Integration genom föreningsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integration genom föreningsliv"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Integration genom föreningsliv Invandrares upplevelser av och tankar kring föreningslivet i Umeå som en möjlig väg för integration Författare: Emma Möller Masterprogram i samhällsanalys och utredningsarbete Handledare: Åsa Gustafson Sociologiska institutionen Umeå universitet

2 Tack till Jag vill ta tillfället i akt och tacka samtliga informanter som ställt upp och låtit sig intervjuas för studien. Era erfarenheter och tankar har bidragit med ny kunskap som kan vara till nytta för integrationsarbete både i Umeå kommun och andra svenska kommuner. Jag har också personligen lärt mig mycket genom samtalen med er. Ett tack till min handledare Åsa Gustafson vid sociologiska institutionen på Umeå universitet som väglett mig genom begreppens och definitionernas snarskogar. Tack också till Umeå Fritid och Klara Enmark som bidragit med sina kontakter inom föreningslivet i Umeå. Tack för att jag fått förtroendet att sammanställa denna utredning och därmed kunna bidra till ert arbete med att förbättra integrationsprocessen i Umeå. /Emma Möller 1

3 SAMMANFATTNING För att invandrare ska känna sig välkomna behövs fler samhällsinsatser utöver själva mottagandet och för etablering i samhället krävs mer än endast en daglig sysselsättning. Denna utredning belyser olika sociala aspekter av integrationsprocessen och hur det sociala kapital man kan erhålla genom ideellt arbete kan spela en viktig roll för etablering i det svenska samhället för nyanlända invandrare. Utredningen vill bidra med kunskap till Umeå Fritids projekt In i Umeå och syftar till att ta reda på hur invandrare i Umeå upplever Umeås föreningsliv som en möjlig väg för integration. Genom en kvalitativ intervjustudie får nyanlända icke föreningsaktiva invandrare och etablerade föreningsaktiva invandrare komma till tals om deras tankar kring föreningsliv, integration och utestängande strukturer. Intervjuerna anlyseras mot bakgrund av relevanta teorier som beskriver det civila samhället där människor bland annat tränas till organisering, erhåller kunskaper om den demokratiska processen, ökar sina kontaktnät, sitt sociala kapital och får utlopp för sin kreativitet. Resultatet av intervjustudien visar att föreningsengagemnag leder till ökad gemenskap och en känlsa av meningsfullhet och delaktighet. Samtidigt bekräftar studien svensk forskning om det civila samhället som pekar på att invandrare som grupp inte har samma tillgång till föreningslivet eftersom de ofta har begränsad tillgång till sociala arenor och samhälleliga mötesplatser och därför har svårare att knyta kontakter som kan leda till ett ideellt arbete. Studien visar också att föreningslivet kan vara en plats där människor utestängs genom kulturella och språkliga barriärer och där regler och praxis som formar föreningslivet kan begränsa mångfald och skapa hinder för dem som vill engagera sig. För att föreningslivet ska kunna fungera som en väg till inträde i det svenska samhället krävs ökad kunskap om de inneboende hinder för integration som finns inom organiseringskulturen och man behöver också utveckla nya arbetssätt för att kunna rekrytera personer utan sociala länkningar och erfarenheter som knyter an till föreningsliv. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 Förutsättningar för integration 5 In i Umeå 7 SYFTE 8 Frågeställningar 8 AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN 9 BAKGRUND 9 Organisering 9 Föreningsliv för alla? 11 METOD 13 Intervjustudie 13 Grundad teori 15 Forskningsetiska principer 16 TEORI 18 Det civila samhället 18 Organisation och välfärdsuppdrag 18 Demokrati 19 Integration 20 Det civila samhällets funktioner för individen 22 Socialt kapital 22 Kasam 23 Kreativitet 24 ANALYS 26 Presentation av intervjupersoner 26 Resultat och slutsatser av intervjuanalys 27 Brist på information 27 Gemenskap och integration 31 Kreativitet minskar passivitet 36 Kulturella missförstånd som blir till krav på anpassning 39 Direkta hinder för integration 41 Språket 41 Ekonomiska hinder 42 Utestängande strukturer 43 3

5 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 46 Invandraren som nykomling i det svenska samhället 46 Invandraren som medlem i en etnisk grupp 47 Invandraren som medlem i andra samhällskategorier 49 Föreningslivets utmaning 49 REKOMMENDATIONER 51 LITTERATURFÖRTECKNING 54 Publicerade källor 54 Offentligt tryck 55 Internetreferenser 55 BILAGOR 56 Bilaga 1. Intervjumallar 56 Bilaga 2. Exempel på kodning av material enligt Grundad teori 59 Bilaga 3. Grundad teori som metod 61 Bilaga 4. Gunters modell över fritidens villkor 62 4

6 INLEDNING Ett aktuellt och komplext problem för Sverige idag är hur man ska kunna förbättra integrationsprocessen för den växande gruppen invandrare som söker sig till landet från olika delar av världen. Hur ska invandrare kunna få tillgång till alla de arenor som krävs för att man ska känna sig som en fullvärdig medborgare som är delaktig i samhället? Hur kan vi arbeta för att förkorta den tid det tar för invandraren att etablera sig i samhället? Förutsättningar för integration Sedan mitten av 1900-talet har Sverige upplevt dramatiska förändringar i befolkningens sammansättning. År 1950 fanns det knappt personer som invandrat från andra länder och år 2002 hade en miljon människor invandrat från fler än tvåhundra olika länder. Människor söker sig till Sverige av många olika anledningar och invandringen varierar från år till år beträffande vilka som invandrar och orsakerna bakom invandringen. 1 Flyktingar m.fl EU/EES medborgare Anhöriginvandrare Invandrar pga arbete och studier Figur 1. Fördelning av beviljade uppehållstillstånd och registrerade uppehållsrätter på olika kategorier av ärenden i Sverige Fritt efter Migrationsverkets statistik, Migrationsverkets hemsida Staten ska i ett demokratiskt samhälle sträva efter att alla medborgare ska ges jämlika förutsättningar av kulturellt, ekonomiskt och socialt slag. Detta förutsätter att samtliga medborgare har de resurser som krävs för att kunna delta i gemensamma beslut om samhällets utveckling samt möjlighet att utforma sitt liv som man själv vill. Kunskaper om samhällets 1 Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare, Sverige för nyanlända Värden, välfärdsstat, vardagsliv. SOU 2010:16 (Stockholm 2010), Migrationsverkets hemsida, åtkomst

7 fundamentala värden, spelregler och organisatoriska uppbyggnad är några av de grundläggande resurser en person behöver för att kunna verka i samhället. 3 Umeåregionens kommuner har sedan 2006 gemensamt ansvar för mottagandet av nyanlända invandrare. 4 Migrationsverket och Umeå kommun har avtal om mottagning av personer per år. I Umeå står VIVA Introduktion för samhällsinformation till nyanlända men introduktionen sker också i nära samarbete med andra myndigheter och institutioner då syftet är att ge varje invandrare nödvändiga förutsättningar för att kunna verka självständigt i det svenska samhället. Introduktionen är anpassad efter individens behov och kan innehålla information och planering kring allt från boende, studier, samhällsorientering, möjligheter till arbete, barns eventuella behov, rehabilitering. Viva introduktion erbjuder information och rådgivning till alla invandrare men den grundläggande samhällsintroduktionen omfattar inte så kallade anhöriginvandrare som fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon som är bosatt i Sverige. 5 Erik Amnå professor i statskunskap vid Örebro universitet är kritisk till att den grundläggande samhällsorienteringen idag inte omfattar alla invandrargrupper och att omfattningen och genomförandet av samhällsorienteringen skiljer sig betydande mellan olika kommuner. Amnå har i en utredning om samhällsorientering för nyanlända invandrare givit förslag till regeringen på samhällsorientering på modersmål för samtliga nyanlända invandrare folkbokförda i Sveriges samtliga kommuner, arton år fyllda som inte går i gymnasieskola eller har tillfälligt uppehållstillstånd för studier. Förslaget innebär bland annat att varje nyanländ person ska erbjudas minst 60 timmars samhällsorientering. 6 I Umeå diskuterar man också att införa en ny form av introduktionsprogram med samhällsorientering på modersmål som skulle inkludera anhöriginvandrare och invandrare utan permanent uppehållstillstånd. Umeåpolitikerna Marie-Louise Rönnmark från socialdemokraterna och Britt-Marie Lövgren från Folkpartiet har i ett brev till jämställdhetsminister Nyamko Sabuni föreslagit att Umeå ska stå modell för en ny typ av 3 Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare, Sverige för nyanlända Värden, välfärdsstat, vardagsliv, Umeåregionens flyktingmottagning, hemsida, åtkomst Umeå kommuns hemsida, åtkomst Erik Amnå, utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare, Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet SOU 2010:37 (Stockholm 2010), 10-12, 14, Samt: Erik Amnå, Nyanlända måste utbildas i grundläggande värderingar, Dagens nyheter, internet, publicerat

8 obligatoriskt introduktionsprogram som skulle bestå av svenskundervisning, arbetsmarknadsintroduktion, samhällsinformation och föräldrautbildning. 7 Kommunen har också skyldighet att skapa kontaktytor med det svenska samhället för den nyanlände. Den svenska sociologen Kirsti Kuusela har intervjuat kommuntjänstemän som ansvarar för att ta emot invandrare i en handfull mindre svenska kommuner och hon menar att det saknas kontaktskapande och nätverksfrämjande aktiviteter för de nyanlända. Kommuntjänstemännen i Kuuselas studie uppger att det finns för lite samverkan med frivilliga organisationer som kan stödja integrationsarbetet samt att det behövs fler arenor för kulturmöten mellan svenskar och invandrare. 8 In i Umeå Umeåregionens gemensamma mottagning har uppmärksammat att det behövs fler samhällsinsatser utöver själva mottagandet för att alla nyanlända ska känna sig välkomna och för att öka delaktigheten mellan nyanlända, deras anhöriga och myndigheterna. Aktörerna för mottagningen tog därför initiativet att bjuda in andra samhällsaktörer, representanter från olika studieförbund, kyrkliga organisationer, kultur- idrotts- och intresseföreningar med flera, för att samtala om det civila samhällets ansvar och se över vilka möjligheter man har att tillsammans arbeta för en förbättrad integrationsprocess för de nyanlända. Integrationsnätverket, Umeå Fritid och Viva Introduktion har kunnat observera att nyanlända invandrare och flyktingar av olika anledningar har svårt att ta sig in i föreningslivet, initiera kontakter med föreningar och hitta rätt i föreningslivet. Man uppfattar det också som att gruppen nyanlända invandrare är underrepresenterad inom Umeås föreningsliv. I januari 2010 startade igång projekt In i Umeå som riktar sig till Umeås föreningsliv samt nyanlända invandrare, anhöriga samt arbetskraftsinvandrare. Med föreningslivet som en möjlig arena för en förbättrad integrationsprocess syftar In i Umeå till att göra Umeås föreningsliv mer tillgängligt för nyanlända invandrare och man vill att föreningarnas befintliga medlemmar tillsammans med nyanlända invandrare ska utveckla hållbara metoder för ett integrerat föreningsliv i Umeå. Projektet riktar sig alltså till två målgrupper; Umeå föreningsliv med samtliga medlemmar och styrelser samt nyanlända invandrare och deras 7 Umeå kommuns hemsida, åtkomst Kristi Kuusela, Sigrun Sand, Introduktion och integration- om arbete med flyktingar och invandrare i norska och svenska kommuner (Vallset: Oplandske Bokförlag, 2006), 53,

9 anhöriga. Projektet placerades av fritidsnämnden hos Umeå Fritid för att skapa goda förutsättningar för att nå ut med projektet till alla olika delar av föreningslivet i Umeå. Umeå Fritid driver idag In i Umeå i samarbete med Viva introduktion och integrationsnätverket. In i Umeå vill arbeta för ökad information om utbudet av föreningsliv i Umeå till nyanlända invandrare. Man planerar att utbilda föreningsvärdar som på olika sätt ska förbättra rekryteringsprocessen av nya medlemmar till föreningarna. Man sammanställer också en mångspråkig informationsbroschyr samt planerar aktivitetsdagar där föreningarna får ökad möjlighet att visa upp sig och fler får möjlighet att prova på deras aktiviteter och ställa frågor. 9 För att kunna utveckla nya metoder för ett integrerat föreningsliv i Umeå har projektet behov av ytterligare kunskap om hur föreningslivet fungerar som en plats för integration för invandrare idag. Därför har jag fått i uppdrag av In i Umeå att kartlägga situationen för invandrare i och utanför föreningslivet i Umeå. SYFTE Jag vill med min utredning ta reda på vad invandrare har för upplevelser av och tankar kring Umeås föreningsliv och dess möjligheter för integration. Därmed hoppas jag kunna förstå mer kring de orsaker som ligger bakom att invandrare generellt är underrepresenterade inom föreningslivet i stort samt kunna bidra med ny kunskap till Umeå Fritids projekt In i Umeå. Frågeställningar: - Varför verkar invandrare ha svårare att komma i kontakt med föreningslivet? - Kan föreningslivet tillmötesgå den nyanlände invandrarens olika behov, tex som nykomling i det svenska samhället och som medlem i en etnisk minoritetsgrupp? - Finns det inneboende hinder för integration inom föreningkulturen? I sånna fall vilka? - Är organisering inom etniska föreningar hindrande i invandrarens integrationsprocess? Mitt syfte ligger till grund för studiens inriktning och utreds grundligt i analysdelen och utvecklas ytterligare i utredningens diskussionsdel. Frågeställningarna är däremot konstruerade efter att studien färdigställts och även om dessa också återkopplas i analysdel och diskussionsdel så är de främst tänkta att fungera som ett pedagogiskt verktyg för läsaren. 9 Umeå Fritid, Projektansökan för projekt In i Umeå integration genom föreningsliv (Umeå 2009),

10 AVGRÄNSNINGAR OCH FÖRTYDLIGANDEN Med begreppet invandrare syftar jag i min studie till både nyanlända och etablerade invandrare eller flyktingar. Jag har valt att inkludera en av projektet In i Umeås målgrupper, nyanlända invandrare. Detta för att kunna bistå projektet med kunskap om hur man som nyanländ icke föreningsaktiv invandrare tänker och funderar kring engagemang inom föreningslivet i Umeå. Vem räknas då som nyanländ? Enligt migrationsverkets hemsida räknas en person som nyanländ under sin första tid i Sverige när personen varit bosatt och folkbokförd i Sverige i upp till två år. 10 Min studie inkluderar även etablerade invandrare som bott i Sverige en längre tid. Personer som har mer erfarenheter om svenska normer och tillvägagångssätt kan bidra till studien med värdefull information om sina erfarenheter kring föreningsdeltagande samt upplevelser och insikter relaterade till integration. Genom att inkludera både nyanlända och etablerade invandrare i min studie får jag olika perspektiv på integration genom föreningsliv vilket bör kunna vara mycket användbart för projekt In i Umeå. Intervjupersonerna i min studie beskriver sina och andras personliga erfarenheter från engagemang inom sin förening men att ta reda på information om In i Umeås andra målgrupp, föreningslivet, är inte den huvudsakliga intentionen med min studie. BAKGRUND Organisering Neil Cheek och William Burch konstaterade 1976 i The Social organization of Leisure in Human Society att själva syftet med vår fritid är att skapa sammanhang för interaktioner som sammanbinder fundamentala grupper. Fritiden är den sociala arena där familj, vänner och andra relationer utvecklas och binder oss samman i större sociala nätverk. 11 Hur mycket fritid vi har och vad vi gör med den bestäms utifrån rollförväntningar relaterade till personlighet, arbete, utbildning, familjebakgrund, kulturella förhållanden, ekonomisk status och de 10 Migrationsverkets hemsida, åtkomst John R Kelly, Leisure Identities and interactions (London: George Allen & Unwin Publishers Ldt, 1983),

11 materiella tillgångar vi har att tillgå. Våra fritidsintressen formas genom band till familj och vänner och förändras därför när vi byter från en social roll från en annan. 12 I det förindustriella Sverige var de flesta människor upptagna med arbetet med jordskogsbruk och de hemmasysslor som självhushållningen krävde. Det var endast överklassen som hade tid och möjlighet att utöva improduktiva fritidsaktiviteter. Efter den industriella revolutionen ändrades dessa levnadsmönster och de vardagliga sociala kontakterna med familj och grannar byttes till en arbetsfri tid hemma tillsammans med familjen och en lång arbetsdag på fabriken utan samma sociala kontakter. 13 År 1899 beskriver den amerikanske sociologen och ekonomen Thorstein Veblen hur överklassen använder konsumtion av fritidsaktiviteter som att gå på promenad, att delta i sport och spel, att sitta på café för att kunna visa upp att man har det så gott ställt att man inte behöver arbeta. En trend som i och med den industriella revolutionen snabbt spred sig till den växande medelklassen och senare också till arbetarklassen. 14 Redan vid 1900-talets ingång började ett organisationsväsende med stor medlemsanslutning och en stabil organisationskultur formas i Sverige. Man lyckades tidigt mobilisera olika samhällsgrupper eftersom man skapat en samarbetskultur, byggd på fredlig och ordnad interaktion mellan olika befolkningsskikt. 15 Sedan mitten av 1900-talet har minskad arbetstid per vecka, ökad realinkomster, sjunkande pensionsålder samt ökat antal semesterveckor per år bidragit till att fritiden kommit att få en allt mer framträdande roll i västvärlden. 16 Den svenska och nordiska föreningstraditionen har vid internationell jämförelse visat sig vara något unik med ett vida utbrett ideellt engagemang. Genom SCB:s befolkningsstudier om det svenska ideella och informella arbetet kan man se att engagemanget även verkar vara stabilt över tid då omfattningen av det ideella arbetet är lika stort i 2009 års undersökning som för år Ungefär tre fjärdedelar av befolkningen (16-74 år) arbetar ideellt för närvarande eller 12 Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 103- Fritid (Statistiska centralbyrån: 2004), Ibid., Ibid., Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 98- Föreningslivet i Sverige Välfärd, Socialt kapital, Demokratiskola (Statistiska centralbyrån 2003), Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 103 Fritid ,

12 har gjort det tidigare och Sverige är också föreningstätare än flertalet andra länder. Bara i USA, Norge och Holland har man samma utbredda ideella engagemang. 17 Föreningsliv för alla? När tre fjärdedelar av befolkningen på olika sätt är eller har varit engagerade i den ideella sektorn så är det en fjärdedel som tycks stå helt utanför det organiserade civila samhället. Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal högskola lämnade i december 2009 över rapporten Svenskarnas engagemang är större än någonsin till regeringen. Rapporten beskriver bland annat ett tydligt sambandsmönster mellan det egna ideella arbetet och föräldrarnas engagemang. Personer uppvuxna i föreningsaktiva familjer är ofta mer aktiva än de som inte har med sig en sådan tradition hemifrån. Man kan därför säga att ideellt engagemang går i arv. Därför kan man också finna samband mellan engagemang i föreningslivet och klasstillhörighet, utbildning och högre inkomst. Klasstillhörighet påverkar tillgång till sociala arenor. Att ha erfarenheter som knyter an till ideellt arbete, t.ex. genom familjemedlemmar som engagerat sig i föreningar, ökar sannolikheten för att någon skall göra ideella insatser. 18 Det finns väldigt lite forskning om den del av befolkningen som står och hela tiden stått utanför det civila samhället. Dessa personer är enligt rapporten oftare kvinnor än män, oftare bland de äldre och de yngre i befolkningen, ensamstående utan barn och personer med lägre lön än befolkningen i stort. Rapporten Svenskarnas engagemang är större än någonsin visar dessutom att de som arbetar ideellt ofta gör insatser i mer än en organisation. Man kan beskriva detta som ett kumulativt medborgarskap som innebär att de som redan är engagerade har en tendens att engagera sig ytterligare. Detta innebär också att utsatta grupper som utrikes födda, arbetslösa, ensamstående småbarnsföräldrar, rörelsehindrade, lågutbildade och förtidspensionerade är de som i relativt liten utsträckning utnyttjar det offentliga utbudet av rekreationsanläggningar, kulturella aktiviteter och nöjesaktiviteter Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm, Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndahl Högskola, Svenskarnas engagemang är större än någonsin Insatser i och utanför föreningslivet (Stockholm: Ersta Sköndahl Högskola, 2010), 9-10, Ibid., 23, 34, Ibid., 15, 16, 19, 39-40,

13 Enligt Statistiska centralbyrån så har kvinnor fortfarande ofta huvudansvar för hushåll och barnpassning vilket ger dem något mindre fritid än männen 20 men de tidigare starka könsskillnaderna mellan kvinnors och mäns föreningsengagemang har minskat över tid och kvinnor har nu som grupp även ökat sin delaktighet i styrelsesammanhang. Men både män och kvinnor som är födda utanför Sverige är underrepresenterade inom det civila samhället. Detta är relaterat till att gruppen ofta står utanför samhälleliga mötesplatser och kontakter som kan leda till ett ideellt arbete. En brist på tillhörighet förstärker en annan och den begränsade tillgången till sociala arenor för vissa grupper ger inte samma möjligheter som andra får. 21 Det är olika från kommun till kommun hur väl man kan tillgodose behovet av fritidsaktiviteter hos alla olika grupper i befolkningen. Många fritidsaktiviteter kräver också vissa ekonomiska och materiella tillgångar vilket gör dem otillgängliga för den delen av befolkningen som inte förfogar över dessa. 22 I Umeå kommun finns ett stort utbud av fritidsaktiviteter och ett mångskiftande föreningsliv. Enligt kommunens eget föreningsregister finns det 700 registrerade föreningar på de invånare som bor i Umeå. 23 Tabell 1. Föreningar i Umeå uppdelade efter verksamhetsområde och antal föreningar inom varje föreningstyp. 24 Idrott 223 Etnisk 33 Politik 13 Övriga 125 Handikapp 30 Fiskevård 13 Kultur 105 Sociala 27 Studier 10 Lokalägande 37 Pensionär 23 Scout 9 Religion 37 Nykterhet 15 Denna indelning av föreningar från kommunens hemsida säger kanske inte så mycket om det egentliga utbudet av aktiviteter som finns i Umeå då det exempelvis ryms väldigt många olika föreningar under föreningstyperna Övriga samt Kultur. Indelningen visar i alla fall att antalet etniska föreningar är ganska få i relation till antalet majoritetsföreningar. För definition av dessa föreningskategorier se nästa avsnitt. 20 Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 118- Fritid , (Statistiska centralbyrån 2009), Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm, Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndahl Högskola, Svenskarnas engagemang är större än någonsin Insatser i och utanför föreningslivet, 18-19, Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 118- Fritid , (Statistiska centralbyrån 2009), Umeå kommuns hemsida, föreningsregister, åtkomst Ibid. 12

14 METOD I detta avsnitt beskrivs den metod och de tillvägagångssätt jag använt mig av i genomförandet och insamlandet av material till studien. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Insamlad empiri är analyserad med inspiration från Grundad teori och i relation till relevant forskning inom de ämnen som berörs. Intervjustudie Det var rimligt att genomföra en kvalitativ studie eftersom mitt syfte var att skapa större förståelse kring den sociala förställningsvärld som den enskilda människan i min undersökning lever i. Kvalitativa studier är att föredra när man vill urskilja varierade handlingsmönster, kunna ta del av personers egna nyanserade tankar och erfarenheter och analysera varför de resonerar som de gör. 25 Vilka grupper av personer materialinsamlingen omfattar har fått anpassas efter tillgång på intervjupersoner. I ett tidigt skede av utredningsprocessen blev det tydligt att nyanlända föreningsaktiva invandrare är en väldigt begränsad grupp i Umeå och en grupp som jag därför hade svårt att komma i kontakt med varför jag istället valt att fokusera på nyanlända icke föreningsaktiva invandrare samt etablerade föreningsaktiva invandrare. Nyanlända icke föreningsaktiva kan bidra med ett utanförperspektiv i relation till föreningslivet och beskriva vad som behöver förändras för att de ska börja engagera sig i en förening. Som jag beskrivit tidigare i avsnittet om avgränsningar så upplever jag att gruppen etablerade invandrare har mycket att tillföra till studien eftersom de fått möjlighet att under en längre tid fundera och analysera kring sin egen och andras integrationsprocess och därför har värdefulla tankar och reflektioner att delge. Det kan många gånger vara svårt att beskriva en process som man befinner sig mitt uppe i och den fullständiga analysen kommer först senare med en viss distans till problematiken. I mitt arbete med att hitta intervjupersoner till studien hade jag även vissa problem med att finna föreningsaktiva invandrare, speciellt invandrarkvinnor. Det verkar helt enkelt inte finnas allt för många i Umeå som kan passa in i dessa kategorier. Möjligen är avståndet in i föreningslivet något större för kvinnor som invandrat än för män. 25 Jan Trost, Kvalitativa intervjuer (Lund: Studentlitteratur, 1997),

15 Det strategiska urvalet av informanter har skett genom kontakt med SFI i Umeå samt Umeå Fritid. Till SFI söker sig många nyanlända invandrare för att få grundläggande utbildning i det svenska språket och genom att besöka SFI kunde jag komma i kontakt med icke föreningsaktiva nyanlända invandrare för min intervjustudie. Klara Enmark, anställd av Umeå Fritid som projektledare för In i Umeå, har som uppdragsgivare för min utredning givit mig en mängd förslag på föreningsaktiva invandrare och föreningar att kontakta. Det slutgiltiga urvalet av informanter har gjorts av mig som utredare. Mitt material kommer från sex intervjuer med med fyra kvinnor och två män. Jag hade som intention att intervjua en man och en kvinna ur varje intervjugrupp och därmed få en jämn könsfödelning men vid besök på SFIskolan slumpande det sig så att de som anmälde sitt intresse för att vara med i studien och som dessutom passade in i kategorin nyanlända invandrare var uteslutande kvinnor. Jag har även valt personer efter ålder för att få en spridd åldersfördelning på informanterna och därmed ta in erfarenheter och upplevelser från invandrare som befinner sig i olika faser av etablering i den svenska samhället. Mina intervjupersoner varierar i ålder från yngsta person som är mellan 20 och 30 år och äldsta person som är mellan 50 och 60 år. Urvalet av intervjupersoner till min studie kom tyvärr också att påverkas av personernas förmåga att kunna uttrycka sig i det svenska språket. Genom strategiskt urval av informanter har jag intervjuar personer ur följande grupper: - Invandrare aktiva inom majoritetsförening i Umeå - Invandrare aktiva inom etnisk förening i Umeå - Icke föreningsaktiva nyanlända invandrare i Umeå Eftersom studien vill titta på hur invandrare kan inkluderas i föreningslivet så ansåg jag att det var viktigt att titta på både majoritetsföreningar och etniska föreningar. Med majoritetsförening avser jag föreningar som samlar människor för att utöva olika aktiviteter inom ett visst område, t.ex. idrott eller kultur. Med etnisk förening avser jag föreningar där människor samlas på grund av gemensam etnisk eller religiös tillhörighet och dessa föreningar är ofta inte fokuserade på aktiviteter inom enbart ett område. Jag var intresserad av att se huruvida det finns skillnader i föreningskultur mellan majoritetsföreningar och etniska föreningar och om föreningsaktiva invandrares upplevelser från föreningslivet skiljer sig åt beroende på om man är aktiv i en majoritetsförening eller en etnisk förening. 14

16 I intervjusituationen utgick jag från att de föreningsaktiva personer jag intervjuade deltog i intervjun i egenskap av privatperson och inte som representanter för den förening de var engagerade i. Jag kan inte svara på hur mina intervjupersoner upplevde situationen men syftet med min intervju var att ta reda på vad de i egenskap av invandrare hade att säga om Umeås föreningsliv. Mina intervjuer genomfördes som öppna och halvstrukturerade vilket innebär fokus på att fånga beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de fenomen som beskrivs. Till min hjälp hade jag en intervjuguide som koncentrerade sig till centrala teman men som också lämnade rum för naturliga följdfrågor som tillför mer detalj till materialet. Jag som intervjuare introducerade frågor på områden som skulle kartläggas och kunde med hjälp av intervjuguiden checka av att alla frågor blivit besvarade av samtliga informanter. Undersökningens empiriska material och de teorier som behövdes för att kunna tolka materialet har insamlats parallellt. Efter insamling av det totala empiriska materialet har jag gått igenom insamlade teorier inom de aktuella ämnena för att vara säker på att jag har den information och kunskap som behövs för att kunna ge materialet rätt tolkningsram. 26 I arbetsprocessen har jag läst in mig på olika teorier om det civila samhället och dess funktioner för individen vilka jag kortfattat presenterar i utredningens teoridel för att utveckla vidare i min analys av det empiriska materialet. För att kunna skildra mina intervjupersoners tankar och erfarenheter på ett så trovärdigt och tillförlitligt sätt som möjligt har jag valt att redovisa stora delar av mitt material i citat. Grundad teori Datainsamling och analys av data har skett med inspiration från grundad teori där man utgår från aktörernas perspektiv och handlingar och där man har ett flexibelt förhållningssätt till datainsamling för att på så sätt kunna ta till sig de idéer och frågor som den pågående analysen genererar. Datainsamling och analys av data pågår parallellt och upprepas tills det uppstår en mättnad. 27 Idag finns det många varianter av Grundad teori. Teorin har använts flitigt inom fälten för sociologisk och socialpsykologisk forskning där forskare har tolkat metoden och bidragit med 26 Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund: Studentlitteratur, 1997), 13, 94, Jan Hartman, Grundad teori (Lund: Studentlitteratur, 2001),

17 sina olika förhållningssätt. Jag har valt att endast följa vissa anvisningar och moment inom forskningsprocessen enligt Grundad teori för att kunna anpassa arbetssätt till de omständigheter som omgav min studie. 28 De flesta av valda teorier som ligger till grund för analys har vuxit fram under arbetes gång tillsammans med analys av materialet men det empiriska materialet har inte genererat samtliga teorier som jag använder mig av i min utredning. Vissa teorier läste jag in mig på redan innan materialinsamling för att få ökad kunskap om de olika ämnen som berörde studiens syfte. Genomgående under arbete med utredningen har jag sedan låtit den information som framkommit ur intervjuerna vara vägledande för komplettering av teorier att använda mig av i analysen av materialet. Utredningens frågeställningar är också valda utifrån informationen från det insamlade materialet och analysen av detta. Under forskningsprocessen har jag fört minnesanteckningar för att visualisera för mig själv den tankeprocess av koder och kategorier som det empiriska och det teoretiska materialet skapat. Enligt Grundad teori bör forskningsprocessen genomgå tre olika faser av materialanalys, den öppna fasen, den selektiva fasen och den teoretiska fasen. I den öppna fasen antecknar jag de fenomen som intervjupersonerna beskrivit och skapar kategorier utan att begränsa materialet då jag ännu inte vet vilka kategorier som senare kommer att visa sig vara relevanta. I denna fas konstruerar jag också en kärnkategori som beskriver det problem som står i centrum hos intervjupersonerna. I den selektiva fasen bestämmer jag genom sorteringsarbete och ytterligare datainsamlande vilka kategorier i materialet som är relaterade till kärnkategorin och som jag ska fokusera på. I den sista teoretiska fasen undersöker jag hur de olika kategorierna är relaterade till varandra i olika mönster och formulerar hypoteser utifrån detta. 29 I bilaga 2 redovisar jag ett exempel på min kodningsprocess. För mer information om Grundad teori som metod se bilaga 3. Forskningsetiska principer Samtliga informanterna har fått ett informationsbrev där undersökningens syfte och innehåll står tydligt förklarat. Jag har även informerat informanterna om deras rättigheter, bland annat att de har rätt att avbryta sin medverkan i studien om de vill. För att säkra högsta möjliga 28 Gunilla Guvå, Ingrid Hylander, Grundad teori- ett teorigenererande forskningsperspektiv (Stockholm: Liber AB, 2003), Jan Hartman, Grundad teori,

18 konfidentialitet för mina informanter har jag valt att redigera om informanternas namn och jag har delat in deras ålder i olika ålderskategorier. Jag nämner heller inte namn på föreningar, mer än indelningen av majoritetsföreningar och etniska föreningar. Jag som utredare har upplyst informanterna om undersökningens syfte och att materialet kommer att användas i min utredning som kommer att läsas av personer vid Umeå universitet samt personer vid Umeå kommun och Umeås föreningsliv som har anknytning till Umeå Fritids projekt In i Umeå. 30 Jag beslutade tidigt att inte använda tolk som hjälpmedel i min intervjustudie eftersom det skulle vara svårt för mig att avgöra om personen som tolkar skulle kunna påverka studiens trovärdighet på något sätt, exempelvis eftersom tolken naturligtvis återger egna tolkningar av intervjupersonens svar. För mig har mötet med informanterna varit en väsentlig del av processen med att genomföra utredningen och vid dessa möten har jag reflekterat över min roll som utredare. För en lyckad undersökning är det viktigt att informanterna känner ett förtroende till intervjuaren och intervjuaren bör alltid vara medveten om den mellanmänskliga dynamiken och ta hänsyn till den i intervjusituationen. Jag har vid möten med mina informanter försök jag skapa detta förtroende genom att utforma en så bekväm och informell situation som möjligt där de kan känna sig trygga med att delge mig personliga erfarenheter och tankar. 31 En annan utredare skulle självklart kunna komma fram till andra resultat i genomförande av en liknande studie men mina resultat är som jag redovisar direkt kopplade till insamlat intervjumaterial och relevanta teorier inom områdena för föreningsliv och integration. Genom att presentera mina resultat med informanternas egna formuleringar ökar studiens autencitet. Jag har även diskuterat analys av material med min handledare Åsa Gustafson vid sociologiska institutionen på Umeå universitet samt andra personer insatta i aktuell integrationsforskning. Därför tror jag att min studie som ämnar generera ny kunskap inom fältet föreningsliv och integration även kan vara till nytta för andra integrationsprojekt i Umeå och i övriga svenska kommuner. 30 Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, Ibid., 39,

19 TEORI I detta avsnitt redovisas den litteratur som är relevant för analysen av det insamlade materialet. De valda teorierna beskriver det civila samhällets funktioner på samhällsnivå och för individen. Det civila samhället Organisation och välfärdsuppdrag Samhället kan delas in i tre olika sfärer, stat, marknad och det civila samhället. Begreppet civilt samhälle har ingen tydligt definierad innebörd men man kan säga att det är de ideella organisationerna som tillsammans bildar ett speciellt organisatoriskt verksamhetsområde i samhället. Staten, marknaden och det civila samhället är ömsesidigt beroende av varandra och de präglas alla av rådande strukturer för över- och underordning längs klass- och könsmässiga, regionala och generationsmässiga, kulturella, etniska och rasmässiga åtskillnader. 32 Den ideella sektorn i Sverige omsätter årligen uppskattningsvis 140 miljarder kronor och i början av 2000-talet sysselsatte organisationerna omkring anställda. 33 Man kan säga att föreningslivet har ett välfärdsuppdrag då man tillhandahåller tjänster och information som gagnar befolkningen som ett kollektiv. Föreningslivet sprider viktig samhällsinformation 34 och kan också fungera som nödvändig rekreation för att orka med arbetslivet och som arena för personlig vidareutveckling och inlärning av nya färdigheter som medför samhällsutveckling i ett längre perspektiv. 35 Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson vid Handelshögskolan i Stockholm forskar om Sveriges folkrörelser och redogör i sin forskning om den historiska och sociala kontext det civila samhället befinner sig i. Det civila samhället har historiskt sätt varit nära sammanlänkande med staten och flera av de svenska folkrörelseorganisationerna har vuxit upp som viktiga bidragande delar i den svenska välfärdsstaten. Det är staten och de svenska 32 Magnus Dahlstedt, Mångkulturell demokrati genom civilt samhälle? En problematisering (Umeå: UmU tryckeri, Umeå universitet, 2000), Filip Wijkström, Torbjörn Einarsson, Från nationalstat till näringsliv det civila samhällets organisationsliv i förändring (Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet (EFI), Handelshögskolan i Stockholm, 2006), Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 98, Föreningslivet i Sverige- Välfärd, Socialt kapital, Demokratiskola (Statistiska centralbyrån 2003), Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 103- Fritid (Statistiska centralbyrån: 2004),

20 kommunerna som med ekonomiska bidrag säkerställt delar av organisationernas verksamhet. 36 Wijkström och Einarsson menar att organisationerna idag lutar sig mer mot näringslivet för att hämta sin inspiration och de uppmärksammar att företagen tycks ha fått ett ökat intresse för olika typer av samverkan med ideella organisationer. I sin forskning varnar de för att det civila samhället ökar sina styrambitioner och kraven på professionalisering vilket i kombination med den utbredande new public management- traditionen inom statens förvaltning kan innebära att de ideella organisationerna i framtiden kommer att fungera mer som ett alternativ och ersättning för offentlig service. 37 Med ökad professionalism vill organisationerna effektivisera sin verksamhet och visa ett tydligt avstånd från amatörmässighet. Professionaliseringen tenderar också att likrikta organisationer eller aktiviteter och det finns risk för ökad standardisering. 38 Effektivisering av verksamheter inom föreningslivet kan innebära snävare föreskrifter för hur föreningar bör drivas vilket är hotande för mångfalden då olika grupper i befolkningen kan ha olika uppfattningar om hur man vill organisera sin fritid. Demokrati Det civila samhället vill också fostra medborgaren in i demokratiska normer. Delaktighet i föreningslivet innebär indirekt inlärning i institutionellt beslutsfattande och demokratisk praxis och denna process antas öka legitimiteten för det politiska systemet. 39 Den som engagerar sig i föreningslivet kan också växa av erfarenheterna från att kunna påverka och genom gemensamt arbete ökar samtidigt lusten för att ge uttryck för sin åsikt. 40 Graden av politiskt deltagande och engagemang skiljer sig drastiskt åt mellan invandrare och svenskfödda och Magnus Dahlstedt som är professor vid enheten för sociala välfärdsstudier vid Linköpings universitet är en av många som beskriver att våra svenska samhällsinstitutioner skulle behöva förändras för att vi ska kunna uppnå politisk jämlikhet 36 Filip Wijkström, Torbjörn Einarsson, Från nationalstat till näringsliv det civila samhällets organisationsliv i förändring, Ibid., Ibid., Magnus Dahlstedt, Mångkulturell demokrati genom civilt samhälle? En problematisering, Statistiska centralbyrån, Levnadsförhållanden Rapport nr 98, Föreningslivet i Sverige- Välfärd, Socialt kapital, Demokratiskola,

21 enligt demokratins ideal. 41 I sin bok Reserverad demokrati åskådliggör Dahlstedt stora brister i det svenska politiska systemet när han redogör för invandrares svårighet med att kunna etablera sig inom politiska partier och fackföreningar. 42 Då det civila samhället ibland kan missuppfattas som en medborgerlig arena bortom partipolitiken är det viktigt att poängtera att även organisationer utan en direkt politisk framtoning, som de flesta ideella föreningar, kan formera politiska opinioner. 43 Integration Det civila samhället kan komma att få en avgörande roll när det gäller att öka integrationen mellan olika samhällsgrupper och fördjupa det medborgerliga inflytandet i samhället. 44 Integration är ett mångdimensionellt begrepp som det inte finns någon allmängiltig definition av även om man ofta använder integration som ett viktigt tvärvetenskapligt teoretiskt och analytiskt och/eller politiskt begrepp. Integrationsbegreppet är normativt och dess betydelse ändras efter rådande samhällsideal. Integrationsdebatten och forskningen om integration har gått från fokus på att invandrade personers kulturella uttryck och orientering förväntas förändras för att passa in i majoritetsbefolkningens, det vi idag kallar för assimilation, till att integration oftast beskrivs som en ömsesidig process där minoritetsbefolkningen etablerar sig i samhället och majoritetsbefolkningen på olika sätt anpassar sig som en respons på förändringar i befolkningens sammansättning. 45 Ordet kulturkrock som man ofta använder för att beskriva de problem som uppstår när människor från ett samhälle förflyttar sig till ett annat är enligt Magnus Dahlstedt ett av många vardagliga sätt att uttrycka sig som kan generera antaganden där dessa krockar får tjäna som förklaringar för processer av utanförskap, segregation och passivitet bland invandrare. 46 Att inte kunna kommunicera på det svenska språket är ett välkänt hinder för integration då känslan av att inte kunna göra sig förstådd och att inte till fullo kunna förstå andra kan leda till att man undviker kontakter med samhället och etablerade svenskar Magnus Dahlstedt, Reserverad demokrati - representation i ett mångetniskt Sverige (Umeå: Borèa, 2005), Samt, Integrationspolitiska maktutredningen, Engagemang mångfald och integration om möjligheter och hinder för politisk jämlikhet SOU 2004:49 (Stockholm: 2004), 9-14, Magnus Dahlstedt, Reserverad demokrati - representation i ett mångetniskt Sverige, , Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm, Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndahl Högskola, Svenskarnas engagemang är större än någonsin Insatser i och utanför föreningslivet, Magnus Dahlstedt, Mångkulturell demokrati genom civilt samhälle? En problematisering, Åsa Gustafson, Sköra livsmönster om integrations- och normaliseringsprocesser bland bosniska flyktingar (Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet), 2004, sid Magnus Dahlstedt, Reserverad demokrati - representation i ett mångetniskt Sverige, Elcie. C. Franzen, Att bryta upp och byta land (Stockholm: Natur och Kultur, 2001),

22 Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, och Masoud Kamali, professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet skriver i en rapport angående utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering från 2005 att man på många områden i Sverige fortfarande arbetar efter ett förlegat och problematiskt integrationstänkande där man delar upp samhället i vi och dom invandrarna som ska integreras och svenskar som agenter för att integrera. Själva antagandet om att invandrare vill bli svenska bekräftar föreställningen om svenskhetens värde. 48 Utredningen beskriver också hur institutioner kan ha inneboende strukturer som utestänger och därför motverkar integration. Institutionella normer förankras genom lagar, regler, rutiner och sociala praktiker. 49 Föreningslivet med dess historiska länkningar till staten har utvecklat en organisationskultur som innehåller många avancerade normer, lagar, regler, rutiner och praxis för hur saker och ting bör göras. I relation till föreningsengagemang kan man se invandrare i tre olika roller: 1. Invandraren som nykomling i det svenska samhället. I behov av kunskaper om det svenska språket och byråkratin. 2. Invandraren som medlem i en etnisk grupp. I behov av att umgås med andra landsmän, att bevara sin egen kultur och delta i kulturutbud från det gamla landet. 3. Invandraren som medlem i andra samhällskategorier. Invandraren kan tillhöra olika samhällsgrupper relaterade till exempelvis klass, kön, ålder, eller intressen. 50 Invandrare kanaliserar ofta sitt deltagande och inflytande i det civila samhället genom etniskt grundade organisationer och föreningar som historiskt visat sig kunna tillgodose invandrarens behov i främst de två första rollerna. Dessa sammanslutningar kan också vara en viktig kanal för invandrare att som grupp utöva påtryckningar och öka sitt inflytande i samhället. Ibland kännetecknas etniska föreningar av ett mer sporadiskt deltagande och ett begränsat medlemsantal men de motverkar ändå social isolering och genom att tillvarata sina 48 Paulina de los Reyes, Masoud Kamali, rapport om utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Bortom vi och dom teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering SOU 2005:41 (Stockholm: 2005), 7-8, 12, Paulina de los Reyes, Masoud Kamali, rapport om utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Bortom vi och dom teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering, Henry Bäck, Maritta Soininen, Invandrarna, demokratin och samhället, I Bilaga till betänkande av Demokratiutvecklingskommittén, På medborgarnas villkor, SOU 1996:162 (Stockholm, 1996), s

23 medlemmars intressen bekräftar och levandegör man deras värderingar och föreställningar vilket samhället i övrigt ibland tenderar att misslyckas med. 51 Aleksandra Ålund, professor vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköping Universitet samt Carl-Ulrik Schierup professor och föreståndare för institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet konstaterade redan 1991 i sin gemensamma bok Paradoxes of multiculturalism att grundläggande normer inom föreningslivet på olika sätt kan försvåra för föreningsaktiva invandrare. De invandrare som Ålund och Schierup intervjuat berättar hur samhällsinstitutioner ställer krav på anpassning och hur organisationskulturen inom föreningslivet, där allting är organiserat och planerat kan upplevas som en främmande miljö för invandrare som är vana vid mer spontanitet och informella personliga kontakter. 52 Föreningslivet kan uppfattas på olika sätt beroende på kulturell bakgrund och att ständigt behöva anpassa sig till rådande ordning blir enligt Dahlstedt ett sätt att stigmatisera och omyndigförklara som kan leda till såväl cynism som begränsad tillit till den egna förmågan att påverka. Invandrare har själva uttryckt det som att man förlorat förtroendet i sig själv, i den egna förmågan. 53 Det civila samhällets funktioner för individen Socialt kapital Det är betydelsefullt för människor att ha tillgång till sociala arenor och föreningslivet är en social arena som ger möjlighet att bygga upp nätverk där relationerna kan komma att fungera som ett kapital. Medborgares engagemang inom föreningslivet kan både vara ett uttryck för det sociala kapitalet inom ett samhälle samt generera socialt kapital för de individer som engagerar sig. 54 Det sociala kapitalet kan beskrivas som olika resurser, t.ex. personliga nätverk eller institutionaliserade relationer som finns tillgängliga för individen att tillgå för att kunna röra sig i olika miljöer med möjligheter för individuell utveckling, personlig, social och ekonomisk framgång. I sina teorier om maktförhållanden i det sociala rummet beskriver den kände 51 Ibid., Ålund, Carl-Ulrik Schierup, Paradoxes of multiculturalism- essays on Swedish society (Aldershot: Avebury, 1991), Magnus Dahlstedt, Reserverad demokrati - representation i ett mångetniskt Sverige, Samt Alexandra Ålund, Carl-Ulrik Schierup, Paradoxes of multiculturalism- essays on Swedish society, 33, 48-49, Lars Svedberg, Johan von Essen, Magnus Jegermalm, Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndahl Högskola, Svenskarnas engagemang är större än någonsin Insatser i och utanför föreningslivet, 7. 22

24 franske sociologen Pierre Bourdieu det sociala kapitalet som någonting vi förvärvats redan under uppväxttiden. Inom varje social arena, pågår en ständig kamp om de mest prestigefyllda positionerna och det sociala kapitalet individen bär med sig avgör deras framgång att kunna positionera sig inom olika områden. När individen introduceras till nya människor och miljöer som kräver nya former av socialt kapital ökar individens sociala kapital och individen kan få legitimitet inom flera sammanhang vilket kan leda till framgång t.ex. inom arbetslivet. En person med bristfälligt socialt kapital och få sociala kontakter kan uppleva att man utesluts från viktig informell information och på så sätt går miste om möjligheter att kunna utveckla andra former av kapital, t.ex. det kulturella kapitalet eller det ekonomiska kapitalet. 55 Robert D Putnam är professor i statsvetenskap vid Harvard University och är känd för sina teorier om det sociala kapitalet. Putnam ser också det sociala kapitalet som sociala nätverk men hans teorier fokuserar istället på de normer av ömsesidighet och tillförlitlighet som uppstår mellan individer inom dessa nätverk. Genom samhällsengagerade nätverk, så som föreningslivet, upprätthålls ett moraliskt samhällskontrakt av samarbete mellan invånarna där det blir tydligt vilka beteenden som är önskvärda och inte. Bryter man mot detta moraliska samhällskontrakt straffas man med uteslutning ur solidaritetens och samarbetets nätverk. 56 Enligt Robert D. Putnam har det sociala kapitalet förfallit under de senaste femtio åren vilket inneburit att samhället blivit mindre tillitsfullt. Färre människor engagerar sig i organisationer, i facklig verksamhet, i kyrkan, i politiska föreningar, och i idrottsföreningarna vilket skapat ett mer individualistiskt samhälle där vi blivit mer distanserade från varandra och från samhället i stort. 57 Kasam Engagemang inom föreningslivet ökar personers individuella sociala kapital och kan därför också ge människor en känsla av sammanhang. Kasam är ett begrepp som beskriver just personers känsla av sammanhang och hur denna känsla relaterar till vårt fysiska och psykiska välmående. Teorierna om Kasam är utvecklade av Aaron Antonovsky som var amerikansk- 55 Pierre Bourdieu, Kultursociologiska texter (Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 1994), sid Robert.D. Putnam, Den fungerande demokratin medborgarnas rötter i Italien (Stockholm: SNS Förlag, 1996), Robert.D. Putnam Den ensamme bowlaren- den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse (Stockholm: SNS förlag, 2001), 14-29,

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Integrationsstrategi 2020

Integrationsstrategi 2020 Integrationsstrategi 2020 Strategi för inflyttning, kompetensförsörjning och social sammanhållning Antagen av Kommunstyrelsen 20160510 Innehåll Inledning... 3 Östersund behöver integration...... 3 Varför

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering Utvecklingsområde 2 Hälsa Hälsofrämjande introduktion för asylsökande, flyktingar och andra nyanlända 1 Mål Definiera strategiska faktorer

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 137/14 2014-10-08 Kf 39 1 Styrande dokument för integrationsarbetet I Härjedalens Kommun Riktlinjer för introduktion av nya medborgare INNEHÅLLSFÖRETCKNING

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 1 Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars 2 Fritid Det traditionella föreningslivet upplevs som ett hinder med stora krav för medverkan, ibland annat vad gäller långsiktiga åtaganden och

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

UNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN - VILKEN BETYDELSE HAR FÖRENINGSLIVET? Peter Håkansson peter.hakansson@mah.se

UNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN - VILKEN BETYDELSE HAR FÖRENINGSLIVET? Peter Håkansson peter.hakansson@mah.se UNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN - VILKEN BETYDELSE HAR FÖRENINGSLIVET? Peter Håkansson peter.hakansson@mah.se Vad är problemet? Ungdomar har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden Ökande

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Det bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv

Det bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv Det bästa ur två världar Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv Värmlands Arbetslivsforum har haft som mål att skapa bättre förutsättningar för balans mellan arbete och familjeliv. Projektet

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Lära och utvecklas tillsammans!

Lära och utvecklas tillsammans! Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Utmaningar i att upptäcka och integrera Stefan Falkenstad och Lina Kärnestam Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten för

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Uppväxtvillkor i Sofielund

Uppväxtvillkor i Sofielund Malmö Högskola Lärarutbildningen BUS K1 Uppväxtvillkor i Sofielund Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt, Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete. Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24 Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.se Kommunstyrelsepolitiker Deltagit i SKL:s arbete med Civilsamhället

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 OLIKA, ÄNDÅ LIKA Integrationspolicy för Åstorps kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 Den grundläggande målsättningen för alla insatser inom ramen för kommunens flykting- och invandrarpolitik

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Utbildning i invandrar- och integrationsarbete för anställda inom den

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018

INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Laxå 9 februari 2015 Antagen av KS: 2015-03-03 41 INTEGRATIONSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2018 Bakgrund Laxå kommun tar idag emot relativt många flyktingar och nya svenskar som vill bosätta sig i Laxå. Det innebär

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument INTEGRATIONSSTRATEGI I ULRICEHAMNS KOMMUN

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument INTEGRATIONSSTRATEGI I ULRICEHAMNS KOMMUN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument INTEGRATIONSSTRATEGI I ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: [Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd] GÄLLER FRÅN OCH MED: [Fyll i

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med 2013-02-19 Föreningar i Örebro län Det finns drygt 3 100 föreningar i Örebro län. Nästan hälften av alla vuxna är aktiva i en förening. Största engagemanget

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Motion gällande: Hur kan Stockholms stad öka integrationen mellan olika stadsdelar och därmed minska känslan av utanförskap? Problemformulering Det finns extrema skillnader mellan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Äldrelotsar för invandrare

Äldrelotsar för invandrare Äldrelotsar för invandrare Internationella Kvinnoföreningen Författare: Agneta Eliason 2012-01-30 Sammanfattning Projektet Äldrelotsar för invandrar är ett projekt som handlar om att ge information till

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer