Genomförande av e-handelsdirektivet i svensk rätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genomförande av e-handelsdirektivet i svensk rätt"

Transkript

1 Genomförande av e-handelsdirektivet i svensk rätt Filosofie Författare: Handledare: kandidatuppsats inom affärsjuridik Sanaz Tarlani Roger Sandberg Framläggningsdatum [ ] Jönköping [201105]

2 Kandidatuppsats inom affärsjuridik Titel: Författare: Handledare: Genomförande av EU:s konsumentskydd i Sverige Sanaz Tarlani Roger Sandberg Datum: [ ] Ämnesord Affärsjuridik Sammanfattning I takt med teknikens utveckling så ökar den elektroniska handeln över gränserna vilket i sin tur skapar ett behov av ett ökat konsumentskydd. Behovet av ett bra konsumentskydd som skapar en trygghet för konsumenten och ökar den gränsöverskridande handeln är en av anledningarna till varför EU har byggt upp regelverk för elektronisk handel, bland annat genom e-handelsdirektivet 2000/31/EG. Resultatet som e- handelsdirektivet vill uppnå och vad den strävar efter är att skapa en likartad rätt för elektronisk handel inom europeiska unionen. Denna uppsats har som huvudsyfte att se till huruvida direktivet är genomfört på ett korrekt sätt i svensk rätt samt se om det finns andra möjliga vägar att gå för att uppnå syftet med direktivet än den lagstiftaren har valt. Med hjälp av bland annat relevant direktiv, förarbeten och rättsfall har författaren kunnat besvara frågeställningen som ställs upp i syftet. Då direktiv enbart är bindande till det resultat som ska uppnås kan varje medlemsstat välja verktygen för att uppnå detta, svenska lagstiftaren har valt att implementera det med försiktighet just på grund av teknikens konstanta utveckling. Författaren anser att denna försiktighet hämmar möjligheten att till fullo uppnå syftet med direktivet. Då tekniken konstant utvecklas kan en allt för specifik lagreglering snabbt bli föråldrad, samtidigt som en ospecificerad lagstiftning på ett unikt område som e-handel kan lämna för mycket utrymme för tolkning och därmed hämmar syftet med direktivet. i

3 Bachelor s Thesis in Commercial an Tax Law Titlw: Author: Totor: Implementation of EU consumer production in Sweden Sanaz Tarlani Roger Sandberg Date: [ ] Subject terms Abstract Commercial and Tax Law Along with the development of technology, the cross-border trade is increasing and therefore there is a need for greater consumer protection. A good consumer protection creates a feeling of safety for the consumer and that by itself may help to increase crossborder trade. This is one of the reasons for why the EU has established regulatory framework for electronic commerce, for example the Directive2000/31/EC. The directive strives to create a similar law for electronic commerce within the European Union. This paper s main purpose is to ensure that the directive is implemented properly in Swedish law, and if there are other possible ways to achieve the objective, other than the ones that the Swedish legislator has chosen. By using tools like for example relevant directives and case law, the author has been able to answer the question set out in the aim. A directive is only binding for the result to be achieved, that s why the memberstates have the power to choose how they want to implement it. The Swedish legislator has chosen to implement the directive with care because of technology s constant development. The author believes that this caution inhibits the ability to fully achieve the aims of the directive. A to specific legal act becomes obsolete as the technology constantly evolves, but on the other hand, an unspecified law in special areas such as the e- commerce, can leave too much room for interpretation and may inhibit the purpose of the directive. ii

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte och avgränsning Metod och material Konsumenthandel Konsumenthandel över internet Konsumentbegreppet Informationssamhällets tjänster och elektronisk handel Konsumentskydd EU Lagvalsreglerna i Rom I-förordningens artikel Domstols behörighet i enlighet med Bryssel I förordningens artikel 15 och E-handelsdirektivet Bakgrund Ursprungslandsprincipen Informationskrav och ansvarsfrihet Avtal som ingås elektroniskt Förbud mot allmän övervakningsskyldighet Tvistlösning Svensk konsumenträtt vid handel över internet Implementering av direktiv Tillvägagångssätt för implementering av direktiv i Sverige Genomförande av direktiv 2000/31/EG Ursprungslandsprincipen Informationskrav och ansvarsfrihet Ingående av avtal på elektronisk väg Förbudet mot krav på generell övervakning Utomrättslig tvistlösning Direktiv, den rätta vägen för e-handeln? Inledning Jämförelse mellan e-handelslagen och e-handelsdirektivet Självreglering, en alternativ reglering av e-handel? Sammanfattande kommentar Referenslista iii

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Elektronisk handel över gränserna växer i takt med teknikens utveckling, utbudet av varor och tjänster blir större och priserna kan därför hållas nere. Den stigande handeln över gränserna skapar dock ett behov av ett ökat krav på konsumentskydd vid möjliga tvister mellan näringsidkare och konsumenter då nya juridiska problem uppstår. 1 Med hjälp av specialregler inom konsumentförhållanden skyddas konsumenten samtidigt som det ökar den svagare partens förtroende för att exempelvis ingå distansavtal via internet. Utmärkande för den elektroniska handeln är att den många gånger är gränsöverskridande och därför ställer ökade krav på gemensamma lösningar till de problemen som kan uppstå. Denna utveckling är en av anledningarna till varför EU har byggt upp ett regelverk för att skapa gynnsammare förutsättningar för elektronisk handel. För att den fria rörligheten för varor och tjänster ska kunna fungera på ett bra sätt blir det nödvändigt med ett harmoniserat konsumentskydd som ger alla konsumenter inom unionen samma rättigheter. För att skapa gemensamma regler inom internethandel skapades Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (e-handelsdirektivet). Direktivet vill skapa möjligheter för de europeiska medborgarna att kunna använda sig utav den elektroniska handeln till sin fulla kapacitet. Direktivet ska bland annat fungera som ett redskap för att öka konsumenternas förtroende för e-handel och på så vis säkerställa fri rörlighet mellan medlemsstaterna. Direktivet har implementerats i Sverige bland annat genom Lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, hädanefter kallad e-handelslagen. 1.2 Syfte och avgränsning Syftet med förevarande uppsats är att se huruvida e-handelsdirektivet är genomfört till fullo i svensk rätt. Viktigt för att uppnå syftet är följande fråga: Har svenska lagstiftaren genomfört e-handelsdirektivet i svensk rätt på så sätt att det bindande resultatet som ska uppnås i verkligheten gör det? 1 Linton, Marie, Konsumentskyddet över gränserna särskilt inom EU, Iustus förlag, 2002, s

6 Om direktivets syfte inte uppnås i svensk rätt, finns det andra alternativ för att uppnå samma syfte? Endast de för elektronisk handel väsentliga direktiven, i synnerhet Direktiv 2000/31/EG samt kort om direktiv 97/7/EG berörs. För att läsaren ska få en förståelse av vad e- handelsdirektivet vill uppnå berörs dem enligt författaren viktiga avsnitten ur direktivet. Utav dessa behandlas de delar i analysen som kan utgöra ett hinder för korrekt genomförande av direktivet i svensk rätt, detta för att kunna besvara frågeställningen i syftet. För konsumentskyddet relevanta artiklar i Bryssel I- och Rom I förordningarna samt betydelsefulla rättsfall inom området omnämns. Relevant svensk lagstiftning samt rättspraxis kommer att framställas. Både konsumentens och näringsidkarens intressen aktualiseras i uppsatsen dock står konsumentens rättsliga skydd i fokus. 1.3 Metod och material För att frågeställningarna i syftet ska kunna besvaras har författaren valt att i denna uppsats använda sig utav en traditionell juridisk metod 2, det vill säga lagtext, rättspraxis, förarbeten och doktrin betraktas. Såväl svensk som europeisk rätt granskas för att möjliggöra en jämförelse mellan e-handelsdirektivet och själva resultatet i svensk rätt efter genomförandet av samma direktiv. Vad gäller den europeiska rätten har det även förutom relevanta förordningar och direktiv, KOM-dokument samt doktrin och praxis från EU-domstolen granskats. 2 Jensen Ulf, Lindblom Per Henrik, Rylander Staffa, Att skriva juridik-regler och råd, Iustus förlag,

7 2 Konsumenthandel 2.1 Konsumenthandel över internet Dagens samhälle erbjuder konsumenten att bland annat kunna handla livsmedel, kläder samt utföra bankärenden över internet. Fördelarna för konsumenten är många, att ha möjligheten att anskaffa varor som inte går att få tag på i en butik på hemorten samt att kunna jämföra priser hos olika leverantörer oberoende av öppettider med hjälp av sökverktyg. 3 Trots alla dessa fördelar kan e-handel ur konsumentskyddssynpunkt medföra en viss osäkerhet jämfört med traditionell handel. Denna osäkerhet kan bero på att det kan vara svårare att veta vem som skapat webbplatsen och därav vem man avtalar med samt vilka villkor som faktiskt gäller vid användning av tjänsterna eller köp av varorna. 4 I konsumentavtal är parterna oftast inte att anses som jämställda, därför har skyddsregleringen genom bland annat e-handelsdirektivet blivit ett verktyg för att kompensera den svagare parten (konsumenten) i möjliga tvister. 2.2 Konsumentbegreppet För att reglerna om konsumentskydd vid konsumenttvister ska vara tillämpliga måste det fastställas om ena parten i avtalet faller inom konsumentbegreppet. För att kunna förstå vad innebörden av begreppet är kan vara svårt då det finns olika uttalanden om vad det egentligen innefattar. Med begreppet konsument menas oftast inom juridiken en privatperson som köper varor eller förvärvar tjänster eller andra nyttigheter huvudsakligen för enskilt bruk. 5 Begreppet konsument som beskrivs i Bryssel I- och Rom I förordningen är likartade i båda regelverken. 6 I artikel 4 i förstnämnda förordningen och artikel 6 i andra förordningen yttras att tvisten ska röra ett avtal mellan en konsument och en motpart samt att syftet med avtalet ska ligga utanför konsumentens eventuella yrkesmässiga verksamhet. Begreppet ska tolkas snävt samtidigt som det ska uppfylla sitt syfte att skydda den svagare parten. 7 Då de olika medlemsstaterna har skiftande definitioner kring konsumentbegreppet anses det väl 3 Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s Prop. 1973:138, s Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser. 7 Linton, Marie, Konsumentskyddet över gränserna särskilt inom EU, Iustus förlag, 2002, sidan 83. 3

8 till pass att valet av vilken definition som ska användas avgörs beroende på vilket lands lag som är tillämpligt. Det är även anledningen till varför det inte finns en mer exakt definition i förordningarna. 8 Trots de olika definitionerna väljer e-handelsdirektivet att skapa en egen definition, där beskrivs begreppet som varje fysisk person som agerar utanför ramen för sin handels-, närings- eller yrkesverksamhet. 9 I förevarande uppsats kommer begreppet konsument menas i den mening som e-handelsdirektivet beskriver det om inte annat anges. 2.3 Informationssamhällets tjänster och elektronisk handel Det är av betydande vikt att ha en förståelse för vilka tjänster som innefattas av e- handelsdirektivet samt vilka som räknas in som tjänsteleverantör och tjänstemottagare då dessa är de som berörs av direktivets bestämmelser. Informationssamhällets tjänster ska anses vara sådana tjänster som utförs mot ersättning på begäran av tjänstemottagaren på distans och på elektronisk väg. 10 Vad som inte ska falla inom begreppet anges i en bilaga till Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. Vidare menas det med tjänsteleverantör varje fysisk eller juridisk person som tillhandahåller någon av informationssamhällets tjänster 11 och en tjänstemottagare är varje fysisk eller juridisk person som av yrkesmässiga eller andra skäl använder någon av informationssamhällets tjänster. 12 Exempelvis finns det hemsidor så som ASOS som är en tjänsteleverantör vilka tillhandahåller möjligheten att kunna som tjänstemottagare kunna köpa kläder över nätet från ett flertal olika medlemsstater. Det finns ingen klar definition av begreppet elektronisk handel då begreppet ständigt ändrar karaktär. Enligt Organisation for Economic Co-operation and Development finns det en engelsk motsvarighet till begreppet och denna innefattar alla former av affärsaktiviteter 8 Mål C-89/91 Shearson Lehmann Hutton mot TVB Treuhandlesgesellschaft für Vermögensverwaltung und beteiligungen GmbH, [1993] ECR I-00139, punkt Art. 2.e Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden. 10 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG av den 20 juli 1998 om ändring av direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter 11 Artikel 1.2 Direktiv 98/34/EG ändrat genom 98/48/EG. Prop. 1999/2000:86 s Artikel 2 a, b, d Direktiv 2000/31/EG. 4

9 som sker elektroniskt. En återkommande definition är den som är given av regeringen, där beskrivs e-handel som all byte av affärsinformation via olika former av telekommunikation. 13 Fördelen med dessa begrepp är att de är vida, vilket medför att den kan anpassa sig till den snabba utvecklingen som sker av teknik. 14 Trots denna breda definition så används en snävare variant i dagligt tal, där talar man om själva handeln av tjänster och varor över internet. I e-handelsdirektivet används den snävare definitionen. 15 Till skillnad från den snäva definition av e-handel innefattar informationssamhällets tjänster en betydligt bredare definition i direktivet då den förutom själva handeln även gäller för exempelvis finansiella tjänster och söktjänster. Kravet som uppställs för att tjänsten ska falla inom begreppet informationssamhällets tjänster är att tjänsten ska tillhandahållas online. 16 Jag kommer i det följande använda mig av definitionerna från e-handelsdirektivet om inte annat anges. 13 Regeringens skrivelse, Skr. 1997/98:190, s Prop. 2001/02:150, s Art. 2 Direktiv 2000/31/EG. 16 Prop. 2001/02:150, s

10 3 Konsumentskydd 3.1 EU I samband med att Sverige anslöt sig till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) år 1994 har Sverige förpliktat sig att genomföra de inom EU antagna reglerna rörande konsumentskydd. EU har varit aktiv med konsumentskyddsfrågan vilket visar sig bland annat genom direktiv inom området, dessa ska genomföra av medlemsstaterna i nationell rätt. Inom unionen finns det idag närmare en halv miljard konsumenter och de har en avgörande roll för den ekonomiska utvecklingen inom gemenskapen. 17 Med de olikheter som finns i olika medlemsstaters lagstiftning gällande konsumenter finns det en viss ovilja bland konsumenterna att göra gränsöverskridande köp inom EU. 18 Kommissionen har med hjälp av EU:s strategi för konsumentpolitiken lagt fram en plan där syftet är att öka konsumenternas välbefinnande, stärka deras ställning samt effektivisera konsumentskyddet. Konsumentpolitiken är därför av stor vikt för att konsumtionen ska fortsätta att växa och förhoppningen är att resultatet av gemensamma konsumentregler ska stärka den inre europeiska marknaden genom att konsumenter med ett starkare skydd vågar konsumera mer. För att ytterligare öka förtroendet för den inre marknaden har ett förslag 20 till ett nytt direktiv lagts fram, 21 vilket inte kommer beröras närmare i denna uppsats Lagvalsreglerna i Rom I-förordningens artikel 6 För att kunna avgöra exempelvis vilket konsumentbegrepp som ska vara tillämpligt är lagvalsreglerna av väsentlig betydelse. Avtal som ingås mellan konsument och näringsidkare ska underkastas lagen i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort, vilket anges i artikel 6.1 i Rom I-förordningen. En förutsättning för att det ska ske är antingen att affärsverksamheten bedrivs i samma land där konsumenten har sin vanliga vistelseort eller att näringsidkaren riktar verksamheten till det landet. Ett annat krav är att konsumentavtalet ska falla inom området för den verksamhet som näringsidkaren utövar KOM (2007) 99 slutlig s KOM (2006) 744 slutlig s KOM (2007) 99 slutlig. 20 KOM(2009)557 slutlig. 21 KOM (2008) 614 slutlig. 22 Art 6 Rom I-förordningen. 6

11 Det ges en möjlighet för konsumenter och näringsidkare att tillsammans välja vilken lag som ska tillämpas på eventuell tvist, ett så kallat prorogationsavtal 23. Konsumenten kan aldrig fråntas det skydd som konsumenten annars har rätt till enligt tvingande bestämmelser i det lands lag som annars skulle tillämpats. 24 Om tillämplig lag ska bestämmas av domstolarna ska hänsyn tas till den utveckling av teknik som sker gällande distansavtal. 25 Som tidigare nämnts är förutsättningen bland annat att konsumentavtalet faller inom näringsidkarens verksamhetsområde, för att konsumenten ska erhålla det konsumentskydd som uppställs i förordningen. En liknande bestämmelse finns i Bryssel I förordningens artikel 15.1 c som anger att näringsidkaren ska rikta verksamheten mot konsumentens land för att bestämmelsen om behörighet ska vara tillämplig. Vid internethandel är det dock upp till näringsidkaren att se till att det finns möjlighet att fastställa konsumentens ursprung Domstols behörighet i enlighet med Bryssel I förordningens artikel 15 och 16 Vid en konsumenttvist kan frågan uppstå vilken domstol som kan anses vara behörig att ta upp tvisten. Svaret på den frågan är att en domstol kan vara behörig att ta upp en konsumenttvist i det land där konsumenten har sin hemvist 27. I 16.2 samma förordning ska även talan mot en konsument väckas där konsumenten har sin hemvist. För att dessa behörighetsregler avseende konsumentförhållanden ska träda in uppställs några förutsättningar i förordningen. 28 Avseende webbplatser anges att tillgänglighet inte räcker för att hamna inom artikelns tillämpningsområde utan det är den faktiska möjligheten att ingå konsumentavtalet som betonas. 29 En djupare tolkning har skett av EU-domstolen kring artikel 15.2 c i relation till en webbplats i två förenade mål. I EU-domstolens dom C-585/08 och C-144/09 uppkom frågan om det kan anses vara tillräckligt att det fanns en webbplats tillgänglig på internet för att verksamheten ska anses vara riktad till konsumentens hemviststat i den mening som avses i 23 Art 6.2 Rom I förordningen. 24 Art 6.1 Rom 1-förordningen. 25 Ingress, punkt 24 Rom 1-förordningen. 26 KOM (2005) 650 slutlig. 27 Art 16.1 Bryssel I förordningen 28 Art 15 Bryssel I förordningen. 29 KOM (2005) 650 slutlig. 7

12 artikel 15.1 c. 30 EU-domstolen konstaterar att i jämförelse med Brysselkonventionen har konsumentskyddet utvidgats i Bryssel I förordningen. 31 Ett krav som EU-domstolen uppställde i målet var att näringsidkaren ska ha visat en vilja att upprätta kommersiella förbindelser med konsumenterna i en eller flera andra medlemsstater inklusive den aktuella medlemsstaten. 32 Det ska alltså prövas huruvida det fanns omständigheter som visade på att näringsidkaren avsåg att ingå avtal med konsumenter i andra medlemsstater, däribland den aktuella medlemsstaten. 33 De omständigheter som pekar på att en verksamhet är riktad till konsumentens medlemsstat ska uttryckas på ett tydligt sätt E-handelsdirektivet Bakgrund Den 8 juni 2000 antogs Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden. Ett direktiv är bindande till det resultat som ska uppnås och svenska lagstiftaren har som skyldighet att inom implementeringsfristen anpassa nationell rätt efter direktivet. Resultatet som e-handelsdirektivet vill uppnå och vad den strävar efter är att skapa en enhetlig rätt för elektronisk handel på europeisk nivå. 35 Direktivet tar hänsyn till utvecklingen av den elektroniska handeln som en av informationssamhällets tjänster. Informationssamhällets tjänster innefattar sådana som normalt utförs mot ersättning, på elektronisk väg samt på distans, på individuell begäran av tjänstemottagare. 36 Tjänster som direktivet är tillämplig på är exempelvis online försäljning av varor och från direktivet undantas bland annat beskattningsfrågor, vilket framgår i artikel För att tjänsten ska falla inom begreppet informationssamhällets tjänster ska denna tillhandahållas online. Tjänsterna ska även fritt erbjudas inom Europeiska unionen så länge tjänsten följer lagen i den egna medlemsstaten, på så vis kan direktivet säkerställa den fria rörligheten för informationssamhällets tjänster mellan medlemsstaterna. 30 Förenade målen C 585/08 och C-144/09, p Förenade målen C 585/08 och C-144/09, p Förenade målen C 585/08 och C-144/09, p Förenade målen C 585/08 och C-144/09, p Förenade målen C 585/08 och C-144/09, p Prop. 2001/02:150, s artikel 1:2 98/34/EG, se även avsnitt Prop. 2001/02:150, s

13 I direktivets artikel 1.4 stadgas att inga nya regler behandlas i direktivet angående domstolars behörighet eller lagval på privaträttsliga avtal med internationell anknytning. Enligt artikel 3.1 ska leverantörer av e-tjänster innefattas av lagstiftningen i den medlemsstat där de är etablerade. 38 Direktivet ställer upp krav i artiklarna 5-7, 10 samt 11 som tillhandahållare av informationssamhällets tjänster ska följa bland annat vid marknadsföring. På tjänstelevererande mellanhänder ställs inte lika höga ansvarskrav som på dem som tillhandahåller tjänsten vilket anges i artiklarna Enligt artikel 15 får inte medlemsstaterna ålägga en skyldighet för mellanhänderna att övervaka eller efterforska viss information. För att direktivet ska kunna uppnå sin fulla potential och därmed uppfylla sitt syfte krävs att medlemsstaterna samarbetar. För att ett sådant samarbeta ska kunna ske med övriga medlemsstater så ska kontaktpunkter utses. Dessa kontaktpunkter ska även kunna nås av tjänstemottagarna och tjänsteleverantörerna för att exempelvis få allmän information om var de kan få en tvist prövad. Medel som krävs för att genomföra e-handelsdirektivet ska medlemsstaterna se till att ha och de ska även se till att tjänsteleverantörerna ger de uppgifter som behövs för att genomförandet ska ske på ett korrekt sätt. Om en medlemsstat kräver uppgifter av en annan medlemsstat ska denna lämna de uppgifterna, detta ska även kunna möjliggöras på elektronisk väg Ursprungslandsprincipen Denna princip utgör den viktigaste delen av direktivet och ska därför beskrivas under detta avsnitt. 40 Ursprungslandsprincipen som även ibland kallas för sändarlands- eller hemlandsprincipen har som syfte att underlätta för tjänsteleverantören, då han genom principen får möjligheten att erbjuda sina tjänster och varor inom hela gemenskapen. Principen innefattas av två delar, den första delen består av att medlemsstaten vilket tjänsteleverantören är etablerad i har ansvaret att se till att leverantören följer de lagar som gäller där 41 och den andra delen säger att de tjänster som uppfyller kraven som ställs i ursprungslandet ska få cirkulera fritt inom EES-området. 42 Tjänsteleverantörer som är etablerade inom gemenska- 38 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden. 39 Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s Art. 3.1 Direktiv 2000/31/EG. 42 Art. 3.2 Direktiv 2000/31/EG. 9

14 pen ska inte behöva ta hänsyn till vilka krav som ställs på verksamheten i andra länder utan ska enbart behöva iaktta de regler som uppställs i det land där han är etablerad i det så kallade samordnade regelområdet Informationskrav och ansvarsfrihet Kraven som ställs på tjänsteleverantören att ange information om sig själva och verksamheten har en konsumentskyddande funktion och därför en viktig del för att uppnå syftet med direktivet. Konsumenten får genom kravet tydlig information om vilka som ligger bakom informationssamhällets tjänster samt hur en beställning kan göras. Kraven skapar ingen större last för leverantören samtidigt som det ger mottagaren relevant information. 44 En annan anledning till varför kraven ställs på tjänsteleverantören är bland annat för att tjänstemottagaren på ett betryggande sätt ska kunna ta ställning till ett erbjudande för att besluta huruvida han vill att ett avtal ska ingås för en beställning. Ur konsumentskyddssynpunkt är dessa krav väsentliga och en av anledningarna till varför de ställs på tjänsteleverantören. 45 Informationskravet ställs på leverantörer av informationssamhällets tjänster vilket regleras i artikel 5,6 och 10 i e-handelsdirektivet. Kraven är inte uttömmande och följden av bristande uppfyllelse av kraven får medlemsstaterna själva reglera enligt artikel I artikel 5 ställs ett krav på allmän information som leverantören av tjänsten ska lämna, exempelvis är namn, etableringsort, e-postadress samt enligt artikel 5.2 om de anger priser, ska dessa vara tydliga. All denna information ska vara tillgänglig på ett direkt, enkelt samt stadigvarande sätt för tjänstemottagarna och behöriga myndigheter. 47 Krav ställs även på informationen som lämnas i samband med kommersiella meddelanden 48, informationen ska vara klart identifierbar. 49 Även på icke begärda kommersiella 43 Med samordnade regelområdet menas: de krav som har fastställts i medlemsstaternas rättssystem och som är tillämpliga på tjänsteleverantörer av informationssamhällets tjänster eller på informationssamhällets tjänster, oberoende av om de är av allmän natur eller särskilt utformade för dem. Art. 2.h Direktiv 2000/31/EG. 44 Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s Med kommersiella meddelanden menas enligt Art. 2.f Direktiv 2000/31/EG: varje form av meddelande som syftar till att direkt eller indirekt främja varor eller tjänster från ett företag, en organisation eller en person som bedriver handels-, industri- eller hantverksverksamhet, eller utövar reglerad yrkesverksamhet, eller till att direkt eller indirekt främja ovan nämnda företags, organisationers eller personers anseende. Följande utgör i sig inte kommersiella meddelanden: Information som krävs för att direkt nå företaget, organisationen eller personen, exempelvis domännamn eller en e-postadress. 10

15 meddelanden ställs samma krav. 50 Om en tjänsteleverantör ska ta emot beställningar av något slag ställs kravet på dem att lämna en klar information om hur tjänstemottagaren ska göra för att ingå avtalet, möjligheten att rätta till inmatningsfel och vilka språk som finns att välja mellan för att ingå avtalet. Dessa krav kan dock avtalas bort av näringsidkare sinsemellan. Kraven ställs inte heller i de fall där avtalet ingåtts genom personliga meddelande så som med hjälp av e-post. 51 Kraven som ställs på tjänsteleverantören kan anses som många men för att en betryggande handel ska kunna bedrivas är dessa nödvändiga enligt direktivet. Samtidigt som dessa krav ställs på tjänsteleverantörerna så ges en viss ansvarsfrihet till mellanhänderna. Mellanhänder som vidarebefordrar eller lagrar information och enbart har en verksamhet av teknisk karaktär ska inte kunna göras ansvariga för informationen 52. Syftet bakom denna begränsning av ansvarsfrihet är att undanröja skillnaderna i lagstiftning som finns i de olika medlemsstaterna på området. De nuvarande lagstiftningarnas olikheter kan hämma den inre marknaden från att fungera på ett bra sätt, att utvecklingen av gränsöverskridande tjänster begränsas och att risken kan öka för att konkurrensen. 53 För att mellanhänder inte ska kunna göras ansvariga för informationen de lagrar eller vidarebefordrar ska deras ansvar vara begränsad till den tekniska processen och ha ett uteslutande syfte, nämligen att göra överföringen effektivare. 54 Ansvarsfriheterna som anges i artiklarna 12 och 13 kan endast åberopas om informationen mellanhanden vidarebefordrar inte ändras. 55 Ett annat rekvisit som mellanhänder ska uppfylla för att ta del av ansvarsbegränsningen är att de ska avlägsna eller göra informationen oåtkomlig så snart de fått kännedom om eller blivit medvetna om en olaglig verksamhet kopplad till information de besitter. 56 Meddelanden rörande företagets, organisationens eller personens varor, tjänster eller anseende som utarbetats oberoende av detta eller denna, i synnerhet när det har skett utan ekonomisk ersättning. 49 Art. 6 Direktiv 2000/31/EG. 50 Art. 7.1 Direktiv 2000/31/EG. 51 Art. 10 Direktiv 2000/31/EG. 52 Art Direktiv 2000/31/EG. 53 Ingresspunkt Direktiv 2000/31/EG. 54 Ingresspunkt 42 Direktiv 2000/31/EG. 55 Ingresspunkt 43 Direktiv 2000/31/EG. 56 Prop. 2004/05:13, s

16 Om mellanhanden avsiktligen samarbetar för att begå olagliga handlingar med någon som mottager hans tjänster så innefattas inte handlingen som att enbart vidarebefordra, vilket resulterar i att han inte undantas från ansvar. 57 Trots reglerna som är uppställda i direktivet angående ansvarsfrihet så hindrar inte dessa domstolar och myndigheterna i medlemsstaterna från att meddela föreskrifter inom området. 58 Syftet med kravet på information samt den lättnad som ges till mellanhänderna genom en viss ansvarsfrihet ska genomföras i nationell lag Avtal som ingås elektroniskt För att den elektroniska handeln ska fungera på ett bra sätt är det viktigt att avtal ska kunna ingås på elektroniskt väg då handeln ofta är gränsöverskridande. Att denna möjlighet ska finnas ligger på medlemsstaternas ansvar, de ska se till att avtal som ingås på elektronisk väg ska vara giltig och ha en rättslig verkan. 59 Om det finns vissa formkrav reglerade i medlemsstaten som kan hämma användningen av elektroniska avtal bör medlemsstaten upphäva dessa. 60 I artikel 9.2 i e-handelsdirektivet stadgas undantag som innebär att medlemsstaterna får behålla formkrav som hindrar avtalsparter från att ingå avtal elektroniskt. Sådana fall kan röra avtal om fast egendom och familjerättsliga avtal. Ett annat krav som ställs på medlemsstaterna gällande avtal som ska ingås elektroniskt är att de ska se till att vissa principer ska levas upp av tjänsteleverantörerna vid mottagande av en beställning på elektronisk väg. Tjänsteleverantören måste bland annat bekräfta mottagandet av tjänstemottagarens beställning. 61 Vad som sker om tjänsteleverantören underlåter detta är inte reglerat utan det är upp till varje medlemsstat att bestämma påföljderna Förbud mot allmän övervakningsskyldighet Medlemsstaterna begränsas genom att de inte får ålägga tjänsteleverantörerna att vid tillhandahållande av tjänster som nämns i artikel övervaka informationen de får eller möjligheten till att ge leverantörerna en skyldighet att aktivt efterforska omständigheter 57 Ingresspunkt 44 Direktiv 2000/31/EG. 58 Ingresspunkt 45 Direktiv 2000/31/EG. 59 Art. 9.1 Direktiv 2000/31/EG. 60 Ingresspunkt 34 Direktiv 2000/31/EG. 61 Art. 11 Direktiv 2000/31/EG. 62 Art. 20 Direktiv 2000/31/EG. 12

17 som kan tyda på olaglig verksamhet eller sådan fakta. 63 Övervakningsskyldigheten innefattar skyldigheter av allmän karaktär och inte övervakningsskyldighet vid speciella fall. Medlemsstaterna hindras inte av direktivet från att kräva av tjänsteleverantörerna att lagra skälig information från sina tjänstemottagare, detta för att exempelvis förhindra olaglig verksamhet Tvistlösning För att fler ska våga avtala med någon som inte befinner sig i samma land genom elektronisk handel ska det vid sådana tillfällen finnas bra möjligheter till tvistlösning. Direktivet anger att vid en eventuell tvist får tvistlösning ske med hjälp av andra organ än domstol och detta ska kunna göras via elektroniska förbindelser. 65 Lösningen ska inte enbart vara en illusion utan i verkligheten fungera på ett effektivt sätt även vid gränsöverskridande fall. Verklig tillgång till hjälpmedel ska finnas vid tvister och de ska vara väl anpassade för just sådana skador som kan uppstå i samband med informationssamhällets tjänster. 66 Tvister mellan en leverantör och en mottagare av informationssamhällets tjänster får lösas med hjälp av de medel som är tillgängliga enligt nationell lag. 67 Medlemsstaterna ska möjliggöra för avtalsparterna att på ett snabbt sätt kunna vidta åtgärder för att förhindra en påstådd överträdelse Svensk konsumenträtt vid handel över internet I Sverige har handeln över internet ökat de senaste åren enligt AB handelns utredningsinstitut. Att handla över internet är något som fler och fler svenska medborgare gör och är idag vana vid. För att svenska e-handelsföretag ska kunna konkurrera på ett bra sätt med den traditionella detaljhandeln krävs det bland annat att konsumenten känner sig trygg. Denna trygghet kan gynna handeln då fler vågar handla över gränserna. Målet med svensk konsumentpolitik är att stärka konsumentens ställning på marknaden samt att skydda dennes säkerhet och hälsa. 69 De svenska lagarna som reglerar handel över 63 Art Direktiv 2000/31/EG. 64 Ingresspunkt Direktiv 2000/31/EG. 65 Ingresspunkt 51 Direktiv 2000/31/EG. 66 Ingresspunkt 52 Direktiv 2000/31/EG. 67 Art. 17 Direktiv 2000/31/EG. 68 Art Direktiv 2000/31/EG. 69 Prop. 2000/01:135, s. 1 13

18 internet är främst Distans- och hemförsäljningslag (2005:59) och Lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster. 70 Ett direktiv som har påverkat konsumentens skydd i Sverige är Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG av den 20 maj 1997 om konsumentskydd vid distansavtal. Direktivet har implementerats i svensk rätt genom distans- och hemförsäljningslagen. Då direktivet trädde ikraft såg lagstiftaren behovet av ett starkare konsumentskydd för distansavtal i samband med frammarschering av ny teknik, i förarförarbetena till distans- och hemförsäljningslagen anges det att hänsyn ska tas till ny teknik för distansförsäljning. 71 Ett annat direktiv på området e-handel är som tidigare nämnts e-handelsdirektivet. Den svenska lagstiftaren har varit försiktig vid implementering av e-handelsdirektivet och inte gått utöver vad direktivet kräver. Försiktigheten beror på att tekniken hela tiden utvecklas. 72 Hur lagstiftaren mer detaljerat i praktiken har implementerat direktivet behandlas under avsnitt 4. Även initiativ för självreglering av e-handel har tagits, planen om självreglering publicerade kommissionen år 2005 och det sågs då som ett smidigt sätt att utforma bestämmelser inom e-handel. Begreppet självreglering har beskrivits som Med självreglering avses förhållanden där berörda aktörer i större eller mindre utsträckning själva sköter normbildningen i samverkan eller samspel med den statligt institutionaliserade, offentliga rättsbildningen. 73 Att självreglering kan ha fördelar framför traditionell lagstiftning framgår tydligt i betänkandet Självreglering inom elektroniska affärer (SOU 2000:96) Lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster. 71 Prop. 2004/05:13, s Prop. 2001/02:150, s Josefsson SvJT 2001 s SOU 2000:96, s

19 4 Implementering av direktiv 4.1 Tillvägagångssätt för implementering av direktiv i Sverige De europeiska överenskommelserna till exempel i form av direktiv måste införlivas i medlemsstaternas nationella lagstiftning för att anses som genomförd korrekt. Ett direktiv och det resultat som ska uppnås är bindande för medlemsstaterna enligt artikel 288 i EUfördraget. En förordning är direkt tillämplig medan direktiven måste implementeras. Det är upp till varje medlemsstat att själva välja tillvägagångssätt för hur ett direktiv ska införlivas i den nationella rätten. 75 Med andra ord kan det sägas att lagstiftaren inte är bunden till en viss systematik eller att han måste använda sig av direktivets terminologi utan den viktigaste aspekten är att direktivet genomförs på så sätt att det avsedda resultatet uppnås. 76 Vid implementering av direktiv i Sverige används den sedvanliga lagstiftningsprocessen det vill säga utredningsarbete, remissförfarande, propositionsarbete, eventuell lagrådsremiss, riksdagsbehandling, utfärdandet av lag och myndighetsföreskrifter. Efter att direktivet har antagits så är det inte tillräckligt att innehållet i den nationella rätten överensstämmer med vad som anges i direktivet utan innehållet ska framgå av bindande rättsakter Genomförande av direktiv 2000/31/EG För att en jämförelse ska kunna göras mellan hur direktivet ska genomföras i nationell lag och hur svenska lagstiftaren faktiskt har gått tillväga krävs det att en bakgrund anges om hur lagstiftaren har gjort och tänkt i praktiken. Då direktivet utformades var ett av målen att direktivet skulle vara enkelt och klart. 78 Vid implementeringen av direktivet tog lagstiftaren hänsyn till att utav alla regler som anges i direktivet kan inte alla anses kunna omfatta situationer utanför informationssamhällets tjänster och därför blir det svårt att endast ändra i befintlig lag utan den kräver en egen lag. 79 En annan faktor till att en ny lag ansågs som en bra lösning var det faktumet att direktivet riktar sig till informationssamhällets tjänster vilket ger upphov till unika problem som kräver säregna lösningar. Vid reglering av det området som direktivet berör tog lagstiftaren i beaktande att regleringen inte ska vara beroende av teknikens utveckling. Anledningen till varför det skulle ske oberoende av teknikens ut- 75 art 288 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. 76 Prop. 2001/02:150, s Nyström, B., EU och arbetsrätten, s Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s

20 veckling var för att tekniken utvecklas konstant vilket kan leda till att lagstiftningen kan bli svårapplicerbar på nya oförutsedda situationer. 80 Dock kan lagstiftningen inte ske helt teknikoberoende 81 eller teknikneutral 82 och därför behöver regleringen en kontinuerlig översyn i takt med teknikens utveckling. Lagstiftaren har även tagit hänsyn till hur andra länder har implementerat direktivet för att på så vis uppnå ett harmoniserat genomförande. 83 Vad gäller text och struktur har lagstiftaren beaktat två olika aspekter. Det första är att det är EU-domstolen som avgör vid tolkningen av de begrepp och uttryck som anges i direktivet, det andra är att det ändock vid ny lagstiftning bör göras en del förenklingar för att inte lagtexten ska ha ett svårhanterligt språkbruk. Lagstiftaren anser därför att förenklingar bör ske i förhållande till direktivet. 84 Hur lagen sedan ska tillämpas på ett korrekt sätt sker genom att den svenska domstolen följer den tolkning som överensstämmer med direktivet (direktivkonform tolkning). Då det saknas riktiga förarbeten till EU-direktiven är detta val det mest naturliga och med anledning av detta är utförliga lagkommentarer i förarbetena till en svensk lag inte lämpligt då hela europeiska unionen ska verka för en enhetlig tolkning av direktivet. 85 Nedan kommer en närmare beskrivning av hur lagstiftaren har resonerat kring de tidigare nämnda delarna av direktivet, detta för att kunna avgöra huruvida det kan anses att Sverige som medlemsstat har ett korrekt genomförande av e-handelsdirektivet Ursprungslandsprincipen För att det ska kunna anses att Sverige har genomfört direktivet och på så vis garanterar att enskildas skyldigheter samt rättigheter är tillräckligt tydliga och att myndigheter tillämpar direktivet till fullo ska bland annat ursprungslandsprincipen framgå tydligt i e-handelslagen. Vid lagstiftningstillfället saknades det rättspraxis inom området vilket medförde en viss 80 Prop. 2001/02:150, s Vad som menas med teknikoberoende lagstiftning här är att reglerna för t.ex. handel inte alls är relaterade till tekniska begrepp och därför kan användas oberoende av vilka medier som används. 82 Teknikneutral lagstiftning är sådana regler som inte enbart gäller för en viss teknik och som kanske snabbt föråldras genom den snabba tekniska utvecklingen. 83 Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s

21 osäkerhet inom rättsläget. 86 Lämpligast vore därför att i speciallagen införa att inom det samordnade området ska svensk rätt gälla i de fall där tjänsteleverantören har sin etableringsstat i Sverige, oavsett om tjänsterna riktar sig mot andra EES-stater. Tillsammans med detta krav följer att svenska myndigheter ska se till så att detta följs. 87 En annan fråga som uppstod är huruvida principen om fri rörlighet behöver skrivas in i e- handelslagen. Principen om fri rörlighet nämns redan i EU-fördraget dock skiljer sig möjligheten att göra undantag från denna i direktivet jämfört med fördraget. Enligt fördraget kan medlemsstaterna göra generella undantag om dem åberopar specifika skyddsintressen medan de uppräknade skyddsintressena i direktivet är mer begränsade. 88 Direktivet ger ingen möjlighet till att införa generella undantag, utan hindret mot den fria rörligheten ska rikta sig mot en specifik tjänst samt föregås av en prövning. I lagtexten ska det därför framgå att svenska tillsynsmyndigheter inte får ingripa förutom i de i direktivet angivna undantagsfallen vilka även ska tas upp i lagen. Det ska framgå i lagstiftningen att domstolar och myndigheter har befogenhet att vidta åtgärder som grunda sig på befintlig lagstiftning. 89 Det framgår i direktivet vid vilka tillfällen ursprungslandsprincipen inte ska gälla och dessa begränsningar anser lagstiftaren även ska framgå i e-handelslagen. En punkt som svensk domstol har lagt stor vikt på gällande ursprungslandsprincipen är att kraven som ställs på de svenska tillhandahållarna av informationssamhällets tjänster ska även gälla i de fall där den som bedriver handel i Sverige helt riktar sin verksamhet mot konsumenter i andra länder. Faktumet att domstolarna anser att det ovannämna är av stor vikt kom bland annat i uttryck i rättsfallet NJA 2008 s Enligt fallet bedrev den tilltalade internetbaserad läkemedelshandel från Stockholm och Skåne, där uppstod bland annat frågan om gärningarna utgör brott mot svensk lag och om svensk domsrätt föreligger. Där fann Högsta domstolen (HD) att internethandeln utgör brott mot svensk lag trots att denna enbart riktats mot konsumenter utanför landet Informationskrav och ansvarsfrihet Inom redan befintlig svensk lag finns det krav på information som näringsidkaren ska ge vid vissa angivna tillfällen, dessa ska kompletteras av de i e-handelsdirektivets artikel 5 krav 86 Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s

22 på viss information som tjänsteleverantören ska tillhandahålla. 90 Någon mer omfattande informationsskyldighet än det direktivet ställer upp ska inte föras in i nya lagen enligt lagstiftaren. Vad gäller skyldighet att informera priser finns liknande bestämmelser i 9 3 och 4 distansavtalslagen och i 5 Prisinformationslag (2004:347) dock anges det exempelvis en hel del undantag i distansavtalslagen som gör att direktivets informationskrav kräver ny reglering i svensk rätt. 91 I samband med marknadsföring uppställs krav i e-handelsdirektivets artikel 6. Då dessa krav redan överensstämde med svensk rätt, i bland annat 5 och 13 Marknadsföringslag (2008:486) så krävdes ingen ny reglering. 92 Kravet på ansvar gäller dock inte mellanhänder utan som tidigare nämnts ska tjänstelevererande mellanhänder under vissa specifika förutsättningar vara fria från ansvar som hänför sig till informationen de hanterar, i de fall där deras verksamhet innebär överföring samt lagring av information som tillhandahålls av andra. 93 Denna ansvarsfrihet gäller enbart när specifika villkor är uppfyllda och är därav inte någon slags immunitet för mellanhänder. 94 Ansvaret man talar om i direktivet är sådant ansvar som kan leda till att mellanhanden kan drabbas av en viss sanktion. Ansvar som är relevanta och fokus på i direktivet är det straffrättsliga ansvaret, skadeståndsansvar samt sådan ansvar som kan innebära att mellanhanden blir tvungen att betala sanktionsavgift. 95 På de områden där ansvarsförutsättningarna är minst begränsade är behovet störst av att nya regler i svensk lagstiftning ska stå i överensstämmelse med direktivets artiklar. Rättsläget inom skadeståndsansvaret är i vissa fall oklart inom det upphovsrättsliga området och behöver därför ett klargörande vad gäller ansvarsfrihetsreglerna. Då det bland annat är oklart enligt lagstiftaren huruvida en mellanhand kan drabbas av ansvar i sådana situationer som föreskrivs i direktivet finns ändock behovet av en reglering av ansvarsfrihet på området. Inom straffrätten begränsas ansvaret redan men för att genomföra direktivet på ett lämpligt sätt väljer lagstiftaren att införa att mellanhanden som lagrar eller överför informa- 90 Se avsnitt Prop. 2001/02:150, s Prop. 2001/02:150, s Art Direktiv 2000/31/EG. 94 Se avsnitt Prop. 2001/02:150, s

23 tion ska kunna dömas för brott som gäller innehållet om och endast ifall brottet har begåtts uppsåtligen Ingående av avtal på elektronisk väg Formkrav som skulle kunna begränsa möjligheter att ingå avtal elektroniskt är något som lagstiftaren måste omöjliggöra i svensk rätt för att implementera direktivet korrekt förutom i få undantagsfall. Artikel 9 i e-handelsdirektivet anger att medlemsstaternas rättsystem inte får hindra att avtal om informationssamhällets tjänster kan ingås på elektronisk väg. Redan befintliga formkrav i svensk rätt som finns på området ska ses över områdesvis och nödvändiga förändringar ska göras för att direktivets avsnitt gällande formkrav ska anses korrekt genomfört. 97 För implementering av direktivet krävs därför ingen ny lagreglering vad gäller formkrav utan begränsas till att ett förtydligande görs i de fall formkraven utesluter helt eller tillåter användningen av elektroniska medel. Vid uteslutande av möjligheten att ingå avtal på elektronisk väg ska EG-kommissionen underrättas Förbudet mot krav på generell övervakning Det ska framgå i svensk rätt att som medlemsstat kan denne inte ålägga tjänsteleverantörerna att övervaka eller aktivt efterforska den informationen de överför eller lagrar för annans räkning, 99 förutom vid vissa specifika tillfällen. 100 I Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen) ställs kravet att Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ska, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten. 101 Det ovan nämnda kravet kan inte anses som någon allmän övervakningsskyldighet utan enbart en plikt att tillhandahållaren av tjänsten håller en skälig uppsikt och därför är inte lagen i strid med vad som nämns i direktivets artikel Prop. 2001/02:150, s Prop. 1999/2000: Prop. 2001/02:150, s Art Direktiv 2000/31/EG. 100 Se avsnitt Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor. 19

24 4.2.5 Utomrättslig tvistlösning Direktivet anger att medlemsstaternas lagstiftning inte får innehålla regler som hindrar att tvistlösning sker online. 102 I lagen (1999:116) om skiljeförfarande ställs kravet att skiljedomen ska vara skriftlig samt undertecknas av skiljedomarna, 103 det här kravet kan inte enligt lagstiftaren anses stå i strid med det direktivet stadgar, då det är frivilligt att använda sig utav skiljeförfarande. 104 Vad gäller tvistlösningsorgan följer Sverige de rekommendationer som ges i 1998 (1998/257/EG) därför behöver inte Sverige göra några ytterligare åtgärder för att implementera art 17.2 i direktivet. 102 Prop. 2001/02:150, s Lag (1999:116) om skiljeförfarande. 104 Prop. 2001/02:150, s

25 5 Direktiv, den rätta vägen för e-handeln? 5.1 Inledning Författaren kommer i förevarande kapitel besvara syftet med uppsatsen. Enbart delar av direktivet berörs i uppsatsen för att ge läsaren en bild av vad direktivet handlar om och utav dessa kommer bara de områden som författaren anser kan utgöra ett problem koncentreras på nedan. Med andra ord behandlas de delar som kan utgöra ett hinder till att ett korrekt genomförande av e-handelsdirektivet i svensk rätt har skett på så sätt att det bindande resultatet som ska uppnås i verkligheten faktiskt gör det. 5.2 Jämförelse mellan e-handelslagen och e-handelsdirektivet E-handeln ökar i betydelse och den öppnar dörrar för möjligheten att kunna handla över gränserna genom att den möjliggör för konsumenter att ingå avtal om tjänster samt köp av varor. Då det tidigare men även till viss grad idag finns skillnader mellan länders lagstiftning på området elektronisk handel så krävs en harmonisering. E-handelsdirektivet skapades för att ställa möjligheternas dörr på vidgavel och uppmuntra den nödvändiga harmoniseringen av området. Det kan fastställas att många åtgärder vidtagits inom EU för att stärka konsumenters skydd vid internationell handel. Genom harmoniseringen garanteras även den fria rörligheten av informationssamhällets tjänster. Fria rörligheten av tjänsterna skapas då företag inte längre behöver lägga ner tid och pengar på att kontrollera att de uppfyller alla krav som ställs på de i varje land som han vill erbjuda sina tjänster och varor. Även konsumentens känsla av trygghet kring skyddsreglerna för den svagare parten kan ge upphov till att konsumenten väljer att handla över gränserna. E-handelsdirektivet berör ett flertal olika områden så som ursprungslandsprincipen, kraven på information av tjänsteleverantören och ansvarsfrågor gällande mellanhänder. Att direktivet har fått en egen lag har många fördelar, då lagstiftaren kan införa de bestämmelser som svensk rätt inte uppfyller i enlighet med direktivet. Det är dessutom en enklare lösning än att behöva ändra i redan befintliga lagar vilket enligt författaren inte vore en lösning att rekommendera då direktivet berör så många olika områden skulle det vara väldigt svåröverskådligt med flera olika lagar för företagaren att hålla reda på. Sveriges ansvar som en medlemsstat i EU är att genomföra ett direktiv på nationell nivå men får fritt välja hur och vilka nationella rättskällor som ska användas för att göra detta. Ursprungslandsprincipen som är en av de viktigare delarna av direktivet handlar om ömsesidigt erkännande, vilket är en komponent som möjliggör den fria rörligheten som e-handelsdirektivet strävar efter i sin 21

R 7622/ Till Näringsdepartementet

R 7622/ Till Näringsdepartementet R 7622/2001 2001-06-13 Till Näringsdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 mars 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian E-handelsdirektivet genomförande av direktivet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster Peter Dyer ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Introduktion DS 2001:13. Införlivar e-handelsdirektivet e med svensk rätt. Skall vara implementerat

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 24.9.2013 2013/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (2013/2116(INI))

Läs mer

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ * I alla fall då hänvisning sker till kommissionens förslag, avses Ordförandeskapets skuggförslag. 1 Alternativ 1: Att ULP byts ut mot

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE

PUBLIC. Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) EUROPEISKA UNIONENSRÅD /12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE ConseilUE EUROPEISKA UNIONENSRÅD Brysselden26oktober2012(7.11) (OR.fr) 14997/12 Interinstitutioneltärende: 2011/0284(COD) LIMITE PUBLIC JUR538 JUSTCIV307 CONSOM124 CODEC2396 YTTRANDEFRÅNJURIDISKAAVDELNINGEN

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 27 juni 2001 PE 304.701/1-19 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Christopher Huhne (PE 304.701) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES) 30.6.2016 L 173/47 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/1055 av den 29 juni 2016 om fastställande av tekniska standarder vad gäller de tekniska villkoren för lämpligt offentliggörande av insiderinformation

Läs mer

TILLKÄNNAGIVANDE TILL BERÖRDA AKTÖRER

TILLKÄNNAGIVANDE TILL BERÖRDA AKTÖRER EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSUMENTFRÅGOR GENERALDIREKTORATET FÖR TRANSPORT OCH RÖRLIGHET Bryssel den 27 februari 2018 Rev1 TILLKÄNNAGIVANDE TILL BERÖRDA AKTÖRER

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.10.2005 KOM(2005) 492 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet EG Turkiet beträffande genomförandet av artikel

Läs mer

Daniel Westman 1 2001-06-20

Daniel Westman 1 2001-06-20 Daniel Westman 1 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar E-handelsdirektivet (Ds 2001:13) Med anledning av promemorians förslag till svensk implementering av E-handelsdirektivets regler om ansvarsfrihet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Kommittédirektiv. Hantering av konsumenttvister utanför domstol. Dir. 2013:23. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013

Kommittédirektiv. Hantering av konsumenttvister utanför domstol. Dir. 2013:23. Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Kommittédirektiv Hantering av konsumenttvister utanför domstol Dir. 2013:23 Beslut vid regeringssammanträde den 28 februari 2013 Sammanfattning På senare tid har det skett förändringar i samhället som

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 30.11.2018 SV Europeiska unionens officiella tidning C 432/17 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om lagstiftningspaketet En ny giv för konsumenterna

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju 2011/8586/KO Yttrande Stockholm 2012-01-09 Yttrande över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och till

Läs mer

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.11.2017 COM(2017) 640 final 2017/0282 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EESkommittén avseende

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Publicerad den 27 juni 2018 Utfärdad den 20 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2012 COM(2012) 51 final 2012/0023 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL 14483 PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Detta Personuppgiftsbiträdesavtal ( Biträdesavtal/-et ) har denna dag träffats mellan: (1) Klicka här och skriv Studieförbundets namn, org nr [adress] ( Studieförbundet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL Detta Personuppgiftsbiträdesavtal ( Personuppgiftsbiträdesavtalet ) har den träffats mellan Le-vonline AB, org.nr. 556575-2028 ( Leverantören ) och Kunder som valt att ingå

Läs mer

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare

NOT Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 23 februari 2004 (26.2) (OR. en) 6620/04 LIMITE FRONT 27 COMIX 119 NOT från: till: Ärende: Generalsekretariatet Delegationerna Utkast till rådets direktiv om skyldighet

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 6.1.2016 L 3/41 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/9 av den 5 januari 2016 om gemensamt inlämnande och utnyttjande av data i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 16.1.2008 PE400.400v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-24 Förslag till yttrande Luis Herrero-Tejedor

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol Justitiedepartementet 2014-03-06 Dokumentbeteckning KOM(2014) 46 slutlig Förslag till rådets beslut om

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen Publicerad den 15 oktober 2019 Utfärdad den 10 oktober 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Riktlinjer för fastställande och anmälan av. tillämpning av direktiv 98/34/EG

Riktlinjer för fastställande och anmälan av. tillämpning av direktiv 98/34/EG Riktlinjer för fastställande och anmälan av skattemässiga eller finansiella åtgärder vid tillämpning av direktiv 98/34/EG Dessa riktlinjer innehåller endast uppfattningar som kan tillskrivas generaldirektoratet

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.6.2012 2012/2030(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Angelika Niebler (PE491.093v01-00) Fullbordandet av den inre e-marknaden (2012/2030(INI)) AM\907170.doc

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0209 (CNS) 13885/16 FISC 181 ECOFIN 984 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS DIREKTIV om ändring

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:23 Målnummer: UM3885-16 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-11-17 Rubrik: Lagrum: Bestämmelsen om rätt till rättsligt bistånd och biträde i det omarbetade

Läs mer

TILL ORDFORANDEN OCH LEDAMÖTERNA AV EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL SKRIFTLIGA SYNPUNKTER

TILL ORDFORANDEN OCH LEDAMÖTERNA AV EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL SKRIFTLIGA SYNPUNKTER EUROPEISKA KOMMISSIONEN Ref. Ares(2011)24280-10/01/2011 ORIGINAL Bryssel den 10 januari 2011 Sj.a(2011)24809 TILL ORDFORANDEN OCH LEDAMÖTERNA AV EUROPEISKA UNIONENS DOMSTOL SKRIFTLIGA SYNPUNKTER överlämnade,

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.7.2013 COM(2013) 555 final 2013/0269 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Frankrike om tillämpning vad

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Konsumenterna och rätten

Konsumenterna och rätten Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,

Läs mer

En kort sammanfattning av hovrättens synpunkter

En kort sammanfattning av hovrättens synpunkter YTTRANDE 2011-01-21 SVEA HOVRÄTT Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Medling i vissa privaträttsliga tvister (Ds 2010:39) Inledning Hovrätten, som inte har

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.1.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 1128/2012, ingiven av L. A., armenisk/rysk medborgare, om påstådd diskriminering och

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om läget när det gäller arbetet med riktlinjerna för statligt stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse 1. RAPPORTENS SYFTE I sina slutsatser uppmanar Europeiska rådet

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-02-07 Närvarande: F.d. justitieråden Lennart Hamberg och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Genomförande av tobaksproduktdirektivets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för utveckling 2016/0414(COD) 26.7.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster Betänkande av Utredningen om genomförande av NIS-direktivet Stockholm 2017 SOU 2017:36 Sammanfattning Bakgrund I juli 2016 antog Europaparlamentet

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL 1. 1.1 1.2 1.3 1.4 Allmänt Detta Personuppgiftsbiträdesavtal utgör en integrerad del av avtalet om Directory ( Avtalet ) mellan Leverantören och Kunden. Leverantören kommer

Läs mer

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp: Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift

Läs mer

Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet och det nya EMC-direktivet

Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet och det nya EMC-direktivet Försvarsutskottets betänkande 2006/07:FöU8 Lagen om elektromagnetisk kompatibilitet och det nya EMC-direktivet Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2006/07:67 Lagen om elektromagnetisk

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 16.4.2018 L 96/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/573 av den 15 december 2017 om centrala delar i de avtal om datalagring som ska ingås som en del

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt; SFS 2011:914 Utkom från trycket den 5 juli 2011 utfärdad den 22 juni 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

för klagomålsförfaranden vid påstådda överträdelser av betaltjänstdirektiv 2

för klagomålsförfaranden vid påstådda överträdelser av betaltjänstdirektiv 2 EBA/GL/2017/13 05/12/2017 Riktlinjer för klagomålsförfaranden vid påstådda överträdelser av betaltjänstdirektiv 2 1. Efterlevnads- och rapporteringsskyldigheter Riktlinjernas status 1. Detta dokument innehåller

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 26-38

ÄNDRINGSFÖRSLAG 26-38 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 26.6.2012 2011/0059(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 26-38 Förslag till yttrande Evelyne Gebhardt (PE473.957v01-00)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.4.2018 2018/2062(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om avsikten att inleda förhandlingar om kommissionens

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Riktlinje kring hantering av statligt stöd

Riktlinje kring hantering av statligt stöd Beslut Datum Diarienr 2018-11-20 2018/00216 1(6) GD-nummer 2018/00003-85 Riktlinje kring hantering av statligt stöd Syfte med riktlinjen Denna riktlinje beskriver översiktligt reglerna om statligt stöd

Läs mer

L 65 I officiella tidning

L 65 I officiella tidning Europeiska unionens L 65 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioandra årgången 6 mars 2019 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter ARBETSORDNINGAR OCH RÄTTEGÅNGSREGLER Europeiska

Läs mer

Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning

Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning KKV2000, v1.1, 2009-04-05 PM 2010-01-15 Dnr 575/2009 1 (5) Avdelningen för offentlig upphandling Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket Frågor om att ta hänsyn till djurskydd och att framhäva

Läs mer

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ARBETSDOKUMENT

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 18.12.2009 ARBETSDOKUMENT om initiativbetänkandet om EES Schweiz: hinder för ett fullständigt genomförande av den inre marknaden

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

EU-rätt Vad är EU-rätt?

EU-rätt Vad är EU-rätt? EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,

Läs mer

7566/17 gh/aw/np,chs 1 DGG 3B

7566/17 gh/aw/np,chs 1 DGG 3B Europeiska unionens råd Bryssel den 23 mars 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0279 (COD) 7566/17 PI 33 CODEC 463 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 7342/17

Läs mer

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15 Innehåll Förord 5 Förkortningar 15 I. ALLMÄN DEL 19 A. Presentation av konventionerna och förordningen 21 1 Brysselkonventionen 21 2 Luganokonventionen 23 3 Bryssel I-förordningen 25 4 Lugano Il-konventionen

Läs mer

1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till

1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till Diskussionsunderlag från Europeiska unionens domstol angående vissa aspekter av Europeiska unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

Läs mer

Mål C-298/00 P. Republiken Italien. Europeiska gemenskapernas kommission

Mål C-298/00 P. Republiken Italien. Europeiska gemenskapernas kommission Mål C-298/00 P Republiken Italien m o t Europeiska gemenskapernas kommission "Överklagande Statligt stöd Godstransporter på väg Inverkan på handeln mellan medlemsstaterna och snedvridning av konkurrensen

Läs mer

L 343/10 Europeiska unionens officiella tidning

L 343/10 Europeiska unionens officiella tidning L 343/10 Europeiska unionens officiella tidning 29.12.2010 RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1259/2010 av den 20 december 2010 om genomförande av ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.6.2019 COM(2019) 270 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2302 av

Läs mer

Riktlinjer Samarbete mellan myndigheter enligt artiklarna 17 och 23 i förordning (EU) nr 909/2014

Riktlinjer Samarbete mellan myndigheter enligt artiklarna 17 och 23 i förordning (EU) nr 909/2014 Riktlinjer Samarbete mellan myndigheter enligt artiklarna 17 och 23 i förordning (EU) nr 909/2014 28/03/2018 ESMA70-151-294 SV Innehållsförteckning 1 Tillämpningsområde... 2 2 Syfte... 4 3 Efterlevnads-

Läs mer

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA A. Brev från Konungariket Sverige Jag ber att få hänvisa till avtalet mellan Konungariket

Läs mer

Dokument: 15360/06 CONSOM 123 CODEC 1333 JUSTCIV 253 KOM (2005) 483 slutlig

Dokument: 15360/06 CONSOM 123 CODEC 1333 JUSTCIV 253 KOM (2005) 483 slutlig PM till riksdagen 2006-11-24 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Helena Norberg 08-405 13 87 Rådets möte (KKR) den 4-5 december 2006 Dagordningspunkt 6 Rubrik: Ändrat

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 61/1 FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning L 61/1 FÖRORDNINGAR 5.3.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 61/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 169/2009 av

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet 2016/0059(CNS)

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet 2016/0059(CNS) Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2016/0059(CNS) 9.5.2016 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9 Förslag till betänkande Jean-Marie Cavada (PE580.495v01-00) Domstols behörighet, tillämplig lag samt

Läs mer

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018 Rådspromemoria 2018-05-23 Justitiedepartementet Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS) Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018 Rubrik:

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 20.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 101/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Yttrande från Europeiska datatillsynsmannen över förslaget

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd (Ju 2015:14) Dir. 2016:54 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2016. Utvidgning av och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn; SFS 2014:1039 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande

Läs mer

02016Y0312(02) SV

02016Y0312(02) SV 02016Y0312(02) SV 21.09.2018 004.001 1 Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Axel Voss för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Axel Voss för PPE-gruppen 6.9.2018 A8-0245/137 137 Skäl 31 (31) En fri och pluralistisk press är avgörande för att säkerställa kvalitetsjournalistik och medborgarnas tillgång till information. Den ger ett mycket grundläggande bidrag

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 1991L0383 SV 28.06.2007 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV av den 25 juni 1991 om komplettering av

Läs mer

{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996

{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996 21.1.97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 18/1 I {Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering

Läs mer

Bilaga 1a Personuppgiftsbiträdesavtal

Bilaga 1a Personuppgiftsbiträdesavtal Bilaga 1a Personuppgiftsbiträdesavtal stockholm.se Stadsledningskontoret Avdelningen för digital utveckling Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Växel 08-508 29 000 www.stockholm.se Innehåll 1 Parter

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat

Läs mer

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL

PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL PERSONUPPGIFTSBITRÄDESAVTAL DEFINITIONER Begrepp och definitioner i detta Avtal ska ha motsvarande betydelse som i Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2016/679 (nedan kallad dataskyddsförordningen)

Läs mer

Vem ska återkräva olagligt statsstöd?

Vem ska återkräva olagligt statsstöd? olagligt för mottagare av Det är för närvarande svårt för företag att vidta rättsliga åtgärder mot olagligt i Sverige och återkrav av sådant stöd är en sällsynt företeelse. Den 7 februari 2013 överlämnade

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Radioutrustningslag; utfärdad den 28 april 2016. SFS 2016:392 Utkom från trycket den 11 maj 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Tillämpningsområde och definitioner

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Datum Ert datum

REMISSYTTRANDE. Datum Ert datum REMISSYTTRANDE Datum 2018-03-12 Ert datum 2018-01-24 Dnr FST 2018/4-4 och FST 2018/4-5 Ert diarienr UD2018/00831/HI Utrikesdepartementet Enheten för internationell handelspolitik och EU:s inre marknad

Läs mer

Modernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till

Modernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2016 COM(2016) 756 final 2016/0372 (NLE) Modernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR 4.3.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 195/2008 av

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV

Förslag till RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 646 final 2015/0296 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer