Tillsyn gällande Kryddans HVB

Transkript

1 1 (22) Kryddans HVB Stenkullen Hjorted Tillsyn gällande Kryddans HVB Bakgrund Insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården innebär ofta ett stort ingrepp i barn/ungdomars och deras familjers liv. Samhället påtar sig i detta sammanhang ett stort ansvar. Det måste därför ställas höga krav på insatsernas säkerhet och kvalitet liksom på rättssäkerheten i handläggning och dokumentation. Under åren skall det genomföras en nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga (HVB). HVB som ingår i tillsynen är verksamheter som tar emot pojkar och flickor i ålder 0-18 år. Tillsynen omfattar även hem som tar emot barn och föräldrar tillsammans. Granskningen är en del i regeringens tillsynsuppdrag, Barnuppdraget. Tonvikten skall ligga på kvalitet och säkerhet utifrån barnens behov samt att brister skall åtgärdas. Underlaget kommer att sammanställas i en gemensam rapport för hela landet. Såväl internationell som svensk forskning har visat att barn som har varit placerade i samhällsvård varit överrepresenterade gällande hälsoproblem och är dessutom en lågpresterande grupp i skolan som riskerar att lämna vården med svag utbildning. (Nationell tillsyn av hem för vård eller boende för barn och unga, Socialstyrelsen och Länsstyrelserna, (2006)) Tillsynen genomförs inom följande sex ansvarsområden där barns behov i centrum (BBIC) är utgångspunkt för bedömningskriterierna. Hälsa Utbildning Känslomässiga och sociala behov Delaktighet Säkerhet Kvalitet Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Kalmar Malmbrogatan 6 Växel lansstyrelsen@h.lst.se

2 2 (22) Målet med tillsynen är främst att belysa och ytterst förbättra situationen för brukaren och att ge en bild på en nationell nivå. Metod Innan den operativa tillsynen genomfördes samlade Länsstyrelsen in diverse uppgifter från Kryddans HVB; uppgifter om de placerade barnen, uppgifter om personalen, föreståndarenkät samt de skriftliga rutiner som fanns upprättade. Intervju av föreståndare/biträdande föreståndare respektive personalgrupp, enligt intervjuguider. Intervju med de placerade ungdomarna, enligt intervjuguide. Intervju med de placerade ungdomarnas vårdnadshavare, enligt intervjuguide. Intervju med de intervjuade ungdomarnas socialsekreterare, enligt intervjuguide. Aktgranskning Kommunicering av utredningsmaterialet. Vid granskningstillfället var 7 stycken tonåringar inskrivna, två flickor och fem pojkar. De placerade var födda år 87, 89, 91, 93(två stycken) samt år 94(två stycken). Fyra av dessa var placerade med stöd av LVU. Tre av de inskrivna intervjuades var och en för sig Två av vårdnadshavarna intervjuades per telefon. Tre handläggande socialsekreterare intervjuades även de via telefon. Fem av de inskrivna ungdomarnas akter granskades. Vid kommunicering vill Kryddan informera om att det nu bara är en ungdom som är placerad med stöd av LVU. Allmänt Kryddans HVB, Västerviks kommun har haft Länsstyrelsens tillstånd att driva enskilt hem för vård eller boende (HVB) sedan Den vårdkategori som Kryddans tillstånd omfattar är: Barn med psykosocial problematik och relationsproblem. Vid inskrivningen är barnen i åldern 9-16 år. Högsta antal vårdtagare är 7 varav 1 i lägenhet i Västervik.

3 3 (22) Målsättningen är att med hjälp av egna positiva tankar och medvetenhet skapa, ett för personalen och barnen, positivt sammanhang, som genomsyras av positiva tankar och cirklar. Därigenom kan barnen få hjälp att förstå sin situation och förmåga att se möjligheter till förändringar av egen kraft eller tillsammans med andra. Som grund i arbetet finns ett psykodynamiskt och kognitivt synsätt. Genom medlevarskap får barnen trygghet och kontinuitet i vardagen. Därigenom kan goda relationer etableras med personalen och möjlighet skapas att våga den nödvändiga förändringen. Ett led i arbetet är att skuldbefria barnen. För att få till stånd goda och fungerande kontakter med anhöriga ordnas familjesamtal. I behandlingen ingår att två gånger per år ha en gemensam träff med samtliga barns ursprungsfamiljer och ansvariga socialsekreterare för att bättre förstå barnens livssituation. Mycket arbete ägnas åt att hjälpa barnen i och med skolan. Fritiden ägnas åt ridning, motorsport och ordinarie fritidsutbud. På skolloven reser hemmet i och utanför Sverige för att uppleva andra miljöer och kulturer, i syfte att kunna se sammanhang och olikheter och för att skapa förståelse. Behandlingsplanerna görs upp och revideras regelbundet tillsammans med vårdansvarig kommun. I samband med placeringens upphörande görs intervjuer med barnet, föräldrarna och socialsekreterare och ca ett år därefter görs en uppföljningsintervju. Handledning ges av en extern terapeut varannan vecka. Inskrivningen sker enligt föreståndarna på Kryddan genom att socialtjänsten kontaktar verksamheten. Både personalen och ungdomsgruppen informeras. Det har hänt att ungdomsgruppen sagt nej och då har det blivit nej till placeringen. Under de senaste 12 månaderna hade totalt nio ungdomar varit inskrivna. Av dessa var sju pojkar och två flickor. Beskrivningen av de inskrivna barnen och deras vårdbehov överensstämmer med de kriterier som omfattas av det tillstånd som beviljades i april Resultat Personal/organisation Verksamhetens föreståndare har en adekvat utbildning för uppdraget med bland annat socionomexamen. Föreståndaren är utbildad i familjeterapi. Den biträdande föreståndaren är förskolelärare samt utbildad i Marte-Meo och i familjeterapi. Båda har mångåriga erfarenheter av att arbeta med behandling av familjer. Personalen har varierad utbildningsnivå. Tre av behandlingsassistenterna är utbildade till behandlingspedagoger, två är utbildade undersköterskor med

4 4 (22) psykiatriinriktning och två har enbart gymnasieutbildning. Både personalen och föreståndaren anser att personalen har möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Verksamheten har just påbörjat medarbetarsamtal där en personlig kompetensplan skall utarbetas. Personalen anser att deras kompetensutveckling stöttas av verksamheten. Vid besöket bestod personalgruppen av föreståndare, biträdande föreståndare, tre heltidstjänster som arbetar både som elevassistenter och behandlingsassistenter, två som arbetar heltid som behandlingsassistenter (varav en sjukskriven), en sjukvikarie som arbetar heltid som behandlingsassistent och en som arbetar som behandlingsassistent 20 %. Personalgruppen består av fem kvinnor och fyra män. Föreståndaren och biträdande föreståndaren arbetar aktivt i verksamhetens behandling. Personalgruppen anser sig, som samlad grupp sedd, ha såväl utbildning som erfarenheter anpassade för uppdraget. De uppger att de har handledning varannan vecka. Föreståndaren och biträdande föreståndaren deltar även de i handledningen. Personalgruppen menar att de håller sig informerade om nya forskningsresultat inom området. Detta är en stående punkt på personalmötena. Både föreståndarna och personalen anser att deras handledare informerar om nya forskningsresultat. Personalen anser att de har de personella förutsättningar som krävs för att kunna arbeta enligt verksamhetens behandlingsmetoder och för att uppfylla verksamhetens mål med de grupper som verksamheten är avsedd för. Varje placerad ungdom har två eller tre personal som är huvudansvarig. I intervjuerna framkommer att det finns tillgänglig personal dygnet runt i de delar av verksamhetens lokaler där ungdomarna vistas. Föreståndare och personal berättar att det finns ett introduktionsprogram för nyanställda men detta är inte nedskrivet. Introduktionen är även delvis individuellt anpassad utifrån personens behov och erfarenheter. Verksamheten anser att det kan vara svårt att hitta bra personal vid exempelvis sjukskrivningar eller arbetstoppar. Man försöker istället att täcka upp för varandra. Verksamheten anlitar tolk vid behov. Skolgång/utbildning för de inskrivna Alla som är inskrivna i Kryddans verksamhet har tillgång till undervisning eller praktik vare sig de är skolpliktiga eller inte. Verksamheten har egna anställda elevassistenter. Varje barn har tillgång till elevassistent. Länsstyrelsen finner att det i tre av fem granskade akter finns skriftlig behandlingsplan/genomförandeplan där det framgår hur undervisning eller praktik är planerad för de inskrivna. De två andra akterna saknade behandlingsplan. Dessa

5 5 (22) två hade varit placerade två veckor respektive sju veckor. De tre intervjuade socialsekreterarna och vårdnadshavarna var väldigt positiva till Kryddans arbete gällande de placerades undervisning. Socialsekreterarna är väldigt nöja med Kryddans koncept att alla inskrivna har tillgång till elevassistent. De upplever att Kryddan har en mycket tät och god samverkan med skolan vilket gynnar de inskrivna barnen. Kvalitet Verksamhetens behandlingsmetoder finns beskrivna i Kryddans ansökan om HVB-tillstånd samt i tillståndsbeviset. Skriftliga rutiner/processer eller behandlingsdokument i övrigt finns i stor utsträckning dokumenterade i verksamheten. Verksamheten har uppföljningsbara mål och dokumenterar data om de inskrivna barnen så att detta kan användas för uppföljning av verksamhetens mål. Verksamheten har en ambition att följa barnen ett år efter utskrivning men har ej hunnit med detta än. Beskrivningen av de inskrivna ungdomarna och deras vårdbehov (i vårdplan/utredning) överensstämmer med den grupp som verksamheten är avsedd för och har tillstånd för. Dokumentation om ungdomarna Alla som var inskrivna vid vårt besök hade en egen pärm som förvarades inlåst, ej tillgänglig för obehöriga. Av de fem akter/pärmar som vi tittade närmare på var dokumentationen inte helt komplett. Tre av fem akter hade behandlingsplaner. En ungdom hade placerats två veckor och en 7 veckor innan granskningen, här saknades behandlingsplaner. I tre av akterna saknas placeringsbeslut från den placerande kommunen. I två av akterna saknades placeringsbeslutet samt socialtjänstens utredning och vårdplan. Här finns tydliga anteckningar om att verksamheten åtskilliga gånger under åren försökt att få dokumenten av den aktuella socialtjänsten. I samtliga ärenden fanns journal. Ungdomarnas psykiska hälsotillstånd samt eventuella särskilda behov inom dessa områden, framgick i två av de granskade behandlingsplanerna. I de andra tre akterna finns den psykiska hälsan beskriven i andra dokument så som journalanteckningar och i dokumentet behandlingsbehov I en av akterna fanns noteringar om den fysiska hälsan i journalen. Ingen av behandlingsplanerna beskrev den fysiska hälsan. I några av akterna fanns ett terminskontrakt (utifrån vårdplaneringen) där ungdomen och personal kommer överens om olika mål för terminen som skall uppfyllas kring ungdomen. Ungdomen skriver på detta kontrakt. Alla intervjuade anser att detta har fungerat bra. Sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel fanns dokumenterat i journalanteckningarna i de fall detta skulle inträffa, incidentrapporter kommer då även att skrivas.

6 6 (22) Vid oplanerad avvikelse från hemmet dokumenterades det i journalanteckning. I behandlingsplanerna var det svårt att utläsa vilka som deltagit i planeringen och när den skulle följas upp. Det var även svårt att i några behandlingsplaner utläsa huruvida ungdomen eller vårdnadshavarna själva hade varit med och aktivt deltagit vid behandlingsplanens utformande. Det framgick inte av akterna huruvida ungdomarna kontinuerligt tagit del av den dokumentation som fanns kring dem. De intervjuade ungdomarna säger att de fått se och ta del av det som skrivits under de möten där de deltagit. Alla intervjuade säger att det är praxis att vara med vid så kallade soc-möten /behandlingskonferenser. En ungdom berättar att när denne var yngre ville denne inte vara med på dessa möten då det var jobbigt att behöva prata. Samtliga i personalgruppen inklusive föreståndaren berättar att barnen är delaktiga i de möten och beslut som fattas även om det inte alltid skriftligt framgår av akterna. Det finns idag inga rutiner om hur och när ungdomarna ska ta del av dokumentationen men de läser oftast den sammanfattning som görs kring dem. Terminskontrakten var ett sätt att få ungdomarna mer delaktiga. Samverkan med andra utifrån ungdomarnas behov Enligt personal och föreståndare samverkar verksamheten alltid med socialtjänsten i placerande kommun, vårdnadshavarna, i den mån de är tillgängliga, samt andra för barnet viktiga personer. Samverkan med andra aktörer runt barnet/ungdomen såsom skola, BuP, skolhälsovård, praktikplatser och så vidare, sker efter varje placerad ungdoms individuella behov. Kryddan själv har inte läkare och sjuksköterska inom verksamheten men tycker att samarbetet fungerar bra med den offentliga sjukvården. Verksamheten har rutiner, dock inte skriftliga, för hur samverkan skall ske både under placeringstiden och vid placeringens avslutning. Utslussningen är alltid individuellt anpassad. De tre intervjuade socialsekreterarna anser att Kryddan samverkar med socialtjänsten på ett bra sätt. Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande Såväl föreståndaren som personalen uppger att det finns etiska riktlinjer, dessa finns skriftliga i verksamhetens värdegrund. Alla i verksamheten, även de inskrivna, anser att man tar hänsyn till pojkars och flickors särskilda förutsättningar och behov. Personalen förtydligar här att de först och främst tar hänsyn till ungdomarnas behov och förutsättningar som personer. Det finns även, anser personalen och föreståndaren, en medvetenhet om och ett hänsynstagande till barnens sexuella identitet, barnens etnicitet och barnens rättigheter.

7 7 (22) De tre intervjuade ungdomarna ansåg alla att det fanns etiska riktlinjer. De menade att verksamheten var medveten om barnens rättigheter och att personalen visade ungdomarna respekt genom en kontinuerlig dialog. Alla ansåg att verksamheten var medveten om eller tog hänsyn till barnens sexuella identitet. En av vårdnadshavarna som intervjuades ansåg att det fanns etiska riktlinjer, den andra vårdnadshavaren trodde att det fanns. Båda vårdnadshavarna ansåg att verksamheten var medveten om och tog hänsyn till barnets sexuella identitet. Rutiner för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten Enligt föreståndarna och personalen så finns rutiner för klagomålshantering. Verksamheten har två gånger per år träffar dit alla socialsekreterare och föräldrar bjuds in. Förutom aktiviteter handlar denna dag om att diskutera kring hur det är på Kryddan. Frågeformulär har även getts till vårdnadshavare och socialsekreterare. Personalen berättar att det varje söndag är gemensamt möte med ungdomarna där de kommer med synpunkter. Både föreståndarna, personal och de tre intervjuade barnen anser att klagomål, synpunkter och konflikter följs upp och åtgärdas. Båda vårdnadshavarna trodde att det fanns rutiner och att Kryddan följde upp och åtgärdade klagomål, konflikter och synpunkter inom verksamheten. Båda vårdnadshavarna menar att de har en väldigt öppen dialog och att Kryddan kontaktar vårdnadshavarna så fort det är något. Av de tre handläggande socialsekreterarna så var det en som kände till rutiner kring detta. Alla tre socialsekreterarna ansåg att konflikter och klagomål följdes upp av HVB-hemmet. Säkerhet Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Det kan gälla för barn med särskilda problem, samt beträffande kön, ålder och mognad. Det framkommer här att såväl föreståndaren som personalen har en medvetenhet om att riskerna inom vissa av dessa områden finns. Rutiner för att motverka riskerna finns i viss mån dokumenterade och muntliga rutiner finns inom vissa delar. Området Säkerhet tar omfångsmässigt huvudsakligen upp huruvida rutiner finns för dels att förebygga och förhindra, dels att agera vid inträffade missförhållanden avseende följande.

8 8 (22) Sexuella övergrepp då barnen är placerade på HVB-hemmet Skador som barnen orsakar sig själva, exempelvis att någon skär sig själv Psykisk misshandel (mobbning, utfrysning, verbala tillmälen mm) Fysisk misshandel Då barn rymmer Konflikter och missförhållanden inom verksamheten. I vissa fall avses enbart situationer då missförhållande inträffat, alltså inte förebyggande. Skrivna rutiner finns på Kryddan kring förebyggande och åtgärdande insatser när det gäller fysiska, psykiska och sexuella övergrepp samt rymningar. Det finns även en skriven personal- och behandlingspolicy. Dessutom finns skriftliga ordningsregler. Ordningsreglerna varierar periodvis på Kryddan exempelvis så finns särskilda sommarregler. Reglerna regleras även utifrån vilka ungdomar som bor där. Det finns alltid några grundregler. Vid intervjuer har följande framkommit: Personalgruppen och föreståndarna säger i intervjuerna att det finns skriftliga rutiner för både fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp. För rymning finns även skrivna rutiner. Muntliga rutiner finns för självskadebeteende och drogproblematik. Gällande missförhållanden och konflikter inom verksamheten finns muntliga rutiner. Föreståndarna och personalen berättar att det tidigare varit problem på verksamheten med icke fungerande personal. Verksamheten tog då tag i detta och nu arbetar denna personal ej kvar. Alla rutiner kring ovanstående var i stort sett kända av socialtjänstens personal. Socialsekreterarna berättar att verksamheten tar tag i problemen direkt på ett bra sätt. En socialsekreterare berättade att en av föreståndarna blivit anklagad för att ha misshandlat en inskriven för flera år sedan. I denna situation handlade verksamheten precis på samma sätt som annars när det inträffar incidenter. Vårdnadshavarna som intervjuades ansåg att Kryddan hade förebyggande rutiner för fysisk misshandel. Detta genom att personalen alltid var närvarande med de inskrivna. De trodde även att barnen visste om dessa rutiner och vad de skulle göra om de misstänker att någon annan eller om de själva utsätts för misshandel. Rutiner gällande rymning ansåg båda vårdnadshavarna att det fanns. Båda menade att personalen tog tag i det direkt och kontaktade berörda samtidigt som de gick ut

9 9 (22) och letade efter den som rymt. Ingen av de två intervjuade vårdnadshavarna visste om verksamheten hade rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden. De trodde att detta fanns och berättar att det tidigare varit problem med en personal, denna fick sluta. De anser att Kryddan skötte detta på ett bra sätt. De intervjuade ungdomarna ansåg att verksamheten hade rutiner för att förhindra och förebygga att de placerade utsätts för sexuella övergrepp, fysisk och psykisk misshandel. Ungdomarna ansåg även att de vet hur de ska agera om detta skulle hända. En av ungdomarna ansåg att det var så självklart att gå till personalen. De finns alltid nära. En annan ungdom berättade att de hade haft gemensamma samtal kring mobbing vilket då kan förhindra att psykisk misshandel sker på Kryddan. Ungdomarna tycker att det finns rutiner för att förhindra att de skadar sig själva under placeringstiden samt att rutinerna kännetecknas av god etik och respektfullt bemötande samt respekterar barnens integritet. Angående rymning hade alla intervjuade ungdomar kännedom om vilka rutiner som gällde. Ordningsregler Skriftliga ordningsregler finns enligt såväl föreståndare, personal som de intervjuade ungdomarna. Vissa av dessa varierar periodvis. En ungdom beskrev att ordningsreglerna varierar från barn till barn men de finns. Stöd till barnen att upprätthålla kontakt med sin familj och övriga nätverket och dess delaktighet i behandlingen, med hänsyn tagen till barnens säkerhet. Vid Länsstyrelsens granskning framkommer att såväl ledning som personal och alla de intervjuade ungdomarna är överens om att barnen får stöd i att upprätthålla kontakten med viktiga personer och nätverk. Vilka personer som ungdomarna själva anser är viktiga går att utläsa i tre av fem granskade behandlingsplaner. I en fjärde fanns detta noterat i journalen. I de behandlingsplaner som finns (tre stycken) är det dokumenterat hur kontakter med nätverk ska ske. Kontroll i Rikspolisstyrelsens register vid anställning samt då personal anlitas för andra uppdrag. Kontroll görs i Rikspolisstyrelsens register vid anställning av personal samt då personal anlitas för andra uppdrag. Det finns ingen rutin inom verksamheten för hur personal visar upp uppgifter från belastnings- och misstankeregistret under anställningstidens gång. Lokaler, brandskydd, säkerhet vid aktiviteter.

10 10 (22) Både föreståndare, personal och de intervjuade ungdomarna var eniga om att såväl lokaler som utrustning var av god kvalitet. Enligt föreståndaren och personalen hade verksamheten ett systematiskt brandskyddsarbete i enlighet med SRVFS 2004:3. Säkerhetsföreskrifter finns och följs enligt personal, föreståndare och ungdomarna. Delaktighet Att barnen är delaktiga i beslut är en viktig grund för en god behandling. Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats. Bedömningsvariablerna inom bedömningskriterierna är uppbyggda utifrån en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier, Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer: 1. Vuxna lyssnar på barnen 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. Barn är inblandade i beslutsprocesser 5. Barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande. Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter. Två av de intervjuade ungdomarna anser att de fick vara delaktiga vid inskrivningsmötet och att personalen lyssnade på deras beskrivningar av behov. De anser att de fick stöd i att uttrycka sina åsikter. Den ena ungdomen påtalar att det tidigare tyvärr fanns personal som ej lyssnade. Den tredje ungdomen som intervjuades kom till verksamheten akut på eget initiativ. De intervjuade ungdomarna var alla tre överens om att de gavs möjlighet att vara delaktiga i planeringsmöten. De ansåg att de blev lyssnade på vid utarbetandet av behandlingsplanen. De tre var av åsikten att de fick stöd i att uttrycka sina åsikter under behandlingskonferenserna. Vid uppföljning av behandlingsplanen var de överens om att personalen lyssnade på deras önskemål. Två av de intervjuade hade tagit del av innehållet i den egna reviderade behandlingsplanen.

11 11 (22) Vårdnadshavarna hade kännedom om att det genomfördes behandlingskonferenser och planeringsmöten. Ingen av vårdnadshavarna deltog på alla behandlingskonferenser och planeringsmöten då de inte hade råd att ta ledigt från jobbet varje gång. De ansåg dock att de fick all information de ville ha och att Kryddan hade kontinuerlig kontakt med dem. Vårdnadshavarna menade att Kryddan lyssnade på deras åsikter. När ungdomarna var hemma och hälsade på försökte vårdnadshavarna att följa det som Kryddan och vårdnadshavarna eftersträvade i form av bland annat regler. Detta gjorde att båda vårdnadshavarna kände sig delaktiga i behandlingen. Även de intervjuade socialsekreterarna ansåg att barnen gavs möjlighet att vara delaktiga i frågor som rörde den egna behandlingen. En socialsekreterare ansåg att verksamheten var väldigt bra på att lyssna på barnen på ett respektfullt sett vilket dock inte betyder att barnen alltid får precis som de vill. En annan socialsekreterare säger att det framförallt är hur verksamheten får med barnen i behandlingen som är det bästa. Båda vårdnadshavarna ansåg att ungdomarna fick vara delaktiga i planeringen av vården. En av vårdnadshavarna berättade att hennes barn inte insåg det nu men att Kryddan är det bästa som hänt barnet. I tre akter framkom att barnet deltagit i hur behandlingen planerats och vid uppföljningar av behandlingen. I ingen av dessa framkommer om barnen tagit del av innehållet i reviderad behandlingsplan. I de terminskontrakt som fanns i några av akterna var ungdomens delaktighet synlig. Hälsa Stöd till de inskrivna gällande den fysiska hälsan. Av de tre(då två akter saknar behandlingsplan) granskade behandlingsplanerna finns ingen punkt där barnets fysiska hälsa berörs. I en av de granskade journalerna nämns att ungdomens fysiska hälsa följts upp. En av de inskrivna berättar att denne genomgått hälsokontroll. De tre intervjuade ungdomarna anser alla att de får stöd i att sköta den fysiska hälsan. De handläggande socialsekreterarna ansåg att den fysiska hälsan muntligt diskuterades vid och under placeringen då behov uppkom. De ansåg att ungdomarna fick stöd i att sköta sin fysiska hälsa. Stöd till barnen att sköta sin tandhälsa Föreståndare och personal anser att de placerade ungdomarna får stöd och hjälp med att sköta sin tandhälsa. Verksamheten har etablerad kontakt med tandvård. I akterna finns inga anteckningar som rör tandhälsan. Alla tre ungdomarna menar att de får stöd i att sköta sina tänder. Alla tre socialsekreterarna anser att ungdomen får stöd att sköta sin tandhälsa. Två ansåg att tandhälsan vid behov följs upp på behandlingskonferensen. Ingen av de tillfrågade socialsekreterarna ansåg att det fanns nämnt om tandhälsan i behandlingsplanen.

12 12 (22) Barnen får bra kost och lär sig en god kosthållning Länsstyrelsens frågor om kost besvarades jakande av samtliga tillfrågade. Föreståndarna uppgav dock att kostfrågorna inte generellt skrevs in i barnens akter eller följdes upp vid möten om det inte var något speciellt kring mat och kost. I en av behandlingsplanerna fanns det noteringar om den placerades kosthållning. Barnen ges förutsättningar för god sömn Samtliga tillfrågade anser att det ges goda möjligheter för de placerade att få en god sömn. Särskilda rutiner finns kring sovtider vilket informeras om vid inskrivningen, samt finns i ordningsreglerna. Sovtiderna är fasta men varierar utifrån ungdomens ålder. Barnets behov när det gäller den psykiska hälsan Såväl föreståndare som personal anser att de placerade barnen får sina behov tillgodosedda då det gäller den psykiska hälsan under placeringstiden. De tre intervjuade ungdomarna anser att de får det stöd de behöver och att deras psykiska hälsa följs upp vid behandlingskonferenserna. I de fem granskade akterna berördes den psykiska hälsan och psykiska behov togs upp i fem akter, i två av dessa fanns noteringarna i behandlingsplanen. Hälsorisker när det gäller sex och samlevnad Ämnet sex och samlevnad får enligt föreståndaren och personal alla inskrivna ta del av med hänsyn till ålder och mognad. Alla erbjuds att få kontakt med ungdomsmottagning och samtal förs med ungdomarna kring användning av preventivmedel. Verksamheten tillhandahåller kondomer och andra preventivmedel för de inskrivna ungdomarna. De intervjuade ungdomarna säger sig ha fått relationskunskap och sex- och samlevnadskunskap samt samtal om preventivmedelsanvändning. Alla har även blivit erbjudna kontakt med ungdomsmottagningen. I akterna finns få noteringar om ämnet. Medvetenhet om beroendeproblematik och kontroll över att barnen inte har tillgång till beroendeframkallande medel Såväl föreståndare som personal uppger att man har muntliga rutiner, som förhindrar att de placerade har tillgång till droger under placeringstiden. De inskrivna, vårdnadshavarna samt socialtjänsten tar del av dessa vid inskrivningen. Både personalgruppen och föreståndaren anser att man har kunskap om beroendeproblematiken. En i personalen har egen erfarenhet av beroendeproblematiken. Denna erfarenhet använder sig resten av personalgruppen sig av. Föreståndarna beskriver att vid misstanke om att en ungdom har något

13 13 (22) beroendeframkallande medel kan ungdomen drogtestas samt vid behov kollas ungdomens rum. Vätskor som kan sniffas finns inlåsta i garaget. Dialogen med ungdomarna är även på detta område ett av de stora förebyggande arbetena. Av de tillfrågade socialsekreterarna kände alla till att det fanns rutiner. Samtliga socialsekreterarna ansåg att personalen hade kunskap om beroendeproblematik och att personalen arbetade med barnens attityder inom området. De tre intervjuade barnen uppgav att det fanns rutiner. Alla ansåg att personalen hade mycket kunskap om beroendeframkallande medel och att det pratades mycket om detta. Känslomässiga behov Respekteras barnens personliga integritet och ges barnen möjlighet att ha en tydlig privat sfär under placeringen Föreståndaren och personalgruppen anser att ungdomarna har möjlighet till såväl personlig integritet som att ha en privat sfär under placeringstiden. Alla har egna rum och tillgång till låsbar toalett och dusch. Flickor och pojkar har inte separerade toaletter och dusch. Alla kan efter prövning av personalen få tala ostört i telefon. Internetanvändningen finns det bestämmelser kring och föreståndaren och personalen anser sig ha bra koll på det. De inskrivna har rätt att disponera över egna pengar. Ungdomarna har enligt föreståndare och personal rätt att välja sina kläder och attribut så länge detta inte skadar barnet. Piercning och tatueringar är ej tillåtna. Föreståndarna påpekar att de är väldigt noga med att ungdomarna alltid skall få en motivering till alla beslut. De tre intervjuade ungdomarna anser att de respekteras för sina åsikter och för sin person. De själva anser att de kan prata ostört i telefon och med besökare. Ungdomarna anser alla tre att de får välja intim- och hygienartiklar själva och att de har rätt att ha egna pengar att disponera över. Har barnen någon egen vuxen att tala med i personalgruppen och sker samtal med respekt för barnens självbestämmande och integritet Varje barn har två eller fler av personalen som är huvudansvariga. När barnen ger en vuxen ett förtroende behandlas informationen med respekt och händelser som upplevs som integritetskränkande av barnen följs upp enskilt med dem. Alla av de intervjuade ungdomarna anser att det finns någon i personalen de har förtroende för och kan vända sig till. Påverkas barnens känslomässiga och beteendemässiga utveckling i positiv riktning och får barnet stöd i sin identitetsutveckling

14 14 (22) Både föreståndare, personal och de intervjuade ungdomarna är överens om att personalen arbetar med att stärka ungdomarnas förmåga att uttrycka känslor, utveckla den empatiska förmågan och att träna sig på att möta förändringar. Av de fem granskade akterna finns det journalanteckningar kring detta i alla. Av de tillfrågade är också personal, föreståndare och de intervjuade ungdomarna, oberoende av varandra, överens om att ungdomarna får möjlighet att träna sitt sociala beteende och att ungdomarna får stöd i sin identitetsutveckling. De intervjuade ungdomarna uppger alla att de får uppskattning från personalen. En intervjuade ungdom säger att Kryddan är som en familj bara lite mer regler. En annan säger att det bästa med Kryddan är att det känns som de gör det för att vara schyssta det skulle kunna vara ideellt. En tredje ungdom uttryckte att Kryddan stod för trygghet och social umgänge. Denne sa att det märktes att de inte gör det för pengarna utan de vill ens bästa. Förmågan att hantera risksituationer är enligt föreståndaren, personalen och en intervjuade inskrivna något som verksamheten arbetar med. Har barnen möjlighet att utveckla sociala relationer och relationer till sina familjer Kryddan har enligt föreståndare och personal nu haft en låg personalomsättning vilket har gett ungdomarna möjlighet till stabila personalkontakter. Två av de intervjuade ungdomarna tycker att det tidigare varit ett stort personalbyte men att det varit stabilt de senaste två åren. Nu tycker samtliga intervjuade att de fått möjlighet till stabila personalkontakter. Verksamheten uppmuntrar de placerade att ha egna kamratrelationer och man arbetar aktivt för att barnen skall ha en fungerande kontakt med sin familj. Detta anser föreståndare och personal och alla de intervjuade inskrivna. I akterna framgår att ungdomarna får stöd i att upprätthålla kontakt med familj och andra viktiga personer. Vårdnadshavarna anser att ungdomarna får stöd i att hålla kontakten med sin familj. En vårdnadshavare berättar att Kryddan hjälpt till då socialtjänsten ville avsluta en ungdoms stödfamilj. Stödfamiljen hade ungdomen haft sedan låg ålder och familjen betydde väldigt mycket för denne. Detta förstod Kryddan och hjälpte till så att den fick vara kvar. Fritidsaktiviteter Alla ungdomar som vill, har tillgång till fritidsaktiviteter, utifrån vad som finns att tillgå på orten samt utifrån barnets behov. Det är inte alla som för tillfället har någon regelbunden aktivitet. Personalen och ungdomarna hittar regelbundet på gemensamma aktiviteter. Personalen anser det viktigt att alla placerade har någon fritidsaktivitet och att den är anpassad efter barnets specifika behov. Om inte den

15 15 (22) inskrivne har någon fritidsaktivitet uppmuntrar man honom/henne att prova på någon aktivitet, med hänsyn tagen till den fysiska och psykiska förmågan. I alla de granskade akterna finns anteckningar om fritidsaktiviteter. Bedömning Personal/organisation Kryddan har lång erfarenhet av att möta ungdomar med särskilda behov. Verksamhetens föreståndare och biträdande föreståndare har adekvat högskoleutbildning och erfarenhet. Övrig personal har varierad utbildningsnivå. Tre av behandlingsassistenterna är utbildade till behandlingspedagoger, två är utbildade undersköterskor med psykiatriinriktning och två har gymnasieutbildning. Ledningen tycks stödja behovet av kompetensutveckling. Länsstyrelsen ser vikten av att föreståndaren stöttar viss personal att vidareutbilda sig så att Kryddans HVB ska kunna fortsätta ge god vård och behandling till de inskrivna ungdomarna. Målgrupp Den målgrupp som Kryddan tar emot är barn med psykosocial problematik och relationsproblem. Vid inskrivningen är barnen i åldern 9-16 år. Högsta antal vårdtagare är 7 varav 1 i lägenhet i Västervik. De inskrivna tillhör den målgrupp verksamheten enligt tillståndet har rätt att ta emot. Skolgång/utbildning Alla som är inskrivna i Kryddans verksamhet har tillgång till undervisning eller praktik vare sig de är skolpliktiga eller inte. Länsstyrelsen finner att det i tre av fem granskade akter finns skriftlig behandlingsplan/genomförandeplan där det framgår hur undervisning eller praktik är planerad för de inskrivna. De två andra akterna saknade behandlingsplan. Dessa två ungdomar hade varit placerade två veckor respektive sju veckor. De tre intervjuade socialsekreterarna och vårdnadshavarna var väldigt positiva till Kryddans arbete gällande de placerades undervisning. Kvalitet Under rubriken kvalitet ryms områdena: kvalitetssäkring, dokumentation om barnet, planering av barnets vård, samverkan, medvetenheten om god etik och respektfullt bemötande, rutiner för att hantera synpunkter och klagomål inom verksamheten.

16 16 (22) Enligt föreståndaren har ingen utvärdering av verksamhetens effekter skett. Dokumentation om de inskrivna Länsstyrelsens aktgranskning visar att det finns egen dokumentation om de inskrivna. Akt finns. Behandlingsplaner finns i tre av de fem granskade akterna. En ungdom hade placerats två veckor och en 7 veckor innan granskningen, här saknades behandlingsplaner. Det var i behandlingsplanerna svårt att utläsa vilka som deltagit i planeringen, datum när planen fastställdes och när den skulle följas upp. Det framgick inte av akterna huruvida ungdomarna kontinuerligt tagit del av den dokumentation som fanns kring dem. Ungdomarnas psykiska hälsotillstånd samt eventuella särskilda behov inom dessa områden, framgick i två av de granskade behandlingsplanerna. I de andra tre akterna finns den psykiska hälsan beskriven i andra dokument så som journalanteckningar och dokument behandlingsbehov I en av akterna fanns noteringar om den fysiska hälsan i journalen. Ingen av behandlingsplanerna beskrev den fysiska hälsan. I tre av akterna saknas placeringsbeslut från den placerande kommunen. I två av akterna saknades placeringsbeslutet samt socialtjänstens utredning och vårdplan. Här finns tydliga anteckningar om att verksamheten åtskilliga gånger under åren försökt att få dokumenten. Medvetenhet om god etik och respektfullt bemötande Såväl föreståndaren som personalen uppger att det finns etiska riktlinjer, dessa finns skriftliga i verksamhetens värdegrund. De tre intervjuade ungdomarna ansåg alla att det fanns etiska riktlinjer. De menade att verksamheten var medveten om barnens rättigheter och att personalen visade ungdomarna respekt genom en kontinuerlig dialog. Säkerhet Den enskilde skall tillförsäkras boende, vård och behandling av god kvalitet och kraven på säkerhet skall vara uppfyllda enligt 6 Kap 1 SoL och 2 Kap 1 SOSFS 2003:20. Riskfaktorer i vården är bland annat att sammanföra en grupp ungdomar med allvarliga beteendeproblem på grund av smitteffekt. En annan riskfaktor är att blanda ungdomar med olika grad av beteendeproblem(andreasson T, 2003 institutionsbehandlingar av ungdomar, Vad säger forskningen?). Inom området Säkerhet berörs om medvetenhet finns om den förhöjda risken för våld, kränkningar och övergrepp mellan barn som vårdas tillsammans. Granskningen visar att medvetenhet om riskerna finns, enligt både ledning och personal. Personalgruppen och föreståndarna säger i intervjuerna att det finns skriftliga rutiner för både fysisk och psykisk misshandel samt sexuella övergrepp. För rymning finns även skrivna rutiner. Muntliga rutiner finns för självskadebeteende

17 17 (22) och drogproblematik. Gällande missförhållanden och konflikter inom verksamheten finns muntliga rutiner. Alla rutiner var i stort sett kända av socialtjänstens personal. Socialsekreterarna berättar att verksamheten tar tag i problemen direkt på ett bra sätt. En socialsekreterare berättade att en av föreståndarna blivit anklagad för att ha misshandlat en inskriven för flera år sedan. I denna situation handlade verksamheten precis på samma sätt som annars när det inträffar incidenter. Vårdnadshavarna som intervjuades ansåg att Kryddan hade förebyggande rutiner för fysisk misshandel. Detta genom att personalen alltid var närvarande med de inskrivna. De trodde även att barnen visste om dessa rutiner och vad de skulle göra om de misstänker att någon annan eller om de själva utsätts för misshandel. Rutiner gällande rymning ansåg båda vårdnadshavarna att det fanns. Båda menade att personalen tog tag i det direkt och kontaktade berörda samtidigt som de gick ut och letade efter den som rymt. Ingen av de två intervjuade vårdnadshavarna visste om verksamheten hade rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden. De trodde att detta fanns och berättar att det tidigare varit problem med en personal, denna fick sluta. De anser att Kryddan skötte detta på ett bra sätt. De intervjuade ungdomarna ansåg att verksamheten hade rutiner för att förhindra och förebygga att de placerade utsätts för sexuella övergrepp, fysisk och psykisk misshandel. Ungdomarna ansåg även att de vet hur de ska agera om detta skulle hända. En av ungdomarna ansåg att det var så självklart att gå till personalen. De finns alltid nära. En annan ungdom berättade att de hade haft gemensamma samtal kring mobbing vilket då kan förhindra att psykisk misshandel sker på Kryddan. Ungdomarna tycker att det finns rutiner för att förhindra att de skadar sig själva under placeringstiden samt att rutinerna kännetecknas av god etik och respektfullt bemötande samt respekterar barnens integritet. Angående rymning hade alla intervjuade ungdomar kännedom om vilka rutiner som gällde. Enligt föreståndarna och personalen så finns rutiner för klagomålshantering. Verksamheten har två gånger per år träffar dit alla socialsekreterare och föräldrar bjuds in. Förutom aktiviteter handlar denna dag om att diskutera kring hur det är på Kryddan. Frågeformulär har även getts till vårdnadshavare och socialsekreterare. Personalen berättar att det varje söndag är gemensamt möte med ungdomarna där de kommer med synpunkter. De tre intervjuade barnen anser att klagomål, synpunkter och konflikter följs upp och åtgärdas. Båda vårdnadshavarna och de tre socialsekreterarna trodde att det fanns rutiner och att Kryddan följde upp och åtgärdade klagomål, konflikter och synpunkter inom verksamheten Länsstyrelsen gör bedömningen att Kryddan i hög grad har skriftliga rutiner i både förebyggande syfte och för användning då incidenter skett.

18 18 (22) Skriftliga ordningsregler finns enligt såväl föreståndare, personal som de intervjuade ungdomarna. Vissa av dessa varierar periodvis. Vid Länsstyrelsens granskning framkommer att såväl ledning som personal och alla de intervjuade ungdomarna är överens om att barnen får stöd i att upprätthålla kontakten med viktiga personer och nätverk. Vilka personer som ungdomarna själva anser är viktiga går att utläsa i tre av fem granskade behandlingsplaner. I en fjärde fanns detta noterat i journalen. I de behandlingsplaner som finns (tre stycken) är det dokumenterat hur kontakter med nätverk ska ske. Kontroll i Rikspolisstyrelsens register görs vid anställning av personal samt då personal anlitas för andra uppdrag. Registerutdrag tas ej löpande under anställningen. Lokalerna är av god kvalité anser både personal, föreståndare och de intervjuade ungdomarna. Säkerhetsföreskrifter fanns och skyddsutrustning användes. Delaktighet Att barnen är delaktiga i beslut i samband med behandling är en viktig grund för en god behandling. Delaktighet för ett enskilt barn kan innebära att vara närvarande vid ett möte. För ett annat barn kan det innebära att vara inblandad i beslutsprocessen. I samband med möten är det även viktigt för barnen att få information om syftet med ett möte och att de vuxna försäkrar sig om att barnen förstår orsak till och innebörden i det som beslutats. Bedömningsvariablerna inom bedömningskriterierna är uppbyggda utifrån en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier, Barnens möjligheter till delaktighet är av Shier indelad i fem olika nivåer: 1. Vuxna lyssnar på barnen 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till barnens åsikter (utifrån sina individuella förutsättningar) 4. Barn är inblandade i beslutsprocesser 5. Barn delar makt och ansvar när beslut ska fattas. Begreppen används enligt Shier för att analysera organisationens sätt att erkänna sig till principerna om barns delaktighet och medbestämmande. Nivå 1-3 bedöms som ett minimum för att följa FN:s konvention om barnens rättigheter.

19 19 (22) Två av de intervjuade ungdomarna anser att de fick vara delaktiga vid inskrivningsmötet och att personalen lyssnade på deras beskrivningar av behov. De anser att de fick stöd i att uttrycka sina åsikter. Den ena ungdomen påtalar att det tidigare tyvärr fanns personal som ej lyssnade. Den tredje ungdomen som intervjuades kom till verksamheten akut på eget initiativ. De intervjuade ungdomarna var alla tre överens om att de gavs möjlighet att vara delaktiga i planeringsmöten. De ansåg att de blev lyssnade på vid utarbetandet av behandlingsplanen. De tre var av åsikten att de fick stöd i att uttrycka sina åsikter under behandlingskonferenserna. Vid uppföljning av behandlingsplanen var de överens om att personalen lyssnade på deras önskemål. Två av de intervjuade hade tagit del av innehållet i den egna reviderade behandlingsplanen. Vårdnadshavarna hade kännedom om att det genomfördes behandlingskonferenser och planeringsmöten. Ingen av vårdnadshavarna deltog på alla behandlingskonferenser och planeringsmöten då de inte hade råd att ta ledigt från jobbet varje gång. De ansåg dock att de fick all information de ville ha och att Kryddan hade kontinuerlig kontakt med dem. Vårdnadshavarna menade att Kryddan lyssnade på deras åsikter. När ungdomarna var hemma och hälsade på försökte vårdnadshavarna att följa det som Kryddan och vårdnadshavarna eftersträvade i form av bland annat regler. Detta gjorde att båda vårdnadshavarna kände sig delaktiga i behandlingen. Även de intervjuade socialsekreterarna ansåg att barnen gavs möjlighet att vara delaktiga i frågor som rörde den egna behandlingen. En socialsekreterare ansåg att verksamheten var väldigt bra på att lyssna på barnen på ett respektfullt sett vilket heller inte betyder att barnen alltid får precis som de vill. En annan socialsekreterare säger att det framförallt är hur verksamheten får med barnen i behandlingen som är det bästa. Båda vårdnadshavarna ansåg att ungdomarna fick vara delaktiga i planeringen av vården. En av vårdnadshavarna berättade att hennes barn inte insåg det nu men att Kryddan är det bästa som hänt barnet. I tre akter framkom att barnet deltagit i hur behandlingen planerats och vid uppföljningar av behandlingen. I ingen av dessa framkommer om barnen tagit del av innehållet i reviderad behandlingsplan. I de terminskontrakt som fanns i några av akterna var ungdomens delaktighet synlig. Länsstyrelsens bedömning blir att de vuxna generellt lyssnar på ungdomarna. Hälsa Av de tre(då två akter saknar behandlingsplan) granskade behandlingsplanerna finns ingen punkt där barnets fysiska hälsa berörs. I en av de granskade journalerna nämns att ungdomens fysiska hälsa följts upp. Kryddan har etablerad kontakt med vårdcentralen. Såväl föreståndare, de intervjuade ungdomarna som personal anser att de placerade barnen får sina behov tillgodosedda då det gäller

20 20 (22) den psykiska hälsan under placeringstiden. I de fem granskade akterna berördes den psykiska hälsan och psykiska behov togs upp i fem akter, i två av dessa fanns noteringarna i behandlingsplanen. Frågor om bra kost, kosthållning och sömn samt tandvård finns några noteringar om i några av akterna. Länsstyrelsen bedömer att det är viktigt att även frågorna om fysisk hälsa, tandvård, kost och sömn berörs kontinuerligt vid behandlingskonferenserna. Även om förhållandena vid socialtjänstens utredning eller vid inskrivningen inte är anmärkningsvärda kan ändring inträffa. Punkterna bör lyftas till behandlingskonferens och behandlingsplan. Medvetenhet finns om beroendeproblematik och muntliga rutiner kring detta finns som alla berörda får ta del av vid inskrivning. Känslomässiga behov De inskrivnas personliga integritet respekteras och de ges möjlighet att ha en tydlig privat sfär. Alla inskrivna har eget rum och tillgång till låsbar toalett och dusch. Flickor och pojkar har inte separerade toaletter och dusch. Alla kan efter prövning av personalen få tala ostört i telefon. Internetanvändningen finns det bestämmelser kring och föreståndaren och personalen anser sig ha bra koll på det. De inskrivna har rätt att disponera över egna pengar. Ungdomarna har enligt föreståndare och personal rätt att välja sina kläder och attribut så länge detta inte skadar barnet. Piercning och tatueringar är ej tillåtna. Föreståndarna påpekar att de är väldigt noga med att ungdomarna alltid skall få en motivering till alla beslut. De tre intervjuade ungdomarna anser att de respekteras för sina åsikter och för sin person. De själva anser att de kan prata ostört i telefon och med besökare. Ungdomarna anser alla tre att de får välja intim- och hygienartiklar själva och att de har rätt att ha egna pengar att disponera över. Varje barn har två eller fler av personalen som är huvudansvariga. Alla av de intervjuade ungdomarna anser att det finns någon i personalen de har förtroende för och kan vända sig till. Personalen arbetar dagligen med träning av ungdomarna i konflikthantering, förmåga att klara förändringar, uttrycka känslor och att träna empatisk förmåga. Av de fem granskade akterna finns det journalanteckningar kring detta i alla. Av de tillfrågade är också personal, föreståndare och de intervjuade ungdomarna, oberoende av varandra, överens om att ungdomarna får möjlighet att träna sitt sociala beteende och att ungdomarna får stöd i sin identitetsutveckling. De intervjuade ungdomarna uppger alla att de får uppskattning från personalen. En intervjuade ungdom säger att Kryddan är som en familj bara lite mer regler. En annan säger att det bästa med Kryddan är att det känns som de gör det för att

21 21 (22) vara schyssta det skulle kunna vara ideellt. En tredje ungdom uttryckte att Kryddan stod för trygghet och social umgänge. Denne sa att det märktes att de inte gör det för pengarna utan de vill ens bästa. Förmågan att hantera risksituationer är enligt föreståndaren, personalen och en intervjuade inskrivna något som verksamheten arbetar med. De intervjuade ungdomarna, personal och föreståndaren anser att man på Kryddan arbetar för att ungdomarna skall ha egna kamratrelationer utanför verksamheten samt att man aktivt stöttar de inskrivna att hålla kontakten med familjen. Vårdnadshavarna anser att ungdomarna får hjälp att hålla kontakten med familjen. Samtliga intervjuade anser nu att de fått möjlighet till stabila personalkontakter. Beslut Länsstyrelsens allmänna bedömning är att de inskrivna bemöts professionellt, respektfullt och känslomässigt bra. De intervjuade ungdomarna och vårdnadshavarna känner sig delaktiga i den vård och behandling som är på Kryddan. Föreståndaren för Kryddan har själv sett brister i dokumentation. Länsstyrelsen uttalar kritik mot Kryddan i följande avseenden Vissa behandlingsplaner saknar uppgifter som: datum när de skrevs, när de ska följas upp och vilka som var närvarande vid behandlingskonferenserna. Följande viktiga områden saknas helt eller delvis i behandlingsplanerna: fysisk hälsa, tandhälsa, sömn och kost. Länsstyrelsen påtalar vikten av att Ungdomarnas möjlighet till delaktighet i behandlingen måste på ett tydligare sätt visas i den dokumentation som finns. Kryddan fortsätter att höja kompetensen hos sina anställda som ett led i kvalitetsutveckling Skäligheten i att tjejer och killar har tillgång till separat toalett och duschutrymme.

22 22 (22) Länsstyrelsen begär redovisning senast 13 juni över vidtagna åtgärder som följd av detta tillsynsbeslut. Ärendet avslutas. I detta beslut har deltagit socialdirektör Stig Lindahl, beslutande och socialkonsulent Elisabeth Edberg- Karlsson och socialkonsulent Alexandra Engelholm. Stig Lindahl Kopia: Kopia skickas till socialnämnden i Västervik.