Partierna och korruptionsbekämpning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Partierna och korruptionsbekämpning"

Transkript

1 Partierna och korruptionsbekämpning Transparency International Sverige vill inför valet uppmärksamma och skapa debatt kring frågor om korruption. Vi har därför skickat sju frågor till riksdagspartierna. Här återfinns svaren på samtliga frågor. 1. Vilka är ert partis tre högst prioriterade områden för korruptionsbekämpning? Vi anser att det viktigaste är att lägga grunden för ett hederligare Sverige genom att stärka det offentliga samtalet om god etik och grundläggande värden. Vi vill förbättra möjligheten till normöverföring mellan generationer genom att ge föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans med sina barn samt genom att satsa på skolans värde grundsarbete. Vi vill förändra processen kring regeringens utnämningar för att förhindra vänskapskorruption och en politisering av statsapparaten. Utnämningsprocessen ska präglas av öppenhet och det ska i efterhand vara möjligt att granska på vilka grunder som en utnämning gjordes. Vi vill förbättra förvaltningen av statliga och kommunala bolag. Det ska finnas en tydlig etisk policy för de företag som staten äger. Den så kallade formlösa styrningen ska upphöra för att gör det möjligt att granska regeringens bolagsförvaltning. Lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. ska skärpas så att även kommunala bolag omfattas av bestämmelserna om särskild redovisning av offentliga stöd. Korruption ska bekämpas genom ett stärkt rättsväsende; en transparent utnämningsmakt samt minskade statliga monopol. Ändring av utnämningssystemet, bättre lagar och regler för upphandling och konkurrens utsättning av offentlig verksamhet samt etiska riktlinjer för beslutsfattare och politiker i utsatta positioner. Att verka för ökad öppenhet och insyn i den svenska statliga utnämningspolitiken. Att värna och stärka den svenska förvaltningsmodellen med sina självständiga. myndigheter gentemot de politiska beslutsfattarna. Inom de fastlagda ramarna ska den offentliga förvaltningen vårda sin professionalitet, sin autonomi, öppenhet, pluralism och medborgarorientering. Att verka för en statlig ekonomistyrning präglad av transparens, effektivitet, delaktighet och som utgår från medborgarnas intressen. Korruption skall inte förekomma i Sverige eller utanför Sverige när svenska företag eller myndigheter berörs. Självfallet bör korruption motarbetas även i alla andra fall men dessa ligger utanför vår påverkansmöjlighet. För vår del är det prioriterat att bekämpa korruption inom 1) den offentliga sektorn och 2) de delar av den privata sektorn som bedriver verksamhet som finansieras med skattemedel, exempelvis privat utförd äldreomsorg och missbruksvård, utbildningsverksamhet eller väg- och hus byggen. Skattebetalarna har rätt att få en offentlig service och myndighetsutövning som är lika för alla och där ingen kan köpa sig till förmåner eller dylikt. Ingen offentlig anställd tjänsteman eller politiker får någonsin misstänkas för att gå någon annans ärenden på grund av förmåner, gentjänster eller vänskapskorruption. Jäv skall därför bekämpas med kraft. Skattemedel får aldrig användas för att begå brott, såsom muta eller bestickning och därför får inte heller svenska myndigheter använda sig av dessa kriminella metoder utomlands. Vi anser vidare att 3) korruption måste bekämpas inom handel och näringsliv där små och medelstora företag och enskilda privat personer blir eller är beroende av större företag. Det får aldrig vara så att småföretagaren eller privat personen skall tvingas muta sig till kontrakt eller tjänster, som behövs för försörjningen och affärsverksamheten. Sverige räknas som ett av de minst korrupta länderna i världen. En viktig förklaring är vår långa tradition av öppenhet i den offentliga förvaltningen. Att alla dokument är till gängliga för allmänheten, om det inte finns särskilt skäl att hemlighålla enligt sekretess lagstiftningen, är nästan unikt i världen. Att slå vakt om den öppenheten är ett prioriterat område. Ett annat prioriterat område är att ha tydliga lagar, regler och offentliga institutioner som ser till att de efterlevs. Det görs både inom myndigheterna, men även av specialinstanser som till exempel den av Riksåklagaren inrättade enheten för bekämpande av korruption, Riksenheten mot korruption. Under 2005 har enheten handlagt drygt brottsmisstankar. Även Ekobrottsmyndigheten (EBM) arbetar aktivt med frågor som rör korruptionsbrottslighet.utöver FN:s korruptionskonvention har under den senaste 10-årsperioden utarbetats en rad internationella konventioner och instrument på området, bland annat inom ramen för EU, OECD och Europarådet. Sverige har anslutit sig till samtliga relevanta instrument och deltar aktivt i arbetet med de uppföljningsmekanismer som skapats i syfte att tillse att medlemsstaterna uppfyller sina åtaganden.även näringslivet har, och tar, ett stort ansvar för korruptions bekämpning. Internationellt verkar man bland annat genom International Chamber of Commerce (ICC). ICC har utarbetat vissa Rules of Conduct, med uppmaningar till såväl regeringar, internationella organisationer som privata företag att motarbeta mutor och korruption i alla sammanhang. I Sverige finns sedan 1923 den ideella organisa tionen Institutet mot mutor (IMM), vars huvudmän är Stockholms Handelskammare, Föreningen Svensk Handel och Svenskt Näringsliv. IMM:s uppgift är att genom information och andra insatser förebygga att mutor och förmåner används i syfte att påverka beslut inom näringslivet och samhället i övrigt. Regeringen samarbetar med IMM till exempel i lagstiftningsfrågor. Alla myndigheter som arbetar med dessa frågor, exempelvis polisen, ekobrottsmyndigheten och flera andra måste samverka och få bättre resurser. Insynen i såväl offentliga som privata företag och institutioner bör förbättras genom förstärkt offentlighetsprincip. Meddelarskyddet skall förstärkas och gälla även i privata företag. 2. Vad bör göras för att komma tillrätta med korruption och maktmissbruk inom förvaltning av statliga myndigheter och bolag och inom kommunerna? Absolut viktigast är att få till ett maktskifte i höstens val. Inte för att dagens vänstermajoritet på något sätt är mer benägen att hemfalla åt maktmissbruk och korruption, utan för att makt med tiden korrumperar sig själv. Återkommande skiften vid makten är viktigt för att upprätthålla ett gott skydd mot maktmissbruk och korruption. Först och främst bör ovanstående faktorer fungera. Det måste också utkrävas ansvar för korruption i statens verksamheter. Arbetet för

2 att motverka korruption måste prioriteras i statens verksamheter och regeringen måsta öka sina kunskaper i frågan. Dels bör det införas ett kodifierat regelverk för hur politiker och tjänstemän i ledande befattningar hanterar tveksamma situationer med risk för jäv eller där korruptions misstankar kan uppstå. Att man som politiker inte bör tacka ja till en bostad ägd av en stiftelse för allmännyttiga ändamål, där ens partikamrater sitter i styrelsen är ett exempel. Dels bör revisionsfunktionen stärkas. Det gäller på både nationell och lokal nivå. Revision och uppföljning av fattade beslut måste få en ökad prioritet och starkare ställning. Folkpartiet har till exempel ansett att det finns risker med en politisk styrelse för Riksrevisionen. En tredje viktig sak är att värna meddelarfriheten i såväl förvaltningar som kommunala och statliga bolag. Det måste finnas en tydlig och klar dokumentation av beslut som fattas i bolagsstyrelser eller liknande forum, så att granskning och uppföljning i efterhand är möjlig. Genom ökade krav på öppenhet, transparens och dokumentation av all statlig och kommunal verksamhet samt genom tydliga mål- och kravformuleringar för statliga myndigheter. Detta möjliggör att i efterhand granska och säkerställa god kvalitet i den verksamhet och de beslut som fattats. Myndigheter måste dessutom bli bättre på att informera om sin verksamhet, myndighets utövning och bestämmelser som rör medborgarna. Informationsgivningen ska grunda sig i kravet på saklighet och opartiskhet. När korruption och maktmissbruk förekommer, så skall det alltid bekämpas. Annars försvinner allmänhetens förtroende för de offentliganställda och deras politiska ledning och allmänheten får mindre service, beslut och hjälp för sina pengar. Ett sätt att minska detta är att se till att offentlighetsprincipen tillämpas och fungerar, dvs. att alla handlingar som finns i myndigheterna registreras och finns tillgängliga för allmänheten. Då kan kvitton över inköp granskas, bjudmiddagar synas och överprissatta avtal kritiseras. Vårt mål är därför att alla statliga myndigheters handlingar på sikt skall finnas tillgängliga via internet för allmänheten och vi hoppas att kommuner och landsting följer efter. Kunskapen om offentlighetsprincipen måste öka hos alla politiker och offentliganställda. Tjänstemän och politiker som mutar eller låter sig mutas, skall förlora sitt arbete eller uppdrag. Den som inte kan förvalta förtroendet att hantera skattemedel på ett lagligt sätt, skall inte heller arbeta med det. Den statliga och kommunala revisionen bör få särskilda uppdrag att särskilt granska kommunal och statlig representation och representation där stats- och kommunanställda bjuds in. Dessutom bör särskilt granskas i vilken mån offentliganställda har bisysslor som kan skada deras förtroende eller göra att de skadar sin arbetsgivare. All representation för skattemedel skall redovisas särskilt och konsumtion av alkohol skall undvikas. En offentliganställd tjänsteman som har en bra lön är sannolikt inte lika benägen att låta sig mutas som en lågavlönad dito. Anställningsvillkoren måste därför vara sådana att de motsvarar villkoren för motsvarande arbete inom privat sektor. Offentliganställda skall inte kunna avsluta sin anställning och därefter omedelbart övergå till en konkurrerande privat verksamhet. Särskilt inte om lönen och anställningsvillkoren är bättre än i det kommunala eller statliga arbetet. Någon sorts karensperiod måste finnas. Detta gäller även politiker. Offentliganställa får inte ingå avtal med eller annars ha myndighets utövande relation med egna släktingar eller företag där egna släktingar är i ledande ställning. För att "komma till rätta" med något måste man ha belägg för problembeskrivningen. Att korruption eller maktmissbruk kan förekomma kan inte uteslutas, dock finns få dokumenterade exempel på detta. Dessutom bygger förutsättningen "korruption eller maktmissbruk" på att detta sker i samförstånd mellan flera, och ibland många, inbland ade. Att enskilda offentliganställda bryter mot olika former av regelverk är givetvis inte heller acceptabelt, men i de fall så sker blir det en fråga för de rätts vårdande myndighet erna att hantera. I den delegerade arbetsgivarpolitiken är det, i enlighet med Verks förordningen, myndighetschefen som ansvarar för att exempelvis förebygga korruption. Som stöd för detta arbete har under våren 2006 Finans departementet tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) givit ut en vägledning om mutor och jäv. Meddelarskyddet skall stärkas och insynen skall öka. Media har en viktig roll när det gäller att granska det offentliga, medias möjligheter kringskärs genom att meddelar skyddet urholkas. Offentlighetsprincipen skall omfatta även statliga och kommunala bolag. 3. Vilka åtgärder behöver vidtas för att minimera korruption vid kommunal och statlig upphandling? Den offentliga förvaltningen måste präglas av öppenhet och en levande diskussion om de värden och normer som behöver vara vägledande för förvaltningens arbete. Det bör övervägas ifall de tjänstemän som handlägger upphandlingsbeslut bör omfattas av samma jävsregler som de beslutande politikerna. Dessutom måste det finnas tydliga riktlinjer för representation, bjudmiddagar och gåvor som är välkända inom hela organisationen. Starka kontrollåtgärder bör upprättas och staliga myndighetschefer och bolagschefer bör ges i uppdrag att analysera riskerna för korruption, bl a i samband med upphandling. Lagen om offentlig upphandling kan behöva ses över. Tydliga rutiner för upphandling och dokumentation av förfaranden är viktigt. Upp handlande chefer får inte ha något samröre med personer i ledningen för företag som deltar i upphandlingen. Verksamhetschefer i verksamheten som berörs bör inte heller ha det. Vid upphandlingar som är känsliga bör processen alltid skötas av någon annan, t.ex. av Statskontoret eller av en grannkommun ända fram till det är dags för den upphandlande enheten att fatta beslutet. Centerpartiet vill att stat, landsting och kommuner skall ha tydliga etiska och miljö mässiga riktlinjer för sin upphandling. Det är viktigt att all offentlig upphandling sköts effektivt och korrekt. Annars får inte skattebetalarna maximal nytta för sina skattemedel och avgifter. Utöver de åtgärder som ovan redovisats vill vi att den statliga och kommunala revisionen skall granska före komsten av under- eller överprissättningar i avtal, förekomsten av representation för offentliga inköpare med privata företag och förekomsten av presenter eller förmånliga erbjudanden till anställda vid offentliga inköpsfunktioner. Kunskapen om lagen om offentlig upphandling måste öka bland landets förtroendevalda, så att de bättre förstår och förmår utnyttja lagens fördelar, såsom att upphandla baserad på kvalitet i stället för pris, ta hänsyn till miljö- och sociala faktorer och arbetsrättsliga regler. Kopplas detta till en förstärkt kontroll av att de företag som lägger eller är intresserade av att lägga anbud, har betalat sina skatter, inte anställt svart eller brutit mot gällande diskriminer ings lagstiftning. Ja, då ökar sannolikheten för att ett hederligt företag vinner upp handlingen och att detta inte låter sig mutas eller mutar. Ett sådant företag har ju mycket att förlora på att bli upptäckt.

3 I den delegerade arbetsgivarpolitiken är det, i enlighet med Verksförordningen, myndighets chefen som ansvarar för att exempelvis upphandlingsförfaranden hanteras på ett professionellt sätt. Samma ansvar har naturligtvis landets kommuner. I Sverige går merparten av de upphandlingar som sker till på ett just sätt. För att minska eventuell korruption bör upphandlingar vara tillgängliga ex; via kommunens hemsida och när upphandlingen är klar skall det framgå vem som fått den. Problemet vi har i dag är inte korruption, utan att vi har för stora upphandlingar vilket försvårar för små företag att lämna anbud. 4. Ska det finnas etiska krav som omfattar korruptionsbekämpning för statliga penningplaceringar? Ja, vi anser att det är en självklarhet att staten genom sitt ägande och investeringar inte ska delta i verksamhet som sysslar med korruption, penningtvätt eller andra oetiska eller olagliga beteenden. Krav som skärper uppmärksamheten och motverkar korruption är bra. Ja, som en del av ett mer omfattande kodifierat etiskt regelverk för beslutsfattare och politiker på ledande positioner i statsförvaltningen. Ja, all statlig verksamhet bör omfattas av etiska riktlinjer. Ja, vi vill att staten skall använda sina medel för att befrämja företag som bedriver hederliga och lagliga verksamheter. Därför skall krav på korruptionsbekämpning finnas, liksom antidiskrimineringsklausuler m.m. Detta medför att statens medel inte skall placeras i företag, fonder eller institutioner som inte aktivt motarbetar korruption. Företag som är korrumperade eller där tecken på detta finns, skall visa att kraftfulla åtgärder vidtagits (ex. genom uppsägning av den mutade/bestickade), annars riskeras att staten förändrar sina placeringar. Det är en rimlig utgångspunkt. Gemensamma etiska krav för hela statsförvaltningen är emellertid svåra att genomföra praktiskt. Den uppenbara risken vore då att allt som inte fanns beskrivet i de gemensamma riktlinjerna skulle uppfattas som tillåtet. Istället måste riktlinjer utformas på varje myndighet utifrån respektive verksamhets behov. Detta för att säkerställa att relevanta krav gäller för varje enskild verksamhet. Ja, det kan mycket väl övervägas. 5. Hur bör utnämningsmakten utformas så att tjänstetillsättning på höga poster i offentlig förvaltning och rättsväsende är transparent? Vi vill ha en utnämningsprocess som präglas av öppenhet där varje steg dokumenteras och kan granskas i efterhand. Följande steg bör ingå i en ny regerings utnämnings politik: En kravprofil upprättas inför rekryteringen av ny generaldirektör eller motsvarande. Alla lediga tjänster ska utannonseras samtidigt som olika intressenter inbjuds att nominera personer. En bruttolista över sökanden upprättas i enlighet med kravprofilen och den fastlagda chefspolicyn. Ansvarigt departement tar fram en kortlista på tre till sex personer som genomgår intervjuer och erforderliga tester. Ansvarigt statsråd meddelar vilken kandidat statsrådet ämnar föreslå regeringen att utnämna. Berört fackutskott i riksdagen erbjuds att ställa frågor till den person som föreslås bli utnämnd. Regeringen utnämner den person den finner bäst lämpad för tjänsten. Hela rekryteringsprocessen dokumenteras utförligt för att möjliggöra för riksdagen att granska den i efterhand. Ansökningshandlingar, testresultat och liknande beläggs med sekretess med hänsyn till den personliga integriteten och enskilds ekonomiska förhållande. Utnämningsmakten till såväl höga poster inom förvaltningen som till de högsta domartjänsterna bör genomsyras av transparens och vara mer öppen än vad den är i dag. Ett förslag är öppna utfrågningar av dem som föreslagits av en oberoende nämnd. Genom ett öppnare förfarande där det finns kravprofiler för de olika tjänsterna och alla högre chefstjänster vid statliga verk och myndigheter bör annonseras ut. En särskild enhet inom regeringskansliet ska sen vara med och välja bland de sökande och ge förslag till ansvarig minister vilka kandidater som bör intervjuas. Myndighetschefer och liknande bör utfrågas av berört riksdagsutskott innan tillsättning av regeringen är aktuell. Alla delarna i rekryteringsprocessen ska dokumenteras så att det kan granskas av riksdagen i efterhand. Centerpartiet och Allians för Sverige vill att utnämningspolitiken ska utformas på följande sätt: En kravprofil upprättas inför rekryteringen av ny generaldirektör eller motsvarande. Alla lediga tjänster ska utannonseras samtidigt som olika intressenter inbjuds att nominera En bruttolista över sökanden upprättas i enlighet med kravprofilen och den fastlagda chefspolicyn. Ansvarigt departement tar fram en kortlista på tre till sex personer som genomgår intervjuer och erforderliga tester. Ansvarigt statsråd meddelar vilken kandidat statsrådet ämnar föreslå regeringen att utnämna. Berört fackutskott i riksdagen erbjuds att ställa frågor till den person som föreslås bli utnämnd. Regeringen utnämner den person den finner bäst lämpad för tjänsten. Hela rekryteringsprocessen dokumenteras utförligt för att möjliggöra för riksdagen att granska den i efterhand. Ansökningshandlingar, testresultat och liknande beläggs med sekretess med hänsyn till den personliga integriteten och enskilds ekonomiska förhållande. All tjänstetillsättning skall ske så offentligt som möjligt och endast förtjänst och skicklighet skall få ligga till grund för tillsättningarna. Att tillsättningar av höga statschefer och domartjänster kan ske på ett objektivt sätt och i offentlighet har såväl Norge som Storbritannien

4 visat. Därför skall det så kallade kallelseförfarandet, där tjänster besätts av de regeringen finner lämpliga men utan sedvanligt ansökningsförfarande, avskaffas och ersättas med ett ordinärt tillsättningsförfarade, där meriter vägs mot varandra och den sakligt mest och bäst meriterade alltid får den sökta tjänsten. I detta sammanhang är erfarenhet av politiskt arbete en merit bland andra. Sverige har fler än statsanställda. 200 av dessa anställningar sker i enlighet med regeringens chefspolicy. Förtjänst och skicklighet ligger till grund för regeringens utnämningar. För nuvarande ser den parlamentariskt sammansatta Grundlags utredningen över bland annat frågor relaterade till utnämningsmakten. Det är ännu för tidigt att spekulera i vad utredningen kan komma fram till i detta avseende. Denna fråga utreds för närvarande i grundlagsutredningen och vi vill avvakta de förslag som kommer. Dock kan sägas att det nuvarande systemet inte är bra och behöver förändras. 6. Ska det finnas en svensk lag om öppen redovisning av partiers och valkandidaters finansiering av politiska partier? Det är inte säkert att en lagreglering är den bästa lösningen. Som exempel kan man se på USA där varje skärpning av kampanjlagarna har lett till nya avarter vad gäller stöd till kandidater och politiska partier. Det är svårt att hitta en god avvägning mellan att å ena sidan bevara valhemligheten och å andra sidan motverka otillbörlig påverkan på den politiska processen. Vi vill i första hand utveckla den överenskommelse som finns mellan riksdagens partier. Det är viktigt att partierna eftersträvar en så stor öppenhet som möjligt såväl vad gäller redovisningen av ekonomiska bidrag som redovisning av materiella gåvor och hjälp med personella resurser. Lagstiftning är tämligen meningslös om det inte finns en resonansbotten av goda värderingar. Vi anser att valhemligheten för enskilda donatorer är viktig att bevara och att en sådan lagstiftning skulle äventyra detta. Det är inte uteslutet att lagen måste skärpas så att tydligare krav på öppen redovisning av partiernas finansiering och regler som begränsar hur mycket stöd de får ta emot av juridiska personer skapas. Men det bästa vore om de politiska partierna kunde åstadkomma större öppenhet genom frivilliga överenskommelser. Ja, Centerpartiet har verkat för att vi skulle ha en ny lag om öppen redovisning av partiers och kandidaters intäkter inför höstens val. Tyvärr var regeringen inte intresserad. Vi har dock valt att driva frågan genom självreglering, d v s genom att publicera valintäkter och utgifter på vår hemsida. Ja, det ska det. Miljöpartiet vill att alla bidrag från enskilda personer och företag skall redovisas och den lagstiftning som föreslagits i betänkandet om Allmänhetens insyn (jfr Utredningen om offentlighet för partiers och valkandidaters intäkter betänkande Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters intäkter [SOU 2004:22]) synes vara väl avvägt. Bidrag som överstiger kr skall därför redovisas på individ/företags nivå medan bidrag understigande kr kan redovisas i antal och omfattning. Även bidrag på annat sätt än genom pengar skall redovisas. Politiska partiers verksamheter skall inte styras av kommersiella intressen eller av intressen som ligger utanför partiets (såsom olika intresseföreningars eller enskilda personers) men genom samtal, debatt och diskussion kan det hända att av intresseorganisation, enskild eller företag framfört förslag så småningom omvandlas till att bli partiets åsikt eller förslag. Detta är en naturlig process men för att inte oklarheter skall uppstå om vilken relation som finns mellan organisationen eller den enskilde och partiet, måste en redovisning ske av bidrag m.m. Såväl väljarens som partimedlemmarnas ansvarsutkrävande riskerar annars att undermineras och förlora i vikt. För är det bidragsgivaren eller partiet som skall ställas till svars? Ja, vi är öppna för det, om vi inte kommer längre genom överenskommelser mellan partierna. Redan i dag finns en gemensam överenskommelse mellan partierna om att öppet redovisa partiernas inkomster. Vi vill skärpa de reglerna ytterligare så att givare som skänker mer än till exempel kronor till ett parti nämns särskilt i redovisningen. Det är förslag som tidigare förts fram i en statlig utredning. Lyckas vi inte komma överens om ett liknande förslag mellan partierna är vi beredda att driva det lagstiftningsvägen. Ja, men vi anser att enskilda personer ska kunna ge anonyma bidrag till politiska partier. 7. Hur skall Sverige arbeta med internationellt utvecklingssamarbete och bistånd till länder där korruption är utbredd? Biståndet måste kanaliseras så träffsäkert och transparent som möjligt. Därför ska Sverige inte ge budgetstöd till länder där korruption är utbredd. Vi anser att man istället bör samarbeta med enskilda organisationer och ge stöd till det civila samhället. Detta är ett effektivt sätt att bidra till ett demokratiskt synsätt och hjälpa till med byggandet av en demokratisk tradition. De enskilda organisationerna med sina ofta väl utbyggda nät verk har goda förutsättningar att se till att biståndsmedel når målen utan svinn och höga administrativa kostnader. Dessutom har de en närmare kontakt med medborgarna och kan göra dem mer delaktiga i samhällsdebatten och utvecklingen. Kristdemokraterna anser att bland annat rättsväsendet, utbildningssektorn och de offentliga institutionerna bör prioriteras i biståndsarbetet. Korruption, maktmissbruk, valfusk och andra former av antidemokratiska åtgärder måste bekämpas med ökad kraft. En större del av svenskt bistånd bör gå till direkt demokratifrämjande projekt. De centrala villkoren för svenskt bistånd ska vara stöd till rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna och utveckling av demokrati och marknadsekonomi. Granskningen av hur biståndsmedel används bör skärpas på motsvarande sätt som annan revision enligt ovan. Sverige bör aktivt arbeta för att öka korruptions bekämpningen och för ökad offentlighet inom de politiska strukturerna i mottagar länderna, som ett led i demokratibiståndet. Sverige får som biståndsgivare aldrig stå neutralt i en konflikt mellan demokrati och diktatur. Auktoritära diktatoriska system innebär att

5 en elit gynnas på de stora befolkningsgruppernas bekostnad. Utan en fri debatt, ett fungerande flerpartisystem och reella möjligheter för oppositionen att arbeta, är det svårt att förhindra ineffektivitet, korruption och nepotism i samhällsstrukturen och brott mot de mänskliga rättigheterna. Diskussionen om korruption i biståndssammanhang måste inledningsvis ses i rätt perspektiv - inte sällan flyttas fokus från de relevanta utvecklingsfrågorna, exempelvis skuldavskrivning, till en skuldbeläggande och ofta nog paternalistikt färgad exercis där alla utvecklingsländer per definition anses mer korrupta än rika länder. Denna för vrängda, men överraskande vanliga, syn måste först avvärjas innan en seriös och i sig välbehövlig agenda påbörjas, där transparens, anständiga lönenivåer och revision behandlas som ett generellt ideal som alla förvaltningar över hela jorden har att ständigt se över och bevaka. Girighet är ju tyvärr en allmänmänsklig åkomma. Det finns naturligtvis en risk att biståndet, genom att stora summor pengar kanaliseras, ökar korruptionen i en statsförvaltning - oberoende av korruptionens orsaker.korruptionen måste därför minimeras, genom ökad demokrati och ökad öppenhet, varför stöd till demokratiuppbyggnad har en viktig roll i biståndet. Olika vägar för att stävja korruption kan exempelvis vara krav på och ökat stöd till revision, samt låg tolerans då korruption uppdagas. Vid alltför dåligt fungerande statsförvaltningar är stöd via NGO:s (Non Governmental Organizations)en framkomlig väg, liksom åtgärder för en löne utbetalningsnivå som inte skapar incitament till lukrativa bisysslor, mutor, stölder etc. Diskussionen om management och effektivitet är i sig en del i utvecklingsagendan. Sverige har nolltolerans mot korruption inom biståndet. Det har vi av två skäl. För det första är korruption en av de underliggande orsakerna bakom fattigdom och hindrar fattiga människor att få makt och inflytande över sina egna liv. Dessutom är svenskt bistånd finansierat av svenska skattebetalare och ska precis, som all offentlig verksamhet, gå till den verksamhet de är avsedda för. Korruption inom biståndet är alltså en dubbel stöld, dels från svenska skattebetalare, dels från fattiga människor. Antikorruptionsarbete är därför en central del av Sveriges bidrag till kampen mot fattigdomen. Sverige ger på olika sätt stöd till uppbyggandet av institutioner som är centrala för god samhällsstyrning, som till exempel oberoende riksrevision, central förvaltning, kapacitetsuppbyggnad vad gäller offentlig finansiell styrning och stöd till civil samhället för att öka dess kapacitet att granska makthavare. Vi stödjer dessutom stärkandet av rätten till information och yttrandefrihet genom uppbyggandet av fria och oberoende medier. Därtill bidrar vi i kampen mot korruptionen genom att stödja internationella organisationer som till exempel Transparency International och genom stöd till arbetet med att ratificera FN:s konvention mot korruption. Vi har på senare tid också uppmärksammat korruptionsfrågor inom biståndet alltmer. Bland annat har Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida, tagit fram etiska riktlinjer för den egna personalen och stärkt den interna kontrollen av hanteringen av biståndsmedel. En mycket viktig fråga som vi inte har någon enkel och effektiv lösning på. Viktigt med öppna redovisningar och uppföljning av biståndsarbetet, viktigt med tydlighet i arbetet. Vi ser dels korruption när själva biståndet används felaktigt dels den inhemska korruptionen. Här gäller det inte enbart demokratiska och öppenhetsaspekter utan man måste även se t.ex. behoven av rimliga löner för offentliganställda tjänstemän.

Migrationsverkets uppförandekod

Migrationsverkets uppförandekod Migrationsverkets uppförandekod Vi är Migrationsverket Det är ett ansvarsfullt och viktigt uppdrag som vi på Migrationsverket har fått i förtroende av regering och rikdag att utföra. Det ställer höga krav

Läs mer

Sammanfattning 2012:1

Sammanfattning 2012:1 Sammanfattning Den offentliga sektorn har under de senaste decennierna utvecklat fler och nära relationer med den privata sektorn. Nya aktörer, privatiseringar, ökad offentlig upphandling och lobbyorganisationernas

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utveckling 2009 3.2.2006 PE 369.874v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-42 Förslag till betänkande Margrietus van den Berg Effektivt bistånd och korruption i utvecklingsländer

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

Ledamot av insynsråd

Ledamot av insynsråd Ledamot av insynsråd Till Dig som är ledamot av ett insynsråd eller som erbjuds att bli det Insynsråden vid de statliga myndigheterna har en viktig uppgift. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn och

Läs mer

Trafikverkets uppförandekod

Trafikverkets uppförandekod Trafikverkets uppförandekod Trafikverket ansvarar för att bygga, driva och underhålla de statliga vägarna och järnvägarna. Dessutom ansvarar vi för den långsiktiga planeringen av vägtrafik, järnvägstrafik,

Läs mer

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Diarienummer: Ks2013/0256.103 Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Gäller från: 2013-07-01 Gäller för: Medarbetare och förtroendevalda i Ljungby kommun samt Kommunala bolag

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG RIKTLINJER Diarienummer GIH 2016/601 Beslutat av Högskolestyrelsen Referens Karin Larsén Beslutsdatum 2017-02-17 Giltighetstid Tillsvidare 1(5) ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

Läs mer

- rätt, säkert & hållbart!

- rätt, säkert & hållbart! Uppförandekod Sunda affärer Global Compact Sundfrakt Principer Sundfraktgruppen har en tydlig inställning och hållning till affärsintegritet och följer riktlinjerna i FN:s Global Compact. Global Compact

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening

Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening Inledning Korruption utgör ett allvarligt hinder för en rättvis utveckling och medför ökad fattigdom. Att motverka korruption i samhället såväl som

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och

Läs mer

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015

Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun. Antagen av kommunfullmäktige 75/2015 Policy avseende Farliga förmåner i Bräcke kommun Antagen av kommunfullmäktige 75/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Omfattning... 3 3. Måltider... 3 4. Rabatter, subventioner och lån... 4 5.

Läs mer

En kommunallag för framtiden

En kommunallag för framtiden En kommunallag för framtiden SOU 2015:24 Kammarrättsråd Eva Edwardsson, expert i utredningen 1 Utredningen En kommunallag för framtiden Utredningsarbete från oktober 2012 till mars 2015 Särskild utredare

Läs mer

Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig?

Korruption, muta - ekonomisk brottslighet. Berör det mig? Korruption, muta - ekonomisk brottslighet Berör det mig? Korruption, muta - ekonomisk brottslighet Berör det mig? Korruption är missbruk av förtroendeställning för egen eller närståendes vinning. Den vanligaste

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv

Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv Revisorerna 2014-11-19 1 (1) Styrelsen i Ånge Fastighets- & Industri AB Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Förebyggande arbete mot mutor och jäv KPMG har på uppdrag

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse.

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse. Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab Fastställd: 2014-12-11 Fastställd av: Riksgäldens styrelse Hållbarhetspolicy Sammanfattning Hållbarhetspolicyn är ett övergripande

Läs mer

Etiska riktlinjer. God etik inom Luleå kommun. Tillämpning. Medborgare. Leverantörer

Etiska riktlinjer. God etik inom Luleå kommun. Tillämpning. Medborgare. Leverantörer Riktlinjer Etiska Etiska riktlinjer God etik inom Luleå kommun Begreppet etik står i detta sammanhang för vårt förhållningssätt i relation till våra medborgare. Det finns en tydlig koppling mellan vår

Läs mer

Utdrag. Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen

Utdrag. Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen Utdrag Protokoll IV:10 vid regeringssammanträde 2012-12-20 S2012/9080/ESA Socialdepartementet Forum för främjande av värdegrundsarbetet i statsförvaltningen 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen beslutar

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Sandvikens kommnun. Seminarium beträffande risker för korruption och andra oegentligheter

Sandvikens kommnun. Seminarium beträffande risker för korruption och andra oegentligheter www.pwc.com/se Sandvikens kommnun Bilaga 1 Seminarium beträffande risker för korruption och andra oegentligheter Agenda Risker för korruption och oegentligheter. Noteringar från genomförd granskning och

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

Uppförandekod & Whistleblowpolicy

Uppförandekod & Whistleblowpolicy Uppförandekod & Whistleblowpolicy Inledning PeaceWorks uppförandekod och whistleblowpolicy riktar sig till anställda, praktikanter, förtroendevalda, volontärer och andra som åtagit sig ett uppdrag för

Läs mer

Ledamot av myndighetsstyrelse

Ledamot av myndighetsstyrelse Ledamot av myndighetsstyrelse Till Dig som är styrelseledamot eller som erbjuds att bli det De statliga myndigheternas styrelser har en viktig uppgift. De är ett instrument för regeringens styrning av

Läs mer

Etiska regler och riktlinjer

Etiska regler och riktlinjer Etiska regler och riktlinjer för Mörbylånga kommun Antagna av kommunfullmäktige 2000-11-20 1 Innehållsförteckning Sid Inledning... 3 Grundvärdering... 3 Anställdas bisysslor... 4 Hjälpmedel... 4 Gåvor...

Läs mer

Policy avseende otillbörliga förmåner

Policy avseende otillbörliga förmåner KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-30, 8 Gäller fr o m den 1 februari 2014 Policy avseende otillbörliga förmåner för förtroendevalda och anställda inom Värnamo kommun 1 (6)

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

Uppförandekod - intern

Uppförandekod - intern Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun

Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun Riktlinje 2013-03-04 Vägledande riktlinje för ett gemensamt förhållningssätt avseende hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun Diarienummer KS 987/2012 003 Riktlinjen är antagen av

Läs mer

Dessa etiska regler ska delges våra kunder, leverantörer och samarbetspartners.

Dessa etiska regler ska delges våra kunder, leverantörer och samarbetspartners. Etisk kod Inledning Inom ONE Nordic koncernen (nedan ONE Nordic ) har vi höga krav på etik och moral. Denna etiska kod befäster ONE Nordics värderingar genom etiska riktlinjer för det dagliga arbetet inom

Läs mer

Godkännande av Dunis affärsetiska policy

Godkännande av Dunis affärsetiska policy Godkännande av Dunis affärsetiska policy Duni som företag och dess medarbetare ska följa god affärssed och agera i enlighet med koncernens etiska normer och förväntningar. Denna affärsetiska policy anger

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Anställdas bisysslor

Anställdas bisysslor Revisionsrapport Anställdas bisysslor Krokoms Kommun Anneth Nyqvist December 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 2.3 Avgränsning

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Granskning av Regionstyrelsens arbete med skydd mot korruption och oegentligheter

Granskning av Regionstyrelsens arbete med skydd mot korruption och oegentligheter Granskning av Regionstyrelsens arbete med skydd mot korruption och oegentligheter Region Gotland Revisionsrapport Datum 2011-03-10 Författare Lars Åke Claesson Innehåll 1. Inledning och revisionsfråga...

Läs mer

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

YTTRANDE. Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) YTTRANDE Dnr Ku2016/00504/D Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 13 juli 2016 Betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Sammanfattning SPF Seniorerna

Läs mer

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01

Vår uppförandekod. Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14. Version 4 2013-08-01 Vår uppförandekod Fastställd av styrelsen för Humlegården Fastigheter AB 2013-08-14 1 Inledning De allra flesta företag har en fastställd uppförandekod, eller Code of Conduct som många kallar den. För

Läs mer

Utredningen om en kommunallag för framtiden

Utredningen om en kommunallag för framtiden Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och näringsliv Slutbetänkande

Läs mer

Försäkringskassans etiska kod

Försäkringskassans etiska kod 1 (9) Försäkringskassans etiska kod Wimi FK90010_006_G 2 (9) GD har ordet Att arbeta i Försäkringskassan kan liknas vid att ha ett förtroendeuppdrag. I vår roll ingår att förvalta för staten mycket viktiga

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Riktlinjer vid interna oegentligheter

Riktlinjer vid interna oegentligheter 13 februari 2009 1/7 Riktlinjer vid interna oegentligheter Syfte Då Haninge kommun inte accepterar några former av interna oegentligheter är det viktigt att alla medarbetare agerar vid misstanke om eller

Läs mer

FK Vår etiska kod

FK Vår etiska kod FK 224 2017-02 Innehåll GD har ordet 4 Den etiska koden kompletterar den statliga värdegrunden 5 Vi är sakliga och opartiska 7 Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan 8 Vi är medvetna om att vi hanterar

Läs mer

Gemensam värdegrund för statligt anställda

Gemensam värdegrund för statligt anställda Gemensam värdegrund för statligt anställda För alla statsanställda finns en gemensam värdegrund som är den grundläggande utgångspunkten oavsett vilken yrkesroll du har En gemensam värdegrund bygger på

Läs mer

Korruption, muta ekonomisk brottslighet

Korruption, muta ekonomisk brottslighet SÅ HÄR SER VÄSTERÅS STAD PÅ Korruption, muta ekonomisk brottslighet kopplat till anställda, uppdragstagare eller förtroendevalda i verksamhet där Västerås stad har ansvaret. Korruption är missbruk av förtroendeställning

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vad är problemet? I grunden två typer av risker: - Löfte om framtida anställning kan påverka beslutsfattandet

Vad är problemet? I grunden två typer av risker: - Löfte om framtida anställning kan påverka beslutsfattandet Vad är problemet? I grunden två typer av risker: - Löfte om framtida anställning kan påverka beslutsfattandet - Känslig information/kunskap från tidigare anställning kan missbrukas Hur ser det ut i andra

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för sociala medier

Malmö stads riktlinjer för sociala medier Malmö stads riktlinjer för sociala medier Bakgrund Sociala medier är i första hand en plats för dialog och inte en traditionell reklamkanal. Det handlar först och främst om kommunikation, konversation

Läs mer

16 Policy om etiska riktlinjer Ansvar Senast fastställt Version Sid nr. Styrelsen, Redeye AB (5)

16 Policy om etiska riktlinjer Ansvar Senast fastställt Version Sid nr. Styrelsen, Redeye AB (5) 16 Policy om etiska riktlinjer Ansvar Senast fastställt Version Sid nr. Styrelsen, Redeye AB 2014-05-09 1.0 1 (5) REDEYE AB Policy om etiska riktlinjer Innehåll 1. Versionshantering 2. Inledning 3. Syfte

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

FÖLJ LAGAR OCH REGLER

FÖLJ LAGAR OCH REGLER SEK har en viktig roll i det svenska exportkreditsystemet. Integritet, högsta affärsetiska standard och ett hållbart förhållningssätt är grundläggande värderingar i vår verksamhet. SEK:s värderingar och

Läs mer

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6)

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6) 2013 Ägarpolicy 1(6) 2(6) 1. Ägarpolicy för Sjunde AP-fonden 1.1 Inledning Ägarpolicyn anger riktlinjer för hur AP7 ska ta det ägaransvar som följer av innehaven i de fonder som fonden förvaltar. Ägaransvaret

Läs mer

Granskning av anställdas bisysslor

Granskning av anställdas bisysslor www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Februari 2012 Granskning av anställdas bisysslor Surahammars kommun Innehållsförteckning 2.1. Revisionsmetod...3 2.2. Avgränsning...4 3.1.

Läs mer

Myndighetsroll och partnerskap Riktlinjer för relationer med leverantörer

Myndighetsroll och partnerskap Riktlinjer för relationer med leverantörer 1 (5) HSN 1110-1191 Myndighetsroll och partnerskap Riktlinjer för relationer med leverantörer Riktlinjerna beslutades av Hälso- och sjukvårdsdirektör Catarina Andersson Forsman 30 september 2013. Hälso-

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Sinfras interna uppförandekod:

Sinfras interna uppförandekod: Sid: 1 08-52509940 s interna uppförandekod: Fastställd 20140603 Verksamhetsidé är en inköpscentral som på uppdrag av medlemmarna sluter ramavtal i enlighet med Lag om Upphandling inom försörjningssektorn

Läs mer

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS14-293 003. Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-293 003 Inköps och upphandlingspolicy Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Inledning Bjurholms kommun (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Riktlinjer för representation och gåvor

Riktlinjer för representation och gåvor Riktlinjer för representation och gåvor Antaget av kommunfullmäktige den 20 december 2011, 144 INLEDNING En förutsättning för att Halmstadsborna ska ha förtroende för oss som verkar inom kommunkoncernen

Läs mer

Revisionsrapport. Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun. 2010-03-30 Anneth Nyqvist

Revisionsrapport. Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun. 2010-03-30 Anneth Nyqvist Revisionsrapport Anställdas bisysslor/sidouppdrag Östersunds kommun 2010-03-30 Anneth Nyqvist 2010-03-30 Anneth Nyqvist, uppdragsledare/projektledare 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Policy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad

Policy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Personal Gemensamt för staden Policy och riktlinje mot mutor för Göteborgs Stad - Policy Handläggare: Jan Persson Fastställare: Kommunfullmäktige Gällande

Läs mer

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen

Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Policy för tagande och givande av muta för anställda och förtroendevalda i Örebro kommun och de kommunala bolagen Innehållsförteckning Policy om tagande och givande av muta... 3 Allmänt...3 Syfte...3 Tagande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption

Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämping av korruption 1 Syfte och principer I detta dokument beskrivs Storebrandkoncernens riktlinjer för bekämpning av korruption. Syftet med riktlinjerna är att

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy för Älmhults kommunkoncern

Inköps- och upphandlingspolicy för Älmhults kommunkoncern 1 Inköps- och upphandlingspolicy för Älmhults kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2014-05-26, 70 2 3 Inledning Älmhults kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper årligen varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015

ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 ab Svensk Exportkredit Swedish export credit corporation Uppförandekod 2015 SEK har en viktig roll i det svenska exportkreditsystemet. Integritet, högsta affärsetiska standard och ett hållbart förhållningssätt

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Riktlinjer för god etik i Tingsryds kommun

Riktlinjer för god etik i Tingsryds kommun Dokumenttyp Riktlinjer Version 1 Dokumentansvarig Kanslichef Senast reviderad - Fastställd KF 160620 126 Diarienummer 2014/119 041 Riktlinjer för god etik i Tingsryds kommun 1 Innehållsförteckning Allmänt

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar 2010-11-29 1 (7) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Upphandlingsforum den 29 november 2010 i Stockholm Det talade ordet gäller Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Policy mot oegentligheter för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2015-06-15 Antagen av Stadsmissionens Skolstiftelses och Stiftelsen

Läs mer

förmedlingsmedel/egna medel

förmedlingsmedel/egna medel RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning

Läs mer

Upphandlingspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Upphandlingspolicy. Antagen av kommunfullmäktige Upphandlingspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-03 2011-08-17 1 (5) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. INLEDNING OCH SYFTE...2 2. INTERN HANDLÄGGNING...2 3. SAMORDNING...3 4. MILJÖHÄNSYN...3 5. ETISKA

Läs mer

DACHSER:s uppförandekod

DACHSER:s uppförandekod DACHSER:s uppförandekod 1. Inledning Grunden för all verksamhet hos Dachser är att vi följer juridiskt bindande bestämmelser på nationell och internationell nivå och att vi även följer sådana förpliktelser

Läs mer

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter

Innehåll. 3 Förord av koncernchefen. 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas. 5 Midsonas 6 grundläggande principer. 6 Respekt för mänskliga rättigheter CODE OF CONDUCT 1 Innehåll 3 Förord av koncernchefen 4 Hur Code of Conduct skall tillämpas 5 Midsonas 6 grundläggande principer 6 Respekt för mänskliga rättigheter 6 Miljö 7 Respekt för lagstiftning 7

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen

Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen 2014-06-30 Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen 1 Bakgrund Svenska missionsrådets (SMRs) funktion som bidragsförmedlande ramorganisation regleras utifrån

Läs mer

Traditionellt i Sverige så upplevs mutbrott somöverlämnande av vederlag för att få en förmån framförallt för egen del.

Traditionellt i Sverige så upplevs mutbrott somöverlämnande av vederlag för att få en förmån framförallt för egen del. Mutlagstiftningen f.d. överåklagaren Gunnar Stetler 1 Traditionellt i Sverige så upplevs mutbrott somöverlämnande av vederlag för att få en förmån framförallt för egen del. Missbruk av egen maktsfär är

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

RZ Gruppens Uppförandekod

RZ Gruppens Uppförandekod RZ Gruppens Uppförandekod Allmänt För att RZ Koncernen skall åtnjuta ett högt anseende som ett ansvarstagande Företagsgrupp, måste gruppens arbeten konsekvent bygga sin affärsverksamhet på integritet och

Läs mer

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig

Om ekonomiska brott i näringslivet. Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Så kan företagen skydda sig Om ekonomiska brott i näringslivet Näringslivet är utsatt för bedrägerier och andra ekonomiska brott. Antalet bedrägerier har ökat de senaste

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen 1 (5) YTTRANDE 2011-05-11 Dnr: Ku2011/260/RS Societas Archaeologica Upsaliensis Kyrkogårdsgatan 8A Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Läs mer

Riksrevisionen en oberoende granskare av staten. Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012

Riksrevisionen en oberoende granskare av staten. Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012 Riksrevisionen en oberoende granskare av staten Göran Hyltander Korruption och oegentligheter SUHF HfR-konferens Johannesberg 15 nov 2012 Fullt förtroende för förvaltningen i staten Våra kärnvärden Öppenhet

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll 2014-01-27 KS-2014/143.118 1 (6) HANDLÄGGARE Stenbacka, Patrick 08-535 302 88 Patrick.Stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll Förslag

Läs mer

Rutin mot mutor och bestickning

Rutin mot mutor och bestickning Verktygslådan SMART Titel Utgåva Rutin mot mutor och bestickning 2012-10-30 1. Syfte Rutinen ska utgöra en praktisk vägledning och ett stöd för hur olika situationer ska hanteras. Genom att ha en tydlig

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...

Läs mer

En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet

En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet En handledning om gåvor och arrangemang inom Swedbanks svenska verksamhet Inledning och syfte Swedbank är beroende av omvärldens och våra kunders förtroende. Allmänheten förväntar sig att Swedbank och

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer