet. Varje tisdag hålls obligatoriska möten för hela personalen. Under tisdagsmötena diskuteras allt som är relevant för verksamheten. Det kan vara att personal avrapporterar om konferenser och mässor de deltagit i, diskussioner om nyheter och hur projekt ska utformas, men även tips och idéer. Företaget lägger mycket resurser på att ta fram och utveckla innovativa idéer. Varje år lanserar företaget en till två nyheter som har arbetats fram inom företaget, eftersom det inom företaget finns all kompetens som behövs för att kunna utveckla, planera och marknadsföra nya områden. 8

17 3.2.2 Företag B Företaget har en gammal företagsform och är en offentlig kooperation, vilket är ett mellanting mellan offentlig och privat form. Företaget är medlemsstyrt genom att det har en medlemsorganisation som har en stämma och väljer representanter. I övrigt är organisationen platt, med kort väg upp till besluten genom att det finns en VD och därunder chefer för några avdelningar. Denna organisation medför samtidigt att det inte finns någon större möjlighet att göra karriär inom företaget. Personalen arbetar relativt självständigt och ges möjligheter till att arbeta med egen utveckling och ta egna initiativ inom företagets ramar. Företaget är flexibelt och försöker snabbt ta upp frågor och anpassa sig efter nya omständigheter. Företagets grundmål är att arbeta med landsbygdsutveckling. Det sker mycket samarbete inom företaget. Bland annat sker en del utveckling genom samarbete mellan rådgivning och försöksodlingar. När det behövs kan också flera personer arbeta inom ett projekt Företag C Företaget är ett aktiebolag och har två delägare. Personalen är utspridda på flera platser i landet. Företaget har två kontor i södra Sverige, och ytterligare fem personer arbetar från egna kontor (hemarbetsplats). Det förekommer väldigt lite detaljstyrning. Istället är varje person projektledare inom sitt eget kompetensområde och har fullt ansvar för de egna projekten. Personalen arbetar målstyrt utan någon direkt styrning uppifrån. Ansvaret för alla projekt är väldigt delegerat och det är väldigt tydligt vem som har ansvar för vilket projekt. Kulturen på företaget är öppen och det är uttalat att personalen förväntas kontakta varandra i de fall de behöver hjälp med sina projekt. Även om alla i personalen ansvarar för sina projekt finns samtidigt ett gemensamt ansvar för genomförandet av alla projekt. Det är viktigt att personalen håller en kontinuerlig dialog med varandra. Det förekommer väldigt lite möten där hela personalen är samlad samtidigt, vilket sker ungefär två gånger per år då en gemensam konferens anordnas. De möten som sker är annars mest informella och tillfälliga Företag D Företaget har en väldigt platt organisation och personalen har lite olika roller beroende på sin bakgrund. Alla i personalen kan däremot jobba med nästan alla uppgifter och projektera, byggleda, hålla kurser och liknande. För varje projekt är en person huvudansvarig och denna jobbar med allt som rör projektet, t.ex. anmälan, samråd och ta fram budget. Dessutom finns en person till inom företaget som har all kännedom om projektet för att kunna diskutera projektet med den huvudansvariga. Det poängterades att det är viktigt att personalen har kunskapsutbyte med varandra och att alla hjälps åt i projekten. Det finns ingen konkurrens mellan personalen utan målsättningen är tydligt uttalad att personalen tillsammans ska arbeta för att allt företaget släpper ifrån sig ska hålla väldigt hög kvalitet. 3.3 Företagens marknadsföring och fördelning av resurser till projektet Hur företagen arbetar med marknadsföring och hur de fördelat resurser till projektet presenteras nedan. I anbudet har företagen angivit kostnaden för de olika momenten som ingår i vattengruppsprojektet. Företag A och B har i sina anbud angivit att kostnaderna för de olika momenten är ungefär 1,5-2 gånger högre än företag C och D Företag A Företag A syns mycket utåt genom den årliga mässan de anordnar och genom tidningen de ger ut. Dessutom marknadsförs företaget genom att arbeta med t.ex. Greppa Näringen och genom att utföra sina uppdrag väl, vilket bidrar till att ge företaget ett gott rykte. Företaget tycker det är kul med nya koncept och vill gärna jobba med dessa. Till arbetet med vattengrupper har målet därför varit att fördela de resurser som behövs i form av personal till 9

18 projektet. Detta har gjorts genom att ha en drivande projektledare och flera andra i personalen involverade i projektet. Personalen har fått utrymme till träffar för att diskutera vattenfrågor och även flera gånger tagit upp och diskuterat projektet under tisdagsmötena Företag B Företaget arbetar inte särskilt mycket med marknadsföring. Ibland kan de annonsera om delar av sin verksamhet och göra vissa utskick, men generellt är inte marknadsföring något de gör i större omfattning. Genom den rådgivning och den verksamhet som bedrivs i övrigt når företaget ut till kunder och marknadsförs på så vis. Vid fördelningen av resurser var det viktigt att ha en helhetsbild. Det handlade om vilken personal som fanns att tillgå och hur mycket tid personalen kunde avsätta. Till projektet fanns bara en person med rätt kompetens som kunde avsätta sin tid och vara projektansvarig. Arbetet med vattengrupper var inte heller denna persons huvuduppdrag utan personen jobbade samtidigt med andra uppdrag. Ansvarig för projektet kunde ta hjälp av rådgivare från företaget vid behov Företag C Företaget arbetar väldigt lite med marknadsföring. Det är endast om det är något område som företaget vill utveckla som de kan arbeta aktivt med marknadsföring. Annars är tanken att de ska ha kompetent personal som utför uppdragen mycket väl för att bygga upp en nöjd kundkrets. Genom ett gott rykte och rekommendationer kan företaget då skapa kontakt med nya kunder. Två personer på företaget har varit involverade i bildandet av vattengrupper. Chefen på företaget har inte varit delaktig utan projektet har varit delegerat till en projektledare, som själv har fått avgöra hur mycket resurser som behövs i övrigt. Projektledaren och en kollega har då jobbat tillsammans och de har sedan själv fått avgöra om mer hjälp behövts från övrig personal Företag D Inte heller företag D har någon direkt marknadsföring via t.ex. annonser. Chefen påtalar istället vikten av att alla projekt ska genomsyras av god kvalitet och att de ska vara väl genomförda. Genom att ha nöjda kunder och många bra exempel på väl utfört arbete kommer kunder att söka sig till företaget. Genom att hålla fältvandringar och kurser finns också potential att träffa nya kunder. Arbetet med vattengrupper har skötts av en person på företaget, eftersom det är en i personalen som har den nödvändiga kompetensen för detta projekt. 3.4 Rådgivarnas/operativt ansvarigas arbete och kompetens Hur rådgivarna och/eller de operativt ansvariga arbetat för att bilda vattengrupperna presenteras nedan uppdelat på företag. Inget av företagen har haft någon direkt marknadsföring genom annonsering och liknande Företag A Ett flertal personer på företaget har varit involverade i arbetet med att bilda vattengrupper. Projektet har från start haft en projektledare som av flera beskrivits som väldigt drivande och engagerad. Enligt projektledaren har projektet varit en typisk projektledningsprocess där projektet startat i ingenting och sedan utvecklats allt eftersom. Under de första två månaderna med projektet satt projektledaren främst med olika typer av listor och ringde runt. De listor som användes var över deltagare i olika kurser. Information om projektet spreds även till övrig personal på företaget genom tisdagsmötena, vilket gjorde att övriga 10

19 inom personalen hade kunskap om projektet. Rådgivare på företaget har direktkontakt med många kunder och de kunde därmed tipsa projektledaren om kunder som skulle kunna vara intresserade av att delta i vattengrupper. Kollegorna har haft bra kunskap om vilka kunder som kan ha behov av en vattengrupp. Flera av vattengrupperna har kunnat skapas genom nätverkande och samarbete inom företaget. Den första vattengruppen som kom till är ett exempel på detta. Denna grupp har sitt ursprung i en rådgivningskund som var medlem i ett dikningsföretag. I kundens hemtrakt skulle de ha ett lantbruksårsmöte och projektledaren åkte dit och informerade om möjligheten att bilda vattengrupper. Genom detta skapades några kontakter och en vattengrupp bildades efteråt. Projektledaren anger att det har varit väldigt avgörande att flera i personalen har varit involverade och att det funnits många att diskutera projektet med. I början var det väldigt svårt att få igång grupper och hitta intresse hos de personer som kontaktades. Genom att ventilera och diskutera med andra fick projektledaren ny energi till att fortsätta med projektet. Projektet påbörjades i januari 2012 och i oktober samma år började en ny rådgivare på företaget. Denna rådgivare har enligt projektledaren haft stor betydelse som diskussionspartner och för att driva projektet vidare. Rådgivaren tog över och jobbade som gruppledare för flera av de grupper som var på väg att starta upp. Det har även varit viktigt att våga starta upp vattengrupper med några få lantbrukare, eftersom fler längs vattendraget då kan bli intresserade och komma på nästa träff. Att vända sig till dikningsföretag har också varit en bra angreppsvinkel, då flera dikningsföretag har varit intresserade och bildat vattengrupper. De som arbetat med projektet har utbildning som agronomer eller lantmästare, men har i övrigt olika erfarenhet. Projektledaren har arbetat mycket med att driva projekt, medan andra som arbetat med grupperna har erfarenhet kring rådgivning och kundkontakter. Personalen har stor erfarenhet av rådgivning Företag B På företaget har främst en person arbetat med bildandet av vattengrupper. Den operativt ansvariga har informerat rådgivare om projektet för att de ska kunna informera kunder genom de utskick av rådgivningsbrev som företaget gör. Det har inte bildats några grupper genom rådgivarnas utskick. Ansvarig har angripit bildandet på andra sätt också. Till en början gjordes utskick till LRF-grupper med information om projektet. Vissa av grupperna skulle berätta om projektet på sina årsmöten, men intresset har varit väldigt litet. De grupper som har startats har varit genom att dikningsföretag varit intresserade av frågan och möjligheten att bilda vattengrupp. Företaget har kommit i kontakt med medlemmar i dikningsföretagen genom annan verksamhet och då berättat om vattengrupperna och genom att medlemmar i dikningsföretag själva kontaktat företaget efter att ha hört talas om projektet. Ansvarig på företaget är utbildad naturvårdsingenjör och har arbetat mycket med täckdikningar på ett annat konsultföretag tidigare. Sedan fem år tillbaka arbetar ansvarig på företag B Företag C Projektledaren och en person till har arbetat med bildandet av vattengrupper. De har försökt arbeta genom uppsökande verksamhet där de först genom att kontakta kommuner och vattenråd undersökt var det är mest värdefullt att samla markägare och var ett behov av vattengrupper finns. Detta har de kombinerat med vilka förutsättningar till åtgärder som finns i ett område och var potentialen till förbättringar är störst. Denna kartläggning tillsammans med markägarstruktur användes för att försöka ringa in de områden där det kan finnas en grund för framgångsrikt arbete. Erfarenhet från tidigare arbete och kontakter har 11

20 också gjort att de har kunskap om vilka områden som är aktuella och där lantbrukare/markägare kan vara intresserade av att delta. För att få deltagare har de jobbat mot de områden som setts som mest intressanta. De har sedan jobbat aktivt med att få deltagare till grupper genom att ringa telefonsamtal och skicka brev till personer längs vattendraget. De som arbetat med projektet är utbildade biologer och de har lång yrkesmässig erfarenhet av både projektledning och vattenrelaterade frågor samt rådgivning i olika former Företag D En person har jobbat själv med bildandet av vattengrupper på företaget. Först testade personen att göra ett ganska stort utskick till många människor i t.ex. LRF-grupper, vattenvårdsförbund, dikningsföretag och olika intressenter med kopplingar till vattenfrågor. Företaget fick nästan ingen respons på utskicket. Ett par personer ringde och ställde lite frågor, men ingen grupp bildades genom detta sätt. Efter detta ändrades arbetssättet och istället identifierades nyckelpersoner som företaget stött på i olika områden, t.ex. lantbrukare med koppling till stora dikningsföretag eller där stora problem uttalats. Ansvarig har då informerat om möjligheten att bilda vattengrupper och att det går att få ganska mycket kostnadsfritt genom att delta i en vattengrupp. Generellt har intresset för att bilda vattengrupper varit lågt hos personer som kontaktats. Detta påverkade den ansvariges drivkraft att arbeta för att fler grupper skulle bildas. Den person som arbetat med projektet är utbildad naturvårdsingenjör med spetskompetens inom projektering och anläggande av våtmarker och även årestaureringar. Personen har även stor erfarenhet av att jobba med flera andra miljöfrågor och med viss del av rådgivningen inom Greppa Näringen. 3.5 Bildade vattengrupper, inriktning och arbete Deltagarna i de bildade vattengrupperna har varit både lantbrukare och markägare. Vissa lantbrukare äger marken själva, andra äger och arrenderar mark som de brukar och en del arrenderar bara mark. I vissa grupper har markägare som arrenderar ut all mark deltagit. Storleken på marken lantbrukarna brukar har varierat, liksom typ av verksamhet. Det har funnits både djurhållare och växtodlare i grupperna, liksom heltids- och deltidslantbrukare. Deltagarna följer den naturliga variationen som finns längs vattendraget. De grupper som har bildats har varit geografiskt spridda över hela Skåne, utan dominans i något område. Antalet deltagare som är medlemmar i Greppa Näringen sedan innan skiljer mellan vattengrupperna som företagen bildat. De olika företagen har försökt uppskatta antalet Greppa-medlemmar i grupperna. Företag A angav att det var uppåt 90 % som var medlemmar sedan innan, men att det varierade mellan grupperna. Enligt företag B var det några som hade rådgivning i Greppa sedan innan. Företag C uppskattade att det kunde röra sig om maximalt hälften medan företag D angav att det varierade mellan grupperna. I någon grupp var det kanske 10 %, medan det i någon grupp var runt 70 %. De bildade vattengrupperna har haft olika inriktning och problemformulering. Alla grupper har som grundläggande problembild näringsläckage och övergödning av vattendraget. Utöver detta har flera grupper arbetat kring frågor som rör översvämningar, kommuners dagvattenhantering och dikning/dränering. Många av grupperna har problem med översvämningar och anger att kommunens dagvattenhantering åtminstone delvis orsakar översvämningarna. Ett par grupper har jobbat med frågor som rör vattenskyddsområden. Både rådgivares/ansvarigas uppfattning och deltagarnas uppfattning är att få konkreta åtgärder har genomförts i grupperna. Att förbättra den allmänna kunskapen om vattendraget och öka intresset och medvetenheten om de värden som finns pekas ut som en viktig åtgärd 12

21 som förekommit i alla grupper. Vattengrupperna har också gjort att dialogen kring vattnet förbättrats, både mellan lantbrukarna längs vattendraget och mellan lantbrukare och myndigheter (framför allt kommun och länsstyrelse). Detta har varit extra tydligt i de fall kommunen har haft med representanter på ett eller flera möten. Andra åtgärder som har följt är att vissa deltagare har haft mer rådgivning efteråt och att vissa ändrat sina rutiner kring t.ex. dikesrensning och trädplantering. Flera funderar också på att anlägga egna tvåstegsdiken. Vissa dikningsföretag har blivit mer aktiva efter att de arbetat tillsammans i en vattengrupp. Det finns visst intresse att anlägga våtmark hos ett par grupper och en grupp arbetar för att eventuellt bilda ett vattenråd. Ytterligare en grupp har fortsatt sin verksamhet och har mycket kunskapsinhämtning och provtagning i sitt vattendrag. Denna grupp har fått extern finansiering för sin fortsatta verksamheten. 3.6 Upplägget med vattengrupper De som arbetat med att bilda vattengrupper anser att projektet och upplägget har fungerat relativt bra. Alla grupper har varit intresserade av att göra både vattendragsvandring och studiebesök, och dessa moment har för flera deltagare varit det som fått dem att delta. Vissa förändringar i upplägget kan göras och vissa delar kan förtydligas enligt de som arbetat med grupperna. Det har varit en tydlig struktur och bra specificerat vilka träffar som ska genomföras. Det har uttryckts önskemål om att antalet träffar skulle kunna vara mer flexibelt och baserat på varje grupps behov och intresse. Den första inledande träffen skulle kunna delas upp i flera träffar och det skulle även vara bra med mer flexibilitet kring antalet återträffar och vattendragsvandringar. Att enskild rådgivning kring olika moduler inom Greppa Näringen ska erbjudas ansågs som onödigt, då intresset för enskild rådgivning har varit väldigt lågt. Det har funnits möjlighet för företagen att i efterhand få mer resurser tilldelade, t.ex. för att genomföra fler träffar. Länsstyrelsen har kommunicerat detta med företagen och företag A har fått tilldelat resurser till ett flertal extra träffar. Denna möjlighet uppkom under den sista fjärdedelen av projektet, eftersom det då var klart att mycket av den budget Länsstyrelsen låst till projektet inte skulle användas annars. Från företagen framkom även synpunkter på den anbudsinbjudan som gjordes med avseende på resultat. I inbjudan fanns inget om resultat och det var lite otydligt vad som skulle göras bortsett från det rent strukturella. Otydligheten har setts som både positiv och negativ. Det har varit positivt eftersom företagen då fått stor frihet att själva utforma grupperna på lämpligt sätt och med en frågeställning som är anpassad efter gruppen. Det negativa är att de grupper som bildats inte lokaliserats till prioriterade områden där miljöproblemen och/eller potentialen att utföra åtgärder är störst. Från ett företag framkom att de saknade en koppling till nyttan med åtgärderna och att anbudet borde haft tydligare fokus och målbild. Det borde ha funnits en prioritering av var och hur företagen skulle jobba. Ett flertal av de intervjuade personerna ansåg att det har varit positivt att Länsstyrelsen lagt ut bildandet av vattengrupper externt. Att ett opartiskt företag fungerar som mellanhand mellan myndighet och lantbrukare/fastighetsägare har troligen underlättat bildandet av grupperna och gjort deltagarna mer positivt inställda till projektet. 3.7 Deltagarnas synpunkter Under intervjuerna med deltagare i vattengrupperna har efterfrågats hur de kommit i kontakt med vattengruppen. Vissa har blivit inbjudna att delta i vattengruppen av någon granne eller annan medlem i ett gemensamt dikningsföretag. I vissa fall har den intervjuade varit ordförande i ett dikningsföretag eller LRF och därför blivit kontaktad av ett av företagen. I något fall har företagen deltagit på årsmöten. Vissa deltagare uppger att de har fått telefonsamtal eller personliga utskick med information om möjligheten att bilda 13

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

V A T T E N S A M L I N G 2012

V A T T E N S A M L I N G 2012 V A T T E N S A M L I N G 2012 Möre Hotell i Torsås kommun den 1 juni 2012. Minnesanteckningar Moment 2 Föreläsare Eva Steiner (Karlskrona kommun/lyckebyåns vattenförbund) Hur kan utbildning och kommunikation

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen

Greppa Näringen. lantbruket på väg mot miljömålen Greppa Näringen lantbruket på väg mot miljömålen Projektet är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och många olika företag i lantbruksnäringen. Projektet styrs av en styrgrupp och

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss angående Samråd inom vattenförvaltning i Västerhavet s vattendistrikt

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-12685/11 2012-02-28 Växt- och miljöavdelningen Carina Carlsson Ross Tfn: 036-15 60 52 E-post: carina.carlsson-ross@jordbruksverket.se Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde

STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde STRUKTURKALKNING med LOVA-stöd i Dalberså-Holmsåns avrinningsområde BÄCKENS GÅRD BÄCKENS GÅRD Vad gör vi på Bäckens Gård för att förhindra packningsskador? Strävar efter så lätta traktorer som möjligt

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2006 Rapport 2006:19 Foto: Mats Pettersson Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur Länsstyrelsens prioriteringar 2014 Det bästa för Skånes människor, djur och natur 2 Foto: ANDERS HALLENGREN Länsstyrelsens prioriteringar 2014 3 Vi arbetar för Skånes bästa Att vara landshövding i en av

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013

Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 Projektplan för Greppa Näringen 2010-2013 PROJEKTPLAN 2(37) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 8 2.1 ANLEDNING TILL ATT GREPPA NÄRINGEN STARTADE... 8 2.2 FÖRANKRING OCH DELAKTIGHET... 8 2.3 AKTIVITET

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens Traineeprogram för Ett bidrag till Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens En utvärdering på uppdrag av Linköpings kommun Januari 2009 - Sammanfattning - Sammanfattning Hösten

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk

Minnesanteckningar Projekt Minireningsverk 01054 1(6) Projekt Minireningsverk : 2013-03-28 Tid: 9.00-14.30 Plats: Utvecklingen, Utvecklingscentrum, Region Halland Deltagare: Kristin Broman, Varberg Jonas Persson, Falkenberg Johan Cederbrink, Halmstad

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del

Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del Rapport: Greppa Näringen Rådgivarundersökning 2013 Kvantitativ del 2013-07-03 Fredrik Askhem Markör Marknad och Kommunikation AB Bakgrund Teknisk beskrivning och om rapporten Greppa Näringen har låtit

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer