Naturvårdstrategi för Skåne Dialogmöte med regionala organisationer och statliga myndigheter

Transkript

1 MINNESANTECKNING 1(7) Kontaktperson Miljöavdelningen Johanna Thidell Naturvårdstrategi för Skåne Dialogmöte med regionala organisationer och statliga myndigheter 26 september 2014, Malmö Deltagare Anders Rosell, skogs- och naturvårdsförvaltare Stiftelsen Skånska Landskap Anne Andersson, regional målstrateg Trafikverket Bo Fransman, miljöstrateg Region Skåne Jan Hultgren, verksamhetsutvecklare Lantbrukarnas riksförbund Kent Johansson, teknisk förvaltare Fortifikationsverket Kärstin Malmberg Persson, Statsgeolog, Regionansvarig Lund SGU Minnesanteckningar fm 26 sept myndigheter.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx Kristianstad Ö Boulevarden 62 A

2 MINNESANTECKNING 2(7) Ulla Berglund, skogskonsulent Skogsstyrelsen Gabrielle Rosquist, naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne Johan Niss, naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne Johanna Thidell, naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne Paul Eric Jönsson, enhetschef naturvårdsenheten Länsstyrelsen Skåne Per-Magnus Åhrén, enhetschef naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne

3 MINNESANTECKNING 3(7) Inledning: PMÅ: I Skåne valde vi att satsa resurserna från regeringsuppdraget om regionala landskapsstrategier på Artpoolsrapporten (Här finns höga naturvärden i Skåne Artpools- och traktanalys med hjälp av rödlistade arter), vilket är det viktigaste underlaget för naturvårdsstrategin, och på själva naturvårdsstrategidokumentet som vi diskuterar idag. Fokus i strategiarbetet har varit på biologisk mångfald. Arbetet kommer att fortsätta delvis genom snart kommande uppdraget om regional infrastruktur. JN: Presenterar strategiarbetet (se bifogad power point) AR: Informationsarbete krävs för att öka förståelsen för biologisk mångfald hos allmänheten. Inte minst de åtgärder som genomförs, t.ex. i samband med restaurering av sandmarker (bl.a. Vitemölla och Friseboda). JH: Markägarnas medverkan är betydande, bl.a. sparar man frivilligt 5 % av skogsmarken för att kunna få tillgång till miljöcertifieringen. UB: Skogen i Skolan har Skogsstyrelsen arbetat med under lång tid. Den verksamheten når många och bygger viktig kunskap för framtiden. Informationskampanjer kommer fortsatt behövas. En viktig del i handlingsprogrammet blir hur man formulerar budskapen och åtgärderna. Goda exempel kommer behövas och bör användas mycket. GR: Presenterar artpoolsrapporten (se bifogad power point) UB: Skev rapportering för rödlistade arter ger fel mönster för artpoolerna och värdetrakterna. Folk som rapporterar observationer åker framförallt till vissa attraktiva områden och de framstår därmed som mer artrika. GR: Experter tror inte att bilderna förändras även om en mängd människor ger sig ut och inventerar i t.ex. nordöstra Skåne. Även fast en mängd nya arter för områdena då troligen skulle hittas så skulle så även ske i områden som redan är välrapporterade områden, och mönstret skulle därför inte ändras på det stora hela. PEJ: Andra studier, som inte använder sig av just rödlistade arter, visar ungefär samma bild. BF: Hur hanterar vi framtidens kandidater till rödlistan? Ex. lövsångare. GR: Åtgärder i artrika områden som gynnar rödlistade arter kan ofta även gynna vanligare arter. PEJ: Viktigt komma ihåg att globala faktorer spelar in så även om vi skyddar arter i Skåne så kan de minska stort ändå. KJ: Hur är det med vattenarter? GR: Marina är inte med pga. kunskapsbrist. Limniska arter är med trots en hel del kunskapsbrist.

4 MINNESANTECKNING 4(7) JN: Presenterar strategins fyra delar ( pusslet ) samt handlingsprogrammet (som inte är konkret än men bygger vidare på miljömålsåtgärdsprogramet). JT: Visar kartor på värdetrakter och befintligt skydd i exempelområde i östra Skåne (se bifogad power point) UB: Finns inte någon värdetrakt i Friseboda, just eftersom ingen åker dit och inventerar. GB: Men det är bara på traktkartan som området är vitt, arter som finns där syns däremot på artpoolskartorna (se Här finns höga naturvärden ) JN: Friseboda är i vilket fall lämpligt som korridor mellan de två värdetrakterna. KJ: Apropå limniska artpoolskartan: ta även med kuststräckan, det marina! Om havet är dött kommer ingen fisk upp i vattendragen. PEJ: De marina kunskapsluckorna måste fyllas igen, uppgift för nya myndigheten HaV. Frågeställningar och diskussion: 1. Stämmer avvägningarna och prioriteringarna i strategin överens med er organisations bedömningar av vad som behöver göras för att bevara den biologiska mångfalden i Skåne? Förslag till justeringar eller kompletteringar av strategin? Utgå från a) bakgrundsbeskrivningarna (kap 2,3, delar av 4, 5) och b) de strategiska övervägandena samt konkreta åtgärdsförslagen som beskrivs (kap 1, 4,5 och 6) i strategin. c) Vad krävs för att strategin ska kunna användas som ett planeringsunderlag, för t.ex. kommunerna, eller behöver åtgärder för detta inkluderas i handlingsprogrammet? AA: Kan inte uttala mig så mycket om huruvida prioriteringarna stämmer. Men Trafikverket ifrågasätter inte länsstyrelsens naturvärdesprioriteringar. Mer intressant att fråga oss hur Trafikverket ska ta ställning. Vill ha planeringsunderlag. KMP: Inga synpunkter från SGU än. Fokus på värdetrakter och värdekärnor m.m. låter rimligt. Vi vill veta vad vi kan bidra med. KJ: Svårt för lekman att få sammanfattande bild av strategin.

5 MINNESANTECKNING 5(7) KMP: Är det egentligen en naturvårdsstrategi? Handlar bara om rödlistade arter. Natur innefattar många andra delar, t.ex. geologi. JN: Ja det är en smal bas. Men vi hoppas att vi kan få med friluftsliv (Värna Vårda Visa-programmet) och kulturmiljöprogrammet. Men vi bygger just nu i den del som varit svagast. Men ja det är mer en strategi för biologisk mångfald. Vi får förtydliga. GR: Men det är inte en strategi för rödlistade arter, utan biologisk mångfald. Rödlistade arter är bara ett sätt att mäta. Med strategin renodlar vi fokus på biologisk mångfald och sedan bakar vi in det andra som ingår i naturvården. JN: De rödlistade arterna levererar, vad vi vet, i dagsläget inte de stora ekosystemtjänsterna. Ekosystemtjänster kan produceras på många ställen, ex. pollinering och vattenrening; de kan riktas. Men de hotade arterna är svårare att styra över och därför bör vi utgå ifrån de områden där de finns och ha dem som grundbultar i den gröna infrastruktur som också ska leverera ekosystemtjänsterna på längre sikt. AA: För tidigt att plocka in ekosystemtjänster i sådana här strategiska dokument, går inte att använda praktiskt än. Däremot bör man räkna med dem i ekonomiska kalkyler. PEJ: Har SGU program för geologiskt värdefulla områden? KMT: Arbetar med geotoper. Men ingen bra databas finns. PMÅ: Vi borde sätta oss ner med någon från SGU samt länsstyrelsens planenhet och titta på vilka områden som är värdefulla. BF: S. 93 om ekonomiska förutsättningar: var står det om vad de ekonomiska konsekvenserna av att INTE göra något blir? De siffrorna behöver vara med som motvikt till diskussion om kostnader. GR: Om vi börjar arbeta i värdetrakter så börjar vi i alla fall med att bevara någonstans. Om arterna sedan försvinner i vardagslandskapet så finns de i alla fall kvar för återinförande i värdetrakterna och då har vi följt försiktighetsprincipen. JH: I strategin lägger man lantbrukaren en hel del till last. Men i själva verket är det tidigare politiker och tjänstemän som rått över torrläggning och exploatering. Om öppna landskapet ska finnas kvar i nordöstra Skåne så måste lantbrukarna kunna få förändra miljön. T.ex. ta bort mindre delar av stenmurar. JN: Tidigare har t.ex. efterfrågan på billig mat styrt statliga subventioner och bidrag. Nu satsas istället mer och mer pengar på att driva fram en hållbar utveckling. AR: Hur ska vi utöka ogödslade betesmarker? Kostar pengar att sköta, djur och arbetsinsatser krävs. Stödsystem måste till.

6 MINNESANTECKNING 6(7) AR: Vi som jobbar med markförvaltning håller på med biotoper snarare än arter. Vi måste genom strategin få prioriteringar att arbeta efter. PEJ: Detta är nästa steg, dvs. hur handlingsprogrammet ska utformas. 2. Hur bör ett handlingsprogram för konkreta åtgärder läggas upp och vilka konkreta åtgärder är prioriterade? Vilka åtgärder kan er organisation ansvara för eller bidra till att genomföra? 3. Vilken roll och vilket ansvar tycker ni att olika aktörer bör ha i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden i Skåne? Vilket ansvar kan er organisation ha? Kap 5 och 6 i strategin. KJ: Fortifikationsverket har stora övningsområden (ÖMAS) som vi sköter tillsammans med länsstyrelsen. Vill bidra men det handlar om kostnader. Hur ska vi hantera dem? Ska en viss procent avsättas till naturvårdsfrämjande åtgärder? Vi måste prioritera dessa frågor mer. PEJ: Staten stor fastighetsförvaltare. Frågan måste lyftas till nationell nivå. Mycket bra samarbete med försvaret och Fortifikationsverket. PEJ: Kom med synpunkter på detta i remissen så skickar vi vidare upp till nationell nivå. GR: Kan komma långt med samarbete och vi borde kanske samarbeta mer omkring just sådana områden som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Men frågan är om strategin ska fokusera även på sådana frågor som inte egentligen kan hanteras regionalt? JN: I strategin bör vi vara tydliga med vad vi INTE kan hantera men som ändå måste hända (internationellt/nationellt). JH: Skånska bönder stora förlorare. Nationella och regionala pengar måste kunna komma bönderna till del så att de kan göra skyddszoner etc. Frivilliga insatser krävs från markägare men offentlig mark borde också användas i största möjliga mån. Men många lantbrukare är mycket intresserade av naturvård. Vi på LRF kan vara med och anordna möten. En viktig sak att lyfta fram är att markägare inte vill behöva läsa i tidningen om ex. att en cykelväg ska gå genom mark som tillhör personen ifråga. Dialogen måste komma först, inte media! BF: Region Skåne delar ut pengar och vi kommer fortsätta med detta. Vi är ju en politiskt styrd organisation och kan skicka politiker upp till Stockholm för att föra fram vikten av att få resurser till sådant arbete som det kring strategin. PEJ: Har Region Skånes dokument Grönstruktur i Skåne använts konkret?

7 MINNESANTECKNING 7(7) BF: Ja kommuner verkar ha använt det som visionsinspiration. Det har varit intressant att se att det är i länsgränserna som de mest värdefulla områdena finns, där vill man inte exploatera. KMP: Inga direkta synpunkter på handlingsprogrammet. Men SGU kan tillhandahålla geologiskt underlag. Finns på länsstyrelsen men ej lätta att tolka så vi hjälper gärna till vid behov. JN: I riksintressen för naturvård är de geologiska intressen med, så under den planerade översynen av RI Naturvård behöver vi få in ny kunskap kring geologin också. UB: Inte glömma tillgång till kartor digitalt. Bra att ha dem och kunna använda i sin egen databas. GB: Kartorna från artpools- och värdetraktsanalyserna ska bli tillgängliga snarast. GR: Vi kan nog lägga upp dem så att man kommer åt dem via en länk på hemsidan. JN: Det har funnits ett gammalt projekt att bygga naturdatabas. Problemet var vem som skulle äga informationen. BF: Region Skåne hade välkomnat detta. Men det är resurskrävande att uppdatera. PEJ: Viktigt som Jan sa att involvera markägare direkt. Jämför med mötet vi ska ha med Skånes och Blekinges Jordägareförbund. Vill LRF också anordna någon motsvarande dag i fält? JH: Ja det vore intressant.