anh rig RIKSFÖRBUNDET FÖRÄLDRAFÖRENINGEN MOT NARKOTIKA NR 3/07

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "anh rig RIKSFÖRBUNDET FÖRÄLDRAFÖRENINGEN MOT NARKOTIKA NR 3/07"

Transkript

1 anh rig.. RIKSFÖRBUNDET FÖRÄLDRAFÖRENINGEN MOT NARKOTIKA NR 3/07 FMN kritisk Förslag om FMN Mora Njut av till vänsterns drogtest av bjuds på sommar debattskrift minderåriga gratis entré och ledighet

2 innehåll Efter succépjäsen om Pers liv stod gratulanterna i kö Läkemedel är numera det vanligaste knarket på plattan 9Narkotikaklassade läkemedel har blivit det vanligaste knarket på Sergels torg i Stockholm. Frågan många ställer är: Varför stoppas inte läkarna som skriver ut alla dessa receptbelagda tabletter? Vänsterns riksdagsgrupp vill avkriminalisera eget bruk 10 Nu höjs röster från både vänstern och från borgerligt håll att avkriminalisera droger för eget bruk. Men förslaget får hård kritik från de egna partierna men även av Björn Fries, FMN. m.fl. Se även ledaren sidan 4 och debatt sidan 8! Regeringen öppnar dörren för FMN att utföra hjälparbete 11 Regeringen Njut av sommar, sol och sköna bad vill att ideella organisationer ska ges bättre möjligheter att kunna erbjuda vård och omsorg framöver. De ideella organisationerna som utför arbetet ska också ha samma villkor som företag och kommunal verksamhet. Hässleholms kommun och FMN samverkar i arbetet mot droger den 3 juni arrangerar Hässleholms kommun och FMN en Familjedag mot Droger i Hässleholm. Utöver drog- och informationsarbete 27Söndagen med bl.a. förbundsordförande Gunilla Persson blir det gratis gokartkörning för hela familjen. Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN, organiserar människor i kampen mot narkotika. FMN ger stöd och hjälp till familjer vars anhöriga drabbats av narkotikan. FMN anordnar kurser, ger rådgivning och arbetar drogförebyggande. FMN:s tidskrift Anhörig ISSN: X utkommer med fem nummer om året. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Vid kopiering skall källan anges! Prenumeration av tidningen Anhörig ingår i medlemsavgiften. Stödprenumeration: 600 kr. Anhörig: Riksförbundet FMN, Föräldraföreningen Mot Narkotika, Friluftsvägen 29, Sundbyberg Telefon: Fax: e-post: hemsida:fmn.org.se Ansvarig utgivare: Gunilla Persson Redaktör & layout: Båtvägen Båstad tel/fax mobil Redaktionsgrupp: Gunilla Persson, Rikskansli/Ekonomi: Barbara Kobryn Besöks och postadress: Riksförbundet FMN, Friluftsvägen 29, Sundbyberg Telefon: Fax: Tryckeri: Weinco Grafiska, Malmö Annonser: , Omslagsbild: anhörig 3/2007 3

3 ledare Föreningsnytt FMN kan frågorna och har svaren... FMN är en värdefull anhörigförening! FMN är också en unik förening med tanke på att vi är den enda renodlade anhörigföreningen som finns i Sverige. Vi är faktiskt de enda som tar hand om och bryr oss om de anhöriga vilka står i centrum för vårt arbete. Varför har vi då i bland så förtvivlat svårt att tala om för den breda allmänheten att vi är duktiga? Kan det bero på den svenska blygheten, eller? I vilket fall som helst är jag mycket stolt att vara FMN:are. Särskilt stolt blev jag i våras då Nordiska ministerrådet, på uppdrag av socialdepartementets Ralf Löfstedt, bjudit in mig att deltaga på en 3-dagarskonferens i Kittelä i norra Finland. På konferensen som handlade om "Bekämpning av narkotika på nordliga områden" fick jag tillfälle att berätta om FMN:s arbete och vår organisation. Nordiska ministerrådet betalade både resa och uppehälle och jag tackar dem för det. Det var tre mycket intressanta konferensdagar. Bland deltagarna och särskilt inbjudna fanns politiker, tullchefer, polischefer med flera från Ryssland, Island, Grönland, Färöarna, Åland, Danmark, Norge, Sverige och Finland. Jag kände mig faktiskt stolt, när jag upptäckte att jag var den ende talaren från Sverige. Enda problemet var att försöka säga så mycket som möjligt på 20 minuter av allt som FMN står för och hur vi arbetar.vårt deltagande gjorde tydligen också ett gott intryck hos en del av konferensdeltagarna. I Vårt arbete är oerhört viktigt och vi i FMN är väldigt duktiga! samband med konferensen i Finland fick jag möjlighet att knyta många nya värdefulla kontakter, och många, jag upprepar många, berättade att de är väldigt imponerade över vårt arbete. På konferensen fick jag även en inbjudan av Ålands landskapsregering att deltaga på en konferens i Mariehamn 8-9 oktober. Bland deltagarna på konferensen i höst medverkar även föreningen Mödrar Mot Narkotika i Ryssland vilken jag fick goda kontakter och relationer med i Finland. Detta mottagande från våra grannar är något som inte bara jag, utan alla FMN:are, har anledning att känna sig stolta över. På mässan Sverige Mot Narkotika som arrangerades i Örebro tidigare under våren fanns också både FMN (Örebro) och NMN (Norden Mot Narkotika) med gemensam monter. Även där fick vi FMN:are höra, bl.a. från Beatrice Ask, vår justitieminister, hur värdefulla vi är. Efter hennes invigningstal kom många besökare fram till oss och vår monter och talade om att vi fått så mycket beröm. Till mässan hade med oss tio fulla kartonger med broschyrer och flera hundra Anhörigtidningar.Allt delades ut - redan under eftermiddagen dag 1, fick vi börja ransonera vårt FMN-material så att det skulle räcka även till dag 2. Vi behöver inte vara blyga, vi Gunilla Persson, förbundsordför - ande i FMN anser att ännu fler i samhället borde få veta hur duktiga och uppskattade vi är. Foto: MATS ROSLUND kan tala om att vi är bra! Många har säkert både hört och sett vissa riksdagsledamöters utspel gällande debatt och förslag om avkriminalisering av narkotika för eget bruk. Vi FMN:are och många andra föreningar som vill att Sverige fortfarande ska ha en restriktiv narkotikapolitik anser förstås att detta är helt vansinnigt! Det är fruktansvärt oansvarigt av politiker att komma med sådana förslag. Istället borde man som folkvald representant arbetar för utvecklande idéer som värnar om god omsorg och hälsa, bättre vårdinsatser och behandling. I höst kommer många av oss att mötas på en konferens på Rosenbad igen. Vi håller på att snickra på programmet, men så fort det är klart kommer inbjudan att gå ut till våra lokal kommun- och landstingspolitiker. Det kommer att bli en intressant konferens tillsammans med samarrangören Mobilisering Mot Narkotika. Dessutom har vi ju också vår Rikskonferens, även den senare i höst. Till slut vill jag önska Er alla en riktigt fin sommar! Vi är bra, men vi ska inte stanna där, vi ska bli ännu bättre! Gunilla Persson Förbundsordförande Narkotikabekämpning över gränserna På inbjudan av Nordiska ministerrådet deltog förbundsordförande Gunilla Persson på en konferens i Kittelä,beläget norr om Polcirkeln, i finska Lappland. På programmet stod Bekämpning av narkotika på nordliga områden med särskilt inbjudna ministrar, guvernörer, överläkare, forskare, tulldirektörer, polismästare m.fl. från de nordiska länderna och Ryssland som deltagare. Medverkade gjorde även representanter från de självstyrande nordiska områdena Färöarna, Grönland och Åland, samt Gunnar Jansson, vice ordförande, i Europarådets rådgivande kommitté för övervakning av minoriteters rättigheter. I denna skara fanns alltså FMN:s förbundsordförande med och hon var dessutom den enda talaren från Sverige. Gunilla Persson berättar: Det var en fantastisk upplevelse att på ett och samma ställe träffa så många inflytelserika personer från våra grannländer som alla utifrån sina utgångspunkter och erfarenheter redogjorde för hur de arbetar med narkotikabekämpning. Mitt intryck är att grannländernas narkotikasituation inte skiljer sig nämnvärt från vår. Däremot är deras anhörigarbete inte alls lika väl utvecklad jämfört med vårt FMN-arbete något också Brodyrtryck visar vad du står för! FMN-medlemmen Bertzy Reynold Kling i Båstad som driver egen reklamfirma samt brodyr erbjuder alla föreningar ett urval av jackor, t-shirt, piké-tröjor,, kepsar med FMNloggan på både i tyg eller i tryck. Föreningarna kan enbart beställa broderade märken om man så önskar. Jag har av förbundsordförande Gunilla Persson fått i uppdrag att ta många av deltagarna påtalade för mig på seminariet. Vad talade du om på mötet? Talet höll jag på svenska.vid min sida hade jag en tolk som översatte för att alla skulle förstå. Det jag tog upp och berättade om var FMN:s historia, ideologi och organisation men också om vårt väl beprövade och lyckosamma hjälp till självhjälpsprogram för anhöriga. Jag berättade om våra kursverksamheter och utbildningsprogram och lyfte även fram vår statistik som visar att vår arbetsmetodik också ger mycket goda resultat.vilket innebär enorma ekonomiska vinster för både människan och samhället, Kort sagt, konferensen och deltagandet i Kittelä, var mycket lyckat. Gunilla Perssons tal gjorde också stort intryck på många av deltagarna. En av konferensdeltagarna, Ålands Landskapsregering bjöd på stående fot in FMN och förbundsordföranden att medverka på en drogförebyggarkonferens som arrangeras i Mariehamn på Åland 8-9 oktober. Arrangören, precis som Nordiska ministerrådet, kommer även här att stå för alla kostnader. Tydligen är våra grannar väldigt imponerade av FMN:s arbete något alla vi FMN:are också ska vara stolta över. fram ett urval jackor, tröjor och kepsar med FMN-loggan fastsydd på klädesplagget. Men jag kan naturligtvis även göra andra plagg och tryck om så önskas. För att det ska vara ekonomiskt lönsamt för föreningarna, så vore det bra om man går samman och gör lite större orderbeställningar detta för att kunna hålla priserna nere. Ideella krafter sökes i Sundsvall FMN i Sundsvall/Timrå har tvingats ta en time-out! Den främsta anledningen är att det finns för få medlemmar som är beredda att jobba med föreningsarbetet. På årsmötet i mars meddelade föreningens ordförande Elisabeth Lindholm att verksamheten inte längre kan fortsätta. Regionansvarige Bengt Anders Lindberg beklagar förstås att föreningen nu tycks gå i träda, men han hoppas att den trots allt kan leva kvar. FMN är en viktig resurs för väldigt många hjälpsökande. Jag hoppas det finns ideella krafter kvar i Sundsvall/Timrå med omnejd som är beredda att jobba med FMN och med människorna runt missbrukarens omgivning. I så fall är de välkomna att höra av sig. Tills vidare kommer hjälpsökande i Sundsvall att hänvisas till Bengt Anders Lindberg på jourtelefon Närmaste FMN i regionen är annars kontaktgruppen i Härnösand. Ett urval av klädplagg kommer så småningom även att läggas ut på riksförbundets hemsida. Men för den medlem eller förening som redan nu vill ta kontakt och göra beställningar, kan kontakta Bertzy på tel , eller via e-post Se även hemsida: 4 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 5

4 debatt insändare Legaliseringsförespråkarna tycks vara på gång igen. En av dessa är den unge riksdagsmannen Fredrik Federley som också är ordförande i centerns ungdomsförbund, CUF. I tidningsintervjuer, radio, tv och på sin blogg säger han att han både rökt hasch och snortat kokain. Dessutom anser han att den som använder narkotika inte bör kriminaliseras. CUF-ordföranden får stöd i detta genom vänsterns riksdagsgrupp med gruppledaren Alice Åström i spetsen, som i debattskriften Knarkare är också människor anser att det inte ska vara kriminellt att knarka. Frågan är: Vad är syftet och vad vill dessa våra förtroendevalda politiker med makt och inflytande uppnå med sina uttalanden? Vad är deras syfte? Sveriges Riksdag har med klar majoritet beslutat att föra en fortsatt restriktiv narkotikapolitik. Om detta är samtliga riksdagspartier överens. Det är alltså enligt svensk lag förbjudet att knarka men också förbjudet med innehav av narkotika och att sälja narkotika. Om detta tycks alla vara överens. Svenska folket delar även denna lag och uppfattning, då hela 95 procent av landets medborgare anser att lagen är bra, då den vurmar om både omsorg och solidaritet med den enskilde! Personer som vill släppa knarket fritt i Sverige utgör därför en klar minoritet. Men när vissa riksdagsledamöter som tillhör makteliten, med sitt debattläge och ogenomtänkta förslag väcker idéer om en avkriminalisering av själva droganvändandet och missbruket hos den enskilde, uppfattas detta av gemene man som att en legaliseringsvåg är att skönja. Riktigt så illa är det förstås inte. Men självklart får Frihetsfronten och andra legaliseringsivrare vatten på sin kvarn med sådana uttalanden. Den unge CUF-ordföranden och riksdagsledamoten Fredrik Federley säger sig ha provat både hasch och kokain, detta i en enkätundersökning från tidningen Plaza Kvinna, gällande riksdagsledamöternas drogerfarenheter. Hans uttalanden hade kanske passerat obemärkt förbi, på samma sätt som att finansministern Anders Borg, statsminister Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin,Thomas Bodström m.fl. tidigare sagt att de också provat narkotika under ungdomsåren. Men i Fredrik Federleys fall som fortfarande är ung är det ändå lite annorlunda, då han inte heller ångrar att han rökt på eller snortat kokain. Han säger sig inte heller ha några moraliska betänkligheter över sitt agerande, dessutom tycker han att den som använder narkotika inte bör kriminaliseras. Hans parti tar förstås honom ordentligt i örat, då Federleys åsikter går starkt emot partilinjen. Även om Federley gör avbön och ångrar sina uttalanden, så är skadan redan skedd. Andra "legaliseringsförespråkare" är vänsterns riksdagsgrupp med gruppledaren Alice Åström i spetsen. Alice Åström som själv varit missbrukare vill diskutera en ny narkotikapolitik inom det egna partiet. Denna går ut på att missbruket i än högre grad ska vara en socialpolitisk angelägenhet och inte en kriminell d.v.s. polisiär fråga. För att driva frågan till sin spets vill man således avkriminalisera själva missbruket och användandet. Däremot vill man fortfarande att det ska vara olagligt med innehav och att sälja narkotika. Det man inte riktigt får ihop i resonemanget är att man ska vara kriminell när man har knarket på fickan men inte när man använder det. Ska då alla andra i ledet vara kriminella utom den som röker på eller injicerar? Någonstans på vägen måste ju i rimlighetens namn missbrukaren själv ta i själva knarket, om inte intaget sker under tvång? Det här är en ekvation som inte riktigt går ihop. Fredrik Federley (c). Vänsterpartiets Elina Linna i denna riksdagsgrupp som varit med och arbetat fram debattskriften Knarkare är också människor där det också finns några bra inslag till diskussionsunderlag, erkänner att alla förslag inte är riktigt genomtänkta. Med sådant svar hopar sig frågorna! Vad är det våra politikerna vill uppnå? Vad är själva syftet? Kan någon ta dessa förtroendevalda och högavlönade politiker på allvar? Ska de överhuvudtaget ägnas uppmärksamhet och få utrymme i vår tidning? Jag är övertygad om att man inte ska lägga locket på. Legaliseringsvindarna blåser på många håll i Europa, Sverige är inget undantag. Men här gäller det att vara uppmärksam men framför allt klok när man väcker idéer och förslag på minerat område. I de länder där man avkriminaliserat droganvändning alternativt missbruk gällande eget bruk har man i hög grad abdikerat mot drogerna. Följderna av detta är ett samhälle med ännu mera droger och kriminalitet, prostitution, våldtäkter, rån, överfall, dödsfall, olyckor vilket innebär ett ännu större mänskligt lidande för både missbrukaren och dess anhöriga. Det skulle därför vara väldigt intressant att veta om dessa, våra förtroendevalda, någon gång har frågat FMN:arna (som kan frågorna och har svaren) eller andra anhöriga om de tycker det ska vara ok att deras barn, syskon, kompisar ska fortsätta knarka? Vänförening från Litauen på studiebesök Under en kall och snöig februarivecka kommer fyra av våra kämpande vänner från Vilnius lokalförening på besök, ivriga att få studera FMN:s arbetssätt. Föreningens metodik skiljer sig en del från det svenska genom att de arbetar med både föräldrar, barn och tonåringar, har sommarläger tillsammans med olika skolprojekt.resan till Sverige och besöket här har helt skett tack vare välvilliga företagare och privata kontakter. Den lilla gruppens sammansättning hade en något ovanlig sammansättning tre poliser varav en i aktiv tjänst och en tjänsteman från Vilnius kommun som även fungerade som tolk under besöket. En delegation från Parents Against Drugs, från Vilnius i Litauen gjorde i februari ett studiebesök hos vänföreningen i FMN Täby. Gruppen bestod av Nomeda Cibarauskiene. Ina Bolontina samt föreningens ordförande Zana Chiminiene. FMN är till stor hjälp för oss Studiebesöket inleddes hos FMN-Stockholm. Gruppen ville veta hur vi i Sverige arbetar med föräldrarna till missbrukande barn och hur vi involverar papporna i föreningsarbetet. Gruppen inbjöds även till föreningen NordAN:s styrelsemöte där de berättade om sitt arbete. Vänföreningen FMN Täby stod för kvällsaktiviteterna med middag och trevlig samvaro, utbyte av erfarenheter och planering av framtida samarbete. Vår medlem riksdagsledamot Mildred Thulin,c, deltog också och informerade om vad som händer i riksdagen. Besöket hos länsnarkotikarotelns ungdomssektion inspirerade gruppen mycket, framförallt MUMIN-projektet där polisen direkt för den missbrukande ungen till Maria Ungdom till förhör och läkarundersökning, med anmälan till socialtjänsten. Representanter från FMN-Stockholm, Täby, Järfälla och Upplands Väsby har också kontakter med ungdomssektionen en gång i veckan, där man träffar föräldrarna när ungen delges utredningen. Detta är ett unikt initiativ från polisens sida. Maria Ungdom presenterade sin unika verksamhet med bl.a. behandling av den unge och hela familjen. MUMIN-projektet har möjliggjort att Maria Ungdom har nått många unga mycket tidigare med lyckade resultat. Preventions Centrum (Precens) visade hur Stockholm stad har utvecklat preventionsarbetet där också länen är involverade med drogsamordnare. Programmet Guldsitsen har introducerats i många skolor och våldsutsatta missbrukande kvinnor handläggs av en särskild tjänsteman. Ett besök hos Riksförbundet ett Narkotikafritt Samhälle (RNS) stod också på gruppens agenda. RNS narkotikapolitiska arbete har också inspirerat Foto: GUN NORDIN Parents Against Drugs i Litauen under en följd av år. Vi fick veta att föreningen bildades 1999 i samverkan med nykterhetsrörelsen, Det finns flera lokalföreningar i landet och 250 personer är aktiva inom föreningen. Allt arbete är ideellt. Ingen har lön. De får heller inga pengar från stat eller kommun. Däremot är de involverade i flera olika projekt med EU-stöd och då blir det pengar över till löpande utgifter. Litauen har nu satsat mycket på preventionsarbete tillsammans med skolorna redan från lågstadiet. Föreningen saknar däremot erfarenheter av enbart föräldraarbete, därför blev de svenska erfarenheterna och kontakterna så viktiga. Vi tror att polis och hälsovårdsmyndigheterna fick det hett om öronen vid gruppens hemkomst. De ansåg sig sprängfyllda av nya idéer, metoder och arbetssätt. Gun Nordin FMN Täby 6 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 7

5 insändare Drogtester på minderåriga har varit ett hett debattämne under våren. Förslaget som kom från justitieminister Beatrice Ask (m) i mars har drivits under flera år av kristdemokraterna. Tillåt drogtest av minderåriga Kristdemokraterna välkomnar att regeringen har valt att gå vidare med vårt förslag om en lag som tillåter drogtest av barn under 15 år. Redan i vår motion 2005/06:kd419 framförde vi att drogtest skulle tillåtas som ett led för att kunna hjälpa och ge ungdomar ett stöd. I dag är det svårt att ge en människa under 15 år tidig hjälp när det finns misstanke om narkotikamissbruk. Det är inte tal om någon kroppsvisitering såsom fd justitiminister Thomas Bodström (s) kan få det att låta som, utan vid misstanke kunna göra en urin- eller blodprovtagning. Det utgör ej ett straff utan handlar om ett verktyg för att vara kunna ge hjälp. Att sådan provtagning i dag ej får göras 8 anhörig 3/2007 försvårar en stödinsats från samhället och inga åtgärder kan vidtas förrän missbruket är uppenbart. Följden blir att socialtjänsten kopplas in först när narkotikamissbruket pågått under en längre tid. Den personliga integriteten ska värnas men inte till priset av mänskligt lidande. Provtagning på ungdomar under 15 år bör därför bli tillåtet vid välgrundad misstanke om narkotikamissbruk. Tidig upptäckt av missbruk skonar den unge människan från många års lidande och förnedring. De anhöriga kan, om de får en bekräftelse, agera med kraft för att hjälpa sitt barn på ett mycket effektivare sätt. Dagens ordning är ohållbar om man vill hjälpa barn ur ett missbruk. Det gäller nu att lägga fram förslag på hur man kan garantera behövande barn behandling och stödinsatser oavsett om en vårdnadshavare motsätter sig dessa. Vi i Kristdemokraterna ser att provtagningen kommer att utföras i samförstånd och med stöd av skolsköterskan. Målet är att fånga upp och avhjälpa ett drogproblem så tidigt som möjligt. När ett prov visar att barnet använt narkotika, är det dock viktigt att skolan har en policy för hur man går vidare. Föräldrarna kan få hjälp av exempelvis Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN). Resultatet av tidig upptäckt tillsammans med, att även de anhöriga får hjälp, ger oftast ett mycket positivt resultat. Kristdemokraterna Lövudden en underbar avstressande miljö Tänk er en strålande vacker sensommarhelg precis som gjord för en familjelivskurs där ledsna och svikna människor träffas för att lyssna och lära av varandra, men också för att umgås med varandra. Tänk er sedan samma grupp människor som åter träffas en helg mitt i vintern för att avsluta kursen, ta med sig kunskap och vänskap hem för att orka med vardagen och göra det bästa av den situation de lever i. När Maria Malaroda och jag bestämde oss för Lövuddens konferensanlägg- ning för vår första familjelivskurs visste vi inte riktigt vad det innebar. Visst hade vi varit där för att kolla igenom faciliteterna innan, men det var ändå inte detsamma som att arbeta och bo där. Men det vet vi nu. Hur viktigt är det inte att man kommer till ett ställe där lugn och harmoni råder? Där fina, ljusa konferenslokaler inbjuder till diskussioner och erfarenhetsutbyten. Där maten som serveras inte bara blir ett avbrott för att äta utan också ett tillfälle att njuta av tillvaron. Det som mött oss där båda gångerna var en helt underbar miljö både inomoch utomhus och serviceinriktade och vänliga människor, alltid snabba att hjälpa till. Vandrarhemsdelen, som en del valt, var precis så enkel som man förväntat sig och de som valde att bo inom hotelldelen blev också nöjda. Att kunna välja boende var en stor tillgång så de som så önskat fick genom att lägga till egna pengar bo precis som de ville. Att hitta en konferensanläggning med övernattning och mat så pass nära en stor stad som Västerås och till så bra priser är inte lätt. Men Lövudden motsvarade alla våra förväntningar på samtliga punkter och vi hoppas kunna återvända dit igen även i framtiden med många, många fler familjelivskurser. Lena Larsson FMN Järfälla Narkotikaklassade läkemedel har blivit det vanligaste knarket på Sergels torg. Frågan man ställer är: Varför stoppas inte läkarna som skriver ut? Skrupelfria läkare tjänar storkovan på sina recept På svarta marknaden på Sergels torg är försäljningen av narkotikaklassade läkemedel vanligare än det rena knarket. Det har aldrig tidigare hänt, uppger Dagens Nyheter som låtit polisen ta fram uppgifter om hur mycket narkotikaklassade läkemedel som togs i beslag från narkomanerna i city jämfört med året innan. Jämför man åren 2005 och 2006 tog Citypolisen tabletter i beslag under Förra året steg antalet till , en ökning med 50 procent på ett år. Den stora efterfrågan på läkemedel har också lett till en kraftig prishöjning på svarta marknaden. De vanligaste tabletterna på svarta marknaden är Subutex, som tar bort suget efter heroin och har en rogivande effekt. Missbrukarna har upptäckt att det går att injicera preparatet för att få en starkare effekt. En kapsel Subutex kostar i dag upp till 300 kronor jämfört Socialstyrelsen måste agera snabbare Läkemedel på recept, har blivit allt vanligare i missbrukarkretsar. I dag är narkotikaklassade läkemedel vanligare än det rena knarket på Sergels torg i Stockholm. med 50 kronor för bara två år sedan. En flaska metadon, som har en liknande effekt, kostar mellan 250 till 500 kronor. Även bensodiazepiner, med bl.a det numera förbjudna medlet Rohypnol, finns att köpa på svarta marknaden. Ett relativt nytt läkemedel är Iktorivil som också börjar missbrukas alltmer. Tidigare kostade detta lugnade preparat kronor, men idag får man betala runt 50-lappen för en tablett. Enligt polisen är det bristen på rent heroin som är en av orsakerna till att vanliga läkemedel blivit så begärliga. För några år sedan hade heroinet en renhet på upp till 50 procent, medan det som narkomanerna lyckas få tag på i dag bara har en renhet mellan 7 och 15 procent.tabletterna används också för att stegra effekten av heroinet. Med tiden blir läkemedelsberoendet till och med starkare än suget efter heroin, säger heroinisterna till DN. Polisen gör,enligt DN-artikeln, dagligen beslag. De ser också ständigt narkomaner hämta ut stora mängder preparat och säljer så snart de kommer ut från apoteket. Utvecklingen bekymrar polisen som menar att det inte kan vara etik och beprövad vetenskap som gör att läkare skriver ut dessa enorma mängder läkemedel till missbrukarna, utan det handlar naturligtvis om pengar under bordet till den förskrivande läkaren, som i huvudsak är äldre med egen privatklinik. För att komma åt de allt mer växande problemen måste Socialstyrelsen som har till uppgift att granska läkare och begränsa deras förskrivningsrätt om den används fel, agera snabbare och sätta in åtgärder. Att använda den vanliga narkotikalagstiftningen på förskrivande läkare fungerar inte. Som det ser ut idag är det istället narkomanerna som åker fast för att de säljer preparaten vidare. anhörig 3/2007 9

6 Vänsterpartiets riksdagsgrupp föreslår att man ska ändra den lag från 1988 som gör missbruk av droger olagligt. I stället ska det vara förbjudet att ha eller sälja knark. Det ska inte vara kriminellt att knarka Vänsterpartiets gruppledare i riksdagen Alice Åström som inte hymlat om sin bakgrund som f.d. narkotikamissbrukare säger att en del missbrukare i dag drar sig för att söka hjälp, eftersom de då samtidigt måste erkänna ett brott. Enligt förslaget ska det fortfarande vara kriminellt med innehav och sälja narkotika, däremot ska det inte vara förbjudet att ha narkotika i kroppen. Men kritiken är hård från såväl FMN och andra organisationer. Förbundsordförande Gunilla Persson säger: Helt vansinnigt! Det här ger verkligen fel signaler. Det är fruktansvärt oansvarigt av politiker att komma med sådana förslag. Istället borde man som folkvald representant arbetar för utvecklande idéer som värnar om god omsorg och hälsa, bättre vårdinsatser och behandling. Missbrukarna är inte bara på parkbänken, de flesta har vanliga jobb och finns i alla yrkesgrupper: Läkare, sjukvårdspersonal, taxichaufförer, ambulansförare, städare, skolvärdar, lärare m.fl. Att säga till alla dem att det är ok att knarka för eget bruk och låta dem vara påverkade i sin yrkesutövning får oerhörda konsekvenser. Även den nationella narkotikapolitiska samordnaren Björn Fries, kritiserar förslaget: Vårt förslag är inte riktigt klart i alla sina delar Jag delar inte heller deras uppfattning, då det i dag inte finns några ofarliga droger i samhället. I Sverige har samtliga riksdagspartier med klar majoritet tagit ställning i den här frågan och det har vi gjort utifrån omsorg och solidaritet med den enskilde. Och inte för att bråka med den som missbrukar. Som jag ser det skulle en avkriminalisering leda till ökade drogproblem med också stimulera till att fler ungdomar börjar använda droger och det är inte precis avsikten med vårt narkotikaarbete. Sedan hänger inte deras argumentation riktigt ihop, då de fortfarande vill att det ska vara förbjudet med innehav men inte kriminellt att vara drogpåverkad. Någonstans brister det i den här länken. Vi tror inte att man uppnår nollvision genom att kriminalisera missbrukaren, menar Alice Åström som tillsammans med Lena Olsson, Elina Linna och Eva Olofsson står bakom rapporten. Kvartetten menar att dagens drogdebatt domineras för mycket om straff, samtidigt som missbruksvården är undermålig och eftersatt. Polisen är alltför inriktad på tillslag mot enskilda missbrukare för att få upp statistiken, hävdar man. Vår vision är fortfarande ett narkotikafritt samhälle, men vi vill att den enskildes missbruk inte ska vara ett polisiärt ärende utan istället en socialpolitisk angelägenhet, säger Elina Linna. Alice Åström, vänsterpartiets gruppledare i riksdagen. Elina Linna, (v), medger att förslaget är inte genomtänkt ännu.avsikten har varit att få igång en debatt. Hon kan dock inte svara på frågan när missbrukaren ska anses som kriminell när hon har knarket i fickan men inte när hon rökt på eller tagit en sil! Förslaget är inte riktigt genomtänkt i alla sina delar. Debattskriften är tänkt som ett diskussionsunderlag till vänsterns nya drogpolitiska arbete. Men vi vill i varje fall inte släppa knarket fritt, säger hon till Anhörig. Men er debattskrift och uttalanden om avkriminalisering för eget eget bruk kan ju knappast tolkas på något annat sätt, menar vi på FMN. Som sagt, vi har inte varit riktigt tydliga och har inte något färdigt förslag ännu, utan vill bara väcka debatt i denna fråga, säger Elina Linna. Regeringen vill att ideella organisationer, föreningar och kooperativ ska ges bättre möjligheter att kunna erbjuda vård och omsorg. De ideella organisationerna som utför arbetet ska också ha samma villkor som företag och kommunal verksamhet. Regeringen vill ha mer ideell omsorg Konkurrensen om vård och omsorg hårdnar. Regeringen med socialminister Göran Hägglund i spetsen anser att det behövs många olika aktörer, om det är offentligt eller privat spelar mindre roll. Det viktigaste är att man satsar på kvalitet. Därför är det hög tid att också lyfta fram den ideella och idéburna sektorn, säger socialminister Göran Hägglund. I dag finns det ideella organisationer, föreningar och samfund som driver både äldrevård, omsorg och sjukvård. Men regeringen vill att andelen vård och omsorg i ideell regi inte bara ska omfatta sjukvården. Denna verksamhet kan bli både större och bredare, vilket innebär att kommunerna som vill lägga ut vård och omsorg på entreprenad till ideella organisationer därmed ska få samma möjlighet som företag att ta över driften. Folkrörelseminister Nyamko Sabuni (fp) säger till svt att regeringen gärna vill se att folkrörelserna ger sig in i vård- och omsorgsbranschen och det är för att det ska bli möjligt för den som har råd att köpa tjänster. Vi måste utveckla tjänstesektorn och det som produceras i dag av kommuner och landsting och som erbjuds till medborgarna måste andra aktörer få möjlighet att gå in och producera samma tjänster. Det ska betalas med skattemedel men det ska också finnas möjlighet att också ge dem som vill möjligheten att köpa tjänster utöver det som samhället anser ska erbjudas medborgarna, säger folkrörelseminister Nyamko Sabuni. Socialminister Göran Hägglund, vill lyfta fram den ideella sektorn. Detta innebär att FMN och andra organisationer som bedriver stöd- och hjälpverksamhet och annat socialkurativt arbete utöver tjänster som den kommunala omsorgen inte kan erbjuda också ges nya möjligheter att ekonomiskt bedriva sin verksamhet. Nu är det upp till kommunerna men även FMN-föreningarna att visa att vi finns till. Dessutom har regeringen också satsat 260 miljoner kronor på att öka insatserna mot narkotika- alkoholmissbruk under de närmaste åren, säger Hans Johansson i FMN Malmö. Regeringen ökar insatserna mot missbruk 260 miljoner kronor. Så mycket satsar regeringen per år mellan 2008 och 2010 i arbetet mot narkotika- och alkoholmissbruk. Dessutom kommer allt drogförebyggande arbete för barn och unga att prioriteras med hjälp av lokala samordnare och genom att föräldrar får en aktivare roll i samhället. Regeringen satsar ytterligare 185 miljoner kronor, vilket är mer än en fördubbling från de 74,5 miljoner kronor, som regeringen föreslog i höstbudgeten. Att man nu väljer att satsa i än större utsträckning beror på att alliansen ser satsningen som nödvändig, då missbruket är ett växande problem i samhället. I denna satsning kommer föräldrarna att få en mera central och viktigare roll. Samordning mellan polis, socialtjänst, skola och föräldrar såväl lokalt som regionalt är helt avgörande för ett lyckat drogförebyggande arbete. Speciellt viktigt är att föräldrarna involveras tidigt för att arbetet ska vara effektivt, menar folkhälsominister Maria Larsson (kd), som vill ha en långsiktig insats mot drogförebyggande arbete. Tidiga insatser mot att barn inte ska behöva växa upp i ett hem med missbruk är en viktig prioritering i det förebyggande arbetet. Vi vill utöka kontakterna med frivilligorganisationerna som nykterhetsrörelsen men också med föräldraföreningar som FMN och andra ideella organisationer. Dessa föreningar har stor kunskap inte minst inom vård- och behandlingsområdet, menar hon. 10 anhörig 3/2007 anhörig 3/

7 Oj, oj, oj vilken soppa! I Skellefteå driver IOGT-NTO genom kamratstödföreningen ett soppkök i tron att detta ska minska lagningen och drogmissbruket i kommunen. Den 14 maj invigde kommunalrådet Bert Öhlund det omtalade soppköket i hopp om att detta har ett gott syfte. Men alla delar inte denna uppfattning. FMN:s Bengt Anders Lindberg i Skellefteå är kritisk och säger att syftet kanske är menat som gott,men det blir ju också så fel. Det är naivt att tro att ett soppkök ska rädda missbrukarna att bli drogfria. Initiativet visar bara att kommunen och andra involverade krafter i denna soppa är medberoende. I stället borde de lyssna på oss anhöriga och föreningar som FMN vilka är proffs och jobbar med de här frågorna. Nu tror förstås inte Bengt Anders Lindberg och andra kritiker till soppköket att IOGT-NTO och kommunen handlat genom illvilja, utan snarare handlar det om okunskap, vilket betyder att det allmänna utbildningsbehovet är stort bland kommuninvånarna, menar han. Fortsatt låga priser på knark Narkotikapriserna i landet är oförändrat låga, konstaterar en CANstudie baserad på polisuppgifter. Priserna halverades för flera preparat under 1990-talet i landet för att under 2000-talet plana ut. Narkotika är något billigare i storstadsområdena än i övriga landet. I Sydsverige är det särskilt låga priser för amfetamin, heroin, marijuana och ecstasy vilket beror på att mycket av narkotikasmugglingen går just via Skåne. Under 2006 fick man i snitt betala ca 80 kronor/grammet för hasch, amfetamin 250 kronor/g), brunt heroin 1 000/g) och för kokain 800 kronor/g. Trots att tullens och polisens beslag ökat kraftigt sedan 1990-talet har priserna halverats, vilket tyder på att inflödet och tillgången på narkotika i landet är fortsatt hög, menar CAN. Läkarordinerat heroin? Nej tack! säger den danska anhörigföreningen Landsforeningen af Pårørende til Stofmisbrugere, LPS. Det skulle bara förlänga lidandet ytterligare. I stället borde man satsa än mer på psykosocial narkomanbehandling, säger Annemarie Outze, ordförande i den danska anhörigföreningen. Läkarordinerat heroin? Nej tack! Debatten i Christiansborgs Landstingssal var het och frågorna många när de danska politikerna fick chansen att fråga forskningsexperterna om vilken behandling som är bäst för att bota heroinmissbrukare. Schweizaren professor Jürgen Rehm talade sig varm om deras sex års försök med att behandla missbrukare med herointabletter. En behandlingsform som de var ensamma om. Både holländaren Vincent Hendriks och tyske seniorforskaren Uwe Verthein var rörande överens om att behandla heroinister med läkarordinerat heroin var den mest framgångsrika metoden jämfört med metadon. Den danske forskaren på Center för rusningsmedelsforskning, Mads Uffe Pedersen informerade om att det finns mellan och heroinister i Danmark av dem är under behandling.två procent (600 personer) av dessa är utvalda att genomgå heroinbehandling medan resterande 6000 får metadon. Någon heroinbehandling finns inte i Danmark i nuläget. Han delade in missbrukarna i tre grupper. De som går på metadonbehandling, de som har ett väldigt eländigt liv och de som använder danska kr i månaden till illegal narkotika. Drogfri behandling är det första vi erbjuder, säger Mads Uffe Pedersen. Problemet är att dessa patienter inte får någon psykosocial behandling alls. Medicinska problem behandlas med mediciner och psykosociala problem behandlas inte alls. Dessa människor hamnar mellan två stolar eftersom de oftast har en dubbeldiagnos. Psykiatrin vill inte ta hand om dem eftersom de har behov av medicinsk behandling, och det medicinska behandlingssystemet vill inte heller ha dem, säger Lis Sjöholm, ledamot i Landsforeningen af Pårørende til Stofmisbrugere, LPS. Vi har fortfarande stora problem med att nå gruppen som använder heroin, alkohol och andra droger. Här är också kriminaliteten och prostitutionen som störst, säger Mads Uffe Pedersen. Annemarie Outze och Lis Sjöholm på danska anhörigföreningen Landsforeningen af Pårørende til Stofmisbrugere, LPS, anser att det gör ingen skillnad om heroinister behandlas med läkarordinerat heroin eller metadon. Det blir bara en parkeringsplats med fortsatt lidande. I stället vill de bygga in den psykosociala behandlingen i hela paketet. Här har samhället fallerat totalt. Politikern Tom Behnke (KF), medlem i Folketinget, undrade om heroin över huvud taget kunde kallas behandling. Han undrade om det inte var att luras. Vad är egentligen skillnaden mellan att ge ordinerat heroin och att låta narkomanerna stjäla för att få tag på heroin? Den holländske forskaren Vincent Verthein svarade med att det är en sjukdom som måste behandlas. Patienter som inte själva har förmågan att sluta utan att få kraftig abstinens måste få heroinbehandling, säger Vincent Hendriks. Den tyske seniorforskaren Uwe Verthein tillade att heroinbehandling är bra för många men inte för alla. Han menade också att heroinbehandling inte kan jämföras med metadonbehandling, Den mest kritiske rösten till Med heroin försvinner vårt sista hopp att få våra barn drogfria heroinbehandling hördes från överläkaren Thomas Fuglesang. Heroin är oerhört beroendeframkallande. Heroin stillar smärta och dämpar ångest. Metadon är syntetiskt medan heroin liknar morfin och har i många tider använts som bedövningsmedel vid cancerbehandling och operationer. De kronor som narkomaner behöver för att få tag på heroin kunde de lägga på tandvård. Men det finns inga tandläkare som vill ta emot dem, säger Thomas Fuglesang. Preben Brandt, representant för socialt utsatta, tyckte att det var skandal att man inte har använt heroin i behandlingen och slog fast att det var ett läkemedel. Annemarie Outze och Lis Sjöholm är övertygade om att heroinbehandling inte är något bra alternativ. Det är som att Foto: KIM HALL sätta narkomanerna i ett väntrum och förlänga plågan ytterligare. Vi är föräldrar som har stått vid sidan om och sett hur våra barn lider. Med läkarordinerat heroin försvinner vårt sista hopp att våra barn drogfria. Sätt in psykosocial behandling redan från början istället. Men det handlar om pengar och frågan är om kommunerna är villiga att betala, säger Annemarie Outze. Heroinbehandling med eller utan tabletter skulle inte fungera menar representanterna i danska LPS. Det skulle bara ske samma sak som det nu gör med metadonbehandling. Jag känner ingen narkoman som inte vill ut ur sitt missbruk. Får de piller så blir det bara ännu svårare, tillägger Lis Sjöholm. Kim Hall 12 anhörig 3/2007 anhörig 3/

8 Spelmissbrukare som ser filmscener från kasinon och drogmissbrukare som ser filmer om droganvändning känner båda starka sug. Den ena vill spela om pengar, den andra vill ta droger, hjärnan fungerar likadant inför båda missbruken. Det visar en ny sammanställning om spelberoendets orsaker från Statens folkhälsoinstitut. Förslag om drogtest av unga Spel- och drogmissbrukare har samma sug Docent Stefan Brené har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut gjort en bred genomgång av internationell forskning om de underliggande biologiska orsakerna till spelberoende. Forskningen visar en stark genetisk faktor som bidrar till att spelberoende utvecklas. Det är också vanligt att alkoholism och spelberoende uppträder samtidigt. Spelberoende kan inte längre ses isolerat utan måste hanteras som ett tillstånd som ofta framträder tillsammans med andra diagnoser. Försök att behandla spelberoende med mediciner som används mot depression och tvångssyndrom har visat goda resultat i en del undersökningar, men det behövs större studier för att säkerställa resultaten. Undersökningar med magnetkameror har visat hur hjärnan arbetar hos spel- och drogmissbrukare i situationer när de ser En känsla av välbefinnande Ny sammanställande forskning visar att spel- och drogberoende har gemensamma drag. Den ene vill spela om pengar, den andra vill ta droger. film som handlar om spel eller droger. Resultatet är att ett sug och begär uppträder samtidigt som delar av hjärnan aktiveras, delar som har en viktig roll för impulskontroll och bearbetning av våra känslor. Både spel- och drogmissbrukare har en lägre aktivitet i hjärnans så kallade "belöningssystem" under normala förhållanden. Den främsta funktionen för hjärnans belöningssystem är att ge en känsla av välbefinnande när man ägnar sig åt naturliga beteenden som är viktiga för individens överlevnad som till exempel att äta, motionera eller älska. Beroendeframkallande droger och spel kan sägas "kidnappa" hjärnans belöningssystem på bekostnad av naturligt belönade beteenden. Rapporten i sin helhet finns att tillgå på Minderåriga som misstänks tagit narkotika ska kunna drogtestas mot sin vilja. Det menar, justitieminister Beatrice Ask (m), som vill ta bort dagens förbud mot att drogtesta personer som inte är straffmyndiga. I samband med narkotikamässan i Örebro under våren lade justitieministern fram sitt förslag där alla, oavsett ålder som misstänks ha intagit narkotika, ska kunna tvingas lämna urineller blodprov. Ett konkret förslag är under beredning och kommer inom kort att läggas fram i riksdagen. Men frågan om drogtester av unga är omstridd. För några år sedan kom den statliga narkotikakommissionen fram till att drogtest av unga under 15 år inte stod i proportion till det tvång som ingreppet medför. Förra s-regeringen lyssnade på det resonemanget och tillbakavisade frågan när den lades fram av riksdagsledamoten och advokaten Peter Althin, kd. Inför riksdagsvalet i höstas kom dock den borgerliga alliansens rättspolitiska arbetsgrupp överens om att även underåriga bör kunna drogtestas. Den främsta motiveringen till att man ska göra det möjligt med drogtester på barn under 15 år är att myndigheterna i dag står maktlösa att ingripa när minderåriga misstänks vara narkotikapåverkade. Justitieministern får med sitt Ju tidigare upptäckten görs desto bättre Drogtester görs inte längre enbart på urin och blod, utan testverktygen finns i många olika utföranden. En del av marknaden visades på narkotikamässan i Örebro. förslag dock kritik från fler håll. Ansvariga på Maria Ungdom i Stockholm varnar för en övertro på tester. Göran Hägglund, chef för Maria Ungdom, säger till Svenska Dagbladet att de kan bli integritetskränkande för en tonåring om det sker med tvång. Han hänvisar istället till centrets modell där drogtester utförs först efter att föräldrar gett tillåtelse. Även förre justitieministern Thomas Bodström är skeptisk till förslaget. Lyssna på proffsen på Maria Ungdom. En 13-åring ska inte behöva tvingas klä av sig naken för främmande poliser för att lämna ett test, säger Bodström enligt Drugnews till SR P1 Morgon. Justitieminister Beatrice Ask anser att Bodström överdriver och att drogtester inte står i motsats till förebyggande insatser. Foto: ÅKE JOHANSSON Hur förslaget ska se ut? När och hur drogtester ska kunna utföras blir en fråga som måste utredas närmare inom alliansen, som i nuläget inte tycks vara helt överens om hur det hela ska gå till. Många FMN-föreningar välkomnar dock justitieministerns initiativ. Ju tidigare insatserna görs desto bättre, menar förbundsordförande Gunilla Persson som vidare anser att drogtester kan vara ett sätt att upptäcka ett begynnande missbruk. Inom FMN-rörelsen råder det på sina håll delade meningar om drogtester i egen regi. Några föreningar anser att det är något som sjukvården ska ombesörja, medan de föreningar som idag erbjuder drogtester kopplat med motivationssamtal har goda erfarenheter av sin verksamhet. Riksförbundet har tidigare beslutat om att det är upp till varje förening att avgöra om de kan erbjuda drogtester eller inte. Vad man inte kan blunda för är att drogtesterna vinner allt större terräng på marknaden. De blir också allt bättre och utvecklas i en allt snabbare takt. I dag är det inte längre bara urinprov och blodprov, utan också salivtester, håranalyser, svett och utandningsprover som erbjuds på marknaden. 14 anhörig 3/2007 anhörig 3/

9 Välkommen till Tomteland Alla medlemmar i föreningen FMN Mora/Orsa bjuds i sommar på gratis entré till Tomteland i Mora. Tomteland är en väldigt populär familjeattraktion här i Dalarna, så det är verkligen kul att få uppmuntra alla våra medlemmar och dess familjer med detta, säger Birgitta Lundqvist, ordförande i FMN Mora/Orsa. Sagolandet Tomteland byggdes 1984 och ligger djupt inbäddat i skogarna alldeles intill Gesundabergets fot strax utanför Mora. Här bland skogar, sjöar och vattenfall ligger Tomtens lilla by och trollens rike, Huldrans och älvornas marker, Skogstomtebyn och många andra mystiska platser som du hittills bara besökt i sagorna. Så här beskrivs Tomteland på sin hemsida en turistattraktion med focus på familjer som lockar drygt besökare, både stora och små, från både Sverige och utomlands årligen. Vi har två huvudsäsonger, sommar (från juni- t o m augusti) och vinter (nov- till mitten av januari), säger Camilla Collett, vd på Tomteland. Här bjuds man på massor av ahaupplevelser, vacker natur och sevärdheter. Byggnaderna är fullskaliga till skillnad från alla temaparker som finns. Istället är Tomteland en upplevelserik sagopark med klassiskt teaterspel för alla åldrar. Entrén är i Vi vill gärna hjälpa till och uppmuntra FMNmedlemmarna normala fall 145 kr/per person eller kr/per familj. På frågan varför hon och Tomteland bjuder den lokala FMN-föreningen och dess familjer på gratis entré i år säger hon: Vi stödjer redan föreningen på olika sätt och detta är ett sätt att hjälpa till och uppmuntra alla dem som har det svårt, att kunna sprida lite glädje, skingra tankar m.m. Det här är en väldigt fint initiativ och kul att kunna bjuda våra FMN:medlemmar på denna fantastiska attraktion, säger Birgitta Lundqvist i FMN Mora/Orsa som berättar att fler saker är på gång i föreningen. Vi har ett mycket gott samarbete med olika företag som sponsrar oss, men även med andra ideella krafter däribland Brottsofferjouren Mora, Orsa, Älvdalen. Många är intresserade av att samverka och att hjälpas åt med de här frågorna. Utöver det ordinarie arbetet i föreningen med dess drygt 60- tal medlemmar ägnas just nu en hel del förberedelser åt att arrangera FMN-stämman, 9-11 maj Det är ett stort och viktigt arbete vi har tagit oss an, men vi är redan långt framme i vår planering, säger hon. För alla som vill besöka Dalarna och Mora i sommar så är förstås tipset att besöka Tomteland. En anläggning som är en upplevelse för alla åldrar. Hela området består av drygt kvadratmeter skog, berg och sjöar. Här finns några av Europas största knuttimrade byggnader, med Tomtens eget hem (naturligtvis), Tomtens verkstad,tomtens alla djur och fäbodar, restauranger, glassbodar, kiosker, utomhusscen, barnteater m.m. I de vackra och djupa skogarna lurar trollen och skogstomtarna som tittar fram bakom lingonriset och mellan träden dansar älvorna. Har du tur kan du skymta Näcken som spelar fiol i bäcken. Häxan och Sagofén älskar att busa med alla barn. Bli inte heller förvånad om du stöter ihop med prinsen och prinsessan och Draken Gottfrid. I sagolandet Tomteland har man aldrig en lugn stund, här händer spännande saker mest hela tiden. Förutom alla äventyr på scener och i skogarna kring Tomteland finns en massa häftiga saker att göra och upptäcka på egen hand. Trollens lustiga hus t.ex., de söta trollungarna, fisket i Aurorasjön, snickarboden, hopptältet, djuren och mycket mer. Men när du väl gör ditt besök här, så glöm inte badkläderna. Och för allt smör i Dalarna inte heller önskelistan till Tomten! Mer om Tomteland och anläggningen finns att läsa på: 16 anhörig 3/2007 anhörig 3/

10 Mässan Sverige mot narkotika Nätdroger klassas som narkotika Drogerna DOI och DOC som länge gäckat polisen och som sålts via internetsajter blev under våren klassade som narkotika. Drogerna, som främst missbrukas av unga, vars substanser uppges ge både centralstimulerande och hallucinogena effekter är numera olagliga. Drogerna tillhör de s.k. amfetaminanaloger och påminner till viss del andra mera kända droger som amfetamin, ecstasy och viss del LSD. De är också mycket lika den redan narkotikaklassade substansen DOB. Första beslaget av DOC gjordes redan 2001 i Sverige och påträffades återkommande till dess drogen klassades som hälsofarlig. Men dök på nytt upp ifjol, uppger nyhetsbyrån Drugnews. DOI beslagtogs första gången i september 2006 och har återkommande gäckat polisen. Den förekommer ofta indränkt på små papperslappar ("blotters") och intag kan leda till kramper, medvetslöshet och hjärtinfarkt, enligt Folkhälsoinstitutet. De båda drogerna som numera är klassade som narkotika har heller ingen legal läkemedelsanvändning. Regeringen vill också påskynda den nya utredningen som ska se över klassningen av nya preparat som hela tiden tycks dyka upp på marknaden. Som det ser ut i dag ligger kemisterna på narkotikafabrikerna steget före den svenska lagstiftningen. Kraftsamling för barnen Alla barn har rätt att må bra och bli sedda. Så är det för de allra flesta barn i Sverige men inte för alla. Enligt organisationen Samba, (samarbete för prioritering av barnen) finns det i dag ca barn som har föräldrar som missbrukar. Lika många barn lever i ekonomisk utsatthet (familjen har socialbidrag eller låg inkomst). 25 procent, det vill säga var fjärde elev som går ut årskurs nio har inte godkänt i alla ämnen, tio procent är utan behörighet för gymnasiet. Samba har tagit initiativet till ett nätverk av organisationer som vill samarbete om barnfrågor. I samarbetet ingår för närvarande 24 organisationer, däribland Riksförbundet FMN, UNF, Barnverket, Stadsmissionen, Bryggan Stockholm, Friends, Fryshuset, Hela Människan, Kris, Nattvandrarna m.fl. Avsikten med Sambas upprop och kampanj är att driva opinionsarbete. Målet är nästa valrörelse, alltså 2010, och i denna ska barnen vara den viktigaste frågan alltså högst upp på dagordningen! Problem är väldigt stora. Vi beräknar att ca barn i Sverige far illa eller riskerar att hamna i utanförskap, därför krävs det samlade insatser. Vinsterna är enorma om vi lyckas rädda barn från marginalisering genom tidiga insatser. Ett enda utanförskap kan kosta samhället tio miljoner kronor. En brottskarriär mångdubbelt mer, förklarar Mats Lindkvist, kraftsamlare och ordförande i Samba. Organisationen har genom sitt opinionsdrivande arbete satt upp några konkreta målsättningar: Barnskonsekvensanalyser ska göras inför alla samhällsbeslut. Välfärdsindex för barn bör införas. Varje barn måste få möjlighet att uppnå skolans mål. Mats Lindkvist igen: Vi satsar på en treårig omfattande kampanj i media. Vi kommer att synas i dagstidningar såväl redaktionellt som i annonser, radio och tv, internet, på utomhusaffischer men också i direkt bearbetning av utvalda grupper. Det blir även föreläsningar och seminarier. Till vår hjälp har vi en reklambyrå som arbetar med hela upplägget. För mer information om kampanjen se Är drogandet på väg ner? Skåne är som vanligt först ut att presentera de årliga drogvaneundersökningar vilka så här års släpps i samband med de stundande skolavslutningarna. I den senaste enkätundersökningen som genomfördes under vecka 12, bland eleverna i årskurs 9, visar de s k nyckeltalen att drogmissbruket är på väg ner. På frågan Haft möjlighet att pröva narkotika. svarade i år 20,7 procent av ungdomarna ja, mot 26,6 procent i 2003-års undersökning. När det gäller användandet, svarade 8,1 procent i år att de prövat mot 9,9 procent i tidigare undersökning. Resultatet visar också tecken på en minskning av alkoholkonsumtionen, där 65,3 procent av årskurs 9-eleverna svarade att de dricker jämfört med 67,4 procent svarade i enkäten (2003). Hälften (50,2 procent) av årskurs 9-eleverna uppges ha varit berusade av alkohol någon gång mot 65,1 procent (2003). Även intensivkonsumtionen av alkohol någon gång i månaden visar en minskning, nu med med ca 20 procent jämfört mot tidigare undersökning. Vad ska man nu dra för slutsatser av denna undersökning? Finns det tecken på att alkohol- och drogmissbruket minskar bland ungdomarna i Skåne men också i övriga landet. CAN hävdade med sin statistik redan i fjol, med stöd av Mobilisering mot narkotika, att drogandet bland unga tycks minska något. Frågar man FMN och andra föreningar är de av en helt annan uppfattning. Detsamma säger polisen och tullen. Så frågan är? Vem kan man lita på? Justitieminister Beatrice Ask (m) lovordade FMN:s arbete i sitt invigningstal på mässan Sverige mot narkotika i Örebro bro och uppmanade alla att på ett bättre sätt ta del av FMN:s dyrköpta kunskaper. Foto: ÅKE JOHANSSON Lyssna på FMN Lyssna på Föräldraföreningen Mot Narkotika! De är dom som har kunskaperna och svaren om hur det är att vara förälder till missbrukande tonårsbarn, sa justitieminister Beatrice Ask (m) i sitt invigningstal på mässan Sverige mot narkotika i Örebro. Justitieministern uppmanade också samhället att på ett bättre sätt ta FMN:s arbete och argumentation på större allvar. Även äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (kd) berörde FMN och frivilligorganisationernas stora betydelse i samhället. Det är verkligen roligt och uppmuntrande när ledande ministrar, men också många andra inflytelserika personer värdesätter vårt arbete, säger FMN:s förbundsordförande Gunilla Persson. 18 anhörig 3/2007 anhörig 3/

11 Mässan Sverige mot narkotika Mässan Sverige mot narkotika Mässan och konferensen Sverige mot narkotika i Örebro som arrangerades under våren är den största återkommande manifestationen gällande svensk narkotikapolitik. Under två dagar är mässan den självklara mötesplatsen för alla som arbetar med narkotikafrågor. Årets tema var tillgångsbegränsning, men även nya rön som rör missbruksvården presenterades. Stor tonvikt ägnades också åt det förebyggande arbetet. Jag är mycket glad och stolt över att få vara med och arrangera denna mässa, nu för tredje gången, sa regeringens nationella samordnare Björn Fries som också berättade att den av regeringen tillsatta samordningsgruppen Mobilisering Mot Narkotika, till årsskiftet nu fullgjort sitt uppdrag. Vi kommer till regeringen att lämna in vår slutrapport vid årsskiftet och därmed är vårt uppdrag slutfört. Men jag är övertygad om att arbetet mot narkotika kommer att fortsätta med oförändrad kraft.på många håll ute i landet finns det mycket goda krafter som jobbar för bättre preventionsarbete, vårdoch behandling och tillgångsbegränsning. FN har också tilldelat oss en guldmedalj för vårt narkotikaarbete, vilket är ett kvitto på att vi jobbar i rätt riktning, sa Björn Fries som ändå var ödmjuk inför de svåra frågorna och menade att allt är naturligtvis inte bra. Mycket kan bli bättre och det gäller inom alla områden. Justitieministern Beatrice Ask (m) berömde i sitt invigningstal Föräldraföreningen Mot Narkotikas idoga arbete och uppmanade alla att på ett bättre sätt ta vara på FMN:s dyrköpta kunskaper. Även Äldreoch folkhälsoministern Maria Larsson (kd) berömde frivillig- Annemarie Outse och Bente Röjsmose från LPS i Danmark och representanter i samarbetsorganet NMN kom till narkotikamässan i Örebro. Här tillsammans med förbundsordförande Gunilla Persson och vice ordförande Elsy Norén. FMN Örebro delade monter med NMN och det blev succé.allt gratis mässmaterial såsom tidningar, broschyrer, pennor, m.m. gick åt. Många stannade också till för en pratstund med oss i montern. organisationernas viktiga arbete och talade om nollvision i sitt invigningstal. Bland alla föreläsare och utställare (drygt föranmälda deltagare nytt rekord!) fanns samarbetsorganet Norden Mot Narkotika, NMN, på plats med egen monter. Det var verkligen glädjande att höra alla dessa vänliga ord om FMN och vårt föreningsarbete av ministrarna, något som vi alla i hela Norden kan ta till oss, menade FMN:s förbundsordförande Gunilla Persson, Både FMN och NMN:s montrar blev efter invigningstalen mycket välbesökta. Broschyrer, tidningar, brevkort, nyckelringar och pennor gick åt som smör i solsken. Gunilla Persson igen: Många stannade till, gratulerade vårt arbete och ställde frågor. Det här var verkligen kul och uppmuntrande. Det känns som att vi just nu seglar i medvind, sa Gunilla Persson. ÅKE JOHANSSON Alla FMN:are som var på plats tycks vara överens: Det här var den klart bästa mässan hittills! 20 anhörig 3/2007 anhörig 3/

12 Rena sprutor till narkomaner Svenska Brukarföreningen har polisanmält sig själva för att ha delat ut rena sprutor till narkomaner i Stockholm. Sedan i somras är det lagligt med sprutbytesprogram i Sverige. I Lund och Malmö har det funnits sedan 80- talet. Men i Stockholm finns ännu inget sprutbytesprogram. Vill ändra införselregler Folknykterhetens vecka som arrangerades av IOGT-NTO på många håll runt om i landet under perioden maj hade många programpunkter på sin agenda. En av de stora och mest uppmärksammade är att det i Sverige finns minst barn till missbrukare. Var tredje förolyckad bilist har alkohol i blodet. Åtta av tio våldsbrott är alkoholrelaterade. IOGT-NTO menar att den omfattande alkoholinförseln från Tyskland och Danmark har en del skuld i allt detta och begär nu att regeringen agerar i EU för att Sverige ska införa lägre införselkvoter. Studenter i riskzonen I lärdomsstaden Lund dricker studenterna allt mer alkohol. Många som bor på studentkorridor befinner sig också i riskzonen visar en färsk studie som studenthälsan i Lund sammanställt. Studien visar att 85 procent av tjejerna och 72 procent av killarna dricker riskfyllt. Antalet hjälpsökande med alkoholproblem har också fördubblats de senaste fem åren. Kokainmissbruket ökar i samhället Kokain har blivit en allt vanligare drog bland unga missbrukare över hela landet. Anledningen torde vara tillgängligheten och att priserna har fallit kraftigt de senaste åren. Mobilisering mot narkotika har låtit göra en enkät bland 28 kommuner och samtliga polismyndigheter i landet.tre av tio som jobbar inom socialtjänst, sjukvård, polis, frivård eller frivilligorganisationer upplever att antalet personer som använder kokain har ökat det senaste halvåret. Ökningen är störst i storstäderna bland personer som använder annan narkotika. I undersökningen, som genomfördes av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning under hösten 2006, svarade 67 av 197 rapportörer att kokain på orten eller i regionen räknat i antalet personer har ökat jämfört med för sex månader sedan. Nästan tre av tio av de tillfrågade upplever att också tillgången på kokain har ökat under samma period. Det är en mycket oroande utveckling. Kokain är en livsfarlig drog som är minst Polisens arbete mot narkotika inriktas på att förbättra statistiken snarare än att bekämpa drogmissbruket. Det hävdar Mobilisering mot narkotika i en rapport som presenterades i samband med mässan Sverige mot narkotika som arrangerades under våren i Örebro. Projektet Mobilisering mot narkotika, som leds av regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries är kritisk mot att polisen griper samma personer om och om igen för att förbättra statistiken enligt en färsk rapport från Mobilisering mot narkotika. Björn Fries menar att orsaken kan vara en kombination av tidspress, brist på resurser men kanske även brist på kunskap som gör att polisen inte jobbar på ett mer långsiktigt, kvalitativt sätt. Han är lika skadlig som heroin, säger Björn Fries. Enligt rapportörerna är det företrädesvis personer i åldern år som använder kokain. Kokainanvändning förekommer mest bland personer med andra missbruksproblem, kriminella och höginkomsttagare. Det finns anledning att tro att höginkomsttagare inte är lika öppna med sitt missbruk när de söker vård som andra grupper. Därför bör hälso- och sjukvårdens personal utbildas för att bli bättre på att upptäcka kokainmissbruk. Detsamma gäller arbetsgivare och fackliga organisationer, säger Björn Fries. I enkätundersökningen framgår att kokain förekommer vanligast i miljöer som privata fester, i hemmet och på krogen. Bara genom att arbeta tillsammans med krögare, polis och kommuner kan vi få bort kokain och annan narkotika från krogmiljön. Därför har vi inlett ett samarbete med 11 nya kommuner i vår nationella krogsatsning, säger Björn Fries. Polisarbete får kritik också kritisk till att allt färre poliser idag arbetar med narkotikabrott. Jämför man hur arbetet såg ut för 20 år sedan, då det var 800 poliser som jobbade heltid med narkotika mot dagens ca 200, så visst finns det anledning att ifrågasätta detta arbete. Det behövs både fler specialutbildade narkotikapoliser och klarare och vettigare målsättningar för det fortsatta arbetet. Dessutom behövs en ökad satsning från polisens sida att styra över missbrukarna till socialtjänsten, beroende- och sjukvården. Vad polisledningen tycker om kritiken och rapporten är inte officiellt känt. I korridorerna viskas det en del om att obefogad kritik utan substans. Men å andra sidan finns det även poliser som håller med Björn Fries i sak. Regeringen föreslår ett antal ändringar i reglerna om skydd och stöd för barn och unga inom den sociala barn- och ungdomsvården. Förslagen som nu läggs fram syftar till att stärka barns och ungas ställning, att skapa förutsättningar för en säker och sammanhållen vård av barn och unga, samt att den vård som ges ska vara i enlighet med kunskap och beprövad erfarenhet. Bättre skydd för unga Barn som är satta under utredning av socialtjänsten tillhör bland de svagaste och mest utsatta grupperna i samhället. I dag saknas klara regler som ger barnen tillräckligt skydd. Lagstiftningen är inte heller tillräckligt tydlig med att barnets egen vilja ska höras eller dokumenteras, menar äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Enligt ministern, med ett övergripande ansvar i de här frågorna, används i dag få eller inga kunskaps- eller evidensbaserade metoder.inte heller finns det några mätbara resultat eller någon utvärdering av socialtjänstens arbete. I syfte att stärka skyddet för barn och unga har regeringen därför beslutat om att överlämna lagrådsremissen Utveckling av den sociala barnoch ungdomsvården m.m. till lagrådet. Regeringen vill alltså ha en mer samlad lagstiftning för den sociala barnavården, bland annat för att samhällets skydd och stöd till barn i socialt utsatta situationer skall bli tydligare. Dessutom behöver familjehemmens uppdrag och villkor utredas. Den nationella statistiken om den sociala barn- och ungdomsvården behöver också förbättras och ett arbete med nationella kvalitetsregister ska inledas. Hur och i vilken omfattning är ännu oklart. Enligt förslaget ska Socialstyrelsen upprätta och driva ett offentligt register över hem för vård eller boende (HVB). Dessutom ska särskilda utredare se över vilka förändringar som behövs för att kunna upprätta individbaserad statistik inom socialtjänstens område, samt hur statens stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten bör utformas. Barns rätt att få information i de frågor som rör dem kommer också att göras tydligare framöver. För barn och unga som vårdas i HVB eller i ett familjehem ska en genomförandeplan upprättas. Barn som varit placerade i HVB eller i ett familjehem och har behov av stöd och hjälp efter placeringen ska också kunna få det. Enligt de nya lagförslagen som nu läggs fram ska ett barn inte kunna placeras i ett jourhem om inte förhållandena i hemmet är utredda av en socialnämnd. Dessutom måste en tidsgräns för placering i jourhem upprättas. Länsstyrelsen skall utan föregående föreläggande kunna förbjuda fortsatt verksamhet vid ett hem för vård eller boende Vi vill ha en samlad lag för den sociala barnavården Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson anser att nuvarande lagstiftning inte ger barn och unga tillräckligt bra skydd och stöd. Därför har regeringen nu lagt fram ett nytt lagförslag som ska stärka de utsatta barnens situation. Om lagen godkänns träder den i kraft I april om det föreligger fara för barns liv, hälsa eller personliga säkerhet. I det nya lagförslaget ska även Statens institutionsstyrelse, SiS, ges utökade möjligheter att kontrollera alkohol- eller drogpåverkan hos dem som vårdas i särskilda ungdomshem, så kallade 12-hem. För att bland annat öka möjligheten att i efterhand få reda på hur och varför placeringar genomförts föreslås nya regler för bevarande och gallring av dokumentation i enskilda verksamheter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april anhörig 3/2007 anhörig 3/

13 Dundersuccé var bara förnamnet när pjäsen"100 kg kärlek från Gävle" spelades på Ale Gymnasium i våras. Pjäsen, vars underrubrik är, en livsviktig enaktare i högt tempo som manar till eftertanke hos unga såväl som bland vuxna. Dundersuccé för 100 kg kärlek En grupp FMN:are från Göteborg var på plats, självklart med bokbord och pigga på att svara på frågor. På baksidan av teaterprogrammet fanns en FMNannons. I entrén hade eleverna gjort en utställning med bl.a. bildkollage, med sina egna tolkningar av ämnet droger. Förväntansfulla sällade vi oss till den ringlande kön av teaterbesökare. När föreställningen kom igång var det inte svårt att leva sig in i berättelsen.vi njöt, vi rös, vi berördes, vi upprördes. Och vi applåderade de duktiga eleverna och alla andra som stod för skådespelet, filminslagen och musiken en veritabel multimediateater. Bakgrunden är att föreläsaren Per Lifvergren gick med på att regissör Michael Svensson gjorde en föreställning baserad på hans liv.vi fick ta del av en livshistoria som är speciell och inte lämnade någon oberörd. Det är Pers förhoppning att "alla som ser föreställningen får en tankeställare och förstår hur viktigt det är att de som växer Vi applåderade de duktiga eleverna som stod för skådespelet, filminslagen och musiken en veritabel multimediateater Thomas Berggren, i Vakna - droger dödar och Michael Svensson, regissören bakom pjäsen 100 kilo kärlek - som handlar om f.d. missbrukaren Per Lifvergrens liv fick mycket beröm av kritiker och teaterpublik då den visades i Ale kommun. upp i dag en chans att växa och bli det de drömmer om, och att slippa halka in i drogernas och lögnernas värld." Föreställningen är ett led i en mobilisering mot droger, som drogs igång i Ale Kommun i april Projektet inkluderar bildandet av stödföreningen Vaken och inte långt därefter kom ICAs Vakna-påse och det samarbetet med Alebyggen. Genom Vaknafonden har många aktiviteter startats och fonden öppnar för fler möjligheter. "100 kg kärlek från Gävle" är 2007 års stora Vakna-satsning. Bakom det drogförebyggararbetet i Ale Kommun står Thomas Berggren. Han sammanfattar det intensiva arbetet med pjäsen med att säga: "Att få se alla dessa elevers och personals envetna arbete har varit stort och mäktigt. Det finns så mycket kraft och vilja i våra ungdomar att det är sagolikt." Och den känslan Foto: BIRGITTA MEGITT förmedlades verkligen till oss i publiken. Regissören Michael Svensson betonar att detta är en unik blandning av teater, film och musik, där en hel klass är involverad i att göra en tolkning av Pers historia, där Per inte behöver spelas av en och samma person och inte heller alltid behöver vara kille. Och där scenografin består av tre stora bildskärmar, där man upplever att skådespelarna förflyttar sig från filmscenen till själva teaterscenen. Michael Svensson har en mycket färgstark beskrivning av projektet: "Det här ett helvetesunikt arbetssätt." För att summera, så var "100 kg kärlek" inspirerande för både deltagare och åhörare, och en viktig sporre för vidare engagemang. Birgitta Megitt FMN Göteborg Mamma Kersti och hennes son Per Lifvergren var sprudlande glada över det fina mottagandet pjäsen fick i Ale kommun. "Det är en tolkning av hans liv så alla omständigheter är inte kopierade från Per." (Thomas Berggren, Drogförebyggare, Ale Kommun) "Det största man kunde tänka sig att få jobba med i så tidig ålder, och att få gestalta en annan människas liv." (Jennifer, elev/skådespelare) "Jag ser mycket tydligare idag sambandet mellan utanförskap och droger." (Maria, elev/skådespelare) "Det är för bra för att sätta ord på, den måste upplevas." (Josefin, elev/skådespelare) "Det har varit påfrestande men roligt." (Angelica, elev/skådespelare) "Det är lite som att åka på en flod, och snart kommer vattenfallet." (David, elev/skådespelare) "Stort tack och all min kärlek till alla som medverkat till att detta blivit verklighet, ingen nämnd och ingen glömd. Nu går facklan vidare." (Per Lifvergren) Eleverna i estetiska programmet ES 2A i Ale gymnasium visade prov på stora skådespelartalanger i pjäsen 100 kg kärlek från Gävle. Missbruk av subutex ökar Missbruket av subutex ökar i landet. Rapporter från Uppsala län visar att subutex i dag är större än kokain, GHB och ecstasy. Tobias Eriksson, chefsöverläkare vid beroendekliniken i Uppsala läns landsting, tror att tillgången ökar genom införsel från andra europeiska länder, säger han till Upsala nya tidning. Även i Västerbotten är missbruket av subutex ett bekymmer. Enligt tidningsuppgifter uppskattar man antalet subutexmissbrukarna till flera hundra bara i Umeå och lika många i Skellefteå. Även på de mindre orterna som Lycksele och Storuman finns de som dagligen missbrukar subutex. FMN:s Bengt Anders Lindberg, regionansvarig i region 2 menar att merparten av subutex är insmugglat från Frankrike och Sydeuropa, men det finns också anledning att misstänka ett visst läckage från olika behandlingsenheter, något vi i FMN också tidigare varnade för, säger han. Drogtest på värnpliktiga Regeringen har nu lämnat sitt förslag om drogtester av värnpliktiga till Lagrådet för granskning. Lagen innebär att alla som gör värnplikt eller civilplikt blir skyldiga att ställa upp på slumpvisa drogtester. Motivet är förutom att skapa en helt drogfri miljö också att höja säkerheten ytterligare. Om riksdagen antar förslaget träder den nya lagen i kraft den 1 oktober. 24 anhörig 3/2007 anhörig 3/

14 Ökat tryck hos FMN I Göteborg är det återigen uppsving för GHB. Även kokain och andra droger ökar kraftigt. Det berättar Ann Zachrisson i FMN Göteborg som ser utvecklingen med stor oro. Vi har just nu väldigt många hjälpsökande. Dessutom är det mycket mer droganalyser jämfört med tidigare, säger hon. Region 7 höll under våren regionmöte i skånska Janstorp. Representanterna från regionens föreningar och kontaktgrupper lämnade också en lägesrapport om hur det ser ut i sina respektive föreningar. Mest oroande, menade mötesdeltagarna, är att drogmissbruket tycks öka kraftigt. Detta gäller framför allt i Göteborg och Malmö. Men även Halmstad, Landskrona, Karlskrona och Båstad berättade att narkotikasituationen inte på något sätt tycks ha stagnerat, något man från vissa håll vill ge sken av. Alkoholmissbruket bland ungdomar är fortfarande mest utbredd. Speciellt under de s.k. "fyllehelgerna" som Valborg och snart stundar skolavslutningen och sedan kommer alla cityfester och karnevaler. Men narkotikamissbruket är inte långt efter. Och alla FMN:are känner ju väl till att när ungdomar är på fyllan, då brister även omdömet, då har man också lättare att ta till andra droger. De allra flesta som testar droger första gången avstår från att fortsätta. Men långt ifrån alla. I dag är drogerna också väldigt förrädiska och uppför sig på ett litet annorlunda sätt jämfört med tidigare. Regeringen satsar pengar mot knark och ber om vår hjälp Cannabis är alltjämt den vanligaste narkotikan som missbrukas av ungdomar, men på senare tid har hasch och marijuana fått konkurrens av kokain, amfetamin och tabletter av alla de slag. Vi ser tyvärr att GHB återigen har blivit populär bland ungdomarna i Göteborg med omnejd. Detta trots att drogen är dödligt farlig. Även kokain har ökat kraftigt, men egentligen har ungdomarna ingen huvuddrog längre, utan stoppar i sig i stort sett allt de kommer över, säger Ann Zahrison från FMN Göteborg som också märker av ett ökat tryck när det gäller droganalyser med motivationsamtal samt den ordinarie stöd- och hjälpverksamheten i föreningen. Vi har mycket fler anhöriga nu som söker stöd och hjälp jämfört med tidigare. Dessutom ökar andelen invandrare men också ungdomar som söker sig oss för att få stöd och hjälp. I Malmö märker man också av ett ökat tryck. Både i stöd- och hjälpverksamheten och när det gäller droganalyser. Vi är för närvarande klart underbemannade och har ibland svårt att ta emot alla som behöver hjälp, säger Anki Johansson i FMN Malmö. Även i Malmö tycks man vara överens om att missbruket ökar. Hos oss upptäcker vi alla sorters droger.vi har unga missbrukare som inte ens blivit tonåringar. De övriga föreningarna i regionen har dock inte lika omfattande verksamhet som just storstäderna Malmö och Göteborg, men alla tycks vara överens om att drogmissbruket tycks öka överlag och att hjälpbehovet tycks bli större och mer efterfrågat av anhöriga. Hans Johansson, FMN Malmö har med sig ett pressklipp från Dagens Nyheter, daterad 9 april 2007 och läser innantill: "Regeringen kommer att öka insatserna mot narkotika- och alkoholmissbruk till 260 miljoner kronor per år mellan 2008 och Drogförebyggande arbetet för barn och ungdomar ska prioriteras med hjälp av lokala samordnare och genom att föräldrarna får en aktivare roll." Det här är vår chans, säger Hans Johansson och viftar med pressklippet.vi måste bli mycket bättre på att uppvakta våra kommuner och tala om för dom varför FMN behövs och vad vi kan göra. Här står klart och tydligt att regeringen ökar sina insatser mot narkotikamissbruket och detta ska ske med hjälp av bl.a. frivilligorganisationerna. På regionmötet välkomnade man att familjelivskurserna återigen kommit igång. Övriga önskemål om utbildningar, däribland rådgivarutbildningar med uppföljning och kurser i föreningsteknik ligger tillsvidare vilande. Hans Johansson FMN Malmö/Hässleholm och drogsamordnaren Per Rydstedt i Hässleholms kommun samverkar i nytt projekt mot droger. Den 3 juni arrangerar duon tillsammans med lokala aktörer en Familjedag mot Droger i gokarthallen i Hässleholm. Foto: ÅKE JOHANSSON Hässleholms kommun och FMN samverkar mot droger Initiativet till att arrangera en Familjedag mot Droger i Hässleholm kom, vilket vi skrev om i förra numret av Anhörig (2/2007), kom från Hässleholmsföretaget GA Lindberg. Den lokale näringsidkaren som för övrigt är annonsör i Anhörig, tog kontakt med Riksförbundet FMN med avsikt att inleda ett särskilt marknadsförings- och sponsoravtal med förbundet. Företaget initierade att på försök arrangera en Familjedag mot Droger i Hässleholm. Utöver FMN:s medverkan med anhörig- och droginformation ska man genom olika familjeaktiviteter locka både vuxna och barn med gratis gokartkörning under ledning av unga stjärnskottet Mattias Lindberg, som av erkända tävlingsförare anses som en av Sveriges mest lovande kartingstjärna. Mattias Lindberg kommer under hela tävlingsåret att bära FMN-emblemet både på sin overall, hjälm och gokart genom alla tävlingar runt om i landet och utomlands. Då unge Lindberg ofta står på pallen och omnämnss med både text och bild i lokaltidningarna är han också en mycket värdefull reklampelare för hela FMN-rörelsen. Som motprestation ska FMN erbjuda informationsarbete till föräldrar och anhöriga mot droger pilotprojektet är alltså att vara på plats i Hässleholm. Då FMN:s Hans Johansson informerades om den planerade Familjedagen i hans verksamhetsort kopplade han in den lokale drogsamordnaren Per Rydstedt vid den sociala enheten i Hässleholms kommun för att höra om de tillsammans kunde samverka och arrangera något viktigt och kul ihop. En toppenidé, menade Per Rydstedt som i sin tur kopplade in sitt breda kontaktnät om de ville vara med på tåget. När Familjedagen nu arrangeras i Hässleholm 3 juni finns utöver Hans Johansson både förbundsordförande Gunilla Persson och vice ordförande Elsy Norén på plats, men också många andra FMN-medlemmar, främst från region 7. Medverkar gör även kommunens fältassistenter, nattvandrare, sengångare, Brå, Vägverket och polisen. Familjedagen avslutas med en stor auktion med finfina klenoder skänkta av några av landets stora racerstjärnor. Allt överskott från auktionen går oavkortat till Riksförbundet FMN. Det kom ett brev... När Halmstad lättade på pungen... Äntligen kan vi koncentrera oss på annat än att jaga pengar från fonder och dylikt.vi i FMN tycks äntligen ha fått Halmstad kommun på bättre tankar. Under alla dessa år jag varit med i föreningen i Halmstad har vi bara fått kronor i årligt bidrag och det vet ju alla att det inte räcker speciellt långt. När det så åter var dags att söka nytt föreningsbidrag från kommunen skrev vi ett brev och bifogade med blanketten där vi vädjade till kommunen om hjälp eftersom vi inte kunde överleva mer än året ut. Och... se detta gav bra resultat.vi blev beviljade kronor för år 2007 och det räcker precis till vår hyra, vilket också var det vi sökte pengarna till. Nu kan vi äntligen börja marknadsföra oss och hitta fler föräldrar där ute. Jag hoppas att alla ni föreningar runt om i landet också får mer pengar från kommunerna så vi kan fortsätta kämpa för det vi finns till för: Fighten Mot Narkotikan Varma sommarkramar från Halmstad. Kristina Frick Ordförande 26 anhörig 3/2007 anhörig 3/

15 Riksförbundet FMN, Föräldraföreningen Mot Narkotika RIKSFÖRBUNDSTYRELSEN LOKALFÖRENINGAR Förbundsordförande: Gunilla Persson, Sturefors tel/fax FMN tel/fax hem Övriga ledamöter: Britta Olsson, Norrköping tel Ricardo Sampognaro, Malmö Tommy Nyholm, Eskilstuna tel hem tel arb REGIONANSVARIGA REGION 1 Gunilla Berg, Luleå tel/fax Föreningar: Boden, Luleå, Piteå/Älvsbyn, Kontaktgrupper: Gällivare/Malmberget, Kalix, Kiruna, Överkalix REGION 2 Bengt Anders Lindberg, Skellefteå tel Föreningar: Skellefteå, Sundsvall/Timrå Umeå, Örnsköldsvik Kontaktgrupper: Härnösand, Lycksele Vice ordförande: Elsy Norén,Göteborg tel Suppleanter: Monica Sandström, Ludvika/Smedjebacken tel fax Rita Nordlander, Gotland Hans Johansson, Malmö tel/fax REGION 3 Börje Andersson, Gävle tel hem tel arb Föreningar: Borlänge, Gävle, Härjedalen (Sveg), Ludvika/Smedjebacken, Mora/Orsa, Östersund Kontaktgrupper: Malung, Hudiksvall, Östersund REGION 4 Margareta Nyström Föreningar: Järfälla, Stockholm, Täby, Upplands Väsby, Uppsala, Västerås Kontaktgrupper: Tierp Sekreterare: Inger Olzon, Borlänge tel hem Assar Åkerman, Stockholm FMN-revisorer: Uno Hedlund, Göteborg tel hem tel FMN fax Lage Löfgren, Umeå tel hem mobil REGION 5 Maud Wahlgren, tel Föreningar: Arvika, Hagfors, Karlskoga/Degerfors/Laxå Kristinehamn, Sunne Kontaktgrupper: Karlstad, REGION 6 Kent Andersson, Örebro Föreningar: Eskilstuna, Flen, Gotland, Linköping, Norrköping, Örebro Kontaktgrupper: Hultsfred/Vimmerby, Kalmar, Kumla, Nyköping/Oxelösund, Östhammar Kassör: Börje Andersson, Gävle tel/fax hem , tel arb FMN fax arb FMN Auktoriserad revisor: Birgitta Eklöf, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB tel arb fax Suppleant: Sune Johnson, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB tel arb REGION 7 Majvor Ringholm, Karlskrona Föreningar: Borås, Båstad, Göteborg, Halmstad, Karlskrona, Landskrona, Malmö Kontaktgrupper: Alingsås, Hässleholm, Kävlinge/Löddeköpinge, Trelleborg Arvika c/o Johan Hellström Ålgården Forsbacka Arvika tel Boden Iduns väg 6 A Boden tel www:fmnboden.se Borlänge Borås Box 1225, Borås tel/fax Båstad Hallandsvägen Båstad tel fax jourtel Eskilstuna Ruddammsgatan Eskilstuna tel fax fmn_etuna Flen Prins Wilhelms torg 3 B Flen tel/fax Gotland Irisdalsgatan 29 B Visby jourtel KONTAKTGRUPPER Alingsås tel Gällivare/Malmberget Köpmangatan Malmberget Hudiksvall c/o Lena Andersson Skogvaktargatan Hudiksvall tel mobil Hultsfred/Vimmerby c/o Karina Sundström Klintgatan 8, Storebro Gävle Box 731, Gävle (KAOS): Aila Talsi Svärd tel fax Göteborg Nordhemsgatan Göteborg tel fax Hagfors c/o Anna Karlsson Gjutarevägen 1 D Hagfors Halmstad Lokföraregatan Halmstad tel/fax Härjedalen Susanne Lövie Åberg Nilsvallen Sveg Järfälla Månadsvägen Järfälla tel Karlskrona Skepparegatan 18 B Karlskrona tel Karlskoga/Degerfors Box 297, Hotellgatan Karlskoga tel/fax selberg/index.htm Härnösand Storgatan Härnösand tel Hässleholm Första Avenyn 7, 2 tr Hässleholm tel Kalix Strandgatan 29 B Kalix Kalmar Rimsmedsvägen 44 B Kalmar Kristinehamn Södra Staketgatan 36, nb Kristinehamn tel Landskrona Stora Norregatan 66 B Landskrona tel fax Linköping G:a Tanneforsvägen 35 B Linköping tel/fax jourtel fmn.linkoping/index.htm Ludvika/Smedjebacken Krusbärsgården Ludvika tel/fax Luleå Lingonstigen Luleå tel Malmö Syréngatan Malmö tel fax Mora/Orsa c/o Birgitta Lundqvist Gilderholsvägen Mora tel Norrköping Butgatan 13 B, nb Norrköping tel fax jourtel: Karlstad tel Kiruna Mangigatan 26 C Kiruna tel Kumla c/o Liselott Rehnman Backstugevägen Kumla tel Kävlinge/Löddeköpinge c/o FMN Malmö Syréngatan Malmö Storstockholm Pipersgatan 27, 4 tr Stockholm tel fax Skellefteå Södra Lasarettsvägen Skellefteå tel/fax Sundsvall/Timrå jourtel Sunne Hästskon 1, Gräsmark jourtel Täby Näsbylundsvägen Täby tel fax Umeå Box 515, Umeå tel Upplands Väsby Dragonvägen 80, 2 tr Upplands Väsby tel fax Uppsala S:t Olofsgatan 35, 2 tr, Uppsala tel fax: Lycksele c/o Marie Friberg Malung Marie-Louise Detlofsson V. Tandö Lima tel Nyköping/Oxelösund Tierp c/o Matilde Landin Grevgatan 7 A Tierp tel mobil Västerås Allmogeplatsen Västerås tel fax jourtel Älvsbyn/Piteå Brostigen Älvsbyn (Piteå) (Älvsbyn) Örebro Drottninggatan Örebro tel fax jourtel Örnsköldsvik Nytorgsgatan Örnsköldsvik tel Östersund Jessica Viggesjöö Adressändring! Görs alltid till FMN RIKSFÖRBUNDET Friluftsvägen 29, Sundbyberg tel , fax Trelleborg c/o Anita Kämpe Frans Malmrosg. 47 A Trelleborg tel Östhammar c/o Lisa Frisk Klackskärsg. 14 D Östhammar tel Överkalix Älgstigen Överkalix anhörig 3/2007 anhörig 3/

16 Till sist... Unna dig en bok i hängmattan Nu är det äntligen sommar och i stundande semestertider ska vi ta det lugnt är det tänkt! Men många har en massa "måsten" hängande över sig, som resor, hälsa på släkt och vänner, måla om huset, båten och en rad andra aktiviteter som också "måste" hinnas med. Allt detta utöver golfspelandet, bilen som "måste" vaxas, gräset som ska klippas, obligatoriska besöket på Liseberg eller Gröna Lund. Dessutom ska man hinna umgås med familjen. Nåja, det finns också de som har förstånd och möjlighet att stressa av och bara ta det lugnt och hinna med sommarens alla frestelser utan att det blir till ett tvång. Varför inte unna sig en fisketur eller bara slappa kanske rent av läsa en bok, eller två på stranden, i skuggan eller i hängmattan. Det finns väldigt många böcker som bara väntar på att bli lästa.vi på Anhörig kan dock rekommendera ett par titlar om man nu "orkar" läsa om ämnen som vi ofta brukar skriva om, d v s droger och missbruk. En av årets stora boksuccér är författaren Jens Lapidus kritikerrosade debutroman "Snabba cash", vilken är en hårdkokt kriminalroman som är väldigt utlämnande och handlar om snabba pengar och droger framför allt kokain och om jetsetlivet och bratsens vilda knarkande på Stureplan. I boken möter vi knarklangare, torpeder och mördare men också prinsessan Madeleine och hennes vänner och andra som vill synas i vimlet av kändisar. Författaren Jens Lapidus som också är biträdande jurist på en av Stockholms mest ansedda advokatbyråer har, trots att storyn till sina delar är fiction, haft en hel del insyn i hur livet ser ut på innekrogarna annars kunde han knappast skriva denna bok. Språket är rakt och rappt, i bland vulgärt och entonigt, men närvarande och till stora delar välskrivet. Framför allt är det spännande! Boken, som även finns i pocket, ges ut på förlaget Wahlström & Widstrand. En annan bok att rekommendera heter "Snälla mamma sluta dricka" och är skriven av journalisten Britta Berggren Ericson som bl.a. arbetat på SVT, på TT:s radioredaktion och på flera tidningar. Boken är en påminnelse om hur lätt det är att bli alkoholist utan att man egentligen vet om det. Författaren som i dag själv kallar sig tillfrisknande alkoholist och som poängterar att en alkoholist aldrig går säker för återfall finns utgiven på förlaget Prisma. FMN Malmö är en ideell förening, vars huvudsakliga verksamhet inriktar sig på anhöriga till missbrukare. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningen har ca 450 medlemmar och är en lokalförening till Riksförbundet FMN. FMN Malmö arbetar också för att förebygga missbruk. Vi anlitas av skolor, socialförvaltning, polis och andra instanser för att föreläsa och informera om narkotikamissbruk och vår verksamhetsideologi. FMN Malmö söker Informatör/Rådgivare Dina huvudsakliga arbetsuppgifter Att som informatör informera och föreläsa om narkotika och missbruk till skola, föräldrar, polis, socialförvaltningar och liknande instanser. Att arbeta som rådgivare till föräldrar och anhöriga till missbrukare. Att delta i arbetet med drogtester av missbrukare, framförallt ungdomar. Vi söker en medarbetare som är intresserad av att arbeta med människor, som har förmåga att lyssna och ge råd till människor som har hamnat i en mycket besvärlig situation. Du kommer också att arbeta med informationsverksamhet där du håller anföranden till olika grupper i samhället som behöver information och kunskap om drogmissbruk. En annan viktig del i informationsverksamheten är att föra ut kunskap om FMN och vad FMN står för. För att bekämpa narkotikamissbruk har FMN ett program för drogtest. Du kommer att ingå i ett mindre team på 4-5 personer där alla hjälps åt och där det är viktigt att vara en lojal medarbetare. Dina huvudsakliga arbetsuppgifter är att ta hand om och ge stöd och råd till hjälpsökande samt att arbeta för att bekämpa drogmissbruket i vårt samhälle. Lämpliga kvalifikationer Socionom-, psykologutbildning eller motsvarande erfarenhet Tycker om att framträda inför grupp av människor Vana med att arbeta med människor Duktig på att lyssna Meriterande är erfarenhet av missbrukare. Ansökan sker med kortfattat brev där du berättar lite om dig själv och din nuvarande arbetssituation samt varför du är rätt person för FMN Malmö. Skicka din ansökan snarast till eller FMN Malmö, Syréngatan 9, Malmö. Märk kuvertet eller mail med "Jobbansökan". 30 anhörig 3/2007

HEROIN SOM MEDICIN I DANMARK

HEROIN SOM MEDICIN I DANMARK HEROIN SOM MEDICIN I DANMARK (Publicerat i Narkotikafrågan nr 1 2009) Nästa år (2009) startar ett försök med läkarförskrivet heroin till danska narkomaner. Politikerna har gett upp, säger Annemarie Outze

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

En drogfri skola för elever i gymnasiet i Malmö stad. Utbildningsförvaltningens policy mot alkohol, droger och tobak

En drogfri skola för elever i gymnasiet i Malmö stad. Utbildningsförvaltningens policy mot alkohol, droger och tobak En drogfri skola för elever i gymnasiet i Malmö stad Utbildningsförvaltningens policy mot alkohol, droger och tobak Människor med missbruksproblem möter vi överallt i vårt samhälle. Skolan är inget undantag.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan

Läs mer

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak

Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Handlingsplan och policy mot ANT; Alkohol, Narkotika och Tobak Mål Skolans mål är att vi skall arbeta för att bli en drogfri skola. Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången skolgång har grundläggande

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Material CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2011-03-07 Material Rapportserien Nr 8 Narkotikasituationen i Norden... 40,00 Nr 12 Totalkonsumtionsmodellen. En forskningsöversikt... 40,00 Nr 14 Sverige, EG och alkoholpolitiken. En konferensrapport...

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun

till tonårsföräldrar i BollNäs kommun till tonårsföräldrar i BollNäs kommun om ungdomar och Narkotika 2 Narkotika finns i Bollnäs Narkotika går att få tag på i Bollnäs. En undersökning i kommunen visar att 10% av pojkarna och 6% av flickorna

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

VAD GÖR FMN? SOCIALKURATIVT ARBETE

VAD GÖR FMN? SOCIALKURATIVT ARBETE 1 VAD GÖR FMN? SOCIALKURATIVT ARBETE Det socialkurativa arbetet utgör basen för FMNs verksamhet. Du kan beställa tid och komma till föreningen för samtal och rådgivning under dagtid måndag-fredag. Du är

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22

Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Unga och droger ett sammandrag 2011-02-22 Det hölls en temadag i stadsdelen Majorna i Göteborg, på Dalheimers Hus, den 22 februari på temat Unga och droger och med underrubriken Om konsekvenser när droger

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk.

I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk. Urinträsket SBF 2012-05-14 Hur har vi hamnat i urinträsket? I mitt anförande ska jag undersöka narkotikakommissionens farhåga 1984 om att en kriminalisering av bruk skulle leda att man hamnar i ett urinträsk.

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

I FCC får ingen mobbning förekomma. Sann sportsmannaanda skall vara det intryck som förknippas med FCC. Vi hejar på och stöttar vårt eget lag.

I FCC får ingen mobbning förekomma. Sann sportsmannaanda skall vara det intryck som förknippas med FCC. Vi hejar på och stöttar vårt eget lag. Drogpolicy för FC CIMRISHAMN FC Cimrishamn, FCC, bildades 2006 och är en ideell innebandyförening som har som målsättning att vara en förening dit alla skall känna sig välkomna, känna glädje och kamratanda.

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

NYHETSBREV 2011 # 2. Convention Bureau

NYHETSBREV 2011 # 2. Convention Bureau NYHETSBREV 2011 # 2 Lite klarare luft, lite starkare färger och en härlig energi efter sommarens ledighet. Hoppas att ni också känner så nu när hösten närmar sig. Efter sommarens många möten med vänner

Läs mer

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ Hur ser Umeås politiker på framtidens drogrelaterade frågor? Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå har ställt några frågor till kommunens politiker och gett möjligheten att svara på dessa. Det är av

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun

Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Alla Vinner! Verktyg för ett gott liv i vår kommun Åtta enkla, konkreta och varsamma verktyg som bygger broar mellan människor i och utan funktionssvårigheter Det ska vara lätt att leva i Lund för alla

Läs mer

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 INLEDNING Stockholms Hamnars riktlinje innehåller regler på arbetsplatsen avseende alkohol och andra droger samt ett handlingsprogram

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för Fritidsgården Vävaren 2013 Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013 Introduktion Vävaren har funnits som fritidsgård sedan starten 1996. Strömsbro IF driver gården som ligger

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsutmaning/syfte Bakgrund Effekt/önskat resultat Kommunikationsmålgrupp/mottagare Övergripande mål - motverka och minska

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-06-21 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Criss Hagfeldt

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer