Fråga: Hur kan vi driva hållbar utveckling av kulturturismen? Vad krävs i form av samarbetet och resurser? Bidra med ditt perspektiv!

Transkript

1 Kulturturism som växande bransch Natur och kulturturism är platsspecifikt och unikt. Här finns med andra ord en stor potential för att locka besökare från både när och fjärran. Inte sällan bygger kulturturism på ideellt engagemang, t.ex. arbetslivsmuseer, och platser som står till förfogande för allmänheten där infrastruktur saknas, t.ex. runstenar, hällkistor m.m. Fråga: Hur kan vi driva hållbar utveckling av kulturturismen? Vad krävs i form av samarbetet och resurser? Bidra med ditt perspektiv! Kommun och region behöver fokusera och besluta om att stödja lokal verksamhet i större utsträckning. Näringen Industrin behöver ta mer ansvar för utvecklingsarbete (destinationer, besöksmål och produkter) Varje verksamhet behöver kvalitetsutvecklas som: besöksmål, del av destinationen, förenings och medlemsverksamhet. Möte mellan generationer, ung vs gammal. Länsöverskridande samarbete och samverkan mellan olika aktörer. Som regional tjänsteman kan jag genom att stötta föreningarna, förhoppningsvis bidra till ett robust föreningsliv. Bidra med regionala kontexter, samverkan etc. Lyfta medvetenhet om arbetslivsmuseerna som resurs, utbud i kulturturismen gentemot ex. Västsvenska Turistrådet mfl parter. Samverkan. Ur mitt perspektiv som arbetar med ungdomar tänker jag att man nyttjar kompetens hos unga, använder deras resurs, tankar, idéer. Samarbeta. Samarbeta med skolan. Ung/gammal. Stöd att söka ekonomi. Folk är ofta redo att betala mer än landsbygdsborna tror. Våga ta mer betalt och inse värdet på era varor/tjänster. Ju mer det kostar desto mer stärks lyx faktorn. Kommunerna borde uppskatta det ideella engagemanget mer. Tillgänglighet. Skyltning och tillgänglighet. Skyltning, info.

2 Kommunen ansvarar för information. Information om platsen, att den finns, vad som händer. Vägvisning. Personlig närvaro. Närvaro av kunnig person. Närvaro, människor på besöksplatsen. Öppettider. Öppethållande. Helgöppet. Resurser för upprustning. Ansvar för landsbygden. Engagera regionen Kartor Rundtursbuss. Samverkansgrupp bjuder in alla föreningar mfl. Nätverksskapande verksamheter. Det goda värdskapet. Nöjd kund. Tillsammans med olika typer av ägare, juridisk kapital idémässig entreprenör, skapa ett mervärde. Rättvist och på lika villkor. Kommunen bör sätta upp mål för kulturminnen. Visa att de vill arbeta med ämnet. Dialog för att se möjligheter och gå runt hinder och regelverk. Bättre kännedom om vilka aktörer som finns och hur varje sådan fungerar. Ja den frågan har jag ställt mig själv. Det är svårt att svara på. Kommunikation. Ta del av andra föreningar. Samarbete. Ska kultur vara gratis eller ska man betala för att uppleva? Svårt med hållbarhet om visst är fritt och annat kostar.

3 Samarbete är kul, men svårt att veta om andra att samarbeta med. Det behövs forum/kontaktytor. Resurser är alltid välkomna. Alla resurser värderas dock inte lika. Mindre verksamheter och föreningar har alltid till viss del byggt på ideellt engagemang och intresse och gör allt på plats. På en större arena krävs nog det fortfarande. Med samarbete och dialog mellan olika åldrar, folk med olika kunskap, kan dock kreativa och ej nödvändigtvis dyra lösningar komma upp. Idéer kring marknadsföring, arrangemang m.m. Syns man inte, finns man inte. Men kunskapen, intresset och engagemang måste ligga som grund. Har både museum och arkiv. Skördefest i sept. Säljer biljetter till teaterföreställningar, Cornelisafton och Taube. Annars ske mycket över data. PDF filer. 10 som arbetar, 1 fast, 3 fas, 2 prakt, 4 frivilliga. Behöver 1 ny chef. Stödja slöjd som näring. Samarbeta mellan museer, slöjden och hembygdsgårdar. Slöjd och hantverk är ett levande kulturarv. Slöjd kan lyfta, hjälpa till att profilera besöksmål. Slöjd som upplevelse och kunskapsturism ex kursverksamhet. Samarbete mellan besöksmål, förening med/och kommunen, AME, turistorganisationer. Skapa samarbeten. Nätverk. Resurser: handläggning, utarbeta konceptet som tex. guidemanualer, marknadsföring. Stöd av någon: privat, företag, stat/kommun. Finansiering. Använda arbetslösa. Kurser. Kurser, utbildning (gamla tekniker) Kompetensväxling. Kompetensväxling. Resurser för utarbetande av koncept. Skapa teman.

4 Utveckla bet. tillgångar. Marknadsföring och synlighet, vägskylt, plats. Hållbart bygger på lokalt, befintliga kompetenser och resurser: Lokal samverkan, sektoröverskridande samverkan, flernivåsamverkan. Strukturer processer projekt. Bärande affärsidé. Lokal samverkan, med kommunen som huvudansvarig, á la Karlsborg, är ett gott exempel. Alla som ingår ska vilja samarbeta och se möjligheter. Kultur i väst kan sprida information, goda exempel, samt stödja utvecklingsprocesser genom att tex. koppla ihop olika aktiviteter och fungera som bollplank och rådgivare. För att det ska kunna bli en hållbar utveckling av kulturturismen på lokal ort så krävs det att kommunpolitikerna är införstådda på vad som behöver göras och vilka verksamheter som är i behov av resurser. Det måste finnas bra information, vara bra skyltat så att platser kan hittas. Det ska finnas bra uppdaterade uppgifter på kommunernas hemsidor, det är där många turister börjar för att hitta bra och intressanta platser. Kunskapsöverföring mellan generationer. Information som ger förutsättningar. Bra tillgänglighet. Samarbeta med andra för gemensamt mål och gemensam marknadsföring. Totalt: Det handlar om samhällets gemensamma strävan att uppfostra medborgare som tar ansvar för hållbarhet i samhället. Enskilt: Valet mellan att ta eget ansvar och bidra i den processen eller att låta allt gå åt skogen borde vara enkel (?). Perpsektiv ungdomsarbetslöshet. Engagera fler ungdomar i olika kulturprojekt. De kan bidra både med utbyggnad och uppbyggnad. Framförallt skapa engagemang för fler målgrupper. Lärande åt båda håll. Ungdom får kunskap kulturen får tillgänglighet och hjälp. All form av sysselsättning skapar mervärde för individen. En hållbar utveckling som är hållbar för både jorden, bygden och alla människor kan inte handla om profit. Att tjäna pengar och ha det som drivkraft blir kortsiktigt/underminerar ett reellt intresse och engagemang. Jag efterlyser en diskussion och arbete kring turism som ett slags utbyte inte som förflyttning av konsumtion utan som ett givande och tagande. Utbyte där kan inspiration hämtas från olika samarbetsprojekt/modeller. Hur vi kan vara med och

5 omformulera. Värdeskapande perspektiv. Hitta gemensamma engagemang och verkligen öppna upp. Minska rädslan för delaktighet. Rekryteringsträffar, mer samarbete mellan aktörerna, klar struktur och tydlighet, känna till varandras arbete. Samverkan tätare kontakter mellan föreningar, näringsidkare, kommuner, församlingar, arbetsmarknad, organisationer etc. Dela på offentliga resurser som genererat arbetsmarknadsprojekt. Öka möjligheter till nätverk, att skapa mötesplatser där man kan knyta dessa kontakter. Genom projektet Kulturarvslyftet ansätlla personer som ska jobba med underhåll av kulturarv. För detta krävs ett gott samarbete mellan olika samarbetsparter. Bra kommunikation, tydliggöra ansvarsområden, förväntningar och möjligheter. Tillsammans. Alla deltar efter sina förutsättningar. Gränsöverskridande = drivkraft. Om man inte har roligt gör man fel saker! Kultur och turism är inte samkörda. Mycket olyckligt att köra ihop natur och kulturturismen på samma plattform. Kulturuttryck är skapat av människan. Natur av naturen. Två väsen, skilda företeelser. Besökare vill kittlas av det annorlung, det nedärvda, gångna tidens kultur. Det fodrar eldsjälar som briner, som andra lever av, lär av eldsjälen. Kultur behöver marknadsföring, kunna som arbetspartners. NAV tänk. Visa uppskattning. Samarbeta vad gäller praktikplatser. Meningsfulla arbetsuppgifter. Gratis intreäde för kulturturism studenter. Föreläsningar på utbildningen och er verksamhet.

6 Regionalt samarbete med resmålskartor och broschyrer. Besöksrabatt med poängkort vid besök på museum. Mindre kultur/arbetslivs/museum bör samarbeta och paketera till upplevelsepaket. Viktigt att göra barn och ungdomar intresserade för vårt kulturarv för att få framtida generationer intresserade. Genom att ge resurser och hjälp till de ideellt drivna kulturföreningarna för att säkerställa deras bestående. Genom att visa uppskattning för det arbete som de lägger ner. Offentliga behöver se potentialen i det arbete som redan idag görs och stötta mer! Sammanhållande. Plattform för nätverkande. Ekonomisk stöttning/underlätta ex. genom transportmöjligheter etc. Se kraften i det ideella arbetet. Förenkla småföretagande, regelverk och förordningar. Visa uppskattning. Gräva där vi står. Öppenhet och nyfikenhet möten. Vara intresserad av frågan (mao inte bara av svaren) Ekonomisk hållbarhet. Se till helheten. Någon måste hålla samman kulturturismen en process. Samarbeten, nyttjanden av lokala verksamheter. Var verksamhet tar ansvar för sin verksamhet. Ser utanför sin box för att se möjligheter i nya samarbeten. Vad vill vi uppnå?! Tydlig målsättning av förening, kommun och verksamheterna. Jobba ihop med befintlig personal inom kultur, AME etc. Avsätt del av feriepengarna eller annan finansiering till att matcha intresserade ungdomar till turistengagemang.

7 Mycket information/definition om begreppet kulturturism. Möten och utbyte av erfarenhet. Öppenhet nyfikenhet. Oftast handlar det om att synliggöra verksamheten som den är, för den fungerar, men infrastrukturen funkar inte. Kunna ta in kompetens som saknas. Kompetens som man ofta inte har råd med informationen. Låt de ideella jobba med det de brinner för och får stöd till utvecklingen utifrån deras villkor. Matcha kompetens med vad föreningar/kulturverksamhet behöver. Involvera medborgare i processer. Fundera på vilken målgrupp en vill locka och utifrån detta sedan fundera på vem eller vilka som äger kunskap till vad målgruppen är intresserad av. Kommunen/orten måste vara samlad alla aktörer bör känna till varandra. Inte uppfinna samma hjul flera gånger fundera istället över utvecklingspotential ögon utifrån kan vara fördel. Vad som ligger bakom hållbar utveckling är vad verklig demokrati och delaktighet i utformningen av framtiden handlar om och därigenom faller kultur och naturbegreppet i en ytlig produktekonomisk fälla om vi inte gemensamt utformar det med allvarlig respekt. Krävs först att tillsammans formulera vilka grunder kultur ska handla om och därifrån gå vidare till handlingsplaner med en medveten konsekvensanalys utformad. När det gäller NATUR måste frågan ställas natur som produkt eller som med förutsättning för mänskligt liv. Att vi kan bidra med ungdomar som kan lära, bli intresserad och föra kunskapen vidare. Samarbete krävs av föreningar, näringsliv, kommun, AF.

8 Feriepraktik I de allra flesta av Sveriges kommuner finns kommunal feriepraktik för unga att söka. Feriepraktiken är vanligen tre veckor lång. Hur ungdomarna tillsätts varierar från olika kommuner där vissa kommuner har ett anmälningsförfarande där den unga personen får önska val av plats medan andra kommuner lottar ut platser. Fråga: Hur vill vi använda den resurs som finns till förfogande i och med feriearbetarna? Vad krävs för att den resurs som feriejobben innebär ska få största möjliga utdelning för samtliga parter (dvs. feriearbetare, kommun, föreningar inom kultur/kulturarv)? Bidra med ditt perspektiv! Ge föreningar möjlighet att samverka med kommun. Utbilda ungdomarna i värdskap! Ungdomarna kan genom sommarvik lockas vidare in i föreningen. Se helheten och utifrån det väga samman intressena: ungdomsperpsektiv, föreningsperpsektiv, turism och kommun (AME, kultur) Lösa handledarskapet (delat ansvar). Utbildning för ungdom och förening. Handledare coach feriearbetare. Hen som feriearbetar ska också kunna ta eget initiativ. Använda dem till fler arbeten än rensa rabatter. Bygga på ungas intresse, kunskap och framtida drömmar. Våga tro och lita på de unga!! Skapa samarbeten. Till mer lärdom om företagande och entreprenörskap. Skapa egna projekt och komma med egna idéer. Låta ungdomarna gå in i verksamhet och efter 1 vecka utvärdera vad verksamheten kan göra bättre/ vad de reagerade på. Använda ferie inom ideella arbetet på lokala arrangemang för att få dem intresserade och engagerade. Kommunerna ser kulturturism som en utvecklingsbar verksamhet som ger arbetstillfällen och företagssamhet. Vi skulle vilja ha en ny syn med nya idéer. Samarbete, förstående, gemensamt arbete, utveckling. Ungdomarna skall söka plats, visa intresse för ev. feriearbete. Enheterna som är inblandade i arbetet skall samverka. Handledare skall finnas. Så bra matchning av individ/arbetsuppgift som möjligt. Kontinuitet Handledning och/eller feriejobbare som funnits med tidigare. Resurser för lokal handledning. Flexiblare anställningsformer. Man skulle kunna mica mer aohc kanske ge viss del av lön från förening och viss del från kommun. Anpassade arbetstider och ferieperioder till öppettider.

9 Ge feriearbetarna friheter. Ta vara på deras ideer. Även om de inte går att genomföra just nu. Dokumentera dem på något sätt. Om man visar intresse för deras ideer så är det nog större chans att de visar intrese för ens ideer samtal. Alla kommuner har inte feriearbetare till föreningar. Men: ansökningsförfarande på riktigt, tydliga arbetsuppgifter och förväntan från arbetsplats innan man söker, intresserade föreningar kan få feriearbetare eller bidrag till lön till sina egna feriearbetare viss ansökan från förening visa sitt samhällsansvar. Har alla kommuner feriepraktikanter? Tycker alla kommuner ska vara jämlika. Som värdar/värdinnor/guider vid besöksmål. Som resurs vid publika aktiviteter. Som allt i allo. Vikten av handledare kan inte nog understrykas. Det är viktigt att de sökande har ett intresse av turism och vill praktisera i denna bransch. En bra inkörsport! Önskemål att flera privata företag, föreningar, turistnäringen visar intresse att ta emot feriepraktikanter. Platsannonser, mentorskap, tidigare feriearbetare. Hitta en stabil samverkanspart som kan jobba regelbundet med samma evenemang/ställe. Utbilda guider på olika språk. Samarbeta utanför gränser (både geografiska och organisatoriska) för att hitta teman att samarbeta kring. Se till att de tre veckorna knyts an till något konkret som ungdomarna kan fortsätta jobba med. Mentor. Röja fornlämning. Upprätta info om sevärda föremål. Ordna arkiv. Bra om feriearbetare har något intresse för visst arbete eller vill lära sig om, är nyfiken på något osv. Bra om vi kan tillmötesgå önskemålet. Lönt? Mentorskap. Flera än tre veckor. Informera om vad arbete innebär. Låt ungdomarna välja. Hur länge man vill jobba Vitalisera besöksmålen. Platsen sedd ur ett ungdomsperspektiv. Bra handledning.

10 Ungdomarna måste givetvis få en chans att anmäla sitt intresse för det de är just intresserade av. Lottning ger ingen adekvat bild av hur det går till på riktigt och man kan hamna på en plats som inte alls intresserar dem. Öka tillgängligheten. Introduktion. Handledning hela tiden. Tillit. Gemensamt ansvar. Längre praktikperioder, bra matchning, handledare, introduktion, utbildning, tydlig affärsidé, ambition med verksamheten nya kunskaper, nya nätverk. Utbilda mot bestämda mål som kommunicerats med ferieungdomarna. Anställda/personal ska vara förebilder. Kräv uppträdande som en arbetare ej som skolungdom. Referenser. En omvärldsanalys vad skulle göra att din omgivning blev intresserad av oss? Utbildade handledare, kommunen betalar för kursen en förmiddag. Bra utbidldade handledare är mycket viktigt. Utbildning av handledare gemensamt. Motiverade feriearbetare. Närmare samarbete, tydliga arbetsbeskrivningar, ungdomarna måste i tid få välja var de vill arbeta, politikerna måste förstå hur viktigt det är att satsa på feriearbetarna. Ge resurser för en bra matchning. Utbilda handledare. För ett arbetslivsmuseum fordras intresserade ungdomar som vill lära sig gammal teknik. Iddella föreningar har oftast möjlighet att ge meningsfullt arbete och handledning till gagn för feriearbetaren föreningen kommunen. Men det stupar på att man oftast inte har pengar att bidra med från föreningen. Öppna möjligheter att använda feriepraktik för föreningar, församlingar etc. och informera om det! Hur vanligt är det att feriepraktik inte bara rör rent kommunala arbetsuppgifter? Tydliga arbetsuppgifter och struktur. Tillsätta en annons, vad krävs för just det jobbet. Finns det chans till anställning? Utnyttja feriearbete för att ungdomar ska få erfarenhet/kompetens för att därigenom bli bättre rustade för arbetsmarknaden. Ambassadörer för platsen. Resursförstärkning till platsen. Möjliggöra det extra utöver det vanliga. Rätt matchning av feriepraktikanter platser.

11 Att arbetsuppgifterna tydligt beskrivs när ungdomen gör sin ansökan och önskar plats. Att man som ungdom gör en ansökan där man kan söka plats. Intervjuer med dom som sökt. Kommer jag att få den resursen? Knappast? Men om: Utveckla digital teknik, dokumentation, sammanställning av vår dokumentation, bevarande för efterföljare, lokal Marknadsföring av föreningen. Utveckling av föreningens samarbete och deltagare. Det krävs ideell handledare, kunskapsöverföring och ansvarstagande. Att feriearbetande ungdomar får välja arbetsplats utifrån intresse. Matcha ungdomar som är intresserad av viss arbetsuppgift med handledning så att man kan utvecklas. Skapa vinster kommunen! Kommunen kan stötta/ta arbetsgivaransvaret ekonomi och viss handledning. Arbetsuppgifter verkar inte saknas. Likaså verkar det finnas stor acceptans att ta emot feriearbetare till egna verksamheten. Presentationen visade att ungdomar själva måste välja vad de är intresserade av. Får ungdomarna arbeta med sitt intresse kommer de arbeta med glädje och vilja komma till jobbet etc. Våga specificera. Våga lyfta talanger. Våga göra val. Låt de få prova att arbeta ur hjärtat vid tidig ålder då pengar kommer, in i vuxen ålder, att spela stor roll. Rätt person på rätt plats. Feriearbetare får erfarenhet. Kanske ett bestående intresse som leder till jobb i framtiden. Kommunen får ungdomar som känner delaktighet, känner att kommunen bryr sig. Får ambassadörer för bygden. Studierna kanske blir meningsfulla. Föreningar får saker gjorda, guider m.m. Viktigt att man beskriver arbetsuppgifter. Handledning. Vara där de behövs. Bli stimulerad. Ha roligt. Ordentlig arbetsbeskrivning av arbetet. Bra handledning. Viktigt med bra närvaro. Få kunskap och intresse för att efter en praktikperiod bli aktuell för anställning. Viktigt att varje förening/arbetsplats noga beskriver de arbetsuppgifter/förväntningar som feriearbetaren ska utföra så att de kan välja rätt plats. Handledare ska vara utsetta innan praktikanten kommer till platsen. Feriearbetarna är potentiellt mycket viktiga. Deras praktiktid måste vara lyckad först och främst för dem själva. De kommer att föra sina erfarenheter vidare, på gott och ont. God handledning. Riktiga arbetsuppgifter, inte konstruerade. Kvalitét! Stadsvandringar. Gestaltande av olika historiska miljöer. Man söker personer med intresse och ser till att inte samma personer får jobb utan hittar ett system där det cirkulerar så alla får möjlighet. Viktigt med ungdomar som driver äldre ungdomar som unga projektledare. Möjlighet för den enskilde att välja rätt.

12 Ju mer lustfyllt ett arbete är, desto bättre jobb gör man och desto mer får alla parter ut. Utgå alltså inte utifrån verksamheter lokalt i första hand utan börja från andra hållet fråga unga vad är du intresserad av? Vad skulle du vilja göra? Vad skulle du behöva lära dig? Osv. Och hur skulle detta kunna genomföras kopplat till de lokala verksamheter som finns? Att öka kunskaps och inspirationsutbyte mellan äldre engagerade, yngre engagerade, äldre och yngre nyfikna, rotade och nyinflyttade. Resursen som handlar om kommunens insats med lön kan fungera som en grund för reell delaktighet och lite inflytande. Att använda människors och platsers kompetens och unikitet till att omformulera värden i samhälle/på arbetsmarknad etc. Kunskap och intresse för kulturarbete. Se till utbytet och att dela kunskaper mellan varandra se till pluralism, tillåta alla parter att formulera varför ett ungt kulturperspektiv behövs, och varför de olika verksamheterna faktiskt finns vad som är det fantastiska. Fråga varför. Feriearbetaren ska sätta lite guldkant på tillvaron när den är inom vård, skola och omsorgen. För att det ska bli möjligt så måste det finnas ett intresse från ungdomen. Samma gäller när ungdomen feriearbetar med kultur eller inom föreningslivet. Finns inte intresset för arbetet blir det inte bra för någon. Bra beskrivningar av området. Möjlighet att inhämta kunskap för alla parter för att skapa trygghet och möjlighet till utveckling. Matcha efter intresse. Många ungdomar har dålig kunskap inom området, vilket gör det svårt för dem att hamna rätt. Fånga upp efteråt och dra lärdom ev. hitta vägar att bygga vidare.

13 Handledarrollen Handledarrollen har visat sig vara en viktig del i arbetet med Kompetensväxling och frågan om ett bra handledarskap är aktuell både vid anställning av feriearbetare och vid anställning av vuxna resurser. I arbetet med projekt Kompetensväxling har vi identifierat många olika sätt att lösa handledarskapet, men också noterat att det är just handledarskapet man önskar stöd i. Fråga: På vilket sätt kan vi bidra till att skapa bra handledarskap för feriearbetare och vuxna resurser? Bidra med ditt perspektiv! En handledare även om flera delar på resursen. Stöd (ekonomiskt) för handledararbetet eftersom det måste få lov att ta tid. Handledarfunktionen är olika. För t.ex. arbetslivsmuseum är sakkunskapen inom organisationen. Utbilda handledarteknik i kommunal regi. Utbildning genom kommun och/eller NAV, komvux, VGR. Handledarutbildning via folkbildning. Bidrag till föreningen för handledaransvar men då har man handledarutbildning. AME handledarutbildning, handledarstöd (i stort och smått), handledarträffar och kommunstöd (pengar att söka för fortbildning). Kommunstöd för föreningarnas fortbildning. Utbilda handledare. Se till att ha handledare som brinner för att få människor i arbete. Viktigt med engagemang och intresse från handledare och arbetslag. De måste känna sig välkomna at att de får realistiska arbetsuppgifter. Utgå från det verkliga sammanhanget. Kombinera realism och visionärt. Nyfikenhet på människan man handleder. Tydlig handledare. Tydlig arbetsbeskrivning, så man vet inom vilka ramar man kan arbeta. Men också frihet för arbetaren. Möjlighet till ansvar och egna idéer om denne också vill. Handledaren finns tillgänglig. Anställa handledare i kulturarvslyftet, för personer i andra åtgärder, feriearbete etc. Genom att anställa personer inom Kulturarvslyftet som kan fungera som handledare för feriearbetarna. Att arbetsplatser har en riktig acceptans för nya personer.

14 Arbetsplatsen måste vara med från början så alla vet och vill ta hand om praktikanterna. Utvärdera. Handledarskapet ska tas på allvar. Det resurs som tec. En förening får ska leda till något positivt för båda parter. Ge klara instruktioner. Lita på varandra. Viktigt att varje arbetsställe vet vad man vill med att ta emot en praktikant (utgå från det man redan har). Avsätta tid för handledaren att få möjlighet att göra ett bra jobb. Uppgiften att vara HL måste ses som viktig. Tänk introducera ny egen personal. Tillit till varandra. Tillgänglighet bemötande. Vi i Bohuslän har pedagogisk kompetens men är fattiga pensionärer. Vi skulle behöva milersättning, certifierande handledarkurs, på folkbildnings grundidé, återträff för handledare och erfarenhetsutbyte. Mentorskapsmodeller borde finnas i större utsträckning. Mentorskapsbank? Jag kan detta och detta och skulle kunna erbjuda handledarskap i det här. ALLA har kompetens att lära andra. Handledarutbildning folk lär folk. Symbolisk summa för att ta handledarskapet på allvar. Utbilda informera. Social kompetens (förstå ungdomar). Ej dubbelarbeta. Tydliga roller. Motivera. Dolt stödja. Ett bra handledarskap bygger på tid att kunna möte den jag ska handleda, se dennes behov, förmedla mitt engagemang och varför just denna verksamhet är viktig. Engagemang föder nytt engagemang och nyfikenhet. Vara enveten i att sprida stoltheten i processen. Ha som ledstjärna att ständigt medverka vid kunskapens spridning. Det måste komma fler efter. Använda konflikterna och spänningarna mellan generationer/genrer/ämnen/kommuner till ifrågasättande och därför stöttande möten. Ur det kan också kloka handledarskap hittas, utbyte av erfarenheter kring det över gränser. Även i stor mån använda unga unga perspektiv. Yngre handleder äldre etc, att vända på perspektiv bråka med vem som lär vem. Utmana alla parter. Bra handledare = engagemang i yrket, lyssnande och vilja att ta emot kunskap. Bekräfta om min egen glöd att ta fram vad den yngre personen ger. Stöd till handledarutbildningar, regional/delregional samordning genom samarbete. Uppdrag till studieförund/fhsk eller annan utb.anordnare. Ungdomscoacher/Kultur ungdom. Kan inte vara operativ handledare, men gärna ett stöd i bakgrunden. Vara tillgänglig, visa respekt, tydlighet, återkoppla.

15 Alla kommen, förening, företag, tar ett vuxenansvar. Kunskap och öppen för nya idéer. En förståelse för oliktänkande. Visa intresse. Tillit är en stor del. Tillit tilltro. Handledaren ska lita på den hen är handledare för. Visa vad som ska göras och vara noga. Bidra eknomiskt till föreningarna att avlöna tidigare unga feriearbetare/eller andra vuxna. Utbildning! Var tydligare med vad handledarskapet innebär oavsett vilken form man valt till handledarskapet så att ex. feriearbetaren vet hur hon/hon kan förvänta av handledarskapet. Inte vara emot att ta in kompetens utifrån vid behov eller låta någon annan gå in som parallell handledare om det krävs mer specifik kunskap. Handledaren behöver inte nödvändigtvis vara en och samma person. Återkopplande ifrån en tidigare feriepraktik/anställning. Lärandefokus. Genom att samverka lokalt med kommunen som huvudansvarig, kan flera aktörer dra nytta av samma fortbildning och kanske även samma handledare. Entusiasmera, instruera, stötta. Utse handledare bland tidigare feriepraktikanter. Många handledare idag (mestadels inom kommunal verksamhet) ser tyvärr idag feriepraktikanter som en belastning!!! Få in ett nytt tänk!!! Utveckla föreningar/ungdomsråd så att de kan föra vidare kunskaperna. I mitt arbetsområde (stadsdelarna Angered och Östra gbg i Göteborg) finns det flera möjligheter till utbildning i handledarskap men ingen samordning. Problematiskt med handledarskap + ytterligare en coach. För många led. Utbildning för handledaren. Frigöra handledaren från en del av dom vanliga arbetsuppgifterna så den kan ägna tid åt den som ska handledas. Det ska finnas tid för handledaren. Jag kan bidra till mer utbildning och strukturerat arbete inom föreningarna för att vara bättre förberedd inför sommarsäsong. Att det är ett åtagande. Kanske samverkan mellan ett antal föreningar och kommun. Om en feriearbetare går ut i föreningarna kanske föreningarna själva skulle kunna stå för viss del av handledningen. De lever i det de vet bäst. Antingen kan det vara att de arbetade timmarna/pengarna kan gå till föreningen för att göra arbetet attraktivare. Måste alla jobba dagtid? Sommarledighet lös med unga i 20 årsåldern.

16 Bättre inom kommunalt samarbete, tex KoF AME och inom KoF bidrag kultur ung biblo. Ordna att handledare alltid finns tillgänglig. Bädda för handledaren i god tid, hjälp till att formulera regler. Ge ett något förhöjt bidrag till den förening som sköter handledande bra. Coachning och uppmuntran av feriearbetaren. Utbildning innan av handledaren och alla parter. Bra om hen är specialist, en projektledare. Kontinuitet, tydliga ramar, bra introduktion, bra arbetsuppgifter, stötta. Bra introduktion, förväntningar/regler, handledarskap på plats, kontinuitet. Arbetsförmedlingen har sagt att jag måste vara på Arkivet. Annars är arbetet lätt så det blir inga bekymmer i och med att man kan variera uppgifterna. Ge egna korta projekt (personen kan sluta när som helst). Kontroll på närvaro etc. Tålamod och acceptans. Konfliktlösare. Civilkurage. Utbildning.

17 Kulturarvslyftet Kulturarvslyftet är ett kultur och arbetsmarknadspolitiskt program med syfte att kunna erbjuda utvecklande arbetsuppgifter inom kultursektorn för dem som varit frånvarande från arbetsmarknaden. Fram till idag har få verksamheter deltagit i Kulturarvslyftet, men en förhoppning finns om att kunna lösa den problematik som kantat programmet. Fråga: Hur skulle Kulturarvslyftet kunna bidra till att lösa handledarfrågan och/eller ge kontinuitet i processen på platser såsom arbetslivsmuseum? Finns andra lösningar (som inte innefattar Kulturarvslyftet)? Bidra med ditt perspektiv! Betala handledaren. Ger dock ingen kontinuitet, för kort tid, tveksam personal som kommer, dyrt, handledarkostnad, dränerar befintligt system. Bidra med medel till handledare. Handledarfunktionen skall ges ekonomiska resurser och är då oanvändbara både i arbetspolitiska och ungdomsintroduktion. Flexibilitet i regelverken hos AF och RAÄ som möjliggör lokala lösningar. Karlsborg. Vad händer efter 2014? För kortsiktigt, man måste tänka mer långsiktigt. Ge en särskild peng till kultur människorna i kommunerna för planering. Ge kommunerna exempel på bra projekt som kommer fram vid detta möte. Gör frågan angelägen och begriplig för samhället i stort, dvs. diskutera/definiera vad som är vårt kulturarv? Vilka föreningar/organisationer finns utanför arbetslivsmuseum. Kulturarv i stadsdelarna Angered och Östra Göteborg i Göteborg ser annorlunda ut än i stadsdelar som är etniskt svenska. Handledarutbildningen bör kanske anpassas efter arbetsgrupp och målgrupp. Kulturarvslyftet behöver nog egen tid att utvecklas. Viktigast är att nå ut med information till anordnarna om Kulturarvslyftet. Anställ handledare inom ramen för Kulturarvslyftet. Mer pengar eller riv upp Kulturarvslyftet. Krångliga regler verkar vara uppbyggd enbart för stora (kommunala) aktörer. Jag ser inte att Kulturarvslyftet i sig kan bidra till handledarfrågan, då flera av de som är tilltänkta till projektet inte generellt har vare sig kulturhistorisk utbildning eller

18 yrkeserfarenhet. Istället behöver man kanske kunniga handledare till de som kommer ut i Kulturarvslyftet. Kulturarvslyft för svårt! Kommuner kan ta ansvar att samla in arbetsuppgifter och dela ut arbetstid som i Karlsborg. Kulturarvslyftsarbetarna behöver få egna handledare så det verkar omöjlighet att de skulle kunna vara egna handledare och stå för kontinuitet, då anställningen ska vara kort. För kultursektorn är Kulturarvslyftet ingen bra affär. Förändra de ekonomiska förutsättningarna. Kulturarvslyftet skulle kunna skicka någon som kan efterträda mig på arkivet, hel eller halvtid, någon måste besöka arkivet för att förstå storleken. Ändra de ekonomiska förutsättningar. Museerna och föreningarna måste alltid betala en viss lön/person. Detta har föreningarna inte råd med. Jämför med fas 3. Genom kommunen samarbete med föreningar. Få pengar direkt till projektgruppen á 8 personer. Tänk om det fanns potter med pengar just för handledartjänster som kan handleda feriepraktikanter, personer i arbetsmarknadsåtgärder, andra tex. dömda. Det vore bra investerade pengar. Vet ej om det skulle vara statliga, regionala, kommunala pengar. Ett kulturarvslyftsprojekt kan ge uppgifter till tex. feriearbetare via handledare. Att delta i Kulturarvslyftsprojekt kan skola en intresserad person till att senare bli handledare. Ej anpassat till det föreningssverige som ser ut som det gör. Kulturarvslyftet arrangera möten mellan möjliga handledarskap? Det måste finnas pengar även till själva anställningen! Så att mindre föreningar också kan anställa. Tror att många personer som tex. Är utförsäkrade för tex. Före detta utbrändhet skulle vara bra för i mindre föreningar. Och så har de mindre föreningarna sedan inte råd. Det är inte anpassat till små arbetslivsmuseer. De har ej varken pengar till värme eller handikapptoalett. Vi skulle behöva bygga om vår utställning. Då den ekonomiska biden kan vara ett hinder. Reg. Ta större ekonomiskt ansvar. Bredda målgruppen. Bredda perspektivet och personer som får ta del av kulturarvslyftet. Jobba gemensamt. Handledarfrågan den som kom på projektet? Handledare/mentorer inom företag, grannkommuner etc. Kommunen kanske ska hålla i detta?

19 Regionen har pengar till feriepraktiker inom vården. Avdela denna summa till att anställa handledare till arbetslivsmuseerna, då får vi fart på både KAL och AF får ut många behövande personer. Vinvin för alla. KAL behöver bredda målgruppen möjliga. Handledarfrågan: Måste finnas pengar till själva lönen. Kontinuitet: Inte tillfälliga bidrag/projekt utan fasta bidrag. Inte har verklighetsförankring, mindre organisationer, ideella organisationer har inga medel över för att täcka det som fattas i lönedelen. Kommuner skulle kunna ta på sig admin.ansvar med återigen fattas pengar. Detta är bara för stora institutioner. Riksantikvarieämbetet och arbetsförmedlingen skulle kunna tydliggöra hur man kan tänka: tex. att man behöver 5 st anställda inom kulturarvslyftet för att 1 handledare ska vara finansierad (5000kr/anst x5 = 25000kr)