DIABETES MELLITUS TYP 1 UR FÖRÄLDRARNAS PERSPEKTIV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIABETES MELLITUS TYP 1 UR FÖRÄLDRARNAS PERSPEKTIV"

Transkript

1 Hälsa och samhälle DIABETES MELLITUS TYP 1 UR FÖRÄLDRARNAS PERSPEKTIV EN LITTERATURSTUDIE OM FÖRÄLDRARNAS UPPLEVELSER AV ATT HA ETT BARN SOM FÅTT DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 ALINA CONSTANTIN MARILENA GLANS Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Juni 2006 e-post: postmasterhs.mah.se

2 DIABETES MELLITUS TYP 1 UR FÖRÄLDRARNAS PERSPEKTIV EN LITTERATURSTUDIE OM FÖRÄLDRARS UPPLEVELSER AV ATT HA ETT BARN SOM FÅTT DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 ALINA CONSTANTIN MARILENA GLANS Constantin, A & Glans, M. Diabetes mellitus typ 1 ur föräldrarnas perspektiv. En litteraturstudie om föräldrars upplevelser av att ha ett barn som fått diagnosen diabetes typ 1. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för omvårdnad, Diabetes är en kronisk och mångfacetterad sjukdom som drabbar allt fler människor. Sjukdomen påverkar människan på flera plan. Diagnosen diabetes ger upphov till starka reaktioner med tanke på att den är en livslång sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur föräldrar till barn som har drabbats av diabetes typ 1 upplever den nya livssituationen utifrån följande frågeställningar: Hur upplever föräldrarna att det dagliga livet har påverkats av att ha ett barn med diabetes i familjen? Hur bemästrar föräldrarna den nya livssituationen i familjen? Resultaten visade att föräldrarna blev chockade vid diagnosen, hade svårt att acceptera det fruktansvärda beskedet och kände att de hade förlorat ett friskt barn. Dessutom uppstod en mängd känslor så som oro för hypoglykemi eller framtida komplikationer, rädsla, skuld, ilska och stress relaterat till olika faktorer. Dessa känslor bemästrades av föräldrarna med hjälp av olika copingstrategier. Slutsatsen blir att möten inom vården av barn med diabetes bör fokusera även på föräldrarna som behöver både information och emotionellt stöd. Nyckelord: coping, diabetes mellitus, familj, känslor, uppfattningar. 1

3 DIABETES MELLITUS TYPE 1 FROM THE PARENTS POINT OF VIEW A LITERATURE REVIEW ABOUT PARENTS EXPERIENCE OF HAVING A CHILD DIAGNOSED WITH DIABETES TYPE 1 ALINA CONSTANTIN MARILENA GLANS Constantin, A & Glans, M. Diabetes mellitus type 1 from the parents point of view. A literature review about parents experience of having a child diagnosed with diabetes type 1. Degree Project, 10 Credit points. Nursing programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Diabetes is a chronic disease that afflicts more and more people. The disease affects people on several levels. The diagnose causes strong reactions because it is a disease that lasts a lifetime. The purpose of this study was to examine how parents to children with typ1 diabetes handle their new life situation and the following questions was raised: How do parents to children with type1 diabetes think their daily lives have been affected? How do the parents handle their new life situation in the family? The results indicated that the parents were shocked, had difficulties accepting the diagnosis, and felt that they had lost a healthy child. Furthermore, a range of emotions including fear, guilt, anger, and stress related to different factors occured. The parents handled these emotions by using different coping strategies. This suggests that the healthcare should focus on the parents as well as the children, since the parents need both informational and emotional support. Keywords: coping, diabetes mellitus, family, emotions and perceptions. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Prevalens och incidens 4 Historik 5 Patofysiologi 5 Diabetesteamet 6 Ekonomiska konsekvenser 6 Tidigare forskning 6 TEORETISK REFERENSRAM 7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9 Definitioner av begrepp 9 METOD 10 Litteraturgenomgång 10 Artikelsökning 10 Genomförande 10 Inklusion- och exklusionskriterier 10 Artikelgranskning och kvalitetsbedömning 12 Dataanalys 12 RESULTAT 12 Känsla av förlamning 13 Känsla av inskränkning 13 Känsla av utmattning 14 Känsla av förlust 15 Föräldrarnas copingstrategier 16 DISKUSSION 17 Metoddiskussion 17 Resultatdiskussion 19 SLUTSATS 22 REFERENSER 24 BILAGOR 27 Bilaga 1. Copingstrategier Bilaga 2. Mall för artikelgranskning och kvalitetsbedömning Bilaga 3. Sammanfattning, artikelgranskning och kvalitetsbedömning 3

5 INLEDNING Diabetes är en kronisk och mångfacetterad sjukdom som drabbar fler och fler människor. Det uppskattas att det finns ungefär 171 miljoner personer i världen som lider av den här sjukdomen och siffran beräknas att stiga till 366 miljoner år Diabetes och dess komplikationer innebär höga vårdkostnader både för individen själv och för samhället (Wikblad, 2006). Ansvaret för behandlingen bärs av patienten själv men kan underlättas om hjälp från närstående finns (Gåfvels & Lorenz, 1999). Akuta och sena komplikationer kan också vara en faktor som bidrar till familjens oro (Almås, 2002). I sjuksköterskans allmänna kompetenser ingår bl a att kommunicera med patienter och anhöriga, att informera dem, att tillvarata deras kunskaper och erfarenheter eller föra deras talan (SOS, 2006). Författarna anser att eftersom det finns så många personer som lider av diabetes finns det ännu fler anhöriga som påverkas. Dessutom måste de vara ett stöd för den sjuke. För att kunna genomföra detta kan de själva behöva hjälp för de känslor och tankar som väcks för att tillsammans kunna hantera den nya livssituationen. När barn drabbas av diabetes anser Sjöblad (1996) att sjukdomen innebär en social och psykologisk belastning för familjen. Eftersom anhöriga utgör en viktig del i behandlingen förefaller det rimligt att skaffa mer kunskaper i det här ämnet, som att t ex nyutbildade sjuksköterskor ska kunna ge närstående stöd. För att kunna göra detta har den här litteraturstudien fokus på diabetes och dess konsekvenser på föräldrar till barn som lider av diabetes. BAKGRUND Här ges läsaren en inblick i sjukdomens utbredning, historik och dess ekonomiska konsekvenser. Vidare presenteras en kort medicinsk beskrivning och tidigare forskning i ämnet. Prevalens och incidens Årligen insjuknar 14 barn eller ungdomar per i diabetes typ 1, något som motsvarar 0,5 procent av hela befolkningen. Dessutom har det registrerats en ökning med 50 % under de sista två decennierna (SOS, 1999a). Incidensen av diabetes typ 1 i Finland var den högsta i världen 1996 och låg på 45/ per år. Sverige låg näst sist med en incidens på ca 27/ per år (Agardh, 2002). Enligt Socialstyrelsen (1999 b) lever ca 3-4 % av den svenska befolkningen med diabetes vilket motsvarar personer. Av dessa har % diabetes typ 1 och % diabetes typ 2. Diabetes typ 2 drabbar särskilt äldre och det beräknas att 20 % av de som är äldre än 80 år lider av sjukdomen. Det bedöms att antalet vårdsökande diabetiker kommer att stiga med ca 10 % till år 2010 i Sverige och likadant i resten av världen. Var tredje person som drabbas av diabetes är inte registrerad inom vården p g a brist på symptom under en längre period (a a). 4

6 Enligt Nationella Diabetes Registret uppskattas att det finns ca diabetiker. År 2004 registrerades personer varav befinner sig på medicinska avdelningar och som vårdas i primärvården (SOS, 2005). Historik Diabetes mellitus, som är en kronisk metabolisk sjukdom, har varit känd i mer än 3500 år. Det var den grekiske läkaren Aretaios som benämnde sjukdomen. Namnet härstammar från den grekiska dia som betyder genom, betes som betyder går och mellitus som är utryck för honung. Detta beskriver ett av symptomen som går ut på att kroppen eliminerar stora mängder urin som innehåller socker. Redan 1776 försökte Dobbson hitta en metod för att mäta glukosen i urinen. Under andra halvan av 1800-talet upptäcktes det att orsaken till sjukdomen fanns i pankreas då Minkowski observerade att ett avlägsnande av bukspottkörteln på hundar ledde till diabetes symptom. Diabetessjukdomens historia förändrades dramatiskt när insulinet uppfanns av Banting och Best år1921. Kunskapen om sjukdomen har ökat under den senaste tiden, men det var inte förrän på 60-talet när det upptäcktes att det fanns två olika typer av diabetes (Agardh, 2002). Therése Sandin grundade den Svenska Diabetesförbundet den 16 maj 1943 i Landskrona. Förbundet hade som uppdrag att organisera ett lotteri som skulle finansiera ett vilohem for diabetiker och kämpade för en förbättring av deras matvanor (Ajanki, 1999). Patofysiologi Bukspottkörtelns endokrina funktion är att frisätta olika hormoner från langerhanska cellöarna som t ex insulin som produceras i betacellerna. Frisättningen av insulin påverkas av sockerkoncentrationen i blodet, dvs ökad koncentration ger ökad sekretion och låg koncentration leder till minskad sekretion. Insulinets funktion är att reglera sockerhalterna i blodet och att transportera glukosen till cellerna i kroppen, samtidigt som proteinomsättningen och fettomsättningen påverkas. När denna mekanism sviktar uppstår det en ansamling av glukos i blodet och sjukdomen diabetes uppstår (Almås, 2002). Idag delas diabetes in i fyra olika grupper: diabetes typ 1, diabetes typ 2, andra specifika grupper och graviditetsdiabetes. Diabetes typ 1 drabbar i princip barn och ungdomar och den kan uppstå när insulin inte längre produceras eftersom kroppens immunförsvar har skadat betacellerna. Möjliga andra orsaker kan vara infektioner med coxsackievirus, stress, kost eller miljöfaktorer. Diabetes typ 2 förekommer hos äldre där kroppen producerar en viss mängd insulin som dock är otillräcklig. Glut-4 receptorerna har lågt insulinkänslighet troligen pga genetiska faktorer i kombination med olika riskfaktorer som rökning, övervikt, ålder eller fysiskt inaktivitet. Till en början lyckas kroppen hålla glukosen på rätt nivå genom att frisätta mer insulin. Den här processen varar inte länge och då får patienten symptom som de som lider av diabetes typ 1: stora urinmängder, törst och trötthet. I och med diabetes typ 2 kommer smygande upplever patienten inga symptom i början. Därför när de diagnostiseras lider de ofta även av komplikationer. Till skillnad från diabetes typ 1 där patienten behandlas bara med insulininjektioner kan typ 2 diabetiker bli behandlade med antidiabetika tabletter (Hedner, 2004). Diabetes kan leda till akuta komplikationer som hypoglykemi, diabetescoma, hyperosmolärt coma och sena komplikationer som makroangiopati, 5

7 mikroangiopati, neuropati, retionopati, nefropati och fotkomplikationer. Hypoglykemi är ett allvarligt tillstånd som kan utvecklas under några minuter då glukosnivån i blodet är väldigt sänkt. Hyperglykemi eller diabetescoma karakteriseras av uttalad insulinbrist, förhöjt P-glukos samt syrabildning. I det här läget krävs det akut behandling. Mikrovaskulära komplikationer medför rubbningar i de små blodkärlen i nervsystemet, i ögonen och i njurarna. Makrovaskulära komplikationer medför rubbningar i de stora blodkärlen som senare kan leda till hjärt-kärlsjukdomar (Almås, 2002). Diabetesteamet I SOS (1999 a) betonas betydelsen av att diabetes patienterna ska kunna ha tillgång till ett vårdteam med kunskap i ämnet. Helhetssynen och perspektiv så som medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska ska beaktas. Vårdteamet består av läkare, sjuksköterska, dietist, fotterapeut och kurator eller psykolog. Patienterna och deras anhöriga ska få individuellt anpassad information om t ex undersökningar, vård, behandling om vad diagnosen innebär eller om hur de kan få kontakt med diabetesföreningen. Diabetessjuksköterskans skyldigheter är bland annat att identifiera och bedöma patientens problem, behov och resurser (s 29) och genomföra omvårdnadsarbete utifrån patientens egenvårdsförmåga, copingskapacitet, behandling och livskvalitet (a a). Ekonomiska konsekvenser SOS (1999 b) har gjort beräkningar av de kostnader som diabetes medför p g a sjukskrivningar, förtidspension eller produktionsbortfall. År 1994 låg kostnaderna på 1,8 miljarder för förtidspensioner respektive 780 miljoner för korttidssjukskrivningar. Sjukvårdskostnaderna för individen innebär flera aspekter: läkarbesök, undersökningar, hjälpmedel, läkemedel eller olika komplikationer. Dessutom behöver diabetespatienterna även andra sorters läkemedel som lipidsänkande eller blodtrycksänkande förutom de vanliga diabetesmedicinerna. År 2010 beräknas att individen kommer att kosta Malmöhus Landsting ca kronor per år. Barn som lider av diabetes medför betydligt högre kostnader, d v s kronor för barn under fyra år och för de som är äldre mellan och kronor. Sammantaget kräver diabetes 8 % av de totala sjukvårdskostnaderna i Sverige (a a). Tidigare forskning Unga vuxnas (16-35 år) diabetikers erfarenheter fyra år efter insjuknandet i diabetes beskrevs i en intervjustudie som en krissituation och en frustrerande, dramatisk och hotfull period (Öhrn, 2000). Vidare framställs emottagandet av beskedet om sjukdomen som förfärligt och/eller fruktansvärt. Dessutom upplevdes sjukdomen som ett intrång och hinder i deras liv som de hanterade genom att fokusera på det friska och skaffa sig bra kunskap och rutiner. Då de drabbade plågades av sorg och oro behövde de vända sig till närstående och det visade sig i första hand vara mammorna som fanns där som stödperson (a a). Wikblad (2006) skildrade i en litteratursammanställning den första perioden som en kris som följdes av blandade känslor av vrede, hjälplöshet och ångest. Därför ska vårdpersonalen vara förberedd för att även ge moraliskt stöd, inte bara information om insulin, mediciner, behandling eller egenvård. Puberteten följs 6

8 ofta av insulinresistens och det blir svårare att hålla blodsockret i balans. Ungdomarna behöver det emotionella stödet för att kunna ta mer ansvar över sjukdomen. Tonåringarna uppskattar hjälpen från sina vänner mer än barn gör. Föräldrarna är också viktiga som hjälp för hanteringen av sjukdomen trots att de ibland uppfattas som tjatiga vilket underlättar för konflikter att uppstå (a a). Polonsky (2002) menade att det finns två ytterligheter när det gäller diabetes. Vissa patienter ser inte sjukdomen som något allvarligt och tror inte att de kommer att drabbas av komplikationer. Den andra delen anser att diabetes är en fruktansvärd sjukdom utan något hopp om att bli bättre och tror tvärtom att de kommer plågas av svåra komplikationer. Diabetes ska tas på allvar, dock inte som en dödsdom. Vidare menar Polonsky att vissa för ett ständigt krig med sjukdomen som medför känslor av hat, rädsla, ängslan, sorg eller skuld. Orealistiska krav genererar stress och utmattning. Familjen spelar en stor roll när det gäller egenvården även om de emellanåt kan uppfattas som diabetespoliser (a a). Mortensen (2002) mätte diabetesinverkan i tonåringarnas (10-18 år) dagliga liv, oron relaterat till sjukdomen, tillfredställelse och uppfattningarna om hälsa. En låg HbA1c (genomsnittliga blodglukosnivån under de senaste sex till åtta veckorna) associerades med mindre oro, lägre inverkan och informanterna kände sig friskare. Flickorna oroade sig mer än pojkarna enligt studien (a a). Enligt Kyngas och Barlows intervjustudie (1995) kände finska tonåringar (13-17 år) att diabetes begränsade deras liv och att de inte hade den friheten och självständigheten som innan. Sjukdomen ansågs vara ett hot mot den fysiska, psykiska och/eller sociala välbefinnandet. Dock gav diabetes möjlighet till att leva ett sundare liv genom livsstilsförändringar (a a). Sjukdomen påverkar människan på flera plan. Diagnosen diabetes ger upphov till starka reaktioner med tanke på att den är en livslång sjukdom. Många frågor och funderingar kring kost, motion, ärftlighet, arbete, behandling m m uppstår (Almås, 2002). Känslor av rädsla, sorg eller panik väcks inombords. Vissa beskriver den nya situationen som en förlust av friheten och kroppens behov av insulin gör att det dagliga livet måste planeras i detalj. Dock hur diabetes upplevs och hanteras är individuellt beroende på sjukdomens utveckling, vårdpersonalens bemötande och närståendes stöd och förståelse (Gåfvels & Lorenz, 1999). TEORETISK REFERENSRAM Empowerment, coping, salutogenes och känsla av sammanhang (KASAM) är begrepp som utgör den teoretiska referensramen för den här litteraturstudien (Klang Söderkvist, 2001 & Antonovsky, 1991). Klang Söderkvist (2001) anser att empowerment används av sjukvårdspersonal för att patienten ska få en bättre status. På det här sättet skapas ett samarbete mellan de två parterna och patienten får utrymme till att utnyttja sina egna resurser, kunskap och synen på den egna hälsan i den medicinska behandlingen och omvårdnaden. Patient empowerment är ett begrepp som har tolkats på olika sätt. Det kan handla om det vanliga mötet mellan vårdpersonal och patient eller om att framkalla en miljö där patientens medbestämmande, engagemang och kontroll kan 7

9 komma fram. Med empowerment kan också menas att anpassa egenvården till den nya situationen som en sjukdom ger upphov till. Med patientens kunskaper eller uppfattningar om sjukdomen kan personalen bättre förstå den enskildes behov. Vederbörande ska inte känna sig maktlös eller kränkt, utan att han/hon ska bemyndigas genom ett samspel där båda parterna ger och tar, och tillsammans reflekterar över situationen. Patienten ges möjlighet till att delta i beslutfattandet och till att vara aktiv i den mån lagen tillåter. För att kunna uppnå det här målet krävs det att vårdpersonalen ska främja en miljö där patientens ställning förstärks (Klang Söderkvist, 2001). Detta lagstiftas även i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Vården och behandlingen skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Empowerment är inte möjligt om patienten inte kan reflektera över sin egen förmåga, över behandlingen och dess effekter. Andra krav är att patienten har kunskap om sjukdomen, om vad som kan göras och inte göras. Dessutom ska patienten bekräftas som person av sjukvårdspersonalen (Klang Söderqvist, 2001). Eftersom patienten inte har de medicinska kunskaperna om sjukdom blir mötet mera hälsoinriktat. Den salutogena inriktningen har introducerats av professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky. Hans teori går ut på att kombinera den medicinska behandlingen med andra hälsobefrämjande åtgärder. I stället för det patogena perspektivet som fokuserar på sjukdom och riskfaktorer förespråkar Antonovsky friskfaktorer och ett mer salutogent perspektiv som har fokus på hälsans ursprung. Hans resonemang har som utgångspunkt det faktum att vissa människor klarar av stora påfrestningar i livet medan andra inte gör det (Klang Söderqvist, 2001). Antonovsky (1991) menar att det hälsoinriktade perspektivet ägnar sig åt att hålla människor friska och förhindra att de blir sjuka (s 24) och det medicinska sjukdomsperspektivet ägnar sig åt att behandla de sjuka eller förhindra dödsfall. Vidare presenterar han dimensionen hälsa - ohälsa som ett kontinuum. Under livets gång befinner sig individer någonstans på den här linjen och oavsett vad som än händer har de en viss hälsa som kan användas som resurs. Därför pratar han inte om patienter utan om individer. Antonovsky anser att en diagnos kan uppnås bättre om individens historia kommer fram. Från det salutogenetiska synsättet utvecklas vidare KASAM som gör att människor klarar av svåra situationer. Tre komponenter kan identifieras: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet står för den gripbara, tydliga och strukturerade informationen som är motsats till kaos och oordning. När det händer något är individen förberedd eller i alla fall kan finna en förklaring till händelsen. Hanterbarhet kännetecknas av den grad som en människa uppfattar sina förmågor eller resurser. Det blir lättare att möta nya situationer om en individ vet vilka resurser som står till hans förfogande. Meningsfullhet representerar individens uppfattning om i vilken utsträckning livet har en innebörd. Det är viktigt att saker har en mening för att patienten ska känna att det är värt att engagera sig (Antonovsky, 1991). Individen hanterar de påfrestande situationerna beroende på graden av KASAM. En hög KASAM resulterar i en bättre hantering, hälsa och livskvalitet och tvärtom. KASAM utvecklas igenom flera faktorer såsom levnadsförhållande, 8

10 utbildning, självinsikt, socialt stöd, genetiska förutsättningar och strategier (Klang Söderqvist, 2001). Med coping menas den bedömningen som individen gör när det gäller olika stimuli och med copingstrategier menas de åtgärder som appliceras för att klara av dessa stimuli. Det finns tre olika typer av stimuli: kroniska stimuli som inte kan påverkas av den enskilde individen som t ex naturkatastrofer eller krig. Livshändelser engagerar en eller flera personer i individens omgivning t ex död eller sjukdom. Vardagliga problem utgör den tredje typen av stimuli och det kan handla om att genomgå en undersökning eller gå i skolan. Hur patienten hanterar dessa stimuli inför t ex en röntgen är mycket betydelsefull för sjukvårdspersonalen (Klang Söderqvist, 2001). Forskningen om stresshantering har koncentrerat sig på att upptäcka vilka strategier som är bra eller dåliga. Enligt Antonovsky är KASAM en premiss för vilka strategier som ska användas. Vidare menar han att vissa strategier fungerar för vissa individer men inte för andra (Antonovsky, 1991). Klang Söderkvist (2001) menar att vid en allvarlig sjukdom försöker patienten möta den nya stressen genom att applicera olika copingstrategier (Bilaga 1). Författaren presenterar en modell för problemlösning när de två parterna ska analysera vilken strategi patienten brukar utnyttja. Samtalet kan ledas utifrån frågor eller diskussioner om tiden före sjukdomen, om känslor eller tankar som dyker upp, om risker förenade med sjukdomen, om kortsiktiga och långsiktiga önskemål och målsättningar, mm. Det är viktigt att patientens åsikter om problemägande kommer fram eftersom anhöriga och vänner också berörs. Med hjälp av den här modellen kan patienten hitta ett sätt att hantera sjukdomen eller åtminstone att acceptera den och minska stressen (a a). SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur föräldrar till barn som har drabbats av diabetes typ 1 upplever den nya livssituationen. Följande frågeställningar formulerades: Hur upplever föräldrarna att det dagliga livet har påverkats av att ha ett barn med diabetes i familjen? Hur bemästrar föräldrarna den nya livssituationen i familjen? Definitioner av begrepp Barn eller ungdomar är de personer mellan 1 och 18 år gamla. I den här litteraturstudien användes Almås (2002) som tar upp WHO:s diagnoskriterier för att definiera diabetes mellitus. 9

11 Tabell 1. Diagnos kriterier för diabetes mellitus. Glukoskoncentrationen i venöst Glukoskoncentrationen i blod kapillärt blod (helblod) Fastande >7,0 mmol/l >6,1 mmol/l 2 timar efter glukosbelastning >11,1 mmol/l >11,1 mmol/l (intag av 75g glukos) *Källa: Almås 2002, s.900, modifierad av författarna METOD En litteraturstudie där granskning av 13 relevanta vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar valdes för att besvara syftet och frågeställningarna. Studien byggdes på en sammanställning av vetenskapliga artiklar som granskades i enlighet med Polit m fl (2001) och Willman m fl (2006). Artikelsökning Artikelsökningen genomfördes med hjälp av databasen PubMed. Härifrån fortsattes vidare på related articles. En av artiklarna hittades på det här sättet. Ibland användes även tidningarnas hemsidor i artikelsökningen. Genom att föra in olika MeSH termer som t ex diabetes, family, relations, experience, quality of life, coping, perceptions och olika kombinationer av dessa kom det fram relevant material för litteraturstudien. Artiklar tillgängliga i pappersform söktes manuellt på Malmö Högskolas Bibliotek - Hälsa och Samhälle. I Tabell 2 i nedersta raden redovisades noll använda artiklar fast alla artiklar från tidigare sökningar återfanns i den här sista sökningen. En annan sökväg var via referenslistorna på de redan hittade artiklarna. Dessa letades på Internetsidor som Google eller via Elin. På det här sättet valdes två artiklar ut som ansågs lämpliga för studiens resultatdel. Dessa redovisas inte i tabellen nedan. Genomförande Till stor hjälp var databasen PubMed. Den gav bra träffar fast alla hade inte abstract eller full text. Titeln på de artiklar som verkade intressanta kopierades och letades i Elin, Google och i själva tidskriften. De här tillvägagångssätten var inte alltid framgångsrika och då beställdes artiklarna via Malmö Högskolas Bibliotek. På det här sättet hittades två artiklar. Till slut ledde de kombinationer av sökord till samma artikelträffar. Med detta uppnåddes mättnad och sökningen avslutades. Inklusion- och exklusionskriterier Inklusionskriterier för denna studie var artiklar som fokuserar på föräldrar till barn som har drabbats av diabetes typ 1. Studien uteslöt övriga anhöriga, personer med diabetes typ 2, graviditets diabetes och andra grupper av diabetes. För att få ner antalet träffar infördes även begränsningar: artiklarna skulle inte vara äldre än 10 år, humans och engelska. 10

12 Tabell 2. Översikt över artikelsökning via databasen PubMed. PubMed PubMed PubMed "Diabetes Mellitus" [MeSH] AND ("Family Nursing" [MeSH] OR "Family Relations" [MeSH]) AND "Quality of Life" [MeSH] "Diabetes Mellitus"[MeSH] AND "Adaptation, Psychological"[MeSH] AND ("Family"[MeSH] OR "Family Nursing"[MeSH] OR "Family Relations"[MeSH]) "Diabetes Mellitus"[MeSH] AND ("Family"[MeSH] OR "Family Nursing"[MeSH] OR "Family Relations"[MeSH]) AND "Self Concept"[MeSH] 10 years, English, Humans 10 years, English, Humans Databas Sökord Begränsningar Träffar Lästa abstract Granskade artiklar Använda artiklar PubMed "Diabetes Mellitus"[MeSH] AND ("Family"[MeSH] OR "Family Nursing"[MeSH] OR "Family Relations"[MeSH]) AND "Life Change Events"[MeSH] 10 years, English, Humans PubMed "Diabetes Mellitus"[MeSH] AND ("Family"[MeSH] OR "Family Nursing"[MeSH] OR "Family Relations"[MeSH]) AND "Health"[MeSH] 10 years, English, Humans PubMed PubMed "Diabetes Mellitus"[MeSH] AND ("Family"[MeSH] OR "Family Nursing"[MeSH] OR "Family Relations"[MeSH]) AND "Emotions"[MeSH] "Diabetes Mellitus"[MeSH] AND ("Family"[MeSH] OR "Family Nursing"[MeSH] OR "Family Relations"[MeSH]) AND "Life Style"[MeSH] 10 years, English, Humans 10 years, English, Humans PubMed "Diabetes Mellitus"[MeSH] AND ("Family Relations"[MeSH] OR "Family Health"[MeSH]) Total

13 Artikelgranskning och kvalitetsbedömning De inkluderade artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes av författarna i en egen mall inspirerad utifrån två modeller: Polit m fl (2001) och Willman m fl (2006). Den presenteras i Bilaga 2. Mallen hade som grund Polit m fl (2001) och till den har det lagts till de aspekter som Willman m fl (2006) anser som viktiga för granskningen. I de kvantitativa studierna granskades först resultatet, dess tillförlitlighet och kliniska betydelse. Willman m fl (2006) menar att positiva svar krävs för att kunna gå vidare till själva granskningen. Vidare redovisar de krav på kvalitativa studier som ska uppfyllas för att nå vetenskaplighet. Dessa krav finns utförligt beskrivna i Bilaga 2. För att bedöma studiernas kvalitet föreslår Willman m fl (2006) två olika protokoll som innehåller olika aspekter. Dock finns alla dessa aspekter redan besvarade i artikelgranskningen. Kvalitetsbedömningen utfördes med hjälp av de frågor från granskningsmallen. Varje positivt svar gav en poäng och varje negativt svar gav noll poäng. Den totala summan på 22 poäng räknades om till procent och en tregradig skala utformades efter följande: % motsvarar hög kvalitet, % medel kvalitet och % låg kvalitet. Dataanalys Polit m fl (2001) menar att genom att utföra vissa uppgifter eller steg underlättas organiseringen och struktureringen av den insamlade datan. Det första steget i analysen, för att kunna utveckla ett kategoriseringsschema, är att omvandla datan till mindre enheter som sedan ska bearbetas. Segment som beskriver likheter och olikheter relaterade till studiens syfte ska tas fram. Forskaren ska upptäcka meningsbärande enheter d v s koda texten. Detta kommer att generera i subkategorier och sedan flera subkategorier kommer att grupperas i kategorier. Dataanalysen påbörjades genom att författarna läste texterna separat för att få en övergripande uppfattning. Nästa steg var att text som kunde ge svar på frågeställningar ströks under och meningsbärande enheter försöktes hittas. Koderna skrevs separat på samma sida bredvid respektive understucken sekvens. Vidare överfördes dessa begrepp på ett enskilt papper och författarna diskuterade likheter och olikheter mellan dessa. På det här sättet skapades subkategorier och sedan kategorier. Efter dataanalysen kom författarna fram till fem kategorier. Dessa presenteras nedan som litteraturstudiens resultat. RESULTAT Efter bearbetningen av de 13 vetenskapliga artiklarna kunde följande kategorier identifieras: känsla av förlamning, känsla av inskränkning, känsla av utmattning, känsla av förlust och föräldrarnas copingstrategier. Efter varje kategori redovisas förtydligande begrepp som kunde urskiljas under analysarbetet. 12

14 Känsla av förlamning (chock, förlust, maktlöshet, traumatiskt). Lowes m fl (2004) belyste även tiden före diagnosen. Trots att föräldrarna misstänkte möjligheten att deras barn hade insjuknat i diabetes hade de alternativa förklarningar. Föräldrarna försökte förneka symptomen uppvisade av barnen och kopplade dem till mer vanliga infektioner (Lowes m fl, 2004 & 2005). It had become more of a sort of water infection that he had, or a throat infection, or something antibiotics could deal with so it was a blow to us, wasn t it? (Lowes m fl, 2005, s 256) Att få diagnosen diabetes upplevdes som en chock, som en sorts av förlust. Många bekymmer och funderingar skapades. Eftersom de inte hade kunskap om diabetes, kände föräldrarna sig maktlösa och beroende av sjukvårdspersonalen. Pappan till en tvåårig pojke uttryckte sig på följande vis: There s a sense of loss in a way because we can t do it exactly like we used to do it there s a change in routine, a change in the way you do things it s made me think of the life that used to be and the life that is now. (Lowes m fl, 2004, s 534) Föräldrarna kände skuld till att de har orsakat sjukdomen (Mellin m fl, 2004 & Seppänen m fl, 1999). Lowes m fl (2005) beskrev att föräldrarna blev chockade att de inte längre hade kontroll och att de kände att de befann sig i en roller coaster (s 256). Resultatet visade att föräldrarna inte var förberedda att hantera den nya situationen p g a att diagnosen kom hastigt och oväntat. De hade svårt att acceptera allvaret i diagnosen och dess implikationer i barnets liv (a a). Sullivan-Bolyai m fl (2006) belyste det faktum att papporna kom ihåg diagnostiseringsperioden i minsta detalj och betraktade denna som shock and awe (s 27). Det förkrossande beskedet var väldigt smärtsamt och oerhört traumatiskt. Trots alla dessa känslor fick papporna vara starka för barnens skull. Direkta bekymmer efter diagnosen kretsade kring insulininjektioner, dosen, smärtor och den tid barnen är utom föräldrarnas tillsyn (a a). Känsla av inskränkning (nya krav, irriterande, tvång till inrutat liv, brist på spontaneitet). Från början uppfattade föräldrarna diabetes som ett hot mot deras välbefinnande och en orsak till stress och nya krav. Föräldrarna stod inför ett dillemma. De fick tillbringa mycket tid på sjukhuset och detta resulterade i att de friska syskonet fick mindre uppmärksamhet (Seppänen m fl, 1999). Diabetes förändrade familjelivet och livet med ett barn som lider av diabetes visade sig vara mer krävande än de hade förväntat sig. De dagliga rutinerna utformades efter sjukdomens villkor (Seppänen m fl, 1999 & Tsamparli & Kounenou, 2004). Tsamparli & Kounenou (2004) kom fram till att diabetesdieten styrde familjens dagliga liv och fritidsaktiviteter. Sullivan-Bolyai m fl (2003) redovisade att konsekvens, uthållighet, flexibilitet, kreativitet och anpassning är begrepp som mödrarna ansåg viktiga för det dagliga livet. Trots att vissa mammor uppgav att diabetesvården var konstant visade studiens resultat att kontrollgruppen bestående av mammorna till friska barn som matchade till ålder tillbringade fler timmar med den dagliga 13

15 omvårdnaden av deras barn (37 timmar i veckan) än mammorna till diabetiska barn (12,7 timmar i veckan) Sullivan-Bolyai m fl (2002). Enligt Lowes m fl (2005) fick föräldrarna ta sig en ny funderare över sina liv. Spontana aktiviteter som att handla, att laga mat eller att vara ute var inte längre möjliga utan de fick inkludera barnens behov i planeringen. Även tolv månader efter diagnosen fortsatte föräldrarna uppleva vissa förändringar som irriterande och inskränkte på deras tidigare normala liv. En mamma berättade följande: It doesn t fit into our life because we re people who would have just got up this morning and said, oh let s go so and so, and just gone. Without thinking about anything but now you ve always got to think, Oh, have we got this? Have I got that? (Lowes m fl, 2005, s 256) Med tiden hade föräldrarna lyckats implementera de nya förändringarna i sina liv (Lowes m fl, 2005 & Sullivan-Bolyai m fl, 2006). Förutom bristen på spontanitet angående måltiderna, representerade diabeteskosten inget bekymmer efter fyra månader. Oro för hypoglykemi eller hyperglykemi och behovet att allt ska planeras i förväg var fortfarande ett problem tolv månader efter diagnosen (Lowes m fl, 2004). Föräldrarna lyfte fram betydelsen av att deras barn skulle kunna leva ett normalt liv trots sjukdomen, och de försökte övertyga sig om att detta var möjligt (Lowes m fl, 2004 & Sullivan-Bolyai m fl, 2006). Känsla av utmattning (stress, brist på kontroll, sämre självförtroende, isolering, sömnbrist, spänningar, konflikter, positiva aspekter). En studie gjord på föräldrar till 38 barn frambringade tillräckliga bevis som styrker relationen mellan posttraumatisk stressyndrom och barnens diabetes. Forskarna uppvisade att 24 % av mammorna och 22 % av papporna matchade alla de diagnostiska kriterierna för posttraumatiskt stressyndrom. Mammorna visade fler och mer allvarliga symptom än papporna (Landolt m fl, 2002). Boman m fl (2004) visade att föräldrar till barn med diabetes upplevde högre nivåer av stress relaterat till osäkerhet, brist på kontroll och självförtroende, oro och rädsla än föräldrarna till friska barn. Stress relaterat till diabeteskostens effektivitet, ansvar, rädsla för hypoglykemi och insulininjektionerna visades i Streisands m fl (2005) studie. Stress i föräldraskapet av diabetiska barn relaterad i måltiderna klarlades utan något undantag av Powers m fl (2002). Studien uppvisade positiva svar på alla tre hypoteser: att föräldrarna till barn som lider av diabetes uppfattar måltiderna som mer problematiska, mer stressfulla och att barnen utmärks ha flera problem (a a). Mammor rapporterade att de kände sig isolerade, inkompetenta och hade sömnproblem de första sex månaderna efter diagnosen (Sullivan-Bolyai m fl, 2003). Ansvaret för vården av barnens diabetes ledde till att de hade mindre tid att spendera med sina vänner (Sullivan-Bolyai m fl, 2003 & Tsamparli & Kounenou, 2004). En studie som omfattade delar av den grekiska befolkningen belyste familjens möten med vänner som en viktig del i deras sociala liv. P g a risken att deras barn skulle jämföras med friska barn och p g a av diabeteskostens restriktioner valde de att undvika sådana träffar (Tsamparli & Kounenou, 2004). We do not go to restaurants, we do not meet our friends anymore, because I cannot watch other children eating whatever they desire, while knowing that my own child is restricted. Besides, I cannot tell him to stop eating in front of other 14

16 people. I am terrified by the idea that he will eat anything that is offered to him. (Tsamparli & Kounenou, 2004, s 1650) P g a den ständiga försiktigheten som mammorna kände blev barnpassningen ett problem. Över hälften av mammorna rapporterade detta som orsak till att deras barn inte blev placerade på dagis. Dessutom hade de svårt att lita på någon annans förmåga att vårda deras barn och detta ledde till att endast ett fåtal personer i familjen kunde passa barnet (Sullivan-Bolyai m fl, 2003). Dessa svårigheter uppges även i en tidigare studie av Sullivan-Bolyai m fl (2002). Enbart 36 % av mammorna till barn med diabetes kunde skaffa barnpassning i jämförelse med 83 % i kontrollgruppen. Likadant hade dessa mammor (60 %) en vän eller släkting som de kunde lita på i jämförelse med kontrollgruppen (96 %) (a a). Mellin m fl (2004) visade i sin studie att 87 % av föräldrarna hade konflikter med sina döttrar relaterade till diabetes. Oro för dotterns skötsel av sjukdomen som fysisk aktivitet, insulininjektioner, måltider eller tidspassning var den vanligaste källa för konflikt (73 %). En annan orsak var föräldrarnas upprepningar om vården av sjukdomen (40 %). Ju äldre döttrarna blev desto mer ökade spänningen. Samtidigt som föräldrarna erkände att deras tonåringar behövde ta mer ansvar belyste de sin frustration om att inte veta hur mycket hjälp de skulle erbjuda (a a). Mellin m fl (2004) framhävde att diabetes medföde även positiva aspekter. Nästan alla föräldrar (93 %) talade om döttrarnas skötsamhet när det gäller sin diabetes. Trots konflikterna kunde de lita på att tonåringarna skötte sig. Sjukdomen förde samman familjen, relationerna blev varmare och de stod närmare varandra. Nästan hälften (47 %) av föräldrarna kunde ge ett exempel på en positiv aspekt som diabetes förde in i deras liv (a a). Trots en kronisk sjukdom var föräldrarna glada över att deras barn inte skulle dö och var optimistiska över att någon behandling skulle uppfinnas i framtiden (Lowes m fl, 2005). Känsla av förlust (besvikelse, skuld, ilska, oro, rädsla). Föräldrarna berättade om besvikelsen och skulden de kände när skötseln av diabetessjukdomen inte fungerade bra (Ginsburg m fl, 2005 & Tsamparli & Kounenou, 2004). Därför uttryckte de betydelsen av att diabetesteamet skulle förstå att det föräldrarna försöker göra var i barnets bästa interesse. Föräldrarna beskrev att de upplevde skuld och ilska när de kände sig dömda för barnets dåliga metaboliska kontroll. Vidare försökte föräldrarna reflektera över den irritationen och frustrationen som de kände när sjukvårdspersonalen inte hade förstått att de levde med diabetes 24 timmar per dag, sju dagar i veckan. Samtidigt menade föräldrarna att de var värda att lyssnas på eftersom de hade erfarenhet som de inskaffat sig under ett helt liv. De belyste betydelsen av att bli informerade om nya behandlingar, detta för att de själva skulle slippa ansvaret av att leta ny information (Ginsburg m fl, 2005). Mammorna kände att diabetesteamet ibland anklagade dem för att de inte satsade tillräcklig och för att de trasslade till omvårdnaden (Sullivan-Bolyai m fl, 2003). Flera studier visar att mammorna/föräldrarna använde en konstant försiktighet gentemot sina barn i det dagliga livet (Lowes m fl, 2005 & Sullivan-Bolyai m fl, 2003 & Tsamparli & Kounenou, 2004). Deras självförtroende sjönk när barnen fick lågt blodsocker som i sin tur ledde till ännu mer försiktighet. Samtidigt som de kände oro för framtida komplikationer ansåg de att deras handlingar skulle reducera dessa (Sullivan-Bolyai m fl, 2003 & Tsamparli & Kounenou, 2004). 15

17 Mammorna oroade sig över de dagliga blodkontrollerna, hypoglykemi, komplikationer och för den tiden då barnen var utan deras tillsyn. I synnerhet beskrev oron för hypoglykemi som en oerhörd rädsla (Lowes m fl, 2004 & 2005 & Mellin m fl, 2004 & Sullivan-Bolyai m fl, 2002 & 2003 & Tsamparli & Kounenou, 2004). Tsamparli & Kounenou (2004) belyste i sin studie att mammorna följde med överallt på barnens aktiviteter. En annan orsak till oro som förekommer ofta var insulininjektionerna (Seppänen m fl, 1999 & Sullivan-Bolyai m fl, 2002). Förlusten av ett friskt barn var en återkommande känsla i studiernas resultat (Lowes m fl, 2004 & 2005 & Seppänen m fl, 1999). En mamma berättade: I wish I could have my healthy boy back it s as if, one day, you ve got a healthy child, and then all of a sudden you haven t. (Lowes m fl, 2004, s 534) Föräldrarnas copingstrategier Vid diagnostisering behövde föräldrarna skaffa sig en förklaring till varför deras barn fick diabetes. Genom att känna att de behärskade tillräckliga kunskaper om diabetes och om den metaboliska kontrollen, ta en dag i taget och planera väl kunde de hantera den nya situationen (Lowes m fl, 2004). Den första copingstrategin som föräldrarna använde var förnekande av diagnosen. Även när de hade accepterat att diagnosen var rätt ville inte föräldrarna konfrontera sanningen och det faktum att deras barn faktiskt led av diabetes. Föräldrarna fick emotionellt stöd och empati från omgivningen. Kontakten med sjukvårdspersonalen angående problemlösningar och stöd ansågs vara av stor vikt i empowerment processen (Sullivan-Bolyai m fl, 2006). De tyckte därför att mer informationsstöd hade hjälpt dem handskas med både känslorna och stressen som uppstod. Nästa steg var att anklaga sjukvårdssystemet för att inte ha utvecklat ett system för att tidigt upptäcka diabetes (Seppänen m fl, 1999). Sullivan-Bolyai m fl, 2003 tog upp föräldrarnas frustration med avseende på den korta sjukhusvistelsen när de inte hade tid att smälta all information. Detta belystes av en pappa på följande vis: It is like being handed a big city phone book and you have to learn all the names before you go home! (Sullivan-Bolyai m fl, 2006, s 28) Genom att söka support för sina känslor, genom att skaffa sig information om sjukdomen, genom att involvera sig i barnets omsorg, genom att se positiva aspekter, utveckla färdigheter och dela ansvar mellan makarna lyckades föräldrarna bemästra den nya situationen. Dessutom tyckte föräldrarna att det var viktigt att ha sin egen tid tillsammans (Seppänen m fl, 1999 & Sullivan-Bolyai m fl, 2003). Tsamparli & Kounenou (2004) redovisade att grekiska familjer fungerar efter följande regler: familjemedlemmarna tar inga egna initiativ, aktiviteterna ska vara kollektiva, avskildhet tolereras inte och väldigt lite autonomi råder. En av informanterna berättade: Everything we do, we do it together We never go anywhere alone. (a a, s 1648) Familjerna var diabetes centrerade och de följde diabeteskosten till punkt och pricka och mammorna fängslades i sina roller. En av föräldrarna sa: 16

18 Diabetes is the boss here. Whatever we say or do is of no importance, since we are obliged to live our lives in the way diabetes management wants us to. (Tsamparli & Kounenou 2004, s 1649) För att tackla diabeteskostens konsekvenser tvingades hela familjen att äta samma maträtter (a a). Ginsburg m fl (2005) presenterade i sin studie vissa faktorer som föräldrarna ansåg betydelsefulla för att klara av det dagliga livet. Barnets kunskap om mat som påverkar blodsockret, om skolpersonalens kunskaper om barnets diabetes, barnets positiva attityd gentemot diabetes och omgivningens acceptans var rankande först på listan (a a). Föräldrarna till tonåringar använde som copingstrategier bl a att stödja och påminna deras döttrar om sjukdomens krävande insatser, reorganisera livet hemma för att underlätta skötsel av diabetessjukdomen och att öppet kommunicera med omvärlden (skola) om dotterns diabetes. Samtidigt försökte de acceptera att de inte skulle kunna klara diabeteshanteringen perfekt (Mellin m fl, 2004). DISKUSSION Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. Litteraturstudiens resultat kommer att diskuteras gentemot Klang Söderkvist (2001) och Antonovsky (1991) som ligger till grund för den teoretiska referensramen. Metoddiskussion För att kunna besvara de aktuella frågeställningarna gjordes en litteraturstudie. Eftersom det fanns så mycket att sovra bland är det möjligt att bra artiklar kan ha förbisetts i mängden. Titeln på artikeln har varit vägledande och detta kan ha bidragit till att relevant material har missats. Flera artiklar vars abstrakt verkade relevant behandlade andra perspektiv än de som söktes. Ett perspektiv som exkluderades var syskonperspektivet. Detta eftersom den ingår i sjuksköterskans specialistkompetens, som t ex barnsköterska. En av sökningarna gav 626 träffar, men endast 266 utav dessa genomgick en läsning av abstrakten. Det finns en risk att viktig information kan ha missats bland dessa artiklar. Den databas som användes för artikelsökningen var PubMed. Här hittades en hel del information att tillgå och de artiklar som inte gick att öppna i full text försöktes få fram via databaserna Elin, CINAHL och SweMed. Artiklar som fortfarande inte kunde öppnas beställdes på Malmö Högskolas Bibliotek. En del artiklar i PubMed saknade abstrakt och detta gjorde att författarna hade svårt att bedöma innehållet enbart efter titeln. Artiklar som inte fanns inom Norden exkluderades p g a ekonomiska skäl och tidsbrist. Detta hade kunnat leda till att resultatet sett annorlunda ut. Av 14 beställda artiklar var det enbart två som visade sig motsvara litteraturstudiens syfte. Många av dessa artiklar uppfyllde inte 17

19 kraven på vetenskaplighet enligt Polit (2001) och Willman m fl (2006) och därför uteslöts. Vissa artiklar försöktes få fram via databaserna Elin, CINAHL och SweMed. Detta misslyckades dock p g a svarigheter att hantera dessa databaser. Författarna är medvetna om att det hade varit en fördel att söka information i andra databaser. De studier som har hittats tyder dock på likartade resultat. Ett bredare val av sökord hade kanske lett till flera intressanta träffar. Att artiklarna inte skulle vara äldre än tio år anses som en styrka eftersom detta resulterar i aktuellt forskningsmaterial. Äldre intressant information kunde läsas i artiklarnas introduktion. En annan svårighet som infann sig var att hitta endast kvalitativa studier. Trots en önskan att ha en mera homogen data har bestämdes att även använda kvantitativa studier i resultatet. Andledningen till detta var dels att dessa studier var relevanta för syftet och dels för att det stora urvalet gav trovärdighet till tidigare resultat. Kvalitativa och kvantitativa studier kan också komplettera varandra och stärka varandras resultat. Att inhämta material via artiklarnas referenslistor ansågs som en bra ide, dock mycket av det som hittades var för gammalt. Detta anses vara en fördel eftersom författarna upptäckte att ämnesvalet till litteraturstudien har varit en intressant forskningsfråga sedan länge. En av litteraturstudiens brister kan vara översättningen från engelska till svenska. Det finns en medvetenhet om att vissa översättningar inte är korrekta. Att författarna har utformat en egen mall för granskning och kvalitetsbedömning kan ses som både en svaghet och en styrka. Eftersom det enligt Willman m fl (2006) och Polit m fl (2001) finns skillnader i bedömningen av kvalitativa och kvantitativa artiklar valdes vissa frågor ut. Detta kan ha lett till att författarna har missat viktiga aspekter. Samtidigt har det varit en lärorik, uppfinningsrik idé och det underlättade mycket i granskningsprocessen. Trots att många undersökningar kom från USA finns det ändå en variation med tanke på att vissa av de inhämtade studierna utfördes i länder som Storbritannien, Sverige, Schweiz, Finland eller Grekland. De flesta studierna uppnådde en hög kvalitet, fastän vissa brister upptäcktes. Vid två av studierna (Seppänen m fl, 1999 & Powers m fl, 2002) kan resultatet inte generaliseras p g a för liten urvalsgrupp. När det gäller Powers m fl (2002) och Lowes m fl (2002) hade författarna sina tveksamheter p g a populationen som anses lågt för en kvantitativ studie. Samtidigt känns det svårt att avgöra detta eftersom författarna inte behärskar tillräckliga kunskaper inom statistik och de program som används. En av litteraturstudiens svagheter är att tre av valda studier är utförda av samma forskargrupp (Sullivan-Bolyai m fl, 2002, 2003, 2006). Trots det gav artiklarna ett intressant och brett material eftersom både kvantitativa och kvalitativa metoder användes. Tolkningen mot tidigare resultat, eventuella begränsningar eller bias och praktiska implikationer presenteras i nästan alla artiklar med undantag för Seppänen m fl (1999). Detta höjde trovärdigheten och underlättade författarnas arbete i bedömningen. 18

20 Det faktum att två andra studier är genomförda på samma urvalsgrupp men med olika syften representerar också ett frågetecken. Trots det tycker författarna att de också kan ses som något positivt eftersom dessa undersökningar ger litteraturstudien olika infallsvinklar om ämnet. Resultatdiskussion Litteraturstudiens resultat, likheter och olikheter diskuteras här utifrån de fem kategorierna som har framkommit. Vidare knyts resultatet an och jämförs med litteratur från bakgrunden och den teoretiska referensramen. Att få diagnosen diabetes i familjen ledde till starka reaktioner. Detta belystes i flera studier vars fynd har presenterats i litteraturstudiens resultat. Diagnosen slog hårt i alla familjer (Lowes m fl, 2004 & 2005, Mellin m fl 2004, Seppänen m fl 1999 & Sullivan-Bolyai m fl 2006) trots föräldrarnas försök att rationalisera nyheten. Att föräldrarna inte ville se barnens symptom kan uppfattas som ett försök att skjuta bort problemen och de negativa känslorna. Förnekandet kan dessutom hittas bland de copingstrategier som människor använder i krissituationer för att klara av påfrestningar (Klang Söderkvist, 2001 se Bilaga 1). Att inte oroa sig, att skjuta problemen åt sidan, att inte göra något och vänta ut är exempel på sådana strategier som kunde uppmärksammas hos informanterna i de studier som har redovisats i resultatet. Dock kan detta bero på bristen på kunskap eller fördomar angående sjukdomen som det framgår i Lowes m fl (2004) studie. Pappornas reaktion på barnets diagnos (Sullivan-Bolyai m fl, 2006) var likadana som mammornas (Sullivan-Bolyai m fl 2003). Pappornas bekymmer (Sullivan- Bolyai m fl, 2006) tenderade vara mer framtidsorienterade än mammornas (Sullivan-Bolyai m fl 2002) som mer fokuserade på den närmaste perioden. Båda grupperna kunde beskriva omständigheterna kring diagnosen då de, trots de känslor som uppstod, försökte vara starka för resten av familjen. Att ha barnet som första prioritet är ett positivt förhållningssätt och även något som författarna till den här litteraturstudien förväntade sig. Med hänsyn till chocken som diagnosen medförde är det inte förvånande att föräldrarna led av posttraumatisk stress syndrom (Landolt m fl, 2002). Föräldrarnas reaktion på det förfärliga beskedet kan jämföras med de unga diabetikers som Öhrn (2000) hade iakttagit. Samma resultat erhölls även av Wikblad (2006) om att patienterna upplevde insjuknandet som något traumatiskt och fruktansvärt som trängde sig in i deras liv. Under första året efter diagnosen återuppbyggde föräldrarna en ny modell för deras liv där barnens behov inkluderades. I många studiers resultat uttrycktes tveksamheten om att föräldrarna någonsin skulle kunna acceptera diagnosen (Lowes m fl, 2004 & 2005 & Sullivan-Bolyai m fl, 2006). Även efter flera år upplevde föräldrarna att deras barn var annorlunda och att de alltid kommer att vara det eftersom diabetes är en oberäknelig kronisk sjukdom (Lowes m fl, 2005). Diagnosen gav inte tid för föräldrarna att förbereda sig mot sjukdomens krav. Under en kort tid var föräldrarna tvungna att skaffa sig kunskaper om diabetes, utveckla färdigheter i att hantera sjukdomen och dess akuta episoder som hypoglykemi. Dessutom måste de hantera känslor som rädsla, oro och frustration (Lowes m fl, 2004 & Seppänen m fl, 1999 & Tsamparli & Kounenou, 2004). Detta har som följd att den nya utmaningen att vårda ett barn med diabetes tar en 19

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med diabetes

Föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med diabetes Abstrakt Bakgrund: när ett barn får diabetes ställs det ganska mycket krav på föräldrarna och sjukdomens inverkan på livskvaliteten kan vara enorm. För att kunna se de anhörigas olika perspektiv på saker

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Föräldrars upplevelser av att leva med barn som har diabetes mellitus typ 1 Parents experiences of living with children with diabetes mellitus type 1

Föräldrars upplevelser av att leva med barn som har diabetes mellitus typ 1 Parents experiences of living with children with diabetes mellitus type 1 Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin (IHM) Omvårdnadsvetenskap Självständigt arbete, C-nivå, 15 högskolepoäng Höstterminen 2012 Föräldrars upplevelser av att leva med barn som

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Lära när man är äldre

Lära när man är äldre Diabetes och äldre Diabetes och äldre Bibbi Smide VT 2014 Lära när man är äldre Förekomst av diabetes hos den äldre äldre personen Allt fler äldre har diabetes Diabetesen ökar i hela världen Diabetes och

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS STÖD TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR BARN MED DIABETES TYP 1

SJUKSKÖTERSKANS STÖD TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR BARN MED DIABETES TYP 1 Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa SJUKSKÖTERSKANS STÖD TILL FÖRÄLDRAR SOM HAR BARN MED DIABETES TYP 1 En intervjustudie Susann Gustafson Anna Lindquist Examensarbete 15 hp Vo 1303 Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Bolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport

Bolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Bolla Diabetestankar konferens 2015 Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Arrangörer: Sandra Emanuelsson, Västerås Linda Gustavsson, Katrineholm Josefin Johansson, Flen Konferensens syfte Vi vill tillhandahålla

Läs mer

POWER GOALSET. Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning.

POWER GOALSET. Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning. POWER GOALSET Att skapa magnetiska mål som funkar! Eller; en timme om allt och inget; högt & lågt, som ger eftertanke och riktning. OM MÅL Forskning visar att framgångsrika personer är mer framtidsorienterade

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet

ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015. Kent Löfgren. Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet ELDREOMSORG I NORDEN: LIKE UTFORDRINGER ULIKE LØSNINGER? Oslo, 4. juni 2015 Kent Löfgren Ämnesråd Svenska Socialdepartmentet Självbestämmande och delaktighet Oslo 4 juni 2015 En fråga Är respekten för

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Mitt barn har diabetes En litteraturstudie av föräldrars upplevelser

Mitt barn har diabetes En litteraturstudie av föräldrars upplevelser EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:39 Mitt barn har diabetes En litteraturstudie av föräldrars upplevelser Elin Granlund

Läs mer

JAG SKRIVER I BLINDO PDF

JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF ==> Download: JAG SKRIVER I BLINDO PDF JAG SKRIVER I BLINDO PDF - Are you searching for Jag Skriver I Blindo Books? Now, you will be happy that at this time Jag Skriver I Blindo

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

DIABETES MELLITUS TYP 1 OCH LIVSKVALITET

DIABETES MELLITUS TYP 1 OCH LIVSKVALITET Hälsa och samhälle DIABETES MELLITUS TYP 1 OCH LIVSKVALITET FAKTORER SOM PÅVERKAR LIVSKVALITETEN HOS VUXNA MED DIABETES MELLITUS TYP 1 MARIA HALLSTEDT EVA TJÄRDAHL SCHÖTT Examensarbete i omvårdnad Nivå

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Föräldrars upplevelser och hantering av att ha barn med diabetes typ 1: En litteraturstudie

Föräldrars upplevelser och hantering av att ha barn med diabetes typ 1: En litteraturstudie Beteckning: Akademin för hälsa och arbetsliv Föräldrars upplevelser och hantering av att ha barn med diabetes typ 1: En litteraturstudie Elin Jansson & Sara Westin Mars 2011 Examensarbete, 15 hp, grundnivå

Läs mer